Etablering av en vindkraftanläggning på Månberget i Nordanstigs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etablering av en vindkraftanläggning på Månberget i Nordanstigs kommun"

Transkript

1 Etablering av en vindkraftanläggning på Månberget i Nordanstigs kommun Inventering och bedömning av naturvärden

2 Följande personer har medverkat i projektet: Jan Henriksson inventering, bedömningar och rapportering Karolina Adolphson bedömningar och rapportering Anders Enetjärn granskning och kvalitetssäkring Jan Henriksson är verksam vid Amalina Natur och Miljökonsult och övriga vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Trakthyggesbruk har omvandlat en stor del av den tidigare naturskogen på Månberget till hyggen och ungskogar amtliga foton i rapporten är tagna av Jan Henriksson. 2

3 Innehåll 0 ammanfattning Inledning yfte 5 2 Metodik Landskap och markanvändning Riksintressen, Natura 2000-områden, naturreservat och andra kända naturvärden i området Naturvärden inom inventeringsområdet Flora Fauna Områdesbeskrivningar 10 6 Bedömningar och rekommendationer Referenser Bilaga 1 Arter intressanta ur naturvårdsperspektiv, med kommentarer Bilaga 2 Fåglar observerade vid inventeringen

4 0 ammanfattning En naturvärdesinventering av berget Månberget i norra Hälsingland, nära kusten, genomfördes i mitten av september 2008 på uppdrag av Nordex Energy GmbH weden, figur 0.1. Utredningen ingår som en del i miljökonsekvensbeskrivningen, som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av en vindkraftanläggning. Inventeringen genomfördes med vedertagen metodik för olika naturmiljöer. Insamling av befintlig information om naturmiljöerna i området skedde genom kontakter med myndigheter och lokala naturvårdsföreningar samt enskilda kontakter i naturvårdskretsar. Månbergsområdet är småkuperat och ligger i sin helhet under högsta kustlinjen. Det utgörs av skogsmark med svackor med mindre våtmarker. tora delar är hällmarker och svallad morän. Området nyttjas för skogsbruk. I det hyggesdominerade landskapet finns enstaka äldre bestånd kvarlämnade och i nord och ost finns större områden som består av äldre tallskog. Delar av dessa bestånd är bara i begränsad utsträckning påverkade av modernt skogsbruk och betraktas därför som naturskogar. Flera små våtmarker, som i stort sett är opåverkade av dikningar, finns också i området. Områdena med höga naturvärden utgörs av ett relativt stort naturskogsartat skogsområde som bara i begränsad del påverkats av sentida skogsbruksåtgärder, två mindre naturskogsobjekt samt mindre opåverkade våtmarker. Bedömningen är att etableringen av vindkraftanläggningen kan genomföras utan att beröra våtmarkerna och de små naturskogsobjekten med höga naturvärden. Det kan dock vara svårt att genomföra etableringen utan att göra intrång i det stora naturskogsartade området. Den sydöstra delen, med de allra högsta naturvärdena, bör dock undvikas helt. Om intrång sker i området bör Nordex, som kompensation för den negativa påverkan intrånget kommer att medföra på naturvärdena, säkerställa att den sydöstra delen undantas från skogsbruk under den tid vindkraftparken är i drift. 0 AMMANFATTNING Figur 0.1 Översiktskarta med utredningsområdet Månberget inramat 4

5 Figur 0.2 Utredningsområdet består till stora delar av hällmarker 1 Inledning Nordex Energy GmbH weden planerar att uppföra en vindkraftanläggning på Månberget i nordöstra Hälsingland. om en del i miljökonsekvensbeskrivningen, som ska ligga till grund för tillståndsprövningen av anläggningen, har en naturvärdesinventering utförts i september I denna rapport presenteras resultaten. Rapporten belyser naturvärdena och ger rekommendationer om hur anläggningen kan utformas för att minimera negativa konsekvenser som skulle kunna uppstå i samband med en vindkraftsetablering i området. Genom att göra en naturvärdesinventering i ett tidigt skede i planeringsprocessen kan framtida negativa konsekvenser undvikas, större hänsyn tas och mindre lämpliga etableringar modifieras i den fortsatta planeringsprocessen. Figur 0.3 I svackorna finns mindre våtmarker 1.1 yfte yftet med naturvärdesinventeringen är att lokalisera och redovisa värdefulla och känsliga naturmiljöer inom det, för vindkraftanläggningen, planerade lokaliseringsområdet. Målet är också att göra en bedömning av eventuell påverkan på de värdefullare naturmiljöerna vid en vindkraftetablering inom inventeringsområdet. Figur 0.4 Terrängen är generellt sten- och blockrik 1 INLEDNING 5

6 2 METODIK 2 Metodik Inventeringen har genomförts i fyra delar: 1. Insamling av befintlig information om naturmiljöerna i området har huvudsakligen skett med hjälp av underlag från Länsstyrelsen i Gävleborg, kogsstyrelsen, Nordanstigs kommun, lokala naturvårdsföreningar och enskilda personer i naturvårdskretsar Utsök på svartvita flygbilder med 1 meters upplösning (ortofoton) för att mer detaljerat planera inventeringen i fält, för att hitta potentiellt värdefulla objekt och stämma av objekt med tidigare naturvärdesinformation. Fältinventering under v Redovisning med bedömningar. Det finns olika metoder för bedömning av ett områdes naturvärde. Bl.a. har Naturvårdsverket utarbetat bedömningsgrunder för olika naturtyper och kogsstyrelsen arbetat fram bedömningsgrunder för skog i samband med den riksomfattande nyckelbiotopsinventeringen som genomfördes på 1990-talet. Vid nyckelbiotopinventeringen användes en kombination av värdefulla miljöer och strukturer i skogens sammansättning, med främst rödlistade och sällsynta arter som mått på högt biologiskt värde. Där definieras nyckelbiotoper som miljöer där rödlistade arter förekommer. Vid nyckelbiotopinventeringen redovisades också en lägre naturvärdeskategori, naturvärdesobjekt. Där avgränsades objekt med utvecklingspotential att på kort sikt (10-30 år) utvecklas till nyckelbiotop. I Naturvårdsverkets metodik, som utarbetats under de senaste åren, har fokus flyttats från arter mot värdefulla strukturer som indikerar höga naturvärden och naturskogsstrukturer. I föreliggande inventering har en syntes av de bedömningsgrunder som finns att tillgå använts. I första hand görs bedömningen av olika områdens naturvärden utifrån storskaliga strukturer och graden av orördhet. Viktiga strukturer är storlek, mångformighet i mikromiljöer och objektens komplexitet, flerskiktning i bestånden, trädslagssammansättning, förekomsten av stående och liggande död ved, gamla träd och rikedom på hänglavar. I andra hand har sällsynta eller rödlistade arter vägts in i bedömningen. Inventerade objekt har delats in i sammanhållna naturtyper och värderats i tre olika klasser, vilka är: Klass 1 = Högsta naturvärde Klass 2 = Högt naturvärde Klass 3 = Ordinärt naturvärde De områden som tillhör klass 1 och 2 presenteras närmare i texten under avsnitt 5 Naturvärden inom inventeringsområdet. Inventeringen har varit översiktlig, men i stort sett alla delar inom inventeringsområdet har besökts i fält. Delområden med potential att ha högre naturvärden studerades mer noggrant. Detaljkännedomen om områdets flora och fauna är begränsad. I denna översiktliga inventering var fokus att kartlägga storskaliga naturvärden. Vid behov är det möjligt att i ett senare skede av planeringen gå vidare med en mer detaljerad inventeringsnivå. En samlad bedömning av de konsekvenser som vinkraftsutbyggnad i området kan leda till, specifika och allmänna rekommendationer återfinns i avsnitt 6. Figur 3.1 Tallbevuxen hällmark 6

