Sveriges Gjuteritekniska Förening vårkonferens 2015

Transkript

1 Sveriges Gjuteritekniska Förening vårkonferens 2015 Text och foto: Martin Wänerholm, Swerea Sveriges Gjuteritekniska Förening höll vårkonferens i Jönköping mars med många föredrag. I år var fokus ökad produktivitet och det handlade inte bara om tekniska frågor utan också om mer mjuka frågor och hur företaget får engagerade medarbetare. Detta referat sammanfattar något av det som avhandlades. Föredrag som hölls på förmiddagen den 12 mars är inte med. 1

2 Malin Karlsson, SKF Mekan Stefan Sebö Stefan Sebö ställde frågan varför en del företag blir framgångsrika och andra inte. Han hade hittat fem framgångsfaktorer. Den första och absolut viktigaste punkten var medarbetare med rätt attityd. Det är nämligen människorna som påverkar de övriga punkterna. Inget företag blir bättre än ambitions- och kvalitetsnivån hos medarbetarna, sa Stefan Sebö. Övriga viktiga punkter för ett framgångsrikt företag är: Vision och tydliga mål Säljande kultur Service och kvalitet Att vara förändringsbenägen Stefan Sebö avslutade med att citera Ingvar Kamprads svar på vad som är framgången med IKEA: Allt vi gör idag kan vi göra lite bättre i morgon. Lars Alfredsson, Bruzaholms Bruk Bruzaholms Bruk har en tydlig plan för hur produktionen ska öka de kommande åren ska de producera 9000 ton. Lars Alfredsson berättade hur de jobbar för att nå dit. Det handlar om att engagera och kompetensutbilda medarbetarna. Sedan hösten 2014 kör bolaget treskift. De började med en enkel ledarskapsutbildning för lagbasarna. Efter tag hördes inte längre det kan vi inte göra utan istället vi försöker och nu är man beredd att testa det mesta. Bolaget genomförde även en enkel FMEA i produktionen. Med några dagars insatser fick de fram 100 förslag till förbättringar som sammantaget var värda ca 12 miljoner kronor på sista raden. När treskiftet infördes gick det över förväntan med kraftig produktionsökning. Efter några månader insåg bolaget dock att det var svårt att hinna med underhållet och det gav en liten svacka. Men efter jul har det klättrat uppåt igen. Lars Alfredsson berättade att alla var laddade inför införandet av treskift. Det var som ett depålag i Formel 1. Nästa steg i Bruzaholms utveckling är att satsa på att automatisera med lönsamhet. Vi måste tänka att vi är en processindustri. Lars Alfredsson berättade också att de har planer på att låta kunderna sitta i Bruzaholm och jobba fram nya idéer. Men enligt Lars är det viktigaste för att lyckas med förändringarna medarbetarna. Det är gänget som gör skillnaden inte jag. Men det är kul att kunna inspirera. Malin Karlsson, SKF Mekan SKF har installerat ett nytt smältverk i sin anläggning i Katrineholm. Det fanns flera olika drivkrafter för detta bland annat möjligheten att energieffektivisera och energianvändningen per smält tonnage har 2

3 minskat sedan smältverket invigdes den 16 februari Dessutom har bolaget även satsat på andra sätt att spara energi till exempel genom att ta hand om värmen från transformatorerna för att värma råmaterialet i materialhallen. Allt sammantaget har gjort att bolaget har kunnat certifiera sig enligt ISO som är ett energiledningssystem. Johan Öberg, Volvo GTO Johan Öberg talade om bolagets kvalitetsarbete. Vid problem handlar det om att verkligen ta reda på grundorsaken. Volvo jobbar dels med kontinuerliga förbättringar men också med fokuserade förbättringar och det sista gäller då ett problem uppkommer. De går igenom allting och får en matris med rotorsak där man kan se om det beror av människa, maskin, metod eller material. Detta ger ett standardiserat arbetssätt. Då ser vi var vi behöver kraftsamla. För att kunna följa upp krävs det mätning av en rad olika parametrar och också märkning t.ex. individmärkning av alla kärnor. Kalle Klepp, Chemex Talade om olika typer av matare bland annat fluorfria matare för Coldboxsystem men även nya utformningar av matare som underlättar matning från sidan eller som innebär att färre matare kan användas. Chemex representeras i Sverige av Beijer Industri. Rudi Bittniok, Foseco Rudi Bittniok, Foseco Rudi Bittniok berättade om hur Foseco utvecklar nya typer av matare som fungerar för olika legeringar, temperaturer osv. Allt görs för att effektivisera och att t.ex. slagg inte ska byggas upp kring mataren. Bolaget har även jobbat med att förändra layouten på mataren för att den ska fungera bättre. Rudi Bittniok talade också en del om de olika system som finns för automatisk avgjutning med hjälp av kameror. Det finns flera olika leverantörer som tillverkar detta idag. Men huvudfokus låg på temperaturmätning och Rudi menade att vi idag egentligen inte vet vilken temperatur vi har i smältan. Det finns olika sätt att mäta temperaturen t.ex. manuellt men det är ett arbetsmiljöproblem, dessutom blir det inte mätt på samma sätt varje gång. Det finns också exempel på kontinuerlig mätning med en temperatursond som sitter i där smältan hälls. Det ger en ökad personsäkerhet, men problemen är högre investeringskostnad och att det krävs utrymme. Ett annat alternativ är optiskt system med kamera som kollar smältströmmen. Även det ger högre personsäkerhet men det är en dyr investering och det kan vara problem t.ex. om har mycket rök vid smältan. Dessutom tar kameran fram ett medelvärde och inte den verkliga temperaturen. Ladislav Tomek, Lanik Ladislav Tomek berättade hur tillverkningen av keramiska skumfilter går till. De utgår från block av polyuretanskum. Denna skärs till småbitar, doppas i en keramisk slurry som sedan får torkas. Slutligen bränns polyuretanplasten bort och kvar är ett keramiskt skal. Lanik representeras i Sverige av Beijer Industri. Andreas Agnesson, Xylem Xylem har investerat i en ny formningsanläggning och Andreas Agnesson berättade och visade med Andreas Agnesson, Xylem film hur arbetet har gått till. Tidigare hade bolaget 3

4 kapacitet till ca ton gråjärn och 650 ton vitjärn per år. Behovet av vitjärn ökar allt mer och det tar lite mer tid att gjuta. Gamla formanläggningen var 32 år gammal och hade kanske hållit några år till med lite silvertejp och buntband. Den nya anläggningen är byggd för en kapacitet på årston. Den 27 oktober 2012 fick de klartecken och en budget på 80 miljoner kr. Redan då bestämde de sig att allt skulle vara klart till semestern Med den nya anläggningen kan bolaget gjuta både gråjärn och vitjärn samtidigt. Matthias Grinnemo, Svensk Industriautomation SVIA Matthias Grinnemo berättade om automatisering för två exempelgjuterier Husqvarna och Lundbergs. Tanken är att få in automatisering med standardprodukter. Hjärtat är ett visionssystem som talar om hur detaljer ligger. Huskvarna har gått från CNC-maskiner som varit manuellt laddade via robotar som betjänade två maskiner till enskilda maskiner som automatiserats. Idag är de flesta robotceller uppbyggda på samma sätt med maskin + robot + ett staket runt. Det börjar komma mer och mer att allt är ihopbyggt i en isolerad cell som ger lägre ljudnivå men kanske kräver lite mer yta. Även Lundberg har gjort en motsvarande resa. Tidigare behövde de en person per skift, idag räcker det med en person per skift. Vid automation prioriteras tillgänglighet framför cykeltid med Matthias Grinnemo menar att man ändå tjänar på detta i det långa loppet. Lars Dahl, Sibbhultsverken Lars Dahl, Sibbhultsverken Sibbhultsverken är ett bearbetningsföretag. De insåg att för att kunna hänga med i konkurrensen krävs att de kan erbjuda kunderna en större förädlingskedja. Bolaget har därför satsat på att skapa en industrigrupp som innehåller flera delar bland annat gjuteriet Fundo i Charlottenberg som förvärvades i september Ska man vara med på de större affärerna krävs Matthias Grinnemo, Svensk Industriautomation 4

5 peiska leverantörer. Han stack också ut hakan lite och ansåg att det kan finnas problem med gjuterier som skaffat bearbetning på senare år. Gjutarna tänker hur svårt kan vara att bearbeta men det krävs mycket kunskap. Bearbetare har ofta mer automatisering än ett gjuteri och mer nära kontakt med marknaden. Ingemar Svensson hade ordnat programmet. lite styrka, sa Lars Dahl. En tanke som de nu tittar på är möjligheten att automatisera delar av rensningen genom att låta den vara en del i första bearbetningen. Det skulle vara både en arbetsmiljö- och effektivitetsfråga. Lars Dahl ser många fördelar med att ett gjuteri samarbetar tätt med bearbetningsföretag både för företaget och kunderna t.ex. endast en kontakt in för kunden och att det finns svenska alternativ till euro- Lennart Holmberg, Swerea SWECAST Lennart Holmberg berättade om det nya forskningsprojektet Från spill till guld. Projektets huvudmål är skapa en mäklartjänst där ett företags restprodukt kan hitta en avsättning hos ett annat företag. Projektet består av flera delar med fokus på pulverlack, textiler och metall. I metalldelen ska man titta på restprodukter i form av metallhaltigt stoft och slagg från gjuterierna för att se hur dessa ska kunna återanvändas. Dessutom ska projektet titta på plåtspill. Vissa restprodukter kan behöva bearbetas innan de kan återanvändas t.ex. så kanske fint stoft måste briketteras för att kunna hanteras smidigt. Och det är viktigt om briketten sedan smälts i egna ugnen att återanvändning av restprodukter inte påverkar kassation hos de produkter man tillverkar. I projektet är också den ekonomiska delen mycket viktig. I projektet finns 16 företag varav flera gjuterier, högskolor och forskningsinstitutet Swerea. Övrigt Du kan köpa alla powerpointpresentationerna på en CD från Gjuteritekniska Föreningen. Stående ovationer vid vårmötet. 5

6 Sveriges Gjuteritekniska Förening 6