Radionuklidproduktion vid TSL. Hans Lundqvist. Biomedical Radiation Research Rudbecklaboratoriet Uppsala PET centre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radionuklidproduktion vid TSL. Hans Lundqvist. Biomedical Radiation Research Rudbecklaboratoriet Uppsala PET centre"

Transkript

1 Radionuklidproduktion vid TSL Hans Lundqvist Biomedical Radiation Research Rudbecklaboratoriet Uppsala PET centre

2 Rubrik i UNT 1948 Första isotopsändningen från USA gick till Upsala. Bilden publicerad i Upsala Nya Tidning med följande bildtext: "Prof. John Naeslund tittar på när hans assistent fröken Karin Meurling hissar upp flaskan med radioaktiv fosfor framför den sinnrika impulsmätaren".

3 Gustaf Werners inst för kärnkemi När cyklotronen invigdes den 8 december 1949, var det resultatet av ett samarbete mellan The Svedberg och gynekologen John Naeslund med ekonomiskt stöd av textilmagnaten Gustaf Werner. Det finns således redan från början ett medicinskt intresse av att använda radionuklider från acceleratorn men det kom att dröja in på 70-talet innan det blev verklighet. Visserligen producerade radionuklider men i huvudsak för fysikalisk forskning, som studier av spallationsreaktioner (Rudstam), fission (Papas) och spektroskopi (Andersson, Arbman, Tove, Jung, Karlsson + många fler).

4 Den medicinska användningen av acceleratorn blev till en början extern strålterapi The Svedberg och Börje Larsson demonstrerar utrustning för proton terapi Men man upptäcker också att man aktiverar patienterna vid behandlingen ( 11 C och 15 O). Tidigt börjar funderingarna om detta går att använda för klinisk diagnostik.

5 11 C Fixation of Carbon-11 in the Cells of Proton-irradiated Blood BÖRJE LARSSON, STEN GRAFFMAN & BO JUNG Nature 207, (31 July 1965) Idén väcks att märka tymidin med 11 C för att använda som en markör för tumörceller. On the chemical fate of nascent 11 C atoms induced by irradiation of water and aqueous solutions with I85 MeV protons", Tore Stenström, 1970 Physical aspects on the Anger camera for medical diagnosis : a theoretical study with special reference to performance at 511 kev, John B. Svedberg 1974

6 Proton therapy Gamma knife Radiosurgery PIXE Radionuclide production Detector development Technical development 1967 Boron Neutron Capture Therapy BNCT Nuclear physics Radiophysics Radiobiology Physical biology Radiation sciences

7 Image analysis Den första datorn för medicinsk användning placeras på UAS i slutet av 60-talet och används av undertecknad bildanalys av röngen och nuklearmedicinska undersökningar Image processing of X-ray and nuclear diagnostic images Licentiate exam in physics 1972

8 Image analysis problems Bullshit in Advanced computerized analysis Bullshit out Indata måste förbättras vilket innebar nya nuklider, nya radiofarmaka

9 Uppsala PET projekt får sin början under 1971 Göran Bergson 11 C Börje Larsson Bengt Långström Hans Lundqvist

10 Men arbetet med 11 C går långsamt. Bo Jung som nu är sjukhusfysiker på UAS skapar många kliniska kontakter där man vill pröva nya nuklider som 28 Mg, 77 Br och 123 I vilket huvudsakligen sysselsätter doktoranden med produktion patientundersökningar analys av mätdata

11 Flera arbeten använder 123 I som producerades med reaktionen 127 I (p, 5n) 123 Xe 123 I Ett samarbete med rad fys inst i Lund (Sören Mattsson, Bertil Persson och Sven-Erik Strand) inleddes vilket innebar att vi producerade och separerade 123 Xe på kvällen, satte behållaren med radioaktiv gas på en SJgodsvagn för transport vilket på morgonen när det hämtades hade förvandlats till 123 I. En viktig medarbetare och vän i detta arbete var Petter Malmborg.

12 Arbetet med 11 C fortsätter men inriktningen byts från 11 C- märkt tymidin till 11 C-märkt metionin Första arbetet publiceras 1975

13 11 C producerades först med GWI-acceleratorn med spallationsreaktioner på vatten. 11 CO 2 gasades ur targeten och användes för kemin. Senare provades 11 B (boroxid) (p, n) 11 C med bättre utbyte men kampen om bestrålningstid var besvärlig. En strålström på < 1 ua var heller inget som vi jublade över.

