Tid: Onsdagen den 28 januari 2015 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Individnämnden Tid: Onsdagen den 28 januari 2015 kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning Föredraganden 4. Information om sekretess samt praktiska frågor Förvaltningschef Sven Bergelind 5. Ansökan om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption enligt 6 kap 6 och 12 socialtjänstlagen. Sekretess! Handlingar delas ut på sammanträdet. 6. Yttrande enligt 4 kap 10 Föräldrabalken. Sekretess! Handlingar delas ut på sammanträdet. 7. Kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Dnr 2014/IN227 Socialsekreterare Kajsa Ankersson Socialsekreterare Kajsa Ankersson Verksamhetschef Ann-Christine Gustavsson 8. Information 9. Anmälan om inkomna skrivelser 10. Anmälan av delegeringsbeslut Peter Spjuth (V) Ordförande

2 d~.1~ `~"'i" ~~ LILLA EDETS ~~~~:/ KOMMUN ~~~ Dnr 2014/IN Sammanfattning GR:s förbundsstyrelse har tillskrivit medlemskommunernas kommunstyrelser för att få synpunkter på förbundsstyrelsens antagna inriktning och utgångspunkter för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Inriktningen och utgångspunkterna gäller hur man kan bidra till att öka individers möjligheter att välja bostadsort inom regionen, operativa insatser som kommunerna kan samverka kring förutom samhällsorientering och yrkesutbildningar med språkstöd samt vad man anser hur statens regler behöver ändras så att kommunerna klarar ett hållbart mottagande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från verksamhetschef daterad den 9 januari Skrivelse från GR Förslag på utgångspunkter Förslag till GR Protokoll GR Förslag till individnämnden 1. Öka individers möjligheter att välja bostadsort inom regionen: Individnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att man tillsammans med Göteborgsregionens kommuner samlas kring byggnation av attraktiva, mindre bostäder med låga kostnader samt att kommunstyrelsen tar initiativ till en ökad byggnation i Lilla Edet med start Lilla Edet kan därmed bli ett efterfrågat alternativ till bosättning och i kombination med en väl fungerande och utbyggd infrastruktur blir det möjligt att hålla kontåkten med släktingar och vänner som kanske bor i Göteborg.

3 f, ~Y~ Li~.~ W a t~~!/ ~ ~ 1r ` 2. OpeNativa insatser förutom salnhällsoriente~ing och ynkesutbildningar ined spi åkstöd Individnämnden föreslår lcoininunstyrelsen besiuta att tillsammans med Göteborgsregionens kommuner initiera en samverkan loring flyktingguider, som kan bistå enskilda och familjer med individuellt anpassad information och kontakter med olika myndigheter. För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden beslutar kommunstyrelsen också att samverka kring fördjupad och utökad studie-och yrkesvägledning med tolk samt inrättande av introduktionsassistenter, som får till uppgift att stödja personer under den första perioden i arbetslivet. Kultur och fritidsnämnden får i uppdrag att inrätta lättillgängliga mötesplatser mellan de angränsande kommunerna för den nyanlände och som även är öppna för allmänheten. Satsningen skulle kunna innebära att de mindre kommunerna som Lilla Edet blir attraktiva och kända. 3.Statens Negler: Individnämnden föreslår att kommunstyrelsen ställer sig bakom förbundsstyrelsens beslut beträffande förändring av statens spelregler för att möjliggöra ett hållbart mottagande i kommunerna. Kommunstyrelsen beslutar att man tillsaininans med Göteborgsregionens kommuner samlas kring ett ökat samarbete med Migrationsverket för ett förbättrat informationsutbyte, vilket är avgörande för kommunernas planering av skolgång, bostäder och övriga introduktionsinsatser. Beslutet expedieras till Individnämnden Kommunstyrelsen _,% ~. r ~~ F p, 5

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /IN227-2 Förslag till yttrande beträffande kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar Dnr 2014/IN227 Sammanfattning GR:s förbundsstyrelse har tillskrivit medlemskommunernas kommunstyrelser för att få synpunkter på förbundsstyrelsens antagna inriktning och utgångspunkter för att främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Inriktningen och utgångspunkterna gäller hur man kan bidra till att öka individers möjligheter att välja bostadsort inom regionen, operativa insatser som kommunerna kan samverka kring förutom samhällsorientering och yrkesutbildningar med språkstöd samt vad man anser hur statens regler behöver ändras så att kommunerna klarar ett hållbart mottagande. Ärendet GR:s förbundsstyrelse önskar synpunkter på följande områden: 1. Öka individers möjligheter att välja bostadsort inom regionen. Under en följd av år har den största andelen nyanlända mottagits i Göteborg. 2. Operativa insatser förutom samhällsorientering och yrkesutbildningar med språkstöd 3. Statens regler Beslutsunderlag Skrivelse från GR Förslag på utgångspunkter Förslag till GR Protokoll GR Tjänsteskrivelse daterad den 9 januari 2015

5 sid- 2 - Förslag till individnämnden 1. Öka individers möjligheter att välja bostadsort inom regionen: Individnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att man tillsammans med Göteborgsregionens kommuner samlas kring byggnation av attraktiva, mindre bostäder med låga kostnader samt att kommunstyrelsen tar initiativ till en ökad byggnation i Lilla Edet med start Lilla Edet kan därmed bli ett efterfrågat alternativ till bosättning och i kombination med en väl fungerande och utbyggd infrastruktur blir det möjligt att hålla kontakten med släktingar och vänner som kanske bor i Göteborg. 2. Operativa insatser förutom samhällsorientering och yrkesutbildningar med språkstöd Individnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att tillsammans med Göteborgsregionens kommuner initiera en samverkan kring flyktingguider, som kan bistå enskilda och familjer med individuellt anpassad information och kontakter med olika myndigheter. För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden beslutar kommunstyrelsen också att samverka kring fördjupad och utökad studie-och yrkesvägledning med tolk samt inrättande av introduktionsassistenter, som får till uppgift att stödja personer under den första perioden i arbetslivet. Kultur och fritidsnämnden får i uppdrag att inrätta lättillgängliga mötesplatser mellan de angränsande kommunerna för den nyanlände och som även är öppen för allmänheten. Satsningen skulle kunna innebära att de mindre kommunerna som Lilla Edet blir attraktiva och kända. 3.Statens regler: Individnämnden föreslår att kommunstyrelsen ställer sig bakom förbundsstyrelsens beslut beträffande förändring av statens spelregler för att möjliggöra ett hållbart mottagande i kommunerna. Kommunstyrelsen beslutar att man tillsammans med Göteborgsregionens kommuner samlas kring ett ökat samarbete med Migrationsverket för ett förbättrat informationsutbyte, vilket är avgörande för kommunernas planering av skolgång, bostäder och övriga introduktionsinsatser. Ann-Christine Gustavsson Verksamhetschef/RektorAMA ann-christine.gustavsson@lillaedet.se Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen sid 2/2

6 /KS Remiss Kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. Ärendet överlämnas för yttrande till: Individnämnden. Svar skall inkomma till kansliavdelningen senast den: 31 januari Var vänligen åberopa kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0405. Vänliga hälsningar Annika Mändlo ank 59514

7 Göteborg 20t4-lL-17 Till kommunstyrelserna i medlemskommunerna Inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgregionen Här översänds beslut och tillhörande handlingar från GRs förbundsstyrelse 2Ol4-7O-24, 5 324, i rubricerat ärende. GRs förbundsstyrelse beslöt den 24 oktober 2014 att godkänna förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgregionen. Förbundsstyrelsen beslöt dessutom att sända antagen inriktning till medlemskommunerna för synpunkter. Styrelsens beslut samt antagen inriktning bifogas. Inriktningen med angivna utgångspunkter ansluter sig till GRs verksamhetsinriktning och budget för 2015 som antogs av dess förbundsfullmäktige den I verksamhetsinriktningen anges bland annat att "ett ökat flyktingmottagande kommer att kräva en ökad mobilisering hos GR-kommunerna för att hantera inflödet samt skapa möjligheter för en god etablering och introduktion". Flyktingsituationen har snabbt förändrats sedan dess. I mars 2014 prognostiserades att cirka flyktingar kommer att söka asyl i Sverige, Oktoberprognosen pekar på drygt 1OO OOO för kommande året. Om inte konflikterna i flyktingregionerna avtar och om inte övriga EU- medlemmar ökar sitt mottagande bedöms flyktingströmmarna till Sverige kvarstå på en fortsatt hög nivå de närmaste åren. För att klara ett bra mottagande krävs extraordinära insatser från samhällets alla institutioner och samhället i stort. Förbundsstyrelsen önskar medlemmarnas synpunkter på inriktningen och utgångspunkterna. Några frågor är: a För att undvika en fortsatt segregation ska medlemskommunerna aktivt bidra till att öka individers möjligheter att välja bostadsort inom regionen. På detta sätt medverkar alla kommuner mot målet att nå en jämnare spridning av var människor bosätter sig och till att mottagningskapaciteten kan öka i regionen. Vad kan göras på kort och längre sikt? a Finns det fler operativa insatser som kommunerna kan samverka kring, utöver den regionala samhällsorienteringen och yrkesutbildningar med språkstöd, i syfte Ale Al i ng sâ s Göteborg Ha rryda Ku ngsb ac ka Ku ngàlv Lerum Lil la Edet Môlndal Partille Stenungsund Tjórn 0ckerö Göteborgsregionens kommunalförbund (GRl I Besök Gårdavägen 2 eost Box 5073, 40222GöIeborC Tel Fax I 7 e-post gr@grkom.se I wv'rw.grkom,se

8 att underlätta mottagandet? a I förbundsstyrelsens beslut anges att staten bör förändra sina spelregler på ett antal punkter för att göra det möjligt för kommunerna att klara ett hållbart mottagande. Vad utöver detta bedömer medlemskommunerna vara väsentligt? Kommunernas synpunkter ska vara GR tillhanda senast 2O7S-O2-77. Vid frågor kontakta ulrica.furby@grkom.se, eller gustav. hojer(ôgrkom.se För Göteborgsregionens kommunalförbund Helena Söderbäck Förbu ndsd irektör

9 Förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Främja nyanländas etablering en förutsättning för hållbar tillväxt och social utveckling Göteborgsregionens medlemskommuner har via GR sedan årsskiftet 2010/11 etablerat en plattform för gemensamt agerande när det gäller nyanlända vuxna flyktingar med uppehållstillstånd. Ett samarbete har etablerats på flera områden, bland annat drivs en gemensam regional samhällsorientering som är öppen för alla nyanlända i Göteborgsregionen. Yrkesutbildningar med språkstöd är ett annat exempel som prövas och utvecklas kommungemensamt. I GRs budget och verksamhetsinriktning för 2015 som antogs av GRs förbundsfullmäktige den 10 juni 2014, uttrycks att det ökade flyktingmottagande kommer att kräva en ökad mobilisering hos GRkommunerna för att hantera inflödet samt skapa möjligheter för en god etablering och integration. Vidare anges i verksamhetsinriktningen att styrgruppen för arbetsmarknad ska verka för: - Att kommungemensamma plattformen för nyanlända flyktingar stärks, - Att GR stödjer kommunerna samt ger möjlighet till samverkan och samutnyttjande vid ett ökat mottagande. Styrgruppen för arbetsmarknad har uppdragit åt GR att tillsammans med representanter från några av medlemskommunerna som också ingår i arbetet med den kommungemenensamma plattformen för nyanlända, utarbeta ett förslag till det fortsatta kommungemensamma arbetets inriktning. 1 Utgångspunkten är att alla medborgares resurser är till nytta för regionens utveckling, och att det är en gemensam angelägenhet att skapa bra villkor för allas möjligheter till självförsörjning. Flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande som kräver samarbete mellan stat och kommun. Ett bra etableringsarbete är tillväxtfrämjande, bidrar till att klara framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. Asyl- och flyktingmottagandet innebär både möjligheter och utmaningar. Flyktingmottagandet ställer höga krav på alla samhällsaktörer och inte minst på kommunerna. 1 I arbetsgruppen har ingått: Magnus Billborg enhetschef försörjningsstöd Sektor Arbete, Trygghet, Omsorg Ale kommun, Pia Borg planeringsledare SLK Göteborgs Stad, Veronica Morales verksamhetschef Social Resursförvaltning Göteborgs stad, Tarja Thorén verksamhetschef Social- och Arbetsmarknadsförvaltningen Mölndals stad samt Ulrica Furby och Gustav Höjer GR.

10 Det råder stor brist på kommunplatser och många flyktingar bor lång tid på Migrationsverkets (MIV) anläggningar som på flera ställen är överbelagda. Riksrevisionens granskning visar att nära åttiofem procent av de nyanlända väljer att ordna eget boende eller flytta till anhöriga. Det innebär också att utflyttningen från Migrationsverkets anläggningsboenden till stora delar sker utan den planering som Arbetsförmedlingen ska ansvara för när det gäller att hitta plats för bosättning där det också finns arbete. Bakgrund Nationellt Antalet asylsökande har sedan hösten 2012 ökat markant. År 2013 ökade antalet asylsökande från (år 2012) till närmare personer. Drygt 36 % av de asylsökande var kvinnor. Knappt 50 % av de som sökt asyl fick uppehållstillstånd. Den i särklass största andelen asylsökande kom från Syrien. Cirka flydde därifrån för att söka asyl i Sverige och 85 % av de ärenden som prövats fick bifall. Migrationsverkets huvudscenario i den senaste prognosen för 2014 pekar på att ca personer kommer att söka asyl i Sverige under året. Det är en ökning med personer sedan prognosen i mars i år. Flyktingsituationen i vår omvärld riskerar att förvärras ytterligare bland annat beroende på utvecklingen i Irak och dess närområden. Anhöriginvandringen bedöms att öka då flera som flyr och söker skydd gör det utan sina familjer. De kommer att vilja återförenas med sina släktingar om och när uppehållstillstånd har beviljats. Detta kan komma att förskjutas fram i tiden då handläggningstiderna ökar. Regionalt och delregionalt Utmaningen för Göteborgsregionen kan illustreras enligt tabell nedan: Andel (och antal) mottagna i procent inom Göteborg, kranskommunerna och totalt. År Göteborg Kranskommunerna Totalt VG % (646) 30 % (271) 100 % (917) % (1 112) 26 % (390) 100 % (1 502) Källa: Migrationsverket % (2 187) 19 % (506) 100 % (2 693) (inkl Kungsbacka) Planeringstal, Länsstyrelsen 2014/ (exkl Kungsbacka) 2

11 Mottagandet i Göteborgsregionen har ökat markant de senaste åren. En jämförelse med övriga delregioner i Västra Götaland för år 2013 visar dock att vår delregion (GR) har ett lägre mottagande per invånare än övriga delregioner. Under en följd av år har den största andelen nyanlända mottagits i Göteborg. Trots att kranskommunerna ökat sitt mottagande i antalet flyktingar så har deras andel minskat i förhållande till Göteborg från 30 % 2011 till 19 % En av förklaringarna är att de flyktingar som Göteborg tar emot är s.k. EBO (eget boende). Boendesituationen för många nyanlända i Göteborgs stad är extremt svår vilket försvårar etableringen i samhället. Vid en mätning som genomfördes i november 2013 var det minst 200 barnfamiljshushåll som bodde under osäkra boendeförhållanden 2. De allra flesta nyanlända flyktingar bosätter sig i de nordöstra stadsdelarna och i Västra Hisingen (Biskopsgården). Förslaget i den här skrivelsen gäller nyanlända vuxna flyktingarnas situation. Dock bör det påpekas att situationen för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar också är synnerligen ansträngd är prognosen för Sverige totalt barn/ungdomar vilket är en betydande ökning sedan föregående år. Sedan årsskiftet har i Mölndal haft 1100 ensamkommande barn och ungdomar som gått igenom transitsystemet. I fjol tog Mölndal emot cirka 600 barn varav drygt 10 % sedan fick permanent uppehållstillstånd i kommunen. Enligt ny lagstiftning ska kommunerna (anvisnings kommuner) ta emot ensamkommande enligt en framtagen kvot som bygger på invånarantalet. I år undantas Mölndal från denna kvot eftersom kommunen är ankomstkommun. Utgångspunkter för fortsatt kommungemensamt arbete Med anledning av ett fortsatt högt och enligt bedömningarna ökande flyktingmottagande de kommande åren behövs en fördjupad kommungemensam och regional samverkan för att undvika fortsatt och ökande segregation i Göteborgsregionen. Kommunerna i Göteborgsregionen samverkar med målet att regionen ska klara ett hållbart mottagande när det gäller etableringen av vuxna flyktingar med uppehållstillstånd. För att nå målet krävs utöver ett vidgat samarbete på lokal och regional nivå även regelförändringar på nationell nivå. Gemensamt planera och rusta för ett hållbart mottagande Det är angeläget att gemensamt planera och rusta för ett bra mottagande som främjar etableringen på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. Kvinnor och män ska erbjudas ett effektivt stöd så att integrationen och etableringen i det svenska samhället underlättas. Särskilda insatser ska riktas mot vuxna i arbetsför ålder så att de snabbt kan komma i arbete och försörja sig själva och sin familj. Samverkan kring introduktionsinsatser Den nyanlända ska kunna bo i en kommun och få introduktionsinsatser i en eller flera andra kommuner utifrån hens behov och kommunernas utbud. Överenskommelser om gemensamma insatser och resurser finns redan i dag. Dessa kan utvecklas ytterligare och nya områden för samarbete kan identifieras. Genom samverkan skapas möjligheter både till ett bredare underlag och ett mer diversifierat utbud vilket ökar möjligheten till individanpassade insatser. 2 Med osäkra boendeförhållanden betecknas allt som inte är ett eget kontrakt. Det kan vara inneboende, som är den helt dominerande boendeformen eller andrahandskontrakt (giltiga eller ogiltiga), jourboenden m.m. 3

12 Öka nyanländas möjlighet att välja bostadsort inom regionen Medlemskommunerna ska aktivt bidra till att öka individernas möjligheter att välja bostadsort inom regionen. På detta sätt medverkar alla kommuner till målet att nå en jämnare spridning av var människor bosätter sig i regionen. En jämnare fördelning möjliggör ett ökat mottagande. Genom ett enhetligt agerande och gemensamt ansvarstagande från kommunerna i Göteborgsregionen möjliggörs en hållbar etableringskedja. Denna viljeinriktning är grunden för kommunernas samarbete med statliga myndigheter och organisationer som Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket samt Västra Götalandsregionen (hälso- och sjukvården). Framtagandet av en regional bostadsanalys En förutsättning för att kommunerna i högre utsträckning ska kunna bidra till en geografisk spridning i Göteborgsregionen är att kommunerna har större möjlighet att planera för mottagandet både vad gäller mottagande enligt avtal från anläggning och bosättning genom EBO. En sammanställning och kartläggning av GR-kommunernas bostadsplanering som även inkluderar bostadsförsörjning för nyanlända behövs. En sådan analys ger underlag för att utveckla strategier i ett regionalt perspektiv och skapar förutsättningar för gemensamma förhållningssätt och en samlad dialog med statliga och regionala aktörer. Andra gemensamma initiativ är att bjuda in både allmännytta, privata fastighetsägare och den civila sektorn till dialog om bostadsförsörjning för nyanlända. Utgångspunkter för samarbetet med staten Flyktingmottagandet samt etableringsuppdraget är i grunden statens ansvar. Kommunerna har åtagit sig eller blivit ålagda av riksdag och regering att utföra vissa uppdrag för att stödja etableringen. För att mottagandet ska kunna ske på ett bra sätt fordras ett fungerande samspel mellan statliga, regionala och lokala aktörer. En viktig uppgift inom ramen för den fortsatta kommungemensamma plattformen är att identifiera och synliggöra förhållanden eller regelverk som hindrar eller försvårar samspelet med staten och andra aktörer och när det finns samsyn mellan kommunerna, agera gemensamt för att få till stånd en förändring. Riksrevisionen och regeringens flyktingsamordnare presenterade innan sommaren sina respektive rapporter kring hur mottagningskapaciteten kan ökas och effektiviseras. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har också pekat på ett antal områden som behöver förändras. Utifrån deras rekommendationer och medlemskommunernas egna erfarenheter är det angeläget att förändringar sker inom ett antal områden så att samarbetet kan utvecklas. Samordningen behöver tydliggöras Ett helhetsperspektiv i styrningen av asyl- och flyktingpolitiken är nödvändigt och det brister idag. Länsstyrelsens samordningsuppdrag när det gäller de statliga, berörda myndigheterna bör förtydligas. Matchningen mot den nationella arbetsmarknaden bör nyanseras 4

13 Arbetsförmedlingens har i uppdrag att planera boendet för dem som får uppehållstillstånd och det ska ske med hänsyn till den nationella arbetsmarknaden. Erfarenheterna från GR kommunerna visar att detta är ett för ensidigt förhållningssätt och att även andra aspekter bör vägas in. En närhets- och kontinuitetsprincip är också angelägen att tillämpa bland annat i de mindre orterna där anläggningsboenden finns etablerade. Där har de boende fått sin första kommunförankring och påbörjat sin etablering och integration. En nationell matchning bör i första hand tillämpas för personer som har en utbildnings- och yrkesbakgrund som är tillräckligt specifik för att en matchning ska bli aktuell. Ett samlat ansvar för bosättningen I dag delas ansvaret för bosättningen mellan Arbetsförmedlingens och Migrationsverket. Uppdelningen medför en rad otydligeter i förhållande till kommunerna. Migrationsverket bör förslagvis ha ett samlat ansvar för bosättningen. För att klara ett ökat inflöde av nyanlända krävs förbättrade planeringsförutsättningar. Detta skulle kunna underlättas om Migrationsverket ges möjligheter att bygga upp och driva anläggningsboenden i egen regi. Det bör också övervägas att ge den myndighet som får bosättningsansvaret utökade anvisningsmöjligheter i perioder av högt mottagande. Samråd mellan Migrationsverket och kommunerna inför etablering av anläggningsboenden Den tilltagande flyktingsströmmen innebär att nya anläggningsboenden måste öppnas. Detta sker i första hand genom upphandling. För att kommunerna ska kunna mobilisera resurser för sina åtaganden krävs framförhållning. En förutsättning för detta är att kommunerna involveras i ett samråd innan en etablering kommer till stånd men detta sker inte regelmässigt idag. Ur ett kommunalt perspektiv bör Migrationsverket ansvara för att samråd med kommunerna sker och även säkerställa att kommunikationen mellan upphandlade leverantörer och berörd kommun fullgörs till exempel att kommunikationsskyldigheten anges i upphandlingsunderlaget. Gör Arbetsförmedlingens resurser mer flexibla och öka möjligheterna till samarbete med kommunerna När flyktingströmmen ökar och fler nyanlända ska påbörja sina etableringsinsatser hos arbetsförmedlingen finns en stor risk att insatserna försenas på grund av att arbetsförmedlingens handläggare fått en kraftigt ökad arbetsbelastning. En konsekvens av detta är också att arbetsförmedlingens budgeterade medel för etableringsinsatser riskerar att inte förbrukas. Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att använda kommunerna som aktör för etableringsinsatser samt att utföra lokala och regionala upphandlingar så att utbudet kan anpassas efter de förutsättningar som råder på kommunal och regional nivå. Fyll väntetiden på anläggningsboendena med innehåll Bostadssituationen är svår och kommer att vara så under en längre tid om flyktingsituationen inte förändras i vår omvärld. Anläggningsboendet kommer sannolikt att vara det bostadsalternativ många flyktingar kommer att ha under flera månader och kanske upp till ett år. Det är viktigt att denna första tid också används konstruktivt för att främja etableringen. Att vidga och utöka insatserna för personer på anläggningsboenden är därför väsentligt. Utöver SFI är det önskvärt om det också kan 5

14 ges andra insatser vid anläggningsboenden, såsom samhällsorientering, förberedande arbetsmarknadspolitiska etableringsinsatser och validering. Statens ersättning till kommunerna för mottagande av nyanlända Det är angeläget att GR-kommunerna utifrån ett kommunalt perspektiv gemensamt bevakar förändringar i statsbidragens konstruktion och verkar för att de kommunala utgifterna ges en statlig täckning. Dagens system innebär att kommunerna får ersättning genom ett grundbelopp, per mottagen nyanländ samt eventuellt en prestationsbaserad ersättning som baseras på det totala antalet mottagna i förhållande till befolkning och i jämförelse med andra kommuner. Den ersättning som är prestationsbaserad och som nyligen införts bör följas upp för att säkerställa att önskade effekter uppnås. När det gäller kommunernas utbetalning av försörjningsstöd i väntan på att den nyanlände får etableringsersättning ska kommunerna återsöka dessa kostnader, den så kallade glappetersättningen. I detta sammanhang måste det ske en förenkling av återsökningen. När kommunerna planerar sina insatser krävs vidare en ökad transparens och överblick kring vilka medel som kan rekvireras. Tiden för glappersättningen måste minimeras och rimligen ska inte den nyanlända behöva ha kontakt med mer än ett ersättningssystem. 6

15 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag på inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Ärendet Styrgruppen för arbetsmarknad beslöt den 20 mars 2014 att GR tillsammans med kommunernas representanter i plattformen för nyanlända ska utarbeta ett förslag till inriktningsdokument för det regionala arbetet och återkomma till styrgruppen med förslaget. I GRs verksamhetsinriktning och budget för 2015, som antogs av GRs förbundsfullmäktige den 10 juni 2014, anges: Ett ökat flyktingmottagande kommer att kräva en ökad mobilisering hos GR-kommunerna för att hantera inflödet samt skapa möjligheter för en god etablering och integration. Styrgruppen ska verka för - Att den kommungemensamma plattformen för nyanlända flyktingar stärks. - Att GR stödjer kommunerna samt ger möjlighet till samverkan och samutnyttjande vid ett ökat mottagande. Situationen Sedan styrgruppen för arbetsmarknad gav uppdraget och GRs fullmäktige antog verksamhetsinriktningen för 2015 har flyktingsituationen förändrats dramatiskt. I mars 2014 prognostiserades att cirka flyktingar kommer att söka asyl i Sverige. Idag har prognosen höjts med och Migrationsverket förväntar att ca kommer under De stora grupperna asylsökande är syrier, eritreaner samt statslösa. Hur situationen i Irak kommer att utvecklas är svårbedömt. Förslaget En arbetsgrupp bestående av representanter från några av

16 Göteborgsregionens kommunalförbund medlemskommunerna, som också ingår i arbetet med den kommungemenensamma plattformen för nyanlända, har tagit fram ett förslag för fortsatt politisk behandling och ställningstagande. Förslaget, som bifogas, ger inledningsvis en kort beskrivning av situationen när det gäller mottagandet av flyktingar i Göteborgsregionen. Utifrån dessa utgångspunkter föreslås därefter en viljeinriktning för det fortsatta arbetet. För att klara ett ökat mottagande och motverka en fortsatt segregation är en utgångspunkt att medlemskommunerna gemensamt arbetar för en jämnare spridning av bosättning av flyktingar inom Göteborgsregionen. En nödvändig utgångspunkt för att mottagandet ska kunna förbättras är förändrade förutsättningar i samspelet med staten och andra aktörer på ett antal punkter. Plattformsarbetet syftar till att identifiera denna typ av hinder och att när det finns samsyn agera gemensamt i frågorna. I sammanhanget kan nämnas att såväl Riksrevisonen samt regeringens utsedda flyktingsamordnare också aktualiserat ett antal förbättringsförslag som kan effektivisera mottagandet och underlätta de nyanländas etablering. Styrgruppen för arbetsmarknad beslutade på sitt sammanträde den 19 september 2014 att godkänna förslaget inriktningsdokument, att sända förslaget till förbundsstyrelsen för föredragning och diskussion samt att skicka förslaget vidare för yttrande i GR-kommunerna. Förbundsstyrelsens presidium behandlade förslaget och beslöt att efter vissa revideringar översända förslaget till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen, samt att sända förslag till utgångspunkter till medlemskommunerna för yttrande. Göteborg 29 september 2014 Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand

17 Göteborgsregionens kommunalförbund Utdrag ur protokoll ( 324) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 24 oktober 2014 på Folkets hus, Lilla Edets kommun. Protokoll Förbundsstyrelsen Dnr: Förslag på inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Styrgruppen för arbetsmarknad beslöt den 20 mars 2014 att GR tillsammans med kommunernas representanter i plattformen för nyanlända skulle utarbeta föreliggande förslag till inriktningsdokument för det regionala arbetet och återkomma till styrgruppen med förslaget. På sammanträdet den 19 september 2014 beslöt styrgruppen att godkänna förslaget inriktningsdokument, att sända förslaget till förbundsstyrelsen för föredragning och diskussion samt skicka det vidare för yttrande i GR-kommunerna. Förbundsstyrelsens presidium behandlade förslaget och beslöt att efter vissa revideringar översända förslaget till förbundsstyrelsen. Beslut Förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen godkänns. Förslag till utgångspunkter översänds till medlemskommunerna för yttrande. Vid protokollet Gunnel Rydberg Just:

18 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen Justeras: Jonas Ransgård Patrik Karlsson Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i november Rätt utdraget intygar: Just:

19 Anmälan om inkomna skrivelser Sammanfattning Vid dagens sammanträde redovisas sammanställning av inkomna skrivelser. 1 Cirkulär 14:48 från SKL Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar mm för år Cirkulär 14:50 från SKL Ersättningar till kontaktfamiljer och kontaktpersoner enligt SoL för år /IN174 KS protokoll 150/2014 Interkommunal ersättning inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare i Göteborgsregionen /IN159 KF protokoll 108/2014 Mål- och resursplan 2015 samt flerårsplan /IN162 KF protokoll 104/2014 Taxor och avgifter 2015 individ- och familjeomsorgen. 6 KF protokoll 97/2014 inkallelseordning för ersättare i styrelser och nämnder. 7 Meddelande från SKL Överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Beslut från kammarrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 8 december Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 5 december 2014.

20 10 Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 3 december Beslut från kammarrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 17 december /IN231 Dom från förvaltningsrätten gällande överflytt av ärende till annan kommun daterad den 16 december Beslut från förvaltningsrätten gällande fråga om beslut kan överklagas daterad den 2 januari Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 2 januari Dom från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 2 januari Beslut från Högsta Förvaltningsdomstolen gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen, fråga om prövningstillstånd daterad den 30 december Beslut från Högsta Förvaltningsdomstolen gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen, fråga om prövningstillstånd daterad den 30 december Beslut från Högsta Förvaltningsdomstolen gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen, fråga om prövningstillstånd daterad den 9 januari Förslag till beslut Informationen noteras.

21 Anmälan av delegationsbeslut Sammanfattning Individnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordföranden och tjänstemän enligt en av individnämnden antagen delegeringsförteckning. Dessa beslut ska redovisas till individnämnden. Redovisningen innebär inte att individnämnden får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det individnämnden fritt att återkalla lämnad delegation. Vid dagens sammanträde redovisas följande sammanställning av delegationsbeslut. 1 Tillsatt tjänst boendestödjare vikariat Tillsatt tjänst boendestödjare vikariat Tillsatt tjänst boendestödjare vikariat Tillsatt tjänst boendestödjare vikariat Tillsatt tjänst boendestödjare tillsvidare from Tillsatt tjänst boendestödjare vikariat Tillsatt tjänst boendestödjare vikariat Tillsatt tjänst boendestödjare vikariat Tillsatt tjänst boendestödjare vikariat

22 10 Tillsatt tjänst boendestödjare tillsvidare from Tillsatt tjänst boendestödjare vikariat Tillsatt tjänst boendestödjare tillsvidare from Tillsatt tjänst boendestödjare vikariat Tillsatt tjänst boendestödjare vikariat Tillsatt tjänst boendestödjare vikariat Tillsatt tjänst boendestödjare vikariat Tillsatt tjänst socialsekreterare tillsvidare from Tillsatt tjänst socialsekreterare vikariat Tillsatt tjänst socialsekreterare vikariat Tillsatt tjänst socialsekreterare vikariat

23 20 Tillsatt tjänst socialsekreterare vikariat Tillsatt tjänst socialsekreterare vikariat Tillsatt tjänst socialsekreterare vikariat Tillsatt tjänst socialsekreterare tillsvidare from Tillsatt tjänst socialsekreterare vikariat Tillsatt tjänst socialsekreterare vikariat Tillsatt tjänst socialsekreterare tillsvidare from /IN221 Tillsatt tjänst socialsekreterare tillsvidare. 27 Ordförandebeslut jml LVU 6 11 daterat den 18 december Ordförandebeslut jml LVU 6 11 daterat den 18 december Ordförandebeslut jml LVU 6 11 daterat den 18 december Ordförandebeslut jml LVU 6 11 daterat den 23 december 2014.

24 31 Ordförandebeslut jml LVU 6 11 daterat den 23 december Ordförandebeslut jml LVU 6 11 daterat den 23 december Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL i form av vistelse på hem för vård eller boende daterat den 22 december Ordförandebeslut enligt 9 LVU angående upphörande av omedelbart omhändertagande daterat den 9 januari Ordförandebeslut enligt 9 LVU angående upphörande av omedelbart omhändertagande daterat den 9 januari Ordförandebeslut enligt 9 LVU angående upphörande av omedelbart omhändertagande daterat den 9 januari Ordförandebeslut jml LVU 6 11 daterat den 9 januari Ordförandebeslut jml LVU 6 11 daterat den 9 januari Ordförandebeslut jml LVU 6 11 daterat den 9 januari Ordförandebeslut jml LVU 6 11 daterat den 9 januari Omplaceringsbeslut enligt 27 LVM daterat den 20 november 2014.

25 42 Delegeringsbeslut faderskap daterade Delegeringsbeslut individ- och familjeomsorgen daterade Förslag till beslut Individnämnden godkänner redovisningen av anmälda delegationsbeslut.