produktion och medicinska applikationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "produktion och medicinska applikationer"

Transkript

1 Kortlivade positronstrålande radionuklider: produktion och medicinska applikationer Olof Solin Nationella PET-centret, Radiofarmaceutiska laboratoriet Acceleratorlaboratoriet

2 Introduktion av PET och annat Produktion av positronstrålande radionuklider Syntes av positronstrålande radioläkemedel Positronemissionstomografi (PET)

3 Nationella PET-centret En gemensam separat inrättning för Åbo Akademi Åbo Universitet och Åbo Universitet Centralsjukhus

4 Vad är PET? PET= Positron Emissions Tomografi Datoriserad tomografi som utnyttjar kortlivade (2 min - 2 timmar) radionuklider Möjliggör non-invasiv undersökning av molekylär funktion i vävnad

5 Varför PET? Obegränsat antal av naturliga spårämnen Metoden är kvantitativ Extremt hög känslighet Relativt god platsupplösning (som bäst ca 2 mm)

6 Vad kan man studera med PET? Metabolism och funktion i vävnad Signalsubstansers och receptorers funktion Blodflöde i vävnad Farmakokinetik och dynamik för läkemedel Genexpression

7 Nationella PET-centret vår uppgift Vetenskap av hög kvalitet Diagnostikservice för hela landet

8 Nationella PET-centret Ett nationellt forskningsinstitut för PET Forskare och anställda: 115 personer 3 cyklotroner, 6 PET scanners, 1 MRI Ytrymmen ca m 2, 16 hot cells >30 radioläkemedel i rutinbruk 80% forskning, 20% diagnostikservice ~80 publikationer / år

9 Positronsönderfall nderfall 511 kev 18 F 18 O + e + + e e - e - 18 F 511 kev 2 h = 511 kev

10 Princip för PET Kopplar en radionuklid till en förening av eget val fördelning i levande organism in vivo avbildning! Ett verktyg som ger svar på en vetenskaplig frågeställning

11

12 Kedjan från cyklotron till patientdiagnostik Informationsbehandling Matematisk behandling Positron Emissions Tomografi (PET) Cyklotron Radionuklidproduktion Radiokemi/ Radiofarmaci Kinetisk modellering av spårsubstanser Patientdiagnostik Biokemi

13 Allmänna positronstrålare 14 N(p, ) 11 C T ½ = 20.4 min 16 O(p, ) 13 N T ½ = 10.0 min N(d,n) 15 O T ½ = 2.05 min 18 O(p,n) 18 F T ½ = min

14 Del av nuklidkarta

15 Kärnreaktioner för f r produktion av 18 F 20 Ne(d, ) O(,d) F(p,d) F F F O(p,n) Ne( 3 He, n) 16 O(t,n) F 23 Na( 3 He,2 ) F n) 18 Ne 18 F 18 F

16 Del av nuklidkarta; Produktion av 18 F Mängden protoner 6 O 15 O 16 O 17 O 18 O % N 13 N 14 N 15 N min 2.03 min F s % 0.37 % F 18 F 19 F min 0.04 % 7.13 s 100 % 0.20 % Na 20Na 21Na 22 Na 23Na Ne 18 Ne 19 Ne 20 Ne 21 Ne 22 Ne s C 11 C 12 C 13 C min % 1.10 % B 9 B 10 B 11 B % 80.0 % 20.2 ms a s 22.5 s 2.6 y 100 % 15 h 17.2 s 90.5 % 0.27 % 9.2 % 37.2 s s 27.1 s Mängden neutroner 12 +

17 Cyklotron

18 Cyklotronbunker Bestrålningsposition A Cyklotron ovanifrån Cyklotron från sidan F E D B C Fördelning Cyklotron och radionuklidproduktionshantering Rad pharm lab 1 Rad pharm lab 2 Rad pharm lab 3 HC7 R&D laboratorium HC1 HC2 HC3 HC4 HC5 HC6 HC8 HC9 HC10 Schematisk ritning av CC-18/9 cyklotron, stråltransport och fördelning av radioaktivitet vid TPC

19 Planritnig över Cyklotron och radiokemilaboratorium

20 Jonkälla och cyklotron 17/11/2009 Olof Solin Turku PET Centre

21 Radionuklidproduktion 1 A=A sat *(1-e -ln2*t irr /T 1/2 )*I A= Mängd radioaktivitet [GBq] A sat = Mättnadsaktivitet [GBq/uA] tirr= Bestrålningstid I irr = Strålström [ua] Relative production yield Irradiation time [T 1/2 ]

22 A=A sat *(1-e -ln2*t irr /T 1/2 )*I Produktion av 18 F H 2 18 O 18 O(p,n) 18 F [ 18 F]F - A sat (18 MeV protoner) =9.5 GBq/uA t irr = min I=20-60 ua A EOB = GBq (0.5-8 Ci)

23 Ljusemission vid protonbestrålning av kväve ve

24 Produktion av kol-11; kärnreaktion och hetatomkemi 14 N(p, (p, ) C 11 O 2 CO 2 N 2 (X) proton 11 C O 2 CO 2 11 CO N( 2 D) N( 4 S) N( 2 P)

25 Syntes av [ 18 F]CFT [ 18 F]F - CH 3 I F [ 18 F]CH 3 F 2 [ 18 F]F 2 75 % 50 % CH 3 COOH 40 % H 3 C N COOCH 3 H H Sn(CH 3 ) 3 [ 18 F]CH 3 COOF 20 % H 3 C N COOCH 3 H H 18 F

26 Automatiserade synteser av radioläkemedel 17/11/2009 Olof Solin Turku PET Centre

27 Automatisk syntes, GMP-omgivning GMP= Good Manufacturing Practises

28 För- och nackdelar med positronstrålare Biogena radionuklider, dvs. isotoper av kol, syre, kväve, ve, fluor... Sönderfallsmekanismen möjliggör r extern kvantitativ bestämning av radioaktivitetsfördelning i t.ex. hjärnan Hög g specifik radioaktivitet möjliggör r användning ndning av mycket potenta (toxiska) substanser som radioläkemedel (tracerprincip) Kortlivade radionuklider, 2 min- 2 h halveringstid medför r låga l stråldoser åt t patienter, problem med radioaktivt avfall minimala Komplex kedja av specialister krävs vid R&D med PET dyrt Mängden utgångsaktivitet hög h hög g dosbelastning för f r personal automation

29 Biodistribution av 18 F-märkt signalsubstans i hjärna av gnagare Digital autoradiografi av snitt

30 Smådjurs PET/CT, VMAT 2 [ 11 C]Dihydrotetrabenazine [ 11 C]DTBZ

31 Smådjurs PET/CT, 18 F-fluorid för benstomme

32 Karakterisering av tumörer HO HO HO 18 F O OH Glukosmetabolism studerat med [ 18 F]FDG Tumörhypoxi studerat med [ 18 F]EF5

33 Positronemissionstomografi (PET) gör det möjligt att kvantitativt bestämma -metaboliska processer -sjukdomar -halter av signalsubstanser -läkemedelsverkan i den levande människan Övriga avbildningsteknologier som t.ex.. MRI och röntgentomografi avbildar endast anatomi

34 Med tack för bidrag av forskare och personal vid Nationella PET-centret

PET-kemi. Jonas Eriksson, Phd. PET Centrum, Akademiska Sjukhuset Platformen för Preklinisk PET, Uppsala Universitet

PET-kemi. Jonas Eriksson, Phd. PET Centrum, Akademiska Sjukhuset Platformen för Preklinisk PET, Uppsala Universitet PET-kemi Jonas Eriksson, Phd PET Centrum, Akademiska Sjukhuset Platformen för Preklinisk PET, Uppsala Universitet uklearmedicinska vårmötet 2014-05-16 PET-kemi Syntes med positronstrålande radionuklider

Läs mer

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap 17.6 17.8 Periodiska systemet finns alla grundämnen? SVAR: NEJ! Exempel på lätta kärnor som inte finns, dvs ej stabila:

Läs mer

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella

Läs mer

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c. 1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara

Läs mer

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd

Läs mer

Radionuklidproduktion vid TSL. Hans Lundqvist. Biomedical Radiation Research Rudbecklaboratoriet Uppsala PET centre

Radionuklidproduktion vid TSL. Hans Lundqvist. Biomedical Radiation Research Rudbecklaboratoriet Uppsala PET centre Radionuklidproduktion vid TSL Hans Lundqvist Biomedical Radiation Research Rudbecklaboratoriet Uppsala PET centre Rubrik i UNT 1948 Första isotopsändningen från USA gick till Upsala. Bilden publicerad

Läs mer

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett kvantum

Läs mer

Validering av djurmodeller för psykisk sjukdom med PET (positron emissions tomografi), CT (datortomo rafi och MRI (magnetisk resonanstomo rafi

Validering av djurmodeller för psykisk sjukdom med PET (positron emissions tomografi), CT (datortomo rafi och MRI (magnetisk resonanstomo rafi 1 yrkesfärdigheter Bilaga 1 -Populärvetenskaplig sammanfattning Den populärvetenskapliga sammanfattningen ska publiceras på Jordbruksverket webbplats. Språket ska därför vara låttförståeligt även för de

Läs mer

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2017 Jakob Himmelman Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Områden inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens? Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens? JA Niklas Marklund, Professor i Neurokirurgi Lunds Universitet Vad gör en neurokirurg på Alzheimersdagen?? Bra fråga! Beskriva hur en skallskada

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

NUKLEARMEDICIN. Nuklearmedicin - vad är det?

NUKLEARMEDICIN. Nuklearmedicin - vad är det? NUKLEARMEDICIN Irina Savitcheva, specialist i Nuklearmedicin Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2009 Nuklearmedicin - vad är det? Nuklearmedicin studerar fysiologiska och patofysiologiska processer,

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

- kan solens energikälla bemästras på jorden?

- kan solens energikälla bemästras på jorden? CMS - kan solens energikälla bemästras på jorden? Kai Nordlund Acceleratorlaboratoriet Institutionen för fysikaliska vetenskaper Helsingfors Universitet Innehåll Vad är fusion? Hur kan man utvinna energi

Läs mer

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β += Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett γ

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Från positron till bild

Från positron till bild Från positron till bild Mark Lubberink docent, 1:e sjukhusfysiker mark.lubberink@akademiska.se Abstract Ämnen som berörs är hur en cyklotron fungerar, produktion av radiofarmaka, hur detekteras och mäts

Läs mer

NEURORADIOLOGI. Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge

NEURORADIOLOGI. Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge NEURORADIOLOGI Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge METODER: 1.Ultraljud 2. Slätröntgen 3. Datortomografi 4. MRT 5. Myelografi

Läs mer

Från föreningens e-historia

Från föreningens e-historia Från föreningens e-historia 1963 Production of radioisotopes started at the research reactor in Studsvik 1967 First gamma camera in Sweden installed in Lund National meetings were started in 1963 and the

Läs mer

Vad är PET? PET: Positron Emissions Tomografi. Nuklearmedicinsk undersöknings-metod som använder annhilationsfotoner. Visar funktion

Vad är PET? PET: Positron Emissions Tomografi. Nuklearmedicinsk undersöknings-metod som använder annhilationsfotoner. Visar funktion Vad är PET? PET: Positron Emissions Tomografi Nuklearmedicinsk undersöknings-metod som använder annhilationsfotoner Visar funktion Onkologi Klinisk användning Diagnostik/Utredning av sjukdom Stadiumindelning

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Instuderingsfrågor Atomfysik

Instuderingsfrågor Atomfysik Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?

Läs mer

Detektorer för strålningsmätning

Detektorer för strålningsmätning Detektorer för strålningsmätning Vad mäter man? Strålningsfysikaliska mått Aktivitet (Bq) Aktivitet per areaenhet (Bq/cm 2 ) Absorberad dos ( Gy) Effektiv dos ( Sv) Dosrat ( Sv/h) Aktivitetsmätare Används

Läs mer

Utveckling av fysiologiskt baserade farmakokinetiska (PBPK) modeller för nanopartiklar

Utveckling av fysiologiskt baserade farmakokinetiska (PBPK) modeller för nanopartiklar Utveckling av fysiologiskt baserade farmakokinetiska (PBPK) modeller för nanopartiklar Ulrika Carlander Doktorand IMM enheten för arbetsmiljötoxikologi 5 December 2014 1 Agenda Översikt om nanopartiklar

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

PET/CT-undersökning för patienter med tumörsjukdom

PET/CT-undersökning för patienter med tumörsjukdom PET/CT-undersökning för patienter med tumörsjukdom Möjligheter, upplevelser och behov FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Maria Elisson Kristin Levemyr Tina Kokkonen Malmqvist Röntgenprogrammet, 180 högskolepoäng/

Läs mer

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Johan Fredén Lindqvist, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2015-11-20 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)

Läs mer

Fördelar med protoner jämfört med konv. strålbehandling Olle Mattsson Förbundsdirektör Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling

Fördelar med protoner jämfört med konv. strålbehandling Olle Mattsson Förbundsdirektör Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling Fördelar med protoner jämfört med konv. strålbehandling Olle Mattsson Förbundsdirektör Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling Strålbehandling av cancer Målområdet är tumörcellernas kromosomer och

Läs mer

Ämnesstudierna består av fem undervisningshelheter. Inom dessa behandlas främst följande ämnen:

Ämnesstudierna består av fem undervisningshelheter. Inom dessa behandlas främst följande ämnen: Farmaci MÅLSÄTTNING Utbildningen som leder till farmaceutexamen strävar till att ge studeranden färdigheter inom läkemedelsförsörjningens alla delområden. Framförallt strävar utbildningen till att främja

Läs mer

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015. Jakob Himmelman

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015. Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015 Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2016 Jakob Himmelman Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska

Läs mer

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021 Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november 2018 Tammerfors 8 10 september 2021 Kyrkogården som kulturbärare och dess betydelse för miljön Strålsäkerhet inom många områden 2018-10-26

Läs mer

PET/CT PGV - 110126. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT PGV - 110126. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT PGV - 110126 Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Olika typer av strålning α β -, β +, alfa strålning: heliumkärnor beta strålning: elektroner, positroner γ-strålning

Läs mer

11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm

11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm 11 Kärnfysik 1101-1102. Se lärobokens facit. c 3,0 108 1103. a) f Hz 4,6 10 14 Hz 65010 9 b) E hf 6,6310 34 4,610 14 J 3,1 10 19 J 3,110 19 J 3,11019 ev 1,9 ev 1,6 1019 Svar: a) 4,6 10 14 Hz b) 3,1 10

Läs mer

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning.

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning. Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning. Kristina Eriksson Stenström Lunds universitet Fysiska institutionen Avd för kärnfysik By NHLBI [Public domain], via Wikimedia

Läs mer

Petter Holme. 8e September, 2008

Petter Holme. 8e September, 2008 struktur biologi Petter Holme KTH, CSC, Beräkningsbiologi 8e September, 2008 http://www.csc.kth.se/ pholme/ struktur biologi Definition Ett av ett stort antal enheter vars globala egenskaper kommer från

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8

LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8 Kärnfysik 0-0. Se lärobokens facit. c 3,0 08 03. a) f Hz 4,6 0 4 Hz 6500 9 b) E hf 6,630 34 4,6 0 4 J 3, 0 9 J 3,0 9 J 3,09 ev,9 ev,6 09 Svar: a) 4,6 0 4 Hz b) 3, 0 9 J (,9 ev) 04. a) Kol är nr 6 i det

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

EXAMENSARBETE. PET-CT, en funktionell och anatomisk avbildningsteknik

EXAMENSARBETE. PET-CT, en funktionell och anatomisk avbildningsteknik EXAMENSARBETE 2007:026 HV PET-CT, en funktionell och anatomisk avbildningsteknik Erika Holmvall, Mari Groth Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Röntgensjuksköterska Institutionen

Läs mer

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.118 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning

Läs mer

Skandionkliniken - en nationell utmaning Olle Mattsson Förbundsdirektör Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling

Skandionkliniken - en nationell utmaning Olle Mattsson Förbundsdirektör Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling Skandionkliniken - en nationell utmaning Olle Mattsson Förbundsdirektör Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling - medicinsk Skandionklinikens utmaningar - politisk - medicinteknisk - byggteknisk -

Läs mer

Studiematerial till kärnfysik del II. Jan Pallon 2012

Studiematerial till kärnfysik del II. Jan Pallon 2012 Frågor att diskutera Kapitel 4, The force between nucleons 1. Ange egenskaperna för den starka kraften (växelverkan) mellan nukleoner. 2. Deuterium är en mycket speciell nuklid när det gäller bindningsenergi

Läs mer

Vad menas med en profil? Medicinsk Teknik definition. Profilinformation Y Medicinsk teknik 3/27/18. Göran Salerud, IMT

Vad menas med en profil? Medicinsk Teknik definition. Profilinformation Y Medicinsk teknik 3/27/18. Göran Salerud, IMT Profilinformation Y Medicinsk teknik Göran Salerud, IMT Vad menas med en profil? Medicinsk Teknik definition Medicinsk Teknik är en disciplin som skapar ny kunskap inom teknologi, biologi och medicin och

Läs mer

Biovetenskapligt program Bioscience program

Biovetenskapligt program Bioscience program Dnr: HNT 2013/364 akulteten förhälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Biovetenskapligt program Programkod: Programmets benämning: BGBVP Biovetenskapligt program Bioscience program Inriktningar:

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 2012-08-30 em Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

PET- bilder avslöjar organfunktionen med hjälp av radioaktiva spårämnen

PET- bilder avslöjar organfunktionen med hjälp av radioaktiva spårämnen PET- bilder avslöjar organfunktionen med hjälp av radioaktiva spårämnen Lena Jönsson, Medicinsk Strålningsfysik, Lunds Universitet och Strålningsfysik, Skånes Universitetssjukhus Patientbilder Eftersom

Läs mer

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, 2017-10-19 Maria Magnusson (maria.magnusson@liu.se), Anders Eklund DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling Uppgift 1 (4p) a) f(x, y) = 30 Π(x/40, y/20)

Läs mer

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning Introduktion till strålningens växelverkan. tomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall auger elektroner Röntgen strålning Radioaktiv strålning Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 6 januari 017 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 017 1. Enligt diagrammet är accelerationen 9,8 m/s när hissen står still eller rör sig med

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även

Läs mer

Acceleratorer för medicinsk bruk

Acceleratorer för medicinsk bruk Acceleratorer för medicinsk bruk Michael Ljungberg Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences Lund/Lund University/Sweden 1 Första lyckade strålbehandlingen Första lyckade strålbehandlingen

Läs mer

Preliminärt chema: kan förekomma små förändringar på kursstart

Preliminärt chema: kan förekomma små förändringar på kursstart Molekylär Fysiologi Preliminärt chema: kan förekomma små förändringar på kursstart Kursbok: "Animal Physiology third edition Hill, Wyse, Anderson 2012. Samt: Molecular cell biology, 6e upplagan 2007, av

Läs mer

Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad

Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad Den dagkirurgiska patientens vårdkedja vid Bottenhavets sjukhus, Kristinestad Respondenter: Marita / Operativa avdelningen Inger / Operationsavdelningen Katja / Operationsavdelningen INNEHÅLL Inledning

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Molekylär patogenes för blodsjukdomar, utlösande faktorer och individualiserad behandling

Molekylär patogenes för blodsjukdomar, utlösande faktorer och individualiserad behandling MEDDELANDE ÅT DEN SOM UNDERSÖKS Molekylär patogenes för blodsjukdomar, utlösande faktorer och individualiserad behandling Bästa patient, Vi vill med följande meddelande höra oss för om Du är villig att

Läs mer

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Vad är skillnaden? CT SPECT Nuklearmedicinska undersökningar Bygger på fysiologiska processer Avbilda

Läs mer

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är

Läs mer

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.117 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Isotoper. Isotoper. 1. Grundläggande (strålnings)( strålnings)-fysik 2. Detektorer & dosimetrar 3. Nuklearmedicin & gammakameran 4.

Isotoper. Isotoper. 1. Grundläggande (strålnings)( strålnings)-fysik 2. Detektorer & dosimetrar 3. Nuklearmedicin & gammakameran 4. Föreläsning BM-utbildning 1:a oktober 2006 Föreläsning BM-utbildning 1:a oktober 2006 1. Grundläggande (strålnings)( strålnings)-fysik 2. Detektorer & dosimetrar 3. Nuklearmedicin & gammakameran 4. SPECT

Läs mer

Utbildningsplan. Biomedicinsk analytiker BGBMA Bioteknik BGBIT Receptarie BGFAR

Utbildningsplan. Biomedicinsk analytiker BGBMA Bioteknik BGBIT Receptarie BGFAR Fakulteten för Teknik- och Naturvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Bred ingång BGBVP Biomedicinsk analytiker BGBMA Bioteknik BGBIT Receptarie BGFAR Programmet är fastställt av

Läs mer

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler

Läs mer

Radioaktivitet, stabila isotoper, inmärkning

Radioaktivitet, stabila isotoper, inmärkning KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinutbildningen: Allmän och organisk kemi Radioaktivitet, stabila isotoper, inmärkning Isotoper har mycket stor användning

Läs mer

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala 18 F-FDG PET-CT i klinik Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION Positronannihila+on Positron 511 kev foton + 511 kev foton - - Elektron Coincidence

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Onsdag 30 november 2013, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

Fantommätning PET/CT Cathrine Jonsson & Agnetha Gustafsson

Fantommätning PET/CT Cathrine Jonsson & Agnetha Gustafsson Fantommätning PET/CT 2015 Cathrine Jonsson & Agnetha Gustafsson Användarmöte 17 november 2015 Bakgrund Nya PET/CT-kameror har ofta upplösningsförbättrande algoritmer vilka ger bättre recovery av aktivitetskoncentrationen

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

3/11: TF i datasal D334 9/1: Fb105 16/1: Fb106 (AF: allmän föreläsning, FF: fördjupad föreläsning, TF: tillämpad föreläsning)

3/11: TF i datasal D334 9/1: Fb105 16/1: Fb106 (AF: allmän föreläsning, FF: fördjupad föreläsning, TF: tillämpad föreläsning) Molekylär Fysiologi: Kursbok: "Animal Physiology - from genes to organisms" Sherwood, Klandorf and Yancey. Studentupplaga. 2004. Thomson, Brokks & Cole. Samt: Molecular cell biology, 6e upplagan 2007,

Läs mer

Presentation av Förbränningsfysik

Presentation av Förbränningsfysik Presentation av Förbränningsfysik Hemsida www.forbrf.lth.se Per-Erik Bengtsson per-erik.bengtsson@forbrf.lth.se Delaktighet i kursen FMFF05 Föreläsning om Förbränning första lektionen HT2 Laboration i

Läs mer

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel PET/CT i klinisk verksamhet med inriktning på PET

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel PET/CT i klinisk verksamhet med inriktning på PET KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel PET/CT i klinisk verksamhet med inriktning på PET 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik 4. Kort sammanfattning

Läs mer

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder

Disposition. Nuklearmedicin jämfört Röntgen. Nuklearmedicinska undersökningar 2014-03-27. Nuklearmedicin. Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Nuklearmedicin Tumör-, osteomyelit- och osteonekrosfrågeställningar Disposition Lite repetition om nuklearmedicinska bilder Eva Persson öl VO Bild och funktion Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, SUS

Läs mer

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R r 0 A 13

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R r 0 A 13 Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter 03 Problem I. 6 0 08 Beräkna kärnradien hos 8O8, 50 Sn70 och 8 Pb6. Använd r 0 =, fm. L I. Enligt relation R r 0 A 3 får vi R. 6 3 3. 0 fm, R. 0 /

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

Tentamen. Medicinska bilder kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK

Tentamen. Medicinska bilder kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK Tentamen Medicinska bilder 2005-06-30 kl 13-17 Textat efternamn... Textat förnamn... Personnummer... Kontrollera

Läs mer

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet UVIS Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin Jan Grawé Rudbecklaboratoriet b t Uppsala Universitet Science For Life Laboratory (SciLifeLab) En satsning på storskalig

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Några enkla organiska föreningar

Några enkla organiska föreningar Vätesulfid, eller svavelväte H 2 S Vätesulfid är svavelanalogen till vatten. Vätesulfid har helt andra egenskaper än vatten. Den är en illaluktande, giftig gas. Då levande material ruttnar bildas vätesulfid.

Läs mer

Läkemedelsprövningar och slutsatser

Läkemedelsprövningar och slutsatser Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. TRACK-HD avslöjar betydande förändringar hos pre-symtomatiska mutationsbärare och personer med HS Ettårsrapporten

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor 35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på

Läs mer

Systemidentifiering för läkemedelsutveckling modeller, skattning och analys.

Systemidentifiering för läkemedelsutveckling modeller, skattning och analys. Systemidentifiering för läkemedelsutveckling modeller, skattning och analys. My-dagen 28 oktober, 2013, Göteborg Jacob Leander, Industridoktorand Avdelningen System och dataanalys 25 minuter av modellering

Läs mer

Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU

Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU Kemi vid Lunds universitet SOPHIE MANNER STUDIEREKTOR KILU ÅTTA FAKULTETER Och mer än 30 världsledande forskningsområden Åtta fakulteter på tre campus Ekonomihögskolan Humanistiska och teologiska fakulteterna

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ

BILAGA I PRODUKTRESUMÉ BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera

Läs mer

Tentamen. Medicinska bilder/bildsystem kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK

Tentamen. Medicinska bilder/bildsystem kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK Tentamen Medicinska bilder/bildsystem 2005-10-28 kl 13-17 Textat efternamn... Textat förnamn... Personnummer...

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhusets bidrag till Life Scienceutvecklingen i Västsverige

Sahlgrenska Universitetssjukhusets bidrag till Life Scienceutvecklingen i Västsverige Sahlgrenska Universitetssjukhusets bidrag till Life Scienceutvecklingen i Västsverige Förslag i nio punkter 1. Linjestruktur för FoUI 2. Innovations- och utvecklingsplattform på SU 3. Utveckla Gothia Forum

Läs mer

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001

Läs mer