Figur 1.1 Askultatorisk och palpatorisk blodtrycksmätning.
|
|
- Anita Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1. Tryckmätning Per Ask Institutionen för medicinsk teknik Linköpings universitet Blodtryck eller andra tryck kan mätas med en direkt metod där en tryckmätningskateter eller mikrogivare förs in i blodbanan eller det organ där man önskar studera tryck. Alternativet är någon indirekt metod. Ett exempel på en indirekt metod är blodtrycksmätning där man mäter tryck i en manschett och där detta kan relateras till tryck i blodkärl. En annan indirekt metod är att använda ett kraftbalansförfarande. De direkta metoderna är blodiga (invasiva) medan indirekt mätning kan utföras oblodigt (icke-invasivt). 1.1 Indirekt tryckmätning Den vanligaste typen av blodtrycksmätning sker med hjälp av uppblåsbar blodtrycksmanschett som vanligen placeras runt armen. Ljud genererat från flödet genom manschetten detekteras auskultatoriskt med hjälp av stetoskop eller palpatoriskt med hjälp av handen (se Figur 1.1). Figur 1.1 Askultatorisk och palpatorisk blodtrycksmätning. Blodtrycksmanschetten skall vara så utformad att trycket i manschetten överförs till armen på sådant sätt att samma tryck uppträder som ett vävnadstryck i densamma (Figur 1.2). När trycket i blodtrycksmanschetten överstiger det systoliska artärtrycket ockluderas blodkärlet genom att detta faller samman (Figur 1.2a). Inget flöde uppträder då varför inte heller ljud eller tryckpulsationer genereras. När manschettrycket ligger mellan systoliskt och diastoliskt tryck kommer blodkärlet under en del av hjärtcykeln att vara öppet och under en annan del stängt (Figur 1.2b). I detta fall alstras karakteristiska ljud, Korotkoffljud, vars intensitet i relation till manschett- och blodtryck framgår av Figur 1.3. Vid ett manschettryck lägre än det diastoliska trycket kommer kärlet att vara öppet under hela hjärtcykeln vilket inte ger några påtagliga ljud eller tryckpulsationer. Ljud observerat med stetoskop eller palperade tryckpulser används för att bestämma den systoliska och diastoliska trycknivån. Mätförfarandet kan automatiseras genom att ersätta stetoskopet med en mikrofon och styra manschettrycket med en pump. 1
2 Figur 1.2 Blodtrycksmanschett vid olika tryck. Figur 1.3 Intensiteten hos Korotkoffljud vid olika manschettryck. 2
3 Genom att grinda ut den akustiska signalen enbart under viss tid i systole (t ex 300 ms) kan känsligheten för störningar från yttre ljud eller rörelse minskas (Figur 1.4). Trots detta förfaringssätt är det inte möjligt att mäta blodtryck under arbete med denna metod. Ett alternativt detektionsförfarande är att använda ultraljudsdoppler för detektion (se Figur 1.5). Det är också möjligt att registrera tryckpulsationerna i manschetten (Figur 1.6). Denna princip är vanligt förekommande hos kommersiell utrustning. Man bör observera vilka kriterier som används i en viss utrustning för att bestämma systoliskt och diastoliskt tryck. Systoliskt tryck bestäms direkt från det högsta manschettryck där pulsationer uppträder. Det diastoliska trycket kan dock t ex beräknas approximativt från medeltrycket, uppskattat från det tryck då manschetttryckspulsationerna är maximala, och från det systoliska trycket. Figur 1.4 Principen för automatisk blodtrycksmätning med hjälp av mikrofon samt mät- och styrelektronik. Under de senaste åren har man presenterat en icke-invasiv metod att mäta blodtryckets hela tidsförlopp i ett finger. Principen för metoden framgår av Figur 1.7. En tryckmanschett placeras runt ett finger. Trycket i en fingermanschetten varieras med hjälp av en shaker kopplad till ett membran. Blodvolymen i fingret kan uppskattas med hjälp av en fotopletysmograf där transmitterat ljus från en lysdiod till en fototransistor är ett mått på volymen blod. Figur 1.5 Automatisk blodtrycksmätning med ultraljudsdoppler. 3
