Utformningsdetaljer i gångmiljön som ökar tillgängligheten och användbarheten för personer med synnedsättning

Transkript

1 Utformningsdetaljer i gångmiljön som ökar tillgängligheten och användbarheten för personer med synnedsättning HAREC dagen 19 november 2013 Agneta Ståhl Mai Almén

2 Forskning om personer med synnedsättning och deras möjligheter till orientering i trafikmiljön Syfte Kunskapsutveckling avseende den byggda utemiljöns användbarhet och tillgänglighet för personer med synnedsättning Genom systematiska studier testa och utvärdera användbarheten i olika material och ytor för ledning och varning samt betydelsen av andra utformningsdetaljer (t ex kanter, andra naturliga ledytor, konstgjorda ledytor, ljushetskontraster samt pollare) i den byggda utemiljön

3 Genomförda studier Projekt 1 Att orientera med hjälp av ledytor Projekt 2 Cirkulationsplatser i Malmö Projekt 3 Varningsytor i Borlänge nge Projekt 4 Kontinuerligt ledstråk k i Kristianstad Projekt 5 Varning och ledning längs l perrongkant i Eslöv Projekt 6 Ljushetskontraster för f r ledning och varning Projekt 7 Orientering med hjälp av GPS Projekt 8 Kontinuerligt ledstråk k i Borlänge nge Projekt 9 Taktila bilders utformning och pollares placering

4 Använda metoder Mixed Methods Subjektiva värderingar samt objektiva bedömningar Utomhus på testytor samt i verklig miljö

5 Definition av ledstråk Ett ledstråk definieras som en kontinuerlig följd av naturliga och konstgjorda ledytor, varningsytor och valytor mellan startoch målpunkt endast avbrutet av cykel- och körbana

6 Video

7 Video

8 Att orientera med hjälp av ledytor och varningsytor Ståhl, A., Almén, M., Wemme, M. 2004: Att orientera med hjälp av ledytor Ståhl, A., Newman, E., Dahlin Ivanoff, S., Almén, M., Iwarsson, S. 2010: Detection of warning surfaces.. att finna strukturer påp ledytor och varningsytor som hjälper personer som är r blinda att orientera med hjälp av teknikkäpp

9 Att orientera med hjälp av ledytor och varningsytor Ståhl, A., Almén, M., Wemme, M. 2004: Att orientera med hjälp av ledytor. Ståhl, A., Newman, E., Dahlin Ivanoff, S., Almén, M., Iwarsson, S. 2010: Detection of warning surfaces.. Slutsatser om ledytor och varningsytor: Sinusrörelse viktig mjuk och jämn vågformad rörelse i teknikkäppen och i dess förlängning i handen Ribbplattor är endast användbara då de ger en sinusformad rörelse i teknikkäppen och då ribborna har så små avstånd som möjligt i längsled

10 Att orientera med hjälp av ledytor och varningsytor Ståhl, A., Almén, M., Wemme, M. 2004: Att orientera med hjälp av ledytor. Ståhl, A., Newman, E., Dahlin Ivanoff, S., Almén, M., Iwarsson, S. 2010: Detection of warning surfaces.. Kupolplattor är nödvändiga som varning för fara då varningsytan är minimum 1 meter djup detekterar man den med teknikkäppen både med och utan kant vid körbanan då kupolerna är skurna

11 Kontinuerliga ledstråk Kristianstad och Borlänge Ståhl, A:, Almén, M. 2007: Hur orienterar personer som är blinda a längs ett kontinuerligt ledstråk? Ståhl, A:, Almén, M. 2013: Kontinuerligt ledstråk i Borlänge. Studie av fyra personer som är blinda

12 Kontinuerliga ledstråk Kristianstad och Borlänge Ståhl, A., Almén, M. 2007: Hur orienterar personer som är blinda a längs ett kontinuerligt ledstråk? Ståhl, A:, Almén, M. 2013: Kontinuerligt ledstråk i Borlänge. Studie S av fyra personer som är blinda

13 Slutsatser om utformning av kontinuerligt ledstråk: naturliga ledytor är överlägsna konstgjorda vad gäller möjligheten för personer som är blinda att orientera i en fysisk miljö naturliga ledytor måste utformas/konstrueras/underhållas så att den vita käppen inte fastnar kantstöd medför lättare orientering längs naturliga ledytor som t ex plantering konstgjorda ledytor måste ses i förhållande till omgivande strukturer/ytor kupolplatta som komplement till kant vid korsande av gata vid övergångsställe och gångpassage underlättar identifieringen glapp i ledningen måste undvikas även om de är korta; viktigt för tryggheten upphöjda gångpassager måste kunna identifieras tydligt och ha en tydlig markering att följa för att personer som är blinda ska kunna korsa på ett tryggt sätt

14 Hur orienterar personer med synnedsättningar längs ledytor med olika ljushetskontrast och olika bredder? Ståhl, A., Almén, M., Wemme,, M. 2010: Ljushetskontraster. Studie med personer med synnedsättningar.

15 Val av material fungera i vått och torrt

16 Slutsatser om ljushetskontraster i kontinuerligt ledstråk: Skiljelinjens bredd: bredare kontrastmarkering upplevs som bättre, dock endast vid ljushetskontrasterna 0,40 enligt NCS. Då ljushetskontrasten är så liten som 0,20 kan man inte kompensera detta genom att öka bredden Ljushetskontrasten 0,20; är ej användbar Ljushetskontrasten 0,30; bredden på skiljelinjen kompenserar i viss utsträckning, men användbarheten är låg Större kontrast medger större frihet att lyfta blicken från marken under promenad

17 Pollare som stöd för personer som är blinda utformning och detaljer har stor betydelse Typ av pollare: metall, trä, plast, gummi Riktningsgivare och gatuinformation varierande

18 Slutsatser om pollare som stöd i kontinuerligt ledstråk: Riktningsgivare: viktigt med tydlig utformning som en pil detta fanns på trä pollaren som dels kändes bäst med vante, dels upplevdes som mest användbar Dock viktigt med placeringen då tydlig pil fanns men var placerad på sidan av pollaren (plastpollaren) upplevdes den som sämre Gatuinformation: viktigt med enkel illustration av gatuutformningen detta fanns på metallpollaren som dels upplevdes som mest användbar, dels kändes bäst med vante

19 Tack! för att ni lyssnade Agneta Ståhl Professor Institutionen för teknik och samhälle CASE Centre of ageing and supportive environments Mobil: Mai Almén arkitekt, MSA Mai Almén Hinderfri Design AB Mobil: