Yttrande i mål nr M , angående tillstånd tili verksamheten vid Rönnskärsverken, Skellefteå kommun; nu fråga om prövotidsredovisningar

Transkript

1 1(18) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE Ärendenr: NV Umeå tingsrätt Mark- och miljödomstolen mmd.umea(a)dom.se Yttrande i mål nr M , angående tillstånd tili verksamheten vid Rönnskärsverken, Skellefteå kommun; nu fråga om prövotidsredovisningar Med anledning av domstolens kungörelse, aktbilaga 270, samt medgivet anstånd till den 21 oktober, aktbilaga 274, anför Naturvårdsverket följande. INSTÄLLNING OCH YRKANDEN U2 - dioxiner till vatten Naturvårdsverket motsätter sig att prövotiden avslutas i enlighet med bolagets yrkande. Vi anser att bolaget måste komplettera prövotidsredovisningen med följande innan prövotiden kan avslutas. 1. Redovisning av dioxmutsläpp i samtliga punktutsläpp inklusive förekommande bräddningar vid nuvarande och tillståndsgiven produktion. I de fall ny provtagning inte finns i samtliga utsläppspunkter ska åtminstone en sammanfattning av tidigare imdersökningar i de utsläppspunkter som saknas i aktuell utredning ges in. 2. Klargörande om att alla regn- och spolvatterdedningar går till centrala reningsverket. 3. Tillgängligt resultat från utökat provtagningsprogram på abborre och sediment. 4. Underlagföratt bedöma om bästa möjliga teknik tillämpas mklusive utredning av ytterligare möjliga åtgärder för att minska direktutsläppet till vatten. BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:

2 NATURVÅRDSVERKET 2(18) 5. Klargörande om allt dioxinhaltigt slam från centrala reningsverket återförs i processen, eller om det även går till deponi. I det senare fallet behövs ett klargörande om att frågan om dioxinhaltigt slam som läggs på deponi kommer att omfattas av redovisningen av utredningsvillkor Ull. 6. Klargörande av vad som händer med dioxinet, och att det inte innebär någon yttre miljöbelastning, när slammet återförs till processen. 7. Förslag till slutligt villkor med begränsningsvärde för utsläpp av dioxiner till vatten. U3 - kvicksilver i avdrivarvatten Naturvårdsverket motsätter sig att prövotiden avslutas i enlighet med bolagets yrkande. Vi anser att bolaget måste komplettera prövotidsredovisningen med följande irman prövotiden kan avslutas. 1. Uppgifter om andra tekniska möjligheter för att förhindra att kvicksilver tas upp av avdrivarvattnet, utöver byte av EGR-utrustning. 2. Förslag till villkor för utsläpp av kvicksilver via avdrivarvattnet gällande både halter och mängder. 3. Beskrivning av hur utsläppsmängdema för kvicksilver skiljer sig före och efter bytet av EGR-filter, vilken påverkan driftstopp och liknande har på utsläppsmängdema samt hur stor andel utsläppet av kvicksilver via avdrivarvattnet utgör i förhållande till det totala utsläppet av kvicksilver till vatten från anläggningen. En bedömning av utsläppen även vid tillståndsgiven produktion ska redovisas. 4. Förtydligande av vilka vatten som ingår i avlopp 3 och hur föroreningssituation ser ut i avdrivarvattnet separat, då möjligheter till ytterligare åtgärder samt formulering av villkor ska grundas på situationen i det outspädda vattnet. U5 - kväveoxider till luft Naturvårdsverket yrkar att prövotiden avslutas, att den provisoriska föreskriften Pl upphävs samt att domstolen föreskriver följande slutliga villkor att börja gälla från den tidpunkt då det bedöms möjligt att mnehålla. Utsläpp till luft av kväveoxider, räknat som NO2, får inte överstiga 250 ton per år. Konttoll ska ske genom mätning minst en gång per år vid de utsläppspunkter som anges i bilaga 1 till mark- och miljödomstolens deldom den 5 juli För utsläpp från energicentralen ska kontroll ske genom beräkning. Vi anser att bolaget ska komma in med uppgifter om när de åtgärder som behövs för att kurma innehålla villkoret kan vara genomförda.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(18) U6 - utsläpp av bly till luft Naturvårdsverket har ingen erinran mot att prövotidsutredningen förlängs i enlighet med bolagets yrkande. U7 - damning, diffusa utsläpp Naturvårdsverket har ingen erinran mot att prövotidsufredningen förlängs i enlighet med bolagets yrkande. Naturvårdsverket vill dock redan nu uppmärksamma om att kommande utredning bör innehålla uppgifter om uppfyllelse av relevanta BAT-slutsatser, redogörelse för nuvarande situation, och bedömning vid tillståndsgiven produktion, vad gäller nedfall av stoft, metaller och bromerade flamskyddsmedel och utvecklingen av halter av PMIO i omgivningsluft. U9 - förvaring av kemikalier Naturvårdsverket avstår från j^rande i denna fråga. U14 - energieffektivisering Naturvårdsverket motsätter sig att prövotiden avslutas i enlighet med bolagets yrkande. Vi anser att bolaget måste komplettera prövotidsredovisningen med följande innan den kan avslutas. 1. Sammanställning av dataföråren och vid tillståndsgiven produktion omfattande: a) produktion uppdelat på kopparprodukter, övriga metallprodukter samt svavelprodukter (ton/år), b) inköpt el, egenproducerad el samt levererad el till annan användare (MWh/år), c) förbrukning av eldningsoljor, gasol, drivmedel, kol och koks (MWh/år); bolaget bör särskilt kommentera anledningen till den ökade oljeförbrukningen under åren 2014 och 2015, d) energiinnehåll i slig respektive i sekundära råvaror (MWh/år); det bör särskilt anges hur dessas energiinnehåll beräknas, f) levererad energi i form av ånga och fjärrvärmeförextem användning, g) återvunnen energi i form av ånga och fjärrvärmeförintem användning, samt h) beräkning av specifik energiåtgång relativt produktionen (MWh/ton produkt)förrespektive typ av energiinsats (olja, gasol, drivmedel, kol och koks, slig och sekundära råvaror) samt total energiinsats. 2. För uppgifter om specifik energianvändning: a) korrigera och byta ut det eller de felaktiga diagrammen i bilaga 5 till aktbilaga 267 och b) klargöra enheter, vilka energiresurser som iimefattas samt vad som avses med produktionsmåtten (ton) i miljörapportenförår 2015.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(18) 3. För uppgifter om energieffektivisering: a) ange vilken typ av produktionsrelaterat mått som bolaget anser bäst utvisar hela anläggningens energieffektivitet samt redovisa detta mått för perioden och vid tillståndsgiven produktion, b) ange vilka nyckeltal som bäst beskriver olika ur energisynpunkt väsentliga delprocessers energieffektivitet, redovisa dessa nyckeltals värde för perioden och vid tillståndsgiven produktion samt c) redovisa jämförelser med andra smältverk för nyckeltal enligt a) och b). 4. Förtydliga uppgifter om framtida energianvändning innefattande a) vilken produktionsnivå bolaget har utgått från vid bedömningen av energianvändningen om fem respektive tio år samt b) om koks inkluderas i den angivna energimängden för "stenkol". 5. Klargöra vad som ingår i bolagets åtagande och, om så är fallet, förklara varför inte alla åtgärder i kategori 1 och 2 ingår i åtagandet. 6. Närmare motivera varför bolaget av ekonomiska eller organisatoriska skäl inte kan genomföra åtgärder i tabell 67, bilaga 5 i aktbilaga 267 benänmda "Byta till ledlampor", "Byte motorvärmarstolpar", "Utkylning E-Kaldo" och "Elproduktion turbin - Genomgång turbin och ställverk". 7. Redovisa energibesparingspotential och kostnad för generella åtgärder i Energianalysen benämnda "Alfachecksmätning och rengöring av växlare" samt "Energirond" samt ta ställning till om man åtar sig att genomföra dessa. 8. Redovisa möjlighetema att utnyttja 60-barsångan för elproduktion istället för att direktreduceras. " '' 9. Redovisa hur de åtgärder som bolaget tidigare i målet har fört fram som möjliga har fortsatt att utredas och resultatet av detta. De åtgärder som minst bör redovisas är de som sammanställts av oss i yttrande till Markoch miljööverdomstolen av den 24 febmari 2014, sid (se bifogat utdrag s ur yttrandet. Bilaga 1). Redovisningen bör omfatta tekniska utvärderingar samt ekonomiska beräkningar. 10. Redovisa i vilken utsträckning och på vilket sätt bolaget uppfyller BATslutsatser för energianvändning avseende den typ av produktion som finns vid Rönnskärsverken. För BAT-slutsatser som eventuellt inte uppfylls ska detta särskilt förklaras.

5 NATURVÅRDSVERKET 5(18) GRUNDER SAMT UTVECKLING AV TALAN U2 - dioxiner till vatten Utredningsvillkoret U2 omfattar att utreda och utvärdera vilka delströmmar av dioxiner som förekommer, för att undersöka vilket bidrag av dessa till vatten som kommer från Rönnskärsverken samt behovet av åtgärder. Redovisningen ska irmehålla eventuella förslag till villkor. Det underlag som bolaget redovisat är inte tillräckligt för att frågan ska kunna avgöras och vi önskar därför kompletteringar i enlighet med punktema under Inställning och yrkanden ovan. Nedan utvecklar vi vad de olika punktema omfattar och varför kompletteringama behövs. Brister i utredningens omfattning (punkt 1-3) Bolaget har redovisat uttedning av dioxinirmehåll i inloppsvatten, renat vatten, regn- och spolvatten, processvatten, grönlut och avdrivarvatten från svavelverket. Naturvårdsverket har tidigare yrkat att utsläppsvillkorförvatten ska omfatta samtliga punktutsläpp, inklusive eventuella bräddningspunkter. Den provisoriska föreskriften P4 formulerades också efter överklagande till Markoch miljööverdomstolen ( , M ) som gällandeförsamthga punktutsläpp (utom granuleringen). Dioxin omfattas inte av P4 då bolaget angav att de behövde kartera olika delströmmar för att undersöka vilket bidrag av dioxiner till vatten som kommer från Rönnskärsverken samt behovet av åtgärder. Dämtöver har Naturvårdsverket yrkat (Naturvårdsverkets yttrande, ), att efter prövotiden ska fastställas ett begränsningsvärde för utsläppen av dioxin till vatten. Naturvårdsverket anser att nu föreliggande redovisning av dioxin i vatten måste omfatta samtliga punktutsläpp, inklusive förekommande bräddningar enligt punkt 1 under Inställning och yrkanden ovan. I de fall ny provtagning intefinnsi samtliga utsläppspunkter ska åtminstone inges en sammanfattning av tidigare undersökningar i de utsläppspunkter som inte omfattas av aktuell utredning. Om dioxin inte kan förekomma i vissa utsläppspunkter bör detta klargöras. Tidigare i ärendet har åtminstone följande utsläppspunkter angetts: Avlopp 1 V, 1 Ö (gemensam utsläppspunkt) Avlopp 2 Avlopp 3, 3V (gemensam utsläppspunkt) Avlopp 4, 4V Östra dammen (bräddning) Avlopp 5 Sanitärt reningsverk

6 NATURVÅRDSVERKET 6(18) Det finns dämtöver en utsläppspunkt från granuleringen men "den omfattas av utredningsvillkor Ul som inte ska redovisas förrän om ytterligare ett år. I prövotidsredovisningen, aktbilaga 267, anges att processvatten kan avledas via regn- och spolvattenledningar. Det behöver klargöras att alla regn- och spolvattenledningar går till centrala reningsverket i enlighet med punkt 2 under Inställning och yrkanden ovan. Ytterligare utsläpp skulle kunna ske via eventuella bräddningar. I den tekniska beskrivningen ( , s. 86) anges att bräddning från reningsverkets tankar går till Östra dammen och att vidare bräddning därifrån till havét kan förekomma (s. 88). Det måste tydligt framgå hur stort bolagets totala utsläpp av dioxiner till vatten är och vilka punktutsläpp och delströmmar, inklusive bräddningar, som bidrar till detta, vid nuvarande och tillståndsgiven produktion. Detta är nödvändigt för att hela utsläppsbilden ska kunna klargöras och behovet av åtgärder och nivån på ett eventuellt villkor för utsläpp av dioxiner till vatten ska kunna fastställas. Nattn^årdsverket noterar att bolaget angett (MMD dom, , M , s.l 19) att man kommer att utöka nuvarande provtagningsprogram på abborre liksom sedimentstudier inom recipientkontrouprogrammet med dioxin. Om något sådant resultat finns bör redovisningen kompletteras med detta erdigt punkt 3 under Inställning och yrkanden ovan. Behov av åtgärder (punkt 4) I prövotidsredovisningen (aktbilaga 267, bilaga 1, ÅF rapport , avsnittet Åtgärdsförslag, s. 52) anges att utsläppsberäkningama indikerar att Rönnskärsverkens utsläpp till vatten är relativt marginella sett till den totala tillförseln av dioxiner till Östersjöns vattenmassa. Bolaget bedömer därmed i dagsläget att det inte föreligger något behov av ytterligare rening. Naturvårdsverket anser att utsläppet ska bedömas även utifrån lokala förhållanden och att tillståndet i recipienten är sådant att ytterligare minskning av utsläppen behövs från miljösynpunkt. Av bolagets prövotidsredovisning framgår att det årliga utsläppet till vatten, för de vattentyper som undersökts, kan vara 0,13 g/år. Motsvarande utsläpp till luft, som redovisas i miljörapporten för år 2015, är 0,47 g. Utsläppet direkt till vatten torde alltså inte vara obetydligt för den situation som råder i vattenområdet närmast bolagets verksamhet. I det europeiska utsläppsregistret, E-PRTR, finns endast tre svenska anläggningar med ett dioxinutsläpp till vatten över tröskelvärdet 0,1 g/år. Det är två kraftvärmeverk (0,12 resp 0,3 g/år) och ett avloppsreningsverk (0,2 g/år). Utsläppet är således inte obetydligt heller vid denna jämförelse.

7 NATURVÅRDSVERKET - 7(18) Vid ändring (2015:5 fö) av förofdning (2004:660) bm förvaltning av vattenkvalitet tillkom bl.a. att vattenmyndighetema senast den 22 december 2018 ska fastställa kvalitetskrav för 12 nya prioriterade änmen, så att vattenförekomstema uppnår god ytvattenstatus avseende dessa ämnen senast den 22 december Bland dessa ämnen finns dioxin. I VISS (VattenlnformationsSystem Sverige) firms således ännu inte dioxin i miljökvalitetsnormer, statusklassning eller åtgärdsförslag. I Förslag på åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt s. 95 anges att vid beslut om miljökvalitetsnormer i december 2015 hanteras inte nya ämnen som ingår i direktiv 2013/39/EU, bl.a. dioxiner. Dessa kommer istället att beaktas i ett preliminärt åtgärdsprogram vid slutet av 2018 enligt punkt 9 i direktivet. Tydliga data för att dioxinutsläppen fatt allvarliga följder i recipienten kan ändå hämtas ur en underlagsrapport i VISS.' I undersökningen visades att Kallholmsfj ärdens ytsediment har en dioxinkoncentrationen motsvarande 28 pg TEQ/g TS, vilket är tydligt över Kanadas riktvärde ("ingen effekt") på 0,85 pg TEQ/g TS och dessutom ligger över lägsta koncentrationen som används i USA för förväntad effekt (2,5-60 pg TEQ/g TS). I undersökningen ingick bestämning av aktivitetskvot, vilken visar om sedimenten kan antas läcka ut dioxiner till överliggande vatten. Ett värde på aktivitetskvoten över 1 innebär att nettoflödet av ämnet går i riktning från sediment till överliggande vatten. Aktivitetskvoten för TEQ i Kallholmsfj ärden är i två mätpunkter ca 30. Rapportens slutsats är att fortsatta åtgärder för att minska pågående utsläpp därmedlär viktiga för att fa en överlagring av sediment med lägre koncentrationer av dioxiner. Rapporten anger att dioxinema i sedimenten har en tydlig koppling till Rönnskärsverkens utsläpp, utifrån jämförelse av kongenemas förekomst. Viktigt underlag finns även i den fiskundersökning (Sangfors, 2011) som tidigare redovisats i ärendet (aktbilaga 36). I prövotidsredovisningen tas upp att inga nänmvärda tecken på toxiska effekter påvisades i studien. Vidare anges att abborre från Kallholmsfj ärden och Olsgrundet hade högre koncentrationer av dioxiner än abborre från referensplatsema men att haltema var lägre än gällande gränsvärden för konsumtion och god miljöstatus. Naturvårdsverket anser att den förhöjning av haltema i fisk med en faktor 10 jämfört med referensstation som visas i undersökningen (tabell 4) är allvarlig även om gränsvärdet inte överskrids, och att försiktighetsåtgärder är motiverade. Naturvårdsverket anser att minskning av dioxinutsläppen är avgörande för att komma till rätta med de lokala problemen med kraftigt förhöjda halter av dioxin i sediment och fisk. Utifrån ovanstående och med koppling till ' Dioxiner i Bottenhavet och Bottenviken - pågående utsläpp eller historiska synder, Länsstyrelsen Gävleborg, Rapport 2012:7.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(18) miljökvalitetsmålet Giftfri riiiljö behöver Rönnskärsverkens direkta utsläpp av dioxiner till vatten minimeras med användande av bästa möjliga teknik. Att enbart hänvisa till god avskiljning i befintligt reningsverk ger mte tillräckligt underlag för att bedöma om bästa möjliga teknik tillämpas. Ytterligare möjliga åtgärder för att minska direktutsläppet till vatten behöver ingå i utredningen. Bolaget ska därför komplettera redovisningen i denna del enligt punkt 4 under Inställning och yrkanden ovan. Dioxin i slam (punkt 5-6) I redovisningen (ÅF:s rapport s. 29) anges att slammet från centrala reningsverket kan irmehålla betydande halter dioxiner men att massoma återförs till processen och därmed inte utgör någon direkt yttre miljöbelastning. Av den tekniska beskrivningen (Teknisk Beskrivning, , figur s. 84) framgår dock att flera slamtyper i reningsprocessen istället förs till deponi. Deponiemas täthet har visat sig kimna ifrågasättas. Vi anser att dessa olika uppgifter behöver förtydligas. För det fall dioxiniimehållande slam från cenfrala reningsverket förs till deponi anser vi att frågan kan anses omfattas av utredningsvillkor Ul 1. Vi önskar att bolaget bekräftar att dioxinfrågan i så fall kommer att ingå i kommande redovisning av Ul 1. Även vad som händer med det dioxin som går tillbaka med slammet till processen bör klargöras för att behov av åtgärder ska kunna bedömas. Förslag till villkor (punkt 7) När bolaget kompletterat underlaget erdigt ovan bör även underlag för att ge förslag på slutligt villkorfinnas.bolaget bör därför komplettera även med detta. Att slutliga villkor fastställs med begränsningsvärden för utsläpp av dioxin är nödvändigt för att säkerställa funktion på befintlig och eventuell tillkommande rening så att utsläppen minimeras så långt detta är möjligt. U3 - kvicksilver i avdrivarvatten (punkterna 1-4) Enligt ufredningsvillkor U3 ska uttedas vilka paramefrar som styr att kvicksilver tas upp av avdrivarvattnet och de tekniska möjlighetema att förhindra att sådant upptag sker. Redovisningen ska enligt domen innehålla villkorsförslag. Bolaget har identifierat nedsatt funktion hos EGR:en för SD5 som orsak till att kvicksilver tas upp av avdrivarvattnet och har därför bytt ut sex gamla filter mot fyra nya. Bolaget anser med detta utredningen besvarad och att utredningen kan avslutas. I utredningen beskrivs endast de metoder som idag används av bolaget för kvicksilverrening. Det framgår inte att andra tekniker eller åtgärder har utretts. EGR är inte primärt en teknik för att rena bort kvicksilver utan snarare för att rena rökgaser från stoft och syradimma.

9 NATURVÅRDSVERKET 9(18) Naturvårdsverket menar att det inte fmns tillräckligt underlag för att avsluta prövotiden utan komplettering enligt punktema 1-4 under Inställning och yrkanden ovan är nödvändigt. Naturvårdsverket bedömer att prövotidsredovisningen behöver kompletteras med uppgifter om andra tekniska möjligheterföratt ytterligare minska mängden kvicksilver som tas upp av avdrivarvattnet och släpps ut till havet. Naturvårdsverket anser även att bolaget ska inkomma med förslag till villkor, i enlighet med domslutet (s. 4),för utsläpp av kvicksilver till avdrivarvattnet gällande både halter och mängder. För att eventuellt kurma fastställa villkorföravdrivarvattnet bör det beskrivas hur utsläppsmängdema för kvicksilver skiljer sig före och efter bytet av EGRfilter samt vilken påverkan driftstopp och liknande har på utsläppsmängdema. I beskrivningen bör också ingå hur stor andel utsläppet av kvicksilver från avdrivarvattnet utgör i förhållande till det totala utsläppet av kvicksilver till vatten från hela anläggningen. En bedömning av utsläppen vid tillståndsgiven produktion behöver också redovisas. De redovisade mätningama har utförts på vatten från avlopp 3. Enligt den av bolaget ingivna tekniska beskrivningen (Teknisk beskrivning, , s. 88) utgörs avlopp 3 av ett blandat vatten med kylvatten, avdrivet vatten från svaveldioxidframställning, renat procesvatten samt regn- och spolvatten. Det bör förtydligas hur föroreningssituation ser ut i avdrivarvatthet_separat, både för nuvarande och tillståndsgiven produktion, då möjligheter till ytterligare åtgärder samt formulering av villkor ska grundas på situationen i det outspädda vattnet. Detta följer av utredningsvillkor U3. I diagram 8 om kvicksilverhalter i avlopp 3 i prövotidsredovisningen (flik 2 till aktbil 267) redovisas veckoprover. Naturvårdsverket vill uppmärksamma på att BAT-AEL anges som dygnsmedelvärde varför bolaget kan komma att behöva utöka eller ändra sitt sätt att mäta. U5 - kväveoxider till luft Begränsningsvärdets nivå Naturvårdsverkets anser att en utökad produktion inte ska leda till ökade utsläpp, i synnerhet inte till ökade specifika utsläpp, dvs. per producerad enhet. I vårt yttrande den 1 febmari 2013 i målet (aktbilaga 142) yrkade vi att villkoret fortsatt skulle vara 250 ton/år, som i tidigare tillstånd från Dämtöver ^ Kommissionens genomforandebeslut (EU) 2016/1032 av den 13 juni 2016 om fastsällande av BAT-slutsatserföricke-jämmetallindustrin, i enlighet med Europaparlamentets och rådets du-ektiv 2010/75/EU

10 NATURVÅRDSVERKET 10(18) påpekade vi att en proportionell ökning utifrån det villkor som meddelades 1998 (250 ton) skulle ge ett begränsningsvärde på ca 290 ton NOx per år vid en produktion av ton koppar, medan bolagets yrkande nu är 450 ton per år. MMD angav senare, i deldom , s. 134, att det måste bedömas vara en viktig målsättning att utsläppen av föroreningar även fortsättningsvis minskar från verksamheten. I prövotidsredovisningen (bilaga 3a, kapitel 6.2) beräknas NOx-emissionen i framtidsscenariot till 396 ton NOx per år, med utgångspunkt i 289 ton NOx per år (medel för år 2013 och 2014). I denna mängd inkluderas variation mellan åren. De produktionsfömtsättningar som rådde åren anges vara representativa för beräkning av troligaframtida utsläpp. Ett yrkandeförnoxutsläppen utan att någon rening införs kan därmed inte rimligen överstiga 396 ton per år vid fiill produktion, inkluderande 20 procent variation mellan år. Bolagets yrkande är ttots det 450 ton per år vilket inte är rimligt. Miljöskäl Utsläppen av kväveoxider har betydelse för flera av de 15 nationella miljökvalitetsmålen såsom Bara naturlig försuming, Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård. Levande sjöar och vattendrag och Frisk luft. Ska dessa mål kunna nås måste NOx-utsläppen minska^. De miljömässiga grundema för vårt tidigare yrkande har redovisats redan i vårt yttrande den 7 mars 2012 i målet (aktbilaga 77)-. Nedan följer ytterligare och uppdaterade grunder för vår inställning. Enligt de nya målen i takdirektivet ska Sveriges utsläpp av NOx minska med 65 procent till år 2030 från basåret Under en kortare tidsfrist, till 2020 ska utsläppen minska med 36 procent. Syftet med utsläppsminskningama är att mål för luftkvalitet och påverkan på ekosystem ska kunna uppfyllas. Relevant för utsläpp av NOx är att kritisk belastning för försuming och övergödning överskrids i betydande andel av Sveriges skogsmark. Det kommer att kvarstå stora arealer där kritisk belastning för övergödning överskrids även efter den beslutade minskningen till NOx bidrar även till försumingsproblematiken. Den totala andelen försurade sjöar i Sverige uppskattas idag till tio procent och motsvarande siffra i norra Sverige är tre procent. De prognoser som gjorts för Sverige för år 2030 visar att utsläppet till år ^ Kväveoxidavgiften - ett effektivt styrmedel, utvärdering av NOx-avgiften, Naturvårdsverket, Rapport 5335, 2003.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(18) 2030 kommer ätt bh väsentligt högre än målet föf NOx. Det kommer därför ätt krävas mer arbete för att komma ner till de beslutade nivåema.''! Möjliga åtgärder I domskälen i domen angav MMD att de svavelminskande åtgärder som planeras på fumingverket kan ge effekt även på utsläppet av NOx. Bolaget hade redovisat (s. 108 i domen) att vid en eventuell utbyggnad av fumingverket kommer gasrening för svaveldioxid påftimingverketatt byggas om. Det skulle kunna medföra upp emot 50 procent NOx-rening vid gynnsamma förhållanden, vilket i bästa fall skulle innebära en potential att minska utsläppen med ca 50 ton NOx per år. MMD angav att det därför fanns skäl att skjuta upp frågan om villkor för utsläpp av kväveoxider till luft så att bolaget under två år kan utreda möjliga åtgärder och kostnader för kväveoxidrening vid de olika processenhetema (s. 138 i domen). Åtgärden på fumingverket ansågs nödvändig för att klara villkoret för utsläpp av SO2 från och med år Bolaget angav att de skulle göra investeringar för att reducera svavelutsläppet så att det föreslagna villkoret kunde innehållas. Åtgärdema skulle i första hand avse ftominganläggningen ochflashugnen,där åtgärder bedömdes ge störst utsläppsmässig effekt (s. 38 i domen). Nu anges (aktbilaga 267, bilaga 3a, s. 15) att NOx-skmbber vore tekniskt möjligt på fumingverket, och noteras att det kan fiimas samordningsmöjligheter om det skulle bli aktuellt med en S02-skmbber vid fumingverket. Naturvårdsverket anser att prövotidsredovisningen borde tagit upp planerade åtgärder även med syfte att minska andra utsläpp, om de kan ha en betydande effekt, även på utsläppet av NOx. Härvid borde kostnad för NOx-avskiljning uppskattats, allokerad från totalkostnaden för åtgärden. Dämtöver är E-kaldo en betydande källa till NOx-utsläppen. Denna produktionsenhet är helt ny (driftsätt 2012) och Naturvårdsverket kan konstatera att anläggningen inte projekterades med kväverening. Den åtgärd som nu föreslås skulle avhjälpa denna brist, och är dessutom den billigaste av de åtgärder som förts fram och kostnadsberäknats. Vad gäller åtgärdsgenomgång för energicentralen (aktbilaga 267, s. 19) kan först konstateras att BAT för LCP^ överskrids något. Åtgärder kan därför bli nödvändiga för att uppfylla BAT-slutsatsen. Här borde även byte från E05, som kan ge en liten men kostnadsmässigt effektiv minskning, ingått bland de beskrivna åtgärdema. * Se sid. 52 i Naturvårdsverkets skrivelse Underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik, tillgänglig via ^ Se Final Draft för BREF LCP, 2016, s. 781, tabell tillgänglig via FinalDraft_06_2016.pdf

12 NATURVÅRDSVERKET 12(18) Bedömning av kostnad/nytta och rimlighet Lag (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion berör förbränningsanläggningar för energiproduktion med en nyttiggjord energiproduktion av minst 25 gigawattimmar per produktionsenhet. Avgift tas ut med 50 kronor per helt kilogram utsläppta kväveoxider, räknat soin kvävedioxid. Kväveoxidavgiften har som syfte att ge en ekonomisk drivkraft för att minska utsläppen av kväveoxider. Avgiften är dock inte baserad på samhällsekonomiska skadekostnader och kan inte, som bolaget anför, användas för att avgöra vilka avskiljningsåtgärder som ska göras. Detta avgörs istället av miljöbalkens krav på användande av bästa möjliga teknik och rimlighetsawägningen i 2 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket har vid huvudförhandling angett (presentationsbilder imder förhandling febmari 2013, förhandlingspunkt 14) vilken avskiljningskostnad för kväveoxid som vi anser ska vara grund för den samhällsekonomiska kostnad/nytta-bedömningen av utsläppsmmskande åtgärder. Vi utgick då från skadekostnader i ASEK^. Enligt den nu uppdaterade rapporten ASEK 6.0^ är de samhällsekonomiska kostnadema för utsläpp av luftföroreningen NOx sett till lokala och regionala effekter 101 kr/kg NOx. Av detta utgörs 86 kr/kg NOx av regionala kostnader och 15 kr/kg NOx av lokala kostnader (beräknade för en tätort av Faluns storlek). Vid en samhällsekonomisk kostnad/nytta-awägning av Rönnskärsverkens utsläpp skulle alltså åtgärder upp till en kostnad av 101 kr/kg NOx vara motiverade. Ett exempel där industrin vidtagit åtgärder på denna kostnadsnivå-för^attiminska. utsläppet av NOx finns i en studie från 2005^. Där redovisas att SSAB Borlänge genomförde åtgärder för att uppfylla villkor i tillstånd till en kostnad av ca 10 EUR/kg NOx (motsvarande ca 110 kr/kg med dagens penningvärde och dagens kurs). Utgående från prövotidsredovisningens tabell över olika åtgärders NOxreduktion, kostnad och årlig totalt kvarvarande utsläpp efter åtgärdema (aktbilaga 267, bilaga 3 a, tabell avsnitt 13.1) drar vi slutsatsen att vårt yrkande om högst 250 ton per år kan uppnås med åtgärder med en högsta kostnad av 76 kr/kg. Då detta är mindre än den samhällsekonomiska skadekostnaden (ASEK) och det inte har visats att kostnaden skulle vara orimlig anser vi att åtgärdema ska genomföras och att villkor ska fastställas till högst 250 ton NOx/år. Villkoret ska gälla från en tidpunkt som ger möjlighet att genomföra åtgärdema. * Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden for transportsektom: ASEK 5, Trafikverket, ' ASEK 6.0, Traflkverket, ' BAT examplesfi-omthe Nordic iron and steel industry, Rapport 2006:410, Nordic Council of iviinisters, Copenhagen 2005.

13 NATURVÅRDSVERKET 13(18) U7 - damning, diffusa utsläpp Naturvårdsverket har ingen erinran mot att prövotidsufredningen förlängs i enlighet med bolagets yrkande. Det är dock viktigt att den fortsatta utredningen säkerställer att utredningsvillkoret U7 uppfylls och att redovisningen ger underlag för slutligt villkor i frågan. Naturvårdsverket anser att kommande utredning bör iimehålla uppgifter om hur relevanta BAT-slutsatser för NFM^ om diffusa utsläpp uppfylls. BAT-slutsatser som kan vara relevanta är t.ex. BAT 5-9 och BAT Nu ingiven uttedning refererar till mätningar av nedfall under , för nedfall av stoft, metaller och bromeradeflamskyddsmedel.detta presenterades redan i tillståndsansökan Naturvårdsverket anser att utredningen bör redovisa dagens situation för dessa nedfall samt bedömning av situationen vid tillståndsgiven produktion. Detta gäller särskilt som bolaget har genomfört ett flertal åtgärder sedan tiden för de äldre mätningama. Även mätningar av PMIO i omgivningsluft bör presenteras för det aktuella tidsintervallet för att kunna följa eventuella förbättringar. U14 - energieffektivisering Mark- och miljööverdomstolen beslutade i domen den 27 juni 2014 att det för Rönnskärsverken är lämpligt att reglera hushållning med energi i särskilda villkor i enlighet tidigare praxis och att frågan därför skulle utredas vidare. Vår uppfattning är att avsikten var att utredningen skulle leda fram till förslag på betydande åtgärder och^ett_yillkpr nied begränsnmgsvärde för elförbrukning respektive övrig energiförbrukning per ton metallprodukt. Det underlag som bolaget nu redovisat är dock inte tillräckligt för att frågan ska kunna avgöras på så sätt och vi önskar därför omfattande kompletteringar i enlighet med punktema under Inställning och yrkanden ovan. Nedan utvecklar vi vad de olika punktema omfattar och varför kompletteringama behövs. Brister i dataunderlaget (punkterna 1-4) Sammanställning data (punkt 1) För att kunna ta ställning till vilka villkor som ska gälla för energianvändningen fordras ett korrekt och överblickbart dataunderlag. Data avseende energianvändning har redovisats i ett stort antal dokument under målets gång i ' Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1032 av den 13 juni 2016 om fastsällande av BAT-slutsatser för icke-jämmetallindustrin, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU

14 NATURVÅRDSVERKET 14(18) mark- och miljödomstolen och i Mark- och niiljööverdomstolen'^. Naturvårdsverket har tidigare i målet och nu i detta skede sammanställt bolagets uppgifter i syfte att skapa en sådan överblick. Vi har också själya inhämtat uppgifter från bolagets miljörapporter. Det är dock svårt att kombinera dessa data eftersom de är angivna på olika sätt, det är oklart hur de beräknats, de stämmer inte alltid överens med varandra och är i vissa fall förmodligen felaktiga. Vi anser därför att bolaget nu i prövotidsredovisningen bör sammanställa och redovisa ett korrekt och överblickbart dataunderlag som kan ligga till grund för bedönmingar i målet. Datasammanställningen bör omfatta faktiskt utfall för åren samt förväntade förhållanden vid tillståndsgiven produktion och omfatta vad som anges i punkten 1 under Inställning och yrkanden ovan. Korrekt data behövs för att kunna föreslå ett slutligt villkor om energiförbrukning. Uppgifter om specifik energianvändning (punkt 2) Bolaget har i bilaga 5 till aktbilaga 267 presenterat tvåfigurer (16 och 61) som visar utvecklingen över tid för energiåtgång relativt produktionen vilka behöver förklaras. I avsnitt "4.1 Specifikt energiflöde el" visas i figur 16 ett diagram som enligt figurhuvudet ska avse "Årlig användning av el". X-axeln som visar tiden sträcker sig från år 1983 t.o.m. år Enheten på Y-axeln är "kwh/ton". Vad "ton" irmebär förklaras inte. Är detta ton metallprodukt, ton kopparprodukt eller " ' '^""*'''lön' m'étäll^^^ ' ' I avsnitt "6 Energianalys" finns en figur 61 som enligt figurhuvudet visar "Specifika energianvändningen per ton producerad produkt, avser användningen av energibärama el, olja och kol". Även här är tidsaxeln från och enheten på y-axeln "kwh/ton". Ingen förklaring ges heller här till begreppet "ton". Kurvoma i de bägge diagrammen är dessutom helt identiska. Åtminstone ett av diagrammen måste därför vara felaktigt. I bolagets miljörapport för år 2015 (textdelen, bilaga 2) firms ett diagram som sägs visa "energiomsättning per ton produkt (exkl kol) inklusive svavelprodukter". Mätetalet (750) stämmer mte överens med diagrammet i prövotidsredovisningen. Diagrammet i miljörapporten saknar dessutom helt enhet på y-axeln. Vad som irmefattas i begreppet "energiomsättning" är oklart, liksom definition av "produkf. Mark- och miljödomstolen, M : Aktbilaga (Ab) 1 Ansökan; Ab 2, bilaga B Teknisk beskrivning; Ab 2, bilaga C Miljökonsekvensbeskrivning; Ab 2, bilaga C, bilaga C2 Energiutrednmg; Deldom Mark- och miljööverdomstolen, M : Ab 27, Energikartläggning.

15 NATURVÅRDSVERKET 15(18) Bolaget behöver med anledning av detta kornplettera och klargöra enligt vår punkt 2 under Inställning och yrkanden ovan. Korrekt data behövs ävenföratt kunna föreslå ett slutligt villkor om energiförbrukning. Betydande energiaspekter, mått på energieffektivitet (punkt 3) I bilaga 5 till aktbilaga 267, avsnitt "6.2 Betydande energiaspekter" listas de processavsnitt som bedömts som "betydande energiaspekter". I avsnitt 6.3 anges att energiaspektema "elektroder Cu-hj^a" och "elektrolys koppar" är de bästa nyckeltalenför jämförelse med andra smältverk. Som enheter anges för elektroder "kwh el relativt material in i ugn" respektive för elektrolys "kwh el relativt renad koppar ut ur processen". Vidare sägs att även utvecklingen av den totala elanvändningen per ton producerad produkt är inttessant att jämföra smältverken emellan samt att på sikt bör alla betydande energiaspekter ha nyckeltal kopplade till sig. Naturvårdsverket konstaterar att det i prövotidsredovisningen inte görs några jämförelser av de angivna nyckeltalen med andra smältverk. Inte heller anges vilka nyckeltal som bör användas för den totala energianvändningen eller för enskilda processer och betydande energiaspekter. Bolaget bör komplettera prövotidsredovisningen med detta enligt punkten 3 under Inställning och yrkanden ovan. Uppgiftema är viktiga för att på ett korrekt sätt kunna bedöma Rörmskärsverkens energieffektivitet. Uppgifier om framtida energianvändning (punkt 4) I avsnitt 6.4 i bilaga 5 till aktbilaga.267 redoyjsas^fraiiitida,förändringav -. energianvändningen. Bolaget bör förtydliga enligt punkt 4 under Inställning och yrkanden ovan. Uppgiftema är viktiga för att kurma bedöma Rönnskärsverkens framtida energieffektivitet. Brister i bolagets redovisning av åtaganden (punkterna 5-10) Bolagets villkorsförslag 20 (punkt 5) I aktbilaga 267 avsnitt C7 (sid 18f) sägs att aktivitetema inom kategori 1 och 2 bedömts vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara under en fyraårsperiod och att energieffektiviseringen skulle uppgå till 18 GWTi till en investeringskostnad av 19 miljoner kronor. I tabell 67 i bilaga 5 till aktbilaga 267 redovisas samtliga undersökta åtgärder. Av tabell 67 kan utläsas att kategori 1 och 2 omfattar elva åtgärder och att de beräknas ge en besparing på 17,8 GWh till en kostnad av 18,5 miljoner kr, vilket alltså stämmer med vad som står i prövotidsredovisningens avsnitt C7. På sid 19 i aktbilaga 267 presenteras dock en tabell där endast fem åtgärder ingår i åtagandet. I tabellen anges att dessa åtgärder skulle ge en besparing på 7.1 GWh till en kostnad av 13,8 miljoner kronor. Dessa åtgärder är desamma som bolaget angett i sitt villkorsyrkande.

16 NATURVÅRDSVERKET 16(18) På sid 20 lärrihas sedan ytterligare en arman uppgift: att de åtgärder som Boliden föreslår skulle ge en minskad energiförbrukning om "mer än 12 GWh" till kostnaden "närmare 14 miljoner kronor". För att undamöja dessa otydligheter bör bolaget klargöra sitt åtagande om energibesparande åtgärder i enlighet med punkten 5 under Inställning och yrkanden ovan. Övriga åtgärder angivna i prövotidsredovisningen (punkterna 6-8) Bolaget har i sin motivering till varför inte fler åtgärder kan vidtas angett brist på "ekonomiska och organisatoriska resurser" (aktbilaga 267, sid. 19). De anför att flera andra miljöåtgärder som genomförs är omfattande och ekonomiskt betungande. Att bolaget samtidigt genomför flera andra miljöförbättrande åtgärder är dock inte skäl att inte uppfylla miljöbalkens krav på resurshushållning. Situationen borde kurma lösas genom anställningar och anlitande av konsulter som då blir en del i kostnaden för åtgärdema. I tabell 67, bilaga 5, återfiims ytterligarfreåtgärder i kategori 3 ("Byta till ledlampor", "Byte motorvärmarstolpar" och "Utkylning E-Kaldo") med en besparingspotential om 3,8 GWh till en investeringskostnad av 1,6 miljoner kronor som bolaget inte åtagit sig. Dessa har återbetalnmgstider på 5-8 år vid 6 procent ränta. I tabell 67 redovisas även åtgärden "Elproduktion turbin - Genomgång turbin och ställverk" med en energibesparing på 20 GWh. Åtgärden har trots en återbetalningstid på 1,2 år placerats i kategori 4. Bolaget bör närmare motivera varför bolaget inte kan genomföra dessa fyra åtgärder enligt punkt 6 under Inställning och yrkanden ovan. Åtgärdema har förhållandevis låg kostnad och därmed snabb återbetalningstid. I Energianalysen återfinns två generella förslag till åtgärder: "Alfachecksmätning och rengöring av växlare" samt "Energirond". För dessa redovisas dock ingen energibesparingspotential eller kostnad. Bolaget bör redovisa energibesparingspotential och kostnad för dessa åtgärder samt ta ställning till om man åtar sig att genomföra dessa enligt punkt 7 under Inställning och yrkanden ovan. I bilaga 5, avsnitt "4.2 Specifikt energiflöde Fjärrvärme och ånga" sägs att producerad 60-barsånga reduceras omgående ned till 20-barsnätet. Bolaget bör redovisa möjlighetema att utnyttja 60-barsångan för elproduktion iställetföratt direktteduceras enligt punkt 8 under Inställning och yrkanden ovan. Bolaget redovisar väsentligt lägre takt i energieffektiviseringsarbetet (punkt 9) Den eleffektivisering som bolaget åtar sig att göra under fyra år (1,3 GWfi) utgör 0,27 procent av den totala elanvändningen år Den årliga effektiviseringen blir då 0,07 procent. Detta kan jämföras med den effektivisering med 2 procent per år som bolaget uppger att man genomfört de tre senaste åren. Om figur 16 är

17 NATURVÅRDSVERKET 17(18) korrekt (se ovan) så har detta också varit den genomgående takten i eleffektiviseringen under perioden Bolagets åtagande innebär alltså att takten i eleffektiviseringen skulle minska till en trettiondel av vad den historiskt varit. Den effektivisering av övrig energianvändning som bolaget åtagit sig att göra under fyra år (5,7 GWTi) utgör ca 0,6 procent av energitillförseln exkl. el (olja, gasol, drivmedel, kol och koks samt energi i råvaror), vilket innebär en årlig effektivisering på 0,14 procent. Räknar man inte in energimängden i råvaroma slig och plast så blir den energieffektivisering som åtagandet under fyra år innebär 1,1 procent, vilket ger 0,26 procent per år. Detta kan jämföras med den effektivisering med 2 procent per år som bolaget uppger att man uppnått under de senast 20 åren (oklart hur bolaget räknar). Bolagets åtagande irmebär att takten i effektiviseringen skulle minska till en fjortondedel (altemativt till en åttondel beroende på hur bolagets siffra är beräknad) av vad den tidigare varit. I de energiutredningar som bolaget tidigare redovisat i målet har betydligt större effektiviseringar ställts i utsikt för denframtidaproduktionen. Bl.a. har angetts enframtidaeffektivisering av elanvändningen med 0,4 MWh/ton koppar och av övrig energianvändning med 0,25 MWh/ton koppar. Vid dagens produktion på ca ton koppar skulle det innebära 84 GWh i elbesparing, att jämföra med de 1,3 GWh som bolaget åtagit sig. För övrig energi skulle det innebära 53 GWh att jämföra med bolagets åtagande på 5,7 GWh. Naturvårdsverket har i sitt yttrande till Mark- och miljööverdomstolen av den 24 febmari 2014 (se bifogat utdrag s ur yttrandet. Bilaga 1) sammanställt " bolagets uppgifter i målet avseende energieffektiviseringråtgänderria''avser^''" minskad energiförbrukning men också ökad egen produktion av el. Ett flertal av åtgärdema var vid denna tidpunkt inte beräknade vad gäller åtgärdspotential eller kostnader. Naturvårdsverket uppfattar att vissa av åtgärdema är behandlade i den nu föreliggande prövotidsredovisningen, dock inte alla. Bolaget bör redovisa hur de åtgärder som bolaget tidigare i målet har fört fram som möjliga har fortsatt att utredas och resultatet av detta i enlighet med punkt 9 under Inställning och yrkanden ovan. Detta för att om möjligt förklara anledningen till den väsentligt lägre takten i energieffektiviseringsarbetet. BAT-slutsatser avseende energianvändning (punkt 10) BAT-slutsatser för icke-jämmetallindustrin fastställdes av EU-kommissionen den 13 juni 2016*'. Avseende energianvändning finns dels generella BATslutsatser för samtliga tillverkningsprocesser (BAT 2), dels BAT-slutsatser specifika för olika tillverkningsprocesser. För Rönnskärsverken torde BAT (koppartillverkning) pch BAT 108 (tillverkning av zink) vara tillämpliga. " Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1032 av den 13 juni 2016 om fastsällande av BAT-slutsatser för icke-jämmetallindustrin, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU.

18 NATURVÅRDSVERKET 18(18) Bolaget bör komplettera prövotidsutredningen med en redovisning av i vilken utsträckning och på vilket sätt bolaget uppfyller BAT-slutsatser avseende energianvändning avseende den typ av produktion som finns vid Rönnskärsverken i enlighet med punkt 10 ovan. Redovisningen behövs för att möjliggöra en bedömning av om även miljöbalkens krav på bästa möjliga teknik uppfylls. Beslut om detta yttrande har fattats av sektionschefen Linda Nilsson. Vid den slutliga handläggningen av ärendet har i övrigt deltagit miljöjuristema Ingrid Backudd och Linda Sjöö samt handläggama Olof Åkesson, Jenny Håkansson, och Kerstin Gustafsson, den sistnämnde föredragande. Föj Naturvård: Kerstin Gustafsson

19 NATURVÅRDSVERKET 11(23) framgå vad bolaget åtar sig att göra och när. En samlad redovisning av olika åtgärdsaltemativ bör ges där energiförbrukningen anges både i absoluta tal och i relation till produktionen. Nedan ges exempel på åtgärdsmöjligheter som bolaget tagit upp men som är ofullständigt redovisade. Åtgärd Genoin energieffektiviseringsåtgär der och val av produktionsteknik kan specifika energiåtgången per ton metall minskas med upp till 40 %. Minskning vid ökning av produktion h^n 215 till 350 kton koppar Minskning vid ökning av produktion från 215 till 350 kton koppar Minskning vid ökning av produktion från 215 till 350 kton koppar Potential for ytterligare spillvärme for fjärrvärmeproduktion. Förutsätter extemt behov. Avsiktsförklaring mellan Rönnskärsverken och Skellefteå Kraft att om en expansion av fumingverket genomfors öka energiåtervinningen via fjärrvärme och/eller elframställning. Studie slutförs 2012 Ny ängturbin for att producera elkraft av den ökade mängd högvärdig ånga som kommer att genereras vid fumingverket vid sökt produktionsnivå Nytt kaldoverk: Ärlig mängd ånga som kan genereras uppskattas till MWh. Hur den ska nyttiggöras på effektivaste sätt är under utredning. Optimering av Energislag Alia El Energi-vinst 40 % specifik energi Från 2,4 dll 2,0 MWh/ton Cu Från 0,13 till 0;04 MWh/ton Cu Från 1,84 till 1,68 MWh/ton Cu Inv kostnad Åtagande Referens? Nej Ab l,bii B, MKB, s.3?? Ab 27, s. 96 7? Ab 27, s. 96?? Ab 27, s. 96 Gasol, bensin, spillolja Bränsle+k ol och koksextern fjv Fjärrv?? Nej Ab 1, Ansökan, s. 40; Ab 2, Bil B, MKB, s. 35 Fjärrv El?? Nej (Deldom, s. 110,116) Ef 100 GWh? Ja Ab 2, MKB s.35 Ab 2, MKB, Bil C, s. 8 Ab27 s. 95 Ånga 24 GWh? 42 milj Nej Ab l,bil B, Tekn beskr s. 72 Ab27, s.94

20 NATURVÅRDSVERKET 12(23) elproduktion. Förutsätts att en smärre ökad avsättning for extem fjärrvärme är möjlig. Vid ökad produktion kan elproduktionen öka, i ny turbin Med ånga från blyverkets nyetablerade ångpanna skulle eventuellt elproduktionen kunna öka ytterligare 40 och 60 bars ånga från övriga produktionsenheter skulle kunna blandas med fumingångan for produktion av ytterligare elkraft Viss andel av kol som reduktionsmedel kan eventueut ersättas med kol som finns i lågvärdigt elektronikskrot Fjv?? Ab2MKB, s.36 El 75 GWh? Nej Ab 2, MKB, s.37 El GWh? Nej Ab 2, MKB, s.37 El?? Nej Ab 2, MKB, s. 38 Kol?? Nej Ab 2, MKB, s. 38 Okad köndensatåtervinning Fjärrv? 16 milj Genomf ört? Tillvaratagande av spillvärme från svavelsyräverkets kylsystem m.m. Geriererering av elkraft från vattentemperaturer kring 50 C, vilket föreligger i begränsade delar av kylvattnet från processerna Kemisk lagring av lågvärdiga energiflöden med hjälp av energipumpar där salter laddas upp med restenergi Intrimning av ECOEL, 5 MW kan frigöras Försök att ersätta eldningsolja for torkning av kvartssand med fjänvänne Pilotprojekt bioolja ersättning for eldningsolja Ab 2, MKB, s. 39 Ab 2, MKB, BilC2,;s. 12 Ab 27, s. 96 Fjärrv?? Nej Ab 2, MKB, s. 39 El?? Nej Ab 2, MKB, S.39 Fjv?? Nej Ab 2, MKB, s.39 Fjärrv? 9 Nej Ab 2, MKB, Bil C2, s. 12 Olja?? Nej (Deldom, s. Fjärrv 110, 116) Olja?? Nej (Deldom, s. 110) Service och reparation Fjärrv?? Nej Ab 27,

21 NATURVÅRDSVERKET 13(23) takluckor R22 Blygrytor: Återvinning från heta rökgaser Rl 1 Elugn, R12 Flashugn: Återvinning av överskottsvärme R37 "S02-njmmet": Värmeslingor mot tankar R22 Ventilationsfläkt: Frekvensstyming R37 Ventilationsfläkt: Frekvensstyming Elvärme ersätts med fjärrvärme i ankomsthallama s. 97 Olja 0,2 GWh?? Nej Ab27, s. 97 Fjärrv 12 GWh? Nej Ab 27, s. 97 Fjärrv?? Nej Ab27, s. 97 El 0,34 0,35 Nej Ab 27, milj s. 98 El? 0,1 milj Nej Ab 27, s. 99 El, Fjåirrv?? Nej Ab 27, s.2 Slutiigt viukor Om någon ytterligare ufredning inte presenteras återstår att avgöra vilka villkor som är lämpliga att föreskriva med det underlag som firms i målet. Naturvårdsverkets uppfattning är att det, precis som i andrafrågorsom tillståndet omfattar, inte räcker med att verksamhetsutövaren visar ambition och god vilja. För att säkerställa god miljöstandard måste domstolen föreskriva särskilda villkor, altemativt att verksamhetsutövaren gör bindande åtaganden vilka säkerställs genom det allmäima villkoret. Villkor eller åtaganden, kan vara av teknisk karaktär eller i form av förbrukningsnivåer. Bolaget har i detta mål varken medgett ett tekniskt villkor eller ett villkor om högsta förbrukningsnivå. Om man väljer att reglera vilka tekniska åtgärder som ska genomföras ser Naturvårdsverket ingen aiman möjlighet än att domstolen ålägger bolaget att genomföra åtgärder som bolaget framlagt,frötsatt de inte är fullständigt ufredda och redovisade. Villkor i form avförbrukningsnivåerskulle kunna utformas utifrån följande konstruktioner och förslag till nivåer. Netto elförbrukning per producerad märigd metall. ' I "netto elförbrukning" skulle då avräknas egenproducerad el. Med siffror från miljörapporten för år 2012 hiar Naturvårdsverket beräknat netto elförbndcning till 1,91 MWh/ton metallprodukt. Med detta värde som utgångspunkt och en rimlig marginal på 20 % skulle i dagsläget som villkor kunna sättas 2,3 MWh/ton metallprodukt. Med tanke på de betydände möjligheter till energieffektiviseringar, mklusive ökad egen elproduktion, som bolaget omtalat bör ett betydligt lägre värde kunna sättasförframtida förbrukning. Ett möjligt villkor, som också inkluderar en marginal på 20 %,