MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

Transkript

1 MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Informationsansvarig: Anna Gawrys 2016 Nr 158 Översyn av den kommunala organisationen Malmö stad - Inrättande av vårdoch omsorgsnämnd, funktionsstödsnämnd, arbetsmarknads- och socialnämnd samt förändringar av övriga berörda nämnder (Dnr STK ) Till kommunfullmäktige i Malmö Kommunstyrelsen (Katrin Stjernfeldt Jammeh/Pia Kanold): Kommunstyrelsen biträder vad stadskontoret anfört och föreslår kommunfullmäktige besluta att att att att att efter vissa justeringar i organisationsförslaget godkänna införandet av en ny organisation i Malmö stad den 1 maj 2017 med en vård- och omsorgsnämnd, en funktionsstödsnämnd, en arbetsmarknads- och socialnämnd och en gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd och tillhörande förvaltningar, den 1 maj 2017 upphör stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, uppdra åt kommunstyrelsen att ansvara för genomförandeprocessen enligt de riktlinjer som redovisats i ärendet fram tills att den nya organisationen tas i bruk, uppdra åt kommunstyrelsen att senast i inledningen av år 2017 återkomma till kommunfullmäktige med förslag till utformning av den nya organisationen och förslag till reglementen för de berörda nämnderna, uppdra åt stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden och arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt övriga berörda nämnder att den 1 maj 2017 överlämna en verksamhet vilka ska vara i ekonomisk balans i enlighet med budget 2017,

2 2 Bihang 2016 Nr 158 att att att uppdra åt kommunstyrelsen att vidta erforderliga åtgärder för genomförandet av förändrad nämndsorganisation, uppdra åt kommunstyrelsen att för berörda verksamheter inkomma med budgetframställan för år 2018, samt uppdra åt kommunstyrelsen att till verksamhetsåret 2018 revidera riktlinjer för ekonomisk styrning med inriktning mot att samtliga verksamhetskostnader omfattas av den ansvariga nämndens resultatansvar. I ärendet har Roko Kursar (L) inkommit med en reservation I ärendet har Hanna Thomé (V) inkommit med en reservation I ärendet har Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) inkommit med ett särskilt yttrande

3 Bihang 2016 Nr Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum Vår referens Matts Hansson Ledningsstrateg Matts.Hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Inrättande av vård- och omsorgsnämnd, funktionsstödsnämnd, arbetsmarknads- och socialnämnd samt förändringar av övriga berörda nämnder STK Sammanfattning Kommunfullmäktige föreslås besluta om införandet av en ny organisation i Malmö stad den 1 maj Förslaget innebär bildandet av en vård och omsorgsnämnd, en funktionsstödsnämnd, en arbetsmarknads- och socialnämnd och en gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd samt tillhörande förvaltningar. Samtidigt upphör stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden samt arbetsmarknads-, gymnasienämnd- och vuxenutbildningsnämnden. Ytterligare nämnder berörs genom att ansvaret för till exempel stadsdelsbibliotek och vissa möteplatser förs över. Kommunstyrelsens ges i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder för att genomföra förändringen av nämndsorganisationen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att godkänna införandet av en ny organisation i Malmö stad den 1 maj 2017 med en vård- och omsorgsnämnd, en funktionsstödsnämnd, en arbetsmarknads- och socialnämnd och en gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd och tillhörande förvaltningar, att den 1 maj 2017 upphör stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, att uppdra åt kommunstyrelsen att ansvara för genomförandeprocessen enligt de riktlinjer som redovisats i ärendet fram tills att den nya organisationen tas i bruk, att uppdra åt kommunstyrelsen att senast i inledningen av år 2017 återkomma till kommunfullmäktige med förslag till utformning av den nya organisationen och förslag till reglementen för de berörda nämnderna, att uppdra åt stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden och arbetsmarknads-gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt övriga berörda nämnder att den 1 maj 2017 överlämna en verksamhet vilka ska vara i ekonomisk balans i enlighet med budget 2017, att uppdra åtkommunstyrelsen att vidta erforderliga åtgärder för genomförandet av förändrad nämndsorganisation, SIGNERAD

4 4 Bihang 2016 Nr 158 att uppdra åt kommunstyrelsen att för berörda verksamheter inkomma med budgetframställan för år 2018, samt 2 (6) att uppdra åt kommunstyrelsen att till verksamhetsåret 2018 revidera riktlinjer för ekonomisk styrning med inriktning mot att samtliga verksamhetskostnader omfattas av den ansvariga nämndens resultatansvar. Vidare föreslås kommunstyrelsen för egen del besluta att uppdra åt stadskontoret att upprätta en plan för genomförande av en ny organisation att uppdra åt stadskontoret att upprätta förslag till reglementen för berörda nämnder att uppdra åt stadskontoret att utreda hur krisorganisationen ska anpassas till den nya nämndsorganisationen och återkomma till kommunstyrelsen april 2017 Beslutsunderlag Remissversion organisationsöversyn Tjänsteskrivelse AU Inrättande av vård- och omsorgsnämnd, funktionsstödsnämnd, arbetsmarknads- och socialnämnd samt förändringar av övriga berörda nämnder Förslag till inrättande av vård- och omsorgsnämnd, funktionsstödsnämnd, arbetsmarknadsoch socialnämnd samt förändringar i övriga berörda nämnder Samtliga remissyttranden Beslutsplanering KS Arbetsutskott II KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen KS Arbetsutskott II KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen KS Fördelningsmöte KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ärendet Bakgrund Malmö stads uppdrag att trygga Malmöbornas rätt till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att arbeta för social omsorg och trygghet kommer i framtiden att ske under helt nya förutsättningar. Välfärdsfrågorna står i fokus såväl nationellt som i Malmö. Utmaningarna är många och

5 Bihang 2016 Nr 158 komplexa. Välfärdsfrågorna behöver ledas och utvecklas in i framtiden utifrån en stabil och tydlig organisation som grund, där resurser och kompetens effektivt tas tillvara i syfte att Malmöborna får likvärdiga insatser av god kvalitet. 5 3 (6) Utvecklingen innebär ett fortsatt högt tryck på de delar av organisationen som arbetar med frågor som handlar om Malmöbor i behov av stöd. Det gäller såväl inom vård och omsorg som inom individ- och familjeomsorg. Det aktualiserar behovet av en översyn av hur dessa frågor är och bör vara organiserade. Kommunstyrelsen beslutade den 6 april 2016 att ge en politisk styrgrupp i uppdrag att ta fram ett förslag om en handlingskraftig, effektiv och ändamålsenlig organisation. Genom förändringen ska en organisation skapas som kan möta dessa framtida utmaningar, behov och krav. Översynen avser den del av Malmö stads organisation och verksamheter som stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden samt arbetsmarknas-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden idag ansvarar för. Den politiska styrgruppen har under våren arbetat fram ett remissförslag till ny organisation. Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2016 att skicka ut remissförslaget till nämnderna, helägda kommunala bolag, fackliga organisationer och politiska partier. Efter remisstidens utgång den 1 september 2016 har den politiska styrgruppen omarbetat förslaget med utgångspunkt i remissinstansernas synpunkter. Ärendet beskriver förslaget till ny nämndsorganisation för Malmö stads nämnder. Förslaget innehåller även en kort redovisning av ansvarfördelning, verksamhet, ekonomi, medarbetare, genomförandet av den nya organisationen med mera. Ny nämndsorganisation Nedan presenteras förslaget till nya nämnder för Malmö stad (se figuren nedan). Figur: Nya nämnder Bildandet av dessa innebär att stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden avvecklas. Vidare sker tydliga förändringar i kommunstyrelsens, tekniska nämndens, miljönämndens, kulturnämndens och fritidsnämndens ansvarsområden. Omfattningen på förändringen innebär att hela den kommunala organisationen kommer att påverkas.

6 6 Bihang 2016 Nr (6) De nya nämndernas ansvar Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för beslut om insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) samt att ansvara för att insatserna verkställs. Målgruppen är i huvudsak personer över 18 år som är i behov av service, socialt stöd och/eller personlig omvårdnad. Personer som är 65 år eller äldre utgör 88 % av målgruppen Funktionsstödsnämnden har myndighetsansvar för beslut om insatser enligt LSS, men även biståndsbedömning enligt SoL till målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. I myndighetsansvaret ligger att fullgöra socialnämndsansvar enligt socialtjänstlagen för de målgrupper och ansvarsområden som nämnden enligt reglementet kommer att ansvara för. Arbetsmarknads- och socialnämnden ansvarar för kommunala arbetsmarknadsinsatser samt för individ- och familjeomsorg. Tyngdpunkten i nämndens verksamhet för försörjningsstöd ska ligga på att arbeta för självförsörjning för alla individer. Detta ska genomsyra hela verksamheten. Utgångspunkten är att individen har en arbetsförmåga. Den nya nämnden har ett viktigt uppdrag i sitt ansvar för arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd att leda, styra och samordna så att enskilda individer blir själförsörjande och kostnaderna för försörjningsstöd minskar. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare, för det kommunala aktivitetsansvaret och verkställighet av beslut om korttidstillsyn för vissa funktionshindrade gymnasieelever enligt LSS 9 7. Berörda nämnder Vidare berörs ett antal nämnder av förändringen genom att verksamheter tillförs eller överförs. Dessa är förtroendenämnden, överförmyndarnämnden, kulturnämnden, fritidsnämnden, grundskolenämnden, miljönämnden, tekniska nämnden och kommunstyrelsen. Vissa mer omfattande förändringar sker i befintliga nämnders verksamhet. Nedan kommenteras några av dessa. Till kulturnämnden överförs, från stadsområdesnämnderna, ansvaret för stadsdelsbiblioteken, viss kulturverksamhet, vissa mötesplatser för unga. Fritidsnämnden övertar, från stadsområdesnämnderna, ansvaret för viss lokal fritidsverksamhet, vissa mötesplatser för barn och unga, samtliga fritidsgårdar med mera. Tekniska nämnden får ett tydligare ansvar för hemlöshetsfrågorna så att Malmö stad kan kraftsamla sina åtgärder i denna viktiga fråga inom området social hållbarhet. Förändringen innebär att ansvaret för hemlöshetsfrågorna blir mer samlat på tekniska nämnden för till exempel hyresrådgivning, teknisk tillsyn, att i nära samarbete med vård-och omsorgsnämnden öka antalet trygghetsbostäder för äldre, upphandla boenden som härbärgen och dygnsboenden för hemlösa och så vidare. Uppräkningen av nya eller nämnder som berörs av förändringen visar att mycket stora delar av den kommunala organisationen berörs. Även de nämnder som inte är nya eller direkt berörda kommer att påverkas av förändringen genom att till exempel nya ansvarsgränser framträder, nya kontaktvägar behöver skapas och nya arbetssätt behöver utvecklas. Det är viktigt att denna anpassning sker för att den kommande organisationen ska kunna möta de utmaningar som Malmö stad står inför. Malmö stads nya organisation

7 Bihang 2016 Nr 158 Förslaget innebär att Malmö stads nämndsorganisation blir enligt figuren nedan: 7 5 (6) Figur: Malmö stads organisation enligt förslaget Malmö stads nämndsorganisation har sedan juni 2013 gått från 22 nämnder till förslagets 15 nämnder. Samverkan Fokus i utredningsarbetet har, som framgått ovan, legat på organisationens struktur. Detta betyder inte att andra delar blir mindre viktiga. En grundläggande framgångsfaktor för Malmö stads förmåga att på ett framgångsrikt sätt möta de utmaningar som staden står inför är att ha fungerande processer för samverkan. Då handlar det till exempel om förmågan att med Malmöbornas behov i fokus arbeta gränsöverskridande på ett sätt som kännetecknas av öppenhet, samarbete, samverkan, dialog, kommunikation, respekt och tillit. Men det handlar också om att i konkret samverkan möta Malmös utmaningar genom att samla erfarenheter, resurser och ansvar kring till exempel hemlöshetsfrågan, arbetsmarknadsfrågan, barn och ungas uppväxtvillkor och så vidare. Behovet av att stärka samverkan återkommer på flera ställen i utredningen. I till exempel avsnitten om hemlösheten respektive arbetsmarknad pekas på behovet av att skapa en plattform för bostadsfrågor respektive arbetsmarknadsfrågor som sätt att underlätta samverkan och ett tvärsektoriellt arbete kring dessa frågor. Lokalt utvecklingsarbete Andra aspekter som berörs i arbetet är det lokala utvecklingsarbetet. Remissaren visar att det inte finns ett enda sätt att arbeta med lokalt utvecklingsarbete. Istället pekas det på en rad olika alternativ för detta. I det fortsatta arbetet kring det lokala utvecklingsarbetet ska dessa alternativ prövas. Den tydliga tvärsektoriella utgångspunkt som är framträdande i detta arbete ska utvecklas och tas tillvara. I genomförandet av den nya organisationen är det viktigt att pågående arbete

8 8 Bihang 2016 Nr 158 tydliggörs och att resurser och ansvar överförs till rätt instans. Den mottagande organisationen ansvarar för att denna utveckling tas tillvara, förs vidare och fortsätter utvecklas i den nya organisationen. 6 (6) Här föreslås att kommunstyrelsen ges i uppdrag att påbörja arbetet genom att bland annat ta fram en plan för genomförandearbetet. Den nya organisationen ska börja verka från och med den 1 maj Ansvariga Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

9 Bihang 2016 Nr Inrättande av vård- och omsorgsnämnd, funktionsstödsnämnd, arbetsmarknads- och socialnämnd samt förändringar i övriga berörda nämnder Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Matts Hansson Stadskontoret Ledningsstaben

10 10 Bihang 2016 Nr 158 Innehållsförteckning Inrättande av vård- och omsorgsnämnd, funktionsstödsnämnd, arbetsmarknads- och socialnämnd samt förändringar i övriga berörda nämnder... 1 Inledning... 4 Uppdrag och beredning... 4 Nuvarande organisation och verksamhet... 5 Utgångspunkter för utredningen... 6 Sammanfattning av remissinstansernas yttranden... 8 Samverkan... 9 Förslaget om arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnd samt gymnasienämnd Arbetsmarknadsfrågornas placering samt ansvarskedjan för försörjningsstödet Arbetsmarknadsinsatserna placeras inom Individ- och familjenämnden11 Malmö stads utveckling och preventivt arbete Överföring av verksamheter Tekniska nämndens utökade uppdrag Medborgarinflytande/Medborgardialog Medborgarservice Kommunsstyrelsen och stadskontoret Personal Förslaget till ny organisation De nya nämnderna Vård- och omsorgsnämnd Funktionsstödsnämnd Arbetsmarknads- och socialnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Berörda nämnder Förtroendenämnden Överförmyndarnämnden Kulturnämnden Fritidsnämnden Grundskolenämnden Miljönämnden Tekniska nämnden Kommunstyrelsen Övriga frågor Ekonomi Förbättrade förutsättningar för styrning Förutsättningar för resursstyrning mellan verksamheter Medarbetare Ledning och styrning Medarbetarskap Facklig samverkan Kommunikation En kommunikativ organisation Digitalisering och IT Demokrati Stadskontoret

11 Bihang 2016 Nr Det lokala utvecklingsarbetet Preventionsarbete Genomförandet Reglementen Budget och uppföljning Omorganisationen Förslag till beslut Stadskontoret