7 3 Landskap och markanvändning Nordanstigs kommun ligger mitt i verige vid norra Hälsinglands kust och har 9800 invånare. Utredningsområdet ligger mellan kusten och orten Jättendal, ca två km från kusten och en km från Jättendal med sina knappt 1000 invånare. Det ligger i sprickdalslandskapet inom den sydligt boreala skogsregionen. I utredningsområdet varierar höjden över havet mellan 50 och 95 meter och landskapet utgörs av skogsmark med svackor med mindre våtmarker. På grund av att området tidigare legat under havsytan består det till stora delar av hällmarker och svallad morän. Generellt är området stenigt till blockigt, men inga regelrätta klapperstensfält noterades vid fältinventeringen. I området finns flera mindre höjder och tillsammans bildar flera av dessa det i nordost liggande Månberget. Riktiga branter saknas, men på Månberget finns ett par brantare sluttningar i nord och ost. Området nyttjas för skogsbruk och trakthyggesbruk har omvandlat en stor del av den tidigare naturskogen till hyggen och ungskogar. I det hyggesdominerade landskapet finns enstaka äldre bestånd kvarlämnade och i nord och ost finns större områden som idag består av äldre tallskog. Delar av dessa bestånd är bara i begränsad utsträckning påverkade av modernt skogsbruk och betraktas därför som naturskogar. I utredningsområdet finns det idag begränsad tillgång på gammal död tallved i form av naturliga stubbar, brandstubbar, torrakor och lågor. Detta skulle mycket väl kunna förklaras med att skogen tidigare inte bara nyttjats för virkesproduktion utan även för framställning av tjära och/eller träkol. Hela det inventerade området domineras av näringsfattig berggrund och jordart. Det återspeglar sig i kärlväxtfloran som i större delen av utredningsområdet är artfattig. Enstaka områden i utströmningsområden, längs bäckar och i dråg har en något rikare flora med arter som borsttistel. Flera små våtmarker finns inom utredningsområdet. De är i stort sett opåverkade av dikningar, men träd har däremot avverkats på de flesta. Vegetationen på våtmarkerna studerades inte ingående, men de har huvudsakligen en fattig vegetation. I områdets norra del går en skogsbilväg, med förgrening till ett grustag i den västra delen. 4 Riksintressen, Natura 2000-områden, naturreservat och andra kända naturvärden i området Det finns inga skyddade områden, så som reservat och biotopskyddsområden, inom utredningsområdet. Några riksintressen finns inte heller och inga, av kogsstyrelsen, identifierade nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt. Figur 3.2 Brukad tallskog Figur 3.3 Trakthyggesbruk har omvandlat en stor del av den tidigare naturskogen till hyggen och ungskogar 3 LANDKAP OCH MARKANVÄNDNING 7

8 5 Naturvärden inom inventeringsområdet Vid fältinventeringen noterades ett flertal delområden med höga naturvärden, av vilka vart och ett presenteras mer utförligt nedan under Områdesbeskrivningar. Huvudparten av dessa utgörs av mindre våtmarker som inte verkar vara berörda av dikningar. Två av de övriga områdena utgörs av mindre naturskogsobjekt som troligen lämnats som naturvårdshänsyn vid tidigare avverkningar. Det största området, Månberget, utgörs av ett relativt stort naturskogsartat skogsområde som bara i begränsad del påverkats av sentida skogsbruksåtgärder. I de aktuella naturskogarna påträffades ett flertal signalarter. Dessa presenteras med lite utförligare information om ekologi och var de påträffades i bilaga 1. 5 NATURVÄRDEN INOM INVENTERINGOMRÅDET 5.1 Flora Floran är fattig. I hällmarkstallskogen är marken täckt av renlavsmattor och i tallskogen bildar tallvitmossa stora kuddar på marken. På hyggen och i de mer produktiva skogsmiljöerna dominerar ris som blåbär, lingon och kråkbär. Området har en tydlig brandprägel och spridda brandstubbar finns i skogen liksom spår efter brand på de äldsta tallågorna. Den kvarvarande tallskogen är relativt gammal med enstaka tallöverståndare. Tillgången på död ved är generellt dålig, men i vissa partier är tillgången bättre. Kärlväxtfloran gavs ingen direkt uppmärksamhet. törre uppmärksamhet fick emellertid lavoch svamparter som kan användas som signalarter för skyddsvärda miljöer. I bilaga 1 finns en kommenterad lista över de arter som utifrån ett naturvårdsperspektiv bedöms som mest intressanta. Mitten av september visade sig vara en mycket lämplig tidpunkt att inventera detta område, då svamprikedomen är som störst under hösten och ett flertal svampar som indikerar höga naturvärden i tallskog hittades. Bitvis finns gott om hänglavar i skogen, inte minst i de granar som står under de äldre tallarna. Bland hänglavarna dominerar skägglavar och tagellavar. Figur 5.1 Gammal tall på hällmark 5.2 Fauna Fältinventeringen genomfördes för sent på året (i mitten av september) för att en riktig beskrivning av fågelfaunan ska kunna göras utifrån observerade fåglar. Dels sjunger de inte längre och är därför mer svårupptäckta, dels har vissa arter redan hunnit lämna området för vintern. Till exempel noterades inte rödstjärt och lövsångare, vilka antagligen hade varit allmänna i området vid ett juni-besök. De arter som noterades vid inventeringen presenteras i bilaga 2. Lokal ornitologisk expertis har meddelat att berguv häckade i området för ca 50 år sedan. Berguv har också setts i närheten av området under senare år, men vid kontroll har inga spår efter häckning inom utredningsområdet påträffats. Tjäderspel har funnits söder om utredningsområdet, men har antagligen försvunnit då skogen på denna plats avverkats. En omfattande databas, valan, över fågelobservationer finns på Internet. Dit kan man rapportera vilka fåglar man sett inom ett specifikt område, men vid en kontroll fanns det inga observationer 8

9 Figur 5.2 ignalarten Dropptaggsvamp finns i de flesta bestånden med äldre tallskog inom utredningsområdet Figur 5.3 ignalarten Mo-taggsvamp återfinns i samtliga bestånd med äldre tallar inom utredningsområdet inlagda från utredningsområdet. Från lokalen Lilltjärnen som ligger alldeles söder om utredningsområdet finns en inrapporterad art; svarthakedopping som är rödlistad. Utredningsområdet har sannolikt en relativt ordinär fågelfauna med arter knutna till tallskog. Om man ska försöka göra en någorlunda trolig beskrivning av områdets fågelfauna kan man använda sig av observationerna från fältinventeringen och till den lägga en analys av vilka biotoper som förekommer i området och vilka fågelarter som normalt trivs i sådan miljö. om framgår ovan består vegetationen i området huvudsakligen av tallskog med inslag av mindre våtmarker. Typiska arter i sådan miljö och som också noterades vid fältinventeringen är de tre skogshönsen tjäder, orre och järpe tillsammans med hackspettarna större hackspett och spillkråka. pillkråkan behöver mer naturskogsartad skog och talrika spår efter födosök liksom bohål noterades. Bland småfåglarna är antagligen trädpiplärka, dubbeltrast, rödvingetrast, talgoxe, talltita, tofsmes, kungsfågel och bofink allmänna och de observerades också alla vid fältinventeringen. Andra arter är nötskrika, grönsiska, kråka. Till andra vanliga fåglar i området, som inte noterades vid fältbesöket, torde höra skogssnäppa, morkulla, rödstjärt, grå flugsnappare, svartvit flugsnappare, lövsångare och förutsättningar bör finnas för nattskärra, grönbena och större korsnäbb. Förutsättningar finns antagligen även för ugglor som sparvuggla och pärluggla liksom för rovfåglar som sparvhök, duvhök och ormvråk. Från lokal ornitologisk expertis finns uppgifter om att havsörn regelbundet ses längs denna sträcka av Hälsingekusten. Det finns gamla tallar i utredningsområdet som är kraftiga nog att hysa stora rovfågelbon, t.o.m. av havsörn. Vid inventeringen hittades dock inga bon och det finns heller inga uppgifter om att havsörn häckar i området. De fladdermusarter som förekommer i denna del av landet är Brandts fladdermus, mustaschfladdermus, vattenfladdermus, stor fladdermus, långörad fladdermus och nordisk fladdermus. Alla tillhör gruppen av de mest allmänna fladdermusarterna i verige. De behöver hålträd, byggnader och/eller grottor för sitt sommarrespektive vintertillhåll (uppfödning av ungar och övervintring). De är insektsätare och flera av arterna är knutna till skog. Lämpliga platser för uppfödning av ungar och övervintring finns inte att tillgå inom de brukade skogsmiljöer där vindkraftverk och vägar ska förläggas. Vidare är den relativt blåsiga och torra miljön inte särskilt attraktiv för insekter. Därför är bedömningen att området inte utgör någon värdefull fladdermusbiotop. Vid fältbesöket noterades spillning efter älg, skogshare och rödräv. 5 NATURVÄRDEN INOM INVENTERINGOMRÅDET 9

10 5 NATURVÄRDEN INOM INVENTERINGOMRÅDET 5.3 Områdesbeskrivningar Här presenteras områdena med högre naturvärden, figur 5.5. A Lilltjärnen klass 2 Lilltjärnen är en liten sjö som omges av gungflyartade stränder. Området ligger utanför det egentliga utredningsområdet och besöktes endast flyktigt i ena kanten vid fältinventeringen. Området bör ha relativt höga naturvärden för faunan och hydrologin i närområdet. Det finns uppgift om att svarthakedopping, som är rödlistad, är noterad i sjön. B Mindre tallskog i söder klass 2 Detta delområde består av en rest av tallnaturskog på hällmark. Troligen har området lämnats som naturvårdshänsyn vid en tidigare avverkning. I området finns flera gamla, senvuxna tallar som bedöms vara drygt 150 år gamla och dit naturvärdet i huvudsak är knutet. Området har en begränsad yta och naturvärdet påverkas antagligen negativt av kanteffekterna från det angränsande hygget. C Liten myr i sydost klass 2 Denna våtmark har låg påverkansgrad. Den sluttar åt sydost och bedöms kunna hysa en del lite intressantare växter. Naturvärdet är knutet till den låga påverkansgraden, att den har betydelse för faunan och att den är av hydrologisk betydelse. Figur 5.4 Liten myr i sydost, område C D Månberget klass 1 och 2 Detta delområde är det i särklass största och består av äldre naturskogsartade skogsbestånd. Trädskiktet domineras i stort sett helt av tall. Inom några mindre partier blir inslaget av gran större medan förekomsten av lövträd är låg i hela det avgränsade området. Enstaka senvuxna björkar och aspar noterades dock. Gamla avverkningsspår finns spridda inom hela området, men påverkansgraden från sentida skogsbruksåtgärder är generellt låg. Området är brandpräglat, men spåren från den senaste skogsbranden i form av brandljud i gamla tallar, brandstubbar och svedda lågor, är begränsad. Troligen ligger denna brand drygt 100, eller kanske till och med år tillbaka i tiden. Generellt är det ont om död ved, men i de mest opåverkade partierna finns både lågor och enstaka torrträd och torrakor. I ett par mindre delar finns ansamlingar av granlågor. Enstaka gamla tallar finns och i sydost noterades en tall som säkert är betydligt äldre än 250 år. Olika signalarter finns spridda i hela området och alla signalarter som påträffats under fältinventeringen, utom reliktbock och lunglav, finns representerade i detta bestånd. Flest fyndplatser har taggsvamparna mo-taggsvamp och dropptaggsvamp, som finns spridda över hela området. Områdets naturvärde är varierande. De mest opåverkade delarna uppfyller kriterierna för att klassas som nyckelbiotopen barrnaturskog. Andra delar når knappast upp till att klassas som objekt med naturvärde. Området bildar dock som helhet ett större sammanhängande naturskogsobjekt, där huvudparten skulle klassas som värdekärna enligt Naturvårdsverkets klassning av reservatsobjekt. Naturvärdet är till stora delar knutet till lång kontinuitet i mark- och trädskiktet, vilket indikeras av flera signalarter bland marksvamparna. Avsaknaden av död ved i stora delar av området drar ner naturvärdet liksom att gamla träd, tallar äldre än 150 år, bara förekommer glest spridda inom området. Området i sydost torde dock även ha kontinuitet av tallågor. 10

11 F H G J E I D C A Naturvärdesklass 1 Naturvärdesklass 2 Naturvärdesklass 1 och 2 Föreslag till skyddat område 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km Figur 5.5 Naturvärden på Månberget. Naturvärdet inom delområde D är varierande, men området som helhet bildar dock ett större sammanhängande naturskogsobjekt. Allra högst är naturvärdet i den sydöstra delen av delområdet. Om vindkraftetableringen medför intrång i delområdet bör Nordex, som kompensation för negativ påverkan på naturvärdena, säkerställa att den sydöstra delen undantas från skogsbruk under den tid vindkraftparken är i drift NATURVÄRDEN INOM INVENTERINGOMRÅDET B K

12 E Naturskogsrest i nordost klass 2 I det nordöstra hörnet av utredningsområdet finns ett mindre naturskogsartat hällmarksområde. Utifrån skogsstyrelsens nyckelbiotopsmetodik borde hela området åtminstone klassas som ett objekt med naturvärde. I området finns flera tallar i 250-årsåldern och en gammal, senvuxen björk. Bristen på död ved drar ned naturvärdet något. En signalart i form av mo-taggsvamp noterades i området. J Naturskogshöjd i nordväst klass 2 Detta område utgörs av en brandpräglad naturskogsartad tallskog. Här finns gott om äldre träd och området är i stort sett opåverkat av sentida skogsbruksåtgärder. Det bör troligen klassas som barrnaturskog, hällmarksskog eller barrskog eller åtminstone som ett objekt med naturvärde, tallskog. I den nordöstra delen står en gammal sälg som det växer lunglav och korallblylav på. I övrigt finns åtminstone tre signalarter bland taggsvamparna inom området. 5 NATURVÄRDEN INOM INVENTERINGOMRÅDET F Liten myr i nordost klass 2 Denna lilla myr ligger i nordöstra hörnet av utredningsområdet. Inga spår efter dikningar noterades vid fältbesöket. Naturvärdet är knutet till den låga påverkansgraden, att den har betydelse för faunan och att den är av hydrologisk betydelse. G Myr på norra Månberget klass 2 Denna myr ligger i delområde D Månberget. Den ligger norr om och nedanför själva berget. Inga spår efter dikningar noterades vid fältbesöket. Naturvärdet är knutet till den låga påverkansgraden, att den har betydelse för faunan och att den är av hydrologisk betydelse. H Myr nordväst om Månberget klass 2 Denna lilla myr ligger i utredningsområdets norra del. Myren är relativt blöt, troligen det blötaste av de avgränsade objekten. Inga spår efter dikningar noterades vid fältbesöket. Naturvärdet är knutet till den låga påverkansgraden, att den har betydelse för faunan och att den är av hydrologisk betydelse. I kanten av myren håller en skogskoja på att uppföras. I Våtmarkskomplex med bäckdråg klass 1 I närheten av den skogsbilväg som går in i utredningsområdet finns ett system av flera mindre våtmarker. Dessa sammanlänkas av ett bäckdråg. Vegetationen är bitvis något rikare i detta område än i utredningsområdet i övrigt. En mindre del av objektet, i anslutning till skogsbilvägen, är påverkad av en begränsad dikning. Området har ett högt naturvärde då det är av stor hydrologisk betydelse för omgivande marker och det torde även vara av stort värde för flora och fauna. K Naturskogsrest i sydväst klass 2 Detta lilla skogsområde ligger på en höjd och utgörs av en äldre tallnaturskog på hällmark. Den bör enligt kogsstyrelsens nyckelbiotopsdefinition klassas som nyckelbiotopen barrnaturskog eller hällmarkstallskog. Här finns flera gamla, senvuxna tallar och en del död ved i form av gamla, klenare tallågor, naturliga stubbar, torrakor och torrträd. Bland signalarterna noterades två taggsvampar och förutsättningar finns även för arter knutna till död ved. Figur 5.6 Granlågor på Månberget, område D Figur 5.7 Gamla tallar på Månberget, område D 12

