I föräldrarnas fotspår?

Transkript

1 I föräldrarnas fotspår? En kvantitativ studie om valet att utbilda sig eftergymnasialt Rickard Lindberg, Mattias Wildros Sociologiska institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. Inriktning: Sociologi III och Utredningssociologi III, HT 2016 Handledare: Erik Rosenqvist

2 Sammanfattning Utbildning är en viktig del i många människors liv, en del som kan vara avgörande för framtida jobbmöjligheter. Valet att utbilda sig eftergymnasialt eller ej blir därför en viktig milstolpe i den unga elevens liv. Studien syftar till att undersöka hur föräldrarnas ekonomiska- och arbetssituation, utbildningsgrad, samt om de är skilda eller ej, påverkar barnets val att studera på eftergymnasial nivå. För att göra detta används måttet EGP och frågeställningen är: Hur påverkar föräldrarnas EGP, om de har studerat på eftergymnasial nivå samt om de är skilda eller ej, barnets beslut att utbilda sig eftergymnasialt. Baserat på tidigare forskning inom ämnet lyder hypotesen att ju högre föräldrarnas EGP är, ju fler av dem som har eftergymnasial utbildning samt om de lever tillsammans alla är faktorer som innebär en ökad sannolikhet att deras barn ska utbilda sig eftergymnasialt, och tvärtom. För att förklara varför dessa faktorer bidrar till elevens val appliceras socialisationsteori samt nätverksteori. Genom att använda datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, skapas regressionsanalyser för att se hur de oberoende variablerna påverkar sannolikheten att studera eftergymnasialt. Resultatet visar att hög EGP, att föräldrarna har studerat eftergymnasialt samt att de lever ihop alla ökar sannolikheten för att deras barn ska välja att utbilda sig eftergymnasialt. Detta överensstämmer med tidigare forskning och kan förstås utifrån studiens teorier om hur beteenden reproduceras från en generation till nästa. Nyckelord: kvantitativ, regressionsanalys, EGP, utbildning, eftergymnasial utbildning, skilda föräldrar, LNU 2010, Levnadsnivåundersökningen 2010

3 Innehåll 1. Inledning Syfte, frågeställning och hypotes Avgränsningar Disposition Teori Den sociala konstruktionen av verkligheten Nätverksteori, closure och normer Tidigare forskning Metod och data Datamaterial Variabler och operationalisering Beroende variabel Oberoende variabler Interaktionsvariabler Reliabilitet och validitet Diskussion Hur stämmer studiens resultat med övrig forskning? Studiens styrkor och svagheter Förslag på framtida forskning Etik Kritiskt förhållningssätt som forskare Referenser Appendix... 27

4 1. Inledning Utbildning är en central del i många människors liv och studier visar på att den allmänna utbildningsnivån stiger i Sverige (SCB, 2016). Detta medför att det blir allt viktigare att utbilda sig på eftergymnasial nivå, för att bättre klara av att konkurrera om jobben på arbetsmarknaden. Det är allmänt känt att individer som saknar eftergymnasial utbildning i genomsnitt har lägre inkomst, sämre hälsa och upplever lägre välbefinnande än de som väljer att vidareutbilda sig. Tidigare forskning indikerar att valet att vidareutbilda sig på eftergymnasial nivå till stor del kan härledas till föräldrarnas utbildningsnivå. Om en, eller båda föräldrar själva har eftergymnasial utbildning blir det mer sannolikt att också barnet väljer att fortsätta sina studier efter gymnasiet (SCB, 2016). Varför är det då på detta sätt? Genom att studera detta med utgång i sociologiska teorier kan vi förstå fenomenet bättre. Socialisationsteori visar hur barn anammar sina föräldrars normer, värderingar och sätt att göra saker. På detta sätt går dessa i arv från en generation till den nästa. Detta kan vara en del i förklaringen i den märkbara trend att barn med högutbildade föräldrar väljer att gå i föräldrarnas fotspår och också vidareutbilda sig, medan barn till lågutbildade föräldrar oftare också är lågutbildade. En annan viktig faktor som påverkar barnens utbildningsnivå är om de växer upp med skilda föräldrar eller ej. Studier har visat att barn vars föräldrar har skiljt sig uppvisar lägre utbildningsgrad än de med föräldrar som lever ihop. Att ha båda föräldrarna närvarande och att ha goda relationer med dem innebär en positiv effekt på många sätt, inte minst för barnets utbildning (Amato & Keith, 1991). Att inkludera skilda föräldrar eller ej som en variabel i denna studie blir därmed självklart. EGP Klasstillhörighet och socioekonomisk status har länge varit viktiga faktorer i sociologistudier men att definiera dessa och operationalisera dem har visat sig vara svårt. Denna studie utgår från data insamlad av Statistiska Centralbyråns Levnadsnivåundersökning (LNU) som utfördes år För att undersöka faktorer som klass och status är inkomst ofta en ovärderlig variabel. 1