12 12 Bihang 2016 Nr 158 Inledning Under de senaste decennierna har Malmös befolkning ökat kraftigt. Den snabba befolkningsökningen och förändringen av befolkningens sammansättning ställer nya krav på den kommunala organisationens förmåga att förändras och anpassas till nya behov av och förväntningar på service och tjänster. En fortsatt hög befolkningstillväxt förväntas även i framtiden. Under den närmaste tioårsperioden kommer Malmös befolkning enligt prognosen att öka med cirka invånare till totalt cirka invånare år Nuvarande organisation har fungerat väl i många delar men inte lika väl i andra. Delar som det finns anledning att utveckla är till exempel styrning och ett tydligt ansvar för utmaningar beträffande barns uppväxtvillkor; likvärdiga insatser, stöd och service; hemlöshet; försörjningsstöd; arbetsmiljö samt brukarens och medborgarens möjligheter till inflytande. Malmö stads uppdrag att trygga Malmöbornas rätt till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet kommer i framtiden att ske under helt nya förutsättningar. Välfärdsfrågorna står i fokus såväl nationellt som i Malmö. Utmaningarna är många och komplexa. Välfärdsfrågorna behöver ledas och utvecklas in i framtiden utifrån en stabil och tydlig organisation där resurser och kompetens effektivt tas tillvara i syfte att Malmöborna får likvärdiga insatser av god kvalitet. För de områden av den kommunala organisationen som denna organisationsförändring i första hand berör innebär denna utveckling ett fortsatt högt tryck på de delar av organisationen som arbetar med frågor som handlar om Malmöbor i behov av stöd. Det handlar då om hela socialtjänstområdet, det preventiva arbetet, hemlöshet och arbetsmarknadsfrågorna. Här föreslås en mer ändamålsenlig, effektiv och handlingskraftig organisation som kan möta dessa framtida behov och krav samt bidra till ett socialt hållbart Malmö. Genom förändringen skapas förutsättningar för Malmö stads organisation att vara i samklang med de snabba förändringar som sker och förväntas ske i Malmö och omvärlden. Uppdrag och beredning Kommunstyrelsen beslutade den 4 mars 2016 att ge stadskontoret i uppdrag att den 6 april 2016 presentera ett förslag till utredningsdirektiv, tidplan, organisation och ledning av en utredning om den framtida organisationen och ansvaret för de frågor som stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden ansvarar för samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen beslutade den 6 april att godkänna utredningsdirektivet och ge kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att tillsätta en politisk styrgrupp med sju ledamöter och två adjungerande. Den politiska styrgruppen gavs i uppdrag att senast i juni avlämna ett remissförslag till kommunstyrelsen. Den 11 april 2016 tillsatte kommunstyrelsens arbetsutskott i enlighet med kommunstyrelsens beslut en politisk styrgrupp för arbetet. Ledamöter i styrgruppen är Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (ordförande), Andreas Schönström (S), Carina Nilsson (S), 4 Stadskontoret

13 Bihang 2016 Nr Nils Karlsson (MP). Torbjörn Tegnhammar (M), Håkan Fäldt (M) och Magnus Olsson (SD). Adjungerande är Anders Skans (V) och Fredrik Sjögren (L). Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni att skicka ut ett förslag till ny organisation på remiss. Svaren var kommunstyrelsen tillhanda den 1 september På basis av bland annat remissinstansernas synpunkter har förslaget arbetats om. Den politiska styrgruppen har lett detta arbete. Det omarbetade förslaget presenteras här. Stadsdirektören och förvaltningschefer har under arbetets gång träffats i olika grupperingar. Hela förvaltnings- och bolagschefsgruppen har följt arbetet löpande. En projektgrupp med syfte att bistå den politiska styrgruppen med underlag tillsattes. I projektgruppen ingår: Birgitta Vilén Johansson (sammankallande), Carina Funeskog, Helene Persson, Ingegerd Kling, Lisa Janzon, Mats Hansson och Matts Hansson. Projektgruppen har efterhand utökats och förändrats. Nedan presenteras kortfattat de mest berörda nämndernas ansvar och verksamhetsområde i den nuvarande organisationen. Nuvarande organisation och verksamhet Kommunfullmäktige beslutade den 30 maj 2013 om inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet med mera (Dnr 217/2013). Förändringen innebar bland annat bildandet av en förskolenämnd, en grundskolenämnd, en gymnasieoch vuxenutbildningsnämnd samt att tio stadsdelar blev fem stadsområden. Dessutom beslutade kommunfullmäktige om att verksamheten kring verkställighet av i stadsområdesnämnderna beslutade insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (utom verkställighet av insatsen korttidstillsyn enligt 9 7 LSS som beslutades ligga under grundskolenämndens och arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsnämndens ansvar) i kommunen överfördes till sociala resursnämnden. Den stadsdelsorganisation som då förändrades hade införts den 1 januari Enligt det reglemente som kommunfullmäktige antog våren 2013 ska stadsområdesnämnden inom sitt område ansvara för att: tillhandahålla medborgarna de tjänster samt den hjälp och stöd som lagstiftaren och kommunfullmäktige har bestämt främja en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling förebygga ohälsa och otrygghet öka kvaliteten i den kommunala verksamheten effektivisera den kommunala verksamheten utveckla och stärka demokratin och säkra invånarnas möjligheter att påverka. Det handlar då om att ansvara för kommunens skyldigheter enligt socialtjänstlagen (SoL) (2001:453), och därtill knuten lagstiftning. Exempel på sådan lagstiftning är myndighetsutövning enligt LSS, hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen 5 Stadskontoret

14 14 Bihang 2016 Nr 158 (1982:763), (HSL) samt tvångslagstiftning avseende unga enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och avseende missbrukare enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). I det fortsatta arbetet refererar vi för enkelhetens skull till detta som socialtjänsten. Inom socialtjänstområdet har, som framgått ovan, stadsområdena omfattande uppgifter och ansvar. Stadsområdesnämnderna ansvarar också för lokal kultur- och fritidsverksamhet. Nämnderna har ett särskilt ansvar för att utveckla den lokala demokratin, lokal medborgarservice, stadsområdesbibliotek, förebygga ohälsa och otrygghet samt bedriva öppen fritidsverksamhet. Stadsområdenas breda ansvar och uppgifter innebär att en förändring av stadsområdesnämnderna också berör ytterligare nämnders ansvarsområden. Sociala resursnämnden ansvarar för att tillhandahålla kommungemensamma verksamheter och tjänster inom socialtjänstområdet. Som exempel kan nämnas familjerättsbyrån, arbete med våld i nära relationer, verksamheten kring ensamkommande barn och social jour. Vidare handlägger sociala resursnämnden ärenden som gäller alkoholserveringstillstånd och tillsyn samt folköls- och tobaksförsäljning, överförmyndarnämndens förvaltningsorganisation osv. Den 27 mars 2014 beslutade kommunfullmäktige att de delar av arbetsmarknadsinsatserna som Malmö stad utförde via serviceförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsens arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskott överflyttas till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (Dnr STK ). Samtidigt beslutade kommunfullmäktige att överföra kommunstyrelsens anslag för vuxenutbildningsinsatser till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Utgångspunkter för utredningen I utredningsdirektivet lyfter kommunstyrelsen fram att den föreslagna organisationens ändamålsenlighet bör prövas mot följande punkter: barn och ungas uppväxtvillkor likvärdiga insatser, service och omsorg över hela staden sammanhållet grepp för att möta hemlöshet fler i arbete och färre i försörjningsstöd en organisation som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och en god arbetsmiljö med syfte att minska sjukfrånvaro och personalomsättning medborgarinflytandets och kunskapsalliansernas möjligheter erfarenheter från andra kommuner med olika organisatoriska lösningar Dessa har varit utgångspunkten för utredningsarbetet. Fokus i utredningsarbetet har framförallt legat på organisationens struktur. Detta betyder inte att andra delar blir mindre viktiga. En grundläggande framgångsfaktor för Malmö stads förmåga att på ett framgångsrikt sätt möta de utmaningar som staden står inför är att ha fungerande processer för samverkan. Då handlar det till exempel om förmågan att med Malmöbornas behov i fokus arbeta gränsöverskridande på ett sätt som kännetecknas av 6 Stadskontoret

