STRATEGISK PLAN FÖR JURIDISKA FAKULTETEN

Transkript

1 Dnr J 2011/62 STRATEGISK PLAN FÖR JURIDISKA FAKULTETEN Inledning Utgångspunkter Denna strategiska plan för Juridiska fakulteten omfattar perioden och bygger på den strategiska planen för Lunds universitet för samma period. De visioner, mål och strategier som kommer till uttryck i den universitetsgemensamma planen anpassas här till de särskilda förutsättningar som gäller för den verksamhet som bedrivs vid Juridiska fakulteten. Planen utgör vidare grunden för fakultetens handlingsplaner inom olika områden. Lunds universitet är ett fullskaligt universitet med såväl bredd som spets där Juridiska fakulteten har en given plats. Genom forskning och forskningsbaserad högre utbildning ska fakulteten bidra till att kunskap utvecklas som kan komma till användning inom alla de delar av samhället där rätten har betydelse. Fakulteten ska även verka för att rättsvetenskapen och den rättsliga regleringen anpassas till utvecklingen och framstegen inom andra vetenskapsområden. Grundläggande värderingar Juridiska fakulteten står för grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska värden. Jämställdhet samt etnisk och social mångfald ska råda. Rationalitet, kvalitet och engagemang ska genomsyra hela verksamheten. Kritiskt tänkande och lätt tillgänglig information om forskningsresultat ska främjas liksom en innovativ och kreativ miljö med utrymme för förändring och möjlighet till utveckling för alla anställda. Postadress Box Lund Besöksadress Lilla Gråbrödersgatan 4 Telefon E-post thomas.achen@jur.lu.se Webbadress

2 2 Respekt, tolerans och omtanke ska gälla i alla relationer samt gemensamt ansvarstagande och lojalitet mot universitetets grundläggande värden, uppgifter och mål. Vision, mål, strategier och utvecklingsområden Visionen för Lunds universitet är att vara ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar världen och människors villkor. Med denna vision siktar universitet högt och Juridiska fakulteten ska medverka till att visionen på sikt förverkligas. För att uppnå det övergripande målet för Lunds universitet högsta kvalitet i utbildning, forskning, innovation och samverkan med det omgivande samhället ska fakulteten i likhet med övriga delar av universitetet arbeta efter följande fyra strategier: gränsöverskridande samverkan, internationalisering, ledarskap, lärarskap och medarbetarskap samt kvalitetsutveckling. Med innovation förstås i detta sammanhang förnyelse. Det gäller såväl rättens och rättsvetenskapens förnyelse som deras förhållanden till innovationer inom andra ämnesdiscipliner. Vidare ska de fyra breda utvecklingsområden som pekas ut i universitets strategiska plan utgöra riktmärken för fakultetens verksamhet under de kommande åren. Dessa fyra utvecklingsområden är: attraktiva lärandemiljöer, starka forsknings- och innovationsmiljöer, infrastruktur samt synlighet och tydlighet. De ovan nämnda strategierna och utvecklingsområdena kommer till uttryck på olika ställen i planen. Gränsöverskridande samverkan är en central strategi inom alla fakultetens verksamhetsområden liksom internationalisering som uppmärksammas i ett eget avsnitt. Behovet av ett tydligt och lyhört ledarskap på alla nivåer behandlas, liksom medarbetarskapet, bland annat i det avsnitt som rör personalen. Lärarskapet intar en central roll i avsnittet om grundutbildningen och utbildningen på avancerad nivå. Kvalitetsutveckling i varierande former utgör en röd tråd genom hela dokumentet. Attraktiva lärandemiljöer lyfts fram inom både forskning och utbildning samt även i ett separat avsnitt. Starka forskningsmiljöer har en given plats i avsnittet om fakultetens forskning. Behovet av synlighet och tydlighet lyfts fram inom alla fakultetens verksamhetsområden och särkilt i samverkan med det omgivande samhället. Infrastrukturen behandlas i ett eget avsnitt tillsammans med lärande- och forskningsmiljöer.

3 3 2 Forskning Den rättsvetenskapliga forskningen har stor betydelse för rationellt beslutsfattande och kritisk reflektion i den offentliga sfären. Ett exempel på denna roll är remissväsendet, inom vars ram fakultetens forskare tillhandahåller unik kompetens. Vidare har fakulteten anförtrotts ett stort juridiskt utbildningsuppdrag som uttryckligen baserats på vår forskning. Detta kräver bland annat att vi säkrar forskningskompetens inom ett antal av utbildningens kärnämnen. Rättsvetenskaplig forskning har också ett fristående akademiskt värde och spelar en aktiv roll för att främja det vetenskapliga samtalet mellan disciplinerna inom och bortom Lunds universitet. Den rättsvetenskapliga forskningen är en kärnverksamhet för Juridiska fakulteten, som har utvecklats kraftigt under senare år. Fakultetens forskning står dock inför mycket stora utmaningar. Det rättsliga fältet präglas av en tilltagande internationalisering, och den rättsvetenskapliga forskningen blir alltmer gränsöverskridande och tvärvetenskaplig. Därför måste fakultetens forskning bli synlig i den internationella konkurrensen och traditionella ämnesindelningar och disciplinära avgränsningar kan inte längre vara en dominerande bas för verksamheten. Forskarna måste vara beredda att arbeta ämnesövergripande inom fakulteten, gränsöverskridande och tvärvetenskapligt inom akademin och utöka sina nätverk så att de stödjer dessa förmågor. Utökat samarbete är en stor utmaning för den rättsvetenskapliga verksamheten, som bär på en tradition där forskning bedrivs av enskilda personer snarare än av grupper. Av denna anledning bör fakulteten bygga vidare på de senaste årens utveckling och ge forskargrupper och forskningsmiljöer goda möjligheter att bildas och utvecklas, både inom och på tvärs av fakultetens ämnesmässiga, disciplinära och administrativa gränser. De starka forskningsmiljöer som finns behöver värnas och vidareutvecklas, och nya behöver tillkomma. Konkret behöver den personella basen för fakultetens forskning breddas ytterligare för att säkra en tillräcklig omfattning och stabilitet när seniora forskare växlar mellan undervisning och externfinansierad projektforskning. En sådan breddning förutsätter bland annat att fakulteten och fakultetens forskare blir allt skickligare på att söka och tilldelas externa forskningsmedel. I detta sammanhang är det en viktig utmaning för fakulteten att kontinuerligt verka för att de administrativa och tekniska stödstrukturerna effektiviseras. I syfte att förbättra konkurrensmöjligheterna för ansökningar om externa forskningsbidrag ska fakultetens indirekta

4 4 kostnader för verksamheten kontinuerligt bevakas och om möjligt sänkas. Vidare behöver fakulteten utveckla en klok respons till förestående utmaningar såsom bland annat universitets forskningsutvärdering (RQ14). Juridiska fakulteten behöver dessutom förbereda sig på ett möjligt framtida skifte mot prestationsbaserad resurstilldelning och en ökad användning av kvantitativa indikatorer. Bibliometriskt mätbar forskningsproduktion är en sådan indikator som kräver ett klokt förhållningssätt från varje forskare individuellt liksom från hela fakulteten. I takt med att forskningen i allt högre grad bedrivs i forskargrupper och större forskningsmiljöer måste lokaler, inredning och utrustning anpassas för att motsvara dessa nya förutsättningar. Juridiska fakultetens forskning ska öka i omfattning, kvalitet och genomslagskraft, och präglas av fortsatt internationalisering och strävan efter gränsöverskridande och tvärvetenskapligt samarbete. Forskarna vid Juridiska fakulteten ska därför i högre utsträckning forska i forskargrupper, i högre utsträckning forska gränsöverskridande och tvärvetenskapligt, öka sitt internationella forskarutbyte och forskningssamarbete, öka finansieringen av sin forskningstid genom framgångsrika ansökningar hos externa anslagsgivare, i synnerhet anslagsgivare som ger mervärden i forskningsutvärdering, och i större omfattning offentliggöra sina forskningsresultat på engelska i tidskrifter eller på bokförlag som tillämpar peer review och har hög genomslagskraft i det internationella forskarsamfundet. Juridiska fakulteten ska därför utveckla ett incitamentsprogram som innebär att forskare som har hög forskningsaktivitet, bildar forskargrupper inom och över ämnesgränser, har ett välutvecklat internationellt forskningssamarbete, aktivt och framgångsrikt söker medel för sig själva och andra och offentliggör sina forskningsresultat i internationella peer review publikationer ges fullgoda förutsättningar inom sin anställning att ägna sig åt forskning och åt att leda forskargrupper. Incitamentsprogrammet ska innebära att forskare som tillhör olika generationer har likvärdiga förutsättningar att

5 5 bedriva forskning och leda forskargrupper. I incitamentsprogrammet ingår även inrättandet av projektinriktade doktorandanställningar (se nedan) och erbjuda framstående forskare från utländska lärosäten möjlighet att vistas vid fakulteten som gästforskare. Juridiska fakulteten ska konsolidera sin position som en internationellt uppmärksammad forskningsaktör. Juridiska fakulteten ska därför verka för att dess forskare i ökad grad deltar i internationella forskningsprojekt och internationella utlysningar om forskningsmedel samt kommunicerar sin forskning till forskare utanför Norden, uppmuntra forskares och forskargruppers ambition att utmärka sig i internationell konkurrens samt stödja sådana forskare och miljöer som har internationell potential inom sitt ämne eller ämneskombination. Juridiska fakulteten ska sänka de indirekta kostnaderna för forskning. Juridiska fakulteten ska därför genomföra en översyn av indirekta kostnader. Forskningsstöd och kvalitetssäkring vars kostnader inte är motiverade med hänsyn till nyttan för fakultetens forskning ska inte förekomma. Juridiska fakultetens forskning, forskare och forskargrupper ska bli synligare för andra forskare och forskningsaktörer nationellt och internationellt. Därför ska Juridiska fakultetens forskare registrera sina forskningspublikationer löpande i LUP och SelectedWorks och i möjligaste mån göra dem tillgängliga i fulltext (open access), forskningsinformationen på Juridiska fakultetens forskningsportal underkastas en grundlig analys med avseende på innehåll, form och användning åren 2012 och 2014 samt utvalda forskarseminarier och forskningsdebatter publiceras i lämpliga nätbaserade fora.

6 6 3 Utbildning på forskarnivå Utbildningen på forskarnivå är nära kopplad till forskningsverksamheten, och står liksom denna inför mycket stora framtida utmaningar. Det handlar bland annat om en tilltagande internationalisering och en alltmer gränsöverskridande och tvärvetenskaplig rättsvetenskaplig forskning. Ökade externa forskningsmedel är också helt avgörande för att kunna öka volymen på utbildningen på forskarnivå, och därigenom öka dess kvalitet och professionalisering. Utbildningen på forskarnivå ska öka i volym och synlighet. Juridiska fakulteten ska därför utveckla ett incitamentsprogram som belönar seniorforskare som aktivt och framgångsrikt söker externa medel till doktorander (se ovan), integrera doktorander i framgångsrika forskargrupper och forskningsmiljöer vid fakulteten, bland annat genom inrättandet av projektinriktade doktorandanställningar samt intensifiera arbetet för att bredda rekryteringsunderlaget nationellt och internationellt, och för att öka synligheten och attraktionskraften hos utbildningen på forskarnivå. Utbildningen på forskarnivå ska fortsatt präglas av professionalisering och hög kvalitet. Juridiska fakulteten ska därför utveckla och förbättra utbildningens kurs- och seminarieverksamhet, bland annat genom ökat samarbete med andra institutioner vid Lunds universitet och andra lärosäten, utveckla och förbättra arbetet med handledningsfrågor och kompetensutveckling av handledare samt förstärka jämställdhets- och likabehandlingsperspektiven i utbildningen. Utbildningen på forskarnivå ska fortsatt präglas av internationalisering samt gränsöverskridande och tvärvetenskapligt samarbete.

7 7 Juridiska fakulteten ska därför utveckla och förbättra internationaliseringen av utbildningen och dess kursverksamhet, bland annat genom att underlätta integrationen av doktorander som inte har svenska som modersmål och gästdoktorander i utbildningen och i forskningsmiljön, utveckla samarbetet, bland annat rörande kursverksamheten, med andra institutioner vid Lunds universitet och andra lärosäten i Norden och Europa, ge doktorander stöd och verktyg för att öka sitt internationella forskarutbyte och forskningssamarbete samt för gränsöverskridande och tvärvetenskapligt samarbete samt ge doktorander stöd och verktyg för att i större omfattning offentliggöra sina forskningsresultat på engelska i tidskrifter eller på bokförlag som tillämpar peer review och har hög genomslagskraft i det internationella forskarsamfundet. Utbildningen på forskarnivå ska fortsatt inkludera sådana högskolepedagogiska moment som leder till att doktoranden uppnår den grad av pedagogisk skicklighet som normalt krävs för vidare anställning som forskare och lärare vid universitet eller högskola. Juridiska fakulteten ska därför introducera nyanställda doktorander i de pedagogiska krav som ställs under utbildningen på forskarnivå och som forskare och lärare efter utbildningens slut samt ge doktorander stöd och verktyg för att kunna meritera sig i pedagogiskt hänseende (se vidare under avsnitt 4 beträffande Juridiska fakultetens pedagogiska mål för lärare i allmänhet).

8 8 4 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Inledning Fakulteten ska tillgodose behovet av juridisk kompetens i samhället genom att erbjuda excellent utbildning på olika nivåer och i varierande former. Universitetets och tillika fakultetens inledningsvis nämnda strategier - gränsöverskridande samverkan, internationalisering, ledarskap och lärarskap samt kvalitetsutveckling - ska vara ledstjärnor för denna del av fakultetens verksamhet. Utbildningsuppdraget ska omfatta ett yrkesinriktat juristprogram, magister- och/eller mastersprogram samt fristående kurser och uppdragsutbildning. Fakulteten ska verka för att inom planperioden få till stånd ett ökat antal finansierade utbildningsplatser att fördela på lämpligt sätt mellan de olika programmen och de fristående kurserna. Utbildningsuppdraget Juristprogrammet ska utgöra den huvudsakliga delen av fakultetens utbildningsuppdrag. Programmet ska kännetecknas av ämnesmässig bredd och djup. Det innebär bland annat att studenterna ska erbjudas ett brett utbud av relevanta kurser på avancerad nivå. Det ska även finnas utrymme för fakulteten att tillföra samhället efterfrågad spetskompetens inom vissa specifika områden genom ettåriga magisterprogram och/eller tvååriga mastersprogram. Det förutsätter dock att den specifika ämneskompetensen inom fakulteten är stabil och att utbildningen kan ges utan att den negativt påverkar kvaliteten på den utbildning som ges inom ramen för juristprogrammet. Programmen ska vila på en bred och solid forskningsgrund och vara utformade så att de medför positiva effekter också för studenterna på juristprogrammet. De ska företrädelsevis vara engelskspråkiga och öppna för såväl nationella som internationella studenter. Grundläggande kunskap inom juridiska ämnen behövs inom många yrkeskategorier och bidrar allmänt till kompetenshöjning i samhället. Internetbaserad distansutbildning kan på ett smidigt och flexibelt sätt bidra till att tillgodose detta behov. Fakultetens höga kompetens på området för distansutbildning ska därför vidareutvecklas.

9 9 Mångfald och breddad rekrytering Arbetet avseende olika mångfaldsperspektiv ska fortsätta och utvecklas till att omfatta det mer allmänna utanförskap som studenter kan uppleva. Mångfaldsarbetet, i vid mening, omfattar även att tillhandahålla verktyg för att ge studenterna goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Lärar- och ledarskap ska stärkas för att kunna utgöra ett stöd i en verksamhet, där målet är samarbete och gemenskap. Arbetet mot ohälsa och stress hos studenterna ska fortsätta och informationen till studenterna förbättras så att de erbjuds möjlighet till god planering av och framförhållning i sina studier. Fakulteten bedriver ett omfattande och målmedvetet arbete med breddad rekrytering av studenter med goda förkunskaper från studieovana miljöer och med utländsk bakgrund. Distanskursen Utvidgad juridisk introduktionskurs har utvecklats i syfte att nå detta mål. Verksamheten med breddad rekrytering ska fortsätta och vidareutvecklas. Kvalitetsutveckling Utbildningen vid fakulteten ska kännetecknas av hög kvalitet i ett såväl nationellt som internationellt perspektiv. Det innebär att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och vara forskningsanknuten, präglas av ett kritiskt och värderande förhållningssätt till rätten i ett bredare samhällsperspektiv, präglas av internationalisering, bygga på högskolepedagogisk kompetens, ha en god koppling till den juridiska praktiken och arbetslivet, tillhandahållas i en god psykisk och fysisk arbetsmiljö samt bli föremål för ändamålsenlig kvalitetsutvärdering och kvalitetssäkring. Den höga kvalitet som utbildningen vid Juridiska fakulteten håller, ska under perioden fortsatt utvecklas. Processen har under de senaste åren präglats av Bolognareformen, som sätter studentens lärande i fokus och som även syftar till att skapa bättre förutsättningar för ökad rörlighet för studenter, lärare och utexaminerade jurister. Lärandemål för program och kurser har utarbetats och arbetet med betygskriterier har påbörjats och ska fortsätta. Lärandemålen för utbildningen ska bestämma den undervisning som bedrivs. Det strategiska kvalitetsarbetet ska under de närmaste åren inriktas på att vidareutveckla pedagogiken rörande dessa mål. Det innebär att undervisningen ska vara så upplagd att studenterna kan skaffa sig de

10 10 kunskaper som medför att lärandemålen uppfylls, men också att studenterna ska erbjudas tillräckliga möjligheter att träna de färdigheter som anges i lärandemålen. Lärandemålen ska examineras. Examinationsmomenten ska vara av varierande karaktär och utformas så att examinationen i sig utgör ett pedagogiskt moment för att uppnå lärandemålen. Den viktiga kvalitetsaspekt som består i att studenterna tillägnar sig ett självständigt, kritiskt och reflekterande förhållningssätt till rätten och dess roll i samhället torde främst kunna uppnås genom att öka forskningsanknytningen i utbildningen. Detta bör befästas framför allt genom färdighetsträning. Studenten bör även uppmärksammas på aktuella forskningsfrågor och projekt vid fakulteten för att öka förståelsen för var juridikens vedertagenhet upphör och diskussionen om framtiden tar vid. Utbildningen ska redan tidigt präglas av ett kritiskt förhållningssätt till rätten ur ett bredare samhällsperspektiv. Det ska vidare ges utrymme och stöd för gränsöverskridande och interdisciplinära studier, för att studenten ska utveckla såväl ett kritiskt förhållningssätt till rätten som förmåga att förstå och verka inom olika rättsliga områden. Det är också viktigt att under perioden arbeta för att öka antalet kontakttimmar inom alla delar av utbildningen. Färdighetsträningen, muntlig som skriftlig, kommer således att inta en framträdande plats under perioden. Detta förutsätter att studenterna erhåller kontinuerlig återkoppling på sina prestationer. Fakulteten ska arbeta för att omfattningen på sådan återkoppling utökas och att lärarna erhåller erforderlig kompetensutveckling för att kunna tillgodose detta behov. En ytterligare aspekt av att studentens lärande sätts i fokus är den ökade betoningen på progression i utbildningen, särskilt inom programutbildningarna. Fakulteten ska därför kontinuerligt följa upp arbetet med att utveckla och tydliggöra progressionen såväl inom som mellan kurser och framförallt mellan utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utbildningen ska ha en god koppling till den juridiska praktiken och arbetslivet, bland annat genom praktiker som gästföreläsare, studiebesök och praktik, samt inte minst genom alumnverksamheten. Denna koppling bör vidareutvecklas så att den erfarenhet som finns i arbetslivet än bättre kan komma studenterna till godo. Arbetet med kopplingen till den juridiska praktiken och arbetslivet är nära knutet till samverkan med det omgivande samhället. En hög pedagogisk skicklighet ska prägla all undervisning vid fakulteten. En sådan skicklighet karaktäriseras av två faktorer. För det första ska den

11 11 enskilde läraren ha såväl tillgång till som förståelse för de pedagogiska redskap som gör att vederbörande känner sig trygg i sin lärarroll och därmed inspirerad att fortlöpande ompröva och utveckla sin undervisning. Härigenom förstärks lärarnas yrkesidentitet och professionalitet i undervisningsuppdraget. För det andra ska lärarens pedagogiska skicklighet komma studenterna till godo på ett sätt som gör att undervisningen i hög grad främjar studenternas lärande och förståelsen av ämnet. Detta kan uppnås genom att lärarna beaktar aspekter som pedagogiska lärandemodeller, färdighetsträningsalternativ samt genus- och mångfaldsperspektiv. Den pedagogiska nivån bland fakultetens lärare är generellt hög. Målet är inte desto mindre en ständig utveckling och uppdatering av den pedagogiska kompetensen så att lärarna uppfyller såväl de formella kompetenskraven som andra krav på pedagogisk kompetens. I syfte att markera den pedagogiska skicklighetens betydelse för fakulteten ska en särskild pedagogisk utvecklingsplan upprättas. Kvalitetssäkring är en viktig aspekt av kvalitetsarbetet. Den fyller flera funktioner. Fakulteten behöver kontrollverktyg för att försäkra sig om att utbildningarna uppfyller högt ställda kvalitetskrav. Studenter som reflekterar över att söka någon utbildning vid fakulteten vill försäkra sig om att utbildningen håller hög kvalitet. Detsamma gäller för arbetsgivare som överväger att anställa jurister från Lund. Dessa olika kvalitetsaspekter ska utvecklas genom fortsatt fokus på den pågående utbildningsomläggningen samt på uppföljning och utvärdering av de reformer som genomförts. Samarbetet mellan terminerna ska vidareutvecklas till såväl form som innehåll. Lärarnas pedagogiska kompetensutveckling är viktig, liksom vidareutveckling av det pedagogiska samtalet inom fakulteten. Bibliotekets utbildningsverksamhet ska också fortsättningsvis utgöra en integrerad del av den utbildning och metodträning som bedrivs vid fakulteten. Utbildningen ska tillhandahållas i en god psykisk och fysisk arbetsmiljö i centralt belägna och ändamålsenliga lokaler med ett välutrustat bibliotek och med en väl utbyggd infrastruktur i övrigt.

12 12 5 Samverkan med det omgivande samhället Fakultetens grundläggande uppgift är att bidra till att kunskap utvecklas och används inom alla de delar av samhället där rätten har betydelse. I takt med den snabba utveckling som samhället för närvarande genomgår och interaktionen mellan dess olika delar ökar behovet av att synliggöra fakulteten såväl nationellt som internationellt. Samverkan med det omgivande samhället är därför en angelägen uppgift. Ett angeläget syfte med omvärldssamverkan är att kunna rekrytera duktiga medarbetare till fakulteten. Fakulteten ska vara en attraktiv arbetsplats dit många gärna söker sig. Den ska framstå som det mest lockande alternativet för presumtiva studenter när det gäller juridisk utbildning i alla former och på alla nivåer. Samverkan med näringsliv, förvaltning och organisationer innebär att fakultetens kunskaper och kompetens effektivt tydliggörs, samtidigt som sådan samverkan ger värdefulla bidrag till den verksamhet som bedrivs vid fakulteten. Kontakter inom såväl nationella som internationella organ har ökat i omfattning. Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen är ett tydligt exempel på hur fakultetens kontaktytor mot omvärlden har påverkats. Flera av våra forskare ingår i olika europarättsliga nätverk och bidrar regelmässigt med kompetens inom sina respektive discipliner. Denna utveckling kan förväntas fortsätta och fakulteten måste vara beredd att möta en ökad efterfrågan på sådan kompetens. Det är också viktigt med goda kontakter med externa finansiärer. Genom ekonomiskt stöd till forskning och utbildning kan forskningsråd, stiftelser, företag, organisationer och enskilda individer inom och utanför Sverige bidra till att utveckla fakulteten. Det är en prioriterad uppgift för fakulteten att aktivt söka upp och underlätta för sådant ekonomiskt stöd till fakultetens forskning och utbildning. Det förekommer redan idag en omfattande och mångfacetterad samverkan mellan fakulteten och olika aktörer i samhället, både i formaliserad form och på informell individuell basis. Den viktigaste faktorn i fakultetens kontaktskapande och informerande verksamhet är den enskilde medarbetaren. Alla anställda och studenter har mer eller mindre dagligen kontakter utanför fakulteten. Det handlar om att synliggöra fakulteten men också om att bidra med kompetens och att sprida information. Dessa initiativ är väsentliga och ska uppmuntras.

13 13 Fakulteten bedriver en omfattande uppdragsutbildning, framför allt i form av distanskurser. Uppdragsutbildningen medverkar till att synliggöra fakulteten i det omgivande samhället och bidrar aktivt till det livslånga lärandet. Uppdragsutbildningen bidrar dessutom till att fakulteten kan optimera sitt resursutnyttjande. Denna verksamhet skall därför vidareutvecklas både kvalitativt och kvantitativt. Ett av de viktigaste instrumenten för fakultetens kommunikation såväl internt som externt är dess webbplats Här ska all väsentlig och aktuell information om verksamheten vara samlad och lättillgänglig på svenska och engelska. Webbplatsen är ett effektivt sätt att kommunicera med omvärlden. Det är därför mycket angeläget att fakulteten arbetar aktivt och strategisk med att utveckla sin webbplats. I förhållande till allmänheten och massmedia ska fakulteten sprida information och stå till tjänst i forsknings- och utbildningsrelevanta frågor. Genom olika former av utåtriktade arrangemang sprids kunskap om aktuell forskning till allmänheten. Kontakter med skolan, särskilt gymnasieskolan, fyller en viktig funktion när det gäller rekrytering till juristprogrammet och förmedling av information om juridikens roll i samhället. En naturlig och central del av fakultetens kommunikation med omvärlden ska vara dess alumnverksamhet. Såväl universitetets kommunikationskanaler för alumner som alumnföreningen Sällskapet Lundajurister ska utnyttjas för att aktivt och kontinuerligt hålla kontakten med gamla studenter och informera dem om den utbildning och forskning som bedrivs vid fakulteten samt främja deras engagemang i fakultetens verksamhet. 6 Internationalisering Internationalisering är en av Lunds universitets fyra strategier. Juridiska fakultetens verksamhet är sedan länge starkt förankrad i internationella samarbeten av olika slag. Flertalet av de forskningsprojekt som bedrivs vid fakulteten idag har internationell anknytning. Detta innebär såväl fördelar som utmaningar. De perspektiv som internationella studenter och kollegor ger berikar miljön vid fakulteten såväl akademiskt, kulturellt som socialt. För att bibehålla en position som en ledande juridisk fakultet är det nödvändigt att ytterligare förstärka de internationella kontakterna och fakultetens internationella inriktning. Alla personalgrupper ska involveras i arbetet att göra fakulteten till en attraktiv och framstående aktör och

14 14 samarbetspartner på den internationella arenan. Detta innebär bland annat att en ökad mobilitet på alla nivåer ska eftersträvas och underlättas. Av stor betydelse i arbetet med en internationell miljö är utvecklandet av kurser inom mastersprogram. Införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter innebär att särskilt fokus sätts på marknadsföring för att attrahera de bästa studenterna och på kvalitetsarbete för att säkerställa att kurserna håller högsta möjliga akademiska klass. Fakulteten ska även verka för att få till stånd ett ökat antal stipendier för dessa utomeuropeiska studenter. Fakultetens många internationella kontakter omfattar hela världen och bygger på dels olika typer av avtal, dels enskilda forskares och lärares kontakter och initiativ. Fakulteten ska upprätthålla och etablera sådana kontakter med juridiska fakulteter och rättsvetenskapliga forskningsinstitut som möjliggör forskningsuppehåll utomlands under en längre period för alla som bedriver forskning och forskarstudier vid fakulteten. Varje doktorand bör helst genomföra en del av sitt avhandlingsarbete vid ett universitet eller ett forskningsinstitut utomlands. Så många som möjligt av studenterna bör genomföra en del av studierna vid ett lärosäte utanför Sverige. Ett mål ska vara att minst 25 % av alla studenter under sin studietid aktivt deltar i undervisningen vid ett utländskt universitet. Administrativ och teknisk personal ska erbjudas möjlighet till internationella kontakter och utbyten. De akademiska samarbeten och utbytesprogram som utvecklats inom EU är viktiga för våra forskare, lärare och studenter. Av särskild betydelse är i detta fall samarbetet inom ramen för de mest forskningsintensiva universiteten i Europa, The League of European Research Universities (LERU). På den globala arenan är Universitas 21 (U21) ett särskilt viktigt och prioriterat nätverk mot bakgrund av att Lunds universitet har en ledande roll i detta samarbete. Fakulteten ska också ha ett nära samarbete och kontinuerliga kontakter med alla övriga juridiska fakulteter i Norden, med särskild tonvikt på det akademiska samarbete som sker inom Öresundsregionen. Fakultetens medverkan i det nordiska samarbetet Nordplus innebär tillgång till studentutbyte och forskningssamarbete vid många universitet i Norden och de baltiska staterna. För att hålla hög internationell klass är det nödvändigt för fakulteten att utöka de kontakter som finns sedan tidigare med olika universitet och högskolor i världen men också att knyta nya kontakter. Fakulteten ska också verka för att bibehålla och vidareutveckla studenternas möjlighet till

15 15 utbytesstudier inom ramen för de avtal som slutits av Lunds universitet (LUUP), Erasmus och Nordplus samt fakultetens bilaterala avtal med olika utländska lärosäten. På sikt ska fakulteten särskilt verka för att få till stånd ökade möjligheter till utbytesstudier vid sådana lärosäten och delar av världen som är särkilt eftertraktade av studenterna. Erfarenheterna från fakultetens SIDA-finansierade projektet Strengthening Legal Education in Vietnam ska också tas till vara. Genom att tydligt kommunicera och informera om bl.a. mastersprogram, studieutbyten och samarbetsavtal skapas ett ökat intresse för ett engagemang i internationella aktiviteter. Ett led i detta arbete är att använda tekniska verktyg som till exempel videostudio, internet och sociala medier för att sprida kunskap. För att kunna uppfylla intentionerna med att stärka de internationella kontakterna ska vikten av att utveckla färdigheter i främmande språk särskilt beaktas. Fakulteten ska göra det möjligt för studenterna att delta i internationella rättegångstävlingar (s.k. moot courts). Lärare uppmanas också att utveckla engelskspråkiga kurser på hemmaplan. 7 Personalen och medarbetarskapet Inledning Personalen är fakultetens största och värdefullaste tillgång. Detta är en viktig utgångspunkt när det gäller att ta sig an de utvecklingsmöjligheter och utmaningar fakulteten står inför under de närmaste åren. I Lunds universitets strategiska plan intar begreppet medarbetskap en central plats. Begreppet avser att uppmärksamma hur man som medarbetare förhåller sig till sin arbetsplats och sina kollegor, hur man ser på sitt ansvar för den helhet man som medarbetare är en del av. Medarbetarskapet handlar också om att fakultetens framgång inom alla områden är beroende av ett lagarbete, av ömsesidigt stöd och gemensamt ansvarstagande. Motivation och engagemang ska främjas hos alla medarbetare. Detta ska bland annat ske genom kontinuerliga samtal om hur alla anställda inom fakulteten kan bidra till att fakultetens strategiska mål nås. Lunds universitets strategiska plan lyfter även fram begreppet ledarskap. För att kunna förverkliga de strategier och mål som denna plan omfattar krävs ett aktivt, tydligt och lyhört ledarskap på alla nivåer. Det är en angelägen uppgift för Juridiska fakulteten att utveckla såväl det akademiska ledarskapet som ledarskapet inom alla delar av fakultetens stödverksamhet.

16 16 Fakultetens arbete med kompetensförsörjning ska ha som mål att säkerställa ett såväl effektivt och flexibelt utnyttjande av fakultetens resurser som verksamhetens strategiska behov. Verksamheten genomgår ständigt mer eller mindre omfattande förändringar som kan vara svåra att förutse. Det måste därför finnas en beredskap för kontinuerliga och nödvändiga revideringar av fakultetens kompetensförsörjningsplan samt en fortlöpande avstämning mot fakultetens budget. Tillsvidareanställningar ska utgöra huvudregeln för anställningar vid fakulteten. Det ska gälla inom både kärnverksamheten och stödverksamheten. Behovet av kontinuitet och fakultetens olika strategiska intressen förutsätter att en hög andel av medarbetarna är tillsvidareanställda. Samtidigt krävs ett visst mått av flexibilitet samt att det finns utrymme för att ta tillvara särskild kompetens och erfarenhet. Det ska därför även finnas möjlighet att använda tidsbegränsade anställningsformer såsom vikarierande lärare, gästlärare, postdoktorer, timanställda sk studentlärare och amanuenser. En del av fakultetens personal består av studenter med visstidsanställning som studentlärare eller amanuens. Fakulteten kommer att fortsätta med denna typ av anställningar inom såväl kärnverksamheten som stödverksamheten. Fördelningen mellan tillsvidareanställd och visstidsanställd personal kan variera mellan olika delar av fakultetens verksamheter. Vilka anställningsformer som ska användas i ett konkret fall måste övervägas i ljuset av de behov som finns i den aktuella verksamheten. Forskande och undervisande personal Juridiska fakulteten står under de kommande åren inför en stor utmaning när det gäller att säkerställa kompetensförsörjningen inom forskning och undervisning. Marknaden präglas av en allt hårdare konkurrens om att attrahera de bästa forskarna och lärarna. Samtidig finns det indikationer på att fakultetens finansiella rörelseutrymme kommer att vara relativt begränsat under denna planperiod. Kompetensförsörjningen måste därför gå hand i hand med en väl genomtänkt strategi för att förbättra fakultetens finansiella läge. För att kunna rekrytera och behålla excellenta forskare och lärare ska fakulteten vara en konkurrenskraftig och mycket attraktiv arbetsplats som kännetecknas av en aktiv personal- och rekryteringspolitik. Juridiska fakulteten ska präglas av att forskning och undervisning bedrivs på ett sådant sätt att verksamheten attraherar excellenta svenska såväl som utländska forskare och lärare. Alla juridikens kärnområden ska vara bemannade med minst en forskare på professorsnivå. Till dessa kärnområden räknas: allmän rättslära, rättshistoria, internationell rätt, civilrätt, bankrätt (donationsprofessur), offentlig rätt, finansrätt, straffrätt

17 17 och processrätt. Fakulteten ska erbjuda goda möjligheter för att skapa en vetenskapligt och pedagogiskt utmanande gemenskap med stor utvecklingspotential för såväl den enskilde medarbetaren som för olika forsknings- och undervisningsmiljöer. Arbetsmiljön ska kännetecknas av frihet under ansvar. Juridiska fakulteten ska därför verka för att uppnå en god och hållbar balans mellan forskning, undervisning och övriga uppdrag för den enskilda läraren, goda ramvillkor och attraktiva incitament för den enskilda läraren för att stimulera till ny innovativ forskning och undervisning samt tydlighet i de förväntningar som fakulteten har på lärarna när det gäller forskning, undervisning och deltagande i administrativa och ledande uppdrag. Administrativ och teknisk personal Även när det gäller den tekniska och administrativa personalen väntar stora utmaningar under de kommande åren. Komplexiteten i de uppdrag som denna personalkategori ska lösa ökar allt mera. Detta innebär bl.a. att det ställs höga krav på personalens förmåga att prioritera, analysera och ta egna initiativ samt att delta i ledningen av olika typer av utvecklings- och förändringsprojekt. Det ställs också allt högre krav på förmågan att identifiera egna kompetensutvecklingsbehov samt att fakulteten kontinuerligt tillhandahåller möjligheter till kompetensutveckling. För att Juridiska fakulteten ska kunna nå sina mål inom forskning och utbildning måste administrativa processer och arbetssätt kontinuerligt utvecklas. Fakulteten ska därför säkerställa att medarbetarna fortlöpande erhåller nödvändig kompetensutveckling. Juridiska fakultetens administrativa och tekniska personals integration i utvecklings- och förändringsprojekt på universitetsgemensam nivå innebär en positiv kompetensutvecklingspotential. Samtidigt är det viktigt för fakulteten att ha kontroll över verksamheten så att den är väl anpassad till fakultetens behov och resurser och så att fakultetens förmåga att styra sin egen verksamhet inte minskar. I många fall finns en möjlighet för fakulteten att övergå från egna administrativa och tekniska lösningar till universitetsgemensamma lösningar. En sådan övergång bör göras om det står klart att den universitetsgemensamma lösningen erbjuder ekonomiska fördelar utan att

18 18 det görs avkall på kvaliteten och utan att fakultetens inflytande över tjänsten minskar på ett oacceptabelt sätt. Om detta inte är visat skall en övergång till en universitetsgemensam lösning inte genomföras. 8 Lärande- och forskningsmiljöer samt infrastruktur Inledning I universitets strategiska plan nämns attraktiva lärandemiljöer, starka forsknings- och innovationsmiljöer samt infrastruktur bland de utvecklingsområden som ska utgöra riktmärken för universitetets verksamhet under de kommande åren. För fakultetens del kan i detta sammanhang särskilt nämnas bibliotek, IT-resurser och lokaler. Juridiska fakultetens stödverksamhet är uppdelat i fyra avdelningar: biblioteket, IT service, utbildningsservice, infrastruktur och nätkursverksamhet samt fakultetskansliet. För var och en av dessa enheter kommer perioden att innebära flera strategiska utmaningar. Bibliotek Juridiska fakultetens bibliotek ska vara ett integrerat stöd till lärande och forskning. Biblioteket ska kvalitetsmedvetet och effektivt tillhandahålla och bereda åtkomst till information inom det rättsvetenskapliga området. Fakulteten har idag ett av de ledande juridiska biblioteken i Norden och denna position ska vidmakthållas. Under de kommande fem åren kommer omställningen från analogt till digitalt material att fortsätta. Den ska ske i ett nära samarbete mellan forskare och bibliotek och i en takt som är ändamålsenlig för det rättsvetenskapliga området. Fakulteten ska aktivt verka för att förbättra möjligheterna för att finansiera nya digitala resurser. Det är av stor vikt för Juridiska fakulteten att även i fortsättningen ha kontroll över utvecklingen, personalen och dimensioneringen av det egna biblioteket. Samtidigt är det betydelsefullt att ha ett effektivt samarbete med övriga nätverksenheter inom ramen för den biblioteksstruktur som gäller för Lunds universitet. IT-resurser IT-resurser är ett nödvändigt hjälpmedel inom alla fakultetens verksamhetsområden. En professionell och kostnadseffektiv IT-infrastruktur är därför central för fakultetens utveckling. Fakulteten har i dag en välfungerande och driftsäker IT-infrastruktur med en hög servicenivå. Den snabba tekniska utvecklingen kommer framöver att erbjuda ytterligare

19 19 möjligheter inom alla verksamhetsområden. Fakultetens ambition är att fortsätta ta till vara sådana möjligheter, genom att erbjuda IT-resurser som är ändamålsenliga och tekniskt i framkant. Det är av stor betydelse för fakulteten att ha kontroll över såväl tekniska och personella som ekonomiska aspekter av IT-infrastrukturen för att garantera att den fortsätter vara väl anpassad till fakultetens verksamhet, samtidigt som ett samarbete med övrig IT infrastruktur vid Lunds Universitet kan verka befrämjande. Utbildningsservice En proaktiv och välfungerande utbildningsservice är avgörande för att kunna ge studenterna rätt stöd under utbildningen. Verksamheten har genomgått en avgörande utveckling under de senaste åren, i vilken bl.a. ingår mentorsverksamhet, där äldre studenter utgör en resurs för de yngre. En annan viktig del är kontakten med yrkeslivet, där studie- och karriärvägledningen spelat en stor roll. Det är viktigt att denna utveckling inte endast bibehålles, utan också utvecklas. Studieadministratörerna har en stor betydelse då de utgör ett viktigt stöd för lärarna och är en garant för att administrationen i förhållande till studenterna fungerar smidigt och håller hög kvalitet. Även här ska den pågående utvecklingen bibehållas och utvecklas. Lokaler Verksamhetsanpassade och ändamålsenliga lokaler skapar de nödvändiga fysiska ramarna kring kreativa lärande- och forskningsmiljöer och bidrar i hög grad till att göra fakulteten till en attraktiv arbetsplats för både anställda och studenter. Fakultetens lokalbestånd, inredning och utrustning måste löpande underhållas och anpassas till kärnverksamhetens behov. Lokalerna utgör en stor del av fakultetens fasta kostnader och ett effektivt resursutnyttjande är därför viktigt. Detta ställer stora krav på planering och uppföljning av lokalanvändningen och på kreativitet när det gäller att använda tillgängliga ytor optimalt. Fakultetskansliet Inom fakultetskansliet kommer den huvudsakliga prioriteten under planperioden vara att utveckla kansliets service således att den stödjer ledningen inom samtliga strategiska områden. Dessutom ska kansliets service utvecklas således att den på ett tydligt sätt medverkar till att förverkliga de kvalitetsmål som finns formulerade för kärnverksamheten. Fakultetskansliets arbete kommer under planperioden att utvecklas och förändras i relation till den kvalitetssäkringsprocess som påbörjades våren

20 inom ramen för arbetet med kansliets servicekatalog. En central utmaning för kansliet de kommande åren är att medverka i den principiella utformningen av de nya tvärgående samverkansformer som allt mera knyter ihop universitetets administration. Fakultetskansliets engagemang i detta arbete måste ske under iakttagande av de relativt begränsade resurser kansliets råder över samt de administrativa resurser som krävs internt på fakulteten för att förverkliga de visioner och mål som bl.a. uttrycks i denna strategiska plan. 9 Uppföljning av den strategiska planen Den strategiska planen utgör grunden för allt arbete inom fakultetens olika verksamhetsområden. Med utgångspunkt i planen ska tvååriga handlingsplaner utarbetas av nämnden för utbildning på forskarnivå (NUF), nämnden för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (NUGA) samt fakultetens jämställdhets- och likabehandlingskommitté. Som ett led i kvalitetsarbetet ska dessa organ årligen redovisa till fakultetsstyrelsen hur arbetet med de strategiska frågorna utvecklas. Avdelningscheferna inom fakultetens stödverksamheter ska årligen lämna motsvarande handlingsplaner och redovisningar i anslutning till budgetprocessen.