Analys och prognos

Transkript

1

2 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Anja Folkesson

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 8 Bakgrund... 8 Syfte och frågeställningar Metod och material Vilka genomgår en försäkringsmedicinsk utredning? Hur utvecklas sjukfallen som genomgått en FMU? Hur ser den senaste utvecklingen ut? Diskussion och slutsatser Referenser Bilaga 1. Kunskapsläget Positiva omdömen men även utmaningar med AFU SF:s aktiviteter för att stärka processen för AFU Åtgärdsplan för uppföljning och utvärdering av AFU Kunskapsluckor Bilaga 2. Tabeller... 34

4 Sammanfattning Försäkringsmedicinska utredningar (FMU) används framför allt vid bedömning av arbetsförmåga i särskilt komplexa sjukskrivningsärenden. Sammantaget bedöms ca FMU behövas under 2018, till en sammanlagd utgift om 250 miljoner kronor. Både för att säkra att sjukförsäkringen tillämpas korrekt och enhetligt, och för att offentliga medel ska nyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt är det av största vikt dels att det är rätt ärenden som genomgår en FMU, dels att utredningarna verkligen bidrar till handläggarnas förmåga att fatta korrekta beslut. Denna rapport är den första av tre rapporter som tillsammans syftar till att beskriva och analysera dessa två frågeställningar. Denna första rapport ger en deskriptiv bild av vilka grupper som genomgår en FMU, och av hur sjukfallen utvecklas efter att underlaget inkommit i ärendet. Resultatet kan för det första användas i planeringen av de två följande rapporterna där vi närmare undersöker huruvida rätt ärenden väljs ut (delstudie 2) och vad utredningen i dessa fall bidrar med (delstudie 3). För det andra kan de användas som underlag för avdelningen för sjukförsäkringens (SF:s) verksamhetsutveckling under SF har upplevt flera problem inom FMU-området men det är inte möjligt att genomföra en djupare analys av de ovanstående frågeställningarna förrän efter årsskiftet 2018/19. Det beror på att det i dagsläget finns tre olika sorters FMU; aktivitetsförmågeutredningar (AFU), särskilda läkarutlåtanden (SLU) och teambaserade medicinska utredningar (TMU), men från januari 2019 kommer bara AFU kunna beställas. Det finns emellertid ett kortsiktigt behov av underlag så att styrningen av denna övergång ska kunna bli så bra som möjligt. Försäkringsmedicinska utredningar En aktivitetsförmågeutredning AFU är en standardiserad utredningsform som ser likadan ut för alla försäkrade. Syftet med en AFU är att få ett underlag som tydligt beskriver den försäkrades aktivitetsförmåga i förhållande till vad ett normalt förekommande arbete kräver. I vissa ärenden behövs utredningar som baseras på enbart en läkares utredning, ett särskilt läkarutlåtande SLU. Utredningen är inte standardiserad och används ofta i längre sjukdomsfall. SLU kommer successivt att fasas ut och helt ersättas av AFU under I andra ärenden behövs en teambaserad utredning TMU. I teamet ingår arbetsterapeut, sjukgymnast och psykolog. Utredningen är inte standardiserad och används ofta i längre sjukdomsfall. TMU kommer att successivt att fasas ut och helt ersättas av AFU under Resultaten utgår framför allt från de FMU som genomfördes under Under 2017 infördes ett stopp för nya beställningar och det tog därefter tid för beställningarna att komma upp i tidigare nivåer. Resultaten från kompletteras därför med en övergripande beskrivning av den 4

5 senaste tidens utveckling. Nedan sammanfattas de viktigaste resultaten och slutsatserna. Det finns en risk att FMU delvis riktas till fel grupper Totalt genomfördes omkring FMU under , varav TMU stod för över hälften och AFU endast omkring För att beskriva vilken typ av ärenden som genomgår en FMU genomfördes en sambandsanalys där övriga faktorer hölls konstanta. 1 Av analyserna framkommer att äldre, utrikesfödda, lågutbildade, arbetslösa och personer med tidigare sjukhistorik hade större sannolikhet att genomgå både en FMU. Det är ett genomgående mönster att det till stor del är samma grupper som är överrepresenterade inom sjukförsäkringen som har en förhöjd sannolikhet att genomgå en FMU, satt i relation till alla pågående sjukfall. Detta mönster behöver studeras närmare i delstudie 2. Det finns även vissa skillnader mellan de olika typerna av FMU. Kvinnor och personer med en diagnos kopplad till rörelseorganen hade större sannolikhet att genomgå en AFU eller en TMU än män och personer med en psykiatrisk diagnos, medan en psykiatrisk diagnos ökade sannolikheten att genomgå en SLU. Att personer med diagnoser kopplade till rörelseorganen hade större sannolikhet att genomgå en AFU eller TMU än de med en psykiatrisk diagnos, betyder att det finns en risk att de till viss del kan ha använts i fel ärenden. AFU bör i högre grad användas för psykiatriska diagnoser eftersom de oftare är svåra att beskriva, vilket även gör det svårt att bedöma arbetsförmågan. Att SLU istället är överrepresenterat för personer med psykiatriska diagnoser beror troligtvis på att det är den enda FMU där handläggaren kan välja läkarens inriktning och på så sätt anpassa efter en psykiatrisk diagnos. Huruvida AFU även från 2019 i högre grad genomförs för personer med diagnoser kopplade till rörelseorganen, och vad det i så fall beror på bör också studeras vidare i delstudie 2. Skillnader mellan olika verksamhetsområden tyder på att hanteringen av FMU:er kan bli mer enhetlig Mönstren för beställningarna av FMU under tyder dock inte endast på behovet av fortsatt uppföljning av att det sker i rätt ärenden. Det finns även tecken på att enhetligheten behöver stärkas. Även när hänsyn tas till bakgrundsfaktorer skiljer sig sannolikheten att genomgå en FMU åt mellan olika verksamhetsområden (VO). Dessa skillnader beror framför allt på leveranskapaciteten hos olika landsting men kan även bero på olikheter i ledning och styrning. Under 2016 var sannolikheten att få en AFU störst i SF Syd. Detta mönster framträder delvis även under 2018, eftersom det då ännu var SF Syd där flest AFU kommer in, både i antal och i relation till antal sjukfall som samma period uppnått 180 dagar. Däremot har AFU ökat 1 Analysen har gjorts för de olika formerna av FMU var för sig främst för att AFU och övriga FMU genomförs i olika långa sjukfall och därför inte har samma relevanta jämförelsegrupper. Dessutom är det inte säkert om FMU:er från 2019 (när endast AFU kommer kunna beställas) främst kommer genomföras i ärenden som liknar hittillsvarande mönster för AFU eller för genomsnittet av alla FMU. 5