13 6 Bedömningar och rekommendationer Områden med naturvärden Områdena som pekats ut med högre naturvärden utgörs alla, utom Månberget (D), av mindre våtmarker och skogspartier. Våtmarkerna är opåverkade och att deras hydrologiska förhållanden bibehålls är viktigt för naturvärdet. Ingrepp i våtmarkerna skulle påverka hydrologin negativt. kogspartiernas värden ligger framför allt i trädskiktet och de är således känsliga för avverkning. Körning, anläggningsytor för vindkraftverken samt vägnätet till verken bör utan större problem kunna förläggas inom utredningsområdet utan att beröra dessa småområden. Vindkraftetableringen kommer inte att medföra större barriäreffekter än vad skogsbruket, genom t.ex. upptagandet av nya hyggen och skogsbilvägar, gör idag. Byggtiden törningen under anläggningsskedet kommer att vara som störst när anläggningsytorna för vindkraftverken och det nya vägsystemet byggs. Tiden mellan den 1 maj och 15 juli bör om möjligt undvikas för byggnation av dessa ytor för att minimera störningen på djurlivet i närområdet. Från början av maj till mitten av juli har de flesta större djur och fåglar ungar eller bon och är under den perioden särskilt känsliga. Månberget Delområdet Månberget (D) utgör en större del av utredningsområdet. Naturvärdet varierar inom området och är som allra störst i sydost. Området är idag inte skyddat på något sätt, utan här bedrivs ett aktivt skogsbruk. Bedömningen är att skogsbruket är ett större hot mot naturvärdena än en vindkraftsetablering. De vägar som en etablering medför skulle dock öppna upp och ytterligare tillgängliggöra området för skogsbruk. Då delområdet är stort är det svårt att genomföra en vindkraftetablering utan att göra intrång i området. Den sydöstra delen bör dock undvikas helt. Om intrång sker i delområdet är bedömningen att den sydöstra delen, som en kompensation för den negativa påverkan intrånget kommer att medföra på naturvärdena, bör undantas från skogsbruk under den tid vindkraftparken är i drift genom ett avtal mellan Nordex och markägaren. Hydrologi Inom området finns inga sjöar och vattendrag. Däremot finns fem mindre våtmarker samt ett större våtmarkskomplex, bestående av flera mindre våtmarker sammanlänkade av ett bäckdråg. Alla våtmarkerna är klassade som naturvärden i denna inventering. Bedömningen är att hydrologin i våtmarkerna inte kommer att påverkas negativt om körning och etableringen av vindkraftverken med tillhörande infrastruktur sker utanför de i inventeringen avgränsade områdena. Barriäreffekter I dagsläget finns inga inskränkningar mot att bedriva skogsbruk inom utredningsområdet. 6 BEDÖMNINGAR OCH REKOMMENDATIONER 13

14 Referenser Personliga kontakter Axbrink, Mats, ornitolog samt miljöskyddsinspektör på Norrhälsinge miljökontor Jäderholm, Ann-Christin, ornitolog samt styrelsemedlem i Naturskyddsföreningen i Nordanstig Norman, ven, ordförande i Naturskyddsföreningen i Nordanstig Ågren, Åke, botanist och ansvarig för Hälsinglands flora Nitare, J. (red.) ignalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. kogsstyrelsen, Jönköping. vensson,., vensson, M. & Tjernberg, M vensk fågelatlas. Vår Fågelvärld, supplement nr 31. Ekologiska institutionen Lunds universitet, ArtDatabanken LU & veriges Ornitologiska Förening. tockholm. Terstad, J. (red.) Planera för natur: råd för naturvårdsplanering och naturvårds program. Naturvårdsverket rapport Naturvårdsverket, tockholm. Wahlberg, T. 1993: Kunskapen om fåglar. Alla häckande arter i verige. Rabén & jögren. Websidor Uppgifter om nyckelbiotoper och andra skogliga värden har hämtats från Uppgifter om fågelförekomster har hämtats från Uppgifter om rödlistade arter har hämtats från Information om Nordanstigs kommun har inhämtats på Information om vegetationszoner och terrängtyper har inhämtats på Litteratur REFERENER Ahlén, I Fladdermusfaunan i verige - Arternas utbredning och status. Kunskapsläget Fauna och Flora 99 (2): Anon Planering av naturreservat avgränsning och funktionsindelning. Rapport Naturvårdsverket, tockholm. Cederberg, B., & Löfroth, M. 2000: venska djur och växter i det Europeiska nätverket Natura ArtDatabanken, veriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. Larsson, A. (red.) Handbok för inventering av nyckelbiotoper. 2:a upplagan. kogsstyrelsen, Jönköping. Niemelä, T Käävät, puiden sienet. Kasvimuseo Luonnontieteellinen keskusmuseo Helsingin yliopisto och Ympäristöministeriö. Helsingfors. 14

15 15 REFERENER

16 BILAGA 1 Bilaga 1 Arter intressanta ur naturvårdsperspektiv, med kommentarer NT - Klassad som missgynnad enligt ArtDatabanken - ignalart enlig kogsstyrelsen () - ignalart som enligt kogsstyrelsen har ett relativt lågt indikatorvärde i den aktuella delen av verige Insekter Reliktbock Nothorhina punctata NT Gnagspår efter reliktbock hittar man oftast i pansarbarken av gamla tallar. I en av de äldsta tallarna sågs sådana spår. Denna tall står inte i ett av de avgränsade delområdena med höga naturvärden, utan i närheten av skogsbilvägen som går in i områdets norra delar. Lavar Garnlav Alectoria sarmentosa Garnlav är en relativt allmän hänglav i naturskogar i norra verige. Inom utredningsområdet noterades bitvis gott om hänglavar. Bland de mer allmänna bålarna av tagellavar (Bryoria) och skägglavar (Usnea) sågs även spridda garnlavsbålar och detta i de flesta äldre bestånd. Arten anges av kogsstyrelsen som en god signalart i södra verige, men att signalvärdet är lägre i norr. Nästlav Bryoria furcellata () Vid inventeringen sågs gott om olika busklavar/ hänglavar. Någon noggrannare studie gjordes inte av dessa men nästlav sågs på ett flertal träd, huvudsakligen inom delområdet Månberget. Nästlav anges av kogsstyrelsen som en god signalart i södra verige, men att arten saknar signalvärde lägre norrut. Violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana NT Vid inventeringen noterades att det fanns relativt många bestånd med äldre skog. I dessa fanns bitvis gott om hänglavar. Dessa studerades generellt inte speciellt noggrant men på en gammal gran i delområdet Månberget sågs minst en bål med violettgrå tagellav. Arten anges av kogsstyrelsen som en utmärkt signalart för skog med höga naturvärden. Blanksvart spiklav Calicium denigratum Blanksvart spiklav växer normalt på gammal tallved och är en relativt väl fungerande signalart för tallnaturskog. Den sågs på minst en torraka inom delområdet Månberget. Vitgrynig nållav Chaenotheca subroscida Vitgrynig nållav är en knappnålslav som i stort sätt uteslutande växer på gamla granar i naturskogar. Arten eftersöktes knappt men noterades på en äldre gran. Den stod inom en del av delområdet Månberget där det finns relativt gott om senvuxna, rikt hänglavsbeklädda granar i den talldominerade skogen. Dvärgbägarlav Cladonia parasitica NT Dvärgbägarlav växer i norra verige på gamla tallågor, vilka arten kräver kontinuerlig tillgång till. Den fungerar enligt kogsstyrelsen särskilt bra som signalart i norra veriges tallnaturskogar. Inom det nu inventerade området noterades en låga med dvärgbägarlav i den mest urskogsartade delen av Månberget, delen i sydost. Vedskivlav Lecidea botryosa Vedskivlav eftersöktes inte i utredningsområdet men noterades på ett par gamla tallstubbar med brandspår. Arten anges av kogsstyrelsen som en medelgod signalart i norra verige. Dvärgtufs 16

17 Leptogium teretiusculum Dvärgtufs är en relativt liten bladlav som vanligen växer på lövträd, i norr främst på asp och sälg. Inom utredningsområdet noterades en asp med dvärgtufs. Arten anges av kogsstyrelsen som en god signalart och växer ofta tillsammans med andra, mer sällsynta lavar. Lunglav Lobaria pulmonaria NT Lunglav anges av kogsstyrelsen som en av vårt lands främsta signalarter. kogsstyrelsen menar vidare att artens samtliga förekomster bör uppmärksammas från naturvårdssynpunkt, då många lokaler även hyser andra ovanliga och rödlistade arter. Lunglav är sällsynt inom utredningsområdet då lämpligt substrat, d.v.s. gamla aspar, sälgar och rönnar är mycket ovanliga. En sälg med lunglav noterades i nordväst, i området Naturskogshöjd i nordväst. Norrlandslav Nephroma arcticum Norrlandslav är en bladlav som huvudsakligen växer på marken i äldre skogsmiljöer. Arten anges av kogsstyrelsen ha ett medelgott signalartsvärde inom den aktuella delen av Norrlandskusten. Arten sågs i ett par olika bestånd inom utredningsområdet. skogsstyrelsen har mo-taggsvamp ett medelgott signalvärde. Inom utredningsområdet sågs arten spridd i samtliga bestånd med äldre tallar t.ex. i delområdena Månberget, Naturskogshöjd i nordväst och Naturskogsrest i sydväst. Orange taggsvamp Hydnellum aurantiacum Orange taggsvamp noterades i områdets nordvästra del, i delområdet Naturskogshöjd i nordväst och inom delområdet Månberget. Båda växtplatserna utgörs av naturskogsartad tallskog och där växer den orange taggsvampen tillsammans med två andra signalarter bland taggsvamparna; mo-taggsvamp och dropptaggsvamp. Orange taggsvamp är en av flera arter som kallas korktaggsvampar. Dessa arter anges av kogsstyrelsen nästan alltid signalera skogar med höga naturvärden. Blå taggsvamp Hydnellum caeruleum Blå taggsvamp tillhör de så kallade korktaggsvamparna och som enligt skogsstyrelsen alla är goda signalarter. Den blå taggsvampen uppges växa i fattigare tallskogar. Enstaka fruktkroppar av blå taggsvamp noterades i områdets östra del, i delområdet Månberget. Biotopen var naturskogsartad tallskog. Korallblylav Parmeliella triptophylla Korallblylav är en skorpformig bladlav som vanligtvis växer på gamla lövträd. kogsstyrelsen anger att arten är en viktig och bra signalart i hela landet. I den nu aktuella studien växte den tillsammans med lunglav på en gammal sälg i delområdet Naturskogshöjd i nordväst. vampar Mo-taggsvamp arcodon squamosus Motaggsvamp är en relativt stor taggsvamp med fjäll på ovansidan. Den växer tillsammans med tall, huvudsakligen i lavrika skogar. Enligt Dropptagsvamp Hydnellum ferrugineum Dropptaggsvamp hör precis som de två arterna ovan till de så kallade korktaggsvamparna. Dessa anges av skogsstyrelsen som goda signalarter inte minst när flera av arterna växer tillsammans. Vid fältinventeringen noterades dropptaggsvamp spridd i de flesta bestånd med äldre tallskog och utgör tillsammans med mo-taggsvampen områdets i särklass mest allmänna taggsvamp. Dropptaggsvamp noterades som allmän i delområdet Månberget och sågs även i Naturskogshöjd i nordväst och i Naturskogsrest i sydväst men även utanför de avgränsade delarna i mer skött äldre tallskog. Fläckporing Antrodia albobrunnea BILAGA 1 17

18 NT Enligt skogsstyrelsen är fläckporing en mycket bra signalart som visar tallskogar med höga naturvärden. Arten växer huvudsakligen på relativt nedbrutna tallågor vilket också var fallet i denna studie. En låga med arten påträffades i det mest urskogsartade partiet i sydost inom delområdet Månberget. ilkesporing Oligoporus sericeomollis ilkesporing är en ticka som bildar ettåriga fruktkroppar på gamla tallågor. Arten har ett gott signalvärde då det vanligtvis förekommer flera ovanliga arter på växtplatserna. I det undersökta området noterades silkesporing på flera gamla tallågor i områdets östra del, i delområdet Månbergets östra delar liksom på en höjd längre västerut. Tallticka växer på äldre/gamla tallar. Arten är enligt kogsstyrelsen en god signalart för tallskogar med höga naturvärden då den växer i naturskog. Ett par gamla tallar med tallticka noterades i en tallnaturskog i områdets östra del. Vedticka Phellinus viticola () Vedticka anges av kogsstyrelsen som en mindre god signalart i Norrland. Vid inventeringen sågs några lågor med vedticka i olika delar av området. älgticka Phellinus conchatus älgticka växer vanligen på gamla sälgar och sågs på ett par träd inom utredningsområdet. Granticka Phellinus chrysoloma () Granticka är en relativt allmän gammelskogsart som ibland även förekommer i mer produktionsartad skog. Arten anges av skogsstyrelsen som en mindre god signalart i huvuddelen av Norrland men har ett medelgott signalvärde utmed kusten. Inom utredningsområdet noterades den på ett par döda granar/granlågor i skogar med begränsad påverkan av sentida skogsbruk bland annat i delområdet Månberget. BILAGA 1 Ullticka Phellinus ferrugineofuscus Ullticka är en art som lever på granlågor. Den anges av kogsstyrelsen som en mycket bra signalart inom hela sitt utbredningsområde. Den noterades på några lågor i områdets nordöstra del, alla inom delområdet Månberget. Tallticka Phellinus pini 18

19 Bilaga 2 Fåglar observerade vid inventeringen Grågås Kanadagås Bivråk Tjäder Orre Järpe pillkråka törre hackspett Ängspiplärka Trädpiplärka Rödhake Dubbeltrast Björktrast Rödvingetrast Taltrast Kungsfågel Talltita Tofsmes Talgoxe Korp Nötskrika Gråsiska Grönsiska Domherre Mindre korsnäbb Bofink träckande Hörd på avstånd Troliga spår i marken, näringssök i gaddstekelbo Två observationer, samt spillning En observation edd vid ett par tillfällen Hackmärken i flera bestånd, hörd vid ett tillfälle Hörd och sedd vid flera tillfällen En observation Hörd vid ett tillfälle Hörd vid ett par tillfällen En observation av två fåglar Enstaka observationer Enstaka observationer Enstaka observationer pridda observationer Hörd vid flera tillfällen pridd Enstaka observationer Hörd på avstånd Noterad vid ett tillfälle Åtminstone en överflygande flock Några enstaka observationer Några enstaka observationer Ett par sett vid ett tillfälle, hörd på avstånd Ett par observationer BILAGA 2 19

20

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Hälsingeskogarna kring Svabensverk Innehåll Uppdraget... 3 Översiktlig beskrivning av inventeringsområdet... 3 Metod... 4 Förstudie från flygbildstolkning... 4 Fältinventering...

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Nylandsbergen till Kråktorpet, Sundsvalls kommun 2013

Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Nylandsbergen till Kråktorpet, Sundsvalls kommun 2013 Naturvärdes- och fågelinventering inför planerad kraftledningsdragning från Nylandsbergen till Kråktorpet, Sundsvalls kommun 2013 Rapport 2014-01-14 för E.ON Elnät Sverige AB Pelagia Miljökonsult AB Adress:

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Åtaganden Hänsyn till Natura 2000-område och naturreservat

Åtaganden Hänsyn till Natura 2000-område och naturreservat Åtaganden Länsstyrelsen har begärt ett förtydligande om vilka åtaganden som Jämtkraft elnät kommer att ta på sig att göra vid anläggning av den nya kraftledningen. Utföra arbeten på tjälad mark I bilaga

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING BURÅSEN DALS-EDS KOMMUN UNDERLAG FÖR TILLSTÅNDS- PRÖVNING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT 2013-11-05

NATURVÄRDES- INVENTERING BURÅSEN DALS-EDS KOMMUN UNDERLAG FÖR TILLSTÅNDS- PRÖVNING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT 2013-11-05 NATURVÄRDES INVENTERING BURÅSEN DALSEDS KOMMUN UNDERLAG FÖR TILLSTÅNDS PRÖVNING OCH MKB PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT 20131105 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2011 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun

Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun En analys av effekterna på fågelfaunan PM 2014-10-08 På uppdrag av HS Kraft AB Uppdragstagare: Naturvårdskonsult Gerell Tomelillavägen 456-72 275

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2 23 Hagesjön Beskrivning: Hagesjön är en lite större sjö med flikig strandkant. Vattnet är mörkfärgat. Botten består av sten och humus. Sjöns största djup ligger på ca 20 m. Stränderna utgörs omväxlande

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Brun gräsfjäril (Coenonympa hero), Värmlands landskapsfjäril. Naturområden områdesbeskrivningar

Brun gräsfjäril (Coenonympa hero), Värmlands landskapsfjäril. Naturområden områdesbeskrivningar Brun gräsfjäril (Coenonympa hero), Värmlands landskapsfjäril Naturområden områdesbeskrivningar Naturområden - områdesbeskrivningar 1. Gullrosas berg...6 2. Järnskogsfjället...8 3. Norra Lian...11 4. Skutan...13

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Beställare Gothia Vind AB 2011-07-12, rev 2011-11-14 Komplettering av Allmänekologisk inventering inför vindkraftsutbyggnad

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20.

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20. mångfaldspark i gällivare PELTOVAARA hitta hit med gps 67.085 20.347 En levande 558-åring bark som livsmedel och förpackningsmaterial Abborrträsk pärlan i parken Välkommen till SCAs första mångfaldspark

Läs mer

Naturinventering och naturvärdesbedömning av Bollebygds kommuns skogar

Naturinventering och naturvärdesbedömning av Bollebygds kommuns skogar Naturinventering och naturvärdesbedömning av Bollebygds kommuns skogar 2006 Omslagsbilder: Lunglav (uppe till vänster), havstulpanlav (uppe till höger), kattfotslav (nere till vänster) och hållav (nere

Läs mer

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen

Läs mer

Uppdrag och kompetens

Uppdrag och kompetens Inventeringar 2005 Inventering av ett tätortsnära naturområde m a p signalarter för Motala kommun. Inventering av en sumpskog m a p signalarter för Motala kommun. Fågelinventering: Standardrutt Älgaberget,

Läs mer

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat.

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND BESLUT 2002-04-26 1(5) 0511-12899-01 0583-217 dk Naturvårdsverket Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo 2010

Naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo 2010 Beställare: Norrköpings kommun Josef Erixon Naturvärdesinventering av land- och vattenmiljöer inför detaljplan Arkösund, Kälebo 2010 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund och syfte... 4 3. Metodik...

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER 1 (6) NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, beslutar länsstyrelsen att det område som utmärkts på bifogad

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Södermanlands län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Naturinventering av Wijk Oppgård

Naturinventering av Wijk Oppgård Naturinventering av Wijk Oppgård Naturföretaget 2013 Inventering och rapport: Karolin Ring Foto: Karolin Ring Layout och kartor: Karolin Ring Redigering: Karolin Ring och Niina Sallmén Naturföretaget,

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum

Lerums Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning Störa Bra ta, Lerum 634-10 1 (8) Datum 2014-12-15 Granskad/Godkänd Christian Höök Identitet 634-10 Bergteknik Stora Bråta 2014-12-15.docx Dokumenttyp PM s Kommun / Structor Mark Göteborg Ö versiktlig bergteknisk undersö kning

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark

Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark Tolseröd-Borrestad Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Kristianstads kommun Bilaga 8 - Naturvärdesinventering av Enetjärn Natur 6 December 2012 Naturvärdesinventering

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan

Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan Bild 1 och 2: Mykorrhizasvampen Nordvaxskivling som inte påträffats i södra halvan av Dalarna

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Bilaga 3 Naturvärdesobjekt och landskapsobjekt Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Jenny Ångman, miljöplanerare, 08-580 289

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Projektpresentation, juni 2009 1 Projektets lokalisering och omfattning Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 omfattar fastigheterna Björkhöjden 3:1 och Västra Björkhöjden

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

Furuby Vindbrukspark. Samrådsunderlag. Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö kommun

Furuby Vindbrukspark. Samrådsunderlag. Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö kommun Furuby Vindbrukspark Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö kommun Bilaga 5 - Fågel- och naturvärdesinventering 2011 12 Februari 2015 Samrådsunderlag Inventering och bedömning av

Läs mer

4156 Rassakufjäll. Kriterier för urval Större naturskog Värdefull livsmiljö för rödlistade arter

4156 Rassakufjäll. Kriterier för urval Större naturskog Värdefull livsmiljö för rödlistade arter 4156 Rassakufjäll Kommun Älvdalen Totalareal 177 ha Naturgeografisk region 30a Areal land 177 ha Objektskategori U1 Areal vatten 0 ha Markägare Fortifikationsverket Areal produktiv skogsmark 172 ha Ovanför

Läs mer

Inventering av naturvärden och groddjur. med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6

Inventering av naturvärden och groddjur. med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6 Inventering av naturvärden och groddjur med anledning av detaljplan för del av Flig 1:6 Linda Andersson och Cecilia Nilsson Inventering av naturvärden och groddjur med anledning av detaljplan för del

Läs mer

Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft

Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft Vindkraftsplan för Ljusdals kommun -Tematiskt tillägg till översiktsplan gällande vindkraft SAMRÅDSFÖRSLAG Del 2: Planförslag Tematiskt tillägg tillöversiktsplanen gällande vindkraft- SAMRÅD 1 Innehåll

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

RAPPORT 2007/3 INVENTERING AV SVARTOXE I UPPSALA LÄN OCH NORRTÄLJE KOMMUN 2006-2007 (preliminär delrapport) Pär Eriksson

RAPPORT 2007/3 INVENTERING AV SVARTOXE I UPPSALA LÄN OCH NORRTÄLJE KOMMUN 2006-2007 (preliminär delrapport) Pär Eriksson RAPPORT 2007/3 INVENTERING AV SVARTOXE I UPPSALA LÄN OCH NORRTÄLJE KOMMUN 2006-2007 (preliminär delrapport) Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson OMSLAGSFOTO Pär Eriksson PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen

Läs mer

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f.

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Datum: 5 maj 2011 (Reviderad 14 maj 2012) Beställare: Kungälvs kommun (kontaktperson: Linda Andreasson) Konsult: Melica (kontaktperson: Åsa Röstell) Text,

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Stadsarkitektkontoret 621 81 VISBY Dnr 62039 Synpunkter på detaljplan för Stjups vindkraftspark Hablingbo Stjups 1:27

Läs mer

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft

Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft MAGNUS GELANG Översiktlig bedömning och sammanställning av Lysekils fågelfaunas känslighet för vindkraft. Bilaga

Läs mer

Områdesbeskrivningar Nyckelbiotoper Jönköping - Etapp 4

Områdesbeskrivningar Nyckelbiotoper Jönköping - Etapp 4 Områdesbeskrivningar Nyckelbiotoper Jönköping - Etapp 4 Huskvarnabergen 1 Huskvarnabergens NR södra branten Nyckelbiotop kl 1 Området består av ekdominerad skog i kraftig sluttning och i bergbranter. Längst

Läs mer

Fageruddsåsen SE0210253

Fageruddsåsen SE0210253 Bevarandeplan för Natura 2000-område Fageruddsåsen SE0210253 enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken Regeringsgodkänd December 1998 Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning Fallåsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING FALLÅSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

4211 Ljustjärnen. 0ha Nedanför fjällnära gräns. 133 ha

4211 Ljustjärnen. 0ha Nedanför fjällnära gräns. 133 ha 4211 Ljustjärnen Kommun Smedjebacken Totalareal 177 ha Naturgeografisk region 28b Areal land 155 ha Objektskategori U1 Areal vatten 22 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 133 ha Ovanför fjällnära

Läs mer

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden

Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden Att: Bill Ericsson Linköpings kommun Teknik- och samhällsbyggnadsnämden Naturinventering inför Planprogram för Roxenbaden Linköpings kommun Allmänekologisk inventering Sammanfattning Allmänekologisk inventering

Läs mer

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy

2 mars 2009. Till SOF:s regionala föreningar. Remiss: SOF:s vindkraftspolicy 2 mars 2009 Till SOF:s regionala föreningar Remiss: SOF:s vindkraftspolicy Här kommer så äntligen ett förslag på SOF:s vindkraftspolicy. Fortfarande återstår en hel del arbete innan policyn är komplett

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

Ekoparksplan. Naakajärvi

Ekoparksplan. Naakajärvi Ekoparksplan Naakajärvi Förord Sveaskog har i sin miljöpolicy bestämt att 20 procent av den produktiva skogsmarken ska användas till naturhänsyn och naturskydd. Nivån bygger på den bedömning av behov som

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna Kastlösa södra Degerhamn Övra Västerstad Nedra Västerstad Nr 15 Kastlösa södra (ca 179 ha) är etablerat med 16 stycken verk med en total effekt på 10 MW och en totalhöjd på ca 60 meter. Vid ett generationsskifte

Läs mer

Falsterboresan 5 8 september 2013

Falsterboresan 5 8 september 2013 Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Bevara naturen på norra Gotland!

Bevara naturen på norra Gotland! !"##$##$!% #'() Naturvårdsverket, 106 48 STOCKHOLM Länsstyrelsen i Gotlands län, 621 85 VISBY Region Gotland, 621 81 VISBY Skogsstyrelsen, distrikt Gotland, Box 1417, 621 25 VISBY Högskolan på Gotland,

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer