Remiss Energi 2020 energiplan för Region Gotland

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Ärendnr. KS 2011/710 Datum Handlingstyp Remiss 1(1) Bilaga: Remiss Expedieras: Ledningskontoret Remiss Energi 2020 energiplan för Region Gotland Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden Att anta förvaltningens förslag som remissvar. Bakgrund och ärendebeskrivning Ledningskontoret har sänt Region Gotlands energiplan, Energi 2020, på remiss till barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att följande lämnas som remissvar till ledningskontoret: Barn- och utbildningsnämnden har tagit del av remissen och anser planen är tydlig och bra. Barn- och utbildningsnämnden anser att det som standard bör införas instrument som gör det möjligt att läsa av energiåtgång i lokaler. Detta skulle ge bra förutsättningar för en ökad medvetenhet om energiåtgång och miljöpåverkan. Barn- och utbildningsnämnden kan bidra till ökad medvetenhet om energi och miljöpåverkan på längre sikt genom att förbättra informationen till barn och elever i Region Gotlands förskolor och skolor. För att nå största framgång i det arbetet vore det bra om ledningskontoret ombesörjde att ta fram utbildningsmaterial eller ett utbildningspaket. Barn- och utbildningsförvaltningen Ellen Håkansson/Anne Gardelius Handläggare Ann-Chatrin Norrevik Skoldirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

2

3

4 ENERGI 2020 ENERGIPLAN FÖR REGION GOTLAND - REMISSVERSION Remissversion av Energi energiplan för Region Gotland Godkänd för remiss av Regionstyrelsen

5 Energiplan för Region Gotland - förord Förordet i den slutliga versionen skrivs senare av regionstyrelsens ordförande. Citat nedan påminner om att energifrågorna måste hanteras på internationell nivå, men det samlade utfallet är resultatet av en mängd beslut och händelser på nationell, regional och individuell nivå. Energiläget år 2011 sammanfattades av Internationella Energibyrån, IEA: Om vi inte lyckas med en mycket snabb undanmanöver, så hamnar vi i det läge som vi försöker att styra bort ifrån. Ändå har världssamfundets klimatmöten inte gett de resultat som behövs i form av internationella överenskommelser för att begränsa klimatförändringarna. Enligt IEA finns nästan inga tecken som tyder på att det absolut nödvändiga trendbrottet för världens energianvändning verkligen är på gång. Primärenergianvändningen i världen ökade med anmärkningsvärda fem procent under 2010, vilket ledde till att koldioxidutsläppen nådde nya högstanivåer. IEA påpekar också att händelser som kärnkraftsolyckan i Fukushima Daiichi och oroligheter bland annat i Mellanöstern och Nordafrika skapar tvivel på tillförlitligheten i energileveranserna. Samtidigt leder oro för tillståndet hos statsfinanserna uppmärksamheten hos världens regeringar bort från energipolitiken och begränsar dessutom deras handlingsutrymme. I november 2012 publicerade Världsbankens sitt fyragraders-scenario Skruva ner värmen motiv till att en 4ºC varmare värld måste förhindras, en rapport som Potsdam-institutet för klimatforskning och klimatanalys producerat i samverkan med Världsbankens globala expertteam för anpassning till klimatförändringarna. Rapporten belyser, med stöd i dagens kunskap om klimat och ekosystem, de kraftigt försämrade förutsättningar ifråga om försörjning med livsmedel och vatten, hälsa och säker livsmiljö som det globala samhället står inför när jordens ekosystem ställer om till ett fyra grader varmare klimat. Detta är vad klimatforskarna förutspår innan slutet av detta sekel, om inte snabba och nödvändiga policybeslut fattas i världen. Världsbanken hoppas att rapporten väcker insikter och säger sig vara ledande förespråkare för ambitiösa klimatåtgärder; inte enbart av moraliskt tvingande skäl utan också för att de behövs av ekonomiska skäl. Rapporten påpekar att uppvärmningen med fyra grader ännu kan undvikas, det finns flera studier som visar på tekniskt genomförbara och ekonomiskt bärkraftiga sätt att minska klimatpåverkan och huvudsyftet med rapporten är att understryka vikten av mycket snabba beslut och åtgärder. Om inte ens de beslut som redan fattats står fast, utan dagens utvecklingstendens fortgår, så kommer 4ºC- scenariot sannolikt att bli verklighet redan Men trots världssamfundets intentioner att begränsa klimatförändringarna till högst två grader, kommer de åtgärder som hittills beslutats, enligt forskarna bara att begränsa temperaturökningen till 3,5-4ºC. Det scenariot är förödande: Kustnära befolkningscentra och världens låglänta nationer drabbas hårt. Livsmedelsproduktionen i världen blir osäkrare, med ökad risk för svält och undernäring som följd. Många redan torra områden blir torrare och våta områden blir våtare. Svåra värmeböljor, kraftigare tropiska cykloner och irreversibla förluster av biologisk mångfald är andra delar av fyragraders-scenariet. Jordens medelklimat är nu 0,8 ºC varmare än under förindustriell tid. Det låter inte mycket, men effekterna syns; en fyra grader varmare värld är så annorlunda än den värld vi känner idag, att bristen på åtgärder för att begränsa klimatförändringarna inte bara ställer välfärd utom räckhåll för miljontals människor i världens utvecklingsländer, utan också hotar att orsaka tillbakagång av att flera årtiondens utveckling runtom i världen. Rapporten slår fast att alla regioner påverkas av klimatförändringarna. Fördelningen av hur världens energiresurser används sätter mycket av ojämlikheterna i världen på sin spets. Ökat välstånd ökar också de klimatpåverkande utsläppen och de som drabbas hårdast av klimatförändringarna är sällan de som har varit med och orsakat dem. Kapitel: Energiplan för Region Gotland - förord 1

6 Innehåll Energiplan för Region Gotland - förord... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning Inledning Syfte och avgränsningar Lokal och regional energiplanering Energianvändningen år Målsättningar i Sverige och inom EU Planens målbild för energisystemet på Gotland år Framgångsfaktorer och styrtal för energiplanen till år Energistrategi till år 2020 vägval för att nå målen Aktiviteter för att nå målen till Utveckling av energitillförseln till Gotland Omställning till förnybar energi på Gotland Biobränsle från skogen Strategisk satsning på biogas Utbyggnad av vindkraft Effektivare transporter Säkerhet i energitillförseln till Gotland Eltillförselns tillförlitlighet Beredskap för att undvika och åtgärda störningar i energidistributionen Ansvar för energiomställningen Energifrågorna finns i alla delar av samhället Regionen Gotlands olika ansvarsområden för energifrågor Framtidsscenarier Påbörjad energiomställning Minskad klimatpåverkan från energianvändningen Näringslivets roll i energiomställningen Smart Grid Gotland Arbete i nätverk, partnerskap och projekt Energianvändningens inverkan på miljön, hälsan och andra resurser Miljöeffekter av energianvändningen Hälsoeffekter av klimatförändringar/energianvändningen Resurseffektiv energianvändning? Allmänhetens engagemang i energiplanen Referenser, tabeller: Kapitel: Innehåll 2

7 Sammanfattning Region Gotland har antagit utmaningen att åstadkomma en hållbar energitillförsel till år 2025: - Energiförsörjningen ska vara klimatneutral och kännetecknas av högsta möjliga effektivitet och hushållning. Energianvändningen på Gotland ska baseras på en hög andel från lokala förnybara energislag och bidra till näringslivets utveckling och tillväxt. (Vision 2025, regionalt utvecklingsprogram, 2008). Redan i Ekoprogram för Gotland, (miljöstrategi, 1996) sattes målet att göra Gotland till ett ekologiskt hållbart samhälle till år Målet omfattar många miljöaspekter energi, resurser, lantbruk, avfall, strålning, etc. Att utveckla lösningar för hållbar energianvändning är en av de strategier som fått särskilt genomslag de senaste åren. Mellan åren 1990 och 2010 har CO 2 -utsläppen från fossila bränslen på Gotland till transporter och värme (exkl. värmeproduktion i öns kalkstenoch cementindustri som omfattas av ETS 1 ) minskat med 35 procent, främst tack vare utfasningen av oljeeldning för uppvärmning. Oljan har i hög grad ersatts av biobränsle, särskilt i fjärrvärmen. En ökad aktivitet i skogsbruket tillsammans med teknisk utveckling av värmesystem för biobränsle har lett till att lokalt biobränsle svarar för större delen av bränslebehovet till uppvärmning av byggnader. För enskild uppvärmning har byte från oljeeldning till bergvärme, eller olika värmepumpar också bidragit till minskat beroende av olja och el. Teknisk utveckling har lett till ökad energieffektivitet, men samtidigt har genomsnittet per person, både för uppvärmda ytor inomhus och transportsträckor, ökat på Gotland. Antalet elkunder på Gotland har ökat och elen har fått allt vidare användningsområde, vilket i sin tur ställer högre krav på elens kvalitet och elnätets tillförlitlighet. Trots det är elkonsumtionen i hushåll, service och småföretag totalt ungefär lika stor nu som under tidigt 1990-tal. För närvarande, 2012, täcks cirka 40 procent av eltillförseln till Gotland av lokalt producerad vindkraft, resten utgörs av den svenska normalmixen, mest kärnkraft och vattenkraft. Transporterna står för 85 procent av de återstående CO 2 -utsläppen på Gotland från den samlade energianvändningen i bostäder, småföretag och transporter; NETS 2, 3, dvs utom energiintensiva företag. Fortsatta aktiviteter i regionen för ökad energieffektivitet i byggnader, energieffektiv offentlig upphandling, kampanjer och energirådgivning kommer att genomföras parallellt med aktiviteter som är viktiga för öns energiomställning. Exempel på åtgärder som kan stödjas av regionen är: Beslut om att ställa om transporter till andra drivmedel, ökad energieffektiviteten inom industri och serviceföretag samt beslut om att bygga ny vindkraft. Under 2012 nådde vindkraftsutbyggnaden det nuvarande elnätets tak på 195 MW ansluten effekt. Inte förrän en ny sjökabel är på väg att sättas i drift kommer nästa fas av vindkraftsutbyggnaden på Gotland, år Enligt planerna kommer omkring 1000 MW att byggas på Gotland. Tanken är att i framtiden ska export av vindkraft balansera resterande användning av fossila bränslen för transporter och industriprocesser på Gotland. Lokalt biobränsle med tillskott från geotermisk värme, solenergi och återvinning av överskottsvärme kommer att räcka till för värmebehovet och en stor del av vägtransporterna. Både vindkraft och bioenergi kommer att bidra till utveckling och hållbarhet i lokalt näringsliv. Men lokal utveckling och tillväxt är också beroende av goda kommunikationer. Inga större tekniksprång inom vägtransportsektorn på Gotland förväntas t o m Den största utmaningen inom energisektorn de närmsta åren är att möta fortsatta krav på ökad mobilitet och kommunikation och samtidigt lyckas minska utsläppen från transporterna. Helsidesbild ska ev. in här för bättre siddisponering, men av utrymmesskäl görs detta inte i remissversionen 1 ETS står för Emission Trade Scheme, dvs. EU:s system för tilldelning och begränsning av utsläppsrätter för klimatgaser. Energiintensiv industri som t ex kalkstens och cementindustrin på Gotland ingår i ETS 2 NETS, Non ETS, betecknar all energianvändning som inte ingår i ETS 3 Gäller utsläpp av fossilt kol orsakad av energianvändning, inte de totala utsläppen av klimatgaser Kapitel: Sammanfattning 3

8 1. Inledning Energiplanen för Region Gotland grundas på visionsmålet 4 att energianvändningen på Gotland kan ställas om och bidra till både socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling av hela Gotland och på regionens egna ambitioner och mål för ekologiskt hållbar utveckling, där energianvändningen är en viktig del. Energiplanen samverkar med regionalt utvecklingsprogram, översiktsplan, miljöprogram, biogasstrategi, transport- och avfallsplanering. Energiplanens horisont till år 2020 är vald med hänsyn till EU:s mål för förnybar energi, utsläpp av klimatgaser och effektiv energianvändning. Energiplanen koncentreras på dessa områden och ska innehålla mål både för egna verksamheter och för regionen som geografiskt område samt uppfylla lagen om kommunal energiplanering, till exempel genom beskrivning av regionens planering och åtgärder för att klara energiförsörjningen även i krislägen. Regionen har åtaganden inom flera projekt; Energimyndighetens energieffektiviseringsprojekt för kommuner och landsting som rör energieffektivisering för transporter, el och värme i egna verksamheter samt åtaganden i EU-projekt för utveckling av energianvändningens effektivitet och minskad klimatpåverkan för hela regionen. Dessa åtaganden innebär att energiplanen ska innehålla beslutade åtgärder och kvantifierade mål för minskade CO 2 -utsläpp dels till år 2014/15 och dels till år 2020, såväl för hela Gotland som inom regionens egna verksamheter. 1.1 Syfte och avgränsningar Syftet med energiplanen är att få en gemensam inriktning, antagna mål och beslutade åtgärder för energianvändningen i de verksamheter som regionen råder över direkt och indirekt, så att regionens övergripande mål för energianvändning och energiomställning uppnås. Årliga uppföljningar av energiplanen ska både visa hur utvecklingen av energianvändningen på hela Gotland bidrar till minskad klimatpåverkan och i vilken takt planens olika målsättningar uppnås genom egna åtgärder i Region Gotlands verksamheter. Planens mål, åtgärder och uppföljning avgränsas till energianvändningen på Gotland och energitillförseln till Gotland. Hur mycket energi som används på andra håll i världen för att producera varor och tjänster som konsumeras på Gotland syns inte i energistatistik och uppföljning. Därför finns den inte med i energiplanens mål och uppföljning, trots att det vore ett önskvärt mått. Mål och åtgärder avgränsas i stort sett till energi- och klimatpolitikens områden. I arbetet med färdplaner enligt EU:s intentioner för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 bidrar energiplanen på de viktigaste områdena, men utöver dessa behöver färdplanen till år 2050 innehålla andra insatser på fler områden som näringslivsutveckling, kommunikationer, livsmedelsförsörjning och markanvändning, med målet att skapa förutsättningar för att klimatpåverkande utsläpp inom EU till år 2050 minskas med procent, jämfört med år Utvecklingen för Gotland som region är helt beroende av goda kommunikationer. Tillgång till transporter är en avgörande del i Gotlands försörjning. Bränslen framför allt till färjetrafiken svarar för en betydande del av energianvändningen, men i de fall flyg- och färjetrafikens bränslen ingår i planens målsättningar så redovisas det i varje enskilt fall, eftersom energibehov till transporter mellan regioner, t ex flyg och sjöfart, inte ingår bland de energidata som redovisas i statistik över regional energianvändning. Nationell utsläppsstatistik däremot, fördelas regionalt efter ett uppifrån och ner- perspektiv. Det 4 Målet i Vision 2025 bygger på utredningar t ex i EU projektet 100 REN isles, Energibyrån Gotland år 2000 Kapitel: 1. Inledning 4

9 medför att alla utsläpp som hänförs till regionerna, inte har direkt ursprung i verksamheter där utan till exempel kan orsakas av förbipasserande transporter. För Gotlands hela område, där stora ytor till havs ingår blir detta särskilt tydligt. Kartan ovan, från Naturvårdsverkets databas över utsläpp till luft, visar hur koldioxidutsläpp i nationell rapportering, såväl punktutsläpp som diffusa utsläpp, fördelar sig över Gotland. Transportstråk både på land och till havs syns tydligt. För lokal och regional energiplanering blir ett nedifrån och upp- perspektiv på energianvändningen, baserad på uppgifter om lokal energitillförsel mer användbar, eftersom den i större omfattning påverkas av beslut på lokal och regional nivå. Kapitel: 1. Inledning 5

10 1.2 Lokal och regional energiplanering Länsstyrelsens energiplanering Länsstyrelsen ansvarar för att koordinera och implementera nationella beslut som rör Gotland, så som regionaliseringen av den nationella energistrategin och de nationella miljökvalitetsmålen. Länets och regionens energiplanering samverkar och kompletterar varandra eftersom Gotland är ett eget län, med samma geografiska indelning som regionen. Länsstyrelsernas roll är att stödja förnybar energi och energieffektivitet i enlighet med nationella mål och planer samtidigt som andra nationella intressen ska beaktas. Länsstyrelserna har i uppdrag att ta fram regionala energistrategier, till stora delar inom samma områden som innefattas av lagen om kommunal energiplanering. Länsstyrelserna ska dessutom stödja den kommunala nivån med faktaunderlag samt granska kommunernas energiplaner. Klimatpåverkande utsläpp till luft i Gotlands län , angivet som CO 2 -ekvivalenter Utsläppskälla År 1990 År 2000 År 2005 År 2010 diff.kton/år Energiförsörjn. inkl. industri Processutsläpp, kalkindustri Övrigt, inkl transporter Totalt kton CO 2 ekv/år Tabellen visar att processutsläppen inom kalkindustrin på Gotland, genom högre årlig produktion har ökat mer än de utsläppsminskningar som åstadkommits genom bl a energiomställning under samma tid. Källa: Länsrapport Gotland, nationell emissionsdatabas för utsläpp till luft. Omkring 70 procent av de klimatpåverkande utsläppen i Gotlands län härrör från öns ETS 5 - industrier Regionens energiplanering Region Gotlands energiplan följer 3 lagen (1977: 439) om kommunal energiplanering. Enligt denna skall varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi, bland annat med mål och åtgärder för att klara energiförsörjningen även i krislägen. Samverkansmöjligheter med energiintensiva företag inom regionens gränser skall analyseras och tas tillvara. Företagen är skyldiga att medverka. Lagstiftningen kom till i spåren av oljekrisen på talet, när trygg energiförsörjning var den största energiutmaningen. Numera är mål och åtgärder för begränsad klimatpåverkan, effektivare energianvändning och hållbara transporter ofta huvudsyftet med kommunala och regionala energiplaner, trots att i dessa delar är energiplaneringen i stort sett frivillig för kommuner och regioner. Region Gotlands energiplan ska innehålla mål både för egna verksamheter och för regionen som geografiskt område. De etappmål och preciseringar inom de nationella miljökvalitetsmålen som på regional nivå berör energiområdet ingår i energiplanens mål och ansvarsområden. Strukturen i energianvändningen på Gotland blir tydligast genom att visa utveckling och mål för energianvändningen på Gotland både med och utan öns ETS- industrier med deras exportberoende produktion. Energiplanen för Region Gotland, Energi 2020, visar översiktligt hur energisituationen på Gotland utvecklats från 1990 till år 2010 och sätter mål fram till år EU:s så kallade mål för 5 ETS står för Emission Trade Scheme, dvs EU:s system för tilldelning och begränsning av utsläppsrätter för klimatgaser. Energiintensiv industri som t ex kalkstens och cementindustrin på Gotland ingår i ETS. Kapitel: 1. Inledning 6

11 högre andel förnybar energi, minskade utsläpp av klimatgaser och effektivare energianvändning gäller utvecklingen för , varför hela det tidsspannet visas i några av planens tabeller. Energiplanen ska också vara en bra grund för energiåtgärder och projekt på Gotland och redovisa åtgärder som uppfyller åtaganden inom EU-projekten Islepact och Covenence of Mayors. EUprojektens åtgärdsplan en Island s Sustainable Energy Action Plan (ISEAP) 6 utgör större delen av energiplanens åtgärdsdel. Den innefattar åtgärder både inom regionens egna verksamheter och hos andra aktörer. Åtgärder som ger energieffektiviseringar i Region Gotlands egna verksamheter rapporteras också till Energimyndigheten, i ett projekt för energieffektivisering Med egna mål och åtgärder, tillsammans med andra aktörer på Gotland och tillsammans med andra regioner som anslutit sig till Covenanct of Mayors eller Pact of Isles, vill Region Gotland visa att en miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling till år 2020 når längre än EU:s mål på energiområdet. För Gotlands del är målet 45 procent minskning från år 1990 till år 2020 av koldioxidutsläpp från fossila bränslen i energiförsörjningen på Gotland, utom industribränslen inom sten- och kalkindustrin. Förutsättningarna för att nå målet beror i hög grad av hur transportsektorns energianvändning utvecklas. Med sten- och kalkindustrin inkluderad, är målet för minskat beroende av fossila bränslen till år 2020 att högst 50 procent av öns totala energiförsörjning kommer från fossila bränslen; fördelat som cirka 60 procent fossila bränslen totalt inom kalkstens- och cementindustrin och under 30 procent i samhället i övrigt. Med insatser för energieffektivisering och utbyggnad för att ta tillvara av de förnybara energiresurserna på Gotland kan export av en del av den producerade vindkraften och en del biobränsle balansera import av andra energibärare. Med aktiva insatser bedöms lokal bioenergi, återvunnen energi, sol och vindkraft kunna motsvara procent av den totala energianvändningen på Gotland år En del förnybar el exporteras och kan sägas balansera viss fortsatt import av fossila bränslen. Energiomställningen ger nya arbetstillfällen på Gotland och med en högre grad av lokal energiförsörjning kan även ägandet av energitjänsterna bidra till ekonomisk utveckling i regionen. Energianvändningen i regionens egna verksamheter redovisas i årliga nyckeltal. Uppföljningen av energiplan och miljöprogram samordnas för regionens egna verksamheter i de delar som rör energi och klimatpåverkan. Energiplanen ska belysa miljöeffekterna av energiförsörjningen och innehålla en beskrivning av de miljökonsekvenser som följer av att planens beslut genomförs. Bara en liten del av den totala energianvändningen på Gotland påverkas direkt genom de beslut som kan fattas politiskt inom Region Gotland, i den dagliga driften av regionens egna verksamheter eller genom beslut i andra myndigheter. Informationsinsatser, nätverksarbete och projektverksamhet är de verktyg som står till buds för att påverka energianvändningen utanför den egna beslutssfären. Exempel på detta är energirådgivning, publika mässor och seminarier samt genom att stöd till energiprojekt i små och medelstora företag med hög energianvändning. Näringslivets och hushållens energikunskap och motiv till att ändra sin energianvändning är avgörande för att planens mål ska nås. Vardagsvanor både i hushållen och på arbetsplatser har sannolikt större betydelse för hur energianvändningen utvecklas på Gotland fram till år 2020 än vad som styrs genom planer och direktiv. 6 Särtryckt som en delrapport till EU inom ramen för Islepact och Borgmästaravtalet, Covenance of Mayors Kapitel: 1. Inledning 7

12 2. Energianvändningen år Målsättningar i Sverige och inom EU EU har antagit bindande klimatmål för 2020 och dessa har införlivats i nationella målsättningar. Inom EU finns en uppdelning av utsläppsmålet till år 2020 mellan energianvändning inom respektive utom systemet för handel med utsläppsrätter, ETS 7. ETS omfattar energiintensiva företag. Dessa står för cirka 40 procent av energianvändningen inom EU. Inom hela EU-ETS är målet satt till 21 procent minskning av de klimatpåverkande utsläppen från år 2005 till år 2020 och ett gemensamt system för hela EU börjar gälla år För den energianvändning inom EU som inte ingår i ETS gäller en nationell fördelning mellan medlemsländerna för hur målet om 20 procent förnybar energi och 20 procent minskning av de klimatpåverkande utsläppen ska nås. Effektiviseringsmålet till år 2020; användningen av primärenergi 2020 ska ligga 20 procent under prognosen för 2020 bedöms svårt att nå och har inte preciserats i form av nationella fördelningar. I juni 2012 enades EU-länderna om ett nytt energieffektiviseringsdirektiv 8 vars regelverk bedöms ge 17 procent ökad energieffektivisering till år EU-direktivet om byggnaders energiprestanda och ekodesign- respektive energimärkningsdirektiven av energikrävande produkter är kompletterande direktiv. vilka alla bedöms få stor betydelse för energieffektiviseringen inom EU. Förbättrad energieffektivitet är ett huvudspår i det s k flaggskeppsinitiativet Ett resurseffektivt Europa i EU:s strategi till år Det bedöms vara det mest kostnadseffektiva och snabbaste sättet att både öka försörjningstryggheten och ge energibesparingar samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar. Det informationsgap som idag hindrar ökad energieffektivitet måste också minskas. Enligt förslaget ska EU:s medlemsstater inrätta nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet. Det svenska målet för utsläppen av klimatpåverkande gaser är en minskning med 40 procent till år jämfört med 1990 års nivå, för de verksamheter som inte ingår i ETS. Riksdagen har antagit tre handlingsplaner för att nå klimatmålet, en för en fossiloberoende fordonsflotta, en för ökad energieffektivisering och en för främjandet av förnybar energi. Det svenska målet för andelen förnybar energi i Sverige är att år 2020 ska minst 50 procent av den totala energianvändningen vara förnybar energi. Detta är i linje med EG direktivet 2009/28/EG om främjande av energi från förnybara energikällor som ställer bindande krav på andelen förnybar energi. Målet för transportsektorn är att där ska andelen förnybar energi uppgå till minst 10 procent år Den långsiktiga ambitionen är en svensk fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen år Riksdagen har även tagit ett beslut om ett sektorövergripande effektiviseringsmål om 20 procent minskad energiintensitet mellan åren , mätt som energianvändning i förhållande till BNP. I uppföljningen av Länsstyrelsens klimat- och energistrategi följs utvecklingen på detta område för Gotlands del 7 Emission Trade Scheme, EU:s system för tilldelning och begränsning av utsläppsrätter Drygt 2 miljoner ton utsläppsrätter är tilldelade Gotland; ca 91 % till cementindustrin, ca 9 % till kalkindustrin och 0,08 % till fjärrvärmen i Slite. 8 Energitjänstedirektivet och kraftvärmedirektivet ersätts med energieffektiviseringsdirektivet 9 Minst 2/3 av den beslutade utsläppsminskningen ska ske inom Sverige, 1/3 kan tillåtas ske genom det som kallas clean development mechanism, CDM åtgärder i andra länder. Kapitel: 2. Energianvändningen år

13 2.2 Planens målbild för energisystemet på Gotland år 2020 Jämfört med år 2010 bedöms förändringen bli en kraftigt ökad tillförsel av vindkraft GWh stor ökning av biogas GWh viss ökning av fasta biobränslen, solenergi och geotermisk energi. måttlig energieffektivisering, påbörjad omställning av transporternas drivmedel viss ökning av transportenergin totalt + 3 procent Se avsnitt 6 utförligare förklaring På Gotland använder ETS-industrierna cirka en tredjedel av elektriciteten, cirka två tredjedelar av den värme som produceras men bara 5-10 procent av de fossila drivmedel som används på ön. Vision Gotland 2025 anger följande mål på energiområdet Energiförsörjningen ska vara klimatneutral och kännetecknas av högsta möjliga effektivitet och hushållning. Energianvändningen på Gotland ska baseras på en hög andel från lokala förnybara energislag och bidra till näringslivets utveckling och tillväxt. (Vision Gotland 2025, regionalt utvecklingsprogram, 2008). Energiplanens mål till år 2015 och 2020 är steg på vägen för att nå det målet. Kapitel: 2. Energianvändningen år

14 2.3 Framgångsfaktorer och styrtal för energiplanen till år 2020 Visionsmålet innefattar en energibalans med export av förnybar energi som balanserar återstående användning av icke förnybara energislag på Gotland. Energiplanens övergripande mål till år 2020 följer strukturen på EU:s mål för energianvändningen till år 2020 för minskade CO 2 - utsläpp, ökad effektivitet och ökad andel förnybar energi. Mer förnybar energi, minskad klimatpåverkan Andelen förnybar energi som används på Gotland är över 50 procent år 2020 och över 47 procent år Minst 55 procent av energianvändningen på Gotland år 2020 motsvaras av el och biobränsle som producerats på Gotland ur förnybara energislag eller återvunnen energi. En del av denna lokala energi exporteras. År 2015 motsvarar lokal vindkraft och bioenergi drygt 20 procent av den totala energianvändningen på Gotland inkl. ETS-industrierna 10. Leveransen av fasta biobränslen från jord och skogsbruk på Gotland är minst 600 GWh per år, år 2020 och sker inom ramarna för skyddet av biologisk mångfald och långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning inom de areella näringarna. Klimatpåverkan från energianvändningen på Gotland har minskat med 45 procent från i form av minskade koldioxidutsläppen från fossila bränslen för energiförsörjningen, till alla sektorer utom utsläppshandeln 11. Högst 9 MWh fossil energi per person och år används i den i den icke handlande sektorn på Gotland år 2020, fördelat på hushåll, vägtrafik, offentlig sektor och icke handlande företag, med bibehållen mobilitet på ön. Mål för hela spektret av klimatpåverkande utsläpp finns i nationella miljömål och följs även upp regionalt inom det arbetet. ETS 12 -industriernas marknad har begränsat beroende av regionala beslut; utan mer på internationella konjunkturer och styrmedel. Påbörjad omställning till hållbara transporter Satsningar på cykelbanor i tätorter och längs pendlarstråk har gett ökad andel cykling. Biogas har fått genomslag i transportsektorn, minst 1200 gasfordon finns på Gotland. Energieffektivare fordon bidrar till ökad energieffektivitet i transportsektorn. Kollektivtrafiken på Gotland drivs till 100 procent av förnybar energi år Samhällsbetalda resor och upphandlade transporter som t ex färdtjänst och avfallsinsamling sker i huvudsak med fordon som drivs av förnybara drivmedel. År 2020 är andelen förnybar energi inom transportsektorn minst 14 procent, varav cirka 8 procent utgörs av låginblandning av biodrivmedel i bensin och diesel 13, år 2015 är över 5 procent av de gotländska landtransporternas drivmedel förnybara 14. (Teknik och regelutveckling bör kunna möjliggöra färjetrafik med bibehållen kapacitet och tillgänglighet, men 10 Målet rör endast fossila bränslen. Utsläpp av andra klimatpåverkande gaser eller utsläpp från biologiska processer orsaker än energianvändning eller energisektor ingår därmed inte. 11 Målet för utsläppsminskning inom de verksamheter som ingår EU:s utsläppshandel är ett särskilt mål för hela EU 12 ETS, Emission Trade Scheme, omfattar verksamheter inom det Europeiska handelssystemet för CO 2 utsläpp. 13 Kan inte beslutas lokalt, men bör vara rimligt om 10 % låginblandning möjliggörs genom nationellt beslut procent förnybara drivmedel nåddes i Sverige år Kapitel: 2. Energianvändningen år

15 med minskad klimatpåverkan år 2020 jämfört med år Förutsättningarna ges i samband med upphandlingen av trafiken från år 2017.) Utbyggd vindkraft År 2020 är MW vindkraft ansluten till elnätet, projektering för minst 1000 MW pågår. Under år 2020 tas ytterligare en fastlandskabel om 500 MW i drift, alternativt är i byggfas för driftssättning år Projekteringsmålet är att ha skarpa projekt för 1000 MW ansluten kapacitet så snart fastlandsanslutningen medger det. Produktionsmålet är 2000 GWh vindkraft år 2020, under förutsättning att en ny kabel tas i drift under hösten 2020, eller 1800 GWh om inga nya nätanslutningar kunnat göras under 2020 men med ytterligare en ny anslutning i byggfas utöver den som tas i drift år Visionsmålet till år 2025 är 2700 GWh elproduktion på Gotland. Regionens roll är att möjliggöra vindkraftens utveckling genom god planering, samverkan och problemlösning, så att vindkraftens stora potential att ge såväl ekonomisk utveckling som miljömässigt hållbar energiförsörjning i regionen förverkligas, med beaktande av olika intressen och anspråk. Omvärldsfaktorer som energimarknader, finansiering och acceptansfrågor har en avgörande betydelse för vindkraftsutbyggnaden. Renare luft All förbränning ger utsläpp till luft. Luftföroreningar i form av försurande kväve- och svavelutsläpp på Gotland har till största delen sitt ursprung i fossila bränslen. Bränslen till kalk och cementindustrin inom ETS bedöms till cirka 60 procent fortfarande vara av fossilt ursprung år men här har effektiv rökgasrening redan minskat utsläppen väsentligt. Partikelutsläppen har flera lika källor och kan därför behöva uppmärksammas inom flera områden. Följande målsättningar är beroende av nationella och internationella regelverk för att uppnås. År 2020 ska användningen av eldningsolja för uppvärmning av bostäder och lokaler ha upphört, utom som back up, medan industrins oljeanvändning är 70 procent lägre än år Negativ miljöpåverkan av luftburna partiklar samt svavel- och kväveföreningar som härrör från uppvärmning och transporter på Gotland ska hållas inom godtagbara nivåer enligt nationella normer och miljökvalitetsmål. Sjöfartens utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar ska ha börjat minska från fartygstrafiken i Östersjön senast 2016 som ett resultat av internationella överenskommelser. Krav på utsläppsbegränsningar i ett reviderat takdirektiv inom EU kan medföra att utsläppen av kväveoxider behöver minska ytterligare i Sverige. Inrikes sjöfart är en stor källa 15 Regleras inom EU:s system för handel med utsläppsrätter Kapitel: 2. Energianvändningen år

16 till luftföroreningar, men 80 procent av luftburna kväve- och svavelföroreningar som når Gotland härrör från internationell luft- och sjöfart. NO x utsläpp på Gotland 2010 inklusive internationell luftfart och sjöfart, ton Energiförsörjning 1% 6% 2% 8% 2% Mineralindustri Övr.Transporter Inrikes civil sjöfart 81% Arbetsmaskiner Internationell luftfart och sjöfart NO x utsläpp på Gotland ton 9% 6% 33% Energiförsörjning Mineralindustri 42% Övr.Transporter 10% Inrikes civil sjöfart Arbetsmaskiner Källa: Emissionsdatabasen i den nationella miljömålsuppföljningen. Till Gotland hör geografiskt den del av Östersjön som omger ön; ut till nationsgränsen respektive halvvägs in till fastlandet. Kapitel: 2. Energianvändningen år

17 2.4 Energistrategi till år 2020 vägval för att nå målen För att åstadkomma en miljömässigt hållbar energitillförsel och energianvändning ska Region Gotland Minska energibehovet i byggnader och välja energieffektiv teknisk utrustning - Genom att i planläggning, tillståndsgivning samt upphandling inom egna verksamheter medverka till att byggnader efter ny och ombyggnationer är så miljöanpassade och energieffektiva som möjligt utifrån vad regelverk, bästa tillgängliga teknik och befintliga byggnader medger. - Genom att i upphandlingar och i andra valsituationer välja energieffektivt så att potentialen för energieffektivisering förverkligas. Stödja analys, utveckling och införande av den teknik som behövs för övergången till hållbara transporter; såväl i utvecklingen av egna verksamheter som för hela Gotland - Genom att arbeta med energieffektiv logistik för godstransporter och personbefordran. - Genom att aktiv verka för introduktion av biogas och elfordon i transportsystemet. - Genom att i egna och upphandlade verksamheter vara pådrivande för att introducera nya lösningar som ger minskat el- och bränslebehov för transporter och kommunikation. Identifiera och stödja nyckelaktörer för lokal produktion av el, värme och drivmedel från förnybara energikällor - Genom att utvecklingsprojekt och egna verksamheter bidrar till ökad tillgång på och användning av förnybar och återvunnen energi till transporter och kommunikation samt för uppvärmning och el i byggnader och i produktionsprocesser. - Genom att i planering stödja att tillkommande bebyggelse möjliggör bättre utnyttjande av gemensamma resurser. - Genom effektivisering och övergång till förnybar och återvunnen energi - Genom att aktiv verka för introduktion av biogas och elfordon. Målmedvetet planera för ett samhälle utan nettoutsläpp av klimatpåverkande gaser - Genom att ha väl förankrad och genomförd fysisk planering som ger utrymme för utvecklingen av förnybar energi från biobränsle, vindkraft och sol på Gotland - Genom att främja kunnande och motivation för energieffektivisering och hållbar utveckling i näringsliv, hushåll och service, med målet att öns egna tillgångar på förnybar och återvunnen energi kommer att balansera öns samlade behov av energi till transporter, värme och el. - Genom att aktiva insatser enligt energiplanens mål och strategier bidrar till att uppfylla intentionerna i EU:s färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050, med minskade koldioxidutsläpp i EU med procent jämfört med Genom egna goda exempel, informationsinsatser och rådgivning. Se vidare tabellen nedan med aktiviteter som leder till målen samt kapitel 5 för energistrategins koppling till Region Gotlands nämnders och förvaltningars olika ansvarsområden Kapitel: 2. Energianvändningen år

18 2.5 Aktiviteter för att nå målen till 2020 Insatsområden enligt strukturen i Islepact och Borgmästaravtal, CoM, se vidare kap 5 & 9 Åtgärderna i tabellen är inte tillräckliga för att nå målen, men här beskrivs t ex bara mätbara aktiviteter vilka går utöver redan beslutade styrmedel inom EU Regionens ägarskap/ inflytande ÅTGÄRD 2.5.1Byggnader/utrustning Regionens byggnader/utrustning Mycket högt Energiåtgärder i byggnaders klimatskal och drift och i processer, utbyte av resterande olja för uppvärmning av byggnader, elsparkampanjer Fortsatta energieffektiviseringsåtgärder i det kommunala bostadsbolaget GotlandsHem Fortsatt inköp av "grön" el till regionens egna verksamheter pågår sedan2002 Lågenergistandard antagen för ny och ombyggnationer i regionens byggnader Byte till LED i regionens gatu och utomhusbelysning Viss installation av solpaneler byggnader för demonstration och lärande Potential energieffektivitet, MWh/år Övriga byggnader/utrustning,anläggningar/industrier Lågt Nya projekt med energiworkshops för företag Krav på energieffektivitet vid ny och ombyggnad Biogas ersätter eldningsolja i livsmedelsindustrin Energihushållning infogas i miljötillsynen Transporter Regionens egna fordon och transporter Potential för förnybar energi, ökad anv. alt. tillförsel ; MWh /år fro m 2010 och framåt Ansvar TN GHem TN TN TN TN RS BN ** MHN Mycket högt Vid fordonsbyte ska ett så miljöanpassat fordon som möjligt väljas. Biogas är förstahandsvalet. Elfordon förväntas bli en möjlighet under planperioden Offentlig upphandling av transporter, i linje med regionens biogasstrategi Upphandling av samordande godstransporter till regionens arbetsställen Uppförande av produktionsanläggningar för biogas och produktionen av uppgraderad biogas till allmänna tankställen, regionens upphandlade transporter och egna fordon. Åtgärden inkluderar investering i produktion och infrastruktur, vilken förväntas äga rum främst inom den privata sektorn, inte inom regionens organisation. 6 0?? Alla nämnder Alla nämnder Kapitel: 2. Energianvändningen år

19 Transporter, allmänna och privata Regionens upphandlingar ska fortsätta att stödja utvecklingen av publika transporter till bästa tillgänglig fordonsteknik ifråga om miljöfordon Stödja övergången till biogas- och/eller mer energieffektiva transporer inom privat sektor Fortlöpande förbättring av cykelbanor, kollektivtrafik, och intermodaliteten i transportsystemen för att minska beroendet av enskilda Högt biltransporter RS m fl nämnder TN Lokal elproduktion Mycket lågt Anslutning av ytterligare 900 MW vindkraft vindkraft blir den största enskilda posten i det framtida energisystemet på Gotland Smart Grids Gotland En projektanställd regional vindkraftssamordnare agerar tillsammans med vindkraftsutvecklare på Gotland, nationella och regionala nätbolag och andra regionala energiaktörer för att utveckla vindbruket på Gotland En biobränsleeldad kraftvärmeanläggning i Visby kan bli aktuell tidigast 2017 eller när ny elkabel finns på plats Fjärrvärme/ fjärrkyla, kraftvärme Lågt För nybyggnadsområden i tätorterna förordas fjärrvärmeanslutning Geotermiska resurser undersöks som en möjlig energiresurs för fjärrvärmen i Visby Planering av markanvändning Medel Hållbar stadsutveckling i Visby; ekostadsdelen Visborg ett hållbarhetsprogram är under utveckling Fördjupade översiktsplaner med hållbarhetsaspekterna integrerade, utarbetas för nybyggnadsområden och tätorter i enlighet med intentionerna i översiktsplanen hållbarhet i ny bebyggelse Aktiviteter för allmänheten och olika intressenter Högt Energi- och klimatrådgivning till hushåll och företag Engagera nyckelaktörer i energiprojekt; främst rådgivnings- & informationskampanjer, stödja investeringsprojekt när så är möjligt Information om CCS 16 för att öka allmänhetens förståelse för CCS och att undersöka möjligheterna till djuplagring av koldioxid i berggrunden utanför Gotland Energieffektiv avfallshantering Årlig Ekodag och andrainformations- och inspirations tillfällen för allmänheten 16 CCS Koldioxidavskiljning och lagring, se vidare kapitel 5 **Åtgärder inom näringslivet stöd till att realisera potential teknik för att få bort CO 2 stöd till att realisera potential ** RS ** GEAB BN GEAB RS, BN RS, BN BN RS, BN, TN, MHN ** RS, MHN TN RS Kapitel: 2. Energianvändningen år

20 2.6 Utveckling av energitillförseln till Gotland På Gotland har energianvändningen ställts om så att CO 2 -utsläppen från fossila bränslen till transporter och värme i hushåll, offentlig verksamhet och näringsliv (exklusive industriell värmeproduktion i kalk och cementindustri, vilka ingår i den så kallade handlande sektorn, eller ETS) har minskat med 35 procent mellan 1990 och 2010*. Det har skett främst genom utfasning av oljeeldning för uppvärmning. Teknisk utveckling har lett till ökad energieffektivitet, men samtidigt har både genomsnittet för uppvärmd lokalyta och antalet transportkilometer per invånare och år på Gotland ökat. Den totala energianvändningen är i stort sett oförändrad. Värme och el produceras delvis av lokal bioenergi, återvunnen energi och vindkraft. År 1990 kom den energi som totalt användes på Gotland till värme, el och drivmedel bara till 34 procent från lokal elproduktion eller lokal bioenergi. År 2010 hade andelen lokal energi vuxit till omkring 20 procent totalt och lokal vindkraftproduktion motsvarade 25 procent av totala elförbrukningen. Antalet elkunder på Gotland har ökat och elen har fått ett allt vidare användningsområde. Trots det så är elkonsumtionen i hushåll, service och småföretag totalt ungefär lika stor nu som under tidigt 1990-tal, men hushållens andel har ökat. Delmålet till år 2010 att energin ska komma från fossila bränslen till högst 55 procent uppnåddes nätt och jämnt. Energiförsörjningen år 2010 baserade till omkring 20 procent på kol och 35 procent på petroleumprodukter. Energin som användes på Gotland till el, värme och transporter år 2005 kom vid till 65 procent från fossila bränslen, så utvecklingen har gått åt rätt håll, främst genom systematisk ökning av andelen biobränsle på Cementa i Slite. Energitillförsel till Gotland, utveckling (GWh) GWh % GWh GWh Energibärare % % El - nettotillförsel via fastlandskabeln GWh , ,5 Kol & petcoke, industri , ,0 Drivmedel & eldningsolja , ,1 Fossilt returbränsle, industri 98 (gasol) , ,2 Delsumma: Fossila bränslen + nettotillförsel av el till Gotland Drivmedel. Förnybara, främst låginblandning , ,4 Värmepumpar, netto , ,1 Biobränsle, stenindustri ,0 Biobränsle, fjärrvärme , , ,1 Biobränsle, övrigt , ,9 Återvunnen energi 5 6 0,1 20 0, ,5 Solvärme och vindkraft, lokalt 10? 0,2 Delsumma förnybar energi Totalt Gotland Källa: Cementa AB, GEAB, Statistiska centralbyrån (SCB), bearbetning Region Gotland, 1) Uppgift från oljehamnen i Visby. 2) GEAB fjärrvärme: VP gav 22 GWh under 2005, 27 GWh år uppskattat vp-netto i enskilda fastigheter: 40 GWh år 2005, 60 GWh år 2010, 3) Biobränsle i GEAB's fjärrvärmesystem, 4) Värme från pellets, ved och flis i enskilda fastigheter +biobränsle i drivmedel (Företagsuppskattningar) 5) Återvinning fr. Cementa ca 40 GWh både 2005 och 2010, fjärrvärmen i Visby cirka 9 GWh biogas under 2005, c:a 5+3 GWh gas under 2010 inkl slamtork. *Koldioxidberäkning enligt modell som används i EU-projekten, där bl a diffusa utsläpp från flyg och sjöfart inte ingår. % Kapitel: 2. Energianvändningen år

21 2.6.1 Energi i olika sektorer på Gotland år 2010 På Gotland präglas energianvändningen av stenindustrins stora behov av bränsle för att bränna kalksten. I det gotländska samhället exklusive kalk- och cementindustrin fördelar sig energianvändningen ganska lika mellan uppvärmning, el och transporter. Inkluderas sjöfart och flyg är transporterna efter cementindustrin den enskilt största förbrukaren av fossila bränslen på Gotland. Transporterna och transportsektorns klimatpåverkande utsläpp ökar. Hushållens andel av totala elanvändningen ökar, medan industrins andel minskar. År 2010 kom 56 procent av energitillförseln på Gotland från fossila bränslen. Kalk- och cementindustrierna som svarar för nära hälften av totala energianvändningen på Gotland har både energieffektiviserat och ökat andelen alternativa bränslen, men för sin energiförsörjning är de fortfarande till omkring 80 procent beroende av fossila bränslen. För resten av Gotland är motsvarande andel drygt 30 procent, drivmedel till väg- och marktransporter utgör där cirka 85 procent av de fossila bränslena. Nedan visas ungefärlig fördelning av energitillförseln till Gotland år 2010, bränsle till färjetrafik och flyg ingår inte i diagrammet, Källa SCB, kommunal och regional energistatistik Nedanstående diagram visar hur energianvändningen på Gotland fördelade sig mellan olika sektorer år Källa SCB, kommunal och regional energistatistik Värme i flerbostadshus 5% Värme i småhus 10% Transporter 13% Övriga tjänster 5% Offentlig verks, soc & hälsovård 6% Jordbruk,skogsbr Övrig uk,fiske hushållsel 4% 1% Industri, byggverks 56% Energianvändningen fördelad på olika sektorer, år 2010 Kapitel: / 17

22 Bebyggelse Det finns omkring uppvärmda byggnader på Gotland. Bebyggelsens ålder är jämförelsevis hög. Omkring hälften dateras till före 1945 och några hundra byggnader är medeltida. Många är byggnadsantikvariskt värdefulla och är skyddade genom kulturmiljölagstiftning. Rivningshastigheten är praktiken noll. Antalet hushåll med fast boende på Gotland är omkring Av dessa bor omkring i en- eller tvåfamiljshus, omkring hushåll har lägenhetsboende. Omkring bostäder betecknas som fritidshus, en del av dessa bebos en del bara under några få sommarveckor. (Källa: Fastighetsregistret). Under 2000-talets första årtionde har det skett en avsevärd nybyggnation på Gotland, såväl i Visby som över hela ön. En hel del av nybyggnationen är kommersiella byggnader, men omkring 1000 nya lägenheter och 800 villor har byggts för bostadsändamål, inklusive nybyggnationen av fritidsbostäder. Värt att notera är att antalet bofasta invånare på ön inte har ökat under samma period. Men det finns förhållandevis många fastighetsägare som utnyttjar sina fritidshus under en stor del av året, men är folkbokförda någon annanstans. Uppvärmningssystemen som används i hem och offentliga byggnader, är näst intill fossilbränslefria. En del oljeldning förekommer fortfarande, mest inom industrin. Fritidsbostäder har ofta endast elektrisk uppvärmning, medan det mest typiska uppvärmningssystemet för ett småhus är en biobränslepanna ansluten till ett centralvärmesystem, med elvärme som backup. De flesta lägenhetsbestånd samt byggnader för offentlig service i tätorterna är anslutna till biobränsleeldad fjärrvärme. Enligt en nationell studie från 2008 är potentialen för lätt genomförbar energieffektivisering i byggnader på Gotland mellan GWh/år. Av öns bostäder är det mindre än fem procent som fortfarande har uppvärmning genom oljeeldning. Över 90 procent av lägenhetsbeståndet är anslutet till fjärrvärme med mycket låga utsläpp. Fossila CO 2 -utsläpp från uppvärmning av bostäder bedöms ha minskat med över 95 procent sedan 1990, tack vare utfasningen av olja. Kapitel: / 18

23 3. Omställning till förnybar energi på Gotland I energisammanhang är Gotland speciellt. Det isolerade läget tillsammans med stort energibehov, särskilt till stenindustrin och till transporter, ställer särskilda krav på energitillförseln. Den tydliga avgränsningen och att ön genom stenindustrin har stort behov av värme och el gör samtidigt ön till ett intressant område för att studera tillförsel, distribution och användning av energi. Här finns goda förutsättningar för att utveckla lokal produktion av vindkraft, biobränslen och biodrivmedel, men vi är idag helt beroende av energi som köps in från andra regioner. Över hälften av vår energiförsörjning sker genom tillförsel av fossila bränslen. En stor del av dessa kan med ekonomiska och miljömässiga fördelar ersättas av lokal bioenergi, återvunnen energi av flera olika slag samt energieffektiviseringar som minskar energianvändningen. Här finns också en outnyttjad potential för fortsatt utbyggnad av vindkraft. Att effektivisera energianvändningen och ersätta fossila bränslen med biobränslen och andra koldioxidneutrala energikällor är avgörande för att minska energianvändningens negativa klimat- och miljöpåverkan. En ökad exploatering av de förnybara lokala energiresurserna skulle dessutom märkbart kunna förbättra den lokala ekonomin. Genom att ersätta externt tillförd energi med lokalt producerad elkraft och biobränslen ökar värdet av de gotländska resurserna samtidigt som miljöbelastningen minskar. Bättre energieffektivitet och energibesparingar ger också bättre ekonomi. Lokalt biobränsle med tillskott från geotermisk värme, solenergi och återvinning av överskottsvärme kommer att räcka till för värmebehovet i bostäder, till en stor del av företagen och en del av vägtransporterna. Både vindkraft och bioenergi kommer att bidra till utveckling och hållbarhet i lokalt näringsliv. ( Se målbilden) 3.1 Biobränsle från skogen Bioenergi från skogen är den lokala energikälla som hittills beräknats ha gett det största lokala tillskottet till öns energianvändning, enligt skogsbranschens 17 beräkningar över 500 GWh år2010. Med stigande el och oljepriser upplever skogsbränslemarknaden stor efterfrågan, men det är ännu framför allt virkespriserna som avgör omfattningen på aktiviteten i skogsbruket och därmed också tillgången på energived som biobränsle. Inom skogsnäringen på Gotland bedrivs skogsbränsleprojekt för att analysera och öka marknadsutvecklingen för skogsbränsle och förmågan hos lokalt skogsbruk att möta behovet. Med ett aktivt skogsbruk och naturvårdsröjningar bör uttaget av biobränsle bli kring 600 GWh år Skogen har stor betydelse både som producent av virke och biobränsle och för sin biologiska mångfald. Klimatförändringar som medför såväl torrare somrar med mer aktiva skadegörare som blötare och stormigare vintrar, kan ge stora skador både på skogarna och på skogsbruket. På Gotland finns en fortsatt potential för att öka andelen energi från biomassa. De största enskilda användarna av biomassa är värmeverken som genererar värme till fjärrvärmenäten i tätorterna. Då det blir dags att ersätta nuvarande värmeverk kommer det att bli intressant med kombinerade el- och värmeverk. Med en tydlig strategi för att öka fjärrvärmeanslutningen kan ännu mer biomassa från skogen användas för att producera värme och el. Från energibolagets håll bedöms el från kraftvärme vara intressant eftersom dess elproduktion bör vara tämligen jämn och värmebehovet till stor del samvarierar med elbehovet över årsbasis. En ny biobränsleeldad kraftvärmeanläggning ansluten till fjärrvärmenätet är ett av de projektförslag som finns. Men med de begräns- 17 Mellanskog på Gotland, 2011 Kapitel: 3. Omställning till förnybar energi på Gotland 19

24 ningar som finns i elnätets kapacitet, bedöms en anläggning inte bli aktuell förrän ny överföringskapacitet finns på plats och elnätet kan öppnas för tillkommande anslutningar, alltså tidigast På Gotland finns drygt ha produktiv skogsmark. Av dessa kan cirka ha räknas som aktivt skötta skogar där produktionssyftet dominerar skötseln, på övrig skogsareal styr främst andra intressen. Tall är det dominerande trädslaget på Gotland. Virkesförrådet är i medeltal 110 m 3 sk/ha. Under en lång följd av år har det avverkats runt m 3 sk per år. Tillväxten är dock över m 3 sk per år, varför det i nuläget finns ett stort virkesförråd. Skogen ger normalt cirka m 3 sk/ha vid en föryngringsavverkning på Gotland, därutöver kommer det under de närmaste årtionden att finnas stora arealer med behov av röjnings- och gallringsinsatser både i produktionsskogarna och på andra arealer, t.ex. i lövskogar och en del marker avsatta för naturvårdsändamål. Dessa röjningar ger också vissa volymer skogsbränsle. 3.2 Strategisk satsning på biogas:- detta avsnitt kommer att utvecklas i ett särskilt projekt under energiplanens remisstid. Biogasen kommer antagligen att behöva ytterligare offentligt stöd t ex för utbyggnad av infrastruktur innan den är mogen för självständig utveckling och marknad. För utvecklingen av biogas ska därför regionens strategi ge ett särskilt stöd. Det föreslagna inte genomförda nationella produktionsstödet till lantbruksbaserad biogasproduktion, den s k metanreduceringsersättningen skulle kunna blivit det som fått fart på biogasutvecklingen på Gotland Utveckling av biogasproduktion på Gotland verkar vara det säkraste sättet att förädla lokal energi till att bli en lokal resurs i ett hållbart transportsystem. Biogasen kan produceras genom att utnyttja energin i restprodukter från lantbruk och livsmedelsindustri samt handel. En möjlig utveckling på kort sikt till 150 GWh per år, utan att konkurrera om arealer med livsmedels och foderproduktion år, kan ge betydligt minskad miljöpåverkan av transporter. Samtidigt ger rötning av gödsel och andra substrat stora miljöfördelar i jordbrukets produktion genom minskad kväveutlakning från åkermark, mindre utsläpp av klimatpåverkande gaser från stallgödsellagring, minskat behov av handelsgödsel och mindre lukt vid gödselspridning. Biogasen har många aspekter och för att bedöma dess fulla potential i regionen behövs information som tar hänsyn till enskilda företags specifika förutsättningar. För att jämföra olika biodrivmedels miljöprestanda är Pål Börjessons Livscykelanalys av svenska biodrivmedel en bra referens där de svenska förutsättningarna att producera biodrivmedel tas i beaktande. Slutsatserna för biogas i Pål Börjessons Livscykelanalys av svenska biodrivmedel är att: Biogas är det bästa biodrivmedlet då systemutvidgning tas med, dvs. då de indirekta miljöeffekterna som fås när biprodukter ersätter alternativa produkter är med i beräkningen. Bäst är råvarorna vallgrödor eller sockerbetor. Biogasproduktion har störst klimatnytta jämfört med andra biodrivmedel(etanol och RME). I förhållande till bensin och diesel minskas utsläppen av växthusgaser med 86 % då vall odlas och 85 % då sockerbetor odlas. (Då restprodukter/avfall används blir nettoutsläppen mindre än noll). Då sockerbetor odlas i syfte att producera biogas blir klimatvinsten per hektar och år störst i jämförelse med andra grödor som processas till andra biodrivmedel. Utsläppen av koldioxid vid odling av råvaran är minst då vallgrödor odlas för att framställa biogas. Tätt efter kommer sockerbetor med blast till biogas. Utsläppen av partiklar är minst då biogas produceras från antingen vall, sockerbetor eller majs. Utsläppen av partiklar vid användningen i fordon är också minst för biogas, ca hälf- Kapitel: 3. Omställning till förnybar energi på Gotland 20

25 ten så stora utsläpp av partiklar som vid användning av andra biodrivmedel. I tunga fordon är det ännu större skillnad mellan biogas och etanol/rme. Energibalansen (kvoten mellan drivmedelsutbytet och insatt hjälpenergi, primärenergi) är högst för vallgrödor och sockerbetor med blast i syfte att producera biogas. Biogas erhåller de sex bästa värdena beroende på vilken råvara som används.(gäller då ingen allokering äger rum, alltså att miljöpåverkan enbart belastar biodrivmedlet) Biogas har högst omvandlingseffektivitet när det gäller att omvandla biomassa från åkern till biodrivmedel, (energiinnehåll i biodrivmedel/energiinnehåll i biomassa). Bäst då sockerbetor används som biomassa tätt följt av majs. Rötresterna som bildas i samband med biogasen kan ersätta mineralgödsel. Avsättningen för denna rötrest som mineralgödsel bedöms enligt rapporten som obegränsad i dagsläget. Obegränsad avsättning för biprodukter gäller inte för vissa typer av RME och etanol. Investeringen i produktionsanläggningar för biogas kan inte finansieras enbart på marknadsmässiga grunder medan marknaden för gasen byggs upp. Eftersom potentiella kunder till fordonsgasen behöver se att gasen kan levereras i tid och av rätt kvalitet och kvantitet innan de byter fordonsflotta, måste alternativ användning av biogasen också tillåtas att byggas upp med investeringsstöd. Intresse för biogas som drivmedel finns lokalt inom transportsektorn hos taxiföretag och åkerier, men antalet fordon som kan tankas vid ett mindre antal tankställen på ön och dessutom nyanskaffas under kort tid är begränsat Inriktning biogas Region Gotland ska aktivt bidra till övergången till biogas som fordonsbränsle inom egna och upphandlade verksamheter. Vid nyanskaffning av fordon eller vid utbyte av leasingfordon ska Region Gotland alltid pröva möjligheten att välja ett biogasdrivet fordon. Om ett fordon med fossilbaserat bränsle ändå väljs, måste detta alltid kunna motiveras. Region Gotland ska bidra till att sprida kunskap och information kring biogas och fordon till ansvariga för fordonsanskaffning och andra relevanta grupper. Region Gotland ska arbeta för att etablera biogas som drivmedel: Region Gotlands leasade/inhyrda fordon. Biogasfordon alltid efterfrågas och väljas när så är möjligt med hänsyn till gällande ramavtal, tankningsmöjligheter och utbud av gasfordon. Region Gotlands egna fordon. Vid utbyte/nyanskaffning av fordon ska biogasfordon alltid vara förstahandsvalet. Regionens upphandlade/ inköpta transporter. Vid upphandling av fordon eller transporttjänster ska krav på biogasfordon alltid finnas med. Vid utvärderingen ska biogas väljas när det inte medför orimliga ekonomiska konsekvenser eller tekniska svårigheter. Alla berörda förvaltningar inom Region Gotland har att årligen budgetera för omställning till biogas i samband medutbyte av fordon och upphandling av transporter. Biogassamordning vad gäller egna fordon och transporter integreras i uppdraget om samordnad transportorganisation. Till dess att transportsamordning är fullt genomförd gäller att biogasfordon ska väljas så långt möjligt inom alla berörda förvaltningars transporter, enligt gällande fordonsavtal. Ledningskontoret ansvarar särskilt för att undersöka ytterligare extern finansiering för biogasomställningen. Kapitel: 3. Omställning till förnybar energi på Gotland 21

26 Diagrammet nedan baseras på en bedömning av hur fordonsparken kan utvecklas, vilket är beroende av att utbyggnad av distributionsnätet kommer till stånd. nm3 gas per år* Biogas utvecklingsprognos Privat marknad Landsv & skolbuss m.m. RG upphandlat RG egna + leasade bilar "lätt" åtkomliga trpt RG År Region Gotland ska även arbeta för att fordon i hushåll och näringsliv på Gotland ställs om till biogas. Genom att bidra till att etablera samarbete mellan lokala bilhandlare, verkstäder, mackägare, producenter och distributörer av biogas och genom att informera om biogas som fordonsbränsle. Under energiplanens remisstid och t o m maj 2013 kommer ett regionalt utvecklingsprojekt att pågå, med Ledningskontoret som ansvarig projektägare, med syfte att ta fram underlag till en väl förankrad färdplan för biogas på Gotland. På Gotland finns idag tre biogasföretag registrerade, en lantbruksbaserad produktionsanläggning i Bro som levereras gas bland annat till Arlas mejeri i Visby som samt till Biogas Gotlands uppgraderingsanläggning och gasmack i Visby. Reningsverket i Visby producerar biogas som dels används internt och dels amvänds i fjärrvärmen i Visby. En biogasförening finns på ön för att samla olika intressenter kring biogas, hittills har främst lantbrukets intressenter engagerat sig i föreningen som bland annan drivit LBU- och Leaderprojekt. Kapitel: 3. Omställning till förnybar energi på Gotland 22

27 3.3 Utbyggnad av vindkraft Omvandlingen av vindenergi till elkraft är den absolut största resursen för lokal elproduktion på Gotland. Potentialen på Gotland är omkring MW installerad effekt. Inom ramen för översiktsplanen är ett fördjupat planarbete genomfört för att kunna förverkliga. För vindkraft föreslås ett antal nya utbyggnadsområden för vindkraft och att befintliga vindkraftsområden utnyttjas mer effektivt. Även ytor och/eller områden där vindkraft inte bör etableras har tydliggjorts. Planens inriktning är att nya vindkraftsetableringar koncentreras för att minimera konflikter med andra allmänna intressen. För att få bygglov för vindkraft utanför översiktsplanens redovisade exploateringsområden krävs i normalfallet en detaljplan, utom för mindre s.k. gårdsverk. Därmed kan nu en utbyggnad av den omfattning som skissas i energiscenariot för hållbar energiomställning på Gotland realiseras. Det finns också andra initiativ för att lösa återstående hinder som t ex tillgänglighet till elnät på fastlandet, regional vindkraftssamordning och en samverkansgrupp för vindbruk. Den fortsatta utvecklingen beror framför allt på elpriset och på övriga förutsättningar för att investera i vindkraft på Gotland, bland annat kommer stora investeringar att behövas i elnätets överföringskapacitet för att det ska vara möjligt att ansluta tillkommande produktionskapacitet. Överföring av elektricitet från Gotland begränsas av kapaciteten hos nuvarande HVDC-länk till fastlandet och behovet av att samtidigt kunna garantera kvaliteten och tillgänglighet i elnätet på Gotland när el samtidigt överförs från ön. Svenska Kraftnät har tagit ett strategiskt beslut att ansluta elnätet på Gotland till det svenska stamnätet genom att installera två nya HVDC-länkar till Gotland, för att möjliggöra fortsatt utbyggnad av vindkraften på Gotland. Den första länken beräknas bli klar att tas i drift under Även elnätet på Gotland måste byggas ut för att kunna överföra el från tillkommande vindkraftverk. Ett nytt överliggande elnät planeras för att kunna överföra el från de områden där vindkraften kan byggas ut, enligt den kommunala översiktplanen. GEAB ansöker om nätkoncession för 130 kv, jämfört med 70 kv i befintligt distributionsnät och planerar för tre överliggande ledningar som distribuerar el från större vindkraftsparker direkt till sjökabelns anslutningspunkt. Under 2012 når vindkraftsutbyggnaden taket i det nuvarande elnätets mottagningskapacitet på 195 MW ansluten effekt. Inte förrän en ny sjökabel tas i drift, år 2017, kommer nästa fas av vindkraftsutbyggnaden på Gotland, år Enligt planerna kommer omkring 1000 MW installerad effekt att rymmas på Gotland. Tanken är att i framtiden ska export av vindkraft balansera resterande användning av fossila bränslen för transporter och industri på Gotland. På Gotland finns idag cirka 160 vindkraftverk i drift. År 2010 kom 225 GWh el, motsvarande 25 procent av öns eltillförsel, från vindkraft. Totalt installerad effekt var 112 MW. Under 2011 var vindkraftverkens produktion 340 GWh och motsvarade 38 procent av öns eltillförsel. Totalt installerad effekt vid slutet av 2011 var 160 MW. Ökningen berodde främst på generationsväxlingen på Näsudden, Gotlands största vindkraftspark. Där har 59 stycken mindre vindkraftverk ersatts av 27 nya, större och kraftigare verk, tack vare en omfattande och samordnad process för skiftet. De nya verken kommer att producera fyra gånger så mycket elenergi som de gamla. Etapp ett av nya verken togs i drift 2009 och etapp två och tre under slutet av 2011 och i början av En god planering och öppen kommunikation med alla berörda är nödvändig för att nå lokal acceptans och lyckas med fortsatt utbyggnad av vindkraft. Kapitel: 3. Omställning till förnybar energi på Gotland 23

28 3.4 Effektivare transporter En stor potential till energieffektivisering finns på transportsidan, men för de närmsta åren förutspås transporterna ändå öka i samhället. Det som ur energisynpunkt kan påverkas av offentlig sektor på det området ligger främst inom planering, service och infrastrukturuppbyggnad. Framtida utveckling och tillväxt för regionen är beroende av goda kommunikationer med omvärlden. Tillgängligheten och kapaciteten för fysiska kommunikationer via sjö och luftfart är viktig att lösa på ett hållbart sätt, men i dagsläget saknas tillgängliga lösningar. Den största framtida utmaningen i omställningen till ett hållbart energisystem är att möta fortsatta krav på ökad mobilitet och samtidigt lyckas minska utsläppen från transporterna. Inför de närmaste åren framstår utvecklingen av resemönster, tillgängligheten till vägtransporter och beroendet av fossila drivmedel som en stor utmaning, både på nationell nivå och på regional nivå. Riksdagens mål på 10 procent förnybar energi i vägtransportsektorn till år 2020, medan målet för energianvändningen i Sverige totalt är energi från förnybara källor till minst 50 procent år 2020, indikerar tranportsektorns svårighet jämfört med annan energiförsörjning att fasa ut fossila bränslen 18. För Gotlands del blir den upphandling som ska ske av färjetrafiken, samtidigt som sjöfartens drivmedel i Östersjön förändras av miljöskäl, avgörande för färjetrafikens klimatpåverkan under flera år framåt. Flyget ingår från 2013 i systemet med utsläppsrättshandel Vägtransporter Energieffektiva transportlösningar bör eftersträvas och biltrafikens andel av det totala trafikarbetet minska. Enligt Trafikverkets prognoser över personbilsresandet (antal fordonskilometer) väntas detta öka, på Gotland med 0,4 % per år fram till år Vid fysisk planering och planering för transportinfrastruktur bör effektiva person- och godstransporter eftersträvas. God tillgänglighet för kollektivtrafik, gångtrafikanter och cyklister samt goda förutsättningar att välja dessa transportslag ska utvecklas genom insatser inom berörda verksamheter. Genom ansvaret för kollektivtrafik, fysisk planering och trafikplanering har regionens beslut en betydelsefull roll. Bilberoendet är stort på Gotland registrerades 60 procent fler nya bilar på Gotland jämfört med året innan. Ökningstakten var den största länsvisa i hela landet. Av de nya bilarna var 44,2 procent av alla nya bilar miljöbilar, vilket var näst högsta andelen i landet. Eftersom bilparken har hög genomsnittsålder och gotlänningarna åker mycket bil har varje förbättring av bilparkens miljöprestanda stor betydelse. Källa: SCB Genom att skapa bättre förutsättningar för cyklister i gatu- och vägtrafiken och genom att ge större andel av invånarna tillgång till kollektivtrafik på attraktiva tider kan dessa förhoppningsvis bidra till minskad andel biltrafik Miljöanpassade drivmedel På Gotland finns det flera tankställen med E 85 (hösten 2012), men bara omkring 0,4 miljoner liter såldes under 2010 och 2011, trots att över 700 av personbilarna på ön kan tanka E85. För bilägarna är priset på E 85 i förhållande till bensin avgörande för vilket bränsle de väljer att tanka. All 95 oktanig bensin som säljs på Gotland har fem procent etanolinblandning. I de drygt 27 miljoner liter diesel MK1 som säljs per år på Gotland ingår fem procent RME. Låginblandningen utgör därmed en betydligt större lokal användning av biodrivmedel än tankning av rena biodrivmedel. Biogas introducerades under slutet av 2010 och används bl a i stadsbussarna. Gasförsäljningen till personbilar under 2011, ca nm 3, motsvarade bilars medelförbrukning 18 Båda dessa mål utgår från EG direktivet om att främja förnybar energi, 2009/28/EG Kapitel: 3. Omställning till förnybar energi på Gotland 24

29 per år. Biogas bedöms vara den största potentialen för miljödrivmedel på Gotland med tillgänglig teknik. Inga större tekniksprång inom vägtransportsektorn på Gotland förväntas t o m Första generationens biodrivmedel är de drivmedel som idag finns på marknaden; biogas, biodiesel i huvudsak i form av RME och etanol främst i form av låginblandning och E85. Till andra generationens biodrivmedel hör cellulosaetanol och syntesgasdrivmedel som DME, metanol och FT-diesel, vilka ännu är under utveckling för att bli kommersiellt tillgängliga. För att den inhemska produktionen av biodrivmedel ska bli riktigt stor bedöms produktionen av andra generationens biodrivmedel baserat på skogsråvara nödvändig. Där finns ännu tekniska och ekonomiska hinder innan produktion av andra generationens biodrivmedel kan ske i någon större skala, men det finns stora förhoppningar om att så kommer att ske inom de kommande tjugo åren fram till år Elfordon För Sveriges del är bedömningen att 19 att cirka 5 TWh el kommer att användas i transportssektorn år Elfordon bedöms komma att få betydelse i delar av transportsystemet på Gotland, utvecklingen på fordonssidan avgör hur fort den utvecklingen går. Utvecklingen av batterier till elfordon är hittills den svaga punkten. Eftersom fordonsutvecklingen inte kan påverkas på regional nivå sätts inga mål för andelen elfordon i fordonssystemet på Gotland till år På Gotland, med hög andel vind-el i eltillförseln, nämns plugin-hybrider som en möjlig resurs för att öka tillgången på reglerkraft i elnätet. Elfordon i form av inkopplingshybrider (PHEVs) kan bidra med viss reglerkraft, hur intressant det kan bli för bilägarna att sälja reglerkraft från bilens batteri ut på nätet beror på elpriserna vid de tider på dygnet när fordonen står stilla. Resultat från ett examensarbete som genomförts på uppdrag av Vattenfall, inom teknikområdet e-mobility publicerades i början av Slutsatsen är att med elpriserna för år 2010 är det möjligt att göra förtjänst på den tyska elmarknaden men inte på den svenska. Källa: Vattenfall För att kunna sälja egen el ut på elnätet krävs enligt ellagen att produktionen timmäts. Mikroproducenter med ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och med en effekt om högst 43,5 kilowatt och som köper in mer el än de matar in under ett år inte behöver inte betala någon extra abonnemangsavgift för sina produktionsanläggningar. 4. Säkerhet i energitillförseln till Gotland 4.1Eltillförselns tillförlitlighet Elnätet på Gotland har gradvis förändrats från början av 1990-talet, från att ha varit ett elnät utbyggt för eldistribution till användare till att vara ett elnät både för att ta emot och överföra lokalt producerad elkraft från flera anslutningspunkter och att distribuera el till öns elabonnenter. Med ökande krav på elens kvalitet och tillgänglighet ställs också större krav på elnätet. GEAB som till 75 % ägs av Vattenfall koncernen, har både balansansvaret för öns eltillförsel och ansvar för att hålla eltillförseln på en stabil frekvens. Ett robust elnät ifråga om spänning och 19 Källa Utredningsrapport från PROFU, på uppdrag av Energimyndigheten år 2011 Kapitel: 4. Säkerhet i energitillförseln till Gotland 25

30 frekvens på nätet uppnås dels genom att fastlandsanslutningen reglerar frekvensen i öns elnät, dels genom de synkrona generatorer som spelar en viktig roll för elnätets stabilitet på Gotland 20. För att avgränsa skadeverkningarna i eldistributionen vid t ex kortslutningar i elnätet finns sektioneringsavskiljare installerade i elnätet, vilka begränsar skadans omfattning. De senaste åren stormar och oväder har ökat kraven på markförläggning genom kabel av en större del av elnätet, det är en dyrare lösning än luftkabel vilket ger mindre risk för skador av till exempel nedfallande träd, men ofta har dessa inte samma täta sektionering som luftledningar varför eventuella elavbrott riskera att bli mer omfattade och långvariga. Investeringar i upprustning av ställverk och transformatorer sker fortlöpande. Stabiliteten i elsystemet har också utvecklats för att kunna ta emot el från de vindkraftverk som finns på ön. Vidare utveckling av elnätet beror på efterfrågan och teknikutveckling. Med möjligheten att byta riktning på ena kabeln kom också möjligheten att överföra el från Gotland till fastlandet i den ena kabeln, medan den andra finns stand-by för att överföra el åt andra hållet. Under våren 2012 inträffade ett fel på den ena sjökabeln. Under reparationstiden tillåts ingen el överföring från Gotland till fastlandet vilket ställde vindbruket på ön i ett besvärligt läge. GEABs reservkraftskapacitet vid avbrott på eltillförseln från elnätet på fastlandet består av gasturbiner och dieselaggregat. Kapaciteten hos gasturbinerna i Slite motsvarar 160 MW, vilket räcker för elbehovet på Gotland i de flesta lägen. Maximal kapacitet på reservkraften kan uppnås inom en timme efter start. Det oljeeldade kraftverket på Skrubbs i Visby finns som en extra reserv. Bränslelagret begränsar den tid som reservkraftverken kan hållas igång. GEAB håller bränsle i lager för fyra dygns reservkraft, vilket mer än väl beräknas räcka till under rådande omvärldsförhållanden. Reservkraftskapaciteten hos de företag och offentliga verksamheter som är beroende av omedelbar tillgång till reservkraft bedöms i stort sett vara tillfredsställande. Ökad kapacitet för reservkraft i regionens egna verksamheter ska under 2012 installeras på Visby lasarett då vården har blivit alltmer beroende av elförsörjning. I ett eventuellt krisläge bedöms sjukhusvården numera kunna komma att behöva mer el än under normala förhållanden, varför det bedöms viktigt att lasarettets reservkraftskapacitet är god. 4.2 Beredskap för att undvika och åtgärda störningar i energidistributionen Enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, LEH, har Region Gotland en plan med beslutade rutiner för detta som en del i förmågan att hantera konsekvenserna av allvarliga och extraordinära händelser, exempelvis omfattande el och/eller värmebortfall. Planen beskriver regionens ledningsstruktur och förmåga att utöva ledning, information och samverkan samt prioritera och omfördela resurser inom regionen vid allvarliga och extraordinära händelser. Planen revideras en gång varje mandatperiod och fastställs av regionfullmäktige. Planen inkluderar även krisledningsnämndens ansvar och roll att fatta regionövergripande beslut utifrån den extraordinära händelsen. Region Gotland har även en tjänsteman i beredskap (TiB), året runt/dygnet runt, som har mandat att agera tidigt när någon allvarlig händelse drabbar Gotland. 20 För god funktion hos HVDC kabeln till fastlandet är det nödvändigt med en relativt stor roterande massa i elsystemet på Gotland Kapitel: 4. Säkerhet i energitillförseln till Gotland 26

31 4.2.1 Beredskap för bränsle och drivmedelsförsörjning Distributionen av bränsle och drivmedel på Gotland är tillgodosedd genom flera aktörer verksamma på marknaden. Nästan allt drivmedel som tas in till ön för försäljning på publika tankställen passerar dock samma oljedepå i Visby hamn, vilket kan utgöra en svaghet. Viss del av drivmedlen kommer med tankbil som färjegods Skulle det uppstå en akut brist på drivmedel i landet så måste en nationell ransonering av drivmedel planeras och genomföras. På Gotland finns idag inga beredskapslager av drivmedel utan här måste vi förlita oss på bolagens lagring i Visby hamn. Om det vid ett långvarigt strömavbrott skulle uppstå problem med att få tillgång till drivmedel vid bensinstationerna, så har regionen tillgång till batteridrivna pumpar som finns i beredskapsförråd Regionen har en liten egen mängd av drivmedel i lager vid tankstationen på Skarphäll, men inte ansvar för samhället i stort Beredskap för störningar i el och värmedistributionen För att höja beredskapen vid effektbrist på elnäten genomfördes under 2011 ett så kallat Styrelprojekt i hela landet. Projektet tar fram beslutsunderlag för att kunna prioritera el till de samhällsfunktioner som är de mest avgörande verksamheterna inom regionen. På Gotland genomförs projektet i samverkan mellan Region Gotland, Länsstyrelsen i Gotlands län och GEAB. Resultatet skall sedan utgöra grund för Vattenfall om man, på grund av effektbrist, tvingas till prioriteringar av erhållen effekt Inom region Gotland finns i dag reservkraft vid anläggningar och verksamhet som är känslig för störningar t ex Visby lasarett, Korpen, vissa V/A-anläggningar och ledningsplatser. Det finns dock inte fast installerad reservkraft vid alla särskilda boenden. Vid ett bortfall av ordinarie elnät kan fastigheterna tillfälligt förses med mobila elverk vilka kan försörja delar av fastigheten inkl värmefläktar. Fördelningen/prioritering av mobila elverk samt värmefläktar görs av krisledningsstaben i samråd med elbolaget (GEAB). Vid omfattande och långvariga elavbrott måste en omflyttning planeras och genomföras till områden eller anläggningar som är reservkrafts och värmeförsörjda alternativt till inrättade värmestugor på strategiska platser utifrån störningens omfattning. Dessa beslut grundar sig på störningens omfattning, reparationstid, årstid mm. Tidigare har landsting och kommuner haft möjlighet att ansöka om statsbidrag för anskaffning av reservkraft till äldreboenden och liknande. Detta stöd har upphört sedan ett antal år tillbaks, vilket tyvärr har lett till att nyanskaffningar av reservkraftsaggregat har minskat. Vid stora störningar på elnätet vid oväder gäller samma planering som ovan. Räddningstjänsten har även tillgång till tre bandvagnar som kan användas och medverka i arbetet då det gäller reparationer och kontroll samt för att evakuera personer ur de drabbade områdena. Bandvagnarna kan även bemannas med kontrakterade frivilliga för att skapa uthållighet Oljeskydd En ny oljeskyddsplan för Gotland har utvecklats inom projektet Baltic Master II. Räddningstjänsten på Gotland deltar också i räddningsverkets nationella miljögrupp. Gotlands läge utgör en strategisk plattform för materiella resurser vid omfattande miljöolyckor i hela Östersjön. Kustbevakningen i Slite är en mycket betydelsefull resurs även för oljeskyddet. På Gotland finns ett av statens fem regionala oljeskyddsförråd. Förråden består av containrar med saneringsmateriel, allt från personlig skyddsutrustning till länsar, pumpar, strandskydd, uppsamlingskärl, båtar, terrängmaskiner, lastväxlarflak och dokumentationsutrustning. I snitt på en fem års period saneras olja Kapitel: 4. Säkerhet i energitillförseln till Gotland 27

32 på de gotländska stränderna, mellan tre och fyra gånger om året från norr till söder inklusive Gotska Sandön. Östersjön är klassat som särskilt känsligt innanhav, av FN-organet IMO (Internationella Maritima Organisationen). Det finns därför stort behov av säkrare skydd för de gotländska kusterna. De kustnära naturskydds och fågelskyddsområdena på och kring Gotland är av stort värde både på nationell och på europeisk nivå. Som exempel kan nämnas att på Gotland finns cirka 20 procent av landets återstående betade strandängar. Hoburgs bank sydost om ön är vinterviste för en miljon alfåglar, över 20 % av beståndet i Europa. I dag går en internationell farled över östra delen av banken. Ett oljeutsläpp där vore en katastrof för alfåglarna. Med rörelser av olika fartyg per dygn utanför Gotlands östra kust är Gotland ett utsatt område. Ökningen av oljetransporter genom Östersjön förvärrar utsattheten Fjärrvärme och närvärme på Gotland I takt med att fjärrvärmenäten byggs ut har också driftssäkerheten i fjärrvärmenäten ökat i betydelse. På Gotland ägs fjärrvärmenäten i de större tätorterna av GEAB. Andra viktiga aktörer är Visby Energi AB och Gotlandsflis AB. Visby energi driver två biobränslepannor som producerar cirka 135 GWh per år, vilket utgör cirka 70 procent av fjärrvärmen i Visby (totalbehov drygt 200 GWh per år). Flispannorna är tillsammans på cirka 30 MW och utnyttjas fullt ut under uppvärmningssäsongen. De är inte byggda för att producera el, eftersom det inte var ekonomiskt intressant när de byggdes. Den förnybara energin i fjärrvärmen i Visby består av flisvärmen från Visby energi och två gaspannor som eldar soptippens och reningsverkets metangas, dessa ger cirka 5 procent av fjärrvärmebehovet i Visby. GEAB har en oljepanna som numera eldas med bioolja och som står för delar av energiproduktionen vid de toppar då inte Visby energi och gaspannorna räcker till. Resten av energin kommer från värmepumpen vid reningsverket. GEAB har även fyra små oljepannor som reserv. Fjärrvärmenäten är driftssäkra, säkerheten i tillförseln till systemet består i mixen av tillförd energi, en omfattande störning i distributionsnätet skulle dock ge driftavbrott. Gotlandsflis svarar för tillförseln av flis bland annat till GEABs fjärrvärmepannor i Klintehamn och Hemse samt driften av fjärrvärmepannan i Klintehamn. Några mindre värmeföretag finns, där lokala distributionsnät svarar för värmeförsörjningen till byggnadsbestånd av olika storlek, från några enskilda byggnader som skola och kyrka, till exempel i Fole, eller till stora delar av ett samhälle som i Fårösund. Kapitel: 4. Säkerhet i energitillförseln till Gotland 28

33 5. Ansvar för energiomställningen 5.1 Energifrågorna finns i alla delar av samhället Målet med att uppnå en energisituation till år 2025, där tillförd förnybar energi i den lokala produktionen av el, värme och drivmedel motsvarar hela energianvändningen, kommer ur det övergripande målet i Ekoprogram för Gotland, (miljöstrategi, 1996); att uppnå ett hållbart samhälle inom loppet av en generation, d v s till år Ekoprogrammet omfattade många miljöaspekter som sedan har förvaltats inom andra program: Energi, resursuttag, markanvändning, avfall, luft, vatten, strålning och inte minst utmaningen att åstadkomma en klimatneutral energiförsörjning till år De sexton nationella miljökvalitetsmålen beror alla i viss mån på utvecklingen av energianvändningen Genomförande av planen För att lyckas krävs en aktiv medverkan från alla sektorer som påverkar energianvändningen i samhället. Offentlig sektor kan vara aktiv både som aktör och som inspiratör, genom att öka andelen förnybar energi i egna fastigheter och transporter. Offentlig sektor har också en viktig roll som informatör om hur förnybar energi kan introduceras och ersätta annan energianvändning. Regionen kan bidra till att utveckla en infrastruktur som ger tillgång till förnybar energi för värme, el och transporter. Det är också av mycket stor betydelse att hållbar utveckling prioriteras i planer, beslut och genomförande av olika samhällsbyggnadsprojekt Infrastruktur Om en storskalig utveckling av förnybar energi ska komma till stånd behöver delar av nuvarande infrastruktur byggas om eller utökas som till exempel öns elnät och tankställen för biodrivmedel. För att säkerställa nödvändig infrastruktur långsiktigt behövs med stor sannolikhet statligt stöd. Idag förekommer knappt någon öppen diskussion kring utvecklingen av förnybar energi i sin helhet, men höga energi- och transportkostnader är en het fråga. Särskilt transporterna kräver kollektiva infrastruktursatsningar för att skapa förutsättningar för ändrat beteende. Tre viktiga insatsområden, aktuella även för Gotland är: - Energieffektivisering inom transportsektorn på kort och lång sikt. - Storskalig introduktion av förnybara bränslen inom vägtransportsektorn. - Påverka transportefterfrågan och ökad samverkan mellan transportslagen Finansiering För att finansiera utvecklingen av förnybar energi krävs tillgång på kapital. Ofta finns det behov av ekonomiskt stöd initialt som ger ekonomiska förutsättningar att genomföra en nödvändig förändring, som till exempel ett teknikskifte. Många aktörer, såväl inom offentlig sektor som inom hushåll och småföretag, kan behöva investeringsstöd eller skattelättnader som extra motiv att investera i hållbar energiförsörjning i bostaden eller företaget. Banker och andra låneinstitut behöver involveras i energiomställningen, inte bara för att finansiera investeringar i ny produktion utan också för att kunna finansiera lönsamma energieffektiviseringar. För regionens del finns möjlighet att dels prioritera energifrågor i det regionala utvecklingsarbetet dels att vara aktiv i att söka extern medfinansiering till olika projekt på Gotland. Kapitel: 5. Ansvar för energiomställningen 29

34 5.2 Regionen Gotlands olika ansvarsområden för energifrågor Regional utveckling Ansvaret för regional utveckling och såväl primärkommunala som landstingskommunala ansvarsområdena ger Region Gotland många möjligheter att påverka utvecklingen på energiområdet. Det kan leda till positiva effekter som bättre livsmiljö, renare luft och lägre energikostnader Regionstyrelsen ansvarar för den övergripande energiplaneringen, energifrågornas roll i regionens utveckling, i regionens interna service samt klimatanpassning och säkerhetsfrågor Regionstyrelsen har ett särskilt ansvar för genomförande och uppföljning av strategin, som närmare redovisas i kap 2.4 samt övergripande budgetansvar för att energiåtgärder genomförs. Frågor som rör både invånare och en eller flera nämnder och där regionen har direkt eller indirekt inflytande för framgångsrikt genomförda åtgärder är: - Transporter, trafikplanering, gator, parkering, kollektivtrafik, framkomlighet för cyklister och gående - Bestämmelser och planering av markanvändning - Bygglov och tillstånd, energirådgivning till allmänheten - Hantering av återvinnings- och avfallsmaterial - Vattenverk, avloppsanläggningar och reningsverk - Offentlig upphandling av varor och tjänster med miljö och klimatpåverkan - Utbildning, skola, konsument och medborgarinformation - Projektstöd i regionala utvecklingsprojekt - Energieffektivitet och förnybar energi i byggnader och transporter - Ägaransvar i energibolag, GEAB Alla nämnders gemensamma ansvar så här kan nämnder och förvaltningar bidra Arbeta aktivt med energi- och miljöfrågor i den ordinarie verksamheten. Få det att bli en naturlig del i det dagliga arbetet att spara energi och att energieffektivisera i den egna verksamheten och tjänsteutbudet. I möjligaste mån ha med energi och miljöaspekter vid inköp och upphandlingar, särskilt vad gäller fordon, transporter och energikrävande utrustning. Informera, utbilda och delta i energiprojekt, i syfte att sprida kunskap, idéer och väcka nyfikenhet. Skapa och visa upp goda exempel med mer eller mindre innovativa lösningar som bidrar till effektivare energianvändning, hållbarhet och miljöanpassning. För ett framgångsrikt genomförande av energiplanen behövs att: Alla förvaltningar kan redovisa årlig uppföljning av vad de gör enligt energistrategin, kap 2.4 Åtgärder enligt energistrategin och aktiviteterna i kap 2.5 infogas i den årliga budgetprocessen Planerade projekt för att effektivisera energianvändningen i fastigheter genomförs. Åtgärder för att identifiera och minska behovet av fossila drivmedel genomförs i alla förvaltningar och helägda bolag Miljökrav på transporter ställs i upphandlingar och vid planering av resor. Vid fordonsbyte väljs miljöfordon, utom där sådana alternativ inte finns att tillgå. Alla förvaltningar kan redovisa hur utsläppen av koldioxid från fossila drivmedel i regionens verksamheter minskar. Kapitel: 5. Ansvar för energiomställningen 30

35 Utöver Regionstyrelsen har nämnderna olika ansvar som rör energiområdet Tekniska nämnden ansvarar för fastighetsförvaltning, kollektivtrafik, avfallshantering, trafikplanering, kommunalt vatten och avlopp Tekniska nämnden kan besluta om de åtgärder som ger störst direkt påverkan på energianvändningen inom regionens verksamheter. Genomföra åtgärder för effektivare energianvändning i regionens fastigheter Fastighetsavdelningen har definierat målsättningen att vid nybyggnad och tillbyggnad inom region Gotlands fastigheter nå en maximal årlig energiförbrukning på 50 kwh/m 2 och år. Konsekvensen blir en ökning av projektkostnaden vid byggnation med 5-15procent. Den totala kostnaden under byggnadens livslängd blir dock lägre, och miljöbelastningen minskas. Kravet vid nybyggnation enligt Boverkets byggregler är 80 kwh per kvadratmeter och år för lokaler, fr o m Samtidigt ställer EU-direktiv krav på att alla byggnader som byggs inom offentlig sektor ska vara nära noll-energihus fr.o.m Redan nu har flera hus som uppfyller 2019 års krav uppförts inom offentlig sektor, och flera kommuner och landsting ställer numera ganska höga krav på energiprestanda vid nybyggnation. Med ledning av de ambitioner som finns inom ramen för ekokommun Gotland där Region Gotland ska gå i spetsen och vara en förebild bör energimålen för nybyggnad och tillbyggnad ligga i framkant och samtidigt ekonomiskt hållbara. En nivå på 50 kwh/m 2 och år med en föreslagen nertrappning till 40 kwh/m 2 och år 2019 (se diagram 1) gör att Region Gotland uppfyller ekokommun Gotlands ambitioner och förbereder sig för kommande lagkrav. Från och med 2019 ska alla nya offentliga byggnader klara de krav som ställs i EU-direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. I EU-direktivet används begreppet Nära nollenergibyggnader (NNE). Enligt EU-direktivet är en NNE en byggnad som har en mycket hög energiprestanda motsvarande hälften av dagens svenska byggregler i BBR. Den energimängd som måste tillföras byggnaden ska enligt direktivet i huvudsak komma från förnybara energikällor. Redan 2015 förespråkas ett etappmål att 30 procent av alla nya byggnader når en halverad energianvändning jämfört med dagens byggregler. ( Med reservation för ändringar i BBR alt. EU- krav) Kapitel: 5. Ansvar för energiomställningen 31

36 120 Förslag på energimål för region Gotland vid nybyggnad och tillbyggnad Mål Region Gotland Byggregler (BBR) NNE Lagförslag Passivhus Nollenergihus Plusenergihus Resultat hittills: Alla större fastigheter är energideklarerade och alla lätta åtgärder för energieffektivisering är genomförda. I och med flytten till Visborg lämnades m 2 fastighetsyta i innerstaden med högre värmeförbrukning, men lägre elförbrukning än genomsnittet för regionens fastighetsbestånd. Genomsnittet 2009 för de byggnader som lämnades var 62 kwh el/m 2 och 116 kwh värme/ m 2 medan hela fastighetsbeståndet år 2009 låg på 71 kwh el/m 2 och 107 kwh värme/ m 2. År 2010 beviljades regionen kr i stöd från Energimyndigheten inom ramen för energieffektiviseringsstödet till kommuner och landsting. Genom att ta emot stödet åtar sig regionen att arbeta aktivt med energieffektivisering under projektperioden, som är En strategi för energieffektivisering har redovisats till Energimyndigheten. Under 2011 och 2012 sker fördjupade analyser av fastigheterna och i regionens interna budgetprocess äskar tekniska nämnden från och med 2013 äskas 20 Mkr per år till investeringar för att kunna genomföra energioptimeringsåtgärder i regionens byggnader. Användningen av olja till uppvärmning i egna fastigheter fasas ut Resultat hittills: Olja till uppvärmning har minskat med över 90 procent till och med 2010, jämfört med de med över m 3 eldningsolja per år som köptes in i mitten av 1990-talet när oljeavvecklingen inleddes. I budgeten för 2007 fick Tekniska förvaltningens fastighetsavdelning i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag för att ersätta eldningsolja till uppvärmning med biobränsle i fastigheterna som de förvaltar. Enligt uppgift användes då drygt 200 m 3 olja per år i dessa fastigheter. Konvertering i ett par skol- och förskolebyggnader återstår efter Olja som back up och oljeuppvärmning i några fastigheter som är föremål för snar ombyggnad eller avveckling återstår också efter 2011, men användningen av eldningsolja bör för 2012 vara nere i cirka 60 m 3 /år i fastigheterna för att därefter minska ytterligare. I den kommunaltekniska driften är Klintehamns reningsverk den anläggning där det används mest eldningsolja. Projektering för nytt verk pågår. Kapitel: 5. Ansvar för energiomställningen 32

37 Fjärrvärme är förstahandsalternativet vid konvertering, därefter pelletsvärme och i tredjehand värmepumpar. Där det inte finns möjlighet till fjärrvärmeanslutning finns idag ett 20-tal pelletsvärmeanläggningar i skilda storlekar, från Lärbro i norr till Burgsvik i söder som värmer olika typer av fastigheter inom regionen, mest skolor och förskolor. För en del av dessa finns avtal om leveranser av färdig värme. Närvärme är ett annat alternativ, t ex Fole skola och Garda skola är anslutna till lokala flispannor. I Roma samhälle är regionens byggnader anslutna till panncentraler med pelletsvärme. Ett solvärmeprojekt har genomförts som kommer få efterföljare om utvärderingen utfaller positivt. Regionen har också bidragit till att det installerats solvärmepaneler för tappvarmvatten på ett antal föreningsägda idrottsanläggningar. Under 2010 kunde Lövsta landsbygdscentrum övergå från olja till fliseldning, därmed ersattes den sista stora oljepannan i regionens fastigheter, vilket redan första året innebar en besparing på cirka 1,6 miljoner kronor. Användningen av el kartläggs och effektiviseras Resultat hittills: Åtgärder för att kartlägga och minska elförbrukningen pågår, särskilt inom fastighetsavdelningens energioptimeringsgrupp. Allt mer elförbrukande utrustning används i kommunens fastigheter, samtidigt som el till uppvärmning konverteras bort. Regionen har genomfört projekt med belysningsstyrning. I de berörda fastigheterna har den totala elförbrukningen minskat med mellan 10 och 30 procent. Byte av utomhusbelysning innebär också att mängden kvicksilverlampor minskats. I hamnen har styrning av ljusflödet från vissa belysningsmaster visat sig kunna sänka elförbrukningen med upp till 67 procent Uppdraget att fasa ut olja till uppvärmning till år 2010 samt att kartlägga andelen fastighetsel och vidta åtgärder för att minskad elanvändning till uppvärmning är till 95 procent genomfört. Installation av solvärmeanläggningar i kommunala fastigheter med behov av värme och varmvatten under sommarhalvåret (t ex kommunens särskilda boenden och idrottsanläggningar) har av lönsamhetsskäl hittills bara genomförts i begränsad omfattning. Prioriteringar inom renoverings och upprustningsprogrammet för kommunens fastigheter har gjorts med vinkling på att ta till vara de potentialer för energieffektivisering som finns. Energikartläggning är genomförd och alla lättare åtgärder är vidtagna i alla större fastigheter i regionens ägo. En ökad användning av bioenergi till uppvärmning i de kommunala fastigheter som inte kan fjärrvärmeansluta sker genom den prioritetsordning som antagits för konverteringsuppdraget; fjärrvärme/närvärme/pellets/ värmepump, men har inte kunnat fullföljas till 2010 enligt det ursprungliga uppdraget. Bra Miljöval el eller lägst motsvarande standard på el upphandlas till regionens verksamheter En ny upphandling - Bra Miljöval el eller lägst motsvarande standard på el - till regionens verksamheter inleddes igen i slutet av 2012, men de miljökraven som regionen ställer motsvarar inte längre kraven på bra miljöval- då dessa har skärpts. Regionen fastigheter är till över 95 procent tillgodosedda med energi från förnyelsebara energikällor för el och uppvärmning. Kapitel: 5. Ansvar för energiomställningen 33

38 Kollektivtrafiken erbjuder ett hållbart och miljöanpassat resesystem och förutsättningarna för att välja cykeln som transportmedel, särskilt i tätorterna underlättas En stor miljöanpassning av kollektivtrafiken skedde i och med att ett nytt avtal för kollektivtrafiken trädde i kraft och genom de nya bussar som togs i bruk Målet inför nästa upphandlingsperiod är att kollektivtrafiken helt ska drivas av förnybara drivmedel. Planering för hållbara transporter pågår bland annat genom utveckling av kollektivtrafiken, genom åtgärder för bättre cykelleder i Visby och genom att biogas introducerats i kollektivtrafiken. Avfallshanteringen är resurseffektiv och följer nationella mål Målet är att senast 2018 minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas så att växtnäring tas tillvara och minst 40 procent behandlas så att även energi tas tillvara ur det biologiska avfallet. Hantering av återvinningsmaterial, restprodukter och avfall har lagts ut på extern utförare, så här blir hög beställarkompetens inom regionen, god avtalsvård och pålitliga utförare avgörande för utfallet Byggnadsnämnden har ansvar för bebyggelseutveckling Byggnadsnämnden kan besluta om åtgärder för att nytillkommande bebyggelse blir så energieffektiv som lagstiftningen medger och att erbjuda energi-och klimatrådgivning till allmänheten Regionen har en god fysisk planering som beaktar energifrågor och andra perspektiv på hållbarhet Genom planläggning och information öka möjligheterna till samarbetet mellan olika verksamheter för att öka användningen av förnybar energi och spillvärme. Planlägga områden för olika verksamheter så att miljöanpassade transportsystem kan utvecklas och bilberoendet minskar Genom planläggning bidra till att förnybar energi och i första hand fjärrvärme kommer att utnyttjas för värmeförsörjning till nyexploateringsområden. Avsätta resurser för att följa upp utvecklingsplanen för vindkraft Energieffektivitet beaktas i bygglovgivning Information om energieffektivt byggande och energibesparande åtgärder i fastigheter ges i samband med bygglovsprocessen. Energi och klimatrådgivning erbjuds allmänhet och småföretag Regionens energi- och klimatrådgivning vänder sig till hushåll, lokala föreningar och mindre företag och ger opartiska råd kring energifrågor. Verksamheten får ekonomiskt stöd från Energimyndigheten, dit årlig verksamhetsrapport lämnas. Uppdraget är att kostnadsfritt informera enskilda och småföretag om de tekniska alternativ som finns för att minska användningen av el och bränsle ifråga om el, värme och transporter samt möjligheter att fasa ut olja och el för uppvärmning och allmän s k klimatrådgivning. Antalet kontakter med energirådgivningen i förhållande till antalet hushåll är relativt högt på Gotland jämfört med genomsnittet för landets kommuner. Kapitel: 5. Ansvar för energiomställningen 34

39 5.2.6 Miljö och hälsoskyddsnämndens särskilda ansvar Miljö- och hälsoskyddsnämnden kan besluta om åtgärder för att nytillkommande bebyggelse blir så energieffektiv som lagstiftningen medger och att erbjuda energi-och klimatrådgivning till allmänheten. Tillsyn med energi och klimathänsyn Ge tillsynsvägledning i energihushållning Genom tillsyn och information till fastighetsägare som eldar i gamla pannor få dem att byta till modernare anläggningar med ackumulatortank och miljögodkänd förbränningsteknik. Nya pannor för småskalig vedeldning ska ha låga utsläpp av luftföroreningar och hög verkningsgrad. Uppdatera anvisningar för miljökrav på uppvärmningsanläggningar samt handlägga anmälningsärenden om bergvärme, jordvärme m m. Informera om skyddsåtgärder vid installation av värmepumpar (t.ex. buller och kemikaliefrågor). Handlägga klagomål på buller, luft och luktstörningar från energianläggningar. Vid plansamråd bidra med synpunkter beträffande miljö och energifrågor. Utföra tillsyn och remissbehandling vid prövning av energianläggningar Övriga nämnder Övriga nämnder har stort indirekt ansvar för energifrågorna genom ansvaret för merparten av regionens medarbetare, brukarkontakter, transporter, lokalutnyttjande och inköp. Följande förslag till åtgärder har kommit från förvaltningarna i arbetet med föregående energiplan. Öka samarbetet med andra förvaltningar, andra kommuner, landsting och regioner gällande miljö- och energifrågor, inköp och upphandlingar Nyckeltal bör tas fram som är relevanta för respektive förvaltnings verksamhet, men det finns svårigheter att hitta verksamhetsnära nyckeltal. För verksamheterna upplevs det inte alltid möjligt att påverka sina energikostnader. I samband med kommande budgetarbete bevaka energibesparande åtgärder i uppvärmning, kyla och elförbrukning. Vid upphandling av produkter och tjänster skall det ställas krav på miljö och energiförbrukning, leverantörer av varor och tjänster ska vara certifierade och personalen utbildad. Upphandling av skolskjutsar i enlighet med målen i energiplanen, val av drivmedel till transporter. Upphandling av ekologisk rättvisemärkt mat och miljömärkta varor och tjänster, ge upphandlarna mandat att ge alternativa förslag och ställa miljökrav på beställare samt att avsätta resurser till att följa upp miljöhänsyn i befintliga avtal Utbildning av berörd personal i ekonomisk körning, eco-driving skall genomföras för berörd personal, för att minska utsläpp från tjänstefordon, bussar, lastbilar och arbetsfordon. Informera medarbetare om verksamhetsspecifik miljöpåverkan, avsätta resurser för att aktivt kunna arbeta med miljöfrågor Öronmärkta medel för utbildning inom klimat och energi, allt eftersom behovet ökar. Planeringsdagar och temaveckor för personal och elever för att fokusera på energifrågor och hållbar utveckling. Erbjuda kortare utbildningar till allmänheten med inriktningen alternativ energi och hållbar utveckling. Visa goda exempel i regionen. Kapitel: 5. Ansvar för energiomställningen 35

40 Utarbeta grundutbildningar i miljökunskap anpassad för arbetsgivare och företag. Kunna ta del av andra förvaltningars utbildningar. Att till barn och elever i förskola, skola och vuxenutbildning driva olika projekt i leken och i undervisningen och därigenom förmedla kunskap och påverka attityder GotlandsHem GotlandsHem äger och förvaltar hyreslägenheter över hela ön från Burgsvik i söder till Fårösund i norr. Flest lägenheter finns i Visby. Ungefär var femte gotlänning har sitt hem hos GotlandsHem. Lägenheterna finns i allt från medeltida byggnader i Visby innerstad till modern radhusbebyggelse, flertalet finns i hyreshus byggda under talet. AB GotlandsHems åtaganden vad gäller energibesparingar from 2011 tom 2020 är följande: installera mekanisk till och frånluft med värmeväxling. vid kommande byte av fordon titta på gas alt el. tilläggsisolera vindar generellt. undersöka möjligheten av att använda vindkraftverk. bygga ut pellets på landet, där det ännu (2011) är direktverkande elvärme i cirka 100 lägenheter. Dessa står för 3,4 procent av totala värmebehovet i GotlandsHem Uppvärmning hos GotlandsHem GotlandsHem var det första SABO 21 -företaget i Sverige som hade alla sina fastigheter energideklarerade i oktober Totalt omfattades 600 fastigheter av genomgången. GotlandsHem har arbetat med energieffektivisering i ett specifikt projekt som pågått mellan 2002 och Projektet har inneburit att GotlandsHems oljeberoende nu är bortbyggt. Pellets och fjärrvärme har ersatt olja och el. Vidare har projektet inreglerat hela värmesystemet, vilket medfört ett bättre och jämnare inomhusklimat trots ett minskat behov av tillförd värme. Därutöver har ett datastyrt övervakningssystem installerats i hela värmesystemet. Från 1996 till 2010 har tillförd värme minskat från 196 till 144 kwh/m 2 och år. Den totala energibesparingen i projektet är 15 procent. Åtgärderna i förra energiplanen, Energi 2010, knutna till GotlandsHem, är således uppfyllda och genomförda. GotlandsHem tilldelades även Eprize 2011 i kategorin offentlig sektor. 96,6 procent av GotlandsHems fastigheter har fjärr- eller närvärme med biobränsle. Uppvärmd byggnadsyta är m 2, varav det mesta är bostäder men cirka m 2 är lokalyta. Solvärme finns på några håll; på lågenergihusen i Sjöliljan på Terra Nova Badet och på flerbostadshus i Klintehamn och i Fårösund. Ett aktuellt exempel på lågenergibostäder är husen i Sjöliljan som färdigställdes år De är Gotlands första flerfamiljslågenergihus, vilket innebär att tillskottsvärme endast behöver tillskjutas i ringa mängd. Lågenergiprojektet har följt planen och bostadshusen fungerar som det var tänkt. Hyresgästerna i de tre husen är nöjda och upplever att temperatur och inomhusmiljö är bra. Teknik lågenergihus 21 Sveriges allmännyttiga bostadsbolag Kapitel: 5. Ansvar för energiomställningen 36

41 Sjöliljan består av tre femvåningshus med totalt 45 lägenheter. Husens runda form bidrar till att de är energieffektiva, genom att ha så liten yttre väggyta som möjligt. Solfångare på taket kompletterat med fjärrvärme ger varmvatten och tillskottsvärme. Väggisoleringen är tjockare än normalt, överskottsvärmen från maskiner och människorna i husen kan värma lägenheterna under större delen av året. När det är som kallast ute värms inkommande ventilationsluft upp med hjälp av fjärrvärme. Jämförelser olika hustyper: (faktaruta) Passivhus; max installerad effekt 10 W/m 2, förbrukningen ca 45 kwh/m 2 och år. Normalhus, nybyggt; ca 50 W/m 2 installerad effekt, 110 kwh/m 2 och år. Sjöliljan; installerad effekt 12 W/m, 2 förbrukning ca 50 kwh/m 2 och år Husen är extremt täta med ett maximalt luftläckage på 0,3 l/s och m 2 tt Sjöliljans något större energibehov än passivhus beror på större fönsterarea. Transporter, gräsklippning och snöröjning GotlandsHems fastigheter är geografiskt utspridda och innefattar stora grönytor, planteringsytor och parkeringsplatser. För att minska behovet av fossila bränslen för transporter, snöröjning, gräsklippning osv. har stora delar av fordonsparken förnyats. Äldre fordon har bytts mot bränslesnåla och miljögodkända fordon. Trots dessa insatser har drivmedelsförbrukningen ökat den senaste två åren vilket kan bero på det intensiva snöröjningsarbetet dessa vintrar. Totalt sett har drivmedelförbrukningen ändå minskat med fem procent under perioden 2000 till GEAB:s ansvar Inom GEABs ansvarsområden ryms att Möjliggöra anslutning av lokal elproduktion till elnätet i en sådan takt att det lokala elnätet inte är den begränsande faktorn för utbyggnad av vindkraft på Gotland. Tillvarata möjligheter till ökat samarbete med industri och fastighetsföretag om förnybar energi, spillvärmeutnyttjande och fjärrvärmeanslutning. Möjliggöra anslutning av nybyggnadsområden i Visby de befintliga fastigheter som bedöms gå att ansluta till fjärrvärme, och som ännu inte anslutits. Bidra till att göra fjärrvärmeanslutning av småhus och industrier lönsamt för alla parter. Kontinuerligt arbeta för att förbättra leveranssäkerheten i elsystemet, genom ett effektivt underhålls och förbättringsarbete på elnätet. Fortsätta genomförande av åtgärder som minskar sårbarheten i elsystemet ytterligare Projektet Smart Grid Gotland bidrar till bättre utnyttjandegrad av eltillförseln och smartare elanvändning bland elkunder på Gotland. Gotlands Energi AB, GEAB, ägs till 75 procent av Vattenfall och till 25 procent av Region Gotland. GEAB som bland annat är ägare av elnätet och de större fjärrvärmenäten på Gotland samt bedriver elhandel på Gotland, har en särställning inom energibranschen på ön och en nyckelfunktion för omställningen av el och värmeförsörjningen. I elnätet har GEAB hittills integrerat 40 procent vindel i elsystemet på Gotland och levererar fjärrvärme med hög andel återvunnen och förnybar energi. GEAB märker av energieffektiviseringarna i samhället till exempelgenom att nya kunder motsvarande 2 3 GWh värme per år ansluts till fjärrvärmenätet, medan mängden levererad värme i fjärrvärmesystemen ligger på en nästan konstant nivå tack bare energieffektiviseringar hos redan anslutna kunder. Kapitel: 37

42 6. Framtidsscenarier Följande scenario från utredningen om Gotlands möjligheter till CO 2 -neutral energiförsörjning år , visar en möjlig utveckling till år 2025 vid en aktiv omställning av energisystemet, vilket sätt i relation till ett neutralt agerande i energifrågor Scenario för år 2020 för utveckling av Gotlands energisystem till år 2025 till en CO 2 - neutral energiförsörjning Tack vare högre utnyttjande av energiåtervinning, överskottsvärme och värmepumpar, är gapet år 2020 mellan slutlig energianvändning och tillförd bruttoenergi mindre än i dag, vilket kan visa sig vara det största bidraget till en mer effektiv energianvändning år 2020 jämfört med år Med åtgärderna i det aktiva scenariot kommer kapaciteten för energiomvandlingen på Gotland år 2020 att innefatta omkring 700 MW installerad effekt för produktion av vindkraft, och omkring 300 MW installerad kapacitet från annan el- och värmeproduktion från förnybar energi. Ett biobränsleeldat kraftvärmeverk anslutet till fjärrvärmen är en möjlig framtida åtgärd. Lokal produktion av biogas och el ska bidra till högre andel förhöjning aktien av förnybara energikällor. Ny teknik ska ge förbättrad energieffektivitet både i produktion och konsumtion av el, värme och kyla. En viss import av kol och fossila drivmedel motsvaras av viss export av biobränsle och stor export av vindel. En utbyggd vindkraft svarar för drygt hälften av den lokala tillförseln av förnybar energi. Lokal bioenergi täcker en betydande en betydande del av värmebehovet och biodrivmedel svarar för merparten av landsvägstransporterna. För att scenariot ska gå att följa upp baseras det på uppgifter från nationell statistik och stora företag och energianvändare i regionen. Energianvändningen från värmepumpar och energiåtervinning inom företag eller hushåll kommer bara att kunna redovisas till en viss del. Potential finns i energiåtervinning, mer bioenergiproduktion på åkermark och ytterligare viss utbyggd kraftpro- 22 Från början en del i EU projektet 100 REN isles, Energibyrån Gotland, år 2000 Kapitel: 6. Framtidsscenarier 38

43 duktion för att motsvara även energibehovet för transporterna mellan Gotland och fastlandet, som i nationell statistik över oljeleveranser bara ingår till viss del. I dagsläget ännu oanvänd teknik som vätgasproduktion och vågkraft ingår inte i scenariot. Scenariots förutsättningar: Ekonomisk tillväxt på Gotland har gett 2 procent årlig ökning av aktiviteter som medför ökad energianvändning. Samtidigt har energieffektiviseringar minskat energibehovet för olika sektorer med omkring 2,25 procent per år, vilket resulterat i att tillförd energi för energiförsörjningen på Gotland år 2020 är ca 4030 GWh per år, jämfört med 4160 GWh år En aktiv utbyggnad för högre utnyttjandegrad av lokalt tillgänglig förnybar energi och en nödvändig utbyggnad av infrastruktur för förnybar energi har skett under en 20-årsperiod. Användningen av elektricitet för uppvärmning har minskat, men när el används för uppvärmningsändamål är det för att driva värmepumpar. Energieffektiviseringar har lett att elbehovet inom industrin har minskat med cirka 10 procent, främst genom generationsväxling till effektivare elmotorer och genom bättre styr- och reglersystem. Eldningsolja till uppvärmning har ersatts med fasta biobränslen eller biogas. Bensin och diesel har till viss del ersatts med drivmedel framställt av förnybara råvaror. Jordoch skogsbrukets roll för energiförsörjningen har ökat, även för drivmedelsproduktionen. Energibehovet för transporter har ökat något jämför med 2010, men andelen biodrivmedel har lett till att fossilbränsleanvändningen ändå minskat något i transportsektorn, trots ökad mobilitet i samhället. Den del av åkermarken som inte används för livsmedel eller foderproduktion odlas för att ge råvara till tillverkning av gasformiga eller flytande biodrivmedel. Rötning av vissa avfall gör att både energi och växtnäring i avfallet tas till vara. All jordbruksmark används. Potentialen för uttag av biomassa från skogsbruket utnyttjas i hög grad. Skogsbrukets avverkningar motsvarar den årliga tillväxten i öns produktionsskogar. Massaved, GROT och ris från både slutavverkningar, skogsvårds- och naturvårdsinsatser samt sågverksrester används som energiråvara, inom de gränser som naturvårdshänsyn i skogsbruket medger. Vindkraftsutbyggnad till minst 1000 MW installerad effekt pågår med målet att kunna leverera GWh/år Kapaciteten i HVDC-länkarna till fastlandet möjliggör en stor produktion av elektricitet för leverans utanför Gotland. Cement och kalkindustrin har ökat andelen biobränsle och återvunnet fossilt bränsle betydligt. De industribränslen som importeras till Gotland kompenseras i öns energibalans med export av vindkraftsel från Gotland. Solfångare för värme och varmvattenproduktion är standardinstallationer vid nybyggnation och renovering. Solceller för elproduktion har blivit kommersiellt gångbara m 2 används för att producera el både i nätanslutna byggnader och i inte nätanslutna system. Det brännbara hushållsavfall som uppkommer lämnas som bränsle hos Cementa, men en väl fungerande källsortering av avfallet i fraktioner för återanvändning och energibesparande materialåtervinning gör att avfallet minskat sedan början av 2000-talet. Hushållsavfall från Gotland är en nästan försumbart liten del av Cementas bränslebehov, men att kunna lämna utsorterat brännbart avfall till Cementa är en viktigt infrastrukturfråga för Gotland. Kommentarer till det hållbara scenariot Detta scenario innehåller en stor produktion av vindkraft som inte används på Gotland. Den motsvarar bl.a. Cementas användning av energi från fossila bränslen. På så vis kan det produceras för- Kapitel: 6. Framtidsscenarier 39

44 nybar energi på Gotland som motsvarar totala energianvändningen på ön och resultatet blir en långsiktigt hållbar och CO 2 -neutral energibalans för ön. Hinder i dagsläget Det saknas infrastruktur för biodrivmedel behövs ske för möjliggöra miljöanpassade transporter och en produktion av lokalproducerade biodrivmedel. En ökad aktivitet i skogsbruket om ger biobränsle från skogen som biprodukter, men beror främst på lönsamheten i skogsbruket Begränsad investeringsförmåga kan medföra att byte till ny teknik inte sker, trots att ett byte borde vara lönsamt Scenario för energisystemet år 2020 utan nya insatser för energieffektivisering och omställning till förnybar energi För Gotlands del innebär referens- scenariot att investeringarna i vindkraft stannar vid de begränsningar som kapaciteten i nuvarande elnät sätter. Inga åtgärder görs för att få utveckling på biogasinfrastrukturen så att nya produktionsanläggningar kan komma till och de investeringar som görs för att ersätta fossil olja med bioenergi fortsätter endast marginellt till I stället för utveckling och energieffektivisering behåller hushåll och företag på Gotland i stort sett samma energiinfrastruktur som under Det kommer sannolikt att medföra ökande energikostnader, speciellt för transporter, vilket missgynnar hela regionen. Benämningen - business as usual brukar användas på referensscenarier, men är inte helt korrekt här, eftersom den normalt inkluderar redan initierade aktiviteter. Många aktiviteter är redan igångsatta på Gotland, som t ex planeringen för utvecklingen av vindkraft och satsningar för att förstärka elnätets kapacitet och det finns antagna nationella mål och planer på olika områden, men dessa kan inte garantera att investeringarna i t ex elsystemen sker. Scenarioplanering har också nackdelen att den förutsätter en förment men omöjlig förmåga att förutse ska vad hända i framtiden. Genom att använda backcasting har de mest strategiska fokusområdena för energiåtgärder på Gotland identifierats, se kapitel 3: Ökad lokal eltillförsel från vindkraft, biogas och fasta biobränslen tillsammans med åtgärder för förbättrad energieffektivitet och ökad allmän medvetenhet. Den utveckling som förutses i planen finns inom dessa områden, men till år 2020 kan nya viktiga områden för energiomställning ha öppnat upp för utveckling, andra områden kanske utvecklas långsammare på grund av nya yttre omständigheter. Förbättrad energieffektivitet i byggnader och inom transportsektorn vägs även i fortsättningen upp av ökad boendestandard samt ökande transportsträckor. Användningen av el för direkt uppvärmning minskar, men uppvägs av att användningen av el för teknisk utrustning ökar, vilket ger ett ökat beroende av fungerande elleveranser och stor press på elnätets maximala kapacitet vid extrema väderhändelser. Fossila drivmedel används, trots ökande priser och snålare motorer, i stort sett i samma omfattning som i dagsläget för transporter, mobiliteten i samhället fortsätter att öka. Biogas produceras i begränsad omfattning, gasen används i huvudsak för att producera värme och till viss del för elproduktion och fordonsgas. Vindkraften begränsas av elnätets befintliga infrastruktur och stannar vid eller strax över 195 MW installerad effekt, motsvarande omkring 50 procent av årsbehovet el på Gotland. Till detta kommer viss lokal elproduktion för internt bruk. En fortsatt ökning sker av användningen av biobränsle till uppvärmning av enskilda hus och i fjärrvärmesystemet, men den bromsas dels av att biobränsle har ökat i pris och dels av att uppvärmningssystem med biobränsle initialt kostar mer än installation av värmepump. Kapitel: 6. Framtidsscenarier 40

45 6.1.3 Skiss av en tänkbar omställning av energitillförseln lokalt. A Elkraft B Värme/drivmedel C Återvunnen D Förnybar E Total lokalt producerad. A Lokal energitillförsel I = installerad effekt (MW) L =Levererad energi, GWh/år Förväntat utfall Vindkraft I 5(?) Solpaneler L 10(?) I 0 0,005 0, (?) m 2? L 0 <0,1 <0,1 1 I (?) Biobränsle kraftvärme L 0 0 0? Biogas elproduktion L 0 0 0? I Biobränsle fjärrvärme, lokalt biobränsle L Biogas värme L Biobränsle enskild användn. L B varav trä pellets L 0, C Solvärme m 2 200(?) L 0,6 1, I** Värmepumpar L Biobränsle: E85/RME import drivmedel L Biogas lokalt drivmedel L 0 0 0,4 114 Återvunnen energi (från avfall, värme och el) L D Förnybar energi L Andel förnybar energi procent 11, ,5 50/60 /inklusive export E Lokal elproduktion L Lokal produktion av värme & drivmedel Tillförd energi av lokalt ursprung Total energi tillförd till Gotland* L L * inkl ETS men flygbränsle och sjöfartens oljor ingår inte i summan total tillförsel till Gotland Kapitel: 6. Framtidsscenarier 41

46 7. Påbörjad energiomställning En kommunal översiktlig planering som ska stödja en hållbar samhällsutveckling måste innefatta planering för en omställning och effektivisering av energisystemet. På Gotland finns möjligheten till ett miljömässigt hållbart energisystem som har potential att ge även socioekonomiska vinster och ett positivt bidrag till regionens utveckling. Kommunfullmäktige har satt målet att till Gotland år 2025 ska ha ställt om till en ekologiskt hållbar och CO 2 neutral energiförsörjning. För att detta ska bli verklighet krävs stark politisk vilja och kapacitet att skapa resurser för omställningen, såväl från lokal och nationell nivå som från EU-nivå. Det krävs också ett lokalt entreprenörskap med målet att utveckla och ta tillvara de möjligheter som finns i lokala energiresurser på Gotland. Från regionens sida krävs även konsekvens i alla lokala beslut som påverkar delar av energi och transportsystemet på Gotland. 7.1 Minskad klimatpåverkan från energianvändningen Utsläpp (CO 2 ) från fossila bränslen på Gotland, Kategori Kiloton CO Kiloton CO Kiloton CO Kiloton CO Cementas bränslen* 490 (år1993) Cementas processutsläpp 670 (år 1993) GOTLAND EXKLUSIVE CEMENTA Vägtransporter (bensin & diesel) Värme (EO1-5 + gasol) Delsumma, exklusive Cementas bränslen & processutsläpp Hela Gotland: CO 2 från fossila bränslen I nationell statistik räknas CO 2 -utsläpp från lokal förbränning in i de regionala utsläppsvärdena, det innebär att i den här tabellen ingår inte utsläppsvärde från elproduktion på annan ort. Här ingår inte heller drivmedel till flygtrafik eller sjöfart. Källa: Länsstyrelsen, STRAM, 1993 års uppgifter. Beräkningarna för vägtransporter och värme för 1990 och 2000 baseras på SCB-statistik över regional oljetillförsel. Siffrorna för Cementa AB härrör från bolaget och bygger på en beräkningsmodell enligt World Business Council for Sustainable Development. Den mängd koldioxid som avgår då biobränslen används tas inte med i tabellen eftersom de inte ökar de klimatpåverkande utsläppen. *I Cementas energianvändning ingår en stor andel förbränning av däck och plast som kategoriseras som återvunnet bränsle. Koldioxid från dessa bränslen ingår om de är av fossilt ursprung. Utsläppsmängderna i övrigt är beräknade med emissionsvärden enligt Naturvårdsverket. Behovet av, men också potentialen, att minska klimatpåverkan från verksamheter på Gotland är stora, vilket framgår av tabellen ovan. En positiv förändring är att andelen träbränsle har ökat på bekostnad av användningen av eldningsolja Kapitel: 7. Påbörjad energiomställning 42

47 7.1.1 Minskad klimatpåverkan från egna verksamheter Koldioxidutsläppen från fossila bränslen i Region Gotlands egna verksamheter har minskat från ton/år, år 1996 till drygt 2800 ton/år 2011, enligt regionens årliga gröna nyckeltal. Emissionsfaktorer från Naturvårdsverket har använts för eldningsolja, bensin & diesel ton CO 2 /år Utsläpp av CO 2 från fossila bränslen i regionens energianvändning Värme GEAB, minskad andel olja El (från % grön el) Eldningsolja År Fjärrvärmen på Gotland produceras med över 95 procent förnybar och återvunnen energi i energimixen. GWh tillförd energi/år 300 Energimix i fjärrvärmen på Gotland Biobränslen Rötgas Spillvärme Värmepump El Gasol Olja, E05 Olja, E01 År Kapitel: 7. Påbörjad energiomställning 43

48 kwh/m 2 och år 300 Användningen av el och värme i Region Gotlands fastigheter 250 El Värme År 7.2 Näringslivets roll i energiomställningen Ett stort engagemang från näringsliv och allmänhet är nödvändigt om en omställning av energisystemet skall komma till stånd. Av den totala energianvändningen på Gotland hänförs drygt hälften till storföretag som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter. Mindre företag och offentlig sektor svarar för omkring 20 procent av totala energianvändningen på Gotland, medan resten delas ungefär lika mellan privata hushåll och vägtransporter. Energianvändningen i småföretag och offentlig sektor antas vara ungefär lika delad mellan: 1. areella näringar (jordbruk till övervägande del), 2. offentlig sektor, (regionen största aktören) 3. övrig tjänstesektor (framför allt energi i fastigheter) samt 4. industri & byggsektorn. Drivkrafter för energiomställning i företag kan vara personligt engagemang i utvecklingsfrågor, men är minst lika ofta externa faktorer som marknadsfördelar genom kundkrav och olika former av ekonomiska styrmedel som skärpningar av skatte- och miljölagstiftningarna. Investeringsstöd för energiåtgärder kan få stor betydelse, utöver ekonomiskt stöd blir de också ett kvitto på att företaget gör en satsning som är rätt i omvärldens ögon. Kapitel: 7. Påbörjad energiomställning 44

49 7.2.1 Energieffektiviseringar Energieffektiviseringar inom näringslivet är en viktiga för att nå energi- och klimatmålen. Naturvårdsverkets uppföljning av nationella energi och klimatmål visar att för närvarande är det inom den icke handlande sektorn som det sker snabbast energieffektivisering just nu. En förklaring till det kan vara att inom dessa företag finns fortfarande många små relativt lätta förändringar att göra, vilka ger snabba resultat Cementindustrin På Gotland uppvisar Cementa, som är den största energianvändaren, ett redan ganska långt kommet arbete med att ersätta kol med restprodukter och att göra energieffektiviseringar. Cementas användning av restprodukter uppgick till en tredjedel av bränslet år 2010 och energi motsvarande 14,5 % av deras elanvändning återvanns som el eller fjärrvärme. Bränsleåtgången är stor, för varje ton cement åtgår cirka 900 kwh värme. Vattenfall och Cementa har genom ett gemensamt projekt för elgenerering möjliggjort att en del överskottsvärme genererar el tillbaka in i fabriken. Överskottsvärmen används till att driva ångturbiner. Både Cementas och Vattenfalls verksamheter på Gotland omfattas av handeln med utsläppsrätter. Cementa hade år 2010 lyckats öka andelen biobränsle till 10 % i bränslemixen för att minska de klimatpåverkande utsläppen från bränslet och att öka andelen restprodukter även i cementråvaran för att minska processutsläppen av koldioxid. Cementa deltar det frivilliga program för energieffektivisering inom tung industri, PFE, som regeringen har lagt fram. Åtagandet är att effektivisera energianvändningen samt att införa ett kvalitetsprogram för att systematiskt arbeta med elbesparande åtgärder Övrig tillverkningsindustri Generellt för industrin har tidigare undersökningar, erfarenheter och inte minst de workshopar som genomfördes 2011 i projektet Klimatentreprenörer på Gotland lett fram till att en rimlig uppskattning av potentialen för energibesparande åtgärder inom industri- och byggsektorn ligger mellan procent, dvs cirka MWh för Gotlands företag inom dessa branscher. En översiktlig studie av energianvändningen i det gotländska näringslivet genomfördes av konsultföretaget KanEnergi inom ramen för projektet. Studien gör tydligt att energieffektivisering kan leda till reella konkurrensfördelar för företagen då man med energieffektiviseringsåtgärder ofta kan sänka sina drift- och underhållskostnader. För tillverkningsindustri redovisas företagsstrukturen, omsättning samt där det är möjligt energianvändningen beräknat utifrån schablonvärden. I de workshopar som genomfördes i projektet har åtgärder diskuterats för olika branscher. Tabell hämtad ur Kan Energis rapport: Antal företag inom olika branscher inom industri- och byggsektorn, antal anställda, omsättning och företagens energianvändning. Källa: Företagsregistret, SCB Bransch Antal företag Antal anställda/ företag (medelintervall) Omsättning tkr (medel-intervall) total antal anställd/ bransch total omsättning/ bransch tkr Schablon energianvändning MWh/ anställd (SCB m fl källor) Medel energian-vändning/ företag MWh Total energianvändning/ bransch MWh Grus/sand , Livsmedel , Tillverkning skinn/textil Sömnad textil Trä Trä , Tryckeri , Kapitel: 7. Påbörjad energiomställning 45

50 Bransch Plast Keramik/glas/beto ng Gjutning/valsning Mekan. Verkstad (SNI 25) Mekan. Verkstad (SNI 26-28) Mekan. Verkstad (SNI 29-30) Handel (ej Antal företag Antal anställda/ företag (medelintervall) Omsättning tkr (medel-intervall) total antal anställd/ bransch , , , total omsättning/ bransch tkr Schablon energianvändning MWh/ anställd (SCB m fl källor) Medel energian-vändning/ företag MWh Total energianvändning/ bransch MWh ,5 176 Se text 0 livsmedel)* Handel Livsmedel, se , Se text 0 Camping, stugby, se ,5 Se text Handel Energimyndighetens rapport Energistatistik för lokaler 23 redovisar några nyckeltal för handel: handel exklusive livsmedel, 105 kwh/m2 respektive 141 kwh/m2 med livsmedelshantering. Skillnaden ligger i det ökade kylbehovet vid livsmedelshantering. Företagsinformationen säger dock ingenting om ytorna de gotländska handelsföretagen ha, därför kan ingen beräkning för handel göras Turistföretag Inom turistbranschen finns företag som satsar på miljövänlig energi. Här finns t.ex. god ekonomi i att använda solvärme till tappvarmvatten och eventuell uppvärmning under turistsäsongen. På köpet får företaget en bättre miljöprofil. Intresse finns hos branschen, men inte så stor investeringsbenägenhet. Det finns ingen statistik över energianvändningen på landets campingplatser från SCB eller någon branschorganisation, utan endast några exempel där enstaka platser gjort egna energikartläggningar. Dessa tyder på att det största energibehovet kommer från varmvattenanvändningen och ligger mellan 2,5 till 8 kwh per gästnatt 24. Om man antar ett medelvärde på 5 kwh/gästnatt och multiplicerar med antal campinggästnätter på Gotland år 2010; st 25, erhålls man ett energibehov på MWh. Varmvatten bereds oftast i elektriska varmvattenberedare. Dessa skulle relativt enkelt kunna ersättas med solvärme. Lönsamheten är oftast mycket god för denna åtgärd, men förutsätter att det finns tillräcklig takyta åt rätt vädersträck (sydöst till sydväst) Lantbruksföretag Kostnaden för energi i jordbruksföretagen ligger mellan två och sex procent av företagens omsättning för de flesta produktionsgrenarna, men kan öka upp till runt 20 procent för t ex köttoch äggproduktionen. Källmaterialet påvisar att det finns en stor spridning av energianvändning- 23 ES 2011:03 24 Källa: Övergripande info från rapport om Malingsbo Camping Energianalys (2008) 25 Källa: Tillväxtverket och SCB, 2010 Kapitel: 7. Påbörjad energiomställning 46

51 en inom olika företag med samma produktion, vilket tyder på att det finns en stor potential för energibesparande åtgärder. Många av de energieffektiviseringsåtgärder som föreslås är sådana som företagen kan ordna med relativt enkla medel. Det kan handla om att utföra kontinuerligt underhåll vid främst ventilationen och värmesystemen eller behovsstyra och behovsanpassa belysningen eller byta till lågenergilampor eller energieffektiv belysning samt planera sin körning och köra på ett energismartare sätt. Detta gäller inte enbart inom jordbruket utan samtliga branscher, men är ett område som möjligtvis är extra eftersatt inom just jordbruket. Besparingspotentialen för hela jordbruksbranschen kan uppskattas till omkring 10 procent (ca MWh för Gotlands jordbruksföretag), men för enskilda företag och enskilda produktionsgrenar kan potentialen vara uppemot 50 procent. Bedömning av energieffektiviseringspotentialen inom jordbruket på Gotland Tabell hämtad ur Kan Energis rapport 1: Sammanställning av energianvändning och besparingspotential i olika produktionsgrenar inom jordbrukssektorn Bransch Energianvändning/ bransch (MWh) Energikostnad/ Bransch (t kr) Omsättning/ Bransch (tkr, medel) Andel energikostnad av omsättningen (%) Vanliga åtgärder Växtodling Sparsam körning Planering av körslor på fält och transporter Däcktryck Anpassning traktorstorlek Anpassning traktor/redskap Mjölkproduktion Osäkert Osäkert Osäkert 8 %, 1500 MWh (av totalenergi för båda åtgärder) 5%, 1000 MWh (av totalenergi) Köttproduktion Smågrisproduktion Slaktsvinsproduktion Äggproduktion Värmeåtervinning mjölkkyl Byte vakuumpump Översyn samt bättre styr- och reglering av ventilationen Belysning (styrning, moderna armaturer, lågenergilampor) Översyn inomgårdskörslor Sparsam körning och översyn av logistik av inomgårdskörslor Belysning (styrning, moderna armaturer, lågenergilampor) Ventilation (rensning av fläktar, don och kanaler, styr- och reglerutrustning) Åtgärder vid värmelamporna (lägre effekt-knappen, reglering driftstid, värmetak) Belysning (styrning, moderna armaturer, lågenergilampor) Ventilation (rensning av fläktar, don och kanaler, styr- och reglerutrustning) Åtgärder vid utfodringssystemen Belysning (styrning, moderna armaturer, lågenergilampor) Ventilation (rensning av fläktar, don och kanaler, styr- och reglerutrustning) Belysning (styrning, moderna armaturer, lågenergilampor) Ventilation (rensning av fläktar, don och kanaler, styr- och reglerutrustning) Isolering av stallar Besparingspotential %, MWh Osäkert 10%, 1000 MWh 30% (total el för belysning & ventilation), 1400 MWh %, MWh (uppskattning) 30% (total el för belysning & ventilation), 120 MWh 10-30% för all elanvändning, 280 MWh 10-30% för all elanvändning, MWh 20-30%, MWh Kapitel: 7. Påbörjad energiomställning 47

52 7.3 Smart Grid Gotland Vattenfall, GEAB, ABB, Svenska Kraftnät, Telvent och KTH samarbetar under perioden i ett demonstrationsprojekt för smarta elnät på Gotland. Inom ramen för projektet planerar och genomför de en unik samlad demonstration i full skala av tekniker som för närvarande finns tillgängliga för smarta elnät. Projektet startade med en teknikinventering under hösten 2010 och pågår till och med hösten Gotland är ett eget elnätsområde som har goda förutsättningar för smarta elnät. Ön är stor nog att vara representativ för ett normalt distributionselnät. Elkunderna är allt från tung industri till privata hushåll. Redan idag är en betydande mängd vindkraft anslutet till distributionsnätet och alla nätkunder har elmätare som klarar timmätning. Nätoperatören på Gotland, GEAB som till 75 procent ägs av Vattenfallkoncernen, har balansansvaret för öns eltillförsel och ansvarar också för att hålla tillförseln på en stabil frekvens. Sammantaget gör detta elnätet på Gotland till en idealisk plats för att testa såväl tekniska lösningar för smarta elnät, som de nya tekniska servicelösningar som ska göra det möjligt för elkunderna att delta mer aktivt på elmarknaden. På så sätt kan Smart Grid Gotland bli ett demonstrationsprojekt som drar intresse till sig från Sverige och övriga Europa där dessa tekniker kommer att behövas i större skala. Projektets mål är att utöka utrymmet för förnybar elproduktion i det befintligt elnät, att ge förbättrad elkvalitet i elnät där stor andel förnybar elproduktion tillförs samt att ge elkunder möjlighet att anpassa sin elförbrukning efter tillgång. Aktiva kunder kan på så sätt sänka sina energikostnader samtidigt som elnätet stabiliseras när effekttopparna kapas. Till elnätet på Gotland finns det redan storskalig vindkraft ansluten, så att Gotland redan idag vid vissa tidpunkter levererar el till fastlandet och att utrymmet för att installera mer vindkraft är begränsat. I Smart Grid Gotlands delprojekt för kundmedverkan är syftet att hitta vägar att ge konsumenterna möjligheter och incitament att anpassa sin elanvändning beroende på ändringar i eltillgången i näten. Projektet ska testa nya marknadsmodeller och introducera timmätning, nya elnätstariffer och elprismodeller för privata kunder. Ett mål för delprojektet för kundmedverkan är att få ihop en testgrupp på Gotland med hushåll, samt företag och industrikunder. Vindkraft innebär utmaningar för elsystemen genom att vinden hela tiden växlar i styrka. I Smart Grid Gotland kommer Vattenfall att kombinera energilagring med utrustning för att kompensera reaktiv kraft. Lagringssystemet som består av litiumbatterier används för att överbrygga korta avbrott i vindkraften. Det bidrar också till projektets mål att höja elens kvalitet, kontrollera nätspänningen, jämna ut elleveranserna från vindkraftverken och att minska nätförlusterna. För att kunna studera energilagring kommer en del av elnätet runt Källunge fördelarstation som tar emot el från vindkraft att riggas så att det med hjälp av lagringen i princip kan fungera som en självförsörjande ö i elnätet. Källa: Vattenfall, år 2112 samt Vattenfall R&D Magazin, oktober 2011 Exempel från vindkraftsutvecklingen på Gotland på hur satsningar på förnybar energi skapar lokalt kunnande och nya jobb Planerad vindkraftsutbyggnad på Gotland gör att GEAB planerar för ett överliggande 130 kv överföringsnät för att kunna ansluta vindkraft och Svenska Kraftnät genomför en förstudie för hur det gotländska elnätet ska kunna anslutas till det svenska stamnätet. En gedigen planering för vindkraftsetableringar är genomförd, bland annat har ett ekonomiskt stöd från Boverket utnyttjats för planeringen, denna utgör en del av regionens nya översiktsplan. En etablerad samrådsgrupp för vindbruksfrågor finns i regionen. De EU-projekt Gotlands kommun och gotländska vindkraftföretag har deltagit i har visat sig ge vara eftertraktad kunskap vilket lett till ett stort antal studiebesök på Gotland såväl som ett antal följdprojekt. Kapitel: 7. Påbörjad energiomställning 48

53 Många hushåll på Gotland äger andelar i vindkraftverk och betydande del av investerat kapital har kommit från gotländska finansiärer. Totalt sett stannar mer än 50 procent av avkastningen från vindkraften på ön. Vindkraftsutbyggnaden på Gotland har möjliggjort etablering av småföretag inom elproduktion, projektutveckling, drift och underhåll. Dessa företag är i dag inte bara knutna till Gotland utan verkar både nationellt och internationellt. Högskolan på Gotland ger ett flertal olika kurser inom vindkraftsområdet. Kurserna har utvecklats under ett antal år och har ett ökande antal sökande. Arbetet med att integrera vindel inte hållbara energilösningar har skapat stort kunnande på lokal nivå. På Högskolan på Gotland finns centrum för vindkraftsinformation, CVI med uppgiften att ge att fördjupad kunskap och information om frågor rörande vindkraft. 7.4 Arbete i nätverk, partnerskap och projekt Nätverken inom B7, Islepact, CMPR med flera Fortsatt nätverksarbete inom de internationella nätverk där Gotland redan ingår kan bli betydelsefullt för att nå framgång ifråga om att nå energiplanens mål Ta del av och bidra till informationsspridning om CCS i projektet Bastor2 För Gotlands del är det tydligt att den kalkstens- och cementindustri som finns på ön gett och ger stora avtryck i form av klimatpåverkande utsläpp såväl historiskt som i nutid. CCS, koldioxidinfångning och lagring, är en av de åtgärder som betraktas som alltmer nödvändig som framtida klimatåtgärder, inte minst för att kompensera för historiska utsläpp. För Sveriges del blir det särskilt intressant för de kustnära regioner där det finns verksamheter med stora samlade koldioxidutsläpp. I Östersjöns botten finns troligen lämpliga lagringsmöjligheter, inte så långt utanför Gotland, men många både tekniska och legala frågor återstår kring CCS liksom acceptansfrågor. Region Gotland ser med intresse att möjligheterna till CCS i Östersjöområdet utreds närmare och tar del i informationsdelen av den fördjupade studie, Bastor2 som bland andra Energimyndigheten finansierar i syfte att börja bygga upp ett nätverk av CCS-intressenter i Östersjöregionen. Syftet är att utveckla och sprida kompetens, förståelse och acceptans för möjligheterna till reduktion av växthusgaser i regionen med hjälp av CCS. Men CCS inte kan inte realiseras utan att tekniken som sådan accepteras som en möjlighet, vilket först kräver insikt om klimatproblemet och en överenskommelse om att göra någonting åt det. Samverkan med länsstyrelsen och inom lokala nätverk som bidrar till energiomställning enligt lokala, nationella och internationella mål Landets länsstyrelser har av regeringen fått allt mer omfattande uppdrag att arbeta med klimat och energifrågor. Länsstyrelsen ska strategiskt samordna och leda det regionala arbetet för energiomställning och minskad klimatpåverkan. Tyngdpunkten i arbetet är att öka kunskapen om klimatförändringen och dess konsekvenser, och genom dialog stimulera till åtgärder för att förebygga framtida problem. Länsstyrelsen på Gotland har fått en heltidstjänst för strategiskt klimatarbete. Länsstyrelse och kommun beviljades under 2010 stöd av Energimyndigheten till ett gemensamt projekt kallat Energieffektivare Gotland, inom vilket Länsstyrelsen på Gotland bland annat ordnade dialogmöten med energiaktörer på Gotland och Region Gotland inom delprojektet Klimatentreprenörer på Gotland ordnade en serie workshops och seminarier för olika grupper av företag på Gotland med syfte att öka deras kompetens och engagemang för att energieffektivisera det egna företaget. De övergripande målen i Energi 2020 hänger samman med regionens översiktsplan och det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland 2025 vilka tagits fram i en bred demokratrisk process med många tematiska arbetsgrupper bland annat för att hållbarhetsaspekterna ska genomsyra dokumenten. Kapitel: 7. Påbörjad energiomställning 49

54 8. Energianvändningens inverkan på miljön, hälsan och andra resurser 8.1 Miljöeffekter av energianvändningen Energiplanens miljöanalys ska innehålla en bedömning av hur miljön, hälsan och hushållningen kommer att påverkas av olika åtgärder eller energisystem. För alla stora anläggningar med energikrävande verksamheter, värme och elproduktion eller hantering av drivmedel har miljökonsekvensbeskrivningar gjorts i samband med tillståndsprövning av anläggningarna Kol, mineralolja och miljö Oljeanvändning ger risk för oljekatastrofer lokalt genom spill och läckage som når grundvattnet. Regionalt är risken för oljekatastrofer i Östersjön ett påtagligt hot såväl mot innanhavets känsliga ekosystem som mot turism och fiske i området. Varje år passerar cirka fartyg öster och väster om Gotland, varav cirka 20 procent utgörs av tankfartyg 26. Ökningen av oljetransporter genom Östersjön förvärrar utsattheten, dels genom att antalet oljetransporter i farvattnen nära Gotland ökar, dels genom att Ryssland inte accepterat förslaget på lägsta krav på sjöfartsstandard för Östersjön som fastställs av FN:s sjöfartsorganisation IMO 27 inom ramen för Östersjöns klassning som särskilt skyddat innanhav. För Gotlands del är det av centralt intresse att Östersjön inte drabbas av oljekatastrofer, bara det kan vara skäl nog att minska det egna beroendet av oljetransporter. Globalt är olyckor, krig eller sabotage där mineralolja utvinns eller transporteras ett hot både mot mänskliga samhällen och för känsliga naturmiljöer. Mineralolja i olika produkter, allt från petcoke till uttjänta bildäck, svarar för cirka 35 procent och kol för omkring 20 procent av energianvändningen på Gotland. Förbränning av kol och olja motverkar miljömålen begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö samt god bebyggd miljö. Tack vare effektiv förbränning och god rökgasrening minskas generellt utsläppen och miljöeffekterna från förbränning av fossila bränslen. Däremot förblir koldioxidutsläppen lika höga oavsett förbränningsteknik och rökgasrening (med dagens teknik). Dessa koldioxidutsläpp skyndar på den globala uppvärmningen som idag bedöms som ett av de allra största miljöproblemen. Svaveldioxidutsläppen har minskat kraftigt de senaste trettio åren och utgör inte längre något hot mot hälsan på Gotland, men är en bidragande orsak till försurning. På Gotland beror minskningen främst på åtgärder i cementproduktionen. Slitefabriken har sedan 1995 radikalt minskat sina utsläpp av svaveldioxid, från mer än ton per år till 15 ton år Ett stort undantag från trenden med minskade utsläpp av svaveldioxid är fartygstrafiken, där har utsläppsreduktioner i stort sett bara skett hos vissa regelbundna färjelinjer, däribland Gotlandstrafiken. I sjöfarten tillåts i de flesta fall fortfarande mycket hög svavelhalt i bränslet, en ändring kommer för bland annat Östersjön år 2015, då restriktioner för svavelhaltiga bränslen införs i känsliga områden enligt EUs s k svaveldirektiv. På Gotland märks försurningsskador tydligast på kulturbyggnader av sandsten och kalksten, dessa påverkas av försurad nederbörd med svaveldioxidhalter över 5 mikrogram/m Vägtransporter och miljö 26 HELCOM IMO, International Maritime Organisation, Internationella Sjöfartsorganisationen Kapitel: 8. Energianvändningens inverkan på miljön, hälsan och andra resurser 50

55 Användningen av fossila drivmedel är den del av vägtransporternas miljöpåverkan som huvudsakligen berörs av energiplanen. Andra betydande miljöfaktorer är olyckor i trafiken, buller, avgaser och stoftspridning från däck och vägbanor, fysisk påverkan i landskapet av transportinfrastruktur och risken för att skapa ekologiska barriärer, materialåtgång till anläggningsarbeten och fordon Utöver att minska andelen fossilt bränsle behöver även åtgärder genomföras som leder till effektivare trafikarbete, minskad energi och bränsleförbrukning totalt i transportsektorn och en ökad samordning av transporter. För regionens del bör den typen av åtgärder beslutas i berörda verksamheter, i enlighet med regionens övergripande miljömål. Trafikens miljöpåverkan i naturen genom utsläpp, trafikdödade djur, väg, farleds och spårdragningar berörs inte av energiplanens målsättningar, men är en viktig aspekt av trafiken. på Gotland, kartbild från Läns- Utsläpp från personbilar. styrelsernas regionala miljömålsuppföljning, RUS Elproduktion och miljö All elproduktion har miljöpåverkan, men miljöproblemen uppstår ofta långt från elkonsumenten, varför el ofta betraktas som utsläppsfri jämfört med annan energi. Elkraften som levereras till Gotland via fastlandskabeln är mestadels vattenkraft och kärnkraft, en mindre del är el från kraftvärmeverk och annan kraftproduktion som vindkraft och kolkraft. Miljöeffekter av uranutvinning för kärnkraftsproduktion är påtagliga i områden med uranbrytning samt nedströms dessa i fråga om utbredning av marktäkt, försurning, vattenförorening och påverkan av radioaktiva brytningsrester i form av slam och slagg. Miljöeffekterna av storskalig vattenkraftsutbyggnad är väl kända i Sverige. De innebar stora förändringar både i lokala ekosystem och för lokalsamhällen när utbyggnaden skedde, både genom att dammar byggdes ut och områden lades under vatten och genom att de akvatiska ekosystemen förändrades nedströms genom nya flödesvariationer. Medan uranbrytningens effekter förvärras med tiden, sker förändringen vid vattenkraftsutbyggnad en gång för alla. På Gotland diskuteras vindkraftverk ur miljösynpunkt, inte bara tack vare sina positiva miljöeffekter genom att producera utsläppsfri el, utan också för att de kan uppfattas som förfulande i landskapet och de störningar som kabeldragning, ljud, rörelse och skuggor av verken kan ge för människor, flora och fauna i närområdet Miljöpåverkan av biobränsle Den största miljövinsten av biobränslen är att de är s.k. klimatneutrala bränslen. Uttag av biobränslen har lokal påverkan på markanvändning, biologisk mångfald och kan påverka luftkvaliteten genom utsläpp från dålig förbränning. Askan från biobränsle i fjärrvärmen består dels av Kapitel: 8. Energianvändningens inverkan på miljön, hälsan och andra resurser 51

56 flygaska som skickas till Cementa, som använder aska i cementproduktionen, och dels bottenaska som sprids på åkermark. Askmängden är två procent aska per ton råvara. Biobränsle från skogen är i regel betydligt energieffektivare än biobränslen från åkern. Medan åkerbränslen ger energiskörd som är runt tio gånger mer än insatsen, kan skogsbränslen ge upp till femtio gånger mer energi än vad insatserna i skogsbruket har kostat. Jordbruksverkets statistik visar att Gotland är djurtätt, jordbruksarealer på Gotland används i huvudsak för animalieproduktionen, bara små arealer används till energigrödor. De områden på Gotland som främst kan leverera biobränsle är jordbrukets och skogsbrukets marker. En viss produktion av bioenergi kommer från offentligt finansierade naturvårdsröjningar, utöver det måste produktionen ske kommersiellt där odlingen av energigrödor eller uttaget av energived vägs mot andra alternativ Behovet av MKB för energiplanen Enligt miljöbalken (SFS 1998:808, 6 kap) om miljökonsekvensbeskrivningar, (SFS 2005:356) anges ett antal olika planer och program, t ex en kommunal energiplan vilka som huvudregel förutsätter att det görs en miljöbedömning av planen. Syftet är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömningen ska omfatta en miljökonsekvensbeskrivning som identifierar och bedömer betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra, rimliga alternativ ska identifieras och bedömas i förhållande till om planen genomförs eller ej. Den ska även beskriva de rådande miljöförhållandena för de områden som kan komma att påverkas av planen. Miljöpåverkan i detta sammanhang avser en mängd aspekter; biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn och kulturlämningar och annat kulturarv. Dessutom ska miljökonsekvensbeskrivningen redogöra för de åtgärder som planeras för att undvika betydande negativ miljöpåverkan, hur bedömningen gjorts, planerade åtgärder för uppföljning, samt förhålla sig till andra relevanta planer och program. Att dessa kommunala energiplaner nämns i författningen beror på att de kan anses ange förutsättningarna för tillståndsprövning av verksamheter och åtgärder med möjlig påverkan på miljön, vilket är utgångspunkten i EG-direktivet 2001/42 om miljöbedömningar av planer och program Motiverat ställningstagande De föreslagna målen i energiplanen, Energi 2020, kan inte anses ange förutsättningarna för prövning av verksamheter och åtgärder, vilka räknas upp i bilagorna 1 och 3 i förordningen om MKB. Regionens inriktning och mål redovisas, men utan att ange eller styra förutsättningar för tillståndsprövning. Energiplanen visar hur övergången till ett fossilbränslefritt och energieffektivare Gotland kan göras. De flesta av de aktiviteter som planen anger, för att nå målen, är inte prövningspliktiga. Kapitel: 8. Energianvändningens inverkan på miljön, hälsan och andra resurser 52

57 Bedömningen är att energiplanen, i detta fall, inte kan anses omfattas av de krav på MKB som anges i 6 kap. miljöbalken. Genom energiplanens fokusering på förhållningssätt och dessas inverkan på väsentliga miljöfaktorer i stort, finns inte sådan detaljeringsgrad i planen att denna kan konsekvensbeskrivas mer än vad som görs i planens belysning av de generella miljöeffekterna av användningen av olika slags energikällor och de miljömässiga följderna av planens genomförande, så som de beskrivits ovan. 8.2 Hälsoeffekter av klimatförändringar/energianvändningen Luftföroreningar Ett stort antal hälsoeffekter kan uppstå till följd av luftföroreningar kopplade till olika typer av energianvändning. Flyktiga organiska ämnen (VOC), t ex bensen, uppkommer bland annat i trafikens avgaser och vid eldning med dålig förbränning. De kan bildas både vid förbränning av fossila bränslen och av biobränslen. De är cancerframkallande och har samma negativa hälsoeffekter som marknära ozon. Ozonet i sin tur bildas genom en reaktion mellan solljus och luftföroreningar, framför allt kväveoxider och flyktiga organiska kolväten, (VOC). Partiklar bildas vid förbränning både av fossila bränslen och av biobränslen, men även vid slitage av vägbanan. Internationell sjöfart, vars utsläpp av partiklar inte minskat alls sedan 1990, är källa till de största utsläppen, ca 43 procent, inom Gotlands geografiska område, men partikelproblematiken måste också uppmärksammas särskilt vid tätorternas trafikleder. Luftutsläppen från enskild uppvärmning med vedeldning bedöms ha ökat på Gotland från 1990 till 2010, trots att det finns potential för kostnadseffektiva tekniska förbättringar. Genom skärpning av Boverkets byggregler och genom att EU-gemensamma standarder för utsläpp från fastbränsleanläggningar håller på att utvecklas och kommer att införlivas i svensk miljölagstiftning så bedöms utsläppen komma att minska i tid till år Buller Vindkraftverk kan ge ljud och ljuseffekter som kan inverka störande i närområdet och därigenom ha vissa negativa hälsoeffekter för närboende. Ljudet orsakas av maskinhuset (i äldre verk) och rotorbladen. Det ljud som uppstår vid ett vindkraftverk ligger mellan 95 och 105 dba. På ett avstånd av m från vindkraftverket minskar ljudnivån till ca 35 dba. De riktlinjer som finns (NV norm RR 78:5) avseende ljudnivån från vindkraftverk, dvs max 40 dba på yttre fasad, gäller vid bostäder, fritidsbebyggelse och arbetslokaler utan bullrande verksamhet. Fasta avståndskriterier, från och mellan vindkraftverk, används som en rekommendation under planeringsfasen. Vindkraftverken hörs mest vid en vindstyrka på 3 4 m/s (startvind) till 8 m/s. Över 8 m/s dränks ljuden från vindkraftverken i bruset från vind och vegetationsrörelser. Antalet klagomål till miljö- och hälsoskyddskontoret på buller från vindkraftverk i drift är mycket ovanliga. De klagomål som lämnas in kommer i samband med byggloven. Klimatförändringar Klimatförändringarna kommer att ge globala hälsoeffekter. Den globala uppvärmningen kommer bland annat att orsaka fler översvämningar, torka och stigande havsnivå. Det kommer att ge hälsoeffekter som fler olyckor och dödsfall, fler infektionssjukdomar, fler psykiska problem, svält och fler sjukdomsfall orsakade av smittbärande insekter. I Sverige kan malaria bli ett problem. Mögelproblem i bland annat bostäder kan komma att öka till följd av ökad luftfuktighet. Borrelia och TBE förväntas sprida sig norrut. Kapitel: 8. Energianvändningens inverkan på miljön, hälsan och andra resurser 53

58 8.3 Resurseffektiv energianvändning? Biobränslen från jord och skogsbruk, RS, TN, m fl På Gotland finns gott om jordbruks- och skogsmark som kan användas till att producera energiråvara. Med stigande energipriser och ökande marknad för bioenergi kan det ekonomiska utbytet per hektar skog och per hektar åker bli likvärdig vid energiproduktion som vid konventionell livsmedelsproduktion. Samhällsekonomiskt skapar det sysselsättning lokalt och minskar inköpsbehovet av externa bränslen och drivmedel. En ökad produktion av energiråvara är inte entydigt negativ eller positiv för den biologiska mångfalden och ekosystemens produktionsförmåga på Gotland, jämfört med annan trolig markanvändning. Genom att råvaruproduktionen bidrar till att hålla marken i hävd bör emellertid de positiva effekterna överväga, särskilt på Gotland där naturvärdena ofta är knutna till kulturlandskapet. De klimatpåverkande utsläppen på Gotland härrör dels från energianvändningen, dels från förbränningen av fossil kalksten inom stenindustri, men också från biologiska processer i skog, mark och inom djurhållning. Jordbruk och livsmedelsproduktionen är en betydande klimatfaktor. Utsläpp och kolsänkor genom biologiska processer följs upp på nationell nivå inom rapporteringen till FN:s klimatpanel. På regionnivå saknas underlag för årlig uppföljning och regionens direkta och indirekta påverkansmöjligheter är mindre här än i fråga om energiomställning Ytor för vindkraft BN Hur lokala planer för vindkraften påverkar annan markanvändning har diskuterats i arbetet med ny översiktsplan för Gotland I samband med att ny översiktsplan för Gotland utarbetades gjordes avvägningar av i vilka områden som vindkraftsintressena kan få råda Ytor för solenergi BN, TN Planer för hur, var och när solpaneler och solceller skall monteras för att bättre utnyttja resursen solinstrålning på Gotland har hittills inte bedömts vara aktuellt. Inom planperioden beräknas inte solceller få något stort genombrott på Gotland, då kapaciteten i elnätet är begränsad så den frågan hänskjuts till kommande energiplaner, solfångarytor är däremot aktuellt att ha med i nuvarande arbete med detaljplaner samt för bygglov Ytor för transportinfrastruktur BN På Gotland sker inga större utbyggnader för transportinfrastruktur i form av nya vägdragningar eller flygplatser. Frågan är aktuell för regionstyrelsen i det regionala arbetet med transportinfrastrukturplanering och för byggnadsnämnden i samband med planläggning av områden för nyexploatering. Särskilt bör kommande planer medge infrastruktur för nya drivmedel Olje och fossilgasutvinning på Gotland RS Regionstyrelsens uppfattning från tidigare yttranden över ansökningstillstånd om oljeprospektering på Gotland står fast. En eventuell utvinning av olja och/eller naturgas är inte förenlig med Gotlands ambitioner som ekokommun och målsättningarna för en övergång från fossila energislag till långsiktigt hållbara energikällor. Idag är hela norra Gotland utom Fårö och större delen av Gotlands östra kust intecknat av undersökningstillstånd för olja och gas. 8.4 Allmänhetens engagemang i energiplanen Allmänheten engageras i planens genomförande genom olika projekt och genom att bjudas in till publika informationsinsatser inom olika områden. Evenemang för att informera om möjligheter- Kapitel: 8. Energianvändningens inverkan på miljön, hälsan och andra resurser 54

59 na med pelletsvärme och solvärme, klimatinformation, biogas och miljöanpassade transporter är exempel på tidigare aktiviteter inom området Jämställd delaktighet i utformning och genomförande av åtgärder i planen Åtgärder som rör energieffektiviseringar och energiförsörjning till fastigheter tycks enligt könsfördelningen på publika evenemang beröra betydligt fler män än kvinnor. Även på informationskampanjer för förnybar energi av olika slag är deltagare/besökare överlag män. På förfrågan svarar kvinnorna ofta att de visserligen är intresserade, men prioriterar att engagera sig i annat. Fortfarande saknas metodik för att nå fram till alla med dessa frågor, att få in synpunkter på energiplanens åtgärder och klimatarbetet i kommunen både från män och från kvinnor är viktigt. Energianvändningen kan med fördel betraktas som i delarna i el, värme och transporter. Av dessa tre är det lättast att se transporter ur ett jämställdhetsperspektiv. Resvaneundersökningar ger svar på individnivå och det finns undersökningar som visar skillnader mellan könen i resvanor och fördelning mellan kollektivtrafik och individuellt bilåkande. Här finns en utmaning för samhällets trafikplanering och översiktsplanering att skapa en transportinfrastruktur som ger kvinnor och män likvärdiga förutsättningar för att tillgodose sina transportbehov. Större delen av hushållens energianvändning är kopplad till bostadens uppvärmning och utrustning. Här finns en utmaning i att skapa information som når fram till både män och kvinnor om hur energi kan sparas, möjligheter att byta energikälla och de ekonomiska och miljömässiga fördelarna med detta. 9.Referenser, tabeller: Referenslistan (ska ännu kompletteras): Uppföljning av Energi 2010 Energiplan för Gotlands kommun Vision 2025 Regionalt utvecklingsprogram för Gotland (underlag och regionala mål för 2025) Statistiska centralbyrån, (Kommunal och regional energistatistik, KRE, ) The path to RES (Strategisk inriktning på regional energiplanering) Energiscenario för Sverige 2050, rapport från IVL, the Swedish Environmental Research Institute (Long term energy scenario for Sweden) Svensk innemiljö, Industrifakta AB, 2008, jämförelse över energieffektiviseringspotentialen i landets olika regioner, baserat på tillgängliga statistiska uppgifter. Stockholm Action Plan for Climate and Energy , Stockholms Miljöförvaltning Från tidigare energiplan medföljer: Ordförklaringar Omvandlingstabell för effekt och energi, Tabell med jämförelser av energi i olika energikällor Kapitel: 9.Referenser, tabeller: 55

60 Tabellsektion med jämförelse av åtgärderna i kapitel 2.5 Regionens ägarskap/ disposition Kostnadseffektivitet ber. som kr/ år och kg CO 2 minskning Lokal potential för energieffektivitet, MWh Potential för förnybar energi, ökad anv. eller tillf.mwh /år fr o m 2010 och framåt Regionens byggnader/utrustning Mycket högt Mycket hög- Hög Övriga byggnader/utrustning,anläggningar/industrier Lågt Mycket hög Regionens egna fordon och transporter Mycket högt Mycket hög Transporter, övrigt Högt Mycket hög mycket låg Lokal elproduktion Mycket lågt Hög Fjärrvärme/ fjärrkyla, kraftvärme Lågt Medel Planering av markanvändningen Medel Medel Aktiviteter för allmänheten och olika intressenter Högt Medel Ägarskap Regionens dispositionsrätt över resultatet Mycket högt Inom egen budget Högt Egen beslutsrätt över åtgärdens genomförande Medel Nationell rekommendation Lågt Enligt nationell lagstiftning Lågt Samverkan med andra aktörer Mycket lågt Externa finansiärer Mycket lågt Enligt EU:s lagstiftning eller inom frivilligt projekt Kostnadseffektivitet Mycket hög Ekonomiskt lönsam Hög SEK 0 1 per kg CO 2 Medel SEK 1 5 per kg CO 2 Låg SEK 5 10 per kg CO 2 Mycket låg SEK >10 per kg CO 2 Kapitel: 9.Referenser, tabeller: 56

61 Ordförklaringar Agenda 21 - Handlingsprogram för arbetet med miljö och utveckling under 2000-talet (dagordning för tjugoförsta århundradet), antaget av 180 stater vid Riokonferensen Detta sätter upp mål och riktlinjer för att nå en hållbar utveckling. Det betonas att utvecklingen måste vara hållbar inte bara ekologiskt utan också socialt och ekonomiskt, bl.a. att fattigdomen ska utrotas. Vikten av att alla samhällsgrupper involveras i arbetet, särskilt kvinnor och ungdomar lyfts fram. I Sverige har samtliga kommuner påbörjat arbete med eller beslutat om en lokal Agenda 21. Bio- - Förled (grek. bios 'liv'), livs-, levnads-, som avser levande organismer eller livsprocesser. Biobränsle Bränslen som har sitt ursprung i växtriket. Exempel på biobränslen är, ved, skogsflis, bark spån, energiskog etc. Bioenergi Bioenergi är energi som produceras av biobränslen, ett bränsle bestående av biomassa, dvs. material med biologiskt ursprung. Bioenergi är koldioxidneutral, dvs. den bidrar inte till den globala uppvärmningen. Biogas - Den gas som bildas när organiskt material, som gödsel, avföring, avloppsvatten från industrier, slam från reningsverk, hushållsavfall och växter, bryts ner av metanproducerande bakterier under anaeroba (syrefria) förhållanden. Biogasen är inte fossil, till skillnad från naturgasen. Andra namn, rötgas och sumpgas. BRP Bruttoregionalprodukt, är det sammanlagda värdet av de varor och tjänster som för slutlig användning produceras på regional nivå (BNP, nationell nivå). CO2 Kemisk beteckning för koldioxid. De fyra systemvillkoren - Grundläggande principer för att nå ekologisk hållbarhet. Genom att bryta mindre mot dessa närmar vi oss hållbarhet. De leder till målet utan att motverka eller överlappa varandra och vilar på naturvetenskaplig grund. Ekokommunernas gemensamma grund för strategiska vägval i miljöarbetet. E 85 Etanol (Etamax B) är ett bränsle för personbilar som innehåller 86% etanol, 11,6% bensin, 2% MTBE (oktantalshöjande komponent) och 0,4% isobutanol. Bensinen i E85 ingår bland annat för att bilarna ska klara kallstarter lättare, av denna anledning är det därför högre andel bensin i E85 vintertid. Effekt - Fysikalisk storhet som anger hur stort arbete som kan utföras på viss tid. Effekten mäts i enheten watt (W). Om den överförda energin är i form av mekaniskt arbete används även enheten Nm/s (newtonmeter/s = joule/s). En äldre enhet är hästkraft (hk), 1 hk = 75 kpm/s (kilopondmeter/sekund) = 735,5 W. Eko- - Förled (grek. oikos hus ) som beskriver system, dels i naturen (ekologi), dels för hushållning med och värdering av knappa resurser (ekonomi). Ekokommun - Kommun som tagit beslut om att skapa hållbar utveckling lokalt genom att nå ekologisk hållbarhet förenad med ekonomisk utveckling. Gemensam grund för Sveriges ekokommuner är de fyra systemvillkoren Ekokommun Gotland - Ekokommunen är Gotlands kommuns initiativ och åtagande. Det involverar alla på Gotland i utmaningen att i bred samverkan nå ett ekologiskt hållbart samhälle tillsammans med hållbar tillväxt på Gotland till år Ekologi - Läran om samspelet mellan arterna och deras livsmiljö, där beskrivs faktorer som formar och påverkar de ekologiska systemen. Ekologisk hållbarhet - Tillstånd som nåtts när samhällets invånare tillgodoser sina behov i balans med jordens ekosystem utan att kompromissa med möjligheten för kommande generationer att tillgodose sina behov. Ekonomi - Konsten att hushålla med knappa resurser, samt värdesätta och förvalta resurser. Kapitel: 9.Referenser, tabeller: 57

62 Energi - Det finns ingen sammanfattande definition för energi, men man kan säga att den förekommer i tre olika energiformer, mekaniska energin, rörelseenergi och som lägesenergi. Energiprincipen är en empirisk fysikalisk lag som säger att energi inte kan förintas eller nyskapas, utan bara omvandlas från en energiform till en annan. Däremot kan en energiform förbrukas, vilket sker i samband med att den omvandlas från en form till en eller flera andra energiformer. Energi är effekten fördelat på tiden, dvs. energi = effekten (P) x tiden (t). Energin mätts i enheterna, wattsekund (Ws) eller joule (J). EO1 (Eldningsolja 1), lättaste klassen eldningsolja med ungefär samma egenskaper som diesel, s.k. villaolja. Det är ett flytande bränsle bestående av kolväten och framställt vid destillation av råolja. Eldningsolja förekommer som handelsvara i flera kvaliteter, klassade efter viskositet. EO1 har lägst viskositet och eldas i t.ex. villapannor. EO5 (Eldningsolja 5), tillhör klassen tung eldningsolja, tjockolja. Oljan har ofta höga halter av svavel som vid förbränning omvandlas till svaveldioxid, vilket bidrar till försurningen av miljön. Den högsta tillåtna svavelhalten har därför genom åren sänkts kraftigt. Användningen av denna typ av olja minskar kontinuerligt. Fossila bränslen - Bränslen bestående av organiska kol- och väteföreningar utvunna ur sediment eller sedimentär berggrund. De ekonomiskt viktigaste fossila bränslena är kol (brun-), olja och naturgas. De fossila bränslena anses ha sitt ursprung i små vattendjur och växter som dött i hav och insjöar och blivit utsatts för högt tryck och hög temperatur. Även torv och stenkol räknas till de fossila bränslena. Nybildning av fossila bränslen sker fortfarande, dock mycket långsamt jämfört med i den takt det moderna industrisamhället förbrukar dessa bränslen. Som bränsleresurs kan de därför ses som ändliga. Framgångsfaktor - Avgörande etapp på vägen till att nå vision och inriktningsmål. Förnybar energi Energikällor som olikt de fossila förnyas i snabb takt, och är oändliga. Sådana är till exempel solkraft, vind och vatten. Även biobränslen och utnyttjande av virke räknas till denna kategori. De förnyelsebara energikällorna är ofta småskaliga och lämnar få, eller inga, sår i naturen. Förnyelsebar Tidigare uttryck för förnybar, med samma betydelse. G Giga-, enhetsprefix med beteckningen G-, innebärande faktorn 1 miljard, 109 = Exempel: GW (gigawatt). Global uppvärmning - Kallas de senaste årtiondenas observerade medeltemperaturstegring i jordens atmosfär och hav. I princip gör termen "global uppvärmning" ingen skillnad på orsakerna, men i nuvarande språkbruk är i allmänhet en mänsklig inblandning underförstådd. Dock använder UNFCCC begreppet "klimatförändring" för förändringar orsakade av människan, och "klimatväxlingar" för andra förändringar. GROT Grenar Och Toppar, spill vid skogsavverkning. Insamlas efter avverkning för energiutvinning. HVDC - High Voltage Direct Current, beteckning för högspänd likström. Det är en teknik för att föra över elkraft över långa avstånd med lägre förluster jämfört med konventionell växelspänningsteknik. HVDC-Light - Är en vidareutveckling av HVDC-tekniken som erbjuder säker kraftkontroll och snabbt återställande av kraft i händelse av elavbrott. Den är även miljövänlig, med oljefria kablar, inga elektromagnetiska fält, kompakta strömriktarstationer och kraftlänkar under jord eller under vatten. Hållbar tillväxt - Tillväxt som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar. Kapitel: 9.Referenser, tabeller: 58

63 Hållbar utveckling Begreppet introducerades på den globala arenan i samband med FNrapporten Vår gemensamma framtid (1987) som gjordes inför FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro Arbetet med FN-rapporten leddes av Gro Harlem Brundtland, varför den ofta kallas Brundtlandrapporten. Där definieras hållbar utveckling som en utveckling där dagens behov tillfredsställs utan att äventyra kommande generationers möjligheter till utveckling och behov. Det syftar till att hållbar utveckling måste vara det övergripande målet för samhällsutvecklingen, detta slås fast i bl.a. handlingsprogrammet Agenda 21. Indikator - Mått som visar utveckling över tid om regelbunden uppföljning görs. Infrastruktur - Teknisk försörjning i form av vatten, avlopp, vägnät, elnät, fjärrvärme, bredband och avfallssystem. Inriktningsmål - Mål som ska nås på 5 20 års sikt genom att satsa på framgångsfaktorer. J Beteckning för energienheten Joule. Joule SI-enhet för energi av alla former, med beteckningen (J). 1 J (Joule) = 1 Nm (1 newtonmeter). k Kilo-, enhetsprefix med beteckningen k-, innebärande faktorn 1 000, 103. Exempel: 1 kilowatt (kw) = watt (W). Klimat - Medelvärde för temperatur och nederbörd under en längre tidsperiod, inte enstaka år. Klimatneutral Produktion av varor och tjänster utan negativ inverkan på klimatet, dvs. utan att koldioxid och andra växthusgaser släpps ut. Klimatpåverkan - Höjda halter av växthusgaser i atmosfären orsakade av utsläpp vid uppvärmning och transporter. Klimatpåverkan är ett av de tydligaste exemplen på global miljöpåverkan, som kännetecknas av att problemen ofta uppstår långt ifrån utsläppskällan. Koldioxidneutral Verksamhet där ingen nettoökning av växthusgasen koldioxid tillförs atmosfären, dvs. där avgiven koldioxid vid en aktivitet är lika med den mängd som assimileras. M Mega-, enhetsprefix med beteckningen M-, innebärande faktorn 1 miljon, 106. Exempel: 1 MW = watt (W). m3f - Fast mått, kubikmeter trävolym (ved). Handelsmått inom skogs- och sågverksnäringen. Måttet avser den fasta verkliga volymen av stock, flis, spån eller bark. m3s - Stjälpt mått (skäppvolym), ett rymdmått för torra varor av varierande storlek, tex. skogsflis (volym c:a 3ggr fast mått). m3sk Skogskubikmeter är en enhet som används för att beteckna ett skogsbestånds virkesvolym. Måttet innefattar trädens hela stamvolym ovanför normal stubbhöjd vilket innebär att såväl topp som bark räknas med. Dock ingår ej grenar, stubbar eller rötter. Marknära ozon Ozon (O3) som förekommer från markytan upp till ca 1 km höjd kallas marknära ozon. Det marknära ozonet är mycket giftigt. Kemiskt verkar ozonet bl.a. genom att angripa omättade fettsyror som ingår i cellernas membran. Längre exponering leder efter till stark irritation av ögon och slemhinnor samt till skador, särskilt på de övre luftvägarna. Miljömålsarbete - Det arbete som leder till att vi når de nationella miljökvalitetsmålen, vilket på Gotland styrs av Länsstyrelsens dokument, Gotländska miljömål. Miljömässigt hållbar Ingen negativ inverkan på miljön. Mål - Ett resultat som ska uppnås. Nyckeltal - Indikator uttryckt som andel, för jämförbarhet mellan olika stora grupper. Petcoke - Restprodukt från oljeindustrin som används som bränsle. Plan - Anger vem som ansvarar för vad; när delmål ska nås och den totala tidsramen; vilka resurser som ska tas i anspråk; hur och av vem resultatet ska mätas och värderas. Kapitel: 9.Referenser, tabeller: 59

64 Policy - Gemensamma värderingar eller förhållningssätt som ska styra arbetet. Program - Samlingsdokument för övergripande mål, policy och strategier. RME = Rapsoljemetylester, drivmedel för dieselfordon, s.k. biodiesel. Framställt av oljor från växter, till exempel, raps, sojaböna, solros eller djur, som modifierats så att de fått kemiska egenskaper liknande vanlig dieselolja. Solceller - En solcell är en anordning bestående av halvledare som oftast sammankopplas i större enheter. När de belyses av solens strålar avges en elektrisk ström, till skillnad från solfångare som värmer en vätska. Solfångare - En solfångare tar emot solstrålar och gör om dem till värme. Man låter vatten eller något annat flytande medium cirkulera i solfångaren. Den uppvärmda vätskan kan antingen användas direkt som tappvarmvatten eller för uppvärmning av hus. Stand alone -system Enheter eller system som är belägna långt ifrån elnät och annan infrastruktur, som till exempel, satteliter, fyrar, mobilmaster och telestationer. Strategi - Valda aktiviteter och processer för att nå uppsatta mål. Styrtal - Mått på utveckling där ett visst utfall ska kunna mätas och redovisas årligen. T - Tera, enhetsprefix med beteckningen T-, innebärande faktorn 1012, dvs. 1 biljon. TS = torrsubstans (ts), det som återstår av ett analysprov eller en organism sedan vattnet avlägsnats, ofta genom uppvärmning. Begreppet används ofta inom jordbruket i fråga om energi- /proteininnehåll i foder och grödor. Utsläppsrätter - Utsläppshandel är ett viktigt ekonomiskt styrmedel för att kunna möta kraven på minskade utsläpp av växthusgaser som ställts i Kyotoprotokollet. En central organisation, vanligtvis en regering eller någon av dess myndigheter, bestämmer en tillåten mängd (ett tak) miljögift som får släppas ut. Företag och bolag som står för utsläppen förfogar över utsläppsrätter (tilldelningar eller ransoner) under handelsperioder som varar 4-5 år. Det totala antalet utsläppsrätter motsvarar den bestämda mängden utsläpp, vilket gör att den totala mängden utsläpp begränsas till det överenskomna taket. Företag som under denna period släpper ut mindre mängd växthusgaser än sin ranson, kan antingen spara rätterna till nästa period eller sälja utsläppsrätterna till andra företag som förbrukat sina ransoner. EU:s gemensamma system för handel med utsläppsrätter är av stor betydelse för EU:s bidrag till minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser. Vision Framtidssyn, framtida idealbild att sträva mot. VOC - Volatile Organic Compound, lättflyktiga organiska föreningar eller VOC:er. En grupp av organiska föreningar som lätt förångas i rumstemperatur. Dessa ämnen bidrar till luftförorening och är bidragande vid bildandet av marknära ozon. Dessa ämnen är hälsovådliga, bl.a. cancerframkallande, som till exempel bensen. Värmepump - Anordning som gör det möjligt att nyttiggöra värmeenergi från värmekällor vid låg temperatur. Exempel på värmekällor som finns gratis tillgängliga i vår omgivning är uteluft, sjövatten och grundvatten. Frånluft från byggnader, avloppsvatten och industriellt spillvärme är andra exempel på värmekällor av intresse. Växthuseffekten - Eller drivhuseffekten kallas fenomenet att långvågig strålning hindras från att lämna en planets atmosfär på grund av så kallade växthusgaser, vilket i jordens fall bidrar till att hålla planetens temperatur på en beboelig nivå. Man kan tala om positiv och negativ växthuseffekt. Den positiva ger förutsättningen för att liv skall kunna existera, och den negativa växthuseffekten, den som bidrar till värmestegringen av jordens klimat. Begreppet växthuseffekten används ofta dagligdags felaktigt när man talar om den globala uppvärmningen. W Beteckning för effektenheten Watt. Watt - watt (efter James Watt), SI-enhet med beteckningen (W) för den fysikaliska storheten effekt inom alla tillämpningsområden. 1 W=1 J/s (joule per sekund). Återvunnen energi Energi från bränslen som tidigare använts för andra ändamål. Kapitel: 9.Referenser, tabeller: 60

65 Omvandlingstabell för effekt och energi Effekt mäts i watt (W) Energi är EFFEKTEN x TIDEN 1 kilowatt (kw) = W 1 kilowattimme (kwh) = 1 kw i 1 h 1 megawatt (MW) = kw 1 megawattimme (MWh) = kwh 1 gigawatt (GW) = MW 1 gigawattimme (GWh) = MWh 1 terrawatt (TW) = GW 1 terrawattimme (TWh) = GWh Effekt anges även i: Newtonmeter/s (Nm/s) = Joule/s (J/s) 1 Nm/s = 1 W Äldre enhet: Hästkraft (hk) 1 hk = 735,5 W Energi anges även i: Joule (J) = watt/s (W/s) 3,6 GJ = 1 MWh Äldre enhet: Kalori (cal) eller kilokalori (kcal) 1 kcal = 1,163 Wh Jämförelser av energi i olika bränslen och energikällor Energikälla Mängd kwh anm. Eldningsolja 1 m Etanol 1 m % lägre energiinnehåll än för bensin, % högre bränsleförbrukning Biogas 1 m3 6,4 Skogsflis, torr 1 m3s ca m3s motsvarar 1 m3 eldningsolja Ved, fast mått 1 m3f ca ca. 4,5 m3f motsvarar 1 m3 eldningsolja Stående skog 1 m3sk ca. 5 m3sk motsvarar 1 m3 eldningsolja Träpellets 1 ton ,1 ton motsvarar 1 m3 eldningsolja Spannmål 1 ton ca ,5 ton motsvarar 1 m3 eldningsolja kwh/år Solinstrålning 1 m (effekt 150 W, normalår på Gotland) Solfångare 1 m2 420 (normalinstallation i villa 10 m2 = kwh/år) Solcell 1 m2 ca. 200 Vindkraftverk 1 st kw beroende på storlek, installerad effekt 1 3 MW Värmepump 1 kw 3 6 uttagseffekt (värmefaktor, COP 3 6) Kapitel: 9.Referenser, tabeller: 61

66 ENERGI 2020 ENERGIPLAN FÖR REGION GOTLAND - REMISSVERSION Produktion: Region Gotland; Ledningskontoret med hjälp av andra förvaltningar Läs mer om energi i Region Gotland på januari 2013 remisstid till och med 8 april 2013