6 snabbt även i SF Mitt och SF Nord som båda hade en relativt låg andel under 2015 och Det finns nu nya riktlinjer som innebär att anslagen fördelas proportionerligt mellan olika VO och det har även gjorts insatser för att förbättra handläggarnas arbete med FMU. Dessa förändringar kan bidra till att öka enhetligheten inom Försäkringskassan. Både avseende att FMU beställs i rätt ärenden och att det görs enhetligt behöver alltså fortsätta analyseras i delstudie 2. Nästa fråga som tas upp i föreliggande studie är vad som händer efter att en FMU genomförts och om det kan säga något om vad utredningen i så fall har bidragit med. Sjukfall med en FMU får i högre grad ett avslag eller sjukersättning En markant större andel av de ärenden som genomgått en FMU får avslag jämfört med sjukfall utan en FMU som uppnått minst 180 eller 550 dagar. Skillnaden beror troligtvis på att många FMU beställs i sjukfall som ligger på gränsen till ett avslag och där handläggaren vill ha mer på fötterna inför beslutet. Det styrks av att 72 procent av de sjukfall som avslutades inom 60 dagar efter FMU:ns ankomst fick avslag. Det är inte förvånande att en FMU ofta beställs i ärenden som ligger nära ett avslag, men med tanke på den aktgranskning från 2016 som visade att det befintliga underlaget i många fall redan var tillräckligt 2 kan det tyda på att resurserna till viss del används felaktigt. Sjukfall som genomgått en FMU hade även större sannolikhet att övergå till sjukersättning än andra sjukfall. Precis som för andelen avslag gäller det både i jämförelse med dem som pågått i minst 180 dagar och minst 550 dagar samt när hänsyn tagits till ett flertal bakgrundsfaktorer. Fler sjukfall avslutas efter en AFU eller en SLU än efter en TMU Även när sjukfallen avslutas framkommer vissa skillnader mellan olika typer av FMU. De sjukfall som genomgått en AFU avslutades i snabbare takt efter att underlaget inkommit än sjukfall som genomgått en SLU eller en TMU. Totalt sett avslutades 28 procent inom 60 dagar efter en AFU genomförts, 23 procent efter en SLU och 18 procent efter en TMU. Att en större andel avslutas efter en SLU genomförts än en TMU kan beror på skillnader i de ärenden i vilka dessa olika utredningar genomförs. SLU beställs i högre grad vid psykiatriska diagnoser där det är svårare att göra observationer som styrker att arbetsförmågan är nedsatt. Skillnaderna kan även bero på innehållet i själva utredningen; en SLU är mindre omfattande än TMU vilket ger färre möjligheter att observera begränsningar som inte har med den specifika diagnosen att göra. Både vilken typ av ärenden i vilka FMU genomförs, och innehållet i utredningen kan alltså spela roll för utfallet. 2 Försäkringskassan (2016). Granskning av AFU. Intern rapport

7 Delstudie 3, som är planerad till hösten 2019, kommer dels att analysera om de ärenden som väljs ut för FMU även utan denna skulle ha avslutats med avslag eller med nybeviljande av sjukersättning. Dels kommer studien utvärdera om den information som en FMU tillför nyttjas av handläggarna till att fatta mer korrekta beslut. Övergången till AFU har kommit igång under 2018 Under våren 2018 har antalet inkomna AFU ökat snabbt samtidigt som TMU har minskat. Totalt sett inkom 437 AFU, 104 SLU och TMU under perioden januari-april, och i april inkom ungefär lika många AFU som TMU. Den övergång till AFU som ska genomföras under 2018 är därmed igång. Ännu motsvarar emellertid inte takten på beställningarna det bedömda behovet om ca FMU under

8 Inledning Försäkringsmedicinsk utredningar (FMU) är ett viktigt stöd för handläggarna vid bedömning av arbetsförmåga i särskilt komplexa sjukskrivningsärenden. Aktivitetsförmågeutredning (AFU) som är en standardiserad utredningsmetod framtagen i samarbete med Socialstyrelsen introducerades AFU är den utredning som från och med 2019 ska ha ersatt särskilt läkarutlåtande (SLU) och teambaserad medicinsk utredning (TMU), vilka kommer att fasas ut under AFU är en resurskrävande metod vilket gör att det finns en begräsning i antalet utredningar som får beställas. Efter ett beställningsstopp under våren 2017 har det dessutom tagit tid att få upp antalet beställningar igen. Samtidigt som det är angeläget att komma igång med beställningarna av AFU är det också viktigt att säkerställa att rätt ärenden prioriteras och att utredningen faktiskt ger den extra information som är nödvändig för att kunna bedöma arbetsförmågan i komplexa ärenden. Den här rapporten är ett första steg i att följa upp arbetet med FMU genom att beskriva vilka sjukfall som har genomgått en FMU och hur dessa sedan utvecklats. Resultatet kommer att ligga till grund för två efterföljande studier som ska svara på huruvida rätt ärenden genomgår en AFU och om det nya underlaget faktiskt hjälper handläggarna att ta mer kvalificerade beslut. Den nya kunskapen kan sedan användas av avdelningen för Sjukförsäkringen (SF) i deras arbete med att utveckla processen kring aktivitetsförmågeutredningen. Bakgrund Försäkringskassan fick 2010 i uppdrag att vidareutveckla metoder och instrument för bedömning av aktivitetsförmåga, 3 i samarbete med Socialstyrelsen och i samråd med Arbetsförmedlingen. Metoderna skulle i första hand användas vid prövning mot normalt förekommande arbete, från och med 180 dagars sjukskrivning men innan 365 dagar i ett sjukfall. 4 Våren 2011 togs en första version av ett nytt bedömningsverktyg fram, en så kallad aktivitetsförmågeutredning (AFU). Sedan 2013 har landstingen i Jönköpings, Norrbottens, Skånes, Stockholms, Västerbottens, Västernorrlands, Västra Götalands och Östergötlands län 3 Socialdepartementet 2010, Uppdrag att vidareutveckla metoder och instrument för bedömning av arbetsförmåga. 4 För anställda och egenföretagare ska rehabiliteringskedjan följas vilket bland annat innebär att Försäkringskassan efter 180 dagar ska pröva om den försäkrades arbetsförmåga gör det möjligt att utföra ett annat arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Detta gäller om det inte anses oskäligt eller finns särskilda skäl som gör att prövningen skjuts upp. 8