4 Figur 1.6 Automatisk blodtrycksmätning via detektering av tryckpulsationer. Figur 1.7 Icke invasiv blodtrycksmätning i finger. Ljus utsänds av en lysdiod (LED) och mottages av en fototransistor (PT). Signalen från fototransistorn jämförs med ett referensvärde och driver via en effektförstärkare (PA) en shaker. Om trycket i fingermanschetten ökas kommer fotopletysmografisignalens DC-komponent att minska. Denna signal har emellertid också en pulserande komponent som antar ett maximum. När maximat inträffar antas blodkärlen i fingret vara obelastade, dvs ha mest marginal för att kunna utvidga sig. Fotopletysmografisignalen för maximal pulsation används som börvärde i ett återkopplat system som styr trycket i manschetten. Det återkopplade systemet kommer att hålla fotopletysmografisignalens DC-komponent konstant och därmed blodvolymen i fingret konstant. Genom att blodvolymen hålls konstant kommer trycket i manschetten att följa artärblodtrycket i fingret. Manschettrycket varieras varvid fotopletysmografisignalen för maximala pulsationer i densamma bestäms. Återkopplingen sluts varvid manschettrycket följer artärtrycket. Tonimetri är en indirekt metod att mäta intraokulärt tryck. Principen för Mackay- Margtonimetern visas i Figur 1.8. På en skiva finns en cirkulär kraftkännande del. Skivan närmas ögat och applanerar hornhinnan (cornean) varvid registrerad kraft ökar (1). Vid (2) består uppmätt kraft av summan av det intraokulära trycket och hornhinnans böjmotstånd. Avplanas hornhinnan ytterligare når hornhinnans krökning utanför den kraftkännande ytan varför böjmotståndet ej påverkar mätningen. Vid (3) registreras därför det "sanna" intraokulära trycket. Komprimeras ögonloben ökar dock trycket ytterligare (4). Ytspänningen i tårvätskan bidrar med en kraftkomponent som dock kan uppskattas från registreringen. 1.2 Direkt tryckmätning För direkt blodtrycksmätning används dels vätskefyllda katetrar anslutna till yttre tryckgivare dels kateterspetsgivare. Tidsförloppet skall kunna registreras noggrant vilket bl a kräver god linjaritet, låg nollpunktsdrift (temperaturdrift) och tillräcklig bandbredd hos mätsystemet. Vätskefyllda system 4
5 Principer för olika externa tryckgivare av trådtöjningstyp visas i Figur 1.9. Översta delen av figuren visar den ursprungliga typen där man använde motståndstråd. I mellersta figurdelen har trådtöjningsgivare limmats direkt på givarens metallmembran och i nedersta delen av figuren har man använt tunnfilmsteknik för att åstadkomma resistanselementen. a) b) c) Figur 1.8 Mackay-Marg-tonimetern. Trycket mäts genom att cornean applaneras med en skiva. Denna har en kraftkännande central del (streckad) och en kraftokänslig del mer perifert (vit). Kraften som funktion av tiden visas för sex olika fall av kontakt mellan skivan och cornean. Figur 1.9 Olika äldre typer av externa tryckgivare. a: givare med lindad motståndstråd, b: membran med limmade trådtöjningsgivare, c: töjningsgivare som har pålagts på membran med hjälp av tunnfilmsteknik. På moderna tryckgivare används nästan uteslutande halvledarteknik för att åstadkomma resistanselement (Figur 1.10). p- eller n-dopat kiselmaterial uppvisar piezoresistiva egenskaper, dvs de har en resistivitet som varierar mycket kraftigt med töjningen av materialet (se Figur 1.11). För p-material ökar och för n-material minskar resistiviteten med ökande töjning. En nackdel är att resistivitetsförändringen är kraftigt temperaturberoende. Eftersom p- material uppvisar den bästa linjariteten används normalt detta material. Principiellt finns det två sätt att använda det piezoresistiva materialet. I ena fallet används en bit av ett kiselmaterial som arrangeras som en i ena änden fast inspänd balk. Rörelsen från givarmembranen överförs till en böjning av balken vilket resulterar i resistansförändringar. I det andra fallet indiffunderas resistanser direkt i ett givarmembran av kisel. Genom att indiffundera resistanser som både ökar och minskar 5
6 sitt värde vid belastning av membranet och arrangera dessa på lämpligt sätt kan temperaturkompensering erhållas. Till tryckgivaren kopplas en kateter varvid en vätskeöverföringslänk bildas. Schematiskt kan ett sådant system beskrivas enligt Figur Katetermanometersystemet kan beskrivas med distribuerade flödesresistanser, inertanser och complianceelement eller deras elektriska analoger: resistans, induktans och kapacitans. Förenklat kan man beskriva katetern med halva dess totala compliance placerade vid dess ändar samt en resistans och en inertans. Figur 1.10 Piezoresistivt material och olika arrangemang hos tryckgivare. a: hel bit p-dopat material, b: kanal med indiffunderat p-material, c: membran med indiffunderade piezoresistiva elektriska element, - och + indikerar att resistansen minskar respektive ökar med pålagt tryck; d: balk med piezoresistiva element. 6
7 Figur 1.11 Resistivitet för n- och p-typmaterial som funktion av töjningen. Figur 1.12 Vätskefylld kateter med tryckgivare samt dess elektriska ekvivalenter. Egentligen borde katetern beskrivas med distribuerade resistanser, inertanser och complianser som i figurdel b. Normalt räcker dock en förenklad beskrivning som i figurdel c. Tryckgivare kan förenklat representeras med en compliance. Givarens resistans och inertans kan försummas eftersom tvärsnittsytan är så stor (se ekvation 1.1 och 1.2). Flödesresistansen ges av 8η l R = (1.1) 4 π r 7
8 där η är viskositeten, l kateterlängden och r kateterns radie. Inertansen ges av ρl L = (1.2) 4 π r där ρ är katetervätskans densitet. Complianceelementet vid kateterns ingång påverkar ej dess överföringsfunktion. Totala compliance vid givarsidan ges därför av C C0 = + C (1.3) 2 Om p o är trycket vid givaren och p i trycket vid kateterns ingång kan vi ställa upp överföringsfunktionen som 1 p0() s sc0 = p () 1 i s sl + R + sc 0 (1.4) vilket är en andra ordningens överföringsfunktion. Allmänt kan överföringsfunktionen för ett andra ordningens system skrivas p () s ω p s s D s = 2 2 i () + 2 ω0 + ω0 (1.5) Identifiering ger resonansfrekvensen f r = = (1.6) 2π LC 2 πρ lc 0 0 Således är resonansfrekvensen direkt relaterad till kateterns radie och inverst relaterad till roten ur dess längd och compliance. Dämpningen erhålles som D R 2 C L 4η lc 0 0 = = (1.7) 3 πρ r varför dämpningen beror av roten ur kateterns längd och compliance men framför allt notabelt; inverst av radien i tredje potens. Stegsvar för andra ordningens system vid olika dämpningar visas i Figur Vid en dämpning kring 0.7 erhålles optimalt stegsvar. 8
9 För att noggrant kunna återge trycksignalen ställs krav på mätsystemets resonansfrekvens och dämpning. Som en grov tumregel brukar man säga att trogen artärtrycksåtergivning kräver att ca 10 övertoner skall kunna återges. I själva verket är situationen mer komplex. Man kan dock som i Figur 1.14 ange ett område där kombinationen dämpning och resonansfrekvens ger trogen återgivning. Oftast är vätskefyllda tryckmätningssystem underkritiskt dämpade med dämpning mellan 0.1 och 0.3, dvs man har en resonanstopp i överföringsfunktionen och ett stegsvar med översvängar. Figur 1.15 visar några olika metoder för att förbättra frekvensegenskaperna. Genom att lägga ett flödesmotstånd i serie med katetern och givaren kan man erhålla seriedämpning vilket dock inte enbart ökar dämpningen utan också reducerar bandbredden. Vid parallelldämpning kopplas ett flödesmotstånd från givaren till atmosfären. Genom att ha ett justerbart motstånd kan frekvensgången trimmas in (se Figur 1.16). Andra sätt att erhålla dämpning är viskös dämpning vid givarmembranen eller att kompensera för överföringsfunktionen elektroniskt (se Figur 1.15). De senare metoderna används dock ej praktiskt eftersom överföringsfunktionen varierar med tiden på grund av att compliance ändras av varierande mängd mikroluftblåsor i katetervätskan. Figur 1.13 Stegsvar för andra ordningens system. Figur 1.14 Kombinationer av dämpning och resonansfrekvens som visat sig ge trogen tryckåtergivning. 9
10 Figur 1.15 Olika sätt att kompensera underkritiskt dämpade tryckmätningssystem. 1: seriedämpning, 2: parallelldämpning, 3: viskös dämpning, 4: elektronisk kompensering. En felkälla i samband med tryckmätning i en strömmande fluid är att uppmätt tryck kan bero på kateterhålets orientering i ett blodkärl (Figur 1.17). Vid ett kateterhål parallellt med flödet registreras korrekt tryck men med ett hål som pekar mot flödet erhålles ett tryck som är högre än det statiska trycket i fluiden. Storleken på denna tryckförhöjning p erhålles från Bernoullis ekvation som p = ρv (1.8) Figur 1.16 Parallellkompensering med en kommersiellt tillgänglig anordning. Dämpningen justeras genom att ändra motståndet till en liten kammare med en innesluten luftblåsa. Vänstra figurdelen visar hur den inkopplas mellan tryckgivaren och en anordning som ger ett flöde genom katetern. Högra delen visar elektriska ekvivalenter. Kateterspetsgivare Kommersiellt tillgängliga kateterspetsgivare finns av halvledartyp och fiberoptisk typ. Givarna av halvledartyp består av ett kiselstycke där man etsat ett membran och i vilket resistanser har indiffunderats (Figur 1.18). På grund av membranets ringa massa erhålles mycket hög bandbredd för dessa system. Givare av denna typ kräver mycket god kapsling 10
11 för att skyddas mot mekanisk påverkan och från den aggressiva kemiska miljö som t ex blod utgör. Material som ger detta skydd är t ex rostfritt stål och glas. Principen för en fiberoptisk givare med ändmembran visas i Figur 1.19 och Figur Från ett antal sändande fibrer skickas ljus mot ett membran. Mängden ljus som reflekteras tillbaka beror av membranets böjning. I Figur 1.20 visas hur mängden ljus minskar som överförs från en sändande fiber till en mottagande när membranet närmar sig fiberändarna. Ett exempel på givarutformning visas i Figur Figur 1.17 Tryck uppmätt med kateter riktad mot strömningen respektive 90 o vinkel mot densamma. Figur 1.18 Kateterspetsgivare av halvledartyp. I en annan variant av fiberoptisk tryckgivare skickas ljus genom en optisk fiber arrangerad som en balk och där balken böjs av olika mycket beroende på det tryck som läggs på denna (Figur 1.22). Mängden ljus som reflekteras tillbaka i fibern varierar med läget på fiberänden i förhållande till en speglande kiselyta vid fiberändens ena kant. Givarkonstruktionen har den stora fördelen att den kan göras mycket liten. Figur 1.19 Principen för en fiberoptisk tryckgivare. Figur 1.20 Effekten av ändrat avstånd mellan fiberändar och tryckkännande membran. Färre strålvägar från den sändande fibern 1 till den mottagande fibern 2 finns när avståndet till membranet reduceras. 11
12 Figur 1.21 Exempel på utformning av fiberoptisk givare. Figur 1.22 En tryckgivare av fiberoptisk typ som mäter tryck från sidan. Givaren har extremt små dimensioner. Figur 1.23 visar en kateterspetsgivare baserad på en konduktivitetsprincip. I givaren finns en instängd luftvolym genom att när givaren fylls med koksaltlösning sker detta via en kapillär kring vilken en luftficka bildas. Luften komprimeras när ett tryck läggs på givaren vilket gör att en vätskemenisk i givaren förskjuts i relation till pålagt tryck. I den kammare som bildas inne i givaren är elektroder placerade längs kammarens väggar. Den elektriska impedansen mellan dessa elektroder kan då relateras till pålagt tryck. Figur 1.23 Mikrogivare baserad på en konduktivitetsprincip. Tryckmätning med pipett Vid tryckmätning i kapillärer och andra små kärl är det oftast inte möjligt att använda sig av katetrar, nålar eller kateterspetsgivare. För tryckmätningar i samband med forskningsfrågeställningar har en speciell nollbalansteknik med mikropipetter utvecklats. 12
13 En glaspipett med mycket fin spets (någon µm) förs in i kärlet (Figur 1.24). Pipetten är fylld med en koncentrerad kaliumkloridlösning. Med pipetten placerad i vätska/blod kommer den elektriska impedansen hos pipetten att mycket starkt bero på om pipettens själva spets är fylld med vätskan eller kaliumklorid. Med den föreslagna tekniken kan övergången mellan dessa två vätskor förskjutas genom att ett tryck påläggs pipetten antingen från mätobjektet eller från en bälg. Genom att mäta pipettens elektriska impedans och hålla denna konstant med hjälp av ett servosystem kommer trycket från bälgen att följa tryckvariationerna i det kärl där man önskar mäta trycket. Figur 1.24 Mikrotryckmätning med pipett och nollbalansteknik. Den elektriska impedansen hos pipetten är kopplad som del av en brygga. När impedansen ändras ändras obalansspänningen hos den växelspänningsmatade bryggan. Amplituden hos obalansspänningen erhålles med hjälp av en fasdetektor och får generera ett tryck i en bälg. Trycket kopplas till mikropipetten. Det återkopplade systemet håller pipettens impedans konstant varvid trycket i bälgen kommer att följa trycket i mätobjektet. 13
Impedans och impedansmätning
2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans
Läs merImpedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!
Impedans och impedansmätning Impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans
Läs merImpedans och impedansmätning
Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),
Läs merSensorteknik Lab 3 Sensorer. Biomedicinsk teknik LTH
Sensorteknik 2016 Lab 3 Sensorer Biomedicinsk teknik LTH Tryckmätning En Motorola MPX10DP tryckgivare Ett spänningsaggregat En INA101 differentialförstärkare Ett digitalt oscilloskop Tryckluft En testplatta
Läs merT1-modulen Lektionerna Radioamatörkurs OH6AG Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Heikki Lahtivirta, OH2LH
T1-modulen Lektionerna 13-15 Radioamatörkurs - 2011 Bearbetning och översättning: Thomas Anderssén, OH6NT Original: Heikki Lahtivirta, OH2LH 1 Spolar gör större motstånd ju högre strömmens frekvens är,
Läs merSensorteknik 2017 Laborationshandledning Sensorer. Institutionen för biomedicinsk teknik LTH
Sensorteknik 2017 Laborationshandledning Sensorer Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Laboration 3 - Sensorlaboration Litteratur I Modern Industriell Mätteknik av Grahm, Jubrink och Lauber: Läs igenom
Läs merJämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper
Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Bo R. ndersson Fluida och Mekatroniska System, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköping, Sverige E-mail: bo.andersson@liu.se Sammanfattning
Läs merLaboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare
Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är
Läs merElektroakustik Något lite om analogier
Elektroakustik 2003-09-02 10.13 Något lite om analogier Svante Granqvist 2002 Något lite om analogier När man räknar på mekaniska system behöver man ofta lösa differentialekvationer och dessutom tänka
Läs mer- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare
Elektroteknik MF1017 föreläsning 8 - Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vikningsdistorsion antivikningsfilter - Trådtöjningsgivare U1:28
Läs merGivare. Givare / sensor / transmitter: Mätning av instorhet. Sensorutsignal. Matning (ström/spänning) (Spänning: 0-5V eller Ström: 4-20 ma)
Givare / sensor / transmitter: Mätning av instorhet Avkännare Givarelement Signalanpassning Sensorutsignal (Spänning: 0-5V eller Ström: 4-20 ma) Matning (ström/spänning) Avkännare för mekaniska instorheter
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten
Läs merDELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS
DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration
Sensorer, effektorer och fysik Mätning av töjning, kraft, tryck, förflyttning, hastighet, vinkelhastighet, acceleration Töjning Betrakta en stav med längden L som under inverkan av en kraft F töjs ut en
Läs merSensorteknik 2017 Trådtöjningsgivare
Sensorteknik 2017 Johan Nilsson http://www.kyowa-ei.com www.hbm.com Uppfanns 1938 i USA för mätningar under utveckling av jordbävningssäkra byggnader (Simmons & Ruge) Använda nu i ett stort antal tillämpningar
Läs mer1 Laboration 1. Bryggmätning
1 Laboration 1. Bryggmätning 1.1 Laborationens syfte Att studera bryggmätningar av fysikaliska storheter, speciellt kraft och temperatur. 1.2 Förberedelser Läs in laborationshandledningen samt motsvarande
Läs merTema 3. Fysiologiska tryck och flöden. Tryckmätning
Tema 3 Fysiologiska tryck och flöden Nedan följer en beskrivning av fysiologiska tryck- och flödesmätningar samt exempel på sensorer för tryck- och flödesmätning som används inom sjukvården. Flertalet
Läs merVälkommen till Blodtrycksutbildningen. Inger Norvinsdotter Borg
Välkommen till Blodtrycksutbildningen Inger Norvinsdotter Borg Tänkvärt Blodtrycksmätning är den enda undersökningen för att ställa diagnosen högt blodtryck. Mätning av blodtryck är en av de vanligaste
Läs merVarje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.
Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du
Läs merUppgifter 2 Grundläggande akustik (II) & SDOF
Uppgifter Grundläggande akustik (II) & SDOF. Två partiklar rör sig med harmoniska rörelser. = 0 u ( Acos( där u ( Acos( t ) 6 a. Vad är frekvensen för de båda rörelserna? b. Vad är periodtiden? c. Den
Läs merExtra övningsuppgifter
Optiska fibrer 1. En fiber har numerisk apertur 0,12 och kärnans brytningsindex är 1,4. Kärnans diameter är 7 µm. a) Vad är mantelns brytningsindex? b) För vilka våglängder är fibern en singelmodfiber?
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merMätningar med avancerade metoder
Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-05-04 Tentamen i Fotonik - 2015-05-04, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merAutomationsteknik Laboration Givarteknik 1(6)
Automationsteknik Laboration Givarteknik () Laboration Givarteknik I denna laboration ska trådtöjningsgivare i bryggkoppling och med tillhörande förstärkare studeras. Vidare ska ett termoelement undersökas.
Läs merEtt urval D/A- och A/D-omvandlare
Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer
Läs merMÄTNING AV KRAFT, TRYCK OCH VRIDMOMENT
Elektriska mätsystem I, 5p, seminarieuppgift 2002-10-16 MÄTNING AV KRAFT, TRYCK OCH VRIDMOMENT Jonas Långbacka Tommy Kärrman Magnus Hansson Mätsystem för mätning av storheter som kraft, tryck och vridmoment
Läs merAutomation Laboration: Reglering av DC-servo
Automation Laboration: Reglering av DC-servo Inledning I denna laboration undersöks reglering dels av varvtalet och dels av vinkelläget hos ett likströmsservo. Mätsignal för varvtal är utsignalen från
Läs merIsolationsförstärkare
Isolationsförstärkare Säker överföring av signaler med hjälp av elektriskt isolerade delar Agneta Bränberg dec 2014 Behov av galvanisk (elektrisk) isolation mellan signalkällan och resten av mätsystemet
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2012-04-10 Tentamen i Fotonik - 2012-04-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merKapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB
Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7 Kapitel 4 Blodtryck Kapitel 4 Blodtryck Sida 2 av 7 Blodtryck Högt okontrollerat blodtryck ökar risken för diabetes, åderförfettning, stroke, hjärtinfarkt, hjärtförstoring,
Läs merLösningar till övningsuppgifter i
Lösningar till övningsuppgifter i mätteknik 1. Wheatstonebrygga a. Beräkning av spänningarna U 1 och U 2 Spänningarna kan t ex beräknas med hjälp av spänningsdelning. U 1 = E R 3 R 1 + R 3 U 2 = E R 4
Läs merKortformsinstruktion. BP Pump 2 Simulator för non-invasivt blodtryck
TTSF-BPP2, ver 090821 Kortformsinstruktion BP Pump 2 Simulator för non-invasivt blodtryck Postadress Telefon Fax Tesika Teknik AB 046-55 080 046-55 082 Björnstorps by 247 98 GENARP Hemsida E-post www.tesika.se
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merKortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal.
Laboration 1 Kortlaboration Fil Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal. 1.1 Förberedelseuppgifter Inledning I industrin används olika sorters givare för mätning
Läs merTentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår 2009-04-14
Tentamen i Fysik TEN 1: Tekniskt basår 009-04-14 1. En glaskolv med propp har volymen 550 ml. När glaskolven vägs har den massan 56, g. Därefter pumpas luften i glaskolven bort med en vakuumpump. Därefter
Läs merKortlaboration Fil. Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal.
Laboration 1 Kortlaboration Fil Mätning av vikt med lastcell. Förstärkning, filtrering och kalibrering av mätsignal. 1.1 Förberedelseuppgifter Inledning I industrin används olika sorters givare för mätning
Läs merElektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
Läs merSFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå
SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar
Läs merUltraljudsfysik. Falun
Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad
Läs merTFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]
TFEI0: Vågfysik Tentamen 14100: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Vågen kan skrivas på formen: vilket i vårt fall blir: s(x,t) =s 0 sin t π T x + α λ s(x,t) = cos [π (0,4x/π t/π)+π/3] Vi ser att periodtiden
Läs merFÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING
2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även
Läs merLaboration 1. Töjning och Flödesmätning
Töjningsmätning 1 Laboration 1. Töjning och Flödesmätning Litteratur 1. Läs igenom avsnitten i boken som behandlar mätning med töjningsgivare (kap. 2, 6.2, 8.1-8.2). 2. Läs igenom avsnitten "Mätning av
Läs merE-II. Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten
Q Sida 1 av 6 Diffraktion på grund av ytspänningsvågor på vatten Inledning Hur vågor bildas och utbreder sig på en vätskeyta är ett viktigt och välstuderat fenomen. Den återförande kraften på den oscillerande
Läs merSensorteknik Ex-tenta 1
Elektrisk mätteknik LTH Sensorteknik Ex-tenta 1 Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator och/eller tabell. Anvisningar: De 16 första frågorna bör besvaras relativt kortfattat, t.ex. genom en enkel ritning och en
Läs merCédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor
édric ano Uppsala 51199 010050693 Mätsystem F4Sys Pulsmätare med Isensor Sammanfattning Jag har valt att konstruera en pulsmätare som arbetar genom att utnyttja Iteknik. Då ett finger placeras på Isensorn
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07
Tentamen i Elektronik, ESS00, del 4,5hp den 9 oktober 007 klockan 8:00 :00 För de som är inskrivna hösten 007, E07 Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS00,
Läs merTentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006
Institutionen för elektrovetenskap Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, oktober, 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Varje uppgift ger 0 poäng. Delbetyget
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merRADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN
Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta
Läs merDenna våg passerar mikrofonen, studsar mot väggen och passerar åter mikrofonen efter tiden
Lösning till inlämningsuppgift 1 Beskriv först ljudtrycket för den infallande vågen som en funktion av tiden. Eftersom trycket ökar linjärt mellan sågtandsvågens språng och eftersom periodtiden är T=1
Läs merVår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:
Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande
Läs mer2.2 Vatten strömmar från vänster till höger genom rörledningen i figuren nedan.
Inlämningsuppgift 2 2.1 För badkaret i figuren nedan kan antas att sambandet mellan vattenytearea och vattendjupet H kan beskrivas som:a = 4 H 3/2. Hur lång tid tar det att tömma badkaret genom avloppshålet
Läs mer1 Grundläggande Ellära
1 Grundläggande Ellära 1.1 Elektriska begrepp 1.1.1 Ange för nedanstående figur om de markerade delarna av kretsen är en nod, gren, maska eller slinga. 1.2 Kretslagar 1.2.1 Beräknar spänningarna U 1 och
Läs merWORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING
WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns
Läs merHYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning
HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 4 maj, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR145 Vatten/ Hydraulik sammmanfattning 4 maj 2016
Läs merTentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2012-03-09 Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merRepetitionsuppgifter i vågrörelselära
Repetitionsuppgifter i vågrörelselära 1. En harmonisk vågrörelse med frekvensen 6, Hz och utbredningshastigheten 1 m/s har amplituden a. I en viss punkt och vid en viss tid är elongationen +,5a. Hur stor
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 204 08 28. Beräkna den totala kraft på laddningen q = 7.5 nc i origo som orsakas av laddningarna q 2 = 6 nc i punkten x,y) = 5,0) cm och q 3 = 0 nc i x,y) = 3,4) cm.
Läs merKapitel 9 Hydrostatik. Fysik 1 - MB 2008
Tryck Kraft per yta kallas tryck. När en kraft F verkar vinkelrätt och jämnt fördelad mot en yta A erhålls trycket p F p där A p = tryck F = kraft A = area eller yta Tryck forts. p F A Enheten för tryck
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS 2013
WALLENBERGS FYSIKPRIS 2013 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna
Läs merGrundläggande Akustik
Läran om ljud och ljudutbredning Ljud i fritt fält Ljudet utbreder sig som tryckväxlingar kring atmosfärstrycket Våglängden= c/f I luft, ljudhastigheten c= 344 m/s eller 1130 ft/s 1ft= 0.3048 m Intensiteten
Läs merGrundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1
IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25 FAFA60-2016-05-10 Tentamen i Fotonik - 2016-05-10, kl. 08.00-13.00 FAFF25 Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik FAFA60 Fotonik för C och D Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling
Läs merVinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt
Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,
Läs merBLODTRYCK OCH PERIFER CIRKULATION
Institutionen för Medicin och Hälsa M. Krants 020314 Avdelningen för kardiovaskulär medicin/klinisk fysiologi Hälsouniversitetet Linköping modif. 050602/IE, EF, TL moidf. 100122/IE EF BLODTRYCK OCH PERIFER
Läs mer4. Elektromagnetisk svängningskrets
4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens
Läs merElektroakustik Laboration B1, mikrofoner
Elektroakustik Laboration B1, mikrofoner 2008-09-18 14:25:00 Svante Granqvist 2000-2008 OBS! Du måste ha gjort förberedelseuppgifterna för att få labba! Namn: Laborationen/förberedelseuppgifterna godkända
Läs merSensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar
Sensorer, effektorer och fysik Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Innehåll Volymetriska flödesmätare Strömningslära Obstruktionsmätare Mätning av massflöde Mätning av flödeshastighet
Läs merStrömdelning på stamnätets ledningar
Strömdelning på stamnätets ledningar Enkel teori och varför luftledning ungefär halva sträckan Överby-Beckomberga är nödvändigt 1 Inledning Teorin bakom strömdelning beskriver varför och hur flödet av
Läs merTentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merEn givare kan beskrivas enligt blockschemat i Fig. 1 (Fig. 1.1 i PL), med de viktigaste komponenterna:
Med givare (eng. sensor) avser man ett mätinstrument som omvandlar en fysikalisk storhet till en elektrisk storhet. Informationen kan då enkelt överföras, behandlas, digitaliseras (lagras), etc. En givare
Läs merLösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM9 Hydromekanik Datum: 005-05-0 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan saknas
Läs merTentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:
Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner Kurs: MTF108 Totala antalet uppgifter: 6 Datum: 2006-05-27 Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/491280/Åke Wisten070/5597072 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn:
Läs merFysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5
Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen
Läs merOrdinarie tentamen i Givare och Ställdon (Ten1 2p) ( Omtentamen Mekatronik-komponenter 6B3212 Ann1 ) Ten1, 2p
IT-universitetet, Tillämpad IT Mekatronik och industriell IT Ordinarie tentamen i Givare och Ställdon (Ten1 p) ( Omtentamen Mekatronik-komponenter 6B31 Ann1 ) Ten1, p Kurskod: 6B67 Datum: 04-1-13 Tid:
Läs merTentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006
Tentamen i Elektronik för F, 3 januari 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i kretsteori, miniräknare Du har fått tag på 6 st glödlampor från USA. Tre av dem visar 60 W och tre 40 W. Du skall nu koppla
Läs merSTÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 2004-01-21 Rev 1.0 STÖRNINGAR Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs, utbildningsprogram och termin: Datum: Återlämnad
Läs merFlödesmätare LRF-2000M Ultraljud med utanpåliggande sensorer
Kommunikation RS485 Modbus Statistik: Realtid, dygn, månad, år samt summering Hög noggrannhet och repeterbarhet Utgångar: puls, relä samt analog 4-20mA Energiflödesmätning som option (Pt100 givare) 3 st
Läs merElektromagnetiska vågor (Ljus)
Föreläsning 4-5 Elektromagnetiska vågor (Ljus) Ljus kan beskrivas som bestående av elektromagnetiska vågrörelser, d.v.s. ett tids- och rumsvarierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa ljusvågor följer
Läs merCirkulation. Disposition
Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15
Läs merOBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.
Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare
Läs merStation 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning
Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
E6 nbyggd Elektronik F F3 F4 F Ö Ö P-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare,,, P, serie och parallell KK AB Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs lagar Nodanalys Tvåpolsatsen
Läs merDELPROV 2/TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR OKTOBER 2003, 08:00-11:00 (Delprov), 08:00-13:00 (Tentamen)
Joakim Malm Teknisk Vattenresurslära LTH DELPROV /TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR0 4 OKTOBER 003, 08:00-:00 (Delprov), 08:00-3:00 (Tentamen) Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Rättning:
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merBruksanvisning i original. Vital 2 och Vital 3. Användarmanual
Bruksanvisning i original Vital 2 och Vital 3 Användarmanual Swedish v1b 2TLC172219401_B Allmänt Vital bygger på ett enkanaligt säkerhetskoncept där ett flertal säkerhetskomponenter (t.ex. givare) kan
Läs merLufttryck i ballong laboration Mätteknik
(SENSUR) Lufttryck i ballong laboration Mätteknik Laborationen utfördes av: (Sensur) Rapportens författare: Sjöström, William Uppsala 8/3 2015 1 av 7 1 - Inledning Om du blåser upp en ballong av gummi
Läs merTentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merESSMN25. Minatyriserade analyssystem i biomedicinska tillämpningar
Labhandledning Akustiklab Akustikteori Teorin för hur krafterna verkar i ett akustiskt fält är ganska komplex. Men för att få en generell bild av det hela räcker det med att man ser på den förenklade formen
Läs merGauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Läs merETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006
(2) 9 oktober 2006 Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. Observera att uppgifterna inte är
Läs merEXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom
Läs merInlämningsuppgift 2. Figur 2.2
Inlämningsuppgift 2 2.1 En rektangulär tank med kvadratisk botten (sidlängd 1.5 m) och vertikala väggar innehåller vatten till en höjd av 0.8 m. Vid tiden t = 0 tas en plugg bort från ett cirkulärt hål
Läs merOptik, F2 FFY091 TENTAKIT
Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31
Läs merför M Skrivtid re (2,0 p) används för (2p) (3,0 p) vattenbad?
Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2014 05 30 för M Skrivtid 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknar re Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad
Läs merTentamen i Fysik för K1, 000818
Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE
Läs mer1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.
10 Vågrörelse Vågor 1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick. y (m) 0,15 0,1 0,05 0-0,05 0 0,5 1 1,5 2 x (m) -0,1-0,15
Läs merTrådtöjningsgivare TTG. Zoran Markovski
Trådtöjningsgivare TTG Zoran Markovski Mekanisk Konstruktion Belastning deformation Dragkraft töjning Tryckkraft komprimering Hur mäter vi denna förändring Transduktor (eng. tansducer) Omvandlar en fysisk
Läs merp + ρv ρgz = konst. Speciellt försumbara effekter av gravitation (alt. horisontellt): Om hastigheten ökar minskar trycket, och vice versa.
BERNOULLIS EKVATION Vid inkompressibel, stationär strömning längs strömlinjer samt längs röravsnitt med homogena förhållanden över tvärsnitt, vid försumbara effekter av friktion, gäller Bernoullis ekvation:
Läs mer