Handlingar till sammanträde med förbundsstyrelsen

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med förbundsstyrelsen

2 Ärende 1

3 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Redovisning av medlemskommunernas synpunkter på GRs inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete gällande nyanlända, vuxna flyktingar Bakgrund I verksamhetsinriktning och budget för 2015 som antogs av GRs förbundsfullmäktige den 10 juni 2014 uttrycks att det ökade flyktingmottagandet kommer att kräva en ökad mobilisering hos GRkommunerna för att hantera inflödet samt skapa möjligheter för en god etablering och integration. GRs förbundsstyrelse beslöt den 24 oktober 2014 att godkänna förslag till utgångspunkter för det fortsatta kommungemensamma arbetet för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. Förbundsstyrelsen beslöt dessutom att sända antagen inriktning till medlemskommunerna för synpunkter. Kommunernas svar önskades vara GR tillhanda senast sista februari Samtliga medlemskommuners svar var GR tillhanda den 28 maj. Medlemskommunernas synpunkter En kortfattad sammanställning av inkomna synpunkter (bilaga) visar att samtliga medlemskommuner, förutom Kungsbacka, uttrycker att de ställer sig bakom förbundsstyrelsens antagna utgångspunkter för det fortsatta gemensamma arbetet. Kungsbacka väljer att avstå från att lämna synpunkter, då kommunen framöver riktar sitt samarbete i denna fråga mot Region Halland, men vill ta del av och följa GRs utvecklingsarbete på området. Utgångspunkterna som förbundsstyrelsen antog för ett fortsatt gemensamt arbete syftar till ett fördjupat och vidgat samarbete på lokal och regional nivå. Men för att det ska bli verkningsfullt krävs också ett antal regelförändringar på nationell nivå vilka också har specificerats. Samtliga medlemskommuner som lämnat synpunkter har uttryckt att de ställer sig bakom kraven på dessa regelförändringar.

4 Göteborgsregionens kommunalförbund När det gäller det kommungemensamma arbetet och samarbetet med berörda statliga myndigheter bedömer medlemskommunerna att det är angeläget att fortsätta arbetet med att förstärka och utveckla detta. Exempel ges också på nya samarbetsområden mellan medlemskommunerna. Boendefrågan anges av flera som en nyckelfråga för att kunna få en jämnare spridning av var människor bosätter sig i regionen. Styrgruppen för arbetsmarknad behandlade ärendet i april 2015 och lämnar förslag till förbundsstyrelsen enligt nedan. Förslag till beslut Att anteckna informationen. Att ge GR i uppdrag att i samverkan med medlemskommunerna konkretisera inriktningsdokumentet och till årsskiftet ta fram förslag till initiativ och åtgärder för ställningstagande i berörda styrgrupper samt vid behov ställningstagande av förbundsstyrelsen. Att styrgrupperna koordinerar samt samplanerar sina initiativ och insatser. Göteborg Helena Söderbäck /Gustav Höjer, Ulrica Furby Bilaga: Bilaga 1; Sammanställning av inkomna synpunkter från kommunerna i Göteborgsregionen gällande gemensam viljeinriktning för fortsatt samarbete för att främja etableringen av nyanlända vuxna flyktingar.

5 1 Bilaga 1 Sammanställning av inkomna synpunkter från kommunerna i Göteborgsregionen gällande gemensam viljeinriktning för fortsatt samarbete för att främja etableringen av nyanlända vuxna flyktingar. Kommun Inriktningen Kommentarer Ale (omsorgs- och arbetsmarknadsnämnd) Alingsås (Ks) Ställer sig bakom viljeinriktningen Ställer sig bakom viljeinriktningen * samarbetet ger både operativa fördelar samt ökad beredskaps- och handlingsförmåga i kommunen * hållbart mottagande * ansträngd bostadssituation pekar på behovet av en tät dialog inom GR gällande planering av bostäder samt var ABO etableras gemensam, regional strategi bostadsförsörjning * jobbpendling underlättas * GR påverka dialogen om nationella insatser trycka på direkt och ibland via SKL * stärka samarbetet mellan kommunerna och AF * utvidgat samarbete när det gäller utbildningsutbudet. Samordna utbildning/ praktik inte minst inom sfi * viktigt att fortsätta att utveckla och stärka det samarbetet på lokal och regional nivå. Har egna erfarenheter av vad en god samverkan kan ge på lokal nivå samsyn och samordning av resurser. * samverkan kring introduktion * ge möjlighet till tidigare skolgång/sfi än idag * samverkan kring introduktionsinsatser angeläget - vidga perspektivet också inom ramen för samhällsorienteringen Göteborg (Ks) Härryda (Ks) Ställer sig bakom viljeinriktningen Ställer sig bakom viljeinriktningen * fångat de strategiska utmaningarna. Behöver konkretiseras. * de utbildnings- och arbetsrelaterade insatserna inom etableringsuppdraget behöver spetsas och individanpassas i större utsträckning. Nära samarbete med AF här viktigt * matcha mot kommunernas kompetetens-försörjningsbehov * mer likvärdiga förutsättningar för kvinnor och mäns deltagande * undersöka - underlätta ytterligare för att kunna bo i en kommun och delta i introduktionsinsatser i en annan (ex samhällsorintering) * stimulera val av bostadsort * behovet av anvisningsbara platser och ebo (=eget boende) i storstadsområdena * Gbg stad undersöka möjligheterna med staten om ett pilotförsök i GR som syftar att effektivisera och förbättra bosättningsprocessen med Miv och AF * regional bostadsanalys utveckla strategier ur ett regionalt perspektiv * dialog med regeringskansliet och statliga myndigheter enligt viljeinriktningen formerna värderas i den fortsatta beredningen och där SKL behöver ingå. * angeläget att det gemensamma agerandet stärks * kommunerna aktivt arbeta med bostadsfrågan bl a samverkan fastighetsägare/hyresvärdar såväl privata som kommunala * stödjer beslutet att verka för ett samlat ansvar för nyanländas bosättning * kommunerna - öppna upp än mer för deltagande över kommungränserna, t ex EUprojekt * enkelhet i statens ersättningssystem viktigt. * mottagandet av ensamkommande barn i regionen också viktigt Kungsbacka (Ks) Kungälv (Ks) - * avstår från att lämna synpunkter. Riktar sitt samarbete mot Region Halland. * vill fortsättningsvis ta del av och följa GRs utvecklingsarbete Ställer sig bakom viljeinriktningen * plattformen har en viktig uppgift att identifiera och lyfta fram hinder som försvårar mottagandet och att gemensamt agera för att få till stånd förändringar

6 2 Lerum (Ks) Lilla Edet (Ks) Mölndal (Ks) Partille (Ks) Stenungsund (Ks) Tjörn (Ks) Öckerö (Ks) Ställer sig bakom viljeinriktningen Ställer sig bakom viljeinriktningen Ställer sig bakom viljeinriktningen Ställer sig bakom viljeinriktningen Ställer sig bakom viljeinriktningen Ställer sig bakom viljeinriktningen. Ställer sig bakom viljeinriktningen * bristen på bostäder ett hinder * regional samverkan kring flyktingguide önskvärt * trycker på vikten av kontinuerlig, gemensam uppföljning och utvärdering av det gemensamma arbetet * insatserna måste utvecklas både lokalt och i samverkan mellan kommunerna * ett sådant samverkansområde är att utveckla modeller för ett samordnat flyktingmottagande i kommunerna en väg in * samverkan kring arbetsmarknadsinsatser måste anpassas utifrån varje kommuns lokala förutsättningar * det krävs resurser för en gemensam och långsiktig planering i hela GR-regionen och lokalt * kommunerna samlas kring byggnation av attraktiva bostäder med låga kostnader * operativa gemensamma insatser bl a flyktingguide, studie-och yrkesvägledning med tolk, mötesplatser, introduktionsassistenter * kommunen arbetar med kommunens industri-och fastighetsbolag (Leifab) för att hitta boendealternativ * vill att GR i kontakter med staten verkar för ett system där man får snabbare betalt för sina statsbidragsfodringar. Föreslår ett alternativ skulle kunna vara att ett förskottssystem införs * inriktningen bra för ett fortsatt arbete. Behöver dock konkretiseras * behövs en ny överenskommelse i GR om regional genomförd och erbjuden sfi och annan yrkesinriktad svenskundervisning * behövs regionalt utförd sfi (ovan) samt studie-och yrkesvägledning *Socialt stöd också erbjudas regionalt *Reformera EBO-lagstiftningen, ej egen bostad utan anvisning * även frågan om de ensamkommande barnen (med anhöriga) behöver lösas genom samarbete * bristen på bostäder i samtliga GR-kommuner. Inte ställa grupper mot varandra * kan i dagsläget inte se fler gemensamma operativa insatser * värdefullt med ett gemensamt arbete för att klara ett bra mottagande. Behövs en gemensam inriktning. *en fråga; -inbördes representationen av kommuner i det fortsatta arbetet med inriktningsdokumentet då kommunernas förutsättningar ser olika ut Vill särskilt markera väsentliga förutsättningar: * full kostnadstäckning från staten * bättre framförhållning vid mottagande * ökad kunskapsspridning i integrationsfrågor Synpunkter: * byggnation av bostäder Länsstyrelsen försvårar * all undervisning knytas till arbetsmarknaden. * kommunerna samarbeta kring praktik, utöva inlärda kunskaper SO, yrkesutbildning, validering m.m

7 Ärende 2

8 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Förslag till harmonisering av färdtjänstregler Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har på uppdrag av förbundsstyrelsen tagit fram ett förslag till harmonisering av färdtjänstreglerna. Förslaget har varit ute på remiss i medlemskommunerna. Resultatet av remissbehandlingen beskrivs i bilagt tjänsteutlåtande, daterat Förslaget till beslut innebär följande: 1 Reseområde Reseområdet innefattar minst kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 2 Antal resor Ingen ändring mot hur kommunerna arbetar idag (Göteborg och Härryda är de enda kommunerna som tillämpar viss resebegränsning, men en individuell bedömning görs av behovet av antalet resor). 3 Taxa Taxan för en färdtjänstresa får inte överstiga Västtrafiks baspris med ett påslag för 60 procent. 4 Samarbete Ett GR-samarbete inleds i strukturerad nätverksform. Då färdtjänsten är en del av kollektivtrafiken bör frågan ordnas under uppdraget gällande delregionalt kollektivtrafikråd, vilket innebär att styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad får i uppdrag att ta initiativet till GR-samarbete.

9 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till beslut Medlemskommunerna rekommenderas att besluta i enlighet med föreliggande förslag, daterat Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad får i uppdrag att ta initiativ till ett GR-samarbete i strukturerad nätverksform. Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Elisabeth Beijer, Emma Dahlgren

10 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Elisabeth Beijer/Emma Dahlgren Förslag till harmonisering av färdtjänstregler Förbundsstyrelsen beslutade att godkänna ett förslag från sociala styrgruppen på hur färdtjänstreglerna i GRkommunerna skulle kunna harmoniseras samt att skicka ut förslaget på remiss till medlemskommunerna. Bakgrund och syfte Förslaget utgick från ett uppdrag från förbundsstyrelsen att se över hur färdtjänstreglerna skulle kunna harmoniseras särskilt vad gäller reseområde, antal resor och taxor. Frågan hade varit aktuell över tid i olika utredningar som konstaterat att GR-kommunerna tillämpar en mängd olika regler samtidigt som det uttryckts ett intresse för att närma sig varandra. En utredning genomfördes som byggde på vad som föreföll vara möjligt att åstadkomma utifrån en minsta gemensamma nämnare kommunerna emellan. Utredningen redovisas i styrgruppsärendet , se bilaga 1. Förslag i utredningen Nuläge, förslag och konsekvenser av förslagen redovisas i utredningen. Förslagen var följande: 1 Reseområde Reseområdet ska minst innefatta kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 2 Antal resor Ingen ändring mot hur kommunerna arbetar idag (Göteborg och Härryda är de enda kommunerna som tillämpar viss resebegränsning, men en individuell bedömning görs av behovet av antalet resor). 3 Taxa Taxan för en färdtjänstresa får inte överstiga Västtrafiks baspris med ett påslag för 60 procent. 4 Samarbete

11 Göteborgsregionens kommunalförbund Det föreslogs vidare att ett GR-samarbete inleds, exempelvis i nätverksform med motiveringen att ett GR-gemensamt förbättringsarbete som sker kontinuerligt ökar möjligheterna till att utveckla en färdtjänst med god kvalitet och med större möjlighet till likabehandling. Synpunkter från medlemskommunerna En sammanställning av de inkomna synpunkterna redovisas i bilaga 2. Kungsbacka deltar inte i ärendet. Öckerö har inte kommit in med något yttrande. Tio av de elva kommunerna ställer sig bakom förslaget med vissa kommentarer och frågor. Ale ställer sig bakom förslaget men önskar ett förtydligande beträffande vilka baspriser man utgår från; den så kallade Göteborgsmatrisen eller Zonerna. Partille har också beslutat om att ställa sig bakom förslaget men anser att frågan om månadskort i nuläget bör hållas isär från frågorna om taxa och fortsatt hanteras av de enskilda kommunerna. Mölndal tillstyrker förslaget men anser att arbetsresor inte ska omfattas av harmoniseringen. Göteborg anser att en utvärdering av harmoniseringen behöver göras senast tre år efter det att arbetet har påbörjats. Göteborg ställer särskilda krav på det fortsatta samarbetet: Det bör organiseras efter en fastlagd princip med regelbundna möten med tydlighet i vilka frågor som ska hanteras, deltagare, sammankallande och vem som ansvarar för dagordningen. Protokoll bör föras. Det bör framgå hur frågorna ska drivas utifrån ett fortsatt självbestämmande och samtidigt större möjlighet till likabehandling. Göteborg har också en synpunkt om att den grundläggande principen ska vara att färdtjänst ska jämföras med allmän kollektivtrafik. Den enda kommun som inte ställer sig bakom förslaget är Härryda som efterlyser vidare utredning av konsekvenserna vid eventuell utökning av reseområdet. Övriga kommentarer handlar i mångt och mycket om att det är positivt med en ökad samordning och samverkan GR-kommunerna emellan i dessa frågor och att förslaget kan utgöra ett steg i den riktningen. För ett antal kommuner innebär inte förslaget någon förändring utifrån hur det fungerar idag. Någon kommun anser att GR borde ha kunnat komma längre i förslaget om harmonisering.

12 Göteborgsregionens kommunalförbund Kommentarer till synpunkterna Beträffande frågan om Göteborgsmatrisen/zonerna (Ale): Västtrafiks baspris styr prissättningen för enkelbiljetter, kontoladdning, 5-resorskort samt vissa priser på anropsstyrd trafik. Tidigare var baspriset och enkelbiljettspriset samma sak, men i och med sänkningen av enkelbiljettspriset år 2011 är enkelbiljettpriset idag 86 procent av baspriset. Det finns två olika sätt att beräkna baspriset vilket Ale påpekar. I korthet gäller Göteborgsmatrisen för resor inom området Göteborg++ (dvs. i kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Öckerö), och det Ale benämner som Zonerna i resten av regionen. Eftersom beräkningarna avser olika områden borde det inte bli en fråga för kommunerna att fundera över. Skulle den här frågan uppkomma rekommenderas att ta kontakt med Västtrafik för att klargöra vilken matris som kan användas, och hur taxorna skulle kunna skifta vid olika beräkningar (ref. Örjan Sjöling). Vi rekommenderar att vid ett eventuellt val mellan de olika matriserna välja det som är mest fördelaktigt för kommunen i sin helhet. Den fråga som Härryda reser, att GR bör göra en vidare utredning kring konsekvenserna vid eventuell utökning av reseområdet, är belyst i utredningen Där föreslogs att konsekvensbeskrivningar av förslaget genomförs av varje kommun eftersom det är där man har kunskap om vad som efterfrågas av resenärerna. Utredningen lyfte fram att eventuella konsekvenser får ställas mot värdet av en harmonisering. Vi ser inte att någon ytterligare utredning i denna del av förslaget är aktuell att göra. Mölndal vill att reseområdet vad gäller arbetsresor ska få beslutas av varje kommun. Utredningen har inte gjort någon skillnad på vilken typ av resor som besluten om färdtjänst avser och frågan har inte kommit upp i något annat skede av utredningen eller i remissvaren från övriga kommuner. Om Mölndal ser att arbetsresor till andra kommuner kan medföra särskilt höga kostnader, bör även detta ställas mot värdet av harmonisering och inte minst människors möjligheter till arbete i alla delar av regionen. Månadskort (Partille) finns i vissa kommuner men inte i alla och utformningen av eventuella månadskort skiljer sig också i hög grad. Denna fråga har inte berörts i utredningen eftersom den är komplex. Huruvida månadskort ska harmoniseras eller inte är en fråga att diskutera närmare i ett fortsatt samarbete GR-kommunerna emellan. Göteborg synpunkter beträffande uppföljning och uppstyrning av samarbetet förefaller rimliga och tas med till det nätverk som ska hantera frågan fortsättningsvis. Principen att färdtjänst ska jämföras med allmän kollektivtrafik är en naturlig utgångspunkt.

13 Göteborgsregionens kommunalförbund Bedömning Att åstadkomma en harmonisering kräver i grunden en god vilja från varje medverkande kommun. Förslaget har tydligt utgått från en minimininivå för att överhuvudtaget kunna prata om en harmonisering. Avsikten är att arbetet ska fortsätta i en strukturerad form för mellankommunalt samarbete med GR som arena. De synpunkter som lämnats tyder på att vi har kommit en bit på väg. Förslaget är därför att förbundsstyrelsen rekommenderar medlemskommunerna att anta de förslag som lämnats i utredningen : 1 Reseområde Reseområdet innefattar minst kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. 2 Antal resor Ingen ändring mot hur kommunerna arbetar idag (Göteborg och Härryda är de enda kommunerna som tillämpar viss resebegränsning, men en individuell bedömning görs av behovet av antalet resor). 3 Taxa Taxan för en färdtjänstresa får inte överstiga Västtrafiks baspris med ett påslag för 60 procent. 4 Samarbete Ett GR-samarbete inleds i strukturerad nätverksform.

14 Dnr: Styrgruppsärende Bilaga 1 Till Sociala styrgruppen/gr Förslag om harmonisering av färdtjänstregler Bakgrund Förbundsstyrelsen gav den sociala styrgruppen i uppdrag att arbeta vidare med ett konkret förslag på harmonisering av medlemskommunernas färdtjänstregler, särskilt när det gäller reseområde, antal resor och taxor. Frågan om harmonisering av färdtjänstreglerna har varit aktuell över tid. I en utredning vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) år 2004 gjordes en sammanställning av medlemskommunernas färdtjänstregler. Denna uppdaterades Den uppdaterade sammanställningen från år 2007 visade att GR-kommunerna hade en mängd olika regler och olika sätt att utforma färdtjänst, zonindelning, taxor etcetera. I januari 2010 gav samrådsorganet Västkom och regionkansliet inom Västra Götalandsregionen (VGR) i uppdrag åt en partssammansatt arbetsgrupp att föreslå regler och organisation som skulle ge mer lika villkor för invånarna i hela Västra Götaland att resa med färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor och allmän kollektivtrafik. Två utredningar genomfördes och bland annat föreslogs en samlad organisation. Uppdraget till VästKom och Regionkansliet upphävdes i september 2012 där det uttalades att en fortsatt utvecklingsprocess i första hand bör ske delregionalt. Frågan väcktes därefter i förbundsstyrelsen som gav den sociala styrgruppen i uppdrag att uppdatera sammanställningen från år 2007 samt undersöka möjligheten till samordning för att underlätta färdtjänstresor inom GR-området. En ny kartläggning visade att skillnaderna på färdtjänstreglerna mellan GR-kommunerna fortfarande var stora. En förfrågan sändes ut till kommunerna för att undersöka hur de såg på harmonisering av reglerna, framförallt vad gällde reseområde, antal resor och taxa. De elva kommuner som lämnade yttrande ställde sig i huvudsak positiva till en harmonisering av färdtjänstreglerna i GR-området.

15 Ärendets beredning Utredningen har genomförts av Emma Dahlgren vid Färdtjänstförvaltningen i Göteborgs Stad på uppdrag av GR under tiden januari juni Ärendet har hanterats genom att ta del av tidigare utredningar samt att genomföra dialoger. I GR-kommunerna är det framför allt handläggare och/eller enhetschefer inom färdtjänstområdet som medverkat. En avstämning har gjorts med en medarbetare i kommittén för mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen. Frågorna har också diskuterats med Göteborgs Stad Färdtjänstens råd för funktionshinderfrågor samt Handikappförbunden Västra Götaland. Syftet har varit att få reda på hur en harmonisering av reglerna skulle kunna vara möjlig att åstadkomma. Ett förslag har processats i en workshop där samtliga GR-kommuner utom Kungsbacka medverkade. Under ärendets beredning meddelade Kungsbacka kommun att de inte kommer att ta del i utredningen eftersom de redan samarbetar med kommunerna i Region Halland. Färdtjänsten idag Personers rätt till färdtjänst regleras i lag (1997:736) om färdtjänst (färdtjänstlagen) respektive lag (1997:735) om riksfärdtjänst (riksfärdtjänstlagen). Reglerna i färdtjänstlagen beskriver en lägstanivå för vad som innefattas i kommunernas ansvar att anordna färdtjänst. Färdtjänstlagen ger inga detaljerade regler om hur färdtjänsten ska utformas. Stöd kan tas från förarbeten och praxis, men en del frågor kvarstår oreglerade. Kommunerna har därför själva ett utrymme att utforma villkor och anpassa färdtjänstens utformning och servicenivå. Det utrymme som lämnats åt kommunerna innebär att de bland annat kan bestämma om hur taxan ska sättas, hur stort färdtjänstområdet ska vara och om resebegränsning ska tillämpas. Om harmonisering Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vilket innebär att människor med funktionsnedsättning ska få full och lika tillgång till sina mänskliga rättigheter. Det sägs särskilt i artikel 9 att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva oberoende och fullt ut kunna delta på livets alla områden. I detta innefattas tillgängliga transporter. I färdtjänstlagen kommer detta vidare till uttryck genom att det i 3 sägs att den färdtjänst som anordnas ska vara av en god kvalitet. Regeln tillkom för att säkra en lägstanivå tillika likabehandling av färdtjänstresenärerna i landet. Vad som ligger i detta krav är dock inte helt

16 klarlagt, men utgångspunkten ska vara att det finns ett systematiskt arbetssätt med kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Vi har idag ett läge där kommunerna har valt olika vägar att organisera sin färdtjänst. En del kommuner har en resebegränsning, men resorna kan då företas till ett lågt pris. Andra kommuner låter sina resenärer resa fritt i hela Västra Götaland, men resenärerna får i gengäld betala en högre taxa. Förslag till harmonisering Reseområde Idag: Nästan alla GR-kommuner ger idag sina färdtjänstresenärer rätt att åka till grannkommunerna. Flera kommuner har även ett större reseområde. Ale: Göteborg, Kungälv, Lilla Edet, Trollhättan, Alingsås, Lerum Alingsås: Hela Västra Götaland Göteborg: Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Öckerö Härryda: Mölndal, Göteborg, Partille, Bollebygd, Lerum, Mark Kungälv: Stenungsund, Lilla Edet, Ale, Göteborg, Mölndal, Partille (Kungsbacka: Göteborg, Mölndal, Härryda, Mark, Varberg) Lerum: Ale, Alingsås, Bollebygd, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Partille Lilla Edet: Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla, Stenungsund, Kungälv, Ale, Göteborg, Landvetter flygplats Mölndal: Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mark, Partille, Öckerö Partille: Lerum, Mölndal, Härryda, Kungälv, Kungsbacka, Ale, Göteborg, delar av Öckerö Stenungsund: Ale, Alingsås, Bollebygd, Essunga, Färgelanda, Grästorp, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Lysekil, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Sotenäs, Tjörn, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Vårgårda, Öckerö Tjörn: Hela Västra Götaland Öckerö: Göteborg, Mölndal, Partille, Härryda, Kungälv Förslag: Reseområdet ska minst innefatta kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

17 Konsekvenser: Detta skulle innebära en utvidgning för de flesta kommuner. Förslaget kommer att innebära att resor som tidigare kunde beviljas utanför färdtjänstområdet enligt riksfärdtjänstlagen nu istället blir en del av den vanliga färdtjänsten. Riksfärdtjänst finns för att möjliggöra resor för rekreation eller fritidsverksamhet eller annan enskild angelägenhet i Sverige. För riksfärdtjänst är alltså syftet med resan avgörande och riksfärdtjänst beviljas för enstaka eller kortvarigt återkommande resor. Riksfärdtjänst riktar sig till personer med stora och varaktiga funktionshinder. Taxan för riksfärdtjänst är beslutad av regeringen i förordning (1993:1148) om egenavgifter vid resor med riksfärdtjänst. Taxan för färdtjänst bestäms istället av kommunfullmäktige i respektive kommun. För brukarna skulle ett utökat reseområde innebära mindre byråkrati då man skulle slippa att ansöka om riksfärdtjänst för resor inom GR-området. För kommunerna skulle förslaget kunna innebära minskad handläggning och administration. Samtidigt kan kommunerna befara att resorna kan komma att kosta mer eftersom fler personer kan resa med färdtjänst i stället för riksfärdtjänst. Dock är erfarenheterna från Tjörn och Stenungsund att man inte fick ökade kostnader för resor när man införde ett större reseområde. Av miljöhänsyn bör varje kommun se över hur en utvidgning av reseområdet kan göras utan att fler resor än nödvändigt genomförs med personbil. Antal resor Idag: Två kommuner, Göteborg och Härryda, tillämpar resebegränsning. Enligt färdtjänstlagen ska hänsyn tas till vad som är skäligt utifrån individens behov och situation när det gäller antalet resor. Övriga tio kommuner har en fri tilldelning av antalet resor. Utformningen av resebegränsningen ser ut på följande sätt: Göteborg: Resebegränsningen avser fritidsresor och en individuell bedömning görs. I bedömningen beaktas hur mycket personen önskar resa och om personen kan åka med andra fordon såsom flexlinjen. Schabloner finns men det finns möjlighet att bevilja fler resor.

18 Härryda: Resebegränsningen avser fritidsresor och en schablon om 30 resor per månad tillämpas, med möjlighet att bevilja fler resor. Förslag: Ingen ändring mot hur kommunerna arbetar idag. Konsekvenser: Göteborg och Härryda har under utredningen framfört att det inte är aktuellt i nuläget med en fri resetilldelning. Ett lågt pris har bedömts som viktigare och mer rättvist än en fri resetilldelning. Övriga tio kommuner ser inte resebegränsning som en tänkbar lösning, bland annat eftersom man bedömer att belastningen på handläggningen skulle öka. För brukarna skulle upplevelsen av byråkratiska hinder och begränsningar i livet minska genom en fri resetilldelning. Taxa Idag: Det finns idag flera olika lösningar för kommunernas färdtjänsttaxor. Flertalet kommuner har knutit färdtjänsttaxan till kollektivtrafiktaxan i Västtrafik (Ale, Alingsås, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö). En del av prisskillnaderna mellan kommunerna i dessa fall har att göra med att det även finns prisskillnader i kollektivtrafiken. För kollektivtrafiktaxan använder sig Västtrafik av ett så kallat baspris vilket styr prissättningen för enkelbiljetter, kontoladdning, 5- resorskort, samt priser för anropsstyrd trafik. Respektive pris är en viss procent av baspriset. Baspriset höjs i samband med prisjusteringar. Exempelvis är priset för en enkelbiljett 86 procent av baspriset. Baspriset bestäms av Västtrafik och det är således dit dessa kommuner vänder sig för att få information vid fastställande av färdtjänsttaxan (Ref. Örjan Sjöling och Fredrik Larsson, Västtrafik). Övriga kommuner (Mölndal, Göteborg och Härryda) har fastslagit taxor som inte är knutna till kollektivtrafikens taxor på det här sättet. Förslag: Taxan för en färdtjänstresa får inte överstiga Västtrafiks baspris med ett påslag för 60 procent.

19 Konsekvenser: När en taxa sätts för en viss resa ska kontroll ske mot baspriset så att färdtjänsttaxan inte överstiger baspriset med ett påslag om 60 procent. En sådan här lösning möjliggör för kommunerna att fortsätta tillämpa de taxesystem de har och ger samtidigt brukarna en garanti att priserna inte överstiger detta maximitak. Systemet med Västtrafiks baspris plus påslag används av flertalet kommuner idag. Den kommun som har det högsta påslaget är Stenungsund som tillämpar ett sextioprocentigt påslag. Vissa av Göteborgs taxor för resor till kranskommuner hamnar också på denna nivå. Dagens taxenivåer som redovisas i bilagan visar att samtliga kommuners taxor ligger under det föreslagna maximitaket. Tanken med förslaget är inte att kommunerna ska förändra sin taxa till att bli baspris plus 60 procent. Istället ska denna modell fungera som ett maximitak som färdtjänsttaxan inte får överstiga. Fortsatt samarbete De handläggare och chefer i GR-kommunerna som har varit involverade i utredningen har uttryckt att de ser en vinst i att kontinuerligt kunna föra en gemensam dialog om färdtjänstfrågor. Det finns behov av ett forum för att diskutera frågor om myndighetsutövning och utförande av resorna samt kommunernas förhållande till andra trafikaktörer. Den statliga myndigheten Trafikanalys håller just nu på med en förstudie om att samordna de samhällsbetalda resorna i Sverige. Ett förslag ska presenteras senast med en analys av den nuvarande lagstiftningen ur ett brukar- och myndighetsperspektiv och med ett förslag på vilka förbättringsåtgärder som bör göras. En av frågorna som förstudien hanterar är förutsättningarna för kommuner och landsting att mer effektivt organisera persontransporter. Därför finns all anledning till fortsatt samverkan GR-kommunerna emellan. Det föreslås därför att ett GR-samarbete inleds, exempelvis i nätverksform. Ett GR-gemensamt förbättringsarbete som sker kontinuerligt ökar möjligheterna till att utveckla en färdtjänst med god kvalitet och med större möjlighet till likabehandling.

20 Några kommentarer Förslaget bygger på vad som i dialog med kommunerna förefaller vara möjligt att åstadkomma i nuläget. I ett fortsatt kontinuerligt samarbete kan nya steg tas. En viktig aspekt av förslaget är insikten att harmoniseringen av färdtjänstregler är en process som bygger på god vilja. Varje kommun har fortfarande sin självständighet men om ett samarbete inleds bygger det på att harmoniseringen upprätthålls. Denna utredning innefattar inte ekonomiska beräkningar. Förslaget kan påverka kommunerna på olika sätt. Detta är en naturlig följd eftersom förslaget innebär ett försök att harmonisera ett område där det idag tillämpas en mängd olika regler. Härryda kommun har exempelvis påpekat att ett utökat reseområde för dem till att innefatta GR-kommunerna innebär ett större reseområde västerut. Då de har en del resenärer som istället vill resa österut finns risk för att utvidgningen ses som orättvis. Sådana här konsekvensbeskrivningar behöver antagligen göras av varje kommun i dialog med brukarföreträdare där eventuella konsekvenser får ställas mot värdet av en harmonisering. Förslag till beslut Sociala styrgruppen föreslås besluta Att ställa sig bakom förslaget att åstadkomma en harmonisering av färdtjänstreglerna när det gäller taxa, antal resor och reseområde i GRkommunerna (inte Kungsbacka). Att föreslå förbundsstyrelsen att utredningen skickas på remiss till medlemskommunerna. Göteborg den 27 maj 2014 Cecilia Bokenstrand Elisabeth Beijer Emma Dahlgren

21 Bilaga Färdtjänsttaxa inom kommun Kollektivtaxa inom kommun Baspris + 60 % Fig. 1 visar skillnaden på vad en resa kostar inom GR-kommunen om den företas med färdtjänst respektive med kollektivtrafik. Därtill visas vad en resa maximalt skulle få kosta enligt förslaget om harmonisering. Siffrorna i y-axeln motsvarar kronor, till exempel En resa med färdtjänst inom Ale kommun kostar 44 kronor Färdtjänsttaxa kranskommun Kollektivtaxa kranskommun Baspris + 60 % Fig. 2 visar skillnaden på vad en resa kostar från GR-kommun till kranskommun om den företas med färdtjänst respektive med kollektivtrafik. Därtill visas vad en resa maximalt skulle få kosta enligt förslaget om harmonisering. Siffrorna i y-axeln motsvarar kronor, till exempel En resa med färdtjänst från Ale till Kungälv kostar 66 kronor. Uträkningen baseras på resorna Ale-Kungälv, Alingsås-Lerum, Göteborg-Partille, Härryda-Mark, Kungälv-Göteborg, Lerum-Alingsås, Lilla Edet- Ale, Mölndal-Göteborg, Partille-Lerum, Stenungsund-Kungälv, Tjörn-Stenungsund, Öckerö- Göteborg

22 Bilaga Sammanställning av svar på frågan till GR-kommunerna om förslaget till harmonisering av färdtjänst Svaren redovisas med (tillstyrker inte förslaget) eller + (tillstyrker förslaget) Kommun Nämnd Datum Ale KS Reseområde Antal resor Taxa Kommentarer Positiva till det arbete som påbörjats för större likabehandling men tycker inte att arbetet går tillräckligt långt. GR borde arbeta mer intensivt för att nå samordning. Förslaget har inte så stor betydelse för Ale. Det bör framgå vilka baspriser man utgår från Gbgs- matrisen eller Zonerna. Alingsås Vård- och äldreomsorgsnämnden Göteborg Färdtjänstnämnden KS Ser fram emot ett fortsatt kontinuerligt samarbete inom GR Alingsås uppfyller redan förslaget i de kriterier som är presenterade. Ställer sig bakom förslaget Positiva till förslaget i sin helhet med följande tillägg: En utvärdering av arbetet med harmonisering behöver göras senast tre år efter att arbetet påbörjats. Det fortsatta samarbetet mellan GR-kommunerna behöver definieras. Det bör organiseras efter en fastlagd princip med regelbundna möten med tydlighet i vilka frågor som ska hanteras, deltagare, sammankallande och vem som ansvarar för dagordningen. Protokoll bör föras. Det bör framgå hur frågorna ska drivas utifrån ett fortsatt självbestämmande och samtidigt större möjlighet till likabehandling.

23 Härryda KS Kungsbacka Medverkar ej Kungälv KS Lerum KS Lilla Edet KS Mölndal KS Partille KS Den grundläggande principen om att färdtjänst i första hand ska jämföras med allmän kollektivtrafik behöver beaktas Ställer sig inte bakom förslaget. Efterfrågar vidare utredning av konsekvenserna vid eventuell utökning av reseområdet. Det finns både för- och nackdelar med likartade regler. Viktigt att konsekvenserna av harmonisering ger övervägande positiva effekter för varje kommun. Härryda har tillsammans med Gbg lägre egenavgifter och tillämpar reseområde till närliggande kommuner, vilket bedöms vara mest fördelaktigt för färdtjänstresenärerna i Härryda. Om en utökning av reseområdet till GR-kommunerna blir aktuell kan det anses orättvist för invånare i kommunens östra delar som vill resa österut Förslaget till harmonisering godkänns. En kommunintern arbetsgrupp utses för att göra en översyn i Kungälv av taxesättningen och organisationen för samhällsbetalda resor Positivt inställd till en harmonisering av färdtjänstreglerna. Om det uppkommer problem med harmoniseringen som beror på att det är svårt att få samtliga kommuner att enas skulle en lösning kunna vara att gå vidare med harmonisering för de kommuner som kan komma överens. I ett sådant läge vill Lerum gå vidare i förfarandet Har inget att invända mot förslaget. + och Förslaget tillstyrks med förbehållet att reseområdet vad gäller arbetsresor ska få beslutas av varje kommun. En viss harmonisering av reglerna inom GR bedöms vara ett första steg mot en önskvärd övergång till länsfärdtjänst, dvs där VGR tar över ansvaret och - En ökad samordning och samverkan på färdtjänstområdet är av godo. Förslaget innebär inga radikala förändringar av Partille kommuns regler, dock en utvidgning av färdtjänstområdet jämfört med idag vilket förvaltningen ser positivt på.

24 Frågan om månadskort bör i nuläget hållas isär från frågorna om taxa och fortsatt hanteras av de enskilda kommunerna. Stenungsund Kommer upp på KS Tjörn KS:s miljö- och samhällsbyggnadsut skott Öckerö Mikael Johannisson ska återkomma, ärendet är inte politiskt behandlat Ställer sig bakom GR:s förslag. Förslaget ligger i linje med Stenungsunds nuvarande riktlinjer och taxa Tillstyrker remissen.

25 Ärende 3

26 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen GRs roll och uppdrag som stöd i socialtjänst och hälso- och sjukvårdsfrågor Sammanfattning av ärendet Förbundsstyrelsen uppdrog åt förbundsdirektören att i nära dialog med medlemskommunerna initiera en utredning där GRs roll och uppdrag som stöd i socialtjänst- samt hälso- och sjukvårdsfrågor klargörs. Utredningen har slutförts och visar att GR tidigare hade ett uppdrag i hälso- och sjukvårdsfrågor, i alla fall formellt sett. Kommunerna i länet byggde i början på 2000-talet en struktur för hantering av hälso- och sjukvårdsfrågor på regional nivå. Över tid har dock uppfattningen att GR saknar uppdraget att verka för samordnat agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor kommit att dominera. Det innebär att GRs medlemskommuner idag saknar en samordnande aktör vilket dels missgynnar dem i mötet med Västra Götalandsregionen och dels försämrar invånarnas möjlighet att få vård på lika villkor. Avsaknaden av uppdrag hanteras idag genom att GR och VästKom skapar speciallösningar för att möta medlemskommunernas intressen och behov. Detta leder dock till kommunikationsproblem och en situation där medlemskommunerna får ojämlika villkor i samverkan samt att VästKoms möjligheter att hantera sitt uppdrag påverkas. Utredningen menar att eftersom GR utgör en central del av den regionövergripande strukturen för samverkan i hälso- och sjukvårdfrågor är organisationen involverad i hälso- och sjukvårdsfrågor i gränslandet till Västra Götalandsregionen vare sig den eller övriga aktörer uppfattar att ett samordnande uppdrag finns. Det bedöms därför ligga i medlemskommunernas intresse att GR ges ett förtydligat uppdrag att samordna deras gemensamma agerande när det kommer till hälsooch sjukvårdsfrågor.

27 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till beslut Att förbundsstyrelsen noterar informationen. Att förbundsstyrelsen ställer sig bakom utredningens slutsats att GRs uppdrag bör förtydligas. Att förbundsstyrelsen ger förbundsdirektören i uppdrag att ta fram förslag på ett förtydligat uppdrag för GR avseende medlemskommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor. Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand, Cornelia Björk Bilagor Bilaga 1: Utredning om omfattningen av Göteborgsregionens kommunalförbunds uppdrag inom det sociala området Uppdraget som försvann

28 Ärende 4

29 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Representanter till politisk beredningsgrupp för arbetet med hjälpmedelsavtalet samt hälso- och sjukvårdsavtalet Inom territoriet Västra Götaland pågår för närvarande två större avtalsarbeten inom hälso- och sjukvård som berör de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. Det ena är hjälpmedelsavtalet som träder i kraft den 1 oktober innevarande år och det andra är hälso- och sjukvårdsavtalet där avtalsarbetet just nu organiseras. I anslutning till det här arbetet har konstaterats att den politiska involveringen bör öka. Därför finns nu ett förslag om att en politisk beredningsgrupp ska tillsättas som hanterar dessa båda processer - genomförande och uppföljning när det gäller hjälpmedelsavtalet och det framåtsyftande avtalsarbetet när det gäller hälso- och sjukvårdavtalet. Utdrag ur protokoll från Västkoms styrelsemöte , 8: "Den fortsatta processen med översyn av hälso- och sjukvårdsavtalet. Pär Levander föredrar. I enlighet med styrelsens diskussioner vid styrelsemötet den 28 april 2015 har kansliet och kommunalförbunden tillsammans med VGR utarbetat ett förslag till organisering av arbetet med att ta fram ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal för VG. De goda erfarenheterna av arbetet med det nya hjälpmedelsavtalet har varit vägledande. Önskemålet om en stärkt politisk insyn och styrning i arbetet föreslås tillgodoses genom att en särskild politisk beredningsgrupp tillsätts under Samrådsorganet. Beredningsgruppen kan bemannas med samma företrädare som finns för hjälpmedelssamarbetet och man får på så sätt en rationell hantering med användning av befintliga samverkansorgan." Bifogat finns uppdraget för hjälpmedelsavtalet formulerat förutsättningen är att motsvarande uppdragshandling tas fram för hälsooch sjukvårdsavtalet. För GR-området ska två representanter utses, en från GR och en från Göteborgs stad.

30 Göteborgsregionens kommunalförbund Förslag till beslut Förbundstyrelsen föreslås att för GRs del utse Henrik Ripa (M), ordförande i sociala styrgruppen, att ingå i beredningsgruppen som en av två representanter för GR-området där den andra representanten utses direkt av Göteborgs stad.

31 Ärende 5

32 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Yrkande om att inrätta en enhet som arbetar mot radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism Rubricerat yrkande inkom till GR från Kristdemokraterna via David Lega (KD), adresserat till GRs förbundsstyrelse. Förslag till beslut Att uppdra åt sociala styrgruppen att bereda förslaget och därefter återkomma till förbundsstyrelsen. Göteborg Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand

33 Yrkande: KD GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Yrkande om att inrätta en enhet som arbetar mot radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism Säkerhetspolisen beräknar att omkring 300 personer har rest från Sverige för att kriga i Mellanöstern. Siffran ökar snabbt. Redan 2012 reste personer från Göteborgsregionen till Irak och Syrien och anslöt sig till jihadistiska grupper som sedan blev delar i Islamiska staten, IS. Det här problemet berör hela Göteborgsregionen. GR bör inrätta en tidsbegränsad enhet som arbetar mot rekrytering och radikalisering. Enheten ska i nära samarbete med GR:s medlemskommuner arbeta med tydliga och mätbara verksamhetsmål, kring exempelvis antalet resande till Syrien, rekrytering och spridning av information. Tanken med verksamheten är att den ska sträva efter att upprätta och regelbundet uppdatera en lägesbild i samråd med andra myndigheter och aktörer som är avgörande för kommunernas verksamheter. Lägesbilden ska sedan tjäna som utgångspunkt för vilka åtgärder/insatser som kan och bör genomföras. Verksamheten bör säkerställa att medlemskommunerna har de kontaktytor som krävs och samarbetar. De bör stödja utbildning av de som möter ungdomar i riskzonen i vardagen, såsom lärare, socialtjänst, kuratorer och de ideella organisationer som arbetar med ungdomarna. De ska ta fram en konkret åtgärdsplan och en krishanteringsplan som kan användas vid behov. Verksamheten ska sedan avsluta sitt arbete med en lägesrapport följt av rekommendationer till kommuner och stadsdelar kring hur man bör arbeta vidare med dessa frågor. Yrkande Att inrätta en gemensam enhet inom Göteborgsregionen som arbetar mot radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremistiska grupper, enligt yrkandets intentioner David Lega (KD)

34 Ärende 6

35 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till förbundsstyrelsen Stråket Göteborg-Borås 2035 En gemensam målbild för en hållbar regional struktur Måldokumentet Stråket Göteborg-Borås 2035 En gemensam målbild för en hållbar regional struktur är framtaget i samverkan mellan Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och Boråsregionen - Sjuhärads kommunalförbund samt kommunerna Göteborg, Mölndal, Härryda, Mark, Bollebygd och Borås. Måldokumentet är framtaget i enlighet med den av parterna gemensamma avsiktsförklaringen daterad (bilaga). Förslag till beslut Att godkänna föreliggande förslag till Stråket Göteborg-Borås 2035 en gemensam målbild för en hållbar regional struktur Att rekommendera berörda medlemskommunerna att besluta att ställa sig bakom densamma. Göteborg Helena Söderbäck /Maria Sigroth

36 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Tjänsteutlåtande Maria Sigroth Stråket Göteborg-Borås 2035 En gemensam målbild för en hållbar regional struktur Målbilden är framtagen i samverkan mellan kommunalförbund och kommunerna i stråket. Målbilden är framtagen i enlighet med den av parterna gemensamma avsiktsförklaringen dat Bakgrund och syfte Stråket Göteborg-Borås är ett av de mest expansiva stråken i den växande arbetsmarknadsregionen. Stråket har länge varit föremål för fördjupade studier med syfte att tillskapa såväl en höghastighetsbana mellan Göteborg och Stockholm som en utvecklad spårbunden regiontrafik. Hösten 2013 tog GR och Borås Stad initiativ till ett utökat samarbete kring en utvecklad gemensam samhällsplanering i stråket. Metod och grundtanke vilade på samma grund som gjort GRs strukturbild till en framgång. De viktigaste frågorna att skapa samsyn kring var - Öka den regionala tillgängligheten - Utveckla näringslivet - En gemensam strategi för framtida markanvändning - Utveckla former för dialog och kommunikation Arbetet kring frågeställningarna utmynnade i en avsiktsförklaring vilken samtliga kommuner och kommunalförbund ställde sig bakom (Göteborg, Mölndal, Härryda, Mark, Bollebygd, Borås, Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund och Göteborgsregionens kommunalförbund). Avsiktsförklaringen tydliggör utgångspunkter och former för ett fortsatt samarbete. Utifrån avsiktsförklaringen har en gemensam målbild tagits fram. Arbetet har skett i nära samverkan mellan de parter som tecknade avsiktsförklaringen samt Trafikverket, VGR och Swedavia.

37 Göteborgsregionens kommunalförbund Arbetet med målbilden har, vid sidan av att vara en kunskapsplattform, varit att ta fram gemensamma scenarier för övergripande utveckling och markanvändning i stråket som underlag för dialog med Trafikverket och VGR. Målbilden presenterades och diskuterades vid en workshop mellan politiker och tjänstemän Målbilden har justerats efter synpunkter och förslag som framkom vid workshopen och är nu färdigt för att antas. De huvudsakliga ändringarna som gjorts i dokumentet är att tidshorisonten ändrats från 2050 till 2035 för att bättre kunna samordnas med VGRs inriktningsdokument Målbild tåg 2035 samt att dispositionen i dokumentet lagts om så att målbilden kommer först och bakgrundsfakta sist. Med Stråket Göteborg-Borås En gemensam målbild för en hållbar regional struktur som grund planeras nu det fortsatta samarbetet. De viktigaste frågorna att gå vidare med i dagsläget är hur den regionala trafikeringen kan byggas ut, studera godsproblematiken närmare samt ytterligare utveckla scenarier kring potentialen i bebyggelseutveckling längs stråket. Sammanfattning Dokumentet Stråket Göteborg-Borås En gemensam målbild för en hållbar regional struktur innehåller förutom vår gemensamma inriktning och målbild en beskrivning över stråket idag, hur samverkan fungerar och förslag till hur processen kan fortsätta. Dokumentet är relativt fylligt varför en kortversion har tagits fram för att kunna ge en sammanfattande bild. Bilagor Stråket Göteborg Borås Målbild 2035 Kortversion av Stråket Göteborg Borås Målbild 2035 Avsiktsförklaring daterad

38 Nätverk av människor, möten & mångfald Enkelt vardagsliv Här är det bekvämt att bo och samtidigt enkelt att nå både de större städerna och landsbygden. Hållbart resande Den nya järnvägen har gjort det hållbara resandet självklart. Götalandsbanan samspelar med övrig infrastruktur och erbjuder många alternativ för hållbara resor inom och utanför stråket. Rikt stadsliv Städerna kompletterar varandra som två spännande destinationer för Sverige och världen. Del av världen Göteborg Landvetter flygplats är en knutpunkt för regionala, nationella och internationella resor där tåg och flyg kompletterar varandra. Attraktivt boende Tydliga knutpunkter skapar förutsättningar för service, handel och attraktivt boende. En gemensam arbetsmarknad Vi har attraktiva arbetsplatser som är blandade med andra verksamheter som skolor, butiker och kultur. Företagsklimatet är välkomnande där kommunerna samverkar för att finna lösningar för företag som vill etablera sig i stråket. Stråket G ö teborg-borås Målbild 2035 Gemensam inriktning för en hållbar regional struktur i stråket Göteborg-Borås

39 Målbild 2035 År 2035 är Göteborg-Borås ett ännu starkare stråk präglat av samverkan, stark identitet och framtidstro. Vi är Sveriges största tågpendlingsstråk där majoriteten av alla personresor görs på ett hållbart sätt. Den nya järnvägen har skapat en struktur som knyter ihop stråket i ett sammanlänkat transportsystem där hela resan fungerar effektivt. Vi har fått en gemensam arbetsmarknad med starka kluster och ett aktivt utbyte mellan utbildning, forskning och näringsliv. Vi har kommit närmare varandra och stråket erbjuder en variation av möjligheter att leva, resa och arbeta. Samhällena i stråket har hög tillgänglighet till både kust, skog, storstad och landsbygd och gör vardagslivet enklare och rikare. Med andra ord är vi 2035 ett stråk för möten, människor och mångfald! Ett förstärkt stråk Den nya järnvägen är tillsammans med Kust till kustbanan och Riksväg 40 ryggraden i stråket. Den nya järnvägen är grundstrukturen som bär det hållbara resandet i stråket. Sveriges näst största flygplats är en viktig nod i stråket. Stationen Landvetter flygplats har förbättrade kommunikationer och erbjuder byten mellan tåg och flyg. Den nya järnvägen är en länk i en ny stambana mellan Stockholm och Göteborg via Jönköping och avlastar Västra stambanan. En enklare vardag Järnvägen ger människor nya möjligheter att nå sina målpunkter. Stationerna fungerar inte enbart som resecentrum utan är smarta knutpunkter med kompletterande kollektivtrafik som matar till noderna och förenklar vardagslivet för fler. Bostäderna är koncentrerade kring stationerna vilket möjliggör ett rikt serviceutbud och närhet till kollektivtrafik. Cykel-, bil- och bussmatning till stationerna kompletterar tåget, och underlättar för boende med längre avstånd till stationen. En regionförtätning Den nya järnvägen har tillsammans med Kust till kustbanan skapat förutsättningar för regionförtätning. Ny och befintlig infrastruktur kompletterar varandra och stråket har attraktiva bytespunkter. Den nya järnvägen försörjer därmed många fler än de som bor i stråket. Järnvägen är en ryggrad med stationer som fungerar som kopplingar för omlandet och ger stråket en stor räckvidd. Därmed är influensområdet större än stråket. Med en ny järnväg har restiderna kortats. Det innebär att vi når längre på kortare tid och hela stråkets utbud av arbetsplatser, kulturutbud boendemiljöer, och fritidsaktiviteter finns därmed närmare. Både människor och företag kommer närmare varandra och vi har en region med stort befolkningsunderlag som gynnar utbudet av arbetskraft, idéer och kultur. Ett hållbart resande Med den nya järnvägen har det hållbara resandet förenklats. Sträckan Göteborg-Borås är Sveriges starkaste tågpendlingsstråk vilket ger miljövinster och en godare stadsmiljö med mer plats för människor. Kollektivtrafiken är så attraktiv att det är det självklara valet. Vi är ett hållbart stråk eftersom fler människor kan hitta arbete och utbildning i en större region. Kollektivtrafiken gör att människor som bor långt från arbetsplatsen får samma förutsättningar att pendla till jobbet som de som tar bilen. Det skapar nya möten mellan människor inom och utanför stråket. Vi är också ett hållbart stråk eftersom företagens upptagningsområden vidgas och ny kompetens kan strömma in. Därmed säkrar vi konkurrenskraften för vårt diversifierade näringsliv som verkar på regionala och globala marknader. Ett sammanhållet stråk Utbyggnaden av järnvägen har skapat ett tätare samarbete inom stråket. År 2035 är vi en gemensam arbetsmarknadsregion med starka kluster och branscher. Det sker ett aktivt kunskapsutbyte mellan högskolor och universitet som ger synergieffekter för näringslivet. Det är ett stråk med gränslösa samarbeten som gynnar den hållbara utvecklingen. Gränserna har överbryggats och det är självklart att leva och verka i alla delar av stråket. Människor och företag upplever att de är en del av en välfungerande storstadsregion det finns självförtroende i stråket.