9 deltagit i en pilotverksamhet med AFU. Utredningen är sedan november 2016 en del av Försäkringskassans ordinarie verksamhet. Samtliga landsting som har behöriga utredare får göra AFU men alla regioner levererar ännu inte denna utredning. De första åren beställdes endast ett mindre antal AFU men 2016 ökade antalet och det beställdes cirka utredningar. Under 2017 var behovet av AFU betydligt större än vad hälso- och sjukvården har kapacitet att leverera. Försäkringskassan beställde även fler FMU än vad det fanns anslag till. Därför infördes ett beställningsstopp för utredningen i mars 2017, men som upphävdes i augusti Våren 2016 presenterade SF en åtgärdsplan för fortsatt uppföljning och utvärdering av AFU. 5 I planen framgår bland annat att AP ska genomföra en utvärdering av handläggares förmåga att med hjälp av informationen i AFUutlåtanden kunna särskilja försäkrade med nedsatt arbetsförmåga från försäkrade som kan klara av att återgå i arbete. Försäkringsmedicinsk utredning I komplexa sjukskrivningsärenden kan det vara nödvändigt att komplettera tillgänglig information med hjälp av en FMU. Utredningen bidrar till Försäkringskassans bedömning av den försäkrades arbetsförmåga och eventuella behov av samordnande insatser. AFU är en standardiserad utredningsform som ser likadan ut för alla försäkrade. AFU ska ge en helhetsbild som inte bara beskriver funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar utan även belyser den försäkrades kvarvarande förmåga till aktivitet. Syftet är att få ett underlag som tydligt beskriver den försäkrades aktivitetsförmåga i förhållande till vad ett normalt förekommande arbete kräver. SLU och TMU är icke standardiserade utredningsformer som ofta används i längre sjukfall. SLU används i ärenden där en utredning behövs som baseras på enbart en läkare. I andra ärenden, exempelvis vid sjukskrivning för flera diagnoser, behövs en teambaserad utredning där arbetsterapeut, sjukgymnast och psykolog ingår en TMU. I januari 2019 träder en ny lag i kraft om försäkringsmedicinska utredningar. 6 Den innebär att landstingen får ett lagstadgat ansvar att genomföra de försäkringsmedicinska utredningar som Försäkringskassan beställer. Ambitionen är att SLU och TMU ska fasas ut och ersättas av AFU under Utfasningen kommer att ske i olika takt i olika landsting beroende på deras förutsättningar att genomföra AFU. I en prognos från Försäkringskassan anges att myndigheten kommer att beställa cirka FMU under Totalt beräknas statens utgifter för 5 Diarienummer: , Den nya lagen heter lag om försäkringsmedicinska utredningar. Det genomförs dessutom harmoniserande förändringar i socialförsäkringsbalken, patientsäkerhetslagen (2010:659), patientdatalagen (2008:355 ) och i patientskadelagen (1996:799). 9

10 FMU att uppgå till 250 miljoner kronor för år Anslaget för ersättningen för FMU regleras i en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Försäkringskassan lämnar varje år en prognos för hur anslaget ska fördelas mellan olika landsting/regioner. I fördelningen har grunden varit inflöde av sjukfall men tidigare år har viss justering gjorts med hänsyn till landstingets leveranskapacitet. Från och med 2018 fördelas medlen proportionellt utifrån verksamhetsområdenas andel av antalet sjukfall utan justering för landstingets kapacitet. Försäkringskassan har möjlighet att beställa en FMU när det finns behov av ett fördjupat medicinskt underlag och sådan information inte kan inhämtas på annat sätt. Om det bedöms att den medicinska informationen är oklar eller motsägelsefull eller om det finns stor komplexitet i ärendet kan det vara aktuellt att beställa en försäkringsmedicinsk utredning. Exempel på sådana situationer är när det är oklart i vilken omfattning sjukdomen sätter ner arbetsförmågan, vid samsjuklighet eller om fler diagnoser tillkommit under sjukperioden eller om det finns individfaktorer som också kan ha betydelse för förutsättningarna att arbeta. 8 Innan handläggaren beställer en FMU ska ärendet alltid tas upp för diskussion i teamet och vid behov därefter också konsultera försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR) eller specialist. Syftet med diskussionen är att öka kvaliteten och enhetligheten i urvalet och handläggningen av dessa ärenden. Ställningstagande om behov av FMU ska motiveras och dokumenteras i journalen. Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med studien är att ge kunskap om i vilka ärenden det genomförs en FMU samt om hur dessa ärenden sedan utvecklas. Resultaten kommer delvis att användas som underlag i två kommande rapporter där arbetet med AFU ska analyseras närmare. Därutöver kan det ge indikationer på olikheter i urvalsprocessen till FMU som kan användas för att öka enhetligheten och rättssäkerheten i handläggarnas arbetsförmågebedömningar. Resultaten bidrar dessutom med underlag till det planerade projektet om automatiserat beslutsstöd, Råd i handläggningen, för att identifiera personer i behov av FMU. 7 Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren , Vägledning 2015:1, metodstöd. Version 7. 10

11 Frågeställningar 1. Vilka övergripande mönster finns för hur ofta ärenden inom olika grupper av sjukskrivna eller inom olika verksamhetsområden (VO) genomgår olika typer av FMU, och kan de säga något om hur enhetligt Försäkringskassan arbetar med att välja ut ärenden för FMU? 2. Vilka övergripande mönster finns för försäkringsutfall efter FMU, och kan de hjälpa oss att förstå vad som kännetecknar de ärenden som valts ut respektive vad utredningen i sig har bidragit till? Metod och material I denna registerstudie hämtas information om datum för inkomna FMU från SF:s databas över FMU och delar av 2017 och Till dessa data länkas mikrodata från MiDAS (utfall), LISA-data (socio-ekonomiska och -demografiska variabler) samt från ärendehanteringssystemet (ÄHS) (datum för genomförd FMU, beslutsdatum). För att undersöka om sannolikheten att genomgå en FMU skiljer sig åt mellan olika grupper beskrivs dels antal och andel FMU inom varje grupp, dels används en logistisk regression för att beräkna sannolikheten för att genomgå en FMU samtidigt som övriga bakgrundsfaktorer om individerna i de olika grupperna konstanthålls. En logistisk regression används även för att undersöka om sannolikheten att få ett avslag eller att övergå till sjukersättning skiljer sig åt där en FMU har inkommit i ärendet. Utfallet från regressionerna presenteras i form av oddskvoter. Dessa kan inte direkt tolkas som relativa risker (skillnader i sannolikhet) men när en oddskvot är statistiskt signifikant större än 1 är den relativa risken också alltid det. Därför kommenteras skillnader enbart i form av huruvida en variabel leder till en förhöjd eller minskad sannolikhet för ett särskilt utfall. Resultaten i rapporten presenteras separat för AFU, SLU och TMU. Det beror till viss del på att olika FMU har använts i olika långa sjukfall vilket referensgrupperna som används i analyserna har anpassats efter. Men det gör även att vi inte tappar viktiga perspektiv inför övergången till enbart AFU, då grupper som tidigare genomgick en SLU eller TMU nu kan komma att genomgå en AFU istället. Det innebär att sammansättningen hos dem med en AFU troligtvis kommer att ändras. Det är samtidigt viktigt att kunna särskilja resultaten för AFU då det är den metod som kommer att användas, vilket är anledningen till att inte alla FMU slås ihop i rapporten. Genomgående i rapporten jämförs de sjukfall som genomgått en AFU med de sjukfall som under samma år uppnått 180 dagar. Den gränsen är vald mot bakgrund av att det dels är en tidpunkt då många AFU beställs med anledning av dag 181 i rehabiliteringskedjan, dels har riktlinjerna för beställningar av AFU varit att utredningen ska genomföras under sjukfallets första år. Eftersom det fram till november 2016 bara var vissa landsting som deltog i pilotverksamheten för AFU har övriga län även uteslutits i de resultat som rör AFU under 2015 och

12 En SLU och TMU har ofta beställts när ett sjukfall har pågått en längre period, dessa sjukfall sätts därför i relation till antal sjukfall som under samma år uppnådde 550 dagar. Detta antal dagar är valt med anledning av att medianen för antal dagar som gått i sjukfallet vid ankomst är 544 dagar för en SLU och 588 för en TMU. Kravet för att en FMU ska räknas till populationen är baserat på ankomstdatum och inte sjukfallets längd. Det innebär att vissa sjukfall med en FMU inte pågått lika länge som vad som krävs för referensgruppen. Syftet med begränsningen av referensgruppen är framför allt att få en referensgrupp som är mer jämförbar. Den totala populationen som används för att svara på frågeställningarna fördelar sig på följande sätt: Tabell 1. Antal sjukfall med FMU och utan (referensgrupper) Totalt AFU SLU TMU Referensgrupp AFU Referensgrupp SLU och TMU Efter ett beställningsstopp av FMU som infördes under våren 2017 tog det tid för beställningarna att komma igång ordentligt. I rapporten ges därför endast en översiktlig beskrivning av antalet FMU som inkom under perioden juli april Avgränsningar och bortfall Vi undersöker bara de ärenden där en FMU inkommit till Försäkringskassan. Alla beställda FMU genomförs inte vilket innebär att vi inte kan uttala oss om alla de ärenden som väljs ut av handläggarna för att genomgå en FMU. Anledningen till avgränsningen är att beställningarna görs manuellt och samlas i Excel-ark vilket gör dem svåra att koppla till rätt sjukfall. När utredningen sedan inkommer till Försäkringskassan läggs det till ärendet i ÄHS. Utöver denna avgränsning finns det även inkomna FMU som inte har kunnat matchas mot ett sjukfall i MiDAS och av den anledningen har fallit bort från populationen. Enligt ÄHS inkom totalt FMU under fördelat på AFU, SLU och TMU. Eftersom totalt FMU ligger till grund för resultaten i rapporten innebär det ett bortfall på 7 procent av alla inkomna FMU. 12

13 Vilka genomgår en försäkringsmedicinsk utredning? I följande avsnitt presenteras antalet och andelen genomförda AFU, SLU och TMU inom olika grupper av försäkrade och verksamhetsområden under 2015 och Syftet är att ge en bild av hanteringen och likformigheten inom olika VO. Totalt sett inkom under FMU, fördelat på 2014 AFU (enbart pilotlän), SLU och TMU. 9 SLU och TMU genomförs senare i sjukfallet än AFU I figur 1 redovisas antalet inkomna FMU grupperat efter sjukfallens längd, mätt som dagar beräknat från ärendets startdatum till dess att FMU har inkommit i ärendet. Där framgår att en AFU i huvudsak genomförts under det första året, vilket är i linje med riktlinjerna, medan SLU och TMU i högre grad genomförs under sjukfallets andra och tredje år. Figur 1. Dagar från sjukfallets start till ankomst för genomförd FMU, TMU SLU AFU 0% 20% 40% 60% 80% 100% Skillnader mellan olika VO i andelen AFU som inkommer inom ett år Figur 2 illustrerar hur antalet inkomna FMU grupperat efter sjukfallens längd skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden (VO) för när en AFU kommer in i sjukfallet. SF Nord hade störst andel AFU som genomfördes inom ett år, 88 procent, medan de i SF Syd och SF Mitt genomförde drygt 60 procent av sina AFU inom ett år. SF Nord hade inte heller något fall där 9 Det antal som anges är inkomna FMU som har kunnat matchas till ett sjukfall i MiDAS. Se avsnitt Avgränsningar och bortfall i Metodkapitlet för mer information. 13

14 utredningen inkom efter dag 730 medan de representerade 6 och 3 procent i SF Mitt och SF Syd. Att alla AFU inte genomfördes inom det första året enligt riktlinjerna kan bero på att även om en beställning görs senare än vad som är överenskommet kan leverantören välja att acceptera beställningen. Figur 2. Dagar från sjukfallets start till ankomst för genomförd AFU, per VO SF Mitt SF Nord SF Stockholm SF Väst SF Syd 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vissa grupper har högre sannolikhet att genomgå en FMU Vid en jämförelse av andelen sjukfall där en FMU har genomförts (av dem som uppnått 180 och 550 dagar) mellan olika grupper under 2016 framgår att följande grupper fick en FMU i högre grad. Se tabell B1 och B2 i bilaga 2 för samtliga antal och andelar i procent. Arbetsförmågeutredning (AFU) AFU genomfördes i högre grad för personer som är över 35 år har utländsk bakgrund är gift eller skild/änka/änkeman har gymnasial eller förgymnasial utbildning har en diagnos kopplad till rörelseorganen är arbetslös har tidigare sjukhistorik Utöver detta finns det skillnader mellan Verksamhetsområden (VO) där VO SF Syd har störst andel sjukfall med en inkommen AFU och SF Mitt och SF Nord har minst andel. Särskilt läkarutlåtande (SLU) Vad gäller andelen sjukfall med en SLU fick följande grupper en SLU i högre grad än deras jämförelsegrupp: 14