14 Den begränsade tillgången till stråle (ett par gånger i månaden) gjorde att PET-projektet gick långsamt Den nystartade tandemacceleratorn (1975) var ett lockande alternativ med 12 MeV protoner och 7 µa strålström. Med en gastarget och reaktionen 14 N (p, α) 11 C fick vi mer än 10 gånger högre utbyten och enklare separation och bättre kvalitet på den 11 CO 2 vi producerade. Tandem blev också projektets räddning när den stora GWI-acceleratorn stängdes 1977 för ombyggnad.

15 Strålskydd, strålskydd, strålskydd

16 Men också att planera för fortsatt radionuklidproduktion

17 Under ombyggnaden av cyklotronen blomstrar PETprojektet får vi vår första PET-kamera. Tandem är vår producent av aktivitet.

18 17 juni 1982 två månader efter installationen. En genomgång visar att nio olika molekyler har märkts med 11 C och använts i apa och gris.. 10 patienter, de flesta med gliom, har undersökts med 11 C-methionine.

19 1991 invigs PET-centrum med cyklotron och två helkroppskameror

20 Behöver vi ändå produktionen vid TSL?

21 Fasta targetar Short peptides Long peptides Antibodies (Ab) Ab fragments I-124 (t½= h) Zr-89 (t½= 78.4 h) Co-55 (t½= 17.5 h) Br-76 (t½= 16.2 h) Y-86 (t½= 14.7 h) Cu-64 (t½= 12.7 h) Ga-66 (t½= 9.5 h) Sc-44 (t½= 3.9 h) Cu-61 (t½= 3.4 h) Ti-45 (t½= 3.08 h) F-18 (t½= 1.83 h) Br-75 (t½= 1.62 h) Halogens Metals In-110m (t½= 1.15 h) Ga-68 (t½= 1.14 h) 0,01 0, Time window (days) Vladimir Tolmachev Lars Einarsson

22 Iron metabolism studied with 52 Fe

23

24 Ett stort tack till alla medarbetare till alla på verkstaden som byggde alla strålmål med omöjliga egenskaper till personalen på GWI TSL med all hjälp och särskilt till operatörerna som tålmodigt försåg oss med stråle nätterna igenom

produktion och medicinska applikationer

produktion och medicinska applikationer Kortlivade positronstrålande radionuklider: produktion och medicinska applikationer Olof Solin Nationella PET-centret, Radiofarmaceutiska laboratoriet Acceleratorlaboratoriet Introduktion av PET och annat

Läs mer

(Försök att) bilda forskningsinstitut

(Försök att) bilda forskningsinstitut (Försök att) bilda forskningsinstitut Utveckling av The Svedberg-laboratoriet Björn Gålnander, föreståndare TSL Program, symposium 13.15-13.20 Björn Gålnander, Inledning. 13.20-13.50 Curt Ekström, Tillbakablick

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen

Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen Beslut Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen Strålsäkerhetscentralen har enligt 17 1 mom. 4 punkten i strålskyddslagen (592/1991) beslutat att användning av radioaktiva ämnen och apparater innehållande

Läs mer

Välkomna till SFfRs första Radiofysikdag!

Välkomna till SFfRs första Radiofysikdag! Välkomna till SFfRs första Radiofysikdag! Stockholm/KS 25 november 2009 Ett arrangemang av Svensk Förening för Radiofysik Styrelsen 2009: Stefan Johnsson Ylva Surać Helene Jönsson Evelina Lundberg Helena

Läs mer

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2017 Jakob Himmelman Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Områden inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015. Jakob Himmelman

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015. Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015 Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2016 Jakob Himmelman Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska

Läs mer

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella

Läs mer

Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer 11 04 11

Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer 11 04 11 Medical Engineering 120 hp Info för D-teknologer 11 04 11 1 Medical Engineering Medicinsk teknik Programansvarig: Mats Nilsson mats@sth.kth.se 08 790 48 62 Akademiskt ansvarig: Professor Kaj Lindecrantz

Läs mer

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c. 1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel PET/CT i klinisk verksamhet med inriktning på PET

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel PET/CT i klinisk verksamhet med inriktning på PET KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel PET/CT i klinisk verksamhet med inriktning på PET 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik 4. Kort sammanfattning

Läs mer

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Vad är skillnaden? CT SPECT Nuklearmedicinska undersökningar Bygger på fysiologiska processer Avbilda

Läs mer

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor 35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på

Läs mer

PET-kemi. Jonas Eriksson, Phd. PET Centrum, Akademiska Sjukhuset Platformen för Preklinisk PET, Uppsala Universitet

PET-kemi. Jonas Eriksson, Phd. PET Centrum, Akademiska Sjukhuset Platformen för Preklinisk PET, Uppsala Universitet PET-kemi Jonas Eriksson, Phd PET Centrum, Akademiska Sjukhuset Platformen för Preklinisk PET, Uppsala Universitet uklearmedicinska vårmötet 2014-05-16 PET-kemi Syntes med positronstrålande radionuklider

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Materiens Struktur Räkneövning 5 Lösningar 1. Massorna för de nedan uppräknade A = isobarerna är 27 Co 28 Ni 29 Cu 30 Zn 31 Ga 63,935812u 63,927968u 63,929766u 63,929146u 63,936827u Tabell 1: Tabellen

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Radionuklidterapi möjlig väg mot bättre behandling av cancer Hindret är bristen på kommersiellt tillgängliga nuklider i kliniken

Radionuklidterapi möjlig väg mot bättre behandling av cancer Hindret är bristen på kommersiellt tillgängliga nuklider i kliniken Hans Lundqvist, professor (hans.lundqvist@bms.uu.se) Jörgen Carlsson, professor Lars Gedda, docent Vladimir Tolmachev, docent; samtliga biomedicinsk strålningsvetenskap, Rudbecklaboratoriet, Uppsala universitet

Läs mer

Doskonstant för några vanligt förekommande radionuklider MFT

Doskonstant för några vanligt förekommande radionuklider MFT Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2017-06-05 Faktaägare: Christina Söderman, leg Sjukhusfysiker, Medicinsk Fysik Fastställd av: Sara Olsson, Avdelningschef, Medicinsk Fysik Revisions

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Hur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad. Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet. S:t Petri,

Hur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad. Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet. S:t Petri, Hur mycket betyder Higgs partikeln? MASSOR! Leif Lönnblad Institutionen för Astronomi och teoretisk fysik Lunds Universitet S:t Petri, 12.09.05 Higgs 1 Leif Lönnblad Lund University Varför är Higgs viktig?

Läs mer

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av

Läs mer

Nuklearmedicinen kom tidigt igång i Sverige

Nuklearmedicinen kom tidigt igång i Sverige Nuklearmedicinen kom tidigt igång i Sverige Sören Mattsson Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet Skånes universitetssjukhus Malmö 23 maj 2919, 13.30-13.55 Vad ser vi när vi tittar bakåt mot

Läs mer

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 2012-08-30 em Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60

Läs mer

Hur påverkar strålning celler och organismer?

Hur påverkar strålning celler och organismer? Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =

Läs mer

Institution/Avdelning. Prefekt/motsv. Underskrift, Prefekt /motsv för Inst/Avd/Enhet/Grupp. Namnförtydligande. Kontaktperson:

Institution/Avdelning. Prefekt/motsv. Underskrift, Prefekt /motsv för Inst/Avd/Enhet/Grupp. Namnförtydligande. Kontaktperson: Förteckning enligt tillståndsvillkor, gällande år 2009/2010. Institution/motsv som bedriver arbete med strålning inom Uppsala universitet skall lämna in underlag till central förteckning enligt krav i

Läs mer

DICOM MPPS/dos- SR Vad gäller?

DICOM MPPS/dos- SR Vad gäller? DICOM MPPS/dos- SR Vad gäller? Jonathan Kruger Röntgenveckan, Umeå 2011-09-15 Jämförelse MPPS RDSR Olika funktionalitet med viss överlapp gällande patientstråldoser MPPS i korthet modality performed procedure

Läs mer

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β += Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett γ

Läs mer

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett kvantum

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Sjukhusfysikerprogrammet, 300 högskolepoäng

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Sjukhusfysikerprogrammet, 300 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/338 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Sjukhusfysikerprogrammet, 300 högskolepoäng Medical Physicist Programme, 300 credits Programkod: N1SJU 1. Fastställande Utbildningsplanen är

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Rapport om strålskyddsinformation till patienter och anhöriga i samband med nuklearmedicinska undersökningar

Rapport om strålskyddsinformation till patienter och anhöriga i samband med nuklearmedicinska undersökningar Rapport om strålskyddsinformation till patienter och anhöriga i samband med nuklearmedicinska undersökningar Nationell arbetsgrupp tillsatt av Svensk Förening för Nuklearmedicin 2013 06 05 1 Innehåll Inledning...

Läs mer

Från föreningens e-historia

Från föreningens e-historia Från föreningens e-historia 1963 Production of radioisotopes started at the research reactor in Studsvik 1967 First gamma camera in Sweden installed in Lund National meetings were started in 1963 and the

Läs mer

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021 Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november 2018 Tammerfors 8 10 september 2021 Kyrkogården som kulturbärare och dess betydelse för miljön Strålsäkerhet inom många områden 2018-10-26

Läs mer

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar Agnetha Norén Disa Åstrand Eleonor Vestergren Eva Persson Heléne Brundin Henrik Båvenäs Gotti Lena Engelin

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

Tidiga erfarenheter: bildkvalitet och diagnostik. Elin Trägårdh, klinisk fysiologi och nuklearmedicin SUS Jenny Oddstig, sjukhusfysik SUS

Tidiga erfarenheter: bildkvalitet och diagnostik. Elin Trägårdh, klinisk fysiologi och nuklearmedicin SUS Jenny Oddstig, sjukhusfysik SUS Tidiga erfarenheter: bildkvalitet och diagnostik Elin Trägårdh, klinisk fysiologi och nuklearmedicin SUS Jenny Oddstig, sjukhusfysik SUS Förutsättningar Etikgodkännande Utrustning Fomedel Medhjälpare Elin

Läs mer

Koppars korrosion i ultrarent vatten: Sammanfattning från förra mötet

Koppars korrosion i ultrarent vatten: Sammanfattning från förra mötet Sidan 1 av 1 Koppars korrosion i ultrarent vatten: Sammanfattning från förra mötet Dep.of Materials Chemistry Uppsala a University, Sweden I de experiment där tryck har mätts har noterats en tryckökning

Läs mer

Studiematerial till kärnfysik del II. Jan Pallon 2012

Studiematerial till kärnfysik del II. Jan Pallon 2012 Frågor att diskutera Kapitel 4, The force between nucleons 1. Ange egenskaperna för den starka kraften (växelverkan) mellan nukleoner. 2. Deuterium är en mycket speciell nuklid när det gäller bindningsenergi

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken

Läs mer

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Moseleys Lag Pauliprincipen Det periodiska systemet Kemi på sidor Vad har vi lärt hittills? En elektron hör till ett skal med ett kvanttal n Varje skal har en specifik

Läs mer

Stråldoser vid neuroimaging

Stråldoser vid neuroimaging Stråldoser vid neuroimaging Martin Andersson Forskarstuderande vid Medicinsk Strålningsfysik LU, Malmö Diagnostik vs. Terapi Diagnostik: Tracers Följer fysikaliska processer Studerar kroppen Terapi: Target

Läs mer

Föreläsning 2 Modeller av atomkärnan

Föreläsning 2 Modeller av atomkärnan Föreläsning 2 Modeller av atomkärnan Atomkärnan MP 11-1 Protonens och neutronens egenskaper Atomkärnors storlek och form MP 11-2, 4-2 Kärnmodeller 11-6 Vad gör denna ovanlig? Se även http://www.lbl.gov/abc

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 013-05-30 fm Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO 31-9

SVENSK STANDARD SS-ISO 31-9 SVENSK STANDARD SS-ISO 31-9 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-11-20 1 1 (33) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ SVENSK

Läs mer

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning

Läs mer

Kemi åk 7. Lika bra att ni lär in detta utantill direkt. Det kommer att förfölja er upp till slutet på gymnasiet.

Kemi åk 7. Lika bra att ni lär in detta utantill direkt. Det kommer att förfölja er upp till slutet på gymnasiet. Kemi åk 7 Lika bra att ni lär in detta utantill direkt. Det kommer att förfölja er upp till slutet på gymnasiet. MOL 1 mol = 6,022* 10 23 st, av vad det vara månde. 1 mol stolar...väldigt många stolar.

Läs mer

Vad är PET? PET: Positron Emissions Tomografi. Nuklearmedicinsk undersöknings-metod som använder annhilationsfotoner. Visar funktion

Vad är PET? PET: Positron Emissions Tomografi. Nuklearmedicinsk undersöknings-metod som använder annhilationsfotoner. Visar funktion Vad är PET? PET: Positron Emissions Tomografi Nuklearmedicinsk undersöknings-metod som använder annhilationsfotoner Visar funktion Onkologi Klinisk användning Diagnostik/Utredning av sjukdom Stadiumindelning

Läs mer

Hur får man ett centrum att fungera?

Hur får man ett centrum att fungera? Hur får man ett centrum att fungera? Per-Olof Larsson CBioSep Centrum för BioSeparation Lunds universitet Why bioseparation? Bakgrund: Lite om CBioSep Centrum för BioSeparation Many steps Pharmaceutically

Läs mer

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet

UVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet UVIS Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin Jan Grawé Rudbecklaboratoriet b t Uppsala Universitet Science For Life Laboratory (SciLifeLab) En satsning på storskalig

Läs mer

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod

Läs mer

2. Beskriv principen för en hastighetsselektor (skiss och utförlig förklaring) (4p). Svar: Se figur 2.1 och tillhörande text i läroboken.

2. Beskriv principen för en hastighetsselektor (skiss och utförlig förklaring) (4p). Svar: Se figur 2.1 och tillhörande text i läroboken. Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 5 september 00 Konstanter och definitioner som gäller hela tentan: ev.607733. 0 9. joule kev 000. ev MeV 000. kev Gy joule kg N.. A 6.0367 0 3 mole Bq sec kbq

Läs mer

- kan solens energikälla bemästras på jorden?

- kan solens energikälla bemästras på jorden? CMS - kan solens energikälla bemästras på jorden? Kai Nordlund Acceleratorlaboratoriet Institutionen för fysikaliska vetenskaper Helsingfors Universitet Innehåll Vad är fusion? Hur kan man utvinna energi

Läs mer

Metallåtervinning från avfallsaska

Metallåtervinning från avfallsaska Metallåtervinning från avfallsaska Britt-Marie Steenari Fredrik Björefors Linköpings Universitet Uppsala Universitet Avfall Sverige Bakgrund till projektet Avfallsaska produceras i allt större mängder

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN

TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN DIREKTIV ST 7.2 / 8.8.2014 TILLÄMPNING AV MAXIMIVÄRDENA FÖR STRÅLNINGSEXPONERING OCH BERÄKNINGSGRUNDER FÖR STRÅLDOSEN 1 Allmänt 3 2 Dosgränserna stadgas skilt för arbetstagare och befolkning 3 2.1 Allmänt

Läs mer

Tentamen. Medicinska bilder/bildsystem kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK

Tentamen. Medicinska bilder/bildsystem kl KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK KAROLINSKA INSTITUTET INSTITUTIONEN FÖR LABORATORIEMEDICIN AVDELNINGEN FÖR MEDICINSK TEKNIK Tentamen Medicinska bilder/bildsystem 2005-10-28 kl 13-17 Textat efternamn... Textat förnamn... Personnummer...

Läs mer

LIST: Linköpings Initiativ inom Livsvetenskapernas Teknologier. Avtryck NovaMedTech och LIST Elevator Pitch. Konsert & Kongress, Linköping, 7 maj 2014

LIST: Linköpings Initiativ inom Livsvetenskapernas Teknologier. Avtryck NovaMedTech och LIST Elevator Pitch. Konsert & Kongress, Linköping, 7 maj 2014 LIST: Linköpings Initiativ inom Livsvetenskapernas Teknologier Avtryck NovaMedTech och LIST Elevator Pitch Konsert & Kongress, Linköping, 7 maj 2014 9.00-10.10 Projektpresentationer, moderator Per Ask

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

Tomas Puusepp fortsatte sedan med att presentera utvecklingen av företaget under verksamhetsåret 2006/07.

