Sensorteknik 2017 Laborationshandledning Sensorer. Institutionen för biomedicinsk teknik LTH
|
|
- Magnus Martinsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sensorteknik 2017 Laborationshandledning Sensorer Institutionen för biomedicinsk teknik LTH
2 Laboration 3 - Sensorlaboration Litteratur I Modern Industriell Mätteknik av Grahm, Jubrink och Lauber: Läs igenom kapitel om tryckmätning i boken. Läs på om pyrometrar i kapitel 12.7 Läs om ultraljudsmätningar och pulsekosystem i kapitel Läs om piezoelektriska accelerometrar i kapitel och Läs om användandet av laddningsförstärkare i kapitel 3.5 Var även medvetna om Murphys lag på sista sidan. Följande frågor skall du kunna besvara kortfattat Vad är det som bestämmer en piezoelektrisk accelerometers undre gränsfrekvens? Vad är det som bestämmer en piezoelektrisk accelerometers övre gränsfrekvens? För en given acceleration, vilken accelerometer mäter signalen noggrannast, en med stor seismisk massa eller en med liten seismisk massa? Fördelar/nackdelar med stor respektive liten massa? Vilka är fördelarna med en piezoelektrisk accelerometer? Rita en ungefärlig skiss på hur en piezoelektrisk accelerometer reagerar på olika frekvenser. Skriv upp Stefan-Boltzmanns lag. Vad beskriver emissiviteten för något? Vilka faktorer påverkar ett ämnes emissivitet? Skissa ett enkelt pulsekosystem. Fundera kring hur ett pulsekosystems upplösning påverkas av givarens frekvens och aktiva yta? Vilka är fördelarna med en miniatyriserad tryckgivare? Beskriv kortfattat hur en piezoresistiv tryckgivare fungerar. Biomedicinsk teknik vid LTH 2
3 Tryckmätning En Motorola MPX10DP tryckgivare Ett spänningsaggregat En INA101 differentialförstärkare Ett digitalt oscilloskop Tryckluft En testplatta En handpump med tryckmätare mm-papper och linjal Huvuduppgiften är att mäta trycket i en ballong under uppblåsning och explosion. För att göra detta har ni tillgång till en tryckgivare och all övrig utrustning som behövs. Innan ni gör mätningen så ska ni fundera på hur ni tror att trycket i ballongen kommer variera med tiden, samt ungefär hur högt tryck ni kommer ha i ballongen. Gör en skiss på tryckförloppet under uppblåsning och explosion. För att kunna använda er av förstärkaren måste ni kontrollera att den är korrekt inställd. Detta görs enklast genom att jorda ingångarna på förstärkaren, dra ner förstärkningen till noll, och balansera offseten tills signalen från förstärkaren verkligen ligger kring noll. Sedan ökar man succesivt förstärkningen och ser till att korrigera eventuell avvikelse från nollan med offseten. Då tryckgivaren har en liten offset måste ni vara noga med att inte ha för hög förstärkning. Blir förstärkningen för hög kommer offseten från givarna att leda till att förstärkaren bottnar och ni får inte några mätresultat alls. Gör en tryckmätning när ni blåser upp en ballong, och se till att få med hela uppblåsningsfasen från start till explosion. För att få information om vilket tryck det är ni mäter måste man kalibrera givaren. Genom att mäta spänningen från givaren vid några olika tryck kan ni få en omvandlingsfaktor mellan signal och tryck. Givaren kan antas vara helt linjär. Använd handpumpen för att få ett par punkter att kalibrera mot. Kontrollera databladen på tryckgivaren så att ni inte överskrider givarens maxtryck! Testa även om det går att använda ballongen som mikrofon! Frågeställningar Gör en skiss på hur ni tror att tryckförloppet kommer se ut. Hur blev resultatet? Hur förklarar ni resultatet ni fick? Biomedicinsk teknik vid LTH 3
4 Pulsekosystem Två plexiglasblock Två ultraljudsgivare med olika frekvens Ett oscilloskop En ultraljudssändare och -mottagare Linjal Ett okänt ämne Koppla upp ett pulsekosystem och undersök de två blocken. Börja med det där du kan se strukturerna, och undersök hur de avbildas på oscilloskopet. Försök därefter lista ut hur det ogenomskinliga blocket ser ut, och rita en skiss över det. Prova att använda de olika givarna, och se vad det är för skillnad på dem. Passa även på att mäta ljudhastigheten i plexiglas samt i det okända materialet. Vilket material tror ni att blocket är gjort av? Tänk på att sändaren/mottagaren kan användas för att driva två olika typer av ultraljudssystem. Ett där givare endast agerar som mottagare, och en där givare både är sändare och mottagare. Oscilloskopet synkas lämpligen med synk-signalen från sändaren. När ni har undersökt och bestämt för hur ni tror att plexiglasblocket ser ut, kan ni öppna det och undersöka om det stämde. Fundera lite på varför ni inte såg vissa saker, och hur ni kunnat göra för att se dem. Frågeställningar Hur påverkar frekvensen givarens upplösning? Hur påverkar styrkan på ekon från samma punkt då man byter givare? Varför? I vissa fall får man ett flertal ekon från samma artefakt. Vad kan detta bero på? Hur påverkas ekot när man ändrar inställningarna på sändare/mottagaren? Biomedicinsk teknik vid LTH 4
5 Värmestrålning En Raytek pyrometer En multimeter med termoelement En kokplatta En bit aluminiumplåt Sätt på kokplattan (läge 2 eller 3) och gör en mätning på den med pyrometern. Jämför resultatet med det värde du får genom att använda dig av termoelementet. Om värdena är olika, vad kan det bero på? Tänk på att minsta sträcka pyrometern mäter över, 33 mm, är då man mäter på ett avstånd av 1 m (gäller Raytekpyrometern, se separat datablad för Fluke-pyrometern). Mäter man på större avstånd så mäter man över en större yta. Gör en mätning tvärsöver kokplattan för att se hur temperaturfördelning på plattan är. Titta särskilt noga på kokplattans kanter. Jämför med termoelementet igen och förklara eventuella skillnader. Lägg en aluminiumplåt på kokplattan. Mät temperaturen från den och förklara resultatet. Prova att sätta aluminiumskivan i 45 graders vinkel mot kokplattan och mät med pyrometer på den sidan som är ner mot kokplattan. Räkna ut hur stor effekt kokplattan strålar ut genom att mäta temperaturen, arean och använda er av Stefan- Boltzmanns lag. Jämför er uträknade effekt med värdet ni får från energimätare i vägguttaget. Förklara skillnaden. Tänk på att grundformeln gäller för en svartkropp och att vi har en viss bakgrundsstrålning i lokalen. Frågeställningar Vilka är nackdelarna med pyrometrar? Vilka är fördelarna med pyrometrar? Biomedicinsk teknik vid LTH 5
6 Accelerometer En funktionsgenerator Ett digitalt oscilloskop En laddningsförstärkare Dubbelhäftande tejp En vibrator Två st accelerometrar med olika massor Titta på känslighet och frekvensområde för de båda accelerometrarna med hjälp av vibratorn och funktionsgenerator genom att mäta upp resonansfrekvensen respektive undre gränsfrekvensen för de båda accelerometrarna. Prova även hur en laddningsförstärkare påverkar mätningen av lågfrekventa signaler på den accelerometern som är bäst lämpad för att mäta låga frekvenser. Accelerometrarna skruvas fast i vibratorn. När man mäter lågfrekventa signaler med en accelerometer kan man behöva använda en laddningsförstärkare. På grund av mätinstrument och kablar får man ofta en väldigt snabb urladdningstid av den uppbyggda laddningen hos givaren. För att komma förbi detta kopplar man sin givare till oscilloskopet via en laddningsförstärkare, och man kan då få betydligt längre urladdningstider vilket gör det möjligt att mäta även långsamma förlopp. Mer om detta kan ni hitta i kapitel 3 i kurslitteraturen. När ni undersökt accelerometrarna ska ni mäta upp resonansfrekvensen för betonggolvet i laborationssalen. Fäst den, enligt er, för ändamålet mest lämpade accelerometern så nära mitten av golvet ni kan komma. Hoppa jämfota för att sätta igång en svängning av golvet, och mät frekvensen ni detekterar med accelerometern. Frågeställningar Hur påverkas accelerometerns känslighet av en större respektive mindre seismisk massa? Hur påverkas accelerometerns resonansfrekvens av en större massa? Märker ni någon skillnad när ni mäter lågfrekventa signaler med, respektive utan laddningsförstärkare? Biomedicinsk teknik vid LTH 6
7 Trådtöjningsgivare Uppställning med trådtöjningsgivare på balk Dekadresistansbox 2000Ω och 100Ω resistorer på plint Bänkmultimeter HP/Agilent 34401A Nätaggregat En mycket vanlig mätning är att mäta de krafter som verkar på ett konstruktionselement. För att mäta töjning torde trådtöjningsgivaren vara den enklaste givartypen. Principen är att en tunn tråd töjs vilket leder till en resistansförändring då den blir tunnare av töjningen (lite som ett gummiband). Eftersom längdförändringen är mätbar på ytan möjliggörs också bestämning av belastningen. Givaren måste dock fästas på mätobjektet på ett sådant sätt att alla förändringar hos godset fortplantas till givaren. Det är alltså viktigt att givaren appliceras på ett riktigt sätt, vilket oftast innebär att den limmas på ytan med ett speciallim. Trådtöjningsgivare Uppställningen här består av en plåt som är infäst i ena änden. När den fria änden belastas kommer den alltså att avböjas proportionellt mot belastningen. På plåten finns trådtöjningsgivare monterade på både under- och ovansida. Dessa har egenskapen att de ändrar sin resistans beroende på töjningen eller kompressionen. Då den fria änden rör sig nedåt kommer plåtens ovansida att töjas medan undersidan komprimeras. Du ska undersöka hur resistansen ändras då vikter hängs på. Varje vikt väger exakt 1 viktenhet (v.e.). Börja med att mäta hur stor resistansen för en givare i obelastat tillstånd, och undersök hur stor resistansförändring som det blir vid belastning av balken. Koppla upp givaren i en Wheatstone-brygga och mät med hjälp av dekadresistansboxen upp resistans per viktenhet. Är sambandet linjärt? Är sambandet beroende av drivspänningen? Koppla upp de båda givarna som ena sidan i en Wheatstone-brygga och mät med hjälp av utslagsmetoden upp spänningsförändring per viktenhet. Är sambandet linjärt? Är sambandet beroende av drivspänningen? Biomedicinsk teknik vid LTH 7
8 Mätning av blodtryck Teori Blodtrycket mäts vanligen som lateraltryck, vilket representerar den potentiella energi blodmassan utövar på kärlväggen. Detta tryck är ett resultat av en viss "överfyllnad" av de tänjbara kärlen. Eftersom fyllnaden av artärerna sker i takt med hjärtats arbete kommer blodtrycket att variera mellan ett maximum, det systoliska trycket, och ett minimum, det diastoliska trycket. Differensen mellan dessa två tryck benämns pulstryck. Artärblodtrycket kan mätas antingen med direkt, "blodig", eller indirekt, "oblodig", metod. Under laborationen gör vi endast den senare typen av mätning. Auskultatoriska metoden Med den s.k. auskultatoriska metoden (auskultera, lyssnande med örat el. med stetoskop mot kroppsytan), kan såväl systoliskt som diastoliskt tryck mätas vid indirekt blodtrycksmätning. Denna metod utnyttjar de turbulensfenomen, som uppträder i blodströmmen när artären komprimeras av blodtrycksmanschetten. De uppkomna vibrationerna i kärlvägg och vävnad avlyssnas med ett stetoskop placerat över armvecket. Normalt är flödet laminärt i artärsystemet och därmed finns inga betingelser för sådana virvelljud. Självfallet hörs heller inga ljud när manschettrycket överstiger det systoliska trycket eftersom detta förhindrar blodpassage. När manschettrycket gradvis sänks och just understiger det systoliska trycket, kommer blod att passera pulserande, och då uppstår detta turbulensfenomen. De först hörbara ljuden har svagt "smällande" karaktär och det manometertryck som avläses samtidigt motsvarar det systoliska (högre) trycket. Ljuden blir sedan kraftigare för att vid ett manschettryck kring den diastoliska (lägre) trycknivån plötsligt avta och få en dovare karaktär för att sedan helt avta. Automatisk indirekt mätning Det finns också indirekta metoder som mäter blodtrycket automatiskt. Ena metoden är den oscillometriska mätmetoden som mäter pulstrycket som fortplantar sig från manschetten för olika övertryck. Det övertryck som gav störst pulstryck motsvarar medelblodtrycket. Därefter görs en skattning av det diastoliska och systoliska trycket. Den andra metoden är automatiska mätare som använder den auskultatoriska mätmetoden av tryck genom bedömning av virvelljudet. Mätaren på laborationen bygger på oscillometrisk mätning. 1. Mät blodtrycket med hjälp av den manuella manschetten i tre olika fall (pumpa upp trycket till ca 180 mmhg). a. Sittande med manschetten i höjd med hjärtat b. Sittande med armen hängande ner c. Sittande med armen sträckt uppåt 2. Gör samma mätningar med den automatiska blodtrycksmätaren. 3. Fundera över a) varför resultaten av mätningarna skiljer sig åt och b) vilka felkällor som kan finnas. Biomedicinsk teknik vid LTH 8
9 Handledning senast uppdaterad: JG Biomedicinsk teknik vid LTH 9
Sensorteknik Lab 3 Sensorer. Biomedicinsk teknik LTH
Sensorteknik 2016 Lab 3 Sensorer Biomedicinsk teknik LTH Tryckmätning En Motorola MPX10DP tryckgivare Ett spänningsaggregat En INA101 differentialförstärkare Ett digitalt oscilloskop Tryckluft En testplatta
Läs merSensorer och mätteknik Laborationshandledning
Sensorer och mätteknik Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Introduktion Välkommen till introduktionslaborationen! Syftet med dagens laboration är att du ska få bekanta dig
Läs merLaboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare
Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration
Sensorer, effektorer och fysik Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration Töjning Betrakta en stav med längden L som under inverkan av en kraft F töjs ut en
Läs merSensorer och Mätteknik 2014
Sensorer och Mätteknik 2014 Lab Impedans Biomedicinsk teknik LTH Lektion: Impedans Läsanvisningar Carlson, Johansson: Elektronisk Mätteknik. Kap. 1.3 1.5, sid. 15 40. Kap. 3.8, sid. 166 169. Kap. 7, sid.
Läs merElektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs merLaboration 1. Töjning och Flödesmätning
Töjningsmätning 1 Laboration 1. Töjning och Flödesmätning Litteratur 1. Läs igenom avsnitten i boken som behandlar mätning med töjningsgivare (kap. 2, 6.2, 8.1-8.2). 2. Läs igenom avsnitten "Mätning av
Läs merAutomationsteknik Laboration Givarteknik 1(6)
Automationsteknik Laboration Givarteknik () Laboration Givarteknik I denna laboration ska trådtöjningsgivare i bryggkoppling och med tillhörande förstärkare studeras. Vidare ska ett termoelement undersökas.
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten
Läs merMätteknik för E & D Impedansmätning Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH
Mätteknik för E & D Impedansmätning Laborationshandledning 2016 Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Lektion: Impedans Inför laborationen Skriv ut den här laborationshandledningen eller ladda ner
Läs merFigur 1.1 Askultatorisk och palpatorisk blodtrycksmätning.
1. Tryckmätning Per Ask Institutionen för medicinsk teknik Linköpings universitet Blodtryck eller andra tryck kan mätas med en direkt metod där en tryckmätningskateter eller mikrogivare förs in i blodbanan
Läs merSensorteknik Ex-tenta 1
Elektrisk mätteknik LTH Sensorteknik Ex-tenta 1 Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator och/eller tabell. Anvisningar: De 16 första frågorna bör besvaras relativt kortfattat, t.ex. genom en enkel ritning och en
Läs merKortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal.
Laboration 1 Kortlaboration Fil Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal. 1.1 Förberedelseuppgifter Inledning I industrin används olika sorters givare för mätning
Läs merKortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal.
Laboration 1 Kortlaboration Fil Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal. 1.1 Förberedelseuppgifter Inledning I industrin används olika sorters givare för mätning
Läs merImpedans och impedansmätning
2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans
Läs merImpedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!
Impedans och impedansmätning Impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans
Läs mer1 Laboration 1. Bryggmätning
1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande
Läs merStation 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning
Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare
Läs merMultimeter & Räknare 2015
Laborationshandledning, EEM007 Multimeter & Räknare 2015 INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICINSK TEKNIK, LTH Multimeter och räknare Läsanvisningar Carlson, Johansson: Elektronisk Mätteknik Kap. 2.2 Standardavvikelse,
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merApparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:
UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur
Läs merTENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp
Umeå Universitet Tillämpad Fysik och Elektronik Stig Esko Nils Lundgren Jan-Åke Olofsson TENTAMEN Tillämpad mätteknik, 7,5 hp Fredag 20 januari, 2012 Kl 9.00-15.00 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Tentamen
Läs merVälkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg
Välkommen till Blodtrycksutbildningen Inger Norvinsdotter Borg Tänkvärt Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Mätning av blodtryck är en av de vanligaste
Läs merHandledning laboration 1
: Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Handledning laboration 1 VT 2017 Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen
Läs merSensorteknik 2017 Trådtöjningsgivare
Sensorteknik 2017 Johan Nilsson http://www.kyowa-ei.com www.hbm.com Uppfanns 1938 i USA för mätningar under utveckling av jordbävningssäkra byggnader (Simmons & Ruge) Använda nu i ett stort antal tillämpningar
Läs merLaborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merSpolens reaktans och resonanskretsar
Ellab013A Spolens reaktans och resonanskretsar Namn Datum Handledarens sign Laboration Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning
Läs merKortformsinstruktion. BP Pump 2 Simulator för non-invasivt blodtryck
TTSF-BPP2, ver 090821 Kortformsinstruktion BP Pump 2 Simulator för non-invasivt blodtryck Postadress Telefon Fax Tesika Teknik AB 046-55 080 046-55 082 Björnstorps by 247 98 GENARP Hemsida E-post www.tesika.se
Läs merLaborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Läs merLTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Läs merImpedans och impedansmätning
Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),
Läs merE-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten
Q Sida 1 av 6 Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten Inledning Hur vågor bildas och utbreder sig på en vätskeyta är ett viktigt och välstuderat fenomen. Den återförande kraften på den oscillerande
Läs merMät kondensatorns reaktans
Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar
Läs merCédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor
édric ano Uppsala 51199 010050693 Mätsystem F4Sys Pulsmätare med Isensor Sammanfattning Jag har valt att konstruera en pulsmätare som arbetar genom att utnyttja Iteknik. Då ett finger placeras på Isensorn
Läs merMätteknik Digitala oscilloskop
Mätteknik 2018 Digitala oscilloskop Läsanvisningar Modern elektronisk mätteknik: Kap. 5 - Probens uppbyggnad och egenskaper (326-336) Kap. 6 - Digitala minnesoscilloskop (347-381) Kap. 8 - Frekvensanalys
Läs merMultimeter och räknare
Multimeter och räknare Inför laborationen: Skriv ut den här laborationshandledningen eller ladda ner den till dator/surfplatta (ej mobiltelefon) och ta med handledningen till laborationen. Läs igenom laborationshandledningen,
Läs merUppgift 1: När går en glödlampa sönder?
Uppgift 1: När går en glödlampa sönder? Materiel: Glödlampa, strömkälla, motstånd samt dator försedd med analog/digital omvandlare och tillhörande programvara för datainsamling. Beskrivning: Kanske tycker
Läs mer4 Laboration 4. Brus och termo-emk
4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)
Läs merEllära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.
Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Läs merMätteknik E-huset. Digitalt oscilloskop Vertikal inställning. Digitalt oscilloskop. Digitala oscilloskop. Lab-lokal 1309 o 1310
Schema Mätteknik F 2015 Läsvecka 1 (v13) måndag 23-mar Förel 13-15 (E:B) Läsvecka 2 (v14) DigOsc måndag 30-mar Förel 13-15 (E:B) PÅSK!! Mätteknik 2015 Läsvecka 3 (v15) DigOsc tisdag 07-apr Lab 8-12 onsdag
Läs merUltraljudsfysik. Falun
Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad
Läs merAtt fjärrstyra fysiska experiment över nätet.
2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH
Läs merIN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merMätteknik. Biomedicinsk teknik (Elektrisk Mätteknik), LTH
Mätteknik Biomedicinsk teknik (Elektrisk Mätteknik), LTH www.bme.lth.se Kursansvariga: Johan Nilsson, Lars Wallman johan.nilsson@bme.lth.se, lars.wallman@bme.lth.se Idag Introduktion av kursen Vad är Mätteknik
Läs merAnalog till Digitalomvandling
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2005-09-20 Analog till Digitalomvandling Om man har n bitar kan man uttrycka 2 n möjligheter. Det största nummeriska värdet är M = 2 n -1 För tre bitar blir
Läs merAnalog till Digitalomvandling
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 8 Tisdag 2006-09-21 Analog till Digitalomvandling Vi börjar med det omvända. Digital insignal och analog utsignal. Digital in MSB D/A Analog ut LSB Om man har n bitar
Läs merMÄTNING AV KRAFT, TRYCK OCH VRIDMOMENT
Elektriska mätsystem I, 5p, seminarieuppgift 2002-10-16 MÄTNING AV KRAFT, TRYCK OCH VRIDMOMENT Jonas Långbacka Tommy Kärrman Magnus Hansson Mätsystem för mätning av storheter som kraft, tryck och vridmoment
Läs merLufttryck i ballong laboration Mätteknik
(SENSUR) Lufttryck i ballong laboration Mätteknik Laborationen utfördes av: (Sensur) Rapportens författare: Sjöström, William Uppsala 8/3 2015 1 av 7 1 - Inledning Om du blåser upp en ballong av gummi
Läs merAssistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000
Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning
Läs merTSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter
TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter Sune Söderkvist, Mikael Olofsson 9 februari 2018 Fyll i detta med bläckpenna Laborant 1 Laborant 2 Personnummer Personnummer Datum Godkänd 1
Läs merELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Håkan Joëlson 2008-11-03 v 1.2 ELEKTROTEKNIK Laboration E701 Apparater för laborationer i elektronik Innehåll Mål... Teori... Uppgift 1...Spänningsaggregat
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna
Läs merLaboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs merKapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB
Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7 Kapitel 4 Blodtryck Kapitel 4 Blodtryck Sida 2 av 7 Blodtryck Högt okontrollerat blodtryck ökar risken för diabetes, åderförfettning, stroke, hjärtinfarkt, hjärtförstoring,
Läs merProcessindustriell mätteknik
ÅBO AKADEMI Processindustriell mätteknik Tryckmätning Marcus Grönlund 5/8/2013 Processindustriell mätteknik Åbo Akademi 2013 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Mätreferens...
Läs merMät resistans med en multimeter
elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om
Läs merVarje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.
Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du
Läs merLokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz
Lokaloscillator för FM-rundradiobandet 98,7-118,7 MHz Andreas Claesson, E00 & Robin Petersson, F00 Handledare: Göran Jönsson Radioprojekt ETI041 Lunds Tekniska Högskola 23 februari 2005 Referat: Denna
Läs merTrådtöjningsgivare TTG. Zoran Markovski
Trådtöjningsgivare TTG Zoran Markovski Mekanisk Konstruktion Belastning deformation Dragkraft töjning Tryckkraft komprimering Hur mäter vi denna förändring Transduktor (eng. tansducer) Omvandlar en fysisk
Läs merLinnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd
Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma
Läs merFigur 1 Konstant ström genom givaren R t.
Automationsteknik Övning givaranpassning () Givaranpassning Givare baseras ofta på att ett materials elektriska egenskaper förändras när en viss fysikalisk storhet förändras. Ett exempel är temperaturmätning
Läs merM7 Svenska. Inledning. Innehållsförteckning
Inledning Med OMRON M7 mäter du enkelt och snabbt blodtryck och puls från armen utan att behöva använda pumpboll eller stetoskop. Mätvärdena sparas i minnet på OMRON M7. OMRON M7 har en standardmanschett
Läs merETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1
ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1 Sammanfattning Syftet med denna laboration är att ge tillfälle till praktiska erfarenheter av elektriska kretsar. Grundläggande mätningar görs på ett
Läs merBlodtrycksmätare Y701 CA Y701 PC Y700 CA Y700 PC
A U T O M A T I S K Blodtrycksmätare Y701 CA Y701 PC Y700 CA Y700 PC START STOP / Funktioner Minnesområden för två personer 60 Platser per person Medelvärdet från de 3 senaste mätningarna Datum och tid
Läs merTentamen i Elektronik - ETIA01
Tentamen i Elektronik - ETIA01 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-21 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60 poäng. Uppgifterna är inte ordnade på något
Läs merRotationsrörelse laboration Mekanik II
Rotationsrörelse laboration Mekanik II Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2015 04 19 Sida 1 av 10 Sammanfattning För att förändra en kropps rotationshastighet så krävs ett vridmoment,
Läs merD. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng.
1 Att tänka på (obligatorisk läsning) A. Redovisa Dina lösningar i en form som gör det lätt att följa Din tankegång. (Rättaren förutsätter att det dunkelt skrivna är dunkelt tänkt.). Motivera alla väsentliga
Läs merSvängningar och frekvenser
Svängningar och frekvenser Vågekvationen för böjvågor Vågekvationen för böjvågor i balkar såväl som plattor härleds med hjälp av elastiska linjens ekvation. Den skiljer sig från de ovanstående genom att
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Säkrare blodtrycksmätning. Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Säkrare blodtrycksmätning Rekommendation för metoder & utrustningsval inom ÖLL Syfte Inom sjukvården mäter vi blodtrycket ofta och det är viktigt att man gör detta på ett standardiserat
Läs merOSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17
Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 OSCILLOSKOPET Syftet med laborationen Syftet med denna laboration är att du ska få lära dig principerna för hur ett oscilloskop fungerar,
Läs merSpä nningsmä tning äv periodiskä signäler
UMEÅ UNIVERSITET v, 6-- Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors Nils Lundgren Ville Jalkanen Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler Introduktion Laborationen går ut på att med mätinstrument
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808
Linnéuniversitetet Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Laborationshäfte för kursen Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 1. Instrumentjämförelse
Läs merFakta mätteknik. Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc. fakta - kunskap - utbildning - support
Temperatur Fakta mätteknik Kortfattad temperaturfakta - givarsystem, val av rätt givare, noggrannheter, svarstider etc fakta - kunskap - utbildning - support Er kunskapspartner Nordtec Instrument AB 03-704
Läs merUltraljudprovning. Inspecta Academy 2014-02-26
Ultraljudprovning Inspecta Academy 1 Ultraljudprovning Inspecta Sweden AB 2 Ultraljudprovning 3 Grundläggande principer Ljud skapas genom vibrationer och rör sig som vågor Ljudvågor fortplantas genom grundmaterialet
Läs merBruksanvisning reducerventil VM 7690
Bruksanvisning reducerventil VM 7690 Typ VRCD Reducerventil med ett stabilt sekundärtryck för tryckreducering i vattenledningar. Ett bra val! Reservation för eventuella konstruktionsändringar och tekniska
Läs merSystemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:
Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT Laborationsansvariga: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26 Syfte Denna laboration syftar till att bekanta sig med en typ av switchaggregat, boost-regulatorn.
Läs merExempel PI reglering med SMV frekvensomriktare.
2008-08-21 V1.1 Page 1 (6) Exempel PI reglering med SMV frekvensomriktare. Typexempel fläktapplikation. Luft sugs in igenom luftintaget från utsidan in i luftkanelen med hjälp av motorn/fläkten. Luften
Läs merMätteknik (ESSF10) Kursansvarig: Johan Nilsson Översiktligt kursinnehåll
Biomedicinsk teknik Mätteknik (ESSF10) Kursansvarig: Johan Nilsson (johan.nilsson@bme.lth.se) Översiktligt kursinnehåll Metoder för mätning av elektriska storheter som: Spänning, Ström, Impedans, Tid,
Läs merLab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist
Lab 4 Några slides att repetera inför Lab 4 Oscilloskopets Wave-generator Waveform Sine Square Ramp Pulse DC Noise BNC-kontakt Frequency Amplitude Offset Man kan använda oscilloskopets inbyggda Wave-generator!
Läs merDopplerradar. Ljudets böjning och interferens.
Dopplerradar. Ljudets böjning och interferens. Förberedelser Läs i vågläraboken om interferens (sid 60 70), svävning (sid 71 72), dopplereffekt (sid 83 86), ljudreflektioner i ett rum (sid 138 140), böjning
Läs merLik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Feb 2015 2 Innehåll
Läs merMätning av fokallängd hos okänd lins
Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och
Läs merTemperaturgivare. Värmetransport på 3 sätt: Typer av givare för temperatur: * Värmeledning * Konvektion * Strålning
Värmetransport på 3 sätt: * Värmeledning * Konvektion * Strålning Typer av givare för temperatur: * Beröringstyp (värmetransport via värmeledning) * Beröringsfri typ (värmetransport via strålning) Givare
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling Elektronik för D ETIA01 Peter Hammarberg Anders J Johansson Lund April 2008 Mål Efter laborationen skall du ha studerat följande:
Läs merREGLERTEKNIK Laboration 3
Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för Industriell Elektroteknik och Automation LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg REGLERTEKNIK Laboration 3 Modellbygge och beräkning av PID-regulator Inledning
Läs merLaboration 1 Fysik
Laboration 1 Fysik 2 2015 : Fysik 2 för tekniskt/naturvetenskapligt basår Laboration 1 Förberedelseuppgifter 1. För en våg med frekvens f och våglängd λ kan utbredningshastigheten skrivas: 2. Färgen på
Läs merUpp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.
1. Bengt ska just demonstrera stående vågor för sin bror genom att skaka en slinkyfjäder. Han lägger fjädern på golvet och ber sin bror hålla i andra änden. Sen spänner han fjädern genom att backa lite
Läs mer- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare
Elektroteknik MF1017 föreläsning 8 - Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vikningsdistorsion antivikningsfilter - Trådtöjningsgivare U1:28
Läs merDEL-LINJÄRA DIAGRAM I
Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Ulf Holmgren 95124 DEL-LINJÄRA DIAGRAM I Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd:
Läs merKrafter och Newtons lagar
Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Newtons andra lag är det viktigaste hjälpmedel vi har för att beskriva vad som händer med en kropp och med kroppens rörelse när den påverkas av andra kroppar.
Läs merRC-kretsar, transienta förlopp
13 maj 2013 Labinstruktion: RC-kretsar, magnetiska fält och induktion Ellära, 92FY21/27 1(5) RC-kretsar, transienta förlopp I den här laborationen kommer du att titta på urladdning av en RC-krets och hur
Läs merMätteknik (ESSF10) Kursansvarig: Johan Nilsson Översiktligt kursinnehåll
Biomedicinsk teknik Mätteknik (ESSF10) Kursansvarig: Johan Nilsson (johan.nilsson@bme.lth.se) Översiktligt kursinnehåll Metoder för mätning av elektriska storheter som: Spänning, Ström, Impedans, Tid,
Läs merLaboration i Tunneltransport. Fredrik Olsen
Laboration i Tunneltransport Fredrik Olsen 9 maj 28 Syfte och Teori I den här laborationen fick vi möjlighet att studera elektrontunnling över enkla och dubbla barriärer. Teorin bakom är den som vi har
Läs merTENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin
Umeå Universitet TENTAMEN Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling Lärare: Joakim Lundin Datum: 09-10-28 Tid: 09.00-15.00 Kod:... Grupp:... Betyg Poäng:...
Läs merSpänningsstyrd Oscillator
Spänningsstyrd Oscillator Referat I det här projektet byggs en delkrets till frekvensneddelare för oscilloskop som inte har tillräcklig bandbredd för dagens höga frekvenser. Kretsen som byggs är en spänningsstyrd
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 5 Operationsförstärkaren Elektronik för D ETIA01 Johan Kåredal Anders J Johansson Lund April 2008 Laboration 5 Mål Efter laborationen vill vi att du ska: fått
Läs mer