Förlossningsrädsla och förlossningstrauma. Josefin Sjömark, psykolog och psykoterapeut, doktorand Elin Ternström, barnmorska och forskare

Transkript

1 Förlossningsrädsla och förlossningstrauma Josefin Sjömark, psykolog och psykoterapeut, doktorand Elin Ternström, barnmorska och forskare

2 Översikt 8:45-9:00 Ångest och rädsla (JS) 9:00-9:30 Förlossningsrädsla (ET) 9:30-10:00 Förlossningstrauma (JS) 10:00-10:15 Info AKW 10:15-10:45 RAST 10:45-11:00 Bemötande (JS) 11:00-11:45 praktisk övning bemötande (JS o ET) 11:45 Avslutande diskussion

3 RÄDSLA och ÅNGEST

4 Rädsla Rädsla är en icke-viljemässig reaktion på en hotfull trigger Vid rädsla förbereder vi oss på försvar eller flykt Funktionen är att minska rädslan/undvika det upplevda hotet

5 Kärt barn har många namn RÄDSLA ÅNGEST ORO SKRÄCK (STRESS) Är det samma sak? Beskrivning av olika grad av samma typ av upplevelse

6 Stress-Ångest Många likheter Aktivering av sympatiska nervsystemet Aktivering av liknande neurotransmittorer En del hävdar att det är samma sak andra att ångest genererar en mängd negativa emotioner och att stress kan finnas vid positiva upplevelser till skillnad mot ångest Det finns ingen definition av stress som riktigt accepterats av forskare generellt Stress har olika betydelse för olika personer då vi alla har olika sätt att respondera till stress

7 En fantastisk funktion Rädsla är ett väldigt viktigt, ursprungligt, biologiskt försvar mot hot. Den gynnar på så vis mänsklighetens överlevnad

8 En fantastisk funktion Varna och skydda oss från sådant som kan göra oss illa. Rädslan är en så väsentlig och primitiv kraft styr den våra liv i mer eller mindre hög grad. För att förstå en människa måste man därför förstå vad hon fruktar. En fantastisk funktion (ända tills den blir överdriven eller irrationell)

9 Det primitiva alarmsystemet Finns i det uråldriga limbiska systemet i hjärnan, varav amygdala (mandelkärnan) är en viktig del. Söker hela tiden av den information våra sinnen tar in från omgivningen och letar efter eventuella faror. Omedvetet Det primitiva alarmsystemets styrka är dess snabbhet. Leder till en och annan felbedömning

10 Det rationella alarmsystemet Sköts av hjärnbarken, som svarar för vårt medvetande. Den medvetna upplevelsen av rädsla uppstår alltså i hjärnbarken, och ger oss känslor som fruktan, pessimism, nedstämdhet och ångest. Har obegränsat med utrymme för detaljer och gott om tid. Hjälper individen att medvetet tänka igenom risken Hela tiden konkurrerar dessa två system med varandra om vår uppmärksamhet och kontrollen över vårt beteende.

11 Ångest? Ingen allmängiltig, heltäckande och gemensam definition på ångest (Rachman, 2004). Olustkänslor eller kroppsliga spänningssymtom inför en förväntad fara eller olycka där det upplevda hotet kan komma inifrån eller utifrån (SBU, 2005) Känslor- Tankar- Kroppsliga sensationer Beteenden

12 Tankar Känslor Handlingar Kroppsliga sensationer

13 Tankar Känslor Handlingar Kroppsliga sensationer

14 DISKUSSION Ge exempel på vilka tankar, känslor, beteenden och kroppsliga sensationer man kan ha när man är förlossningsrädd. Hur integrerar och påverkar delarna varandra?

15 När blir ångest sjukligt? Hos alla däggdjur är en del individer mer rädda än andra. Vårt genetiska arv påverkar (sårbarhet) 15% är födda med ökat anlag för rädsla. Fördelar med ökad rädsla. Vanligt med skam- eller skuldkänsla vid ångest Kanske kan det vara en tröst att veta att evolutionen har sett en mening med ångest, och att vår känslighet kan vara en medfödd egenskap som vi varken kan rå för eller behöver skämmas över!

16 När blir ångest sjuklig? Rigida undvikanden som begränsar livet Feltolkningar förstår inte varför alarmsystemet är igång Personen kan inte leva i enlighet med sina livsvärden

17 Vad vidmakthåller ångest? Undvikanden Säkerhetsbeteenden Feltolkningar

18 Fem orsaker till att graviditet och förlossning är potentiella ångestskapare Stress Biologiska förändringar Fysiska utmaningar Risk för komplikationer Psykisk sårbarhet (Boyce and Condon, 2000)

19 Negativa förlossningsupplevelser

20 Förlossningsupplevelse- kvinnor med ångest Kvinnor med ångest har generellt sett sämre förlossningsupplevelse Negativ upplevelse av bemötande i vården Mer smärta Mer tvivel på sin föräldraförmåga

21 Efter förlossningen, kvinnor med ångest Sämre föräldrasjälvförtroende Sämre anpassning till ny situation Färre hobbies och sociala aktiviteter Större risk för depression

22 Negativa förlossningsupplevelser förlossningar/ år i Sverige Ofta positiv upplevelse att föda, men ungefär 1/3 upplever födseln som negativ eller traumatisk (Stamrood et al 2011; Haagen et al 2015; Alcorn et al 2010) Förlossningsupplevelse är komplext och innefattar både fysiologiska och psykologiska faktorer Riskfaktorer såsom: medicinska orsaker, bristande support och psykologisk sårbarhet Risk att utveckla PTSD Institutionen för kvinnor och barns hälsa

23 PTSD enligt DSM-5 A) Stressande situation där personen upplever eller bevittnar död, hot om död, allvarlig skada, integritetshot B) Återupplevanden C) Undvikanden D) Överspändhet E) Kognitiva/affektiva symtom A) Symtomen skall även ha funnits över viss tid och orsakat kliniskt signifikant lidande PTSD Kan appliceras på gruppen med traumatisk förlossning PTSD Follwing Childbirth (PTSD FC) eller Postpartum PTSD (PP PDSD) Institutionen för kvinnor och barns hälsa

24 PTSD FC: Förekomst PTSD FC: 2,4-3,1 % hos alla som föder (Grekin et al 2014; Dekel et al 2017) 15,7 % i högriskgrupper (ex. större komplikationer under graviditet, urakuta kejsarsnitt och prematur) (Grekin et al 2014) Kliniskt signifikanta symtom på posttraumatsik stress: 9,6-27,3 % (mycket av variationen kan förklaras av tid och metod för mätning). Ju närmare förlossning desto högre siffra Institutionen för kvinnor och barns hälsa

25 PTSD FC- Orsaker Psykologiska faktorer hos kvinnan (ex. förlossningsrädd) Prepartum och partumfaktorer (ex. typ av förlossning) Postpartum faktorer (ex. bristande anpassning/coping) Fem faktorer står ut (Dekel et al 2017): a) Negativa förväntningar inför förlossningen b) Psykiskt mående under graviditet c) PTSD/Traumabakgrund d) Förlossningssätt och komplikationer under förlossning e) Bristande social support runt kvinnan Institutionen för kvinnor och barns hälsa

26 PTSD FC: Konsekvenser Depressiva symtom (20-75%) Coping Livskvalitet Anknytning till barnet Barnets utveckling (mat, sömn, kognition) Amning Relation & Sex Väntar längre innan ny graviditet Föder färre barn Grekin et al 2014; Stamrood et al 2011; White et al 2006; Iles et al 2011; Lapp et al 2010; Beck & Watson 2010; Shaw et al 2009; Gotwall & Waldenström 2002; Ayers et al 2008; Hanson et al 2009 Institutionen för kvinnor och barns hälsa

27 PTSD FC: De drabbade berättar Efter förlossningen är jag hela tiden på min vakt, stressad och spänd, som att något hemskt kan hända, jag har ont i kroppen och sover dåligt Jag gick aldrig på någon efterkontroll, jag skulle aldrig låta någon undersöka mig igen Det var första och sista gången jag födde barn, aldrig att jag gör det där igen, det blir inga syskon! Kan vi byta samtalsämne tack! Förutom att mitt barn ammar halva nätterna så har jag svårt att somna, så fort jag blundar blir jag påmind om smärtan och känslan av att jag höll på att förlora henne, jag är trött, nedstämd och drar mig undan Institutionen för kvinnor och barns hälsa

28 Negativ förlossning/ptsd FC Interventioner Postpartum-samtal Debriefing (Gamble & Creedy 2004) Expressivt skrivande (Horsch et al 2016) EMDR (fallstudier, ingen RCT) TF-KBT (fallstudier, ingen RCT) IKBT (Nieminen et al 2016) nationell rekrytering Institutionen för kvinnor och barns hälsa

29 Juno-studien Utvärdera ett lättillgängligt stöd i form av IKBT Konsekutiv klinisk rekrytering (man frågar alla) Uppsala: Örebro: Falun 18 år med negativ förlossningsupplevelse 5 på en Likertskala 1-10 och/eller urakut kejsarsnitt alt. stor blödning ( 2000 ml) Kontaktade via telefon åtta veckor postpartum Om intresserade: randomiserade till Internetbaserad KBT (IKBT) eller sedvanlig behandling. Även partnern erbjuds delta Institutionen för kvinnor och barns hälsa

30 Innehåll IKBT-Juno Vecka 1 Allmän information, psyko-edukation, intro till magandning Vecka 2 Patientberättelser, symtombeskrivning-rädsla och undvikande, lugnande andning Vecka 3 Nedstämdhet, relationer, aktivt lyssnande Vecka 4 Exponering, prata om förlossningen, se på bilder och film. Vecka 5 Mer om ångest och nedstämdhet, värderingar, återhämtning, själshygien vecka6 Repetition och återfallsprevention Fortsättning? De som uppfyller kriterierna för PTSD vid eftermätning så erbjuds steg-2 (KBT 8 veckor) Institutionen för kvinnor och barns hälsa

31 DISKUSSION De med negativ förlossningsupplevelse eller posttraumatisk stress till följd av förlossningen: Hur möter ni dem? Hur uttrycker de sig? Vågar de berätta?

32 BEMÖTANDE, ALLIANS och SAMTALSTEKNIK En god allians gynnar samarbetet med patienten Men hur skapar man en god allians?

33 Känslomässig positiv bindning Ofta underlättas samarbetet om vi gillar den vi samarbetar med. Man kan inte gilla alla men man kan göra vad man kan för att försöka hitta en positiv känsla för individen. Kräver närvaro och ett vidgat perspektiv. Kliv lite utanför och se helheten, det ökar chansen till att sympati och värme aktiveras Man har ett syfte och mål med kontakten En god allians gynnar arbetet med patienten

34 Trygghet/tillit Formella ramar och åtaganden måste vara klara (tystnadsplikt, journalföring etc.) Patienten skall känna sig respekterad precis som hon är, med sin historia och sina erfarenheter Man skapar trygghet genom att erbjuda sin kompetens och närvara samt visa empati och välvillighet

35 En levande kommunikationsprocess Sokratiskt förhållningssätt (Ställ öppna, inbjudande och undersökande frågor) Motiverande samtal (MI)

36 MI Lämpar sig väl i sjukvården, i synnerhet med människor som överväger livsstilsförändringar Socialstyrelsens fyra nyckelområden för sjukdomsförebyggande arbete: tobak, alkohol, fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Effektivt sätt att skapa ett gott samarbetsklimat

37 MI, förhållningssätt Lyssna Medkänsla Accepterande Empati Samarbete Respekt Självbestämmande Optimism Framkalla förändringsprat Stöd självtillit Bekräfta i ord, kroppsspråk och handling

38 MI, kommunikationstekniker Lyssna Öppna frågor Reflektera Sammanfatta Bekräfta

39 Öppna frågor Inleds med ord som: Hur, vad, på vilket sätt, berätta Öppna frågor leder till berättande medan slutna till Ja eller Nej! Sluten fråga: Har du det bra? Tycker du om att motionera? Öppen fråga: Hur har du det? Hur ser du på det här med motion?

40 Reflektioner Att göra speglingar är en central teknik i MI. Återberättar, återspeglar vad man hört patienten berätta. Enkel reflektion (säger det som sagts) Ex: Du vill förlösas med kejsarsnitt. Komplex reflektion (säger det som sagts men reflekterar även känslan eller innebörden) Ex: Det är jobbigt för dig att tänka på att du skulle föda vaginalt, om du kunde välja skulle du vilja föda barn genom att bli snittad.

41 Sammanfattningar Ungefär som reflektioner Ge personen tillfälle att höra vad den själv sagt (fördjupar förståelse) Ge samtalsledaren möjlighet att välja ut det mest väsentliga i det som sagts av personen under samtal För att samla ihop det som sagts i syfte att gå vidare i samtal och skifta fokus

42 Bekräftelse Bekräftelse: Rådgivaren gör yttranden som visar att hon ser och uppskattar patienten som person, hennes goda egenskaper, kompetens, styrka och ansträngningar. Bekräftelserna måste vara äkta och helst i du-form. Ex: Du jobbar hårt med det här, Du har många bra idéer om hur du skulle kunna stärka dig själv

43 Aurorasamtal Status Trygghet, bra relation Hur lägga upp aurorasamtal på BMM? Ta tillbaka på extra samtal (uppföljning/aurorasamtal?)

44 ÖVNINGSUPPGIFT Välj ett av fallen och rollspela två och två. En av er är patienten och den andra är BM. 1. Vad kan och behöver du tänka på för att skapa god allians? 2. Vad är du nyfiken att veta mer om? Vad behöver du fråga kvinnan om? Improvisera och fyll på med mer bakgrundsinformation. 3. Hur kan du använda grundläggande tekniker i MI som ett kommunikationsverktyg?

45 Sist men inte minst: Stärk dig själv Glöms ofta bort av vårdpersonal Vi blir oftare utmattade Hur ska vi orka finnas för patienten och vara lyhörda och närvarande? Hur tar du hand om dig?

46 Öppna frågor

47 Reflektioner