Naturvärdesinventering av Gastsjö, Bräcke kommun

Transkript

1 Naturvärdesinventering av Gastsjö, Bräcke kommun Ett underlag till JämtVind AB Konsultrapport, september 2011 Författare: Jan Henriksson Amalina Natur & Miljökonsult Åldersbäck Tallebo Västervik

2 Amalina Natur och Miljökonsult, & JämtVind AB Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo Västervik På uppdrag av JämtVind AB Box Göteborg Omslagsfoto: Matsäcktjärnen med Åberget i bakgrunden Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1 Inledning 5 2 Läge 5 3 Undersökningsförhållanden 5 4 Metodik 6 5 Landskap och vegetation 7 6 Fauna och flora 8 7 Intressanta arter 9 8 Påverkan av mänsklig aktivitet 10 9 Områden med naturvärden Tidigare inventeringar Resultat från fältinventeringen Konsekvensanalys Samlad bedömning Referenser 18 Fåglar observerade vid inventeringen Bilaga 1 Intressanta arter, med kommentarer Bilaga 2 Koordinater för rödlistade arter, Sweref 99 Bilaga 3 Koordinater för rödlistade arter, RT 90 Bilaga 4 3

4 Sammanfattning Jämtvind AB avser att uppföra ett antal vindkraftverk inom en vindkraftspark cirka en mil västsydväst om byn Kälarne i Bräcke kommun, Jämtlands län. Parken har arbetsnamnet Gastsjö efter den by som ligger norr om utredningsområdet. Som en del i projektet har ingått att göra denna studie. Det är en kartläggning av områdets naturvärden och en utredning om eventuell påverkan på flora, fauna och naturvärden av vindkraftsparken. Rapporten skall dels tjäna som underlag i den tillståndsprocess som sker innan projektet kan bli verklighet och dels ligga till grund för att kunna ta hänsyn till naturvärden vid anläggandet av vindkraftsparken. Inventeringen är utförd av Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult. Fältbesök i området gjordes i början av augusti Rapporten är en sammanställning av erfarenheterna från fältbesöken, underlag från Internet samt uppgifter från myndigheter. Inledningsvis klargjordes om det i området eller i dess närhet finns kända områden med höga naturvärden. Internetsökningar genomfördes och kontakt togs med myndigheter. Inom utredningsområdet finns inga områden som tidigare uppmärksammats ur naturvårdssynpunkt. Därefter genomfördes en relativt översiktlig fältinventering. Inventeringens syfte var att identifiera eventuella delar med höga biologiska naturvärden. Naturvärdesbedömningen följer huvudsakligen den metodik som gäller vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Inventeringen är ingen artinventering. Speciell uppsikt hölls dock efter arter upptagna på naturvårdsverkets lista över rödlistade arter, arter som finns listade i EU:s så kallade habitatdirektiv och signalarter nyttjade vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. En stor del av utredningsområdet består av hyggen och yngre barrskog. I sydost, på och kring berget Storknippen, finns skogsbestånd opåverkade av trakthyggesbruk. I området ligger även sjön Matsäcktjärnen och ett par våtmarker. Vegetationen är generellt fattig i hela utredningsområdet, men lite rikare vegetation förekommer i fuktigare delar. Flera delområden konstaterades ha höga naturvärden, huvudsakligen i sydöst. Ett par delområden som bedöms uppfylla kriterierna för nyckelbiotop har avgränsats. Våtmarken Åsflon och sjön Matsäcktjärnen med omgivande våtmark är odikade och bedöms ha ett högt naturvärde. Projektet torde ha effekter på floran och faunan i området. För att göra en korrekt beskrivning krävs att detaljprojektering av vägar och placering av verk är gjord. Det går dock att beskriva konsekvenserna generellt. En viss minskning av olika biotoper kommer att ske där vägar och vindkraftverken anläggs. Risk finns för en påverkan på hydrologin men genom att ta hänsyn till våtmarker vid detaljprojektering kan denna effekt minskas. Utifrån ett naturvårdsperspektiv är det önskvärt att undvika att uppföra ett eller flera vindkraftverk på Storknippen. Detta då berget har mycket höga naturvärden. Det skall dock påpekas att hoten mot dessa naturvärden till större del kommer från skogsbruk än från vindbruk. Störningar vid anläggningsfasen kan komma att påverka fågelfaunan. Som vid alla vindkraftverk föreligger även en viss risk för kollisioner mellan fåglar respektive fladdermöss och rotorblad. 4

5 1 Inledning Jämtvind AB studerar möjligheterna att uppföra ett antal vindkraftverk i ett projekt en dryg mil västsydväst om Kälarne i Bräcke kommun, Jämtlands län. Projekten går under benämningen Gastsjö, av den by som ligger norr om höjderna där vindkraftverken planeras att uppföras. Innan projekten kan bli verklighet krävs olika typer av underlag. För att kunna bedöma projektets miljökonsekvenser på flora, fauna och naturvärden samt ta hänsyn till dessa värden vid projekteringen har en inventering av områdets naturvärden utförts. Den är utförd av Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult. Fältbesök gjordes i början av augusti Rapporten är en sammanställning av erfarenheterna från fältbesöken samt annan kunskapsinsamling. Den innehåller en beskrivning av området och en bedömning av dess naturvärden. Dessutom beskrivs översiktligt vilka konsekvenser projektet kan få på flora och fauna samt naturvärden. Förslag ges på hur miljökonsekvenser kan minimeras. 2 Läge Utredningsområdet ligger i den norra delen av Bräcke kommun i den östra delen av Jämtland. Det ligger vidare en dryg mil västsydväst om Kälarne. Karta 1 nedan visar ett ungefärligt läge för det område som rapporten behandlar. Karta 1. Det aktuella undersökningsområdet, Gastsjö, markerat med rött. 3 Undersökningsförhållanden Fältbesök genomfördes i början av augusti Detta är en bra tidpunkt för en naturvärdesundersökning av skogsmark i Jämtlands län. Vädret under inventeringen var växlande molnighet, vinden var svag till måttlig och temperaturen höll sig mellan + 15 grader och + 20 grader. 5