15 Bihang 2016 Nr öppenhet, samarbete, samverkan, dialog, kommunikation, respekt och tillit. En viktig utgångspunkt för översynen har varit att alla organisatoriska lösningar har sina för- och nackdelar Insikten om samt förståelsen av hur organisationens olika delar är ömsesidigt beroende av varandra för att, på ett effektivt sätt och med hög kvalitet, kunna möta de utmaningar vi ställs inför handlar om organisatorisk och ledarmässig mognad. För att på bästa sätt kunna tjäna Malmöborna och nå framgång i de utmaningar som vi ställs inför är det därför utomordentligt viktigt att utveckla kunskap och förståelse om det ömsesidiga beroende som finns mellan organisationens olika delar. En mer ändamålsenlig, effektiv och utvecklingsinriktad organisation med utgångspunkt i punkterna ovan innebär att förutsättningar för arbetet med ett socialt hållbart Malmö stärks. Det innebär också en organisation som agerar effektivt och ger bäst möjliga service till alla medborgare och brukare oavsett ålder, kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller sexuell läggning. Det ger också bättre förutsättningar för en god ekonomisk styrning. 7 Stadskontoret

16 16 Bihang 2016 Nr 158 Sammanfattning av remissinstansernas yttranden Här presenteras en kort sammanfattning av synpunkter som framfördes av remissinstanserna. Närmare 40 remissvar lämnades in. Av dessa kom hälften från kommunala nämnder och bolag. Generellt ser remissinstanserna positivt på införande av facknämnder gällande vård och omsorg, funktionsstöd samt individ och familjeomsorg. Införande av facknämnder bedöms medföra tydligare styrning, ansvar och resurser, ökad flexibilitet och likvärdighet vad gäller insatser, service och omsorg. Det framkommer synpunkter kring särskilda funktioner eller verksamheter att beakta i det fortsatta utredningsarbetet, det kan handla om att verksamheten inte fanns med i remissversionen, att föreslagen placering bedöms felaktig eller är problematisk. Kulturnämnden, stadsområdesnämnd söder, sociala resursnämnden, servicenämnden, tekniska nämnden, fritidsnämnden och stadsbyggnadsnämnden ger uttryck för att de i princip ställer sig bakom förslaget om de fem föreslagna nämnderna. Stadsområdesnämnd innerstaden ser fördelar med förslaget men lyfter att det finns andra möjliga alternativa lösningar. När det gäller förslaget angående arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnd samt gymnasienämnd skiljer sig synpunkterna åt mellan remissinstanserna. Remissinstanserna är generellt positiva till förslaget gällande tekniska nämndens utökade uppdrag avseende hemlöshet men det framhålls att gränsdragningar, uppdrag och ansvar måste tydliggöras. Generellt framförs synpunkter kring vikten av samverkan och att ansvaret för detta måste tydliggöras i samtliga nämnders reglementen. Även medborgardialog och medborgarinflytande, tvärsektoriellt och förebyggande arbete lyfts genomgående som viktiga delar att tillvarata och vidareutveckla i en ny organisation. Ett par remissinstanser lämnar förslag på att inrätta ytterligare en nämnd med ansvar för närdemokratifrågor, förebyggande arbete, stadsutveckling, mötesplatser med mera, som till stor del idag organiseras inom avdelningarna för områdesutveckling. Stadsområdesnämnd innerstaden menar att ska en framtida individ- och familjeomsorgsnämnd arbeta med förebyggande arbete krävs det att ekonomiska medel och personella resurser tillförs denna nämnd så att man kan kraftsamla i frågan och genomföra det arbete som krävs för att det ska ge avsedd effekt. Även stadsområdesnämnd öster lyfter att det finns en risk att icke lagstyrd verksamhet prioriteras bort i ekonomiskt mer ansträngda tider i en verksamhet där det finns verksamhet som är lagstyrd och inte kan prioriteras ner. Flera nämnder påpekar att vad gäller kostnader för ekonomiskt bistånd och hemlöshet behöver budget och resultatansvar tydliggöras. Gällande förslaget om distriktsnämnder inom individ- och familjeomsorgsnämnden ser flera nämnder att det är mest fördelaktigt med utskott istället. När det gäller målgrupper som har behov av insatser från flera nämnder behöver gränsdragningar tydliggöras, till exempel gäller det personer med socialpsykiatriska behov. Den enskilde brukaren ska inte riskera att drabbas för att gränssnittet är otydligt. Förslaget att socialpsykiatri ska organiseras under funktionsstödsnämnden får stöd av 8 Stadskontoret

17 Bihang 2016 Nr remissinstanserna, men stadsområdesnämnd innerstaden lyfter exempelvis att det skulle vara en fördel om en nämnd hanterade det kommunala ansvaret gällande detta område. Malmö stads råd för funktionshinderfrågor lyfter att strukturen för samarbete mellan nämnderna är viktig, i syfte att minska antalet kontakter för medborgarna. Lokalt Forum anser att Malmö stad bör ta ett helhetsgrepp kring de socialpsykiatriska frågorna och bilda en särskild enhet som hanterar frågor kring socialpsykiatri, inklusive anhörigstöd, och som arbetar nämndsövergripande. Kommungemensamma verksamheter som riktar sig till målgrupper inom både vård- och omsorgsnämnden samt funktionsstödsnämnden och som organisatoriskt tillhör en stadsområdesnämnd idag kan också vara problematiska att överföra till en facknämnd då tillhörigheten inte är given. Samverkan Det anses positivt att samverkansparterna blir färre och effektivare med ett mindre antal nämnder och förvaltningar. Samverkan är en väsentlig del av ledning och styrning och krävs på alla nivåer för att målen ska uppnås. Generellt ser remissinstanserna positivt på att nämndernas uppdrag renodlas, samtidigt lyfter många risken med att vissa frågor, som inte självskrivet ingår i uppdraget hos en specialiserad nämnd utan rör några eller samtliga, faller mellan stolarna. Det finns en risk för stuprörstänk och att nämndens fokus på respektive kärnuppdrag begränsar helhetsperspektivet. Det är av vikt att ta tillvara fungerande samverkan och säkerställa att ändamålsenliga strukturer utvecklas framöver, både internt i organisationen och med civilsamhället. Att ansvaret för samverkan behöver tydliggöras i reglementena lyfts genomgående av nämnderna, och det är viktigt att detta också kopplas till ansvaret för arbetet med ett socialt hållbart Malmö och det gemensamma ansvaret för de uppdrag och utmaningar som finns i Malmö. En annan möjlighet som nämns är att kommunfullmäktige i sin budget ger uppdrag och delar ut ansvar. Överenskommelsen med civilsamhället som håller på att utarbetas nämns av många remissinstanser, den ses som ett centralt verktyg för att kunna utveckla samverkan med civilsamhället. Arbetet med idéburet offentligt partnerskap (IOP) bedöms också vara en modell som är viktig att vidareutveckla. Stadsområdesnämnd väster framhåller att de nya nämnderna redan från början bör få ett uppdrag att beakta en anpassning av organisationen till framtida samverkansaktörer. Bland annat stadsområdesnämnd norr lyfter risken med en omorganisation, upparbetade kontaktvägar, samverkanspartners och nätverk mellan förvaltningar förändras eller försvinner vilket riskerar att möjligheten att fånga förvaltningsövergripande behov minskar eftersom det inte längre finns en naturlig mottagare. Pågående utvecklingsarbete bromsas då upp. Polisområde Malmö lyfter att en övergång till facknämnder påverkar samverkan och nya kontaktvägar måste etableras, en utveckling i riktning mot att polisen och de olika nämnderna har skilda geografiska indelningar bedöms av polisområdet påverka samverkansförmågan klart negativt. Stadsområdesnämnd öster menar att när vi lämnar geografin som ett sätt att fördela ansvar, befogenheter och resurser och istället styr utifrån en funktionsindelning ställs nya krav på organisationens förmåga att förstå staden till sina olika delar. Den geografiska utgångspunkten för planering och prioriteringar och ett helhetsperspektiv på Malmöbors behov är därför av stor vikt för att möta utmaningarna långsiktigt ur de tre hållbarhetsaspekterna. Även Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och grundskolenämnden menar att nämnderna kommer att behöva enas om en geografisk 9 Stadskontoret

18 18 Bihang 2016 Nr 158 indelning på lokal nivå, en lokal effektiv och konstruktiv samverkan med andra verksamheter och förvaltningarna är av stor betydelse. Förskolenämnden anser det viktigt att former för en systematisk samverkan mellan förskolan och individ- och familjeomsorgen säkerställs innan den nya organisationen träder i kraft för att inte riskera att barn i behov av stöd och hjälp faller mellan stolarna. Förslaget om arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnd samt gymnasienämnd Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och förskolenämnden samt flertalet fackliga organisationer anser att arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ska bibehållas. Sveriges skolledarförbund hänvisar till de sakargument som lyfts av arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. SACO till exempel, anser att ett samarbete mellan försörjningsstödet och arbetsmarknadsinsatserna gynnas mer av andra förändringar än en samlad organisatorisk hemvist. Genomgående av dessa remissinstanser lyfts bland annat att nuvarande nämnd och uppdrag har funnits för kort tid för att utvärdering av resultat ska kunna göras. Skolledarförbundet lyfter att den nuvarande organisationen innehåller en potential för marginaliserade grupper inom gymnasiesärskolan, Särvux och Lär Vux, En splittring av nuvarande organisation skulle försvåra vidareutveckling av denna möjlighet. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden anser att förutsättningarna för verksamheterna skulle försvåras på många sätt om det bildades en arbetsmarknadoch vuxenutbildningsnämnd samt en gymnasienämnd. Detta bland annat gällande samordningsvinster, kompetensförsörjning, utbud av yrkesutbildningar, likvärdighet i betygssättning och den pedagogiska utvecklingen, samverkan både inom den nuvarande förvaltning och med andra viktiga aktörer och flexibiliteten när det gäller lösningar på introduktionsprogrammen. Nära samverkan mellan gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser är väsentlig för att flexibelt kunna skapa åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten eller exempelvis skapa snabbare etablering, vilket skulle riskeras med två separata nämnder. Det finns en oro att de två föreslagna nämnderna inte skulle få den volym som krävs för ett effektivt förvaltningsstöd och de båda nämnderna skulle ha olika ekonomiska förutsättningar. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden skulle vara starkt beroende av statliga satsningar, då en betydande del av finansieringen kommer från statliga bidrag, som är tidsbegränsade och har skiftande innehåll och ekonomiska förutsättningar. Flera remissinstanser, menar att gymnasie- och vuxenutbildningsuppdragen bör samlas i en nämnd som blir en renodlad skolnämnd. Grundskolenämnden menar att vuxen- och gymnasieutbildningen bör hållas samman men har inga invändningar mot en arbetsmarknadsnämnd och en gymnasienämnd. Att hålla samman den strategiska utbildnings- och utvecklingskompetensen möjliggör gemensam riktning och effektiv användning av resurser Liberalerna ställer sig bakom bildandet av en separat gymnasienämnd då gymnasieutbildningsfrågan syftar till att ge unga utbildning, medan arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna syftar till att förbättra för näringslivet, få ut arbetslösa i arbete och nyanlända Malmöbors etablering i samhället och i arbete. 10 Stadskontoret

19 Bihang 2016 Nr Arbetsmarknadsfrågornas placering samt ansvarskedjan för försörjningsstödet Remissinstanserna betonar genomgående vikten av väl fungerande samverkan oavsett organisationsstruktur. Det är viktigt att det skapas tydliga uppdrag och förutsättningar för samverkan för att uppdraget ska kunna fullföljas. Arbetsmarknadsinsatserna placeras inom Individ- och familjenämnden Flera remissinstanser som exempelvis stadsområdesnämnderna norr, väster och öster samt Vision menar att de operativa arbetsmarknadsinsatserna bör tillhöra individ- och familjenämnden då samlad ledning, styrning och uppföljning skulle vara en framgångsfaktor. Stadsområdesnämnd innerstaden ser fördelar med remissförslaget men det finns andra alternativa ändamålsenliga lösningar, såsom att arbetsmarknadsfrågorna kan tillhöra individ- och familjenämnden. Det finns idag en svårighet i att uppdraget och utformningen av arbetsmarknadsåtgärder ligger i en nämnd samtidigt som klienterna kommer från en annan. Uppföljningsansvaret ligger inom individ- och familj men där finns i dagsläget inga möjligheter att skapa insatser som är anpassade till klienternas behov. Samorganisering ger möjlighet till rådighet, resurser och insatser för att få fler i egen försörjning. Dessutom kan samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassan underlättas. En nämnd kan peka ut en riktning genom att sätta gemensamma mål för olika verksamhetsområden inom nämndens ansvar, ställa om snabbt efter behov och man kan arbeta utifrån ett helhetsperspektiv kring den enskilde, insatserna blir mer träffsäkra. Det finns behov av att utvärdera, utveckla och effektivisera insatser till målgruppen för att fler ska bli självförsörjande, och genom samma nämndstillhörighet skapas förutsättningar för tydlig styrning mot gemensamma mål. Samverkansstruktur för fler i arbete Stadsområdesnämnd norr samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslår, även om de har olika nämndsorganisationer som utgångspunkt, en plattform och systematik för samverkan, en nämndsövergripande organisation liknande PI 1. Utifrån uppdrag eller mål från kommunfullmäktige i linje med befintlig målstyrning skapas goda möjligheter att samverka kring det gemensamma uppdraget. Gemensamma beslut fattas i styrgrupp där förvaltningarna är representerade. Framtidens hus i Lindängen lyfts i olika sammanhang av flera remissinstanser som ett gott exempel som kan tjäna som förebild vad gäller lokal samverkan och samlokalisering för Malmöbon. Andra förslag Moderaterna föreslår att Jobb Malmö ska läggas ner. Resurserna kan omfördelas till andra aktörer inom området. Näringslivsfrågor och arbetsmarknadsfrågor bör kopplas samman för att rikta fokus på arbete och sysselsättning, i en näringslivs- och arbetsmarknadsnämnd. Liberalerna menar att ansvaret för ekonomiskt bistånd ska 1 Pedagogisk Inspiration som stödjer de pedagogiska förvaltningarnas utveckling 11 Stadskontoret

20 20 Bihang 2016 Nr 158 överföras till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden för att skapa bättre förutsättningar för de som står utanför arbetsmarknaden att bli självförsörjande. Sverigedemokraterna delar inte förslaget om att ansvaret för att minska kostnaderna för försörjningsstödet ska sorteras under individ- och familjeomsorgsnämnden, detta uppdrag måste hanteras av arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen. Näringslivskontorets roll Ett par remissinstanser menar att näringslivskontorets roll bör ses över och förtydligas, det lokala arbetet i stadsområdena, upparbetade kontakter och samverkan får inte gå förlorat i en förändrad organisation. Näringslivskontoret har en viktig roll för att få fler i arbete och det behövs därför ett långsiktigt strategiskt arbete kring det som sker centralt i Malmö stad och det samarbete som stadsområdesnämnderna idag har med näringslivet på lokal nivå. Sveriges skolledarförbund menar att en mer offensiv organisation skulle skapas om näringslivskontoret knöts till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och ingick i en ny helhet. Liberalerna anser att näringslivsfrågorna bör få en mer framträdande position i kommunens organisation, Malmö stad måste bli bättre på företagsfrågor och en bättre företagskommun. Malmö stads utveckling och preventivt arbete Remissinstanserna beskriver vikten av att det stadsutvecklingsarbete som idag bedrivs lokalt i stadsområdena behöver fortskrida, ansvaret för pågående projekt och verksamheter behöver tydliggöras. Det lämnas olika förslag på hur det lokala preventiva arbetet och geografiska satsningar ska kunna genomföras framöver. Arbetet ses till stor del som lokalt baserat och utgår från ett helhetsperspektiv samt som en viktig del i att uppnå ett socialt hållbart Malmö. Många nämnder framhåller vikten av att ansvaret för samverkan tydliggörs i reglementen och i uppdrag. Några nämnder menar att frågan behöver utredas vidare, samt påtalar behovet av att det utses en huvudansvarig nämnd. Flera remissinstanser ser behov av att det skapas en processorganisation och en struktur för att säkerställa det preventiva och det tvärsektoriella geografiska stadsutvecklingsarbetet i en facknämndsorganisation. Det pågående arbetet måste tas tillvara och fortsätta utvecklas. En tydlig struktur behövs i kontakten med Malmöborna och civilsamhället, och pågående satsningar behöver ett huvudmannaskap. Några nämner också att arbetet behöver utvecklas i alla områden, även i de som inte betraktas som utsatta. Förslag på ny nämnd Stadsområdesnämnderna väster och innerstaden lämnar snarlika förslag på inrättande av ytterligare nämnd med ansvar för närdemokrati, förebyggande arbete och utveckling av lokalsamhället. Nämnden kan arbeta långsiktigt, strategiskt och kvalitativt för att öka Malmöbornas delaktighet och välfärd. Förslag på verksamheter som skulle tillhöra nämnden är mötesplatserna, fritidsgårdar, medborgarservice och medborgardialogfrågor och samverkan med civilsamhället med mera. En nämnd som ansvarar för frågorna skulle kunna ge bättre effekt och högre kvalitet samt innebära ett långsiktigt förebyggande och främjande arbete med fokus på social och ekonomisk hållbarhet. 12 Stadskontoret

21 Bihang 2016 Nr Utvidgning av befintliga nämnders uppdrag Stadsområdesnämnd norr anser att samtliga öppna icke kommersiella verksamheter såsom mötesplatser, som riktar sig till hela befolkningen ska finnas samlade under samma nämnd, exempelvis fritidsnämnden. Nämnden får i ansvar att säkerställa och utveckla det främjande arbetet på samhälls- och riskgruppsnivå vilket ger möjlighet till ett tydligt ställningstagande för prioriteringar av förebyggande arbete och ett socialt investeringsperspektiv. Samverkan med civilsamhället kan prioriteras och utvecklas, även samverkan med föreningslivet förenklas då bidragsgivning och övrig samverkan samlas under en nämnd. Stadsområdesnämnd söder föreslår att fritidsnämnden ombildas till en fritids- och förebyggandenämnd, med ett utökat ansvar för fritidsgårdar och det främjande arbetet på lokal nivå och på Malmö stadnivå. Vidare föreslås att kulturnämnden får huvudansvaret för alla mötesplatser och medborgarservice och ombildas till nämnden för kultur och medborgarmöten. Miljönämnden anser att en utveckling av nämnden till en miljö- och hållbarhetsnämnd kan vara ett alternativ för en starkare bas i stödjandet av lokala processer, i nära samverkan och partnerskap med olika aktörer. Nämnden ansvarar idag för strategiskt och långsiktigt miljöarbete och ska processleda, stödja och samordna kommunens miljöarbete för en hållbar utveckling, geografiska satsningar och lokal områdesutveckling berör miljönämndens uppdrag och projekt i högsta grad. Det bör övervägas att miljönämnden därutöver får ett tydligt uppdrag att samordna och stödja det lokala arbetet med Agenda 2030 i Malmö. Processmodeller och strukturer Flera remissinstanser lyfter vikten av att nämnderna arbetar tillsammans med de frågor som riskerar att hamna i mellanrummen och som spänner över flera nämnder. Exempel på sådana frågor är tidiga insatser för barn och unga; trygghet i bostadsområden; att fånga upp och tillvarata medborgarinitiativ; samverkan på lokalt plan med polis, räddningstjänst, frivilligorganisationer med flera. Kulturnämnden föreslår att tydliga strategier för kommunfullmäktiges tio mål tas fram i samverkan mellan nämnder och civilsamhället, myndigheter eller andra intressenter. Strategier som tar sin utgångspunkt i de politiska målen borgar för en tydlig koppling mellan fullmäktiges mål och nämndernas mål samt ett gemensamt ansvarstagande. Bland annat sociala resursnämnden samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ser möjligheter i att större satsningar kan göras i programeller projektform där resurser från berörda förvaltningar avsätts och med ett tydligt formulerat uppdrag och ansvarsfördelning utifrån detta. Med hjälp av etablerade modeller kan man säkra en väl övervägd men flexibel ansvarsfördelning. Stadsområdesnämnd norr föreslår att en permanent processorganisation får ett samlat ansvar för stöd till tvärsektoriell samverkan och utveckling gällande social hållbarhet och stadsutveckling. Det kan vara en projektorganisation eller samägda grupper, och varje nämnd skulle ha ett tydligt ansvar för att bemanna och delta i det utvecklingsarbete som identifierats. Stadsområdesnämnd öster föreslår att lokala utvecklings- och samordningsfunktioner inrättas för arbete med tvärprocesser kopplade till och med ansvar för geografiska områden, det vill säga en struktur för lokal utveckling och samverkan. Funktionerna ska arbeta både på strategisk och operativ nivå och mellan förvaltningar och organisationer. 13 Stadskontoret

22 22 Bihang 2016 Nr 158 Stadsbyggnadsnämnden lyfter särskilt barn och ungas uppväxtvillkor och föreslår en modell som bygger på lokala funktioner som är lokaliserade med spridning i alla Malmös delar, Centrum/arena för stadsutveckling och hållbarhet. Verksamheten ska ha territoriell inriktning, fokus på bl.a. stadsutveckling och social hållbarhet, här kan även medborgarservice/lokala kontaktcenter placeras. Dessa centrum/arenor kan kopplas till arbetet med en utvecklad investeringsstyrning för Malmö. Samordningsansvar kan placeras i ett operativt kansli för hållbarhet som direkt under kommunstyrelsen styr och följer upp samt garanterar helhetssyn och likvärdighet. Stadsområdesnämnd söder föreslår att en hållbarhetsavdelning på stadskontoret ska leda och samordna arbetet med social hållbarhet genom geografiska och tvärsektoriella innovationsteam som sätts samman av kompetenser från olika förvaltningar. Preventionsarbete Flertalet remissinstanser ser möjligheter i att organisera eller samordna det preventiva arbetet lokalt, utifrån förslag som beskrivs i föregående avsnitt. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden menar exempelvis att en tänkbar organisatorisk lösning är den tidigare nämnda nämndsövergripande plattform mellan individ- och familjeomsorgsnämnden samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som målstyrs med direktiv från kommunfullmäktige. SACO vill betona vikten av att det från politiskt håll värnas om det preventiva och förebyggande arbetet, det förebyggande arbetet måste stärkas för att nå ekonomisk och social hållbarhet. Fritidsnämnden anser det vara viktigt att det utses ett huvudmannaskap för frågor och samverkan inom den lokala områdesutvecklingen och påpekar att en ansvarig nämnd bör utses för att driva folkhälsofrågorna och ha det sammanhållande ansvaret för att kunna möta slutsatserna i Malmökommissionen. Miljönämnden anser att det behöver finnas en enhet i facknämnderna som i tvärsektoriell samverkan med andra nämnder utifrån handlingsplan för ekonomiskt utsatta barn 2. Social resursnämnden menar att samtliga nämnder ska ha ett tydligt uppdrag i sina reglementen när det gäller det förebyggande arbetet. Samtidigt konstateras att stadskontoret - bör ha det samordnande uppdraget på strategisk nivå. Det preventiva arbetet måste ske i geografiska områden och utgå från lokalbefolkningens behov. Nämnden menar att denna fråga bör utredas vidare. Grundskolenämnden menar att Malmö stad bör överväga att ge ett ökat fokus så att det förebyggande arbetet för barn och unga som sker inom förskola och skola förstärks. Genom att bygga ut förskola och skola med resurser och kompetenser skulle möjligheterna till ett effektivt och allomfattande preventivt arbete förbättras avsevärt, för att det ska kunna ske behöver förskolans och skolans resurser förstärkas. Varje nämnd som ansvarar för arbetet med en viss åldersgrupp, bör också ansvara för det preventiva arbetet med åldersgruppen, tätt kopplat till Malmö stads arbete kring social hållbarhet. Även förskolenämnden anser att frågan om hur det preventiva arbetet ska organiseras och utföras är tätt kopplat till arbetet för social hållbarhet, det behöver vara knutet till Malmö stads mål- och budgetarbete. Samverkan behöver stärkas, ett steg för att gå i denna riktning kan vara att nämnder ges funktionsansvar för att samordna samverkan där flera olika verksamheter och organisationer är involverade. Det ligger i varje facknämnds ansvar att arbeta 2 Stadskontorets kommentar: Det finns inte något beslut fattat om handlingsplan för att minska ekonomisk utsatthet bland barn, men det finns ett uppdrag, STK Stadskontoret

23 Bihang 2016 Nr preventivt inom respektive verksamhetsområde, och att samverka systematiskt med andra nämnder och organisationer. MKB anser att ansvarsfrågan gällande initiativ och verkställighet av geografiska satsningar behöver förtydligas. Kommunfullmäktige bör ge varje ny nämnd i uppdrag att säkerställa hur det ska utformas inom ramen för verksamhetsuppdraget. Överföring av verksamheter Det framförs synpunkter kring enskilda verksamheter och funktioner samt vilken tillhörighet som är bäst och mest ändamålsenlig. Remissinstanserna lyfter också fram verksamheter som inte är omnämnda i remissversionen. Kommungemensamma verksamheter inom stadsområdesnämnderna som riktar sig till brukare som har behov av insatser från flera verksamhetsområden kan vara svåra att placera organisatoriskt. Remissinstanserna ser positivt på att stadsområdesbiblioteken överförs till kulturnämnden som är positiv till detsamma. Grundskolenämnden är inte positiv till förslaget att korttidstillsynen enligt 9 7 LSS även fortsättningsvis ska tillhöra grundskole- och gymnasienämnderna, det är mer fördelaktigt att renodla all verksamhet enligt LSS i den kommande funktionsstödsnämnden. Mötesplatser för barn och unga Som nämnts tidigare föreslår ett par nämnder att det ska bildas en ny nämnd med ansvar för lokalt utvecklingsarbete, förebyggande arbete och mötesplatser mm. Flera remissinstanser, däribland både fritids- och kulturnämnden, påpekar att det behöver göras en inventering gällande mötesplatserna för barn och unga, kriterier för tillhörighet behöver utarbetas och de nya nämndernas uppdrag behöver formuleras för att ställningstagande ska kunna göras. Stadsområdesnämnd öster betonar barn och ungas uppväxtvillkor och vikten av att utveckla Malmö stads mötesplatser så de tillgodoser flickors och pojkars, kvinnors och mäns behov av fritidssysselsättning på lika villkor. Fritidsnämnden ställer sig positiv till en överflyttning av samtliga fritidsgårdar till nämndens ansvar. Kulturnämnden menar att mötesplatser som präglas av någon form av eget skapande, som riktar sig till olika åldrar och där besökarna själva tillsammans med aktivitetsledare styr verksamhetsinnehållet, bör överföras till kulturnämnden. Sociala resursnämnden lyfter att vissa föreningsdrivna mötesplatser som inte är riktade mot allmänheten får organisationsstöd av nämnden. Dessa bör fortsatt hanteras inom funktionsstödsnämnden 3. Det framkommer också synpunkter på ett antal verksamheter som av olika anledningar bör tillhöra en annan nämnd än den föreslagna. Grundskolenämnden anser att fritidsklubbarna 4 (Segevångs och Kirsebergs fritidsklubb) bör föras över till grundskolenämnden, det skulle medföra både ekonomiska och pedagogiska vinster. 3 Barn i start (BIS), Mötesplats Otto och Kamratföreningen Comigen 4 Vad gäller öppen fritidsverksamhet (så kallade fritidsklubbar) regleras det i skollagen (14 kap, 7 samt 25 kap, 4 ) och huvudmannen har möjlighet att i vissa fall erbjuda öppen fritidsverksamhet istället för fritidshem. Den öppna fritidsverksamheten (fritidsklubbar) ska komplettera utbildningen och det ställs krav på ett pedagogiskt innehåll. 15 Stadskontoret

24 24 Bihang 2016 Nr 158 Kommunal anser att hela fritidsverksamheten måste samlas i en nämnd, inte delas upp på fritids- och kulturnämnden som i remissförslaget, alternativt kan det bildas en stadsområdesutvecklingsnämnd. Även Vision anser att fritidsgårdar och allaktivitetshusen ska ligga under samma nämnd. Fritidsnämnden vill lyfta fram möjligheten att ansvaret för multisportarenorna, företrädesvis mötesplatser för barn och ungdomar, som idag ligger under tekniska nämnden, överförs till fritidsnämnden då det skulle innebära samordningsvinster. Bidragsgivning När det gäller organisationsstöd som sociala resursnämnden ansvarar för idag förespråkar nämnden att detta placeras inom funktionsstödsnämnden, samt att en en väg in-lösning bör undersökas. Fritidsnämnden ser i sitt arbete med ett digitaliserat bidrags- och bokningssystem en möjlighet till ett enhetligt bidragssystem med en kontaktväg in för civilsamhället. Den totala bidrags- och organisationsstödgivningen bör ses över i samband med den nya organisationen, så att ansvar och riktlinjer tydliggörs samt att de ekonomiska resurserna fördelas i paritet med uppdraget. Kulturnämnden anser att om ansvaret för bidragsgivningen till en specifik organisation ska övergå från en nämnd till en annan bör förutsättningen vara att organisationens verksamhet överensstämmer med den mottagande nämndens uppdrag och ansvarsområde och de bidragsregler nämnden har fastställt. Tekniska nämndens utökade uppdrag Remissinstanserna är positiva till förslaget om tekniska nämndens utökade uppdrag. Men samtidigt framhålls att gränsdragningar och ansvar behöver tydliggöras. Det uppfattas som oklart vad som ingår i uppdraget att samordna boendesociala frågor. Begrepp bör definieras och uppdragens omfattning tydliggöras. Samverkan betonas av både nämnder och MKB till exempel. De konstaterar att för ett välfungerande arbete med att förhindra och minska hemlösheten ska kunna uppnås krävs ett mycket bra samarbete mellan socialtjänst och verksamheterna inom tekniska nämnden. Det ses som positivt att antalet ansvariga nämnder minskar och att den tekniska tillsynen av lägenheter samt ansvaret för samordning läggs på tekniska nämnden. Stadsområdesnämnderna anser att det blir tydligt vad som är teknisk tillsyn i förhållande till stöd för personer i boendet och på så sätt tydliggörs socialtjänsten uppdrag inom hemlösheten och fokus blir på den målgrupp som behöver biståndsbedömda insatser. Vissa risker lyfts fram, stadsområdesnämnd norr lyfter risken med att överlåta verkställigheten av socialtjänstens beslut om boende till tekniska nämnden. Stadsområdesnämnd innerstaden till exempel, påpekar att en risk med föreslagen uppdelning av ansvar är att de personer som erhåller boende genom individ- och familjeomsorgen kommer att ha svårt att på sikt få ett stabilt boende. Dessutom finns risk att de akuta boendelösningar som individ- och familjeomsorgen kommer att hänvisas till kommer att vara ytterst kostsamma. Tekniska nämnden anser att utöver vad som föreslagits i remissen bör förvaltningen av LSS-hyresavtal överföras till fastighetskontoret. 16 Stadskontoret

25 Bihang 2016 Nr Medborgarinflytande/Medborgardialog Många remissinstanser lyfter och problematiserar kring frågan om medborgardialog. Det lämnas som tidigare nämnts förslag på en ny nämnd med ansvar för närdemokrati, samt förslag på modeller för organisering av det lokala utvecklingsarbetet där medborgarinflytande är central. Förslaget att alla nämnder ska ansvara för medborgardialog och medborgarinflytande utifrån sina verksamhetsområden medför enligt stadsområdesnämnd norr till exempel en risk för att det sker en försvagning av det lokala perspektivet på medborgarmöten och demokrati, då Malmöbon kommer att definieras som klient, brukare, förälder, mötesplatsbesökare och så vidare. Delar av dialogen och möjligheten att fånga upp lokala initiativ och samarbeten utifrån ett bredare perspektiv riskerar att gå förlorad. Fritidsnämnden anser att en översyn gällande medborgarinflytande är nödvändig och att det är av vikt att det tydliggörs vem som gör denna och att en tidplan tas fram. Förskolenämnden lyfter också att det finns ett behov av att se över nämndernas uppdrag gällande brukar- respektive medborgardialog, eftersom det finns en risk att malmöborna uppfattar Malmö stad som otydlig och splittrad när alla nämnder ansvarar både för brukardialog inom respektive verksamhetsområde och för medborgardialog mer generellt sett. Stadsområdesnämnd söder anser att alla nämnder har ansvar för medborgardialog, men huvudansvaret för medborgardialog ska organiseras under kommunstyrelsen och placeras centralt hos hållbarhetsavdelningen. Medborgarservice Frågan om medborgarservice lyfts och vikten av att kontaktcenterutredningen färdigställs nämns av många remissinstanser. Ett par remissinstanser föreslår som tidigare nämnts att en ny nämnd ska ansvara för medborgarnära frågor och ett par stycken anser att kulturnämnden eller fritidsnämnden ska få medborgardialog och medborgarservice som ett nytt uppdrag. Utöver det lyfter flera nämnder att biblioteken skulle kunna tillhandahålla medborgarservice och att kulturnämnden fick utökat ansvar för detta. Kulturnämnden menar att bland annat biblioteken kan fungera väl som plats för medborgardialog och service men det behöver tas ett helhetsgrepp och utredas vidare. En digital närvaro är viktig, så även en utvecklad service via telefon men dessa kommunikationskanaler ersätter inte behovet av en fysisk närvaro nära Malmöborna. Fritidsnämnden menar att ansvaret för medborgarservice får fördelas på olika nämnder men ser också möjlighet i att biblioteken kan fungera som medborgarkontor och tillhandahålla den övergripande medborgarservice som behövs. Servicenämnden ser en möjlighet i att, för att nämnderna ska kunna fokusera på sitt kärnuppdrag, kommande kontaktcenter organiseras under Servicenämnden. Kommunsstyrelsen och stadskontoret Flera remissinstanser menar att resurser som idag finns på välfärdsavdelningen till stor del bör överföras till de föreslagna nya nämnderna. När de nya förvaltningarna skapas är det viktigt att all specialkompetens samlas där. Det kan till exempel handla om IT, juridik, statistik, utredning och utvärdering. Omorganisationen bör leda till en tydlig ansvarsfördelning mellan de nya nämnderna/förvaltningarna och stadskontoret. Remissinstanserna lyfter generellt vikten av att förflyttning av arbetsuppgifter och tillhörande resurser från kommunstyrelsen samt att detta hanteras parallellt med uppbyggandet av nya organisationen. Facknämndernas behov av samordnande och stödjande funktioner behöver tydliggöras och tillgodoses. 17 Stadskontoret

26 26 Bihang 2016 Nr 158 Omorganisationen medför att stadskontorets roll behöver förändras. Flera remisinstanser nämner att kommunstyrelsen och stadskontoret har en central roll i att leda arbetet i en gemensam riktning samt att kompetens och resurser fokuseras och används effektivt. Kommunstyrelsen och stadskontoret bör utveckla sina processer för att samordna Malmö stads övergripande utveckling och det malmögemensamma arbetet som har bäring på flera av de specialiserade facknämnderna. Samtidigt är det av vikt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och nämnderna samt att synliggöra vilka tvärsektoriella frågor som kommunstyrelsen har att hantera. Stadsområdesnämnd väster vill särskilt lyfta fram stadskontorets roll som stödjande i den nya organisationen för exempelvis hållbarhetsfrågor som integration, jämställdhet, jämlikhet, barnrätt, och ekonomi och sociala investeringar. Även stadsområdesnämnd öster ser att kommunstyrelsen, genom förslaget, får utrymme att mer fokuserat och långsiktigt arbeta på den strategiskt övergripande nivån med frågor såsom hållbarhet, bostadspolitik, migrationspolitik och arbetsmarknadspolitik. Ju mer stöd och service nämnderna ges kring kommungemensamma frågor, som till exempel analyser av övergripande och samverkande nyckeltal, samt införande, ansvar för och support kring kommungemensamma system, desto större är möjligheten att skapa en gemensam bild av Malmös utmaningar och utvecklingsbehov. Förskolenämnden anser att fokus bör ligga på att leda, samordna och följa upp arbetet med och utifrån Malmö stads gemensamma styr- och ledningssystem. För att kompetens och resurser ska fokuseras och användas effektivt har kommunstyrelsen en viktig uppgift i att samordna och prioritera bland den mängd utredningar och processer som pågår kopplat till Malmös utveckling mot hållbarhet, ur alla perspektiv. Personal Det finns en samstämmighet i remissvaren, både från nämnder och fackliga organisationer, att föreslagen organisation med facknämnder som har tydliga uppdrag skapar goda förutsättningar för ett sammanhållet och strategiskt arbete med kompetensförsörjning och arbetsmiljö. Med dessa förutsättningar finns det goda möjligheter till minskad sjukfrånvaro och personalomsättning. Vidare instämmer flera remissinstanser med att facknämnder skapar goda förutsättningar för en ökad specialisering och spetskompetens inom respektive nämnds uppdragsområde. Flera remissinstanser lyfter ledarskapets centrala roll för medarbetarnas välbefinnande, varför det är viktigt att skapa goda förutsättningar och utrymme för cheferna att fokusera på ledarskapet. Remissinstanserna belyser vikten av att ta vara på medarbetarnas kompetens och engagemang och att samverkan med de fackliga organisationerna är av stor betydelse för att skapa en organisation som stödjer lärande och en god arbetsmiljö. 18 Stadskontoret

27 Bihang 2016 Nr Förslaget till ny organisation Med utgångspunkt i remissvarens synpunkter och styrgruppens ställningstaganden har förslaget omarbetats. Nedan presenteras förslaget till nya nämnder för Malmö stad. Dessa är vård- och omsorgsnämnd; funktionsstödsnämnd; arbetsmarknads- och socialnämnd samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd(se figuren nedan). Figur: Nya nämnder Bildandet av dessa innebär att stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden avvecklas. Vidare sker tydliga förändringar i kommunstyrelsens, tekniska nämndens, miljönämndens, kulturnämndens och fritidsnämndens ansvarsområden. Omfattningen på förändringen innebär att stora delar av den kommunala organisationen kommer att påverkas. I de fall där exempel på samverkansområde lyfts fram i ärendet är det för att lyfta vissa redan nu identifierade områden. Detta