Redovisning enligt regleringsbrevet avseende anmälningsdirektivet (98/34/EG)

Transkript

1 ÅTERRAPPORTERING Enheten för handel och tekniska regler Dnr / För kännedom Chefen, UD FIM Helena A Johansson, UD FIM Ola Brohman, UD FIM Utrikesdepartementet Redovisning enligt regleringsbrevet avseende anmälningsdirektivet (98/34/EG) Under perioden 1 januari till 25 maj 2012 har medlemsländerna anmält 341 förslag enligt anmälningsdirektivet, varav 21 anmäldes av Sverige. Jämfört med motsvarande period de två föregående åren har det anmälts något fler förslag i år, både från Sverige och från medlemsländerna i stort. Jordbruks- och livsmedelsområdet, byggområdet samt transportområdet genererar fortsatt flest antal anmälningar. En stor del av Sveriges anmälningar utgörs av förslag som rör transportsektorn, tolv stycken. Sverige har mottagit reaktioner på fem förslag. Reaktionerna rör förslag från Socialdepartementet, Miljödepartementet Transportstyrelsen, Jordbruksverket och Swedac. En fråga som diskuterats under våren är förhållandet mellan REACH och anmälningsdirektivet. Kommissionen och ett antal medlemsländer har skilda uppfattningar gällande tillämpningen av REACH. Frågan har gällt under vilka förutsättningar medlemsländerna kan undgå att tillämpa förfarandet i REACH och istället tillämpa förfarandet i anmälningsdirektivet och ta fram nationella begränsningar. Box 6803, Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Telefon: , fax: E-post: kommerskollegium@kommers.se

2 2(12) Innehåll Bakgrund... 3 Om anmälningsdirektivet 98/34/EG... 3 Kommerskollegiums arbete med anmälningsproceduren under Anmälningar enligt direktiv 98/34/EG och WTO:s TBT-avtal under Brådskande skäl... 6 Urval av intressanta områden... 6 Transporter... 6 Kemikalier... 8 Livsmedel Jordbruk Märkning Standarder... 12

3 3(12) Bakgrund Kommerskollegium ska, enligt regleringsbrevet för år 2012, vid två tillfällen lämna en redovisning av tillämpningen av anmälningsproceduren som fastställs i direktiv 98/34/EG (anmälningsdirektivet) till Utrikesdepartementet innehållande jämförande uppgifter från de två senaste åren enligt följande: En analys av anmälningar enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster, såväl svenska som utländska, och de reaktioner som dessa har föranlett. Analysen ska innefatta åtgärder kollegiet vidtagit för att avvärja handelshinder i enskilda fall samt en analys av för EU:s inre marknad intressanta aspekter i flödet av anmälningar och reaktioner. Denna rapport fullgör detta återrapporteringskrav för perioden 1 januari- 25 maj Om anmälningsdirektivet 98/34/EG Handelshinder uppstår ofta på grund av att företag måste anpassa sina produkter till andra länders olika tekniska regler. Genom anmälningsdirektivet har ett informationsförfarande inrättats varigenom medlemsländerna ska anmäla sina förslag till produktregleringar till Europeiska kommissionen. Syftet med detta förfarande är att genom transparens förebygga att nya tekniska handelshinder uppstår. Kommissionen och andra medlemsländer har möjlighet att påverka varandras regleringar innan de antas. Via en databas kan företag, branschorganisationer och andra upptäcka förslag som riskerar att leda till handelshinder. Om de har synpunkter på förslagen kontaktar de Kommerskollegium. Svenska myndigheter och regeringen har även möjlighet att se hur andra länder har valt att reglera vissa områden samt vilka reaktioner de anmälda förslagen har föranlett. Varje år anmäls ungefär 800 förslag enligt anmälningsdirektivet. Anmälningarna samlas i en databas, TRIS 1. Under tre månader kan kommissionen och medlemsländerna studera förslagen och lämna synpunkter om de anser att de kan skapa hinder för handeln på den inre marknaden. Synpunkterna lämnas antingen i form av så kallade kommentarer eller detaljerade utlåtanden. Kommentarer sänds t ex när det anmälda förslaget väcker frågor om tolkning eller när det behövs ytterligare information om bestämmelserna runt genomförandet. Detaljerade utlåtanden sänds när det anmälda förslaget tros kunna skapa hinder för den fria rörligheten för varor. Detaljerade utlåtanden är därför den skarpare formen av synpunkter och innebär bland annat att den tre månader långa frysningsperioden förlängs med ytterligare tre månader. 1

4 4(12) TRIS-databasen är öppen för alla. Myndigheter, branschorganisationer, företag och andra intresserade aktörer kan via e-post prenumerera på förslag inom sin sektor. Kommerskollegiums arbete med anmälningsproceduren under 2012 Kommerskollegium är svensk kontaktpunkt för anmälningsproceduren. Det innebär att vi stödjer myndigheter och departement vid tolkningen av direktivet, exempelvis genom att i remissvar påtala om vi anser att ett författningsförslag bör anmälas och genom att informera myndigheter om deras skyldigheter enligt direktivet. Det är också Kommerskollegium som sköter korrespondensen med kommissionen i anmälningsärendena och i samarbete med berörda svenska aktörer utarbetar förslag till svenska reaktioner på utländska förslag. Kommerskollegium har vid två tillfällen under våren 2012 medverkat vid Tillväxtverkets föreskriftsutbildning för myndigheter för att informera om tillämpningen av anmälningsdirektivet. Utöver det har en utbildning om anmälningsdirektivet genomförts vid Transportstyrelsen i Norrköping och en vid Kommerskollegium i samarbete med Krus. Under våren har Kommerskollegium tagit fram statistik från TRISdatabasen för att analysera kommissionens reaktioner på de olika medlemsländernas anmälningar under Analysen gjordes dels på det totala antalet anmälda förslag under , dels av ett urval av områden: kemiska produkter, transport, miljövård och konstruktion. Analysen gjordes för att avgöra huruvida vissa länder ådrog sig fler reaktioner under perioden än andra. Sverige ligger i princip i linje med medelvärdet och två länder, Grekland och Irland, sticker ut med betydligt högre procentuellt antal reaktioner från kommissionen än övriga länder. Noterbart är även att Frankrike, som anmäler markant fler förslag till regler än övriga länder, får procentuellt sett förhållandevis få reaktioner från kommissionen. Anmälningar enligt direktiv 98/34/EG och WTO:s TBT-avtal under 2012 Tabell: Anmälda förslag enligt anmälningsdirektivet Helår Helår Jan- Jan- Jan- Anmälda förslag maj 25 maj 25 maj Svenska anmälningar Anmälningar totalt Studien avgränsades till EU 15 för det totala antalet reaktioner och till sex länder för sektorsnivån.

5 5(12) Under redovisningsperioden, januari till och med 25 maj 2012, har Sverige anmält 21 förslag enligt anmälningsdirektivet. Inget av dem har anmälts enligt WTO:s TBT-avtal. I jämförelse med de två föregående åren har något fler anmälningar gjorts under 2012, både svenska anmälningar och totalt. I jämförelse med tidigare år har antalet TBTanmälningar sjunkit. Socialdepartementet har anmält två förslag om ändringar i förordningen om kontroll av narkotika. Landsbygdsdepartementet, Näringsdepartementet och Socialdepartementet har gjort en anmälan vardera, om ändringar i livsmedelsförordningen samt förslag till barlastvattenförordning respektive lag om införsel av sprutor och kanyler. Resterande anmälningar härrör till svenska myndigheter. Transportstyrelsen har gjort flest anmälningar, elva stycken, Jordbruksverket två stycken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rikspolisstyrelsen samt Post- och telestyrelsen har anmält ett förslag var. Mot denna bakgrund ägnas en något mer omfattande redogörelse för transportområdet för den aktuella redovisningsperioden. Totalt har EU/EES-länderna anmält 341 förslag under redovisningsperioden. De flesta har, liksom tidigare år, varit inom jordbruks- och livsmedelsområdet, byggområdet samt transportområdet. Tabell: Reaktioner på förslag som anmälts enligt anmälningsdirektivet Reaktioner Svenska reaktioner på utländska förslag Reaktioner på svenska förslag Reaktioner från kommissionen Detaljerade utlåtanden (DU) jan-25 maj 2011 Kommentarer (K) jan-25 maj (dock 2 EESanmälningar 3 ) DU Jan- 25 maj ? 4 K Jan- 25 maj Reaktioner på anmälningar från EES-länderna (Norge, Island, Liechtenstein) samt Schweiz och Turkiet kan inte avges direkt från medlemsländerna utan avges av kommissionen. Förslag från kommissionen till sådana unionssynpunkter inkommer till Kommerskollegium som snabbremitterar dem till berörda fackmyndigheter. Beslut om svenska synpunkter på kommissionens förslag fattas av regeringen. 4 Statistik för detta kan tyvärr inte tas fram i TRIS Extranet för tillfället då sökningen endast genererar felmeddelande.

6 6(12) Brådskande skäl Enligt anmälningsdirektivet finns det möjlighet att i vissa fall åberopa brådskande skäl i samband med att förslag anmäls, konsekvensen blir då att frysningsperioden inte inträder. 5 När ett medlemsland åberopat brådskande skäl ger kommissionen besked inom tio dagar om dessa godtas. Under redovisningsperioden har 16 förslag anmälts med åberopande av brådskande skäl enligt anmälningsdirektivet. Av dessa har 13 anmälningar erkänts som brådskande och tre har hänvisats till den ordinarie frysningsperioden. Nederländerna anmälde i februari 2012 ett förslag till ändring av tillämpningsförordningen om havsfiske 6. Förslaget innebär ett förbud mot innehav av elektriska fiskeredskap (trålar med elektrisk ström) ombord för fartyg som inte har tillstånd att fiska med den typen av redskap. Nederländerna begärde ett brådskande förfarande vilket innebär att frysningsperioden inte skulle tillämpas och att förslaget skulle träda ikraft omedelbart. Som motivering till denna begäran anförde Nederländerna att från och med mars i år kommer, trots fiskeförbudet, trycket på tillverkare från de som inte beviljats undantag att öka avseende installation av elektriska fiskeredskap. För att möjliggöra ett enhetligt upprätthållande av EU-rätten är ett förbud mot installation av fiskeredskap för vilket man inte innehar fisketillstånd det mest effektiva. Kommissionen ansåg inte att de brådskande kriterier som avses i anmälningsdirektivet var uppfyllda. Kommissionen påpekade att enligt sin praxis gällande allvars-kriteriet, the criterion of seriousness, anses det vara uppfyllt när ett medlemsland t ex måste hantera konsekvenserna av en naturkatastrof, en epidemi eller skyndsamt måste reagera mot handel med läkemedel, narkotika eller vapen. Kommissionen förklarade att den ordinarie frysningsperioden som anges i artikel 9.1 i anmälningsdirektivet skulle tillämpas. Nederländerna besvarade kommissionens kritik och påpekade att trålar med elektrisk ström kunde utgöra en risk för både fiskare och inspektörer. Kommissionen angav att kriteriet för brådskande skäl inte var uppfyllda, den ordinarie frysningsperioden var gällande. Urval av intressanta områden Transporter Det behöver knappast understrykas att transportområdet har en stor betydelse för den fria rörligheten. Med tåg, flyg, båt och vägtransport färdas personer, varor och tjänster över landsgränserna och förverkligar på så sätt en grundläggande förutsättning för den inre marknaden. En stor 5 Grunder för brådskande skäl är, enligt artikel 9.7, allvarliga och oförutsebara händelser som innebär att tekniska föreskrifter måste utarbetas på mycket kort tid i syfte att omedelbart anta dem och sätta dem i kraft utan att samråd är möjligt /0119/NL.

7 7(12) del av transportområdet består av harmoniserad lagstiftning och i EUFfördraget stadgas också ramverket för EU:s gemensamma transportpolitik. Transportområdet har generellt sett lett till många anmälningar under den gångna redovisningsperioden, inte minst från Sveriges sida då tolv av totalt trettiosex anmälda förslag var svenska. Sammanlagt har fyra detaljerade utlåtanden riktats mot olika medlemsländers förslag, däribland ett svenskt förslag. Det svenska förslaget Transportstyrelsens föreskrifter om terrängmotorfordon drogs tillbaka av Transportstyrelsen då kommissionen bedömde att förslagets undantag från ett visst kav på CE-märkning var oförenligt med direktiv 2006/42/EG om maskiner. Enligt direktivet skulle terrängmotorfordon uppfylla direktivets krav för CE-märkning senast den 29 december Den svenska föreskriften tillät dock CE-märkning enligt ett äldre direktiv fram tills den 1 januari 2013, vilket enligt kommissionen inte var förenligt med tidsangivelsen för CE-märkning enligt 2006/42/EG. Under de fem första månaderna har kommissionen lämnat reaktioner på flera medlemsländers förslag och för Sveriges vidkommande har Slovakien och kommissionen vardera kommenterat två svenska anmälningar. 7 Det förslag 8 som kommissionen kommenterade, närmare bestämt Transportstyrelsens föreskrifter om säkerheten på fartyg med speciellt användningsområde, utgör ett införlivande av en resolution från den internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och innehåller utförliga bestämmelser för konstruktionen, utrustningen och driften av sådana fartyg med ett speciellt användningsområde. I sin kommentar påpekade kommissionen att införlivandet kunde stå i strid med ett direktiv på området (direktiv 2009/45/EG om säkerhetsbestämmelser och säkerhetsnormer för passagerarfartyg). Direktivet gör en uppdelning mellan passagerare och besättning på ett sätt som sedan har bäring på de säkerhetsmässiga krav som kan ställas på fartyg beroende av om fartyget ska betraktas som passagerarfartyg (fler än tolv passagerare). I den svenska föreskriften definieras specialistpersonal t.ex. forskare eller dykningspersonal och utgör alltså en tredje kategori. Grunden till kommissionens kommentar var därför om denna tredje kategori specialistpersonal ska betraktas som antingen passagerare eller besättning i direktivets mening. Enligt den föreslagna definitionen av specialistpersonal håller kommissionen det för sannolikt att specialistpersonal enligt den föreslagna lydelsen i föreskriften kommer att likställas med passagerare, då definitionen inte innefattar att specialistpersonalen utför arbete för fartygets behov (vilket är kriteriet för att besättningsdefinitionen ska anses uppfylld). En tänkbar följd av förslaget kan därför bli att fartyg med specialistpersonal ombord 7 Den slovakiska kommentaren ska snarare ses som ett förtydligande. Den svenska anmälan rörde Transportstyrelsens föreskrifter om radioutrustning i luftfartyg och Slovakien tydliggjorde i sin kommentar att föreskriften inte ska påverka slovakisk spektrumpolitik /0118/S.

8 8(12) omdefinieras till passagerarfartyg och således måste följa andra säkerhetskrav. Sverige har ännu inte besvarat kommissionens kommentar och det återstår att se om det kommer att ske en omskrivning av förslaget. Transportstyrelsens anmälan av föreskrifter om säkerheten på fartyg med speciellt användningsområde reflekterar på många sätt det faktum att många förslag inom transportområdet inte enbart anknyter till EUrättsliga, utan också internationella bestämmelser. Flertalet förslag inom transportområdet är därför ett utflöde av både internationella rättsakter skapade genom mellanstatliga organisationer och EU-rättsliga bestämmelser. Här kan exempelvis nämnas sjöfartsområdet och den internationella sjöfartsorganisationen (IMO) som nämndes ovan, men även luftfartsområdet och den internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) vilken också har till uppgift att skapa gemensamma internationella bestämmelser. Då samtliga medlemsländer i EU har tillträtt dessa organisationer har EU kompletterat de internationella rättsakterna genom att instifta bestämmelser som syftar till att skapa en enhetlig tolkning och genomförande internt inom EU av den internationella rättsakten ifråga, t.ex. förordning 216/2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet ( ), vilken ligger i linje med de normer och rekommendationer som finns i ICAO. Ett utav huvudsyftena med att anmäla förslag som inbegriper både EU-rättsliga och internationella bestämmelser är därför att säkerställa att en balans uppnås mellan det harmoniserade och internationella området, samt att tydliggöra nationella särregleringar vid de tillfällen då det finns ett utrymme för sådana. Förutom de svenska förlagen inom transportområdet bör här också nämnas ett förslag 9 från Nederländerna som visserligen har klassats som transport men som även avser miljöeffekter. Förslaget avser regler för fastställande av energieffektivitetsklass och fastställande av konstanter och värden för beräkning av den relativa bränslesnålheten och CO2- utsläpp. Dessa regler har betydelse för energimärkningen av bilen. Kommissionen har lämnat en kommentar till förslaget. I kommentaren påpekas att reglerna troligen måste anpassas till en kommande ändring av direktiv 1999/94/EG om tillgång till konsumentinformation om bränsleekonomi och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar. Ändringen av direktivet kan i sin tur komma att påverka hur informationen om bl a utsläpp utformas. Nederländerna har svarat att de är medvetna om att reglerna kan behöva ändras. Kemikalier Vad gäller bisfenol A, som tagits upp vid tidigare redovisningstillfällen, är det fortsatt en aktuell fråga. De förslag, Österrikes respektive Frankrikes, 10 som anmäldes under förra året och redovisades i årsrapporten, ådrog sig synpunkter från både kommissionen och andra /0049/NL /0050/A och 2011/0529/F.

9 9(12) medlemsländer och är ännu inte avslutade inom anmälningsförfarandet. I mars anmälde även Belgien ett förslag 11 till förbud mot bisfenol A i livsmedelsförpackningar avsedda för barn mellan 0 och 3 år, till stora delar jämförligt med det svenska förslag 12 som anmäldes i april. Kommissionen har ställt en fråga till Sverige angående denna anmälan; kommissionen ber Sverige klargöra det exakta tillämpningsområdet för förslaget samt om det bara innefattar livsmedelsförpackningar avsedda för barn mellan 0 och 3 år. Den belgiska anmälan har, i sin tur, genererat synpunkter i form av detaljerade utlåtanden från Storbritannien och Tjeckien samt kommentarer från kommissionen och Italien. Kommissionen håller fast vid de synpunkter de tidigare lämnade på den franska anmälan, att förslagen borde tas tillbaka i avvaktan på EFSAs nya data som ska redovisas i maj Kommissionen hänvisar till det förbud 13 mot bisfenol A i nappflaskor som trädde ikraft under 2011 och menar att ytterligare förbud inte kan motiveras med försiktighetsprincipen. Danmark har anmält ett förslag 14 till förbud mot import och försäljning av vissa varor som innehåller ftalater. I samband med anmälan angav Danmark, i den dossier som ska tas fram i samband med förslag till begränsningar, att man önskade få marknadsföringen av dessa ftalater begränsad i hela EU och skickade därför även in dokumentation i enlighet med REACH-förordningen. Kommissionen har inkommit med ett detaljerat utlåtande och menar att Danmarks förslag till nationella begränsningar inte är förenligt med förfarandet enligt REACHförordningen. Kommissionen har vid flera tillfällen kommenterat anmälningar (t ex det svenska förslaget gällande tatueringsfärger 15 ) och hänvisat till förfarandet enligt artikel 69.4 i REACH-förordningen, enligt vilken medlemsländerna ska anmäla till ECHA (European Chemical Agency) i de fall de anser en substans vara otillräckligt kontrollerad. Vid ett möte för de myndigheter som ansvarar för REACH- och CLP-förordningarna i april, diskuterades förhållandet mellan förfarandet enligt REACH respektive anmälningsdirektivet avseende förslag till begräsningar för olika substanser. Kommissionen och ett antal medlemsländer har skilda uppfattningar gällande tillämpningen av REACH, i vilka situationer det förfarandet ska användas istället för förfarandet enligt anmälningsdirektivet. I förlängningen avgör vilket förfarande som ska användas, huruvida begränsningar får införas på nationell nivå eller om endast gemensamma EU-begränsningar är tillåtna. Frågan är fortfarande uppe till diskussion varför det blir aktuellt att återkomma till denna i kommande redovisningar /0141/B /0241/S. 13 Kommissionens direktiv 2011/8/EU av den 28 januari 2011 om ändring av direktiv 2002/72/EG vad gäller begränsningen för användning av bisfenol A i nappflaskor av plast /0124/DK /0604/S.

10 10(12) Livsmedel Danmark anmälde i januari 2012 ett förslag 16 till ändring av förordning om tillsatser i livsmedel m.m. Förslaget innebär ett tillägg i positivlistan till den nuvarande förordningen i form av ett generellt tillstånd att berika mjölk och margarin med D-vitamin utan särskilt tillstånd, under förutsättning att berikningen anmälts och en mindre avgift betalats till livsmedelsverket. Ett medlemsland inkom med en kommentar där de först uttryckte sitt stöd till Danmarks förslag. Enligt medlemslandet har studier visat att halterna av vitamin D hos befolkningen är låga, särskilt på vintern. Medlemslandet uppmanade Danmark att bekräfta att förslaget inte förbjuder produkter med vitamin D som överstiger de nivåer som anges i förslaget eller, mer allmänt, av andra produkter än de som berörs, att släppas på den danska marknaden. Kommissionen inkom i sin tur med ett detaljerat utlåtande och angav att i det anmälda förslaget anges vissa nivåer när det gäller tillsättning av D- vitamin utan att ange om de är de lägsta eller högsta nivåerna. I den mån dessa nivåer är de minsta avviker de från de nivåer som anges i direktivet om näringsvärdesdeklaration för livsmedel 17. Kommissionen uppmanade de danska myndigheterna att avstå från att anta dessa bestämmelser eftersom de anses strida mot EU-rätten. I den mån dessa nivåer är de högsta, angav kommissionen att de danska myndigheterna uppmanas att visa att de inte strider mot artiklarna 34 och 36 EUF-fördraget, samt kriterierna i artikel 4 och 6 i förordning om tillsättning av vitaminer och mineralämnen samt vissa andra ämnen i livsmedel 18. Danmark har ännu inte svarat på reaktionerna. Jordbruk Sverige anmälde i februari 2012 ett förslag om uppfödning och hållande av pälsdjur 19. Förslaget fastställer bl.a nya krav avseende inhysning av minkar. Det föreskrivs att endast två ungdjur får hållas per bur och att alla burar ska vara etageburar. Kommissionen inkom med en kommentar och påminde Sverige om att den Europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur och dess tillhörande rekommendationer är rättsligt bindande för EU och medlemsländerna. Kommissionen uppmanade Sverige att beakta konventionen och särskilt en tillhörande rekommendation för pälsdjur. Sverige svarade att de synpunkterna som hade förts fram av kommissionen redan beaktats under arbetet med förslaget vilket kommissionen godtog. Nederländerna anmälde i mars ett förslag om djurproduktion som innebär ett förbud mot att räv- eller chinchillapäls, eller produkter i vilka räveller chinchillapäls ingår, förs in eller saluförs i Nederländerna /0007/DK. 17 Direktiv 90/496/EEG. 18 Förordning (EG) nr 1925/ /0056/S /0169/NL.

11 11(12) Detta förbud är enligt Nederländerna ett komplement till det redan gällande förbudet mot hållning av räv och chinchillor för produktion som anmäldes år 2008 och erhöll anmälningsnummer 2008/00120/NL. Ett medlemsland levererade ett detaljerat utlåtande och ansåg att förbudet strider mot artikel 34 EUF-fördraget. För att rättfärdiga en nationell begränsning i enlighet med de undantag som anges i artikel 36 EUFfördraget, måste medlemslandet kunna visa att begränsningen är motiverad för nationella ändamål eller för att säkerställa en vald skyddsnivå. Medlemslandet påpekade att det, enligt dem, inte är tillåtet enligt EU-rätten att sätta upp handelshinder i syfte att skydda ett allmänintresse, t ex. djurskyddet, i ett annat land. 21 En europeisk branschorganisation kontaktade Kommerskollegium angående det Nederländska förbudet och ansåg att intressenter bör uppmärksammas om detta. Kommerskollegium har i sin tur informerat Jordbruksverket och Sveriges pälsdjuruppfödares riksförbund. Enligt Jordbruksverket har förbudet ingen stor påverkan i Sverige. Riksförbundet inkom inte heller med några synpunkter. Frankrike anmälde i mars ett förslag rörande saluföring av potatis. Förslaget innebär att de regler som styr den högsta diametern för potatisar, som nu anges i branschavtal, blir obligatoriska på franskt territorium 22. Avtalet fastställer den maximala diametern för matpotatis som säljs på den franska marknaden till 75 mm, och gäller åren 2012/13, 2013/14 samt 2014/15. Förslaget syftar, enligt Frankrike, till att förbättra kvaliteten på den matpotatis som produceras i Frankrike och som är avsedd att säljas på den franska marknaden. Ett medlemsland inkom med en kommentar och angav att förlaget inte klargör huruvida matpotatis med en diameter större än 75 mm med ursprung i ett annat medlemsland får saluföras i Frankrike. Frankrike svarade att förslaget endast gäller matpotatis producerad i Frankrike och att matpotatis med ursprung i andra EU-länder inte omfattas av det. Märkning Kommissionen har under perioden kritiserat ett antal förslag som rört märkning av livsmedels- och jordbruksprodukter. Under våren har kommissionens kritik på detta område till exempel rört ett ungerskt förslag om ursprungsmärkning 23 och förslag om GMO-relaterad märkning från Frankrike och Italien 24. Vad avser det ungerska förslaget om ursprungsmärkning påpekade kommissionen att det faktum att märkningssystemet kombinerar ursprungsindikationen med en 21 Kommerskollegium belyser EU-domstolens praxis vad gäller sådana så kallade extraterritoriella hänsyn i den pågående utredningen Can Sweden restrict intra- Community trade in order to protect the health of Brazilian workers? - Extraterritorial Application of the Exemption Grounds under EU Law. Utredningen förväntas publiceras under år /0176/F /0663/HU /0081/I och 2012/0106/F.

12 12(12) kvalitetsindikation riskerar att ge en bild av att ungerska produkter är av bättre kvalitet än importerade produkter. Även om märkningssystemet är tänkt att vara frivilligt utgör det enligt kommissionen ett otillåtet handelshinder (se, för ett motsvarande resonemang, kommissionens detaljerade utlåtande på 2011/0143/G som beskrevs i vår årsrapport för år 2011). Standarder Kommissionen har vid flertalet tillfällen poängterat att standarder per definition är frivilliga och inte får göras bindande. Det gäller även när ett medlemsland hänvisar till en europeisk EN-standard. Exempelvis riktade kommissionen detaljerade utlåtanden mot ett tjeckiskt 25 och två franska 26 förslag som båda krävde att produkter överensstämde med ENstandarder. Kommissionen påpekade att länderna måste acceptera produkter som är lagligen saluförda i ett annat medlemsland trots att dessa inte uppfyller kraven i EN-standarderna, förutsatt att de uppfyller en likvärdig säkerhetsnivå. Ärendet har avgjorts av generaldirektören Lena Johansson i närvaro av enhetschefen Thomas Hagman och utredaren Beatrice Tander Gellerbrant, föredragande. I den slutliga handläggningen har även utredarna Emanuel Badehi Kullander, Fredrik Olsson, Iness Hadji samt Inga Rosenlund deltagit. Lena Johansson Beatrice Tander Gellerbrant /0665/CZ /0585/F och 2011/0586/F.