6 4 Metodik Studien inleddes med research på Internet. Detta för att klargöra om det i området eller i dess närhet finns kända områden med höga naturvärden. Varken sumpskogar, naturvärdesobjekt eller nyckelbiotoper finns i det undersökta området enligt Skogsstyrelsen. Flera mindre nyckelbiotoper har dock identifierats på Rotsjöberget ca 500 meter sydost om området. En fältinventering av hela det aktuella området har utförts. Inventeringens syfte var följande: Karta 2. Det aktuella området för naturvärdesinventeringen av Gastsjö. identifiera eventuella intressanta områden att inhämta tillräcklig information för att kunna beskriva områdets naturvärden att om möjligt göra en adekvat avgränsning av delområdena att inhämta kunskap om området för att kunna göra en relevant beskrivning av eventuella negativa konsekvenser av projektet Vid fältbesöken har i stort sett samma metodik nyttjats som vid skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Detta innebär att skogshistorik, naturskogselement, strukturer, arter och topografi har studerats. Slutligen har studerats på vilket sätt området sedan tidigare är påverkat av mänsklig aktivitet. Studien är inte en artinventering. Speciell uppsikt hölls dock efter arter upptagna på naturvårdsverkets lista över rödlistade arter och arter som finns med i EU:s så kallade 6

7 habitatdirektivs listor (Rådets direktiv 92/43/EEG) (t ex Cederberg & Löfroth 2000), liksom signalarter nyttjade vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering (Nitare 2000). 5 Landskap och vegetation Utredningsområdet ligger ett par mil söder om Indalsälven. Landskapet är relativt typiskt för denna del av Sverige med skogklädda berg, större och mindre sjöar liksom våtmarker, bäckar och åar. Utredningsområdet ligger strax sydväst om Gastsjön och sträcker sig ner mot Öster- Rotsjön i söder. Landskapet består av flera höjder där Storknippen är det högsta berget, vars högsta punkt ligger ca 500 m ö h. Andra berg är Åberget ca 460 m ö h och Kattygelberget 480 m ö h. Vegetationen i undersökningsområdet domineras till stora delar av yngre barrskogar och hyggen, dessutom finns ett par våtmarker. I området i sydöst, på och kring Storknippen, är skogen mer opåverkad och består till stor del av naturskogsartad skog. Dessa skogar torde inte ha utsatts för något omfattande trakthyggesbruk men har rikligt med avverkningsstubbar. Gran och tall är de dominerande trädslagen, där gran dominerar i mer produktiva lägen och tall i de mindre produktiva. I vissa bestånd finns gott om lövträd, främst björk men även spritt med sälg och asp. Spår efter skogsbrand finns i huvudparten av området, främst i form av kolade stubbar men det finns även brandspår på enstaka gamla tallågor. Inslaget av sälg, asp och björk har sannolikt sin förklaring i brandhistoriken. I vissa av bestånden är de äldre granarna relativt rikligt beväxta med hänglavar, inte minst av garnlav. Foto 1. I delar av området finns tydliga spår efter en skogsbrand. 7

8 6 Fauna och flora Fåglar Ingen djupare analys har gjorts av områdets fågelfauna under fältinventeringen. De arter som sågs och/eller hördes noterades dock och finns presenterade i bilaga 1. På Storknippen noterades lavskrika och spår efter spillkråka och tretåig hackspett sågs. Det bör påpekas att inventeringen gjordes utanför fåglarnas häckningstid och att flertalet flyttfåglar redan flugit söderut. I slutet av mars 2011 genomfördes en kungsörnsinventering av utredningsområdet (Henriksson 2011). Inga örnar noterades. Som komplettering till de observerade fåglarna har en sökning gjorts på Svalan, en observationsdatabas för fåglar på Internet. Inga rapporter förutom en enstaka rapport om fjällvråk verkar vara gjorda från området. Utifrån de biotoper som finns i området och med slutsats från de fågelarter som noterades vid fältbesöket kan man dra en del slutsatser om fågelfaunan. Det är sannolikt att området hyser en relativt typisk fågelfauna för denna del av Sverige. Skogarna torde bl a hysa gott om trastar, mesar, rödstjärt, svartvit- och grå flugsnappare samt berg- och bofink. Skogshönsen orre, tjäder och järpe noterades vid fältbesöket och torde höra till häckfåglarna. Att det ingår äldre, naturskogsartad skog i utredningsområdet innebär att det finns förutsättningar för av skogsbruk missgynnade arter, t ex de observerade arterna tretåig hackspett och lavskrika. Varken rovfåglar eller ugglor noterades vid fältbesöket. På Storknippen finns spritt med äldre tallar som torde kunna hysa bon av större rovfåglar. Förekomst av spillkråka liksom att det finns enstaka grupper med asp innebär att det finns förutsättningarna för olika större hålhäckare, t ex ugglor. Att det i området även torde finnas enstaka fågelarter knutna till våtmarkerna är sannolikt. Däggdjur Ingen undersökning av områdets däggdjursfauna har gjorts. Spillning efter älg noterades vid fältinventeringen. Sannolikt torde ovanligare arter som björn och lo åtminstone ibland finnas i området. Den lägre faunan Ingen studie som berör områdets lägre fauna har påträffats. Vid fältbesöket lades heller ingen vikt vid områdets ryggradslösa djur. De naturskogsbestånd med död ved i form av lågor, högstubbar och torrträd torde hysa ett antal av skogsbruk missgynnade arter. Även rikedomen på gammal sälg ger förutsättningar för vissa sällsyntare insekter. Kärlväxter Ingen inventering verkar vara utförd som rör områdets kärlväxter. Inte heller i denna studie lades någon vikt vid kärlväxterna. Generellt uppfattades floran som relativt fattig. Utmed bäckar och i dråg finns rikare partier där mer krävande arter skulle kunna finnas. På Åsflon noterades åtminstone en orkidé, jungfru Marie nycklar. På et par platser på Storknippen sågs knärot. Mossor och lavar Det är inte troligt att det finns någon studie som rör områdets mossor och lavar. Vid fältbesöket lades ingen vikt vid områdets mossor. I våtmarkerna växer dock bitvis rikligt med olika vitmossor (Sphagnum spp.). Lavarna gavs lite större uppmärksamhet, speciellt gäller det de arter som kan fungera som signalarter för skyddsvärda skogsmiljöer. Det är värt att notera att det finns spridda äldre sälgar i området. På dessa träd växer nästan alltid lite ovanligare 8

9 arter (signalarter) till exempel lunglav, skrovellav, stuplav, bårdlav och korallblylav. Delar av de äldre skogsbestånden är rika på hänglavar. På sluttningarna av Storknippen finns t ex partier där det växer gott om garnlav. Storsvampar Det är inte sannolikt att det finns någon studie av områdets svampar. Fältbesöket gjordes i början av augusti vilket är något tidigt för flertalet marksvampar. Det är relativt ont om granlågor med basala stambrott men på en granlåga på Storknippen noterades rosenticka. Två sällsyntare tickor på lövträd noterades på ett träd vardera. Det var stor aspticka på asp och doftticka på sälg. Båda arterna växte på Storknippen. En fördjupad inventering med inriktning mot marksvampar skulle sannolikt ge en del ovanligare arter i naturskogsbestånden, inte minst på och kring Storknippen. 7 Intressanta arter Bland de arter som noterats i området finns ett flertal som på olika sätt har uppmärksammats ur naturvårdssynpunkt. Det rör sig om de arter som är klassade som rödlistade av ArtDatabanken, arter som finns listade i EU:s fågeldirektiv, arter som nyttjas som signalarter vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering och i övrigt sällsyntare arter. En sammanställning av dessa arter finns i bilaga 2. Rödlistade arter ArtDatabanken vid SLU tar fram listor över de arter vars långsiktiga överlevnad i Sverige inte är säkerställd, så kallade rödlistor. Den senaste listan är från våren 2010 (Gärdenfors 2010). Listorna tas fram efter internationella kriterier (Gärdenfors 2000). Flera rödlistade kryptogamer noterades i området vid fältinventeringen, koordinater för GPSlägesbestämda arter finns i bilaga 3. Den allmännaste arten är garnlav (NT, missgynnad) även om flest koordinater anges för lunglav (NT). Lunglav växer spridd på relativt gamla sälgar och enstaka aspar och rönnar. Förutom lunglav noterades skrovellav (NT) på en del sälgar, dock på betydligt färre träd. Även en sälg med doftticka (VU, sårbar) noterades. Bland rödlistade svampar på död granved noterades rosenticka (NT) liksom mossan vedtrappmossa (NT). På äldre aspar sågs liten aspgelélav (VU), läderlappslav (NT), småflikig brosklav (NT) och stor aspticka (NT). 9

10 Foto 2. Stor aspticka (Phellinus populicola) på en äldre asp uppe på Storknippen. Vid fältinventeringen noterades två rödlistade fågelarter. Spåren efter den tretåiga hackspetten (NT) sågs på åtminstone ett ställe och en lavskrika (NT) sågs/hördes vid ett tillfälle. De rödlistade däggdjuren brunbjörn (NT) och lo (VU) torde åtminstone ibland förekomma i det aktuella området. Fåglar listade i EU:s fågeldirektiv Fyra arter som är listade i EU:s fågeldirektivs annex 1 (rådets direktiv 79/409/EEG) noterades vid fältbesöket. Dessa är: järpe, tjäder, spillkråka och tretåig hackspett. Utöver dessa noterades sannolikt även orre, artbestämningen är något osäker då fågeln aldrig sågs utan bara hördes flyga på avstånd. Signalarter och övriga ovanliga arter Bland arter som klassas som signalarter av Skogsstyrelsen (Larsson 2005) men som inte är rödlistade noterades ett flertal arter till exempel skinnlav, bårdlav, och stuplav. 8 Påverkan av mänsklig aktivitet Hela utredningsområdet är påverkat av mänsklig aktivitet i form av skogsbruk. Trakthyggesbruk har berört en stor del av området. Väster och nordväst om Åsflon finns ett nyupptaget hygge, ett annat hygge ligger på Åberget. Resterande delar av den norra delen av utredningsområdet består av en cirka 40 årig barrblandskog. I sydost har skogen inte berörts av trakthyggesbruk. Här finns istället spår efter plockhuggningar. Sannolikt har skogsbete skett i området förr. Det är troligt att både kolmilning och tjärbränning förekommit i området. Ingående våtmarker kan också ha nyttjats för slåtter. 10

11 9 Områden med naturvärden 9.1 Tidigare inventeringar Inga naturvärden verkar identifierade i området vid tidigare inventeringar i Bräcke kommun, till exempel vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. 9.2 Resultat från fältinventeringen Sex delområden bedömdes vid fältinventeringen ha ett relativt högt naturvärde. Deras läge presenteras på kartan 3 nedan. Karta 3. Sex delområden inom utredningsområdet bedöms ha ett relativt högt naturvärde. 1. Matsäcktjärnen med omgivande våtmark Matsäcktjärnen ligger centralt i den västra halvan av utredningsområdet. Det är en skogstjärn, se foto på framsidan av rapporten, som omges av våtmarker. Delar av våtmarken bör sannolikt klassas som ett intermediärt kärr medan andra delar är ristuvedominerade med en fattigare vegetation, se foto3 nedan. På ristuvorna växer bland annat hjortron. Våtmarken är relativt öppen och det saknas i stort sett gamla träd och gamla torrakor. Detta är indikationer på att den tidigare användes för slåtterändamål. I nordväst finns en grupp med äldre granar på vilka bland annat garnlav noterades. 11

12 Foto 3. Denna glest trädbeväxta ristuvemyr ligger vid Matsäcktjärnen. 2. Åsflon Åsflon är en relativt öppen våtmark, se foto 4 nedan. Mycket tyder på att den tidigare nyttjades för våtmarksslåtter. Vegetationen varierar en hel del, beroende på näringstillgång. Inga spår efter dikningar noterades. På en klen talltorraka i den östra kanten noterades signalarten nästlav. Området har ett mycket högt naturvärde inte minst beroende på dess orörda hydrologi. 12

13 Foto 4. Åsflon är en odikad våtmark med ett högt naturvärde. 3. NO Kattygelberget Detta lilla skogsbestånd ligger på en brant i den nordöstra delen av Kattygelberget. Nedanför branten gränsar delområdet till ett hygge. Biotopen har sannolikt sparats som hänsyn när hygget togs upp. Skogen i området domineras av gran med inslag av tall, björk och asp. Granarna är relativt gamla och många är rikt hänglavsbeklädda, inte minst med den rödlistade garnlaven. På asp noterades den sällsynta och rödlistade arten liten aspgelélav tillsammans med den likaså rödlistade småflikiga brosklaven. Även lunglav sågs. I området finns gott om olika naturskogselement. Området har ett mycket högt naturvärde och uppfyller kriterier för nyckelbiotopen barrnaturskog eller lövrik barrnaturskog. 13

14 Foto 5. En mindre naturskog med ett högt naturvärde finns i en brant på Kattygelbergets nordöstra del. Många träd är rikt hänglavsbeklädda och här finns gott om olika naturskogselement. 4. NV Storknippen Detta delområde ligger mellan Åsflon, delområde 2 och Storknippen, delområde 5. Det utgörs av en lövrik ogallrad granskog med få sentida skogsbruksingrepp. Spritt i skogen finns gamla lövträd där ett antal sälgar hyser flera signalarter och de rödlistade arterna lunglav och skrovellav. En fördjupad inventering skulle sannolikt ge fler rödlistade arter. Området har ett högt naturvärde och torde uppfylla skogsstyrelsens kriterier för nyckelbiotop eller åtminstone naturvärde. Områdets naturvärde förstärks av att det gränsar till andra områden med höga naturvärden. Dessa områden utgör tillsammans ett större sammanhängande område med olika biotoper. 5. Storknippen Storknippen är det högst belägna berget inom utredningsområdet. På berget växer en barrskog med ett relativt stort inslag av naturskogselement, se foto 6 nedan. Delar av berget domineras av tallskog medan sluttningarna huvudsakligen domineras av granskog. På berget finns partier med större lövinslag och spridda aspar och sälgar finns över en stor del av berget. Ett relativt stort antal rödlistade arter noterades vid fältbesöket. Arterna är knutna till flera olika trädslag och naturskogselement. På asp växer t ex småflikig brosklav, läderlappslav, stor aspticka och lunglav. Utöver de rödlistade arterna påträffades ett flertal signalarter. Området har ett mycket högt naturvärde pga av dess relativa orördhet och att området hyser många ovanliga och hotade arter. Huvuddelen av området uppfyller skogsstyrelsens kriterier för nyckelbiotopen barrnaturskog medan resterande delar bedöms uppfylla kriterier för nyckelbiotopen barrskog. 14

15 Områdets naturvärde förstärks av att det gränsar till andra områden med höga naturvärden. Dessa områden utgör tillsammans ett större sammanhängande område med olika biotoper. Foto 6. På Storknippen växer barrnaturskog. I vissa delar är det mycket gott om olika naturskogselement. 6. Åsflobäcken Från Åsflon, delområde 2 ovan, rinner en bäck, Åsflobäcken. Den övre delen av bäcken med omgivningar utgör detta delområde. Området är relativt opåverkat av mänsklig aktivitet och bäcken verkar odikad. Biotopen besöktes bara som hastigast men naturvärdet bedöms som mycket högt p g a dess orördhet och betydelse för hydrologin. Sannolikt finns även en del av skogsbruk missgynnade arter i bäckens närområde. Områdets naturvärde förstärks av att det gränsar till andra områden med höga naturvärden. Dessa områden utgör tillsammans ett större sammanhängande område med olika biotoper. 10 Konsekvensanalys I projektet planeras sex vindkraftverk i området. Naturvärdesinventeringen skall ligga till grund för detaljprojekteringen av parken. Att uppföra en vindkraftpark innebär olika typer av aktiviteter som direkt eller indirekt kan komma att ha konsekvenser på naturvärden liksom floran och faunan i området. Bland aktiviteterna märks: Uppförande av vindkraftverk 15

16 Byggande av nya vägar, respektive förbättrande befintliga vägar Dragning av internt kabelnät Byggande av elledning från vindkraftsparken till stomnät Eventuellt behöver några mindre byggnader byggas Effekterna på naturen finns både vid anläggningsskedet, dvs när vindkraftsparken byggs, och i driftsfasen, dvs när vindkraftparken är byggd och producerar el. Påverkan på de skyddsvärda områdena Detaljutformningen av vindkraftparken kommer att avgöra hur omfattande påverkan kommer att bli på de skyddsvärda områdena i kapitel 9. Vägar och verk bör enkelt kunna placeras utanför Matsäcktjärnen och Åsflon. Minskning av olika biotoper En naturlig följd av en exploatering, t ex vid en vägbyggnad, är att olika biotopers arealer minskar. Från de befintliga vägarna behövs nya vägar till vindkraftverken. Utöver detta kan vissa smärre byggnader och eventuella massupplag krävas i projektet. Detaljerade uppgifter om detta saknas. Detta innebär att den totala arealen av minskade biotoper inte gått att få fram. Då utredningsområdet i stort sett bara består av skogsmark och våtmarker och våtmarkerna inte bedöms beröras av direkt exploatering är det skogsmarksarealen som kommer att minska. Förändrad hydrologi Det är huvudsakligen byggandet av ett system med vägar som riskerar att påverka hydrologin i området. Speciellt gäller detta i anslutning till våtmarker och bäckdråg. Hydrologin kan också påverkas vid omfattande grävningar för fundamenten där vindkraftverken kommer att planeras och vid sprängningar för både fundament och vägar. Om hydrologin påverkas kommer det i sin tur att förändra vegetationen. Ett par våtmarker finns inom utredningsområdet. För att minimera hydrologiska effekter föreslås att de nya vägarna dras på avstånd från våtmarkerna samt att rör under vägen anläggs på ett miljöanpassat sätt när eventuella bäckdråg passeras. Att bygga vägens grundstruktur med god permeabilitet är ett sätt till miljöanpassning, att placera vägtrummor på rätt nivå och på rätt plats en annan. Görs dessa åtgärder torde det vara möjligt att begränsa påverkan på områdets hydrologi. Störningar Störningar i samband med vindkraft som påverkar faunan, t ex genom att fåglar lämnar närområdet har uppmärksammats (Eriksson 2009). Detta kan både gälla under anläggningsfasen och under driftsfasen av anläggningen. I samband med anläggningsfasen kommer en del aktiviteter ske i området. Nya vägar kommer att byggas, vindkraftverk kommer att sättas upp och troligen blir det aktuellt att upprätta massupplag. Detta kommer att generera tung trafik. Trafik som kommer att verka störande på fågelfaunan. Speciellt torde detta gälla om det sker under fåglarnas häckningstid. En del fågelindivider kommer i så fall sannolikt att lämna området under anläggningstiden. Det finns visst stöd i litteraturen för att anta att både småfåglar och vadare snabbt efter anläggningsperioden flyttar in igen. För att minimera konsekvensen är en rekommendation att man bygger så lite som möjligt under fåglarnas mest aktiva tid i området, dvs från mitten av april till mitten av augusti. Fragmentering Om någon väg kommer att byggas genom något eller några av de skyddsvärda områdena i kapitel 9 ovan kommer de att fragmenteras. För att klarlägga denna påverkan mer i detalj 16

17 krävs att vägarna har projekterats. Tas hänsyn till de ur naturvårdssynpunkt värdefullaste områdena vid projektering kan effekten utebli. Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Flera studier, bland annat från Norge, har visat att det är större rovfåglar, t ex örnar, som speciellt har drabbats av kollisioner med vindkraftverk. För flertalet andra arter skall risken att kollidera med ett rotorblad vara liten (Eriksson 2009). En relativt ny studie från Kalifornien (Anon. 2008) visar trots allt att relativt många arter finns i riskzonen. För mindre fåglar uppges turbulensen bakom rotorerna kunna leda till problem (Sundberg 2000). Kungsörnsstudien visade inte på någon örnförekomst i området. Detta innebär att det inte är troligt att kungsörnar är speciellt utsatta. När det gäller övriga fåglar behövs mer kunskapsunderlag om fågelfaunan för att göra en mer ingående analys. I nyare studier har kollisionsriskerna för fladdermöss bedömts vara mer problematiska än för fåglar (Eriksson 2009). Ett tänkbart förslag till förklaring är hastiga lufttryckssänkningar i närheten av rotorbladen. Dessa lufttrycksänkningar skulle kunna ge symptom av samma slag som dykarsjuka. Dödligheten bland fladdermössen verkar vara högst under sensommaren och hösten, och flyttande arter är speciellt sårbara. Kunskapsunderlag saknas vad gäller förekomsten av fladdermöss i området. Barriäreffekter Det faktum att kollisionsrisken mellan fåglar och vindkraftverk är låg för de flesta arter torde innebära att många arter undviker vindkraftverk. Detta kan sannolikt innebära att vindkraftverk fungerar som barriärer om de placeras utmed viktiga flyttfågelstråk eller om de placeras mellan häcklokaler och födosöksområden (Eriksson 2009). Kunskapsunderlag för att klargöra huruvida Gastsjö ligger i ett viktigt flyttfågelstråk eller mellan häcklokal och födosöksområden saknas. Nyttjande av biologisk/ekologisk expertkompetens För att minska eventuella effekter på flora, fauna och naturvärden rekommenderas att biologisk expertkompetens konsulteras i vissa fall. Detta gäller speciellt om något av vindkraftverken placeras i något av de i kapitel 9 redovisade områdena med höga naturvärden eller om någon ny väg byggs igenom ett sådant område. 11 Samlad bedömning Naturvärdena inom delar av utredningsområdet är påtagliga. Vid detaljprojekteringen bör man kunna ta hänsyn till dessa. Detta genom att prioritera att bygga vägar och placera vindkraftverk utanför utpekade områden med naturvärden. Ur naturvårdsperspektiv är det speciellt önskvärt att Storknippen undantas exploatering. Man bör vidare poängtera att naturvärdena i skogsmark är mer hotade av skogsbruk än av vindbruk. 17

18 12 Referenser Här nedan är en sammanställning av underlagsmaterial som nyttjats i arbetet med rapporten. Litteratur Anon Bird Fatality Study at Altamont Pass Wind Resource Area October 2005 to September Altamont Pass Avian Monitoring Team: Jones & Stokes, Inc., BioResource Consultants Inc., University of California at Santa Cruz, Predatory Bird Research Group, Contact: Brian Latta, blatta@ucsc.edu. Draft Report. Cederberg, B., & Löfroth, M. 2000: Svenska djur och växter i det Europeiska nätverket Natura ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 160 sid. Eriksson, M. O. G. Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Rapport 2009:70. Gärdenfors, U Hur rödlistas arter? Manual och riktlinjer. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. 83 sid. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige 2010 The 2010 Redlist of Swedish Species. ArtDatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. Henriksson, J Kungsörnsinventering av området söder om Gastsjö, Bräcke kommun, Jämtlands län. Ett underlag till JämtVind AB. Konsultrapport, april Amalina Natur och Miljökonsult, Västervik. 14 sid. Larsson, A. (red.) Handbok för inventering av nyckelbiotoper. 2:a upplagan. Skogsstyrelsen, Jönköping. 106 sid. Moberg, R. & Holmåsen, I Lavar. En fälthandbok. 3:e upplagan. Interpublishing, Stockholm. 240 sid. Mossberg, B., & Stenberg Den nya Nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Mullarney, K., Svensson, L. Zetterström, D. & Grant, P. P. 1999: Fågelguiden - Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält. Albert Bonniers Förlag. 400 sid. Nitare, J. (red.) Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping. 384 sid. Ryman, S. & Holmåsen, I. Svampar en fälthandbok. Interpublishing, Stockholm. 718 sid. Sundberg, J Vindkraft och faunakonflikter att identifiera och lösa problem. Uppsala Universitet. Internet Artportalen: Skogens Pärlor:

19 Bilaga 1 Fåglar observerade vid inventeringen Orre Järpe Tjäder Spillkråka Större hackspett Tretåig hackspett Rödhake Björktrast Rödvingetrast Kungsfågel Talltita Talgoxe Tofsmes Korp Kråka Nötskrika Lavskrika Grönsiska Lövsångare Bofink En sannolik observation Hörd vid ett tillfälle En observation Hördes på avstånd vid ett par tillfällen Hörd vid ett par tillfällen Enstaka hackmärken, en sannolik observation Hörd vid flera tillfällen Enstaka observationer Ett par observationer Flera observationer Hörd vid flera tillfällen Ett par observationer Ett par observationer Hörd på avstånd vid ett par tillfällen Noterad vid flera tillfällen Hörd vid ett par tillfällen Sedd vid ett tillfälle Flera observationer av mindre flockar Hörd vid flera tillfällen Ett flertal observationer 19

20 Bilaga 2 Intressanta arter, med kommentarer Här nedan följer en sammanställning över arter från området som bör uppmärksammas ur ett naturvårdsperspektiv. Fåglar Orre? Tetrao tetrix Vad som bedömdes vara en orre hördes flyga i området vid ett tillfälle. Orre kan höra till områdets häckfåglar. Arten är listad i annex 1 till EU:s s k fågeldirektiv, rådets direktiv 79/409/EEG. Medlemsländerna inom unionen skall ta särskild hänsyn till arterna på listan. Tjäder Tetrao urogallus En tjädertupp noterades vid ett tillfälle. Dessutom sågs spillning på åtminstone ett ställe. Arten bedöms höra till områdets häckfåglar. Tjäder är listad i annex 1 till EU:s s k fågeldirektiv, rådets direktiv 79/409/EEG. Medlemsländerna inom unionen skall ta särskild hänsyn till arterna på listan. Järpe Bonasa bonasia En järpe hördes vid ett tillfälle i området vid fältinventeringen. Arten häckar sannolikt. Järpe är listad i annex 1 till EU:s s k fågeldirektiv, rådets direktiv 79/409/EEG. Medlemsländerna inom unionen skall ta särskild hänsyn till arterna på listan. Tretåig hackspett Picoides tridactylus NT Spårtecken efter den tretåiga hackspetten noterades på flera ställen på Storknippen. Försiktiga hackningar efter en hackspett som sannolikt var tretåig hackspett noterads även på berget. Fågeln försvann innan den kunde ses vilket gör artbestämningen något osäker. Skogsmiljöerna på Storknippen är typiska häckmiljöer för arten och det bedöms som rimligt att arten häckar där. Den tretåiga hackspetten är listad i annex 1 till EU:s s k fågeldirektiv, rådets direktiv 79/409/EEG. Medlemsländerna inom unionen skall ta särskild hänsyn till arterna på listan. Spillkråka Dryocopus martius Spillkråka är vår största hackspett. Den föredrar äldre barr- och blandskogar. Grova hackmärken i t ex granar angripna av hästmyror är karaktäristiskt för arten. Spillkråkans tydliga läte hördes på avstånd vid ett par tillfällen. Det är möjligt att arten häckar inom utredningsområdet. Den är listad i annex 1 till EU:s s k fågeldirektiv, rådets direktiv 79/409/EEG. Medlemsländerna inom unionen skall ta särskild hänsyn till arterna på listan. Lavskrika Perisoreus infaustus NT Minst en lavskrika noterades uppe på Storknippen. Skogsmiljöerna på Storknippen är typiska häckmiljöer för arten och det bedöms som rimligt att arten häckar där. Slutsatsen blir därmed att arten sannolikt hör till områdets häckfågelfauna.

21 Kärlväxter Knärot Goodyera repens NT, S Knärot är en liten vit orkidé som blommar på sensommaren till hösten. Den förekommer vanligen i äldre skogsmiljöer. Arten nyttjas som signalart vid Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Några växtplatser med knärot noterades på Storknippen. Lavar Garnlav Alectoria sarmentosa NT, S Garnlav är en gulaktig hänglav som ibland formligen kan drapera granar i naturskogar. Arten anges av Skogsstyrelsen som en god signalart i södra Sverige, men att signalvärdet är lägre i stora delar av Norrlands inland. De anger dock att mycket ymniga förekomster alltid är en signal på skog som kan ha höga naturvärden. Sedan 2010 är arten rödlistad. Arten noterades spritt i äldre skogar inom området. I branterna till Storknippen, delområde 5, finns gott om granar som formligen är draperade av arten. Även i delområde 3. NO Kattygelberget finns sådana granar. Nästlav Bryoria furcellata (S) Nästlav är en buskformad hänglav. Den växer ofta på talltorrakor och högstubbar etc ute på myrar eller i myrkanter. Enligt Skogsstyrelsen har arten inget eller dåligt signalvärde i norra Sverige. Den noterades på en tall ute på Åsflon, delområde 2. Violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana NT, S Violettgrå tagellav är precis som nästlav en buskformad hänglav. Den växer ofta på gran i äldre naturskogsartade bestånd med trädkontinuitet. Enligt Skogsstyrelsen är violettgrå tagellav en utmärkt signalart på skogar med höga naturvärden. En bål med arten noterades på en äldre gran uppe på Storknippen, delområde 5. Liten aspgelélav Collema curtisporum VU, S Liten aspgelélav är en bladlav som oftast växer på äldre aspar i naturskogsbestånd. Enligt Skogsstyrelsen tillhör den en grupp med gelélavar som alla är sällsynta och som tillhör våra främsta signalarter. Arterna visar på skogsmark med höga naturvärden. En asp med arten noterades i delområde 3, NO Kattygelberget. Läderlappslav Collema nigrescens NT; S Läderlappslav är precis som liten aspgelélav en bladlav som oftast växer på äldre aspar i naturskogsbestånd. Enligt Skogsstyrelsen tillhör båda arterna en grupp med gelélavar som alla är sällsynta och som tillhör våra främsta signalarter. Arterna visar på skogsmark med höga naturvärden. Ett par aspar med läderlappslav noterades på Storknippen, delområde 5. Kolflarnlav(ar) Hypocenomyce anthracophila/ castaneocinerea NT, S De två aktuella flarnlavarna kolflarnlav (Hypocenomyce anthracophila) och H. castaneocinerea är skorplavar som nästan uteslutande växer på bränd tallved. Ingen detaljerad studie gjordes av de gamla stubbar och lågor med spår efter skogsbrand som finns i området. Flest sådana stubbar noterades på Storknippen, delområde 5. Flarnlavar sågs på dem och sannolikt finns en eller båda arterna på berget. Enligt Skogsstyrelsen indikerar kolflarnlavar brandpräglad skogsmark med höga naturvärden. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, Västervik, 21

22 Vedskivlav Lecidea botryosa S Vedskivlav är en skorplav som antingen växer på bränd ved eller på exponerad hård ved av t ex tall. Enligt Skogsstyrelsen indikerar arten att det i skogsområden kontinuerligt funnits inslag av bränd ved eller gammal grov död ved. Artens signalartsvärde anges vara lägre i Norrland än i södra Sverige. Vid inventeringen noterades vedskivlav på åtminstone en tallstubbe uppe på Storknippen, delområde 5. Skinnlav Leptogium saturnium S Skinnlav är en mörk, tunn bladlav som vanligtvis växer på äldre lövträd. Vid inventeringen noterades arten på ett par aspar. Enligt Skogsstyrelsen är skinnlav en god signalart som alltid indikerar skogar med höga naturvärden. Den påträffas främst i områden med lång kontinuitet av grova/gamla lövträd. Vid inventeringen noterades den dock på en asp i en ungskog på Åberget. Dvärgtufs Leptogium teretiusculum S Dvärgtufs är en relativt liten bladlav som vanligen växer på lövträd, i norra delen av Sverige främst på asp och sälg. Skogsstyrelsen anger den som en bra signalart och att den ofta växer tillsammans med andra mer sällsynta lavar. Vid inventeringen noterades arten på ett par aspar inom delområde 3, NO Kattygelberget och 5, Storknippen. Lunglav Lobaria pulmonaria NT, S Lunglav är en stor grön bladlav som vanligtvis växer på gamla lövträd, i norr främst på sälg, rönn och asp. Lunglav anges av Skogsstyrelsen som en av vårt lands främsta signalarter. Skogsstyrelsen menar vidare att artens samtliga förekomster bör uppmärksammas från naturvårdssynpunkt, då många lokaler även hyser andra ovanliga och rödlistade arter. Lunglav förekommer på relativt många träd inom utredningsområdet. Flest träd noterades på Storknippen, delområde 5 och i delområde 4, NV Storknippen. I övriga utredningsområdet noterades arten på spridda gamla sälgar och ett par aspar, träd som lämnats vid skogsbruksåtgärder. På samma träd som lunglav växer ofta någon av följande signalarter: korallblylav, bårdlav och/eller skrovellav. Skrovellav Lobaria scrobiculata NT, S Skrovellav är en nära släkting till lunglaven ovan och de båda arterna växer ofta tillsammans. Dess färg är stålgråblå och den är vanligen något mindre än lunglaven. Den anges av Skogsstyrelsen som en mycket bra signalart och skall överallt signalera miljöer med höga naturvärden. Skrovellav är betydligt ovanligare än lunglav inom utredningsområdet vilket också verkar gälla generellt i norra Sverige nedanför fjällskogen. Några träd med skrovellav noterades i delområde 4, NV Storknippen. Ett träd noterades dessutom i ett yngre bestånd på Åberget. Norrlandslav Nephroma arcticum (S) Norrlandslav är en bladlav som växer bland mossa på marken. Skogsstyrelsen anger att arten är för vanlig i Norrland för att signalera höga naturvärden. Vid inventeringen noterades den på många ställen på Storknippen, delområde 5. Den sågs även på den identifierade branten med höga naturvärden på Kattygelberget, delområde 3. Författarens erfarenheter från naturskogsinventeringar i norra halvan av Sverige är att arten påverkas starkt av trakthyggesbruk och att den ofta försvinner på hyggen och att den i stort sett saknas i ungskogar. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, Västervik, 22

23 Stuplav Nephroma bellum S Stuplav är en bladlav som oftast växer på barken av gamla lövträd, i norr främst på sälg och asp. Stuplav anges av Skogsstyrelsen som en mycket bra signalart för skogar med höga naturvärden i hela sitt utbredningsområde. I den nu aktuella studien noterades stuplav på ett flertal äldre sälgar i delområde 4 och 5 liksom på ett hygge på Åberget. Den noterades ofta på samma träd som lunglav och ibland med flera andra signalarter. Bårdlav Nephroma parile S Bårdlav är nära släkt med stuplav ovan. Den växer oftast på gamla lövträd i naturskogar. Arten anges av Skogsstyrelsen precis som stuplav vara en mycket bra signalart för skogar med höga naturvärden i hela sitt utbredningsområde. Bårdlav noterades på flera träd i området bland annat i delområde 3 och 5. Korallblylav Parmeliella triptophylla S Korallblylav är en mörkt blågrå skorpaktig bladlav som växer på gamla lövträd. Enligt Skogsstyrelsen är korallblylav en viktig och bra signalart i hela Sverige. Den följs nämligen nästan alltid både av andra signalarter och rödlistade arter. I den nu aktuella studien noterades arten på ett par träd på Åberget. Gytterlav Protopannaria pezizoides S Gytterlav är en skorplav som både växer på marken och på basen av gamla lövträd. Skogsstyrelsen anger att den har ett medelgott signalartsvärde i Norrlands inland. Åtminstone ett träd med grynlav noterades i delområde 4, NV Storknippen. Småflikig brosklav Ramalina sinensis NT, S Småflikig brosklav är en busklav som normalt växer högt uppe i trädkronor av asp i naturskogar. Enligt Skogsstyrelsen signalerar arten skogsbestånd med höga naturvärden och lång kontinuitet av asp. Två träd med arten noterades vid fältinventeringen, ett träd i delområde 3, NO Kattygelberget och ett träd i delområde 5, Storknippen. Svampar Rosenticka Fomitopsis rosea NT, S Rosenticka är en art som huvudsakligen lever på granlågor. Den anges av Skogsstyrelsen som en mycket bra signalart för granskogar med höga naturvärden. Vidare sägs den ofta förekomma tillsammans med ett stort antal ovanliga och rödlistade arter. Några fruktkroppar noterades på en granlåga på Storknippen, delområde 5, vid inventeringen. Doftticka Haploporus odorus VU, S Den ljusa, väldoftande dofttickan är en flerårig svamp som växer på gamla sälgar. Arten noterades på en gammal sälg på Storknippen, delområde 5. Enligt Skogsstyrelsen signalerar alltid doftticka skogsområden med höga naturvärden. De hävdar vidare att samtliga lokaler har ett högt skyddsvärde. Stor aspticka Phellinus populicola NT, S Stor aspticka är en rödlistad svamp. Den växer som namnet anger på asp. Skogsstyrelsen anger att arten är bra signalart i hela sitt utbredningsområde. Vidare anges att det på växtplatserna oftast föreligger långvarig kontinuitet på asp. En grövre asp med stor aspticka noterades på Storknippen, delområde 5. Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, Västervik, 23

24 Mossor Vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum NT, S Vedtrappmossa är en relativt liten mossa som växer på murken ved, främst på granlågor. Enligt Skogsstyrelsen finns arten huvudsakligen i barrnaturskog med höga naturvärden. Den skall visa på områden som haft god tillgång på lågor i olika nedbrytningsstadier. Vid inventeringen noterades en granlåga med vedtrappmossa uppe på Storknippen, delområde 5. VU - Klassad som sårbar av ArtDatabanken (Gärdenfors 2010) NT - Klassad som missgynnad av ArtDatabanken (Gärdenfors 2010) S - Signalart enlig Skogsstyrelsen, dvs en art som indikerar ett skogsområde med högt naturvärde (Larsson 2005, Nitare 2000). (S) - Signalart som enligt Skogsstyrelsen har ett medelgott indikatorvärde för skyddsvärda skogsmiljöer (Larsson 2005, Nitare 2000).? - Artbestämning osäker Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, Västervik, 24

25 Bilaga 3 Koordinater för lägesbestämda rödlistade växtarter (Sweref 99) Här nedan följer en lista över koordinater för lägesbestämda rödlistade växtarter. Det koordinatsystem som använts är Sweref 99. I tabell 4 nedan presenteras samma artförekomster i ett annat koordinatsystem. Inventeringen är av översiktlig natur vilket innebär att listan på intet sätt skall ses som heltäckande. Förekomster av enstaka bålar av garnlav har inte lägesbestämts. De garnlavsförekomster som redovisas är en del av de förekomster som noterades och där många bålar noterats (dvs rikliga förekomster). Svenskt namn Vetenskapligt namn Rödlista Nordkoordinat Ostkoordinat Radie (m) Knärot Goodyera repens NT m Knärot Goodyera repens NT m Knärot Goodyera repens NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Liten aspgelélav Collema curtisporum VU m Läderlappslav Collema nigrescens NT m Läderlappslav Collema nigrescens NT m Läderlappslav Collema nigrescens NT m Läderlappslav Collema nigrescens NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, Västervik, 25

26 Svenskt namn Vetenskapligt namn Rödlista Nordkoordinat Ostkoordinat Radie (m) Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Skrovellav Lobaria scrobiculata NT m Skrovellav Lobaria scrobiculata NT m Skrovellav Lobaria scrobiculata NT m Skrovellav Lobaria scrobiculata NT m Småflikig brosklav Ramalina sinensis NT m Småflikig brosklav Ramalina sinensis NT m Violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana NT m Rosenticka Fomitopsis rosea NT m Doftticka Haploporus odorus VU m Stor aspticka Phellinus populicola NT m Vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum NT m Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, Västervik, 26

27 Bilaga 4 Koordinater för lägesbestämda rödlistade växtarter (RT 90) Här nedan följer en lista över koordinater för lägesbestämda rödlistade arter. Det koordinatsystem som använts är Numerisk Rikets nät (RT gon väst). I tabell 3 ovan presenteras samma artförekomster i ett annat koordinatsystem. Inventeringen är av översiktlig natur vilket innebär att listan på intet sätt skall ses som heltäckande. Förekomster av enstaka bålar av garnlav har inte lägesbestämts. De garnlavsförekomster som redovisas är en del av de förekomster som noterades och där många bålar noterats (dvs rikliga förekomster). Svenskt namn Vetenskapligt namn Rödlista Nordkoordinat Ostkoordinat Radie (m) Knärot Goodyera repens NT m Knärot Goodyera repens NT m Knärot Goodyera repens NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Garnlav Alectoria sarmentosa NT m Liten aspgelélav Collema curtisporum VU m Läderlappslav Collema nigrescens NT m Läderlappslav Collema nigrescens NT m Läderlappslav Collema nigrescens NT m Läderlappslav Collema nigrescens NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, Västervik, 27

28 Svenskt namn Vetenskapligt namn Rödlista Nordkoordinat Ostkoordinat Radie (m) Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Lunglav Lobaria pulmonaria NT m Skrovellav Lobaria scrobiculata NT m Skrovellav Lobaria scrobiculata NT m Skrovellav Lobaria scrobiculata NT m Skrovellav Lobaria scrobiculata NT m Småflikig brosklav Ramalina sinensis NT m Småflikig brosklav Ramalina sinensis NT m Violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana NT m Rosenticka Fomitopsis rosea NT m Doftticka Haploporus odorus VU m Stor aspticka Phellinus populicola NT m Vedtrappmossa Anastrophyllum hellerianum NT m Amalina Natur och Miljökonsult Åldersbäck Tallebo, Västervik, 28