15 Personer över 35 år Utrikesfödda Eftergymnasial utbildning Psykiatrisk diagnos Arbetslösa De med tidigare sjukhistorik Vad gäller verksamhetsområden hade SF Nord störst andel med en inkommen SLU och SF Syds andel var minst. Läkarutlåtande efter teamutredning (TMU) Följande grupper hade i högre grad ett sjukfall med en TMU: Kvinnor Personer över 35 år (och ökad sannolikhet efter 49) Utrikesfödda Gift eller skild/änka/änkeman Med gymnasial eller förgymnasial utbildning Personer med en diagnos kopplad till rörelseorganen Arbetslösa De med tidigare sjukhistorik Det är även tydliga skillnader i andelen TMU mellan olika verksamhetsområden. Störst andel genomförda TMU hade SF Väst och minst i SF Stockholm. Med hjälp av en logistisk regression undersöks om de skillnader som framgår i andelarna kvarstår när övriga faktorer hålls konstanta. Modellen mäter huruvida sannolikheten att få en FMU skiljer sig åt mellan olika grupper. I tabell 2 redovisas utfallet från den logistiska regressionen i form av oddskvoter. En oddskvot större än 1 innebär att sannolikheten att få en FMU är högre i denna grupp jämfört med referenskategorin med värde 1. Om värdet är under 1 innebär det en lägre sannolikhet. Där värdet har markerats med en eller flera * är skillnaden statistiskt signifikant. 15

16 Tabell 2. Sannolikheten för olika grupper att få en FMU, AFU 1 SLU 2 TMU 2 Oddskvot Oddskvot Oddskvot Kön Kvinnor 1,14* 1,03 1,23*** Män Åldersgrupp ,73*** 0,51*** 0,45*** ,99 0,85** 0,78*** Födelseland Sverige 0,79*** 0,80*** 0,71*** Övriga länder Civilstånd Gift 1,04 1,05 1,0 Ogift 1,02 1,01 0,92* Skild/änka/änkeman Utbildningsnivå Förgymnasial Gymnasial 0,94 0,88* 0,95 Eftergymnasial 0,69*** 0,89 0,89* Anställningssektor Privat Offentlig 0,91 0,83** 0,87** Saknas 0,97 1,13 1,36*** Diagnos Psykiatriska Rörelseorganen 1,91*** 0,38*** 2,44*** Övriga 1,06 0,35*** 1,30*** Försäkradtyp Anställd Arbetslös 1,41*** 1,30*** 1,38*** Övriga 0,90 1,23 1,33*** Sjukhistorik >14 dagar innan aktuellt sjukfall 0-2 år innan 1,16* 1,48*** 2,01*** 2-10 år innan 1,22** 1,16 1,37*** Ingen under 10 år bakåt Verksamhetsområde SF Mitt 0,24*** 1,35*** 0,51*** SF Nord 0,22*** 1,83*** 0,90* SF Stockholm 0,41*** 1,13 0,28*** SF Väst 0,68*** 1,23** 1,36*** SF Syd År ,42*** 0,72*** 0,19*** *p<0,05 **p<0,01 ***p<0,001 1 Populationen består av de sjukfall där en AFU inkommit och sjukfall som under samma period uppnått 180 dagar. 2 Populationen består av de sjukfall där en SLU eller TMU inkommit och sjukfall som under samma period uppnått 550 dagar. 16

17 De faktorer som påverkar sannolikheten att få en FMU är i stor utsträckning samma för olika typer av FMU. Det är även ett genomgående mönster att det till stor del är samma grupper som är överrepresenterade inom sjukförsäkringen som har en förhöjd sannolikhet att genomgå en FMU även satt i relation till alla pågående sjukfall. Detta är ett mönster som behöver studeras närmare i delstudie 2. De som under 2015 och 2016 hade en högre sannolikhet att få en FMU, givet att övriga faktorer var samma, var kvinnor, personer med högre ålder, utrikesfödda, de med en lägre utbildning, arbetslösa, samt de med psykiatriska diagnoser för SLU och med en diagnos kopplad till rörelseorganens sjukdomar för AFU och TMU. Utöver det hade personerna som genomgick en FMU i högre grad tidigare sjukhistorik. Vilket VO som handlägger sjukfallet påverkade också sannolikheten att få en FMU. I SF Syd var sannolikheten att få en AFU störst, i SF Nord ökade sannolikheten för en SLU medan sannolikheten för en TMU var störst i SF Väst. AFU, SLU och TMU används till viss del i olika sjukfall Trots att det i stor utsträckning är samma grupper som är överrepresenterade bland dem som genomgår en AFU, SLU och TMU finns vissa skillnader: Kvinnor hade en högre sannolikhet att genomgå en AFU eller TMU även då övriga faktorer hålls konstanta. Däremot spelade kön ingen roll för sannolikheten att genomgå en SLU. Det var även en större sannolikhet att genomgå en TMU för dem som tillhörde gruppen Övriga i försäkradtyp jämfört med anställda. Gruppen Övriga består till stor del av egenföretagare och denna faktor påverkar inte sannolikheten att genomgå en AFU eller SLU. Anställda inom privat sektor hade större sannolikhet att få en SLU eller en TMU än anställda i offentlig sektor. AFU och TMU inkom i större utsträckning för personer med diagnoser kopplade till rörelseorganen medan SLU i högre grad används för personer med psykiatriska diagnoser. Personer med tidigare sjukhistorik hade högre sannolikhet att genomgå alla FMU, men för AFU var sannolikheten störst om den låg 2-10 år bakåt i tiden, medan för SLU och TMU var sannolikheten större om den tidigare sjukskrivningen låg 0-2 år bakåt i tiden. Det framkommer även att verksamhetsområdena använde FMU i olika grad även när hänsyn tas till övriga bakgrundsfaktorer som ingår i regressionen. SF Syd hade störst sannolikhet att ha en inkommen AFU, SF Nord en SLU och SF Väst en TMU. Utifrån dessa resultat kan man diskutera huruvida det har varit rätt sjukfall som valts ut att genomgå en FMU. Framför allt borde AFU i högre grad användas för personer med psykiatriska diagnoser eftersom det då kan vara svårare att bedöma arbetsförmågan. Skillnaderna mellan olika FMU:er 17

18 innebär att sammansättningen i gruppen som genomgår AFU troligtvis kommer att förändras i och med att bara AFU finns att tillgå. En del av de som tidigare skulle ha genomgått en SLU eller TMU kommer i stället genomgå en AFU. Huruvida de ärenden som väljs ut för FMU kommer att motsvara de tidigare sammanlagda mönstren eller om det kommer att påverkas av övergången till endast AFU är dock inte säkert. 18

19 Hur utvecklas sjukfallen som genomgått en FMU? För att kunna diskutera eventuella effekter av en FMU presenteras i följande avsnitt utvecklingen av de sjukfall där en FMU genomförts i form av dels sjukfallslängder efter att en FMU inkommit, dels avslutsanledning med särskilt fokus på sannolikheten att övergå till sjukersättning eller att få ett avslag. Längre sjukfall efter en TMU än efter en SLU eller AFU Antal dagar ett sjukfall fortsätter efter att en FMU har inkommit i ärendet skiljer sig åt mellan olika FMU. I figur 3 illustreras detta genom en gruppering av antalet dagar som sjukfallet pågår efter att en FMU inkommit i ärendet. Figur 3. Antal dagar som sjukfallet pågår efter en FMU har kommit in, TMU -60 SLU AFU 0% 20% 40% 60% 80% 100% Oavsett typ av FMU pågår störst andel, procent, i mer en ett år efter FMU:ns ankomst. TMU-ärenden skiljer sig mest från övriga (AFU och SLU) då sjukfall som genomgått en TMU fortsätter att pågå längre efter att utredningen kommit in. Trots att SLU genomfördes efter ungefär lika många sjukfallsdagar som TMU så utvecklades de efteråt mer likt sjukfallen med en AFU. Den främsta skillnaden är att för sjukfallen som genomgått en AFU avslutades en större andel inom 60 dagar medan sjukfall med en SLU istället hade en större andel som avslutades dagar efter ankomst. I figur 4 nedan jämförs sjukfallens utveckling efter att en FMU inkommit i form av andelen sjukfall som kvarstår efter ett visst antal dagar. 19

20 Figur 4. Andel sjukfall (vertikal axel) som fortfarande pågår efter ett visst antal dagar efter ankomstdatum för FMU (horisontell axel). För sjukfall utan en FMU är det antal dagar efter dag 180 (Övriga) respektive 550 (Övriga*), % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AFU SLU TMU Övriga Övriga* Utvecklingskurvorna visar skillnaden i andelen sjukfall som fortsätter efter att olika typer av FMU inkommit i ärendet. Den horisontella axeln visar antal dagar efter ankomstdatum. Ärenden med en AFU avslutas tidigare efter ankomsten, medan sjukfall som genomgått en TMU därefter pågår längre än efter en SLU och AFU. Det framgår även att efter ungefär 180 dagar följer avslutssannolikheterna för AFU och SLU varandra. Sjukfallens komplexitet avgör vilka som genomgår en FMU I figur 5 redovisas alla utvecklingskurvor i form av andelen sjukfall som fortfarande pågår efter ett visst antal dagar, där nästan 100 procent kvarstår vid dag De vertikala strecken i mitten illustrerar medianen för när en FMU inkommer i ärendet (AFU 300 dagar, SLU 544 och TMU 588). Figur 5. Andel sjukfall som kvarstår efter 180 fram till dag 720, % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AFU SLU TMU Övriga 10 En liten andel av de sjukfall som genomgått en FMU har avslutats innan dag 180, för dessa fanns inget krav på sjukfallslängd för att ingå i populationen. 20

21 Av figuren framgår tydligt att sjukfall med en SLU eller en TMU över tid har en lägre avslutssannolikhet än de med en AFU och de utan någon FMU. Detta beror främst på att det är långa sjukfall som väljs ut att genomgå en SLU och en TMU. För att bättre kunna jämföra med sjukfall utan en FMU visar de vertikala linjerna medianen för antal dagar vid ankomst. När man jämför utvecklingen för sjukfall med en FMU med gruppen övriga innan och efter medianen för ankomst, syns det att det främst är innan dessa som kurvorna skiljer sig åt. Det vill säga, längden hos de olika sjukfallen säger mer om komplexiteten hos de ärenden som väljs att genomgå en FMU än vilken effekt en inkommen FMU har på sjukfallens vidare utveckling. Störst andel avslut inom 60 dagar efter en AFU I tabell 4 redovisas antalet och andelen sjukfall som avslutas inom 60 dagar efter att en FMU har inkommit. 11 För att öka jämförbarheten mellan olika typer av FMU är det grupperat efter antal dagar som sjukfallet har pågått när underlaget från en FMU inkom. Tabell 4. Antal och andel av sjukfallen med en FMU som avslutas inom 60 dagar efter ankomsten, grupperat efter fallängd vid ankomst, Dagar vid ankomst AFU SLU TMU Antal <61 dagar Andel <61 dagar 29 % 15 % 15 % Antal <61 dagar Andel <61 dagar 29 % 24 % 20 % Alla Antal <61 dagar Andel <61 dagar 25 % 20 % 16 % Antal <61 dagar Andel <61 dagar 33 % 27 % 20 % Antal <61 dagar Andel <61 dagar 28 % 23 % 18 % En större andel sjukfall avslutas inom 60 dagar efter en AFU än efter en SLU eller TMU, vilket gäller oavsett när i sjukfallet den inkommit. Störst skillnad i andelar finns när en FMU inkommit under sjukfallet första 180 dagar, då dubbelt så stor andel avslutades efter en AFU än efter en SLU 11 Antalet dagar, 60, är valt med tanke på den handläggningstid det tar, inklusive kommunicering till den försäkrade, att avsluta ett ärende efter att underlaget kommit in. Om ett avslut har skett efter 60 dagar är det fortfarande troligt att den genomförda FMU:n har bidragit till beslutet. 21

22 eller TMU. Sjukfallen med en TMU har lägst andel sjukfall som avslutas inom 60 dagar, det gäller för alla sjukfallslängder förutom när de inkommit under de första 180 dagarna då samma andel avslutas efter en SLU. Skillnad mellan olika VO i andelen som avslutas inom 60 dagar Vid en jämförelse mellan olika verksamhetsområden framgår att SF Stockholm hade störst andel som avslutades inom 60 dagar efter en FMU genomförts, där 28 procent som avslutades inom 60 dagar medan SF Syd hade minst andel med 18 procent som avslutades inom 60 dagar. Vad gäller AFU enbart hade SF Nord störst andel där drygt en tredjedel avlutades inom 60 dagar efter ankomst (35 procent) och minst andel avslutades inom 60 dagar i SF Mitt (18 procent). Av de personer som avslutade ett sjukfall inom 60 dagar efter en FMU genomförts var det 72 procent som fick ett avslag, 5 procent fick sjuk- eller aktivitetsersättning och 17 procent avslutades med anledningen Arbetsför. 12 Sjukfall med en FMU får i högre grad avslag eller sjuk- och aktivitetsersättning Anledningen till att ett sjukfall avslutats skiljer sig också åt mellan ärenden som genomgått en FMU och övriga. I tabell 5 jämförs FMU-ärenden med sjukfall utan FMU, både referensgruppen som uppnått minst 180 dagar och de som uppnått minst 550 dagar under samma år. Tabell 5. Avslutsanledningar för avslutade sjukfall, 2015 och Avslutsanledning AFU SLU TMU Övriga (>=180) Övriga (>=550) 2015 Arbetsför 33 % 22 % 19 % 65 % 43 % Avslag 43 % 35 % 44 % 15 % 19 % SE/AE 16 % 31 % 26 % 7 % 19 % Övrigt 9 % 12 % 12 % 12 % 19 % 2016 Arbetsför 33 % 18 % 17 % 67 % 48 % Avslag 50 % 55 % 49 % 18 % 22 % SE/AE 8 % 17 % 23 % 4 % 13 % Övrigt 8 % 10 % 11 % 11 % 18 % 1 Sjukfall som avslutats för att de uppnått den tidigare bortre tidsgränsen ingår inte. Sjukfall där en FMU har inkommit fick i en avsevärt högre grad ett avslag än sjukfall utan en FMU. Det gäller även i jämförelse med sjukfall som pågått minst 550 dagar. Andelen som fick avslag ökade även under 2016 jämfört med Avslag: AFU 67 procent, SLU 75 procent, TMU 74 procent. S/A: AFU 1 procent, SLU 8 procent, TMU 6 procent. Arbetsför: AFU 28 procent, SLU 12 procent, TMU 13 procent. 22

23 Andelen personer som övergick till sjuk- eller aktivitetsersättning är särskilt stor för sjukfall som genomgått en SLU eller TMU, men även för personer som genomgått en AFU i jämförelse övriga sjukfall som pågått minst 180 dagar. Denna andel har dock minskat över tid, vilket troligen beror på att det har blivit svårare att beviljas sjukersättning sedan I tabell 6 redovisas sannolikheten att sjukfallet avslutas med en övergång till sjukersättning eller ett avslag. Resultaten baseras på en logistisk regression där de olika FMU jämförs med gruppen utan FMU. Analysen tar hänsyn till flera bakgrundsvariabler 13 och bygger på två olika populationer, en för AFU (180+) och en annan för SLU och TMU (550+). Utfallet presenteras i form av oddskvoter och ett 95-procentigt konfidensintervall. Tabell 6. Sannolikheten att få sjuk- och aktivitetsersättning eller avslag för personer som genomgått en FMU jämfört med övriga, Sjukersättning Avslag FMU 2 Oddskvot (Konfidensintervall) 3 Oddskvot (Konfidensintervall) 3 AFU 1,82 (1,52-2,17) 4,33 (3,89-4,82) Övriga > SLU 1,30 (1,14-1,49) 3,08 (2,77-3,43) TMU 1,43 (1,31-1,57) 3,02 (2,80-3,25) Övriga > Inklusive kontroll för bakgrundsvariabler (se fotnot 13). Hela utfallet redovisas i tabell B3 och B4 i Bilaga 2. 2 Referenskategorierna består av alla sjukfall som under uppnått 180 dagar i analysen för AFU och 550 dagar för SLU och TMU. Resultaten för olika FMU kan därför inte jämföras. 3 En oddskvot som överstiger 1,0 med ett konfidensintervall som inte innefattar 1,0 tolkas som en ökad sannolikhet för ett avslag eller sjukersättning jämfört med referensgruppen. Ett värde under 1,0 där konfidensintervallet inte innefattar 1,0 tolkas som en minskad sannolikhet. Även när hänsyn tas till ett antal bakgrundsfaktorer finns en statistisk signifikant skillnad i utfall för dem som har genomgått en FMU jämfört med övriga. Eftersom AFU har en annan referensgrupp än SLU och TMU kan oddskvoterna inte jämföras men resultaten visar att det oavsett typ av FMU innebär en ökad sannolikhet att få sjukersättning eller avslag. De sjukfall som väljs ut att genomgå en FMU kan skilja sig åt på andra sätt än dem vi kan kontrollera för, därför kan inga slutsatser dras kring huruvida FMU:n har bidragit till utfallet. Möjligen ligger en del av dessa ärenden redan på gränsen för ett avslag eller sjukersättning men handläggaren vill ha mer underlag innan beslutet tas. Sjukfallen där en FMU genomförs avslutas också i många fall långt efter att underlaget har inkommit, vilket också innebär att det inte går att dra slutsatser kring deras effekt på utfallet. 13 Kön, åldersgrupp, utrikesfödd, civilstånd, utbildningsnivå, anställningssektor, diagnos, försäkradtyp, sjukhistorik och region samt år för ankomst för sjukfall med en FMU och år för dag 180 eller dag 550 för sjukfall utan en FMU. 23

24 Hur ser den senaste utvecklingen ut? Det senaste året har det skett förändringar i arbetet med FMU vilket kan innebära att resultaten från 2015 och 2016 inte överensstämmer med hur myndigheten nu arbetar med dessa. Dels handlar det om det beställningsstopp som skedde i april 2017, dels ska SLU och TMU under 2018 fasas ut till förmån för AFU. Efter stoppet tog det tid för beställningarna att komma igång igen. Antalet inkomna AFU började öka först under våren 2018, vilket hindrar en djupare analys. I detta avsnitt görs istället en enklare översikt av inkomna FMU efter att stoppet hävdes i augusti 2017 fram till april Antalet genomförda FMU var lågt under hösten Under perioden juli till december 2017 kom det i genomsnitt in 25 AFU per månad, jämfört med 119 samma period året innan. Samtidigt har antalet SLU och TMU minskat, vilket är till följd av den utfasning som ska ske under Under våren 2018 började antalet inkomna AFU att öka kraftigt, i mars låg det i nivå med antalet per månad under 2016 och i april ökade det med ytterligare nästan 70 procent. Under januari-april 2018 kom det totalt in FMU, fördelat på 437 AFU, 104 SLU och TMU. Figur 6 illustrerar antal inkomna FMU per månad efter att stoppet var hävt, från juli 2017 fram till och med april Även om det fortsätter att komma in ett stort antal TMU varje månad syns även den påbörjade övergången till AFU. Ökningen av AFU har skett inom alla verksamhetsområden men i olika hög grad. I figur 7 presenteras antalet AFU i relation till antal sjukfall som uppnådde 180 dagar varje månad per verksamhetsområde. Figur 6. Antal inkomna FMU per månad, juli april TMU AFU SLU 24

25 Figur 7. Inkomna AFU per månad och VO, andelar i procent av alla sjukfall som samma månad nådde 180 dagar (t.o.m. mars eftersom hela april inte finns för referensgruppen). 3% 3% 2% 2% 1% 1% SF Syd SF Nord SF Mitt SF Väst SF Stockholm 0% VO SF Syd, som även under 2015 och 2016 hade störst andel inkomna AFU, har ökat mest den senaste perioden, i relation till antal sjukfall som uppnått 180 dagar och i absoluta antal (se bilaga 2, figur B1, för antalet inkomna AFU mellan januari-april 2018). Det kan tyda på att vissa skillnader som tidigare rådde fortfarande kvarstår. Däremot har AFU ökat snabbt även i SF Mitt och SF Nord som båda hade en relativt låg andel under 2015 och SF Nord kommer efter SF Syd när hänsyn tas till antalet sjukfall medan SF Mitt hade näst störst antal inkomna AFU. Tidigare år har sannolikheten att genomgå en AFU varit högre för personer med diagnoser kopplade till rörelseorganen än för dem med psykiatriska diagnoser. När inkomna AFU:er under första kvartalet 2018 undersöks framgår att psykiatriska är klart fler till antalet, men i relation till antalet pågående sjukfall per diagnos ligger diagnoser kopplade till rörelseorganen fortfarande högre. Det senare gäller inom alla VO utom SF Syd som har en högre andel för inom psykiatriska diagnoser. 25

26 Diskussion och slutsatser Rapporten syftar till att få en övergripande bild av vilka ärenden som genomgår en FMU och hur dessa ärenden sedan har utvecklats. Resultatet lägger en grund inför arbetet med de två efterföljande studierna som närmare ska undersöka huruvida det är rätt ärenden som genomgår en AFU och vad det nya underlaget bidrar med i ärendet. Från och med 2019 kommer AFU vara den enda utredningen som används. Det innebär att sjukfall som tidigare skulle ha genomgått en SLU eller TMU istället kommer att genomgå en AFU, vilket troligtvis gör att både sammansättningen hos gruppen som genomgår en AFU och utfallet efteråt kan komma att bli mer likt resultaten för SLU och TMU. Exempelvis kommer AFU beställas i längre och därmed ännu mer komplexa sjukfall. Det går dock inte att på förhand säga i vilken mån beställningar av AFU från 2019 kommer att motsvara beställningar av samtliga FMU hittills, eller hur mycket avvecklingen av SLU och TMU kommer att påverka mönstren. Utifrån denna studie kan vi se vissa risker som dels rör urvalet av vilka sjukfall som genomgår en FMU, dels underlagets bidrag i handläggningen. För att kunna åtgärda eventuella problem och förbättra arbetet med AFU behövs mer kunskap om de resultat som framkommer. Mer kunskap behövs om hur ärenden väljs ut för att genomgå en FMU Genom att undersöka sannolikheten för olika grupper att genomgå en FMU kan man få en indikation på hur handläggarna arbetar med att välja ut sjukfall. Att personer med diagnoser kopplade till rörelseorganen hade större sannolikhet att genomgå en AFU eller TMU än de med en psykiatrisk diagnos, kan betyda att FMU till viss del har riktats mot fel grupp. AFU bör i högre grad användas för personer med psykiatriska diagnoser som oftare är svåra att beskriva, vilket i sin tur gör det svårare att bedöma arbetsförmågan. SLU är däremot överrepresenterat för personer med psykiatriska diagnoser, vilket sannolikt beror på att det är den enda FMU där handläggaren har kunnat välja inriktning hos läkaren och på så sätt anpassa efter en psykiatrisk diagnos. Det innebär att AFU förmodligen kommer att genomföras för fler personer med psykiatriska diagnoser när det är den enda tillgängliga FMU:n. Sannolikheten att genomgå en FMU skiljer sig även åt mellan olika VO, även när hänsyn tas till sammansättningen hos de sjukskrivna. Det tyder på att arbetet med att välja ut ärenden inte har varit helt enhetligt. Till viss del kan det bero på ledning och styrning inom olika VO men det har även påverkats av möjligheten för landstingen att leverera FMU, vilket har varit varierande mellan verksamhetsområdena. 26

27 Det saknas ännu samlad kunskap om hur handläggarna gör för att välja ut vilka sjukfall som ska genomgå en AFU och om detta skiljer sig mellan olika VO. En aktgranskning från 2016 visade att många AFU beställdes i ärenden där det enligt granskarna inte var nödvändigt. Det kan innebära att handläggare i vissa fall väljer ärenden för att få ytterligare underlag inför ett avslag trots att de redan har tillräckligt. Den här rapporten undersöker inte detta närmare men visar på vikten av att få mer information huruvida det är rätt ärenden som väljs ut och att det görs på ett enhetligt sätt inom hela myndigheten. Den begränsning i antalet AFU som får beställas innebär dessutom att få AFU beställs i genomsnitt per handläggare och år, 14 vilket gör det extra viktigt med ett strukturerat arbetssätt som är integrerat i handläggningen bland annat genom att teamen tillsammans bygger upp den kunskap som behövs för att utnyttja AFU på bästa sätt. I delstudie 2 kommer fokus ligga på att få svar på dessa frågor. Mer kunskap behövs också om vad utredningen bidrar med i bedömningen Resultaten ger en övergripande bild av utvecklingen hos de sjukfall som genomgått en FMU. Det går inte att säga om mönstren beror på FMU men de kan ge indikationer på hur FMU används och vad de bidrar till. Att en avsevärt större andel av dem som genomgått en FMU fick avslag jämfört med övriga sjukfall kan till viss del bero på det som beskrivs ovan; att handläggare beställer en FMU när de redan tänkt avslå men vill ha mer på fötterna för att fatta beslut. Detta styrks av att av de sjukfall som avslutades inom 60 dagar efter ankomst fick 72 procent avslag. Det är inte förvånande att FMU beställs i ärenden som ligger nära ett avslag, men om det fortsatt är fallet att AFU beställs när underlaget redan är tillräckligt innebär det både ett resursslöseri och att ärenden där ett verkligt behov av fördjupad utredning riskerar att bli utan. Skillnader i sjukfallens utveckling efter olika typer av FMU t.ex. att sjukfall som genomgått en AFU avslutas snabbare än efter en SLU eller TMU - kan delvis bero på i vilka ärenden de beställs, men resultaten tyder även på att det finns något annat än sjukfallslängd vid ankomst som gör att sjukfall avslutas tidigare efter en AFU. Det behövs dock mer kunskap om vad de mönster vi ser beror på. Med tanke på de resurser en AFU kräver är det viktigt att veta mer om vad utredningen bidrar med. Eftersom antalet som får beställas är begränsat, är det även viktigt att säkerställa att det används i sjukfall där det nya underlaget faktiskt tillför nödvändiga uppgifter och där bidraget är som störst. För att åstadkomma detta behövs en mer djupgående analys av det faktiska bidraget från utredningen; vilket är fokus för delstudie En uppskattning utifrån beställningar (enligt prognosen för 2018) och ca handläggare inom sjukpenning ger i medeltal 3,5 beställningar per handläggare och år. 27