Tomas Puusepp fortsatte sedan med att presentera utvecklingen av företaget under verksamhetsåret 2006/07. ELEKTAS ÅRSSTÄMMA 2007 PRESSMEDDELANDE Stockholm den 25 september 2007 Idag, den 25 september, avhölls årsstämma i Elekta AB (publ). Vid stämman som avhölls på Polstjärnan Konferens i Stockholm, medverkade

Läs mer

Corrosion of Copper in oxygen free water Experimental set-up

Corrosion of Copper in oxygen free water Experimental set-up Sidan 1 av 13 Experimental set-up Result Cu + H 2 O P Pd 1.1 1-4 Torr/h ~1 Torr/år Sidan 2 av 13 Corrosion of Copper in O 2 free water Reference1 only H 2 O + Cu sealing P Pd Kopparkorrosion i O 2 -fritt

Läs mer

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-02-06 Landstinget Blekinge 371 81 Karlskrona Handläggare: Catarina Danestig Sjögren Telefon: +46 8 799 4269 Vår referens: SSM2011-3358 Objekt: Blekinge sjukhus Föreläggande efter inspektion

Läs mer

RM för Hjärt- och Lungsjukas Föreningar 2013 HERRAR Backlund Birger Östersund 24-maj H 172 226 224 246 205 215 1288 1 Andersson Hans Gävle 24-maj H

RM för Hjärt- och Lungsjukas Föreningar 2013 HERRAR Backlund Birger Östersund 24-maj H 172 226 224 246 205 215 1288 1 Andersson Hans Gävle 24-maj H RM för Hjärt- och Lungsjukas Föreningar 2013 HERRAR Backlund Birger Östersund 24-maj H 172 226 224 246 205 215 1288 1 Andersson Hans Gävle 24-maj H 181 246 180 182 242 193 1224 2 Arvidsson Lars-Erik Köping

Läs mer

Tema: Kvalitet, säkerhet och kompetens

Tema: Kvalitet, säkerhet och kompetens Tema: Kvalitet, säkerhet och kompetens Nationella riktlinjer för kvalitetskontroller av utrustning rapport från arbetsgruppen Sven-Åke Stark Historik 1980 Bengt Bodforss Lars Jonsson Agne Larsson Ingemar

Läs mer

Strålskyddsförordning; i sin lydelse (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda).

Strålskyddsförordning; i sin lydelse (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda). SFS 1988:293 Strålskyddsförordning; i sin lydelse 2001-09-01 (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda). utfärdad den 19 maj 1988. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelse

Läs mer

Fysiska institutionen april 1983 Hans Linusson, Carl-Axel Sjöblom, Örjan Skeppstedt januari 1993 FY 2400 april 1998 Distanskurs LEKTION 26.

Fysiska institutionen april 1983 Hans Linusson, Carl-Axel Sjöblom, Örjan Skeppstedt januari 1993 FY 2400 april 1998 Distanskurs LEKTION 26. GÖTEBORGS UNIVERSITET Fysiska institutionen april 1983 Hans Linusson, Carl-Axel Sjöblom, Örjan Skeppstedt januari 1993 FY 2400 april 1998 Distanskurs LEKTION 26 Delkurs 4 KÄRNSTRUKTUR I detta häfte ingår

Läs mer

Glasdeponier - risk eller resurs?

Glasdeponier - risk eller resurs? Glasdeponier - risk eller resurs? Yahya Jani PhD in Chemical Engineering Researcher in the Dep. of Biology and Environmental Science yahya.jani@lnu.se Landfill Mining Landfill Mining Landfill mining: Betyder

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Kontrollerad termonukleär fusion

Kontrollerad termonukleär fusion Kontrollerad termonukleär fusion Carl Hellesen Applied Nuclear Physics Department of Physics and Astronomy Uppsala Universitet Fusionsreaktioner Skillnaderna i nukleära bindningsenergier 62 Ni hårdast

Läs mer

Gull! Astrofysikk, kärnfysik, kvantmekanik og relativitetsteori i vardagen? Jonas Persson Institutt for Fysikk, NTNU

Gull! Astrofysikk, kärnfysik, kvantmekanik og relativitetsteori i vardagen? Jonas Persson Institutt for Fysikk, NTNU Gull! Astrofysikk, kärnfysik, kvantmekanik og relativitetsteori i vardagen? Jonas Persson Institutt for Fysikk, NTNU 2 Periodiska systemet 3 Periodiska systemet för astrofysiker 4 Periodiska systemet -

Läs mer

Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring

Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring Sjukhusfysik, strålskydd och kvalitetssäkring Sören Mattsson Radiofysikavdelningen Universitetssjukhuset Malmö MAS, Universitetssjukhuset MAS Malmö Strålningsdiagnostik röntgendiagnostik nuklearmedicin

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2 Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen

Läs mer

LEKTION 27. Delkurs 4 PROCESSER I ATOMKÄRNAN MATERIENS INNERSTA STRUKTUR

LEKTION 27. Delkurs 4 PROCESSER I ATOMKÄRNAN MATERIENS INNERSTA STRUKTUR GÖTEBORGS UNIVERSITET Fysiska institutionen april 1983 Hans Linusson, Carl-Axel Sjöblom, Örjan Skeppstedt januari 1993 FY 2400 april 1998 Distanskurs LEKTION 27 Delkurs 4 PROCESSER I ATOMKÄRNAN MATERIENS

Läs mer

Innehåll. 1. Bakgrund 2. Grundläggande dosimetri 3. Radiobiologi 4. Radioterapiprocessen 5. Klinisk dosimetri 6. Behandlingsoptimering

Innehåll. 1. Bakgrund 2. Grundläggande dosimetri 3. Radiobiologi 4. Radioterapiprocessen 5. Klinisk dosimetri 6. Behandlingsoptimering Innehåll 1. Bakgrund 2. Grundläggande dosimetri 3. Radiobiologi 4. Radioterapiprocessen 5. Klinisk dosimetri 6. Behandlingsoptimering 1. Bakgrund http://www.radiofysik.se 4 Cancer http://www.cancerfonden.se

Läs mer

Resultat Brommastafetten 2011

Resultat Brommastafetten 2011 Resultat Brommastafetten 2011 Lagtävling Stafetten Plac Lag Omg 1 Omg 2 Total 1 Moälven Modo 703 471 1174 Petter Eriksson 141 97 238 Mats Kallin 140 97 237 Mikael Olofsson 143 91 234 Linda Gustavsson 139

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska

Läs mer

Målgruppen är sjukhusfysiker, delarna II och III särskilt inom strålbehandlingsområdet. Legitimerade sjukhusfysiker, radiofysiker

Målgruppen är sjukhusfysiker, delarna II och III särskilt inom strålbehandlingsområdet. Legitimerade sjukhusfysiker, radiofysiker Kursbeskrivning 1. Utbildningens titel Grundläggande strålningsdosimetri 2. Ämnesområde Medicinsk Radiofysik 3. Kort sammanfattning av utbildningen Dosimetrikursen är en rekommenderad kurs inom forskarutbildningen

Läs mer

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.118 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning

Läs mer

Masterprogram, medicinsk teknik Master's Programme, Medical Engineering, 120 credits 120,0 högskolepoäng

Masterprogram, medicinsk teknik Master's Programme, Medical Engineering, 120 credits 120,0 högskolepoäng Utbildningsplan Masterprogram, medicinsk teknik Master's Programme, Medical Engineering, 120 credits 120,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT12. Utbildningens mål Utbildningsplanen

Läs mer

Fusionskraft under utveckling

Fusionskraft under utveckling Fusionskraft under utveckling Jan Weiland Transportteori, Radio och Rymd, Chalmers Elenergi för Västsverige, IVA F5-65, Göteborg 2008 Varför fusion? Fusionsforskning Termonukleär fusion har förutsättningar

Läs mer

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning Introduktion till strålningens växelverkan. tomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall auger elektroner Röntgen strålning Radioaktiv strålning Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences

Läs mer

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.117 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning

Läs mer

Högre utbildning och forskning i Brasilien

Högre utbildning och forskning i Brasilien Högre utbildning och forskning i Brasilien Science withoutborders och Sveriges nationella erbjudande Mikael Román, Brasília mikael.roman@growthanalysis.se Andreas Larsson, Stockholm Andreas.Larsson@tillvaxtanalys.se

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer