Måttstocken. Hur man bygger en mätstation för stockmätning. VMR virkesmätning och redovisning

Transkript

1 Måttstocken Hur man bygger en mätstation för stockmätning VMR virkesmätning och redovisning 1

2 2 Sundsvall 2004 Layout Ulla Granqvist-Kallström, Lena Kjellberg Teckningar: Ulla Granqvist-Kallström

3 ledord hur varför När man bygger en ny mätstation är det enklast att göra rätt redan från början. Om man vill ha en effektiv arbetsplats där arbetet flyter smidigt, där man slipper onödiga irritationer, olyckor, arbetsskador, och har fungerande och funktionella lösningar, så bygger man lättast en sådan arbetsplats om man använder sig av den kunskap och de erfarenheter som redan finns. Därför har Rådet för virkesmätning och redovisning i samarbete med landets virkesmätningsföreningar gjort den här handboken som kallas Måttstocken. Ledorden i boken är hur och varför. HUR man kan bygga, de stora lösningarna, men även de mindre detaljerna som är stora och viktiga för att helheten skall bli bra. Under ledordet VARFÖR finner man varför det är lämpligt att välja lösningen. Det är billigt att slippa dyra misstag. 3

4 4

5 VMR - virkesmätning och redovisning VMR är en avdelning vid SDC skognäringens IT-företag med en egen styrelse kallad Rådet för virkesmätning och redovisning (VMR-rådet). VMR företräder skogsnäringen i frågor som berör virkesmätning och redovisning och verkar för att denna bedrivs gemensamt, enhetligt, rättvist, relevant och effektivt. Detta omfattar bland annat att: - Vara virkesmätningens ansikte utåt mot skogsnäringen, myndigheter och allmänhet. - Medverka i nationell och internationell standardisering. Upprätthålla internationella kontakter samt bevaka utvecklingen i andra länder. - Fungera som sekretariat för VMR-rådets möten och arbetsgrupper. - Driva utvecklingsprojekt inom virkesmätning och redovisning. - Auktorisera mätningsföretag. - Godkänna mätningsteknisk utrustning (typgodkännanden). - Ansvara för insamling och redovisning av virkesförbrukningsstatistik. - Förvalta och utveckla koder och nomenklatur. - Administrera begärda kontroller samt ansvara för kontrollkommissionens verksamhet. - Medverka vid framställning av informationsmaterial och läromedel samt planera och genomföra konferenser och seminarier. 5

6 6 stockficka

7 INNEHÅLL INLEDNING sid 8 Ordlista, Tre olika typlösningar LAGRINGSBORD OCH STEGMATARE Automatisk städskrapa. Matningshastighet. Skiljebalkar. Kedjor. Hydrauldrift. Längd. Stegmatare. Gripkran. Arbetsbrytare. Bevakningskamera. Belysning. Sprinklers. Preliminär stocklängd. Dubbla fotoceller. Stockluckeoptimering. TRANSPORTÖRER Transportörerna. Medbringaravstånd. Hastighet. Delad transportör. Medbringare. Öppning. Längd. Glidskenor. Stoppläge. Kontrollstocksbord. Kameror. Spegel. Strålkastare. Ljud- och/eller ljuslarm. BEDÖMNING VID LÄNGSMATNING Avstånd till vägg. Avstånd till mätram. Ljusvärdet. Spegel i nivå med transportören. Spegel över mätramen. Videokamera. Halkfri gångbana. BEDÖMNING VID TVÄRMATNING Bedömningsbordet. Ljuset. Spegel på tvärtransportören. Ljusmarkering. Kamera. Stoppläget. Signal. Avstängningsknapp. Skyddsplåt. Vinklad plåt. Halkfri gångbana. MÄTRAM OCH METALLDETEKTOR Mätram. Mätram av skuggprincip. 3D-ramar. Metalldetektor. Skyddsram. Placering. MÄTHUS Tak. Utrymme. Placering. Gångbana. Fönstervägg. Avskärmning. Elcentral. Eluttag. Jordade uttag. Fas. Telefonjack. Lås. Takbelysning. Bullernivå. Klimataggregatet. sid 12 sid 18 sid 22 sid 25 sid 29 sid 32 7 MÄTSTOL Placering. Stol. Reglage. Armstöd. Funktionsknappar. Radiokommunikation. Bildskärm. Förvaring. sid 39 7

8 INLEDNING Mätning av sågtimmer utförs numera i allmänhet på permanenta mätplatser i anslutning till sågverk. Mätningen av längd och diameter är automatiserad. Normalt är mätning för vederlag och sortering med avseende på trädslag, diameter etc integrerad. Stockmätningen för vederlag är ofta en trång sektor i virkeshanteringen och detta ställer krav på mätanläggningarnas utformning för att de skall medge tillräcklig mätkapacitet. Även kraven på arbetsmiljö och arbetarskydd måste vara tillgodosedda. Denna handbok skall betraktas som en checklista vid planering och konstruktion av nya mätanläggningar. Den utgör inget fullständigt underlag för varje tänkbar lösning på frågan om hur en mätstation skall vara utformad i detalj. Däremot ger den mot bakgrund av tre olika typlösningar information om vilka punkter i utförandet som skall eller bör ägnas särskild uppmärksamhet. De tre typlösningarna 1. Mätning på längsgående transportör. 2. Mätning på tvärgående transportör med mätramen före tvärtransportören. 3. Mätning på tvärgående transportör med mätramen efter tvärtransportören. Varje typ av mätanläggning har sina för- och nackdelar vad gäller mätkapacitet, investeringskostnad och arbetsmiljö. Anläggningar för mätning och kvalitetsbedömning på längsgående transportör är de hittills vanligast förekommande. Från att ursprungligen ha konstruerats med transportören genom mäthuset är principen numera att den går helt utanför mäthuset. Denna typ av mätanläggning är lämplig för mindre mätstationer samt större mätstationer med måttliga krav på mätkapacitet. Driftsäkerheten är hög och arbetsmiljön går att göra god. Beroende på aktuell personalstyrka kan mäthuset med tillhörande utrymmen utformas efter behov. 8

9 Anläggningar för kvalitetsbedömning på tvärgående transportörer finns av två olika typer mätramen före och mätramen efter den tvärgående transportören. Konstruktionen medger i båda fallen hög mätkapacitet. Arbetsmiljön kan göras god i båda fallen. En fördel med mätramen före är att operatören har tillgång till informationen om stockens längd och diameter när kvalitetsbedömningen görs. Förutsättningar finns således för en korrekt bedömning av tillåten kviststorlek och volymbehandling. Konstruktionen med mätramen före ställer dock krav på en längsgående transportör mellan timmerficka och tvärmatningsbord vilket komplicerar anläggningen och innebär risk för driftstörningar. En anläggning med mätramen efter tvärmatningsbordet är en enklare och mer driftsäker konstruktion och bör därför ge en högre genomsnittlig kapacitet än när mätramen ligger före. En nackdel är att den slutliga informationen om längd och diameter på stocken erhålls först när den passerat i stort sett hela mätanläggningen. Valet av typ av anläggning styrs således i hög grad av kravet på mätkapacietet. Är kravet på kapacitet högt faller valet av naturliga skäl på en anläggning där kvalitetsbedömningen sker på tvärgående transportör. 9

10 Ordlista Tvärgående mätning Längsgående mätning Lagringsbord Uttunningsbord Stegmatare Bedömningsbord Metalldetektor Korta kerattbanan Långa kerattbanan Mätning av timmer där stocken passerar mätaren på tvären. Mätning av timmer där stocken passerar mätaren längsgående. Första bordet i maskinkedjan där virket lastas på. Andra bordet i maskinkedjan där virket dras isär. Trappstegsliknade maskin som ser till att en stock i taget matas upp på kerattbana eller bedömningsbord. Bord för bedömning av kvalité (tvärgående mätning). Maskin för avkänning av metall i stock. Kort bana mellan stegmatare och metalldetektor. Lång bana där fackläggning och ofta också mätning sker. 10

11 C Tre olika typlösningar Längsgående transportör C Lagringsbord 2. Uttunningsbord 3. Stegmatare 4. Kort kerattbana 5. Metalldetektor 6. Mäthus med mätram 7. Lång kerattbana med fack Tvärgående transportör/ mätramen före tvärtransportören Lagringsbord 2. Uttunningsbord 3. Stegmatare 4. Korta kerattbanan 5. Metalldetektor 6. Mätram 7. Enstycksmatare (stegmatare) 8. Bedömningsbord 9. Mäthus 10. Lång kerattbana med fack Tvärgående transportör/ mätramen efter tvärtransportören 4 C Lagringsbord 2. Uttunningsbord 3. Stegmatare 4. Mäthus 5. Bedömningsbord 6. Korta kerattbanan 7. Mätram 8. Metalldetektor 9. Lång kerattbana med fack 11

12 1 LAGRINGSBORD OCH STEGMATARE Innehåll 1.1 Automatisk städskrapa 1.2 Matningshastighet 1.3 Skiljebalkar 1.4 Kedjor 1.5 Hydrauldrift 1.6 Längd 1.7 Stegmatare 1.8 Gripkran 1.9 Arbetsbrytare 1.10 Bevakningskamera 1.11 Belysning 1.12 Sprinklers 1.13 Preliminär stocklängd 1.14 Dubbla fotoceller 1.15 Stockluckeoptimering 12

13 1 LAGRINGSBORD OCH STEGMATARE Hur Varför 1.1 Saknas automatisk städskrapa skall bordet skall vara högt och med tillhörande stödben placerade radvis. Det är önskvärt med automatisk städskrapa under bordet. Ett väl tilltaget utrymme under bordet förenklar maskinell renhållning. Finns automatisk städskrapa spelar bordets höjd mindre roll. 1.2 Bordets olika delar bör kunna köras med olika hastigheter. Möjlighet skall finnas att tvångsköra stegmataren. Bord och stegmatare ska kunna styras såväl från mätstol som från särskild manöverpulpet. Variabel matningshastighet ger tidsvinst och minskar risken för att stockar lägger sig snett på bordet. Tvångskörningen innebär att behovet av manuell insats minskar. 1.3 Bordet bör vara försett med anordningar som medger avgränsning av skilda partier. Helst två par skiljebalkar så att man kan ha tre partier på bordet samtidigt. Varje lagersektion bör avslutas med en uppfällbar stoppanordning. När denna utsätts för tryck från frammatat virke så skall frammatningen brytas med automatik. Manuell frammatning skall dock vara möjlig för att rätta till nedlagda partier. Anordningen förhindrar sammanblandning av virke från skilda leverantörer samt ger tidsvinst genom att avståndet mellan olika partier på bordet kan minskas. Om fler partier kan läggas upp samtidigt så får truckarna större frihet att planera sitt arbete utan att bordet "går tomt". 13

14 1 LAGRINGSBORD OCH STEGMATARE 1.4 Bordet bör ha ett stort antal kedjor, åtta stycken rekommenderas. Små klackar (20 mm höga med rundning) på timmerbordets kedjor kan monteras för att förhindra rullning av stockar. Fler kedjor på lagringsbordet kan minska störningarna med stockar som fastnar. 1.5 Vid hydrauldrift av lagringsbord och övriga transportörer skall aggregatet för hydrauliken placeras i en särskild byggnad. Central automatsmörjning ska finnas på nya mätstationer. Placering av aggregatet i mäthuset medför stor risk för störande buller, vibrationer och oljelukt. 1.6 Om påläggning med bilkran förekommer bör bordet vara längre än när enbart truckpåläggning sker. Lagringsbordets längd bör inte vara kortare än 15 m. Ett långt bord gör att timret inte behöver läggas så högt. Detta minskar risken för ras och sammanblandning av virke från skilda leverantörer. 1.7 Dubbel stegmatare av trappstegsmodell rekommenderas. Detta är särskilt viktigt om uttunningsbord saknas. En dubbel stegmatare innebär garanti för en säker enstockshantering och förhindrar att stockar lägger sig snett på transportören. 1.8 Hydrauldriven gripkran ska finnas som kan arbeta över främre sektionen på lagringsbordet (och i förekommande fall stegmatare/ bedömningsbord). Kranen ska vara fjärrmanövrerad (reglagen placerade nära operatörsplatsen). Kranen minskar stopptiderna och riskerna för olycksfall. 1.9 Arbetsbrytare skall finnas för lagringsbord och stegmatarfickor. Grind bör finnas på gångbana till bedömningsbord och stegmatare, där stopp utlöses om den öppnas. Nödstoppet och anordningen med grind minskar riskerna för olycksfall. 14

15 1 LAGRINGSBORD OCH STEGMATARE 1.10 Om stegmatare och lagringsbord är försedda med sidoplåtar som skymmer sikten för mätaren skall två bevakningskameror finnas. En för stegmataren och en som täcker hela bordet. Mätaren måste se gräns mellan partier mm. Dessutom förenklas eventuell maskinell hjälp eftersom kameran gör det möjligt att överblicka partier som mätaren inte kan se på grund av skymmande sidoplåtar Belysningsanordning skall finnas som med ljuset riktat från mäthuset belyser stegmatare och lagringsbord. Valet av belysningsutrustning samt dess placering bör ske i samråd med belysningstekniker (skyddsingenjör). En god belysning är en förutsättning för säkert och effektivt arbete Före bedömningsbordet bör finnas sprinklers för bevattning av stockens ändytor. Bevattningen av stockändarna underlättar bedömningen av tjur, röta och årsringsbredd. Att beakta vid tvärmatning med mätram efter bedömningsbordet 1.13 I anslutning till stegmataren kan utrustning för registrering av preliminär stocklängd finnas. Uppgiften om preliminär längd underlättar för mätaren att bedöma stockarna i rätt ordning samt för att avgöra möjlig längdavkortning på stockar nära minimilängd. Jämförelse mellan preliminär och slutlig längd kan också utnyttjas för att upptäcka om ordningsföljden mellan stockar ändrats mellan mätpunkterna. Om detta inträffat skall det utlösa banstopp. 15

16 1 LAGRINGSBORD OCH STEGMATARE Att beakta vid längsmatning samt vid tvärmatning med mätram före bedömningsbordet 1.14 Vid iläggning på längsgående bana bör dubbla fotoceller med olika arbetsriktning finnas. Fotocell som klarar solljus bör utnyttjas och hjälpmedel för rengöring av fotoceller bör finnas, exempelvis tryckluft. Dubbla fotoceller innebär att man kan fortsätta köra även om en fotocell störs av smuts eller om stocken studsar så att ljus indikeras under stocken Vid iläggning på längsgående bana bör finnas stockluckeoptimering (ex vis fotocell- eller laserteknik). Stockluckestyrning skapar ett jämnare flöde. 16

17 travmätare 17

18 2 TRANSPORTÖRER Innehåll 2.1 ransportörerna 2.2 Medbringaravstånd 2.3 Hastighet 2.4 Delad transportör 2.5 Medbringare 2.6 Öppning 2.7 Längd 2.8 Glidskenor 2.9 Stoppläge 2.10 Kontrollstocksbord 2.11 Kameror 2.12 Spegel 2.13 Strålkastare 2.14 Ljud och/eller ljuslarm 18

19 2 TRANSPORTÖRER Hur Varför 2.1 Transportörerna skall bäras upp av egna fundament. Sidoväggarna bör vara sandfyllda för de avsnitt av längdtransportörer där stockar läggs ner från bord eller sidotransportörer. Däremot behöver inte hela transportörens sidoväggar vara dubbla och sandfyllda. Fristående konstruktioner innebär att vibrationer från transportören inte fortplantas till mäthuset och orsakar skakningar och buller. Sandfyllda sidoväggar dämpar buller och vibrationer. 2.2 Medbringaravståndet skall vara högst en meter och medbringarnas höjd skall vara minst 4 cm över glidskenorna. Kraven syftar till att minska risken för att stock skall "doppa" under medbringarnivån. 2.3 Transportörens hastighet skall vara steglöst variabel. Med variabel hastighet kan flödet av stockar anpassas till svårighetsgraden i bedömningen. 2.4 Transportör som är delad mellan stegmatare och mäthus bör ha den första delen försedd med reversibel drift. Anordningen minskar risken för olycksfall och behovet av traktorhantering eftersom övergrova stockar och "dubbelstockar" kan köras isär eller av banan genom att backa den Vid passage genom mätramen får transportören ej vara försedd med skymmande kanter. Medbringarna skall helt täcka glidskenorna. För att mätningen skall fungera får strålgången mellan mätramens mätbalkar inte vara skymd. Medbringare som täcker hela glidskenans bredd gör att den automatiskt hålls ren. 2.6 I anslutning till mätramen bör transportören vara försedd med en öppning mot den undre parten av kedjan. Från öppningen och i riktning från mäthuset monteras en plåt på transportörens undersida fram till den plats där man vill samla snö, bark mm. 19

20 2 TRANSPORTÖRER Öppningen med tillhörande plåt gör att snö och bark mm, som faller ner genom öppningen, automatiskt förs bort av den underliggande kedjans medbringare. Detta förenklar renhållningen och minskar riskerna för störningar i mätningen. 2.7 Transportören genom mätramen skall ha en längd bortom mätramen om ca 7 m. Sträckan bortom mätramen måste omfatta minst en stocklängd för att mätramens mätnoggrannhet skall kunna utnyttjas helt. 2.8 Glidskenorna i transportören bör i mätområdet vara rastrerade eller försedda med fiskbensmönster. Rastreringen gör att reflexer inte uppstår. 2.9 På transportören skall finnas ett stoppläge för undersökning av ordinarie stockar och för märkning av kontrollstockar. En arbetsbrytare (mekanisk brytare) skall finnas placerad i anslutning till undersökningsplats/märkningsplats för kontrollstockar. Samma gäller om ett särskilt kontrollstocksbord används (se punkt 10). Stockar måste utan hinder kunna undersökas eller märkas innan de kommer ut i stockfacken Stoppläget för märkning av kontrollstockar kan vid behov ersättas av ett särskilt kontrollstocksbord för uppläggning av kontrollstockar i enkelt lag i den ordning som de tagits ut. Bordet gör det möjligt att lägga av och märka stockar utan att transportören stannas vilket ökar anläggningens kapacitet. Märkningen kan ske av flera stockar i taget och vid tidpunkter som är lämpliga med hänsyn till arbetet i övrigt Den utgående transportören skall övervakas av kameror. Kamerorna ger operatören möjligheten att övervaka funktionen hos hela sorteringsbanan. Dirigering av lasttruck underlättas och anläggningens kapacitet utnyttjas bättre. 20

21 2 TRANSPORTÖRER 2.12 En eluppvärmd spegel med måtten 0,75 x 1,0 m placeras i början av utgående transportör. Spegeln ger god överblick över utmatningstransportör och timmerfack Belysningsmast(er) med strålkastare skall finnas även för facksorteringen. En god belysning är en förutsättning för säkert och effektivt arbete Vid igångsättning av sorteringsbanan ska ljud- och/eller ljuslarm avges. belysning 21

22 3 BEDÖMNING VID LÄNGSMATNING Innehåll 3.1. Avstånd till vägg 3.2 Avstånd till mätram 3.3 Ljusvärdet 3.4 Spegel i nivå med transportören 3.5 Spegel över mätramen 3.6 Videokamera 3.7 Halkfri gångbana 22

23 3 BEDÖMNING VID LÄNGSMATNING Hur Varför 3.1 Avståndet från transportörens mitt till mäthusets yttervägg skall vara ca 60 cm. Operatören skall sitta så nära transportören som möjligt. Mäthuset skall ej skadas av förbipasserande stockar. 3.2 Avståndet mellan operatörsplats och mätramen bör vara 7 8 meter. Vid hög hastighet på transportören bör avståndet vara något längre. Kort avstånd till stocken leder till mindre effektiv tid för bedömning av stocken. 3.3 Ljusvärdet på stocken skall vara minst 500 Lux. För att ej ge "solar" på stocken bör armaturerna vara relativt svaga men istället fler till antalet. Utformning av belysning bör ske i samråd med belysningstekniker (skyddsingenjör). Bästa möjliga belysning på stocken är nödvändig med hänsyn till arbetssituationen. Enhetlig belysningsstyrka eliminerar risken för skuggor och att "mörka" ytor uppstår. 3.4 En eluppvärmd spegel med måtten 0,75 x 4,5 m placeras i nivå med transportören och med ändpunkt efter operatörens plats. Kottbullar Spånskivor Kåda Barkbröd Prickigt virke påläggsbord 23

24 3 BEDÖMNING VID LÄNGSMATNING Spegeln skall vara upphängd så att vibrationer i densamma undviks. Spegeln är nödvändig för granskning av den sida av stocken som är vänd från operatören. Om spegeln inte sitter stilla försvåras granskningen av stocken. 3.5 En eluppvärmd spegel med måtten 0,75 x 1,0 m placeras över mätramen. Exakt placering och inställning av speglarna görs i samråd med operatören. Spegeln möjliggör bedömning av ändfel och krökar redan när stocken befinner sig i ett tidigt skede av bedömningsläget. bedöma fällsprickor, tjur, röta mm. Lösningen med kamera innebär också att operatören slipper huvudvridningar för att granska "misstänkta" stockar som passerat förbi på transportören. 3.7 Längs transportören ska halkfri gångbana (typ gallerdurk) finnas. Störningskällor i stockhanteringen ska vara åtkomliga. Gallerdurken minskar risken för olycksfall och underlättar renhållningen. 3.6 Ett bättre alternativ än spegel är att placera en videokamera i höjd med mätramen och på en bildskärm framför mätaren visa en "fryst" bild av den bortre ändytan av den stock som är under bedömning. Avståndet till bildskärmen bör vara minst 3 m och den bör placeras på samma höjdläge som stocken. Kameran och bildskärmen gör det möjligt för mätaren att se och 24

25 4 BEDÖMNING VID TVÄRMATNING Innehåll 4.1 Bedömningsbordet 4.2 Ljuset 4.3 Spegel på tvärtransportören 4.4 Ljusmarkering 4.5 Kamera 4.6 Stoppläget 4.7 Signal 4.8 Avstängningsknapp 4.9 Skyddsplåt 4.10 Vinklad plåt 4.11 Halkfri gångbana 25

26 4 BEDÖMNING VID TVÄRMATNING Hur Varför 4.1 Området för kvalitetsbedömning på bedömningsbordets plana del skall omfatta minst fyra stockar. Det är dock en klar fördel om bedömningsbordet görs längre. Denna lösning ger möjlighet att variera tiden för bedömning beroende på stockarnas svårighetsgrad. 4.2 Ljuset inom bedömningsområdet på tvärtransportören skall belysa såväl stockarnas mantelyta som ändytor med samma styrka. Ljusvärdet på stocken skall vara minst 500 Lux. För att ej ge "solar" på stocken bör armaturerna vara relativt svaga men istället fler till antalet. Utformning av belysning bör ske i samråd med belysningstekniker (skyddsingenjör). Bästa möjliga belysning på stocken är nödvändig med hänsyn till arbetssituationen. Enhetlig belysningsstyrka eliminerar risken för skuggor och att "mörka" ytor uppstår. 4.3 En eluppvärmd spegel med måtten 1 x 3 m placeras på bortre sidan av tvärtransportören så att stockändarna i denna sida kan granskas. Spegeln ger mätaren information om fel och skador i stockarnas bortre ändar. 4.4 Ljusmarkering (laserpekare) på den stock som står i tur för kvalitetsbehandling rekommenderas. Markeringen är ett hjälpmedel för att garantera att bedömning sker av rätt stock på transportören. 4.5 I anslutning till bedömningsbordet skall placeras en kamera med tillhörande färgskärm för visning av en "fryst" bild av de stockändar som är vända bort från operatören. Den stock som presenteras på displayer skall vara samma som visas i TVmonitor och som pekas ut av ev. laserpekare. Det skall vara möjligt att gå "fram eller tillbaka" bland stockarna inom bedömningsområdet med en +/- knapp. Samtliga stockar som för tillfället är föremål för mätning och behandling skall kunna visas. Kameratekniken möjliggör en förbättrad kvalitetsbedömning samt underlättar för operatören att bedöma "rätt" stock. 26

27 4 BEDÖMNING VID TVÄRMATNING (Punkt 5; tillämpbar i de fall mätram/kameror finns före bedömningsbordet) 4.6 Stoppläget för stock som inte erhållit kvalitetskod skall vara beläget på tvärtransportören strax före "nedfallet" på utgående transportör. Det skall även vara möjligt att stanna stocken manuellt tidigare på bedömningsbordet för eventuella kontroller. Stoppläge på tvärtransportören minskar slitaget på utgående transportör och gör det möjligt för operatören att alltid kunna bedöma stocken på den tvärgående transportören. 4.7 Signal skall kunna ges så att stock utan kvalitetskod passerar stoppläget i punkt 6 och fortsätter till läget för undersökning av stock. Stoppläget på den tvärgående transportören är olämpligt för undersökning av stock. 4.8 Bedömningsbordet skall vara försett med avstängningsknapp. Det är viktigt att bedömningsbord, stegmatare och lagringsbord snabbt kan stoppas. Det separata stoppet ger också skonsammare drift av den utgående transportören. 4.9 En skyddsplåt skall finnas mellan bedömningsbordet och mäthusets vägg. Höjden framför mätaren skall vara c:a 20 cm högre än tvärtransportören. Plåten skall skydda mäthusets fönster om stock går snett på bedömningsbordet. Den får dock inte skymma stockändarna. Den skall också hindra stockar från att haka fast i den vinklade plåt som omnämns i punkt Om mäthuset är placerat i vinkeln mellan transportörerna skall det hörn av huset som är beläget närmast den utgående transportören skyddas av en plåt vinklad så att stockarna på den tvärgående transportören styrs ned på den utgående. Den vinklade plåten skall dessutom vara kopplad till ett nödstopp som utlöser stopp av båda transportörerna om den träffas av en stock. För att ytterligare förbättra skyddet skall den utgående transportören vara försedd med broms som påverkas av nödstoppet. 27

28 4 BEDÖMNING VID TVÄRMATNING Plåten med tillhörande säkerhetsanordningar skall förhindra att stockar som hamnar snett på utgående transportören skadar mäthuset (inkl. personal). 4.1 Längs bedömningsbordet ska halkfri gångbana (av typ gallergurk) finnas. Störningskällor i stockhanteringen ska vara åtkomliga. Gallerdurken minskar risken för olycksfall och underlättar renhållningen. tvärmatning 28

29 5 MÄTRAM OCH METALLDETEKTOR Innehåll 5.1 Mätram 5.2 Mätram av skuggprincip 5.3 3D-ramar 5.4 Metalldetektor 5.5 Skyddsram 5.6 Placering 29

30 5 MÄTRAM OCH METALLDETEKTOR Hur Varför 5.1 Mätramen skall vara monterad på separata fundament som inte står i kontakt med anläggningen i övrigt. Vibrationer i fundamentet medför risk för att mätramens funktion påverkas. 5.2 Mätram av skuggprincip (en- och tvåvägsmätramar) skall vara försedd med tak eller annan överbyggnad som skyddar mot nederbörd och störande ljus. Mätramen måste vara lätt åtkomlig för rengöring. Mätram med mätbalk som ligger under transportörskedjan skall vara försedd med anordning som avlägsnar bark och andra föroreningar från mätbalken. Mätramen kan skadas av fukt. Infallande solljus kan försämra mätnoggrannheten. Mätbalkarna måste vara helt fria från föroreningar för att mätningen skall fungera tillfredsställande D-mätramar kräver normalt fullständig avskärmning av solljus samt skydd mot kraftiga temperaturskillnader. Inbyggda 3D-mätramar kan förses med kameraövervakning (skräp, bark, snö etc). Även 3D-mätramar måste vara lätt åtkomliga för rengöring. En grind med arbetsbrytare bör finnas. Kameraavläsning av laserpunkt eller laserlinje störs kraftigt av solljus. 5.4 För metalldetektor som är placerad i anslutning till mätram skall avståndet mellan detektorns gummitransportör och mätramen vara minst 7 m. Stocken måste vid passage genom mätramen ligga stilla på medbringaren. Efter att ha lämnat den grunda gummibanan behöver stocken en sträcka att stabilisera sig på innan mätramen. 30

31 5 MÄTRAM OCH METALLDETEKTOR 5.5 Skyddsram eller liknande skall finnas för såväl metalldetektor som mätram. Skydd behövs för att undvika påkörning av stock som ligger snett i transportören. Att beakta vid tvärmatning med mätram efter bedömningsbordet 5.6 Om det är tekniskt möjligt bör mätramen på den utgående transportören placeras före metalldetektorn. Lösningen ger operatören bättre överblick och minskar gångavståndet till stoppläget för undersökning. 31

32 6 MÄTHUS Innehåll 6.1 Tak 6.2 Utrymme 6.3 Placering 6.4 Gångbana 6.5 Fönstervägg 6.6 Avskärmning 6.7 Elcentral 6.8 Eluttag 6.9 Jordade uttag 6.10 Fas 6.11 Telefonjack 6.12 Lås 6.13 Takbelysning 6.14 Bullernivå 6.15 Klimataggregat 32

33 6 MÄTHUS Hur Varför 6.1 Mäthuset bör vara försett med tak över (tvärgående) transportör(er) i den utsträckning som behövs för att skydda mätutrustning och speglar mot nederbörd och samtidigt ge goda ljusförhållanden. Vid behov förses huset också med väggytor som minskar risken för störande ljus. Bländning genom infallande solljus och ljusreflexer i glasytor försvårar mätningsarbetet. Dessutom innebär det problem att klassa stocken om den ligger både i starkt ljus och skugga. 6.2 Utrymmena, särskilt i mätlokalen, skall vara väl tilltagna. Det måste finnas tillräckligt utrymme för tillfälliga besökare som arbetsledning, kontrollmätare och studiebesökare. 6.3 Virkesmätaren bör vara placerad så att överblick finns över både lagringsbord, stegmatare och bedömningsbord. Vid längsgående transportör bör mäthuset vara placerat på motsatt sida om transportören som lagringsbordet. Placeringen ger möjlighet till kontroll och styrning av virket på dessa transportörer. Den ger även möjlighet att förbättra säkerheten i särhållning av partier. Man får god överblick över stegmatare och lagringsbord utan att behöva vända sig om eller vrida på huvudet 6.4 Gångbanan fram till och med kontrollstocksfacket eller bordet för kontrollstockar skall ligga c:a 0,5 m under medbringarnas nivå. Gångbanorna skall vara utförda av s k gallerdurk. Konstruktionen ger bra och säker arbetsställning vid undersökning av stockar. 33

34 6 MÄTHUS 6.5 Fönsterväggen mot bedömningsområdet bör inte placeras i söderläge. Avskärmning av solljus kan även ske med solfilm. Fönsterväggen bör vara av minst 6 mm tjocklek för att åstadkomma tillräcklig bullerdämpning. Den del av rutan som vetter mot transportören skall vara hel inom bedömningsområdet. Sikthindrande stolpar skall undvikas. Fönstret skall kunna nås enkelt från utsidan för rengöring. Vid behov monteras särskild uppfällbar gallerdurk för detta ändamål. För längsgående bana gäller att golvsockeln ska vara 30 cm när golvet är i nivå med transportören. Fönstren ska vara snedställda max 40 cm och ha en höjd om ca 1,2 m. För tvärtransportör gäller att golvsockeln under rutorna ska vara 20 cm när golvet är beläget 30 cm över tvärtransportören. Vid högre golvhöjd ska sockeln minskas i motsvarande grad. Vid golvhöjden 60 cm får golvsockel inte finnas. Fönstren ska vara snedställda max 50 cm och ha en höjd om ca 1,5 m. Fönstrens placering i norrläge i förhållande till operatören minskar risken för infallande, störande solljus och reflexer. Även fönstrens utformning och lutning är viktig. Lutningen av fönstren skapar bättre rymd i lokalen och tillåter operatören att komma närmare stocken. Alla föremål som skymmer siktfältet stör mätningen. Detta gäller i hög grad också ljusreflexer. 6.6 Fönster i solbelysta lägen skall förses med möjlighet till avskärmning, ev med rullgardin eller solfilm. Fönster bakom operatören skall undvikas. Anordningarna är nödvändiga för att minska värmeinstrålningen sommartid. Även bländning kan förekomma. 6.7 Mätplatsens elcentral får ej vara placerad under operatörsplatsen. Risk finns för skadliga, starka elektriska fält. Avskärmning kan komma att krävas av arbetarskyddet. Strålningsstyrkan avtar dock snabbt med ökat avstånd. 6.8 På lämplig plats i mätlokalen placeras en panel med eluttag c:a 1,2 m över golvet. Minst fem dubbla jordade uttag skall ingå i panelen. 34

35 6 MÄTHUS Mät- och kontorsutrustningen kräver tillgång till ett stort antal eluttag. Panelen minskar också behovet av tillfälliga löst liggande sladdar. 6.9 Minst två dubbla jordade uttag placeras såväl under som över fönstret framför mätstolen. Uttagen kan också vara placerade i anslutning till stolen. Display och TV-monitorer kommer att placeras intill fönstret Eluttag för mät- och registreringsutrustning skall ligga på samma fas, dock ej densamma som för belysningen. Samma fas behövs för att minimera riskerna för elstörningar Telefonjack monteras intill elpanelen, i kontorsutrymmet och vid operatörsstolen. Ger flexiblare PC-placering utan att sladdar behöver förlängas. Jacket skall vara ovanför skrivbordet då modemet endast skall vara inkopplat vid datakommunikation p g a risken med åskvädersstörningar Mätlokalen skall kunna låsas med stöldgodkänt lås, helst med larm. Möjlighet måste finnas att på ett betryggande sätt skydda inventarier samt förvara mäthandlingarna och andra dokument som ej får vara åtkomliga för obehöriga. Låsets typ är en försäkringsfråga I mätlokalen skall takbelysningen vara tyristorstyrd. Över banan efter tvärtransportören sätts en rad kvicksilverlampor fram till mäthusets slut. Materialet i mäthusets innerbeklädnad skall vara sådant att det ej reflekterar ljus. 35

36 6 MÄTHUS Utanför bedömningsområdet behövs endast allmän belysning. Punktvis, starkt sken i mätlokalen stör mätningsarbetet Bullernivån i mätlokalen skall ej överstiga 65 decibel A. Ljudnivån i lokalen dämpas genom användning av lämpligt material i golv, väggar och tak. Störande ljud utifrån begränsas vad gäller fönstren om de utförs med 2-glas isolerruta. Bullernivån 65 decibel A är ett riktvärde för lokaler där arbete pågår mer kontinuerligt Utöver radiatorer under fönstren skall klimataggregat finnas monterat i mätlokalen som garanterar lämpligt inneklimat oberoende av årstid och håller imma borta från fönstren. Oljefyllda element är att föredra för uppvärmning av lokalen. Bättre miljö för personal och datorer. Elradiatorer skapar allför torr luft. 36

37 mäthus 37

38 38 mätstol

39 7 MÄTSTOL Innehåll 7.1 Placering 7.2 Stol 7.3 Reglage 7.4 Armstöd 7.5 Funktionsknappar 7.6 Radiokommunikation 7.7 Bildskärm 7.8 Förvaring 39

40 7 MÄTSTOL Hur Varför 7.1 Rätt placering. Mätstolen med tillhörande registreringsutrustning skall vara belägen så nära transportören som möjligt. Uttaget i golvet för kablarna till mätstolen skall vara beläget c:a 150 cm från fönstret och i övrigt så att stolen kan placeras så gynnsamt som möjligt i förhållande till bedömningsbordet. Kablarna skall dessutom vara så långa att stolens läge kan varieras upp till 50 cm från uttaget i golvet. Ju närmare operatören har till stocken, desto bättre och tydligare framträder kvistegenskaper och fel. Rätt placering av mätstolen är ett villkor för en god ergonomisk utformning av mätplatsen. 7.2 Operatörens stol skall vara vrid-, höj- och sänkbar samt ha inställbart ryggstöd och armstöd. Mätstolen bör även vara så utformad (flyttbar stolsdel eller armstöd) att det är möjligt att variera mellan stående och sittande arbetsställningar. Vid tvärmatning bör operatörsstolen även placeras på ett lyftbord med 500 kg kapacitet. Möjlighet till individuell arbetsställning underlättar arbetet och minskar risken för arbetsskada. Dessutom ger liften möjlighet att eliminera besvärande solljus samt smidigt anpassa ögonhöjden till timrets grovlek. 7.3 Samtliga reglage inkl. nödstopp skall vara placerade i eller i direkt anslutning till stolens armstöd. Avståndet mellan sits och armstöd skall kunna varieras 5-6 cm. Anläggningen bör kunna förses med fjärrkontroll, typ IR (IR = infrarött ljus). Möjlighet till individuell sittställning underlättar arbetet och minskar risken för arbetsskada. Fjärrkontrollen medger att operatören fritt kan röra sig under mätningsarbetet och variera arbetsställningen. 7.4 Armstöden på operatörens stol skall vara utförda i bländfritt material. Ytor som ger reflexer eller på annat sätt bländar försvårar mätningsarbetet och verkar i längden tröttande. 40

41 7 MÄTSTOL 7.5 Funktionsknapparna för bark samt längd- och diameteravdrag skall alltid vara placerade i panelen på det vänstra armstödet. Funktionsknapparna för trädslag (tall och gran) och kvalitet skall alltid vara placerade i panelen på det högra armstödet. Se skisser nedan. Standardiserad placering av knapparna underlättar utbildning och förflyttning av personal mellan mätplatser. Knappar till vänstra armstödet ingen bark Knappar till högra armstödet: gran björk tunn bark tall mellan bark kval 1 kval 2 kval 3 kval 4 tjock bark kval 5 kval 6 längd avdr kval 7 kval 8 diam avdr kval 9 kval Radiokommunikation med lastmaskin bör finnas vid mätstolen. Möjligheten att kommunicera med lastmaskiner ökar mätplatsens kapacitet och ger säkrare hantering av virket. 7.7 En bildskärm (vid behov platt) med tydliga tecken skall vara placerad på ett avstånd från mätstolen som gör den lätt att läsa av. Skärmen skall visa de senast inmätta stockarna. Visade värden skall direkt kunna jämföras med stockens fysiska mått utan att blicken nämnvärt behöver flyttas. 7.8 Fack, skrivplatta eller låda för förvaring av nödvändiga handlingar skall finnas i direkt anslutning till mätstolen. Vid behov är aktuella handlingar tillgängliga utan onödigt tidsspill. 41

42 VMF - Virkesmätningsföreningarna I Sverige finns tre virkesmätningsföreningar, VMF Nord, VMF Qbera samt VMF Syd. I dessa föreningar samverkar säljare och köpare av virke för opartisk mätning. VMF har till huvudsaklig uppgift att mäta virke som levereras till olika virkesförbrukande industrier, t.ex. sågverk eller pappersbruk. Virket mäts vanligtvis på mätstation vid industri och mätningen utförs av VMFs virkesmätare. Transportören fungerar härvid som leverantörens ombud. Kontroll av mätsystemet mätare och utrustning. För att försäkra sig om en korrekt och likformig mätning genomför virkesmätningsföreningarna kontinuerligt en omfattande intern kontroll. Kontrollen omfattar såväl personalens kompetens som mätutrustningens noggrannhet. 42

43 SDC SDC redovisar genomförda virkes- och biobränsleaffärer samt virkes- och biobränsletransporter till köpare och säljare. Vi informerar om levererat virke och biobränsle till industri, sågverk och värmeverk. Vi presenterar även information om de olika händelserna i virkesflödet från skog till industri. SDC har centrala databaser, såsom virkesorder och skoglig nationell vägdatabas, för skogsnäringen. SDC levererar IT-tjänster till skogsnäringen för rationell handel, logistik/virkesflöde och administration. Vi är en ekonomisk förening som ägs av 54 medlemmar inom svensk skogsnäring. Vidare är ca 130 sågverksföretag anslutna via de sågverksorganisationer som är medlemmar i föreningen. Vi har ca 110 anställda och omsätter ca 120 miljoner kronor. I SDC finns VMR, som samordnar mätnings- och redovisningsfrågor. Vi arbetar i ett nära samarbete med virkesmätningsföreningarna, VMF, som ansvarar för mätning och klassificering. Tillsammans borgar vi för korrekt och opartisk mätning och redovisning. SDC har under 40 år tillsammans med skogsnäringen utvecklat branschrutiner, nomenklatur och standards för mätdata och information i hela kedjan från skog till industri. Behovet av tillförlitlig information ökar, framförallt i ett tidigt skede av kedjan. Genom ett nära samarbete med våra medlemmar och kunder samt genom modern teknik kan SDC fortsätta utvecklingen och möta skogsnäringens behov. Våra tjänster omfattar uthyrning av hårdvara, datainsamling, informationsbearbetning, datakommunikation och tillhörande support och utbildning. Vi möjliggör datainsamling i huvudsak dygnet runt och kan med hjälp av redovisningssystemet VIOL kontinuerligt leverera information till den som behöver. 43

44 SDC ek för/vmr VMF Nord ek för VMF Qbera ek för VMFSyd ek för Besöksadress: Skepparplatsen 1 Besöksadress: Skeppargatan 1 Besöksadress: Pelle Bergs backe 3 Besöksadress: Skolgatan 2 Postadress: Sundsvall Tel: Fax: E-post: info@sdc.se Hemsida: Postadress: Box UMEÅ Tel: Fax: E-post: vmf@vmfnord.se Hemsida: Postadress: Box FALUN Tel: Fax: E-post: info@vmfqbera.se Hemsida: Postadress: Box JÖNKÖPING Tel: Fax: E-post: info@vmfsyd.se Hemsida: 44