5 I Levnadsnivåundersökningen som stod till förfogande gick det ej att få detaljerade uppgifter om föräldrarnas respektive barnets/barnens inkomst så för att få en bild av föräldrarnas ekonomiska förhållanden och dessutom arbetsförhållanden valdes istället variabeln EGP. Detta är en förkortning av Erikson, Goldthorpe och Portocareros schema. Detta är ett välanvänt mått och innehåller en rad olika variabler ämnade att beskriva en persons arbets- och ekonomiska situation. Dessa variabler är dels knutna till arbetet: auktoritet/hierarki i arbetspositionen, graden av monotona arbetsuppgifter, men också knutna till individen: inkomst, ekonomisk säkerhet, möjlighet till avancemang samt inkomstkällor (Leiulfsrud, Bison & Jensberg, 2005). Kort sagt kan man säga att EGP sammanställer flera variabler för att försöka ge ett mått på hur pass högt ett jobb kommer på en graderingslista. Hur denna lista ser ut samt hur variabeln har operationaliseras beskrivs ingående i uppsatsens del kallad Variabler och operationalisering. Eftersom vidareutbildning är så pass viktigt steg för många ungdomar, ett steg som kan diktera deras framtida liv blir det alltså viktigt att identifiera vilka faktorer som bidrar till att individer väljer som de gör när det gäller att studera på eftergymnasial nivå samt att förklara varför dessa faktorer påverkar valet på detta sätt. Tidigare studier av bland annat Amato & Keith (1991) och SCB (2016) visar att föräldrarnas inkomst, utbildningsgrad samt om de lever tillsammans eller ej, alla påverkar barnens utbildningsnivå. Dessa faktorer blir därför centrala för uppsatsen. 1.1 Syfte, frågeställning och hypotes Syftet med studien är således att undersöka hur föräldrarnas ekonomiska- och arbetssituation, utbildningsgrad, samt om de är skilda eller ej, påverkar barnets val att studera på eftergymnasial nivå, samt att med hjälp av sociologiska teorier förklara varför detta sker. Frågeställningen är följande: Hur påverkar föräldrarnas EGP, om de har studerat på eftergymnasial nivå samt om de är skilda eller ej, barnets beslut att utbilda sig eftergymnasialt. 2

6 Hypotesen är att ju högre föräldrarnas EGP är, ju fler av dem som har eftergymnasial utbildning samt om de lever tillsammans alla är faktorer som innebär en ökad sannolikhet att deras barn ska utbilda sig eftergymnasialt. Tvärtom så bör låg EGP, föräldrar som ej har eftergymnasial utbildning och som har skiljt sig innebära en minskad sannolikhet att deras barn väljer att utbilda sig eftergymnasialt. 1.2 Avgränsningar För att närmare förklara resultatet utgår studien från ett teoretiskt ramverk som innefattar socialisationsteori, som visar hur barn lär sig av sina närstående. Även delar av nätverksteori tillämpas för att förklara hur familjekompositionen spelar en roll i barnens beslut att studera vidare. Med tanke på tidsrestriktioner under arbetets gång var det inte möjligt att använda alla variabler i LNU. Istället användes dem som ansågs mest relevanta för att besvara studien frågeställning. Som tidigare nämnts så innehöll ej LNU uppgifter om individernas disponibla inkomst men utöver detta existerade det flertalet variabler som möjligen hade varit relevanta att inkludera men som exkluderades. Dessa begränsar studien men att inkludera för många variabler riskerar å andra sidan att göra resultatet svårtydligt vilket naturligtvis är något som bör undvikas. Studien utgår från ett deduktivt arbetssätt, då den har sin grund i teorier och med hjälp av dem arbetas ett resultat fram (Bryman, 2006). Det är möjligt att en deduktiv forskningsansats skulle kunna fungera både avgränsande, och begränsande för studien. Om forskaren utgår från redan tidigare kända teorier är det möjligt att andra, alternativa teorier, eller nya förklaringsmodeller missas. 1.3 Disposition 3

7 Studien följer med en teoridel där de två teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsen beskrivs. Tidigare forskning inom ämnet kommer också att presenteras. Efter det följer en redogörelse av datainsamlingen och metoderna som använts för att besvara frågeställningen. Detta följs av en presentation av studiens resultat och studien avslutas med en diskussion och tolkning gällande de resultat som studien erhållit. 2. Teori I denna del ges beskrivning av de två teorier som utgör grunden för uppsatsen. Den första är den så kallade socialisationsteorin, som beskriver hur ett barn lär sig vanor och värderingar från sina närstående, möjligtvis i första hand sina föräldrar. Den andra teorin behandlar nätverksteori och förklarar hur institutioner som en skola eller i denna studies fall, en familj, kan påverka dess medlemmar att fatta de beslut som institutionen anser vara de rätta. 2.1 Den sociala konstruktionen av verkligheten En teori som kan förklara hur barn tar del av föräldrarnas värderingar och levnadssätt är Peter Berger och Thomas Luckmanns (1966) socialisationsteori. Teorin beskriver hur barnet under sin uppväxt lär sig, främst från sina föräldrar, att bli en integrerad individ i samhället. Under denna socialiseringsprocess anammar barnet sina föräldrars attityder, tankar och normer och påverkas på grund av detta att följa föräldrarnas sätt att tänka och agera. Berger & Luckmann (1966) beskriver främst föräldrarna som den signifikanta andra. Det är dem som lär barnet i början av dess liv och den signifikanta andra är därmed ansvarig för huvuddelen av barnets objektiva verklighet, det vill säga hur barnet tolkar världen. Detta leder till att barnet internaliserar föräldrarnas verklighet och värderingar och gör det till sin egen. Dessa internaliserade värderingar från föräldrarna blir hos barnet generaliserade regler, 4

8 exempelvis om mamman blir arg på barnet om det beter sig själviskt. Detta leder till att barnet lär sig att man ska inte vara självisk, för då blir mamma arg (Berger & Luckmann, 1966). Denna process blir uppenbar när barnet går över från den signifikanta andra till den generaliserade andra. Denna andra är alltså inte konkreta personer i barnets närvaro utan symboliserar samhället i stort. Detta betyder att barnets värderingar går över till en generell regel som externaliseras till samhället. Nu rör det sig med andra ord inte bara om att mamma blir arg vid en självisk handling utan om en djupare förståelse om att själviska handlingar generellt sett inte är accepterade i samhället (Berger & Luckmann, 1966). För att applicera socialiseringsprocessen på valet att utbilda sig eftergymnasialt eller ej kan man tänka att processen börjar med att mamman och pappan, de signifikanta andra, för vidare värderingar gällande hur viktigt det är med en hög akademisk utbildning eller tvärtom. Vilket i sin tur leder till att förväntningarna internaliseras hos barnet och blir en del av barnets egna värderingar. Det föräldrarna förmedlar blir tillslut en regel om att det ska vara på det sättet. När barnet blir gammalt nog att fatta beslut gällande studier på eftergymnasial nivå har dessa värderingar blivit generella regler som gör att individen tar sitt beslut att utföra eftergymnasial utbildning eller ej, beroende på föräldrarnas val. Dessa generella regler om hur saker bör vara och göras kan få individen att känna att Man ska utbilda sig! jämfört med en individ vars föräldrar ej har utbildat sig eftergymnasialt. Denna kan istället känna att Man behöver inte utbilda sig!. 2.2 Nätverksteori, closure och normer Som inledningsvis nämndes så visar studier att barn som växer upp med föräldrar som har skiljt sig överlag uppvisar lägre utbildningsgrad och försämrade relationer med både modern och fadern (Amato & Keith, 1991). Varför spelar då familjekonstellationen roll för barnens utbildning? Sociologen James S. Coleman (1988) beskriver att det i ett socialt nätverk, som exempelvis ett bostadsområde eller i studiens fall, en familj, existerar normer. Dessa normer är informella, oskrivna regler som binder samman gruppen och stärker de sociala kontaksband som finns 5

9 mellan medlemmarna inom nätverket. Om ett visst beteende bryter mot dessa normer, exempelvis att agera själviskt, möts med negativa sanktioner medan osjälviska handlingar blir uppmuntrade av övriga gruppmedlemmar, kommer det leda till att individer börjar agera för gruppens/familjens bästa istället för att handla utifrån egenintresse. Dessa normer inom ett nätverk kan alltså dels stärka gruppen, men de kan också utgöra en tvingande kraft där gruppens individer formas att följa dessa normer och deras individuella värderingar riskerar att komma i skymundan (Coleman, 1988). Coleman beskriver även ett för denna studie viktigt begrepp som han kallar closure. Han menar att sociala nätverk, exempelvis ett kompisgäng eller familj kan ha, eller inte ha closure. Detta skulle kunna översättas med öppna eller stängda grupper. Detta begrepp relaterar till ett nätverks möjlighet att belöna de individer som följer de rådande normerna inom nätverket, eller straffa de som bryter mot dem. I den öppna gruppen nedan, Figur 1 (a), kan individ A bryta mot normerna utan att de övriga individerna kan samla tillräckligt med kraft/inflytande för att utföra de sanktioner mot individ A som krävs för att A ska välja att följa dem. I Figur (b) existerar det däremot samarbete mellan individ B och C, och när de arbetar tillsammans förenas deras makt och det blir möjligt att få individ A att följa normerna (Coleman 1988). Figur 1. Modell över öppet nätverk (a) och stängt nätverk (b). 6

10 När det gäller closure i relation till föräldrarnas förmåga att övervaka och sanktionera sina barn introducerar Coleman (1988) en något mer komplex modell som han kallar Intergenerational closure. Denna modell är mer relevant för denna studie, då den visar på förhållandet mellan barn och föräldrar. I Figur 2 nedan representerar de lodräta strecken kontakter mellan en generation och en annan (mellan föräldrar och deras barn), och de vågräta strecken utgör kontakter inom samma generation. I de båda nätverken nedan symboliserar A och B en familj, där A är föräldrarna och B är deras barn. Punkterna D och C utgör en annan, liknande familj. I modell (a) visas ett öppet nätverk, de båda familjernas barn känner varandra (B och C) men deras föräldrar gör det ej (A och D). Punkterna E är här övriga föräldrar eller vuxna. Modell (b) är ett stängt nätverk, där både barnen och deras föräldrar känner varandra. Figur 2. Modell över Intergenerational closure (closure mellan flera generationer). Öppet nätverk (a) och stängt nätverk (b). 7

11 I modell (b), där de två familjernas föräldrar känner varandra, blir det möjligt för dem att samarbeta med varandra, övervaka varandras barn, informera varandra om vad deras barn gör, och att dela ut belöningar eller bestraffningar mot barnen för att få dem att följa familjernas normer och värderingar (Coleman, 1988). Även om denna modell beskriver hur två olika familjer kan samarbeta, om de har kontaktsband med varandra, för att tillsammans utföra belöningar och sanktioner, kan denna förklaringsmodell i denna studie appliceras på en enskild familj. Tanken är att dynamiken fungerar på liknande sätt, men i denna studie ersätts de två familjerna med barnets två föräldrar. Om föräldrarna bor tillsammans kan de kommunicera, övervaka och samarbeta i större utsträckning än om de är skilda. Att bo tillsammans innebär då att det blir lättare för dem att utföra sanktioner och att få barnet att följa föräldrarnas normer och värderingar. I det tänkta fallet skulle det innebära att exempelvis en familj vars föräldrar är högutbildade, har större möjlighet att påverka barnet/barnen att också välja att eftersträva högre studier, än om de var skilda och därmed hade lägre grad av kontroll. Om en familj har skilda föräldrar blir det svårare för dem att få sina barn att eftersträva samma mål de själva har och anamma deras egna värderingar. Naturligtvis kan det även tänkas att familjer där föräldrarna bor tillsammans påverkar deras barn att inte studera vidare. Forskning kring detta visar dock att barn som växer upp med föräldrar som bor tillsammans generellt sett uppvisar högre utbildningsgrad än de med föräldrar som är skilda (Amato & Keith (1991). Detta leder till antagandet att barn vars föräldrar bor tillsammans i högre grad fungerar som en institution där studier uppmuntras, än tvärtom. 2.3 Tidigare forskning En studie vars inriktning påminner något om denna utfördes av Mikael Börjesson (2002). Han intresserade sig också av sambandet mellan olika faktorers påverkan på elevers val gällande utbildning. Artikeln döpt Det naturliga valet: En studie i studenters utbildningsval och livsstilar fokuserade sig på vilken ämnesinriktning eleverna valde, inte om de valde att 8

12 vidareutbilda sig eller ej, men det finns paralleller att dra mellan studierna. Börjesson undersökte olika aspekter av studenternas liv, bland annat deras kontaktnät, ekonomi, och föräldrarnas utbildning. Det han fann var att ett generellt mönster där de elever vars föräldrar åtnjöt hög inkomst och hög grad av utbildning, också valde de mest prestigefyllda utbildningarna, och tvärtom. Börjesson konstaterade även följande: Att det råder en reproduktion av yrkesgrupperna i det undersökta materialet är tydligt, vilket framgår av att de studerandes föräldrar på samtliga utbildningar har liknande yrken som utbildningen syftar till...// (Börjesson, 2002, s. 111). Att eleverna väljer liknande utbildningar som sina föräldrar stämmer överens med socialisationsteorin där barnet lär sig, kanske omedvetet, vilka värderingar man bör ha och hur man bör göra saker. I en artikel från SCB (2016) kallad Hög utbildning går i arv redovisas att den generella utbildningsnivån i landet har stigit och att de flesta har fullföljt sin utbildning när de är i åldersgruppen år. Rapporten presenterar siffror på att föräldrars utbildningsnivå har betydelse för om deras barn väljer att gå vidare i sin utbildning. Det är som mest sannolikt att barnen skaffar en eftergymnasial utbildning om deras föräldrar också har gjort det. Det visar sig även att de barn vars föräldrar med endast förgymnasial utbildning är minst sannolika att plugga eftergymnasialt. 3. Metod och data 3.1 Datamaterial 9

13 Datamaterialet som använts i denna studie kommer från Levnadsnivåundersökningen (LNU) som genomfördes år Datainsamlingen genomfördes av Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Institutionen för social forskning (SOFI) på Stockholms Universitet. LNUs huvudundersökning erhöll 6259 svar vilket var 72 % av urvalet. Bortfallet blev 2436 vilket var 28 % av det totala urvalet, plus 194 som är övertäckning individer ingick totalt i urvalet. Från LNUs huvudundersökning valdes sedan de variabler som ingick i denna studie och respondenterna för dessa variabler var totalt 4415 individer i åldrarna år. 3.2 Variabler och operationalisering Beroende variabel Studiens beroende variabel var om individen hade utbildat sig eftergymnasialt eller ej. Eftergymnasial utbildning utgjordes av följande svarsalternativ: Universitet- eller högskoleexamen, Eftergymnasial utbildning och Forskarutbildning. Övriga svarsalternativ kodades som att individen inte hade studerat eftergymnasialt. Dessa var: Folk eller grundskola enbart, Yrkesutbildning utöver folk-/grundskola, Realexamen och Studentexamen Oberoende variabler 10

14 Studiens oberoende variabler, det vill säga de som i teorin är tänkta att påverka den beroende variabeln, individens sannolikhet att utbilda sig eftergymnasialt eller ej, utgjordes först av Moderns EGP och Faderns EGP. Dessa variabler transformerades från att i SCBs undersökning vara uppdelade i 15 kategoriseringar till att ha tre kategoriseringar. Denna transformering från 15 kategoriseringar till tre utfördes eftersom det var lättare att hantera materialet samt tolka resultatet när de var uppdelade i färre kategoriseringar. De tre nya kategoriseringarna döptes till Låg EGP, Medel EGP, samt Hög EGP. I variabeln Låg EGP ingick yrkeskategorierna: Okvalificerad arbetare primär sektor, Okvalificerad arbetare, Kvalificerad arbetare primär sektor, och Kvalificerad arbetare. I variabeln Medel EGP ingick: Förmän, Egenföretagare småbruk, Egenföretagare bönder, Egenföretagare, Små arbetsgivare, och Biträdespersonal. Slutligen bestod variabeln Hög EGP av klassifikationerna: Lägre tjänstemän, Tjänstemän på mellannivå, Högre tjänstemän och Fria akademiska yrken. Alla dessa kategoriseringar över arbetspositioner var på förhand definierade i LNUs datamaterial/kodschema. I denna studie gjordes valet att inkludera både moderns och faderns EGP och utbildning. Alternativet hade varit att endast inkludera den förälder som hade högst värden för dessa variabler (i huvudsak mannen). Detta hade möjligtvis gjort resultatet mer överskådligt. Valet att trots detta inkludera båda föräldrarna gjordes eftersom det visades i Erikssons studie (1984) att även fast männen länge dominerat dessa arenor, och i hög utsträckning varit det kön som inkluderas i liknande studier, så har kvinnor fått en alltmer dominant roll och kan därmed i dagens samhälle i princip anses lika relevanta som männen. Att inkludera båda föräldrarna innebär även att det går att mäta variationen dem emellan och den effekt var och en av föräldrarna har på en individs val att utbilda sig eftergymnasialt. En korstabulering utfördes för att se hur korrelationen skulle se ut i frekvenser (Djurfeldt & Barmark, 2009). Som gjordes för att se om hypotesen stämmer att ju högre EGP som föräldrarna har desto mer sannolikt är det att respondenterna har gått en eftergymnasial utbildning. För att slippa risken att det skulle bli för många värden i korstabulering och därmed ge en sämre översikt användes de tre nyskapade kategorierna Låg EGP, Medel EGP och Hög EGP istället för de 15 kategoriseringarna som fanns från början. 11

15 För att analysera binära variabler, som bara antar två värden (exempelvis valet att studera eftergymnasialt eller ej, eller föräldrarna lever ihop eller ej) används traditionellt en logistisk regressionsmodell. Denna typ av modell gör dock resultaten känsliga för effekter av bakomliggande och mellanliggande faktorer. Istället för denna modell används i denna studie en linjär sannolikhetsmodell. Detta är en regressionsmodell med en binär utfallsvariabel. Till skillnad från den logistiska regressionsmodellen är denna modell inte lika känslig för icke observerbara faktorer som eventuellt påverkar den beroende- och de oberoende variablerna (Mood, 2010). Fyra olika varianter av regressionsmodellen skapades, där den beroende variabeln var Om individen har utbildat sig eftergymnasialt eller ej. I Modell 1 var de oberoende variablerna faderns och moderns EGP. I Modell 2 inkluderades även om det var en eller två föräldrar som hade utfört en eftergymnasial utbildning. I Modell 3 mättes det även om föräldrarna var skilda eller ej. I Modell 4 inkluderades även kön. Anledningen till att använda olika modeller var för att se till att man fick med all varians som skulle kunna tänkas påverka den oberoende variabeln. Dessutom skapades de olika modellerna så att det lätt gick att observera hur de oberoende variablerna påverkade variansen i den beroende variabeln. På samma sätt som den beroende variabeln (om individen hade utbildat sig eftergymnasialt eller ej) kodades även Faderns Utbildning och Moderns Utbildnings om. Dessa variabler transformerades till en dikotom variabel så att man enkelt kunde se om de hade utbildat sig eftergymnasialt eller ej. Sedan slogs Moderns Utbildning och Faderns Utbildning ihop så att det blev en sammanställd uträkning för föräldrarnas sammanlagda utbildning. Variabeln transformerades till en dummyvariabel. Dummyvariabeln som skapades kunde anta värdet 1 eller 0 så att man kunde jämföra om en förälder eller två föräldrar hade en eftergymnasial utbildning och om föräldrarna hade utbildat sig eftergymnasialt eller ej. Den första dummyvariabeln var att en förälder har en eftergymnasial utbildning den andra att två stycken har eftergymnasial utbildning och den tredje blev en referensvariabel som innebar att ingen 12

16 hade en utbildning och att de därmed exkluderades ur regressionsanalysen (Djurfeldt & Barmark, 2009). Eftersom att Man och Kvinna i det ursprungliga datamaterialet var kodat så att Man antar värdet 1 och Kvinna antar värdet 2 så kodades dessa om så att Man istället antar värde 1 och Kvinna antar värde 0. Detta för att värdena skulle binära och antingen anta värde 1 eller 0. Om barnet hade föräldrar som var skilda eller inte transformerades till en dikotom variabel. Detta innebar att om respondenten hade föräldrar som levde ihop fick det värdet 1. Om respondenten däremot hade skilda föräldrar antog det värdet Interaktionsvariabler Det skapades även interaktionsvariabler för att undersöka om effekterna av föräldrarnas EGP och hur många föräldrar som utbildat sig eftergymnasialt eller ej möjligtvis skulle påverka varandra. Interaktionsvariabler skapas genom att multiplicera de utvalda variablerna med varandra (Djurfeldt & Barmark, 2009). Den ovannämnda interaktionsvariabeln skapades genom att multiplicera om fadern eller modern hade låg eller hög EGP med om 1 respektive 2 föräldrar som har eftergymnasial utbildning. Interaktionseffekten är därmed effekten av x1 (exempelvis. Modern låg EGP) på y (om barnet har studerat eftergymnasialt eller ej) varierar beroende på x2 (exempelvis En förälder eftergymn.) Ytterligare interaktionsvariabler skapades för att se om föräldrarnas EGP och om de är skilda eller ej möjligtvis skulle kunna tänkas påverka varandra. Detta gjordes genom att multiplicera om fadern eller modern hade låg eller hög EGP med om barnen lever i en familj med skilda föräldrar eller ej med. Sedan skapades även en interaktionsvariabler för att se om de är skilda eller ej och hur många föräldrar som utbildat sig eftergymnasialt eller ej möjligtvis skulle kunna tänkas påverka 13

17 varandra. Detta gjordes genom att multiplicera 1 respektive 2 föräldrar som har eftergymnasial utbildning med om barnen lever i en familj med skilda föräldrar eller ej. 4. Resultat och analys Tabell 1. Frekvenstabell över de variabler som användes. (Medelvärde, Standardavvikelse, Min- och Maxvärde, Procent och bortfall. Frekvenser = n) Min Max Medelvärde Std. Individens Födelseår Individens Utbildningsår n Procent (%) Kön Kvinna Man Total EGP Modern Låg EGP Medel EGP Hög EGP

18 Bortfall Total EGP Fadern Låg EGP Medel EGP Hög EGP Bortfall Total Föräldrarnas utbildning Ingen av föräldrarna har eftergymnasial utbildning 1 förälder har utbildat sig eftergymnasialt (dummyvariabel) 2 föräldrar har utbildat sig eftergymnasialt (dummyvariabel) , , ,0 Bortfall Total Skilda föräldrar eller ej Skilda föräldrar ,4 Ej skilda föräldrar ,4 Bortfall 9 0,2 Total

19 Tabell 2. Korstabulering över frekvensen av Individer som gått eftergymnasial utbildning baserat på om Faderns EGP är Låg, Medel eller Hög. 497 (29 %) av barnen utbildar sig eftergymnasialt om de har en fader med låg EGP. 383 (22 %) av barnen utbildar sig eftergymnasialt och har en fader med medel EGP. 845 (49 %) av barnen utbildar sig eftergymnasialt och har en fader med hög EGP (50 %) av barnen som inte utbildar sig eftergymnasialt har en fader med låg EGP. 748 (29 %) av barnen som inte utbildar sig eftergymnasialt har en fader med medel EGP. 22 % av barnen som inte utbildar sig eftergymnasialt har en fader med hög EGP. Tabell 3. Korstabulering över frekvensen av Individer som gått eftergymnasial utbildning baserat på om Moderns EGP är Låg, Medel eller Hög. 16

20 248 (20 %) av barnen utbildar sig eftergymnasialt om de har en moder med låg EGP. 337 (27 %) av barnen utbildar sig eftergymnasialt och har en moder med medel EGP. 650 (53 %) av barnen utbildar sig eftergymnasialt och har en moder med hög EGP. 634 (37 %) av barnen som inte utbildar sig eftergymnasialt har en moder med låg EGP. 564 (33 %) av barnen som inte utbildar sig eftergymnasialt har en moder med medel EGP. 507 (30 %) av barnen som inte utbildar sig eftergymnasialt har en moder med hög EGP. Tabell 4. Regressionsanalys, 4 modeller. Om individen har utbildat sig eftergymnasialt eller ej är Beroende variabel (y), övriga variabler är Oberoende variabler (x). Standardfelet inom parentes. Oberoende variabel (X) Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Fadern låg EGP -0,43-0,41-0,035-0,033 (0=Medel) (0,23) (0,024) (0,024) (0,024) Fadern hög EGP 0,171 0,143 0,149 0,153 (0=medel) (0,25) *** (0,026) *** (0,026) *** (0,026) *** Modern låg EGP -0,71-0,73-0,072-0,071 (0=Medel) (0,23) ** (0,023) ** (0,023) ** (0,023) ** Modern hög EGP 0,121 0,100 0,104 0,103 (0=Medel) (0,23) *** (0,025) ** (0,025) *** (0,025) *** En förälder eftergymn. - 0,052 0,054 0,053 (0= Ingen förälder) (0,028) (0,028) (0,059) Två föräldrar eftergymn. - 0,101 (033) 0,099 0,095 (0=ingen förälder) ** (0,033) ** (0,033) ** Skilda föräldrar eller ej (0=Skilda föräldrar) - - 0,091 (0,022) *** 0,093 (0,022) *** 17

21 Kön (0=kvinna) ,061 (0,018) *** Pseudo R² 0,092 0,098 0,104 0,107 * sig. < 0,10 ** sig. < 0,05 *** sig. < 0,01 Det visar sig att ju högre EGP som föräldrarna har desto större sannolikhet är det att barnet har studerat eftergymnasialt jämfört om man hade medel EGP. Konstanthållet för övriga oberoende variabler är sannolikheten att barnen studerar eftergymnasialt 43 procentenheter lägre om de har en fader med låg EGP jämfört med om de skulle ha en fader med medel EGP. Konstanthållet för övriga oberoende variabler är sannolikheten att barnen studerar eftergymnasialt 17,1 procentenheter högre om de har en fader med hög EGP jämfört med om de skulle ha en fader med medel EGP. Konstanthållet för övriga oberoende variabler är sannolikheten att barnen studerar eftergymnasialt 71 procentenheter lägre om de har en moder med låg EGP jämfört med om de skulle ha en moder med medel EGP. Konstanthållet för övriga oberoende variabler är sannolikheten att barnen studerar eftergymnasialt 12,1 procentenheter högre om de har en moder med hög EGP jämfört med om de skulle ha en moder med medel EGP. Konstanthållet för övriga oberoende variabler är sannolikheten att barnet har utbildat sig eftergymnasialt 5,2 procentenheter högre om de har en förälder som utbildat sig eftergymnasialt jämfört med om de inte skulle ha någon. Konstanthållet för övriga oberoende variabler är sannolikheten att barnet har utbildat sig eftergymnasialt 10,1 procentenheter högre om de har två föräldrar som utbildat sig eftergymnasialt jämfört med om de inte skulle ha någon. Konstanthållet för övriga oberoende variabler är sannolikheten att barnet har utbildat sig eftergymnasialt 9,1 procentenheter högre om det har en hel familj jämfört med om de inte har det. 18

22 Konstanthållet för övriga oberoende variabler är sannolikheten att individen har utbildat sig eftergymnasialt 6,1 procentenheter lägre om individen är en man jämfört med om de är en kvinna. Alla variabler i de fyra olika regressionsmodellerna är signifikanta på en 95%-ig signifikansnivå förutom Fadern låg EGP och En förälder eftergymn. (En av föräldrarna har eftergymnasial utbildning) vilket leder till en svårighet att generalisera just de resultaten till populationen. Detta innebär att det inte påvisas någon signifikant skillnad mellan Låg och Medel EGP för Fadern, när det gäller barnets sannolikhet att utbilda sig eftergymnasialt. Vidare så uppmäts ingen signifikant skillnad mellan om en förälder har utbildat sig eftergymnasialt mot om ingen av föräldrarna har gjort det. Interaktionsvariabler skapades för att se om det fanns interaktionseffekter. Den första var om en eller två föräldrar har utbildat sig eller ej interagerar med deras EGP. Den andra var om föräldrarna är skilda eller ej integrerar med om en eller två föräldrar som har utbildat sig eftergymnasialt eller ej. Den tredje gällde om föräldrarna är skilda eller ej integrerar med föräldrarnas EGP. Då ingen av interaktionsvariablerna visade någon statistisk signifikans inkluderas och presenteras interaktionsvariablerna inte i regressionsmodellen. 4.1 Reliabilitet och validitet Variablerna valdes utifrån det som var relevant i åtanke på de teorier och tidigare forskning som var centrala för studien. Det finns naturligtvis en risk att studien har inkluderat irrelevanta variabler, eller ej har inkluderat relevanta, vilket skulle riskera studien validitet. Det skulle ha varit fördelaktigt om inkomst fanns med i LNUs datamaterial eftersom att detta ofta är en variabel som används inom socialforskning. Istället valdes EGP, också det ett välkänt mått som innefattar både ekonomiska- och arbetsaspekter. Detta mått begränsar dock studien något då det inte är möjligt att se varje enskild variabels effekt på den beroende variabeln, exempelvis hur just föräldrarnas ekonomiska trygghet påverkar barnets val att vidareutbilda sig. Ett stort bortfall är vanligt vid enkätstudier, och det är ett hot mot studiens reliabilitet, då det är 19

23 möjligt att de svar man får skiljer sig åt från de som ej besvarar enkäten. Detta innebär svårigheter i att generalisera resultatet till populationen (Bryman, 2006). I SCBs Levnadsnivåundersökning (LNU) var svarsfrekvensen 72%, och bland de respondenter inkluderade i denna studie var det som lägst cirka 67%, vilket var variabeln gällande moderns EGP. De övriga variablerna hade alla en svarsfrekvens över 90%. Generellt sett anses en svarsfrekvens över 50% som acceptabel, och är den över 70% räknas den som bra (Bryman, 2006). Med andra ord existerar ingen överhängande risk att bortfallet i denna studie ställer till problem gällande generaliserbarheten. 5. Diskussion Inledningsvis nämndes det att syftet med studien är att undersöka hur föräldrarnas ekonomiskaoch arbetssituation, utbildningsgrad, samt om de är skilda eller ej, påverkar barnets val att studera på eftergymnasial nivå, samt att med hjälp av sociologiska teorier förklara varför detta sker. Med socialisationsteori och Colemans nätverksteori gällande öppna och stängda nätverk som utgångspunkt leder detta till hypotesen att ju högre föräldrarnas EGP är och om de själva har utbildat sig eftergymnasialt desto större sannolikhet är det att deras barn också har studerat på eftergymnasial nivå. Om föräldrarna lever tillsammans bör det också öka denna sannolikhet. Tvärtom så bör låg EGP, föräldrar som ej har eftergymnasial utbildning och som har skiljt sig innebära en minskad sannolikhet att deras barn väljer att utbilda sig eftergymnasialt. Föräldrarnas EGP Den generella trend som går att utläsa från resultatet överensstämmer med hypotesen, ju högre EGP föräldrarna har desto större sannolikhet är det att deras barn har studerat på eftergymnasial nivå. Detta kan tänkas innebära att barnen tar efter föräldrarnas normer och värderingar ut till samhället. Detta leder därmed möjligtvis till att de med föräldrar med hög EGP blir mer benägna att studera på grund av de normer och värderingar om att studera vidare är en bra sak. Det visade sig däremot att fadern som hade låg EGP inte var statistiskt signifikant på en 95%- ig nivå vilket leder till att man inte kan säga något om effekten fadern med Låg EGP jämfört med den med Medel EGP, vilket innebär att detta resultat ej kan generaliseras till populationen. 20

24 Föräldrarnas utbildning Det visar sig att även föräldrarnas utbildningsnivå påverkar barnets val att studera eftergymnasialt eller ej. Resultatet visar att denna sannolikhet ökar marginellt om en av föräldrarna har utbildat sig på eftergymnasial nivå, och ökar ytterligare om båda föräldrarna har det. Resultatet gällande om En förälder med eftergymnasial utbildning förändrade individens sannolikhet att studera eftergymnasialt, jämfört mot om ingen av dem hade det, var dock ej statistiskt signifikant på en 95%-ig nivå, vilket innebär att detta resultat ej kan generaliseras till populationen. Betydelsen av skilda föräldrar eller ej Sannolikheten att barnet studerar eftergymnasialt ökar ytterligare något om föräldrarna bor tillsammans, till skillnad från om de bor på skilda platser. Detta ligger i linje med nätverksteorin om closure/öppna o stängda nätverk. Detta kan styrka iden om att det stängda familjenätverket innebär en mer kontrollerande institution och kan påverka medlemmarna i större utsträckning. Denna påverkan behöver naturligtvis inte vara negativ, som bestraffning. Det kan också vara så att föräldrarna använder sig av inspiration och/eller uppmuntran för att förstärka ett visst beteende hos barnen (Coleman, 1988), i detta fall att det är bra att studera vidare, eller tvärtom att barnet borde satsa på någonting annat istället. 5.1 Hur stämmer studiens resultat med övrig forskning? Tidigare nämnda metastudie av Amato & Keith (1991) visar att barn som växer upp med föräldrar som har skiljt sig generellt sett uppvisar lägre utbildningsgrad än de med föräldrar som är tillsammans. Denna effekt uppvisades dessutom så långt som efter tre generationer efter den första skilsmässan. Att ha båda föräldrarna närvarande innebär en positiv effekt på en rad olika punkter, inte minst för barnets utbildning. Denna studie finner också att sannolikheten att barnet ska studera eftergymnasialt ökar om det har föräldrar som lever ihop. Om man applicerar nätverksteori på detta, och ser familjen som en institution, går det att se hur 21

25 familjesammansättningen, med skilda föräldrar eller ej, är essentiell för att fostra barnen och få dem att besluta sig i valet om att studera vidare eller ej. SCB rapporten (2016) visar en korrelation med att hög utbildning hos föräldrarna korrelerar med att också barnen har en hög utbildning. Detta stämmer överens med det resultat som funnits i denna studie. Både SCBs rapport och Börjessons (2002) studie bekräftar socialiseringsteorin där barnen går i föräldrarnas fotspår och lär sig hur man ska göra i livet, tar efter normer och värderingar om att utbilda sig. Detta märks då båda studier tydligt noterar att hög utbildning går i arv samt att många elever väljer liknande, eller samma yrken som sina föräldrar. 5.2 Studiens styrkor och svagheter Den senaste LNU-undersökningen som utförts av SCB är från år Detta kan innebära att materialet hade sett annorlunda ut om undersökningen hade utförts i dagsläget. På grund av studiens stora omfattning genomförs den ej årligen, vilket gör undersökningen från 2010 den färskaste, och den bedömdes ändå vara tillräckligt ny för att användas som material till denna studie. Som tidigare nämnt så har det inte att på ett smidigt sätt utläsa ekonomiska aspekter från datamaterialet. Vi anser ändå att EGP är välkänd substitut för detta och en väl beprövad indikator både när det gäller ekonomiska- och arbetsaspekter och genom att använda detta mått går att mäta det som studien undersöker. För att få en bredare bild av de faktorer som bidrar till att en elev väljer att utbilda sig eftergymnasialt undersöker denna studie både EGP, om föräldrarna har utbildat sig eftergymnasialt eller ej och samt familjekonstellationen. Detta ger en mer omfattande bild av hur dessa aspekter påverkar valet, och hur dessa faktorer samverkar. Tidigare forskning fokuserar exempelvis ofta bara på sambandet mellan ekonomi och utbildning, eller familjekonstellation och utbildning. 22

26 5.3 Förslag på framtida forskning Vilka faktorer som påverkar elevers skolgång är ett brett ämne, och än finns det mycket forskning att bedriva inom ämnet. SCB (2016) indikerar att föräldrar tenderar att studera eftergymnasialt i allt större utsträckning, och säkert är det så att vår relation till utbildning ändras i takt med att samhället gör det. En komparativ studie mellan olika generationer hade därför förslagsvis kunnat utföras för att se förändringar över tid. Anledningen till att detta inte genomfördes i denna studie var på grund av att det endast fanns uppgifter gällande vilken utbildning föräldrarnas hade, men det saknades uppgifter om deras födelseår. Ytterligare en möjlighet är att använda sig av triangulering vid val av metod. Detta innebär att man i samma studie använder sig av olika metoder för att undersöka ett ämne eller ett problem (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). I en studie som denna skulle både kvantitativa och kvalitativa metoder kunna kombineras för att på så sätt kunna fånga olika aspekter och för att ge en djupare förståelse för ämnet. Exempelvis kan kvalitativ metod användas för att intervjua barnen om hur de resonerar när det gäller valet att studera på eftergymnasial nivå. Möjligtvis skulle man då få fram även kompisars och lärares betydelse för en individs beslut. Även föräldrarna kan intervjuas om hur familjestrukturen ser ut och hur deras barnuppfostran ser ut. Ytterligare förslag på framtida forskning är att inkludera uppgifter om föräldrarnas inkomst, något som inte var möjligt i detta LNU-material. Då hade det gått att undersöka om det finns en direkt korrelation mellan föräldrarnas inkomst och barnens val. Ytterligare ett förslag till framtiden är att dela upp kategorin EGP i dess beståndsdelar. Då går det att isolera effekten av de specifika variabler som ingår i det måttet. Genom att testa dessa var för sig går det att se hur varje enskild variabel påverkar barnets val att studera eftergymnasialt. 5.4 Etik Allt datamaterial förvarades på ett usb-minne för att se till att det inte skulle kunna spridas vidare. Ingen utomstående har fått tillgång till uppgifterna. Då denna studie använder sig av sekundärdata, det vill säga redan insamlad data, ligger ansvaret gällande de etiska 23

27 övervägandena vid datainsamlingstillfället på de som insamlat ursprungsdatan. Datamaterialet hämtades från Statistiska Centralbyråns Levnadsnivåundersökning (LNU) Statistiska Centralbyrån är en välkänd, statlig myndighet för statistik vars etiska överväganden anses fullgoda. I LNU 2010 har de 4 etiska grundprinciperna som Vetenskapsrådet (2011) konstruerat följts. Dessa är de mest grundläggande etiska regler som ska följas när forskning bedrivs och är utformade med de medverkandes säkerhet och anonymitet i fokus. Dessa regler utgörs kortfattat av Informationskravet, där de medverkande informeras om studien syfte. Samtyckeskravet låter de medverkande delta frivilligt samt avbryta sin medverkan närhelst de vill. Konfidentialitetskravet lovar att de medverkande är anonyma och slutligen Nyttjandekravet som säger att uppgifterna som lämnats endast kommer att användas i vetenskapligt syfte (Vetenskapsrådet, 2011). Att insamla känslig information kan vara problematisk, men vi anser att chansen för att få uppriktiga svar, och inte det svar respondenten tror att forskaren vill ha, ökar vid en enkätstudie, jämfört med exempelvis en intervju då respondenten kan känna sig utsatt. Respondenterna har i studien varit anonyma vilket borde öka sanningshalten i deras svar och även om respondenterna möjligtvis inte har velat svara på känsliga frågor så är studiens urval och stickprov så pass stort att denna effekt bör vara försumbar. 5.5 Kritiskt förhållningssätt som forskare Som sociologistudenter kan man tänka sig att teorierna som valts är riktade för tolka det studerade fenomenet inom ett socialkonstruktivistiskt ramverk. Studien tänker inte kring de biologiska faktorer som kan förklara utbildningsval. Det skulle kunna bero på att barn vars föräldrar har en hög utbildning har en högre mental kapacitet, och att denna nedärvs. Man kan även tänka sig att valet av variabler som undersöks i denna studie är påverkat av forskarnas egna intressen och förutfattade meningar. Resultatet visar därmed det som forskarna vill att det ska visa. Att endast kvantitativa metoder har valts i studien leder naturligtvis till att kvalitativa metoder hamnar i skymundan, även om de möjligen hade kunnat belysa fenomenet ur en annan synvinkel. 24

28 6. Referenser Amato, P, R., & Keith, B. (1991). Parental Divorce and the Well-Being of Children: A Meta- Analysis (1991:110) Hämtad från 25

29 Barmark, M. & Djurfeldt, G. (2009). Statistisk verktygslåda 2 - multivariat analys (Upplaga 1:3). Lund: Studentlitteratur. Berger, P. & Luckmann, T. (1991). The Social Construction of Reality. London:Penguin Books. Bryman, A. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 2). Malmö: Liber Börjesson, M. (2002). Det naturliga valet. En studie i studenters utbildningsval och livsstilar, andra uppl. Hämtad från Coleman, J, S. (1988). Social Capital in the Creation of Human Capital. Chicago: University of Chicago Press Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1- samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder (Upplaga 1:3). Lund: Studentlitteratur. Leiulfsrud, H., Ivano, B. & Jensberg, H. (2002/2003) SOCIAL CLASS IN EUROPE European Social Survey 2002/3. Hämtad från Eriksson, R. (1984). Social Class of Men, Women and Families. SOCIOLOGY, Vol. 18, SCB. (2012). Levnadsnivåundersökningen En beskrivning av genomförande och metoder (Teknisk Rapport). Stockholm: SCB. SCB. (2016). Hög utbildning går i arv (2016:10). Hämtad från 26

30 SCB. (2016). Samband mellan barns och föräldrars utbildning (2016:1). Hämtad från Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från 7. Appendix Variabler hämtade från LNU

31 1. Faderns EGP (Z115) 2. Moderns EGP (Z127) 3. Fadern utbildning (Z105) 4. Moderns utbildnings (Z106) 5. Hel uppväxtfamilj (Z92) 6. Kön (Z11) 7. Ip:s Utbildningsnivå (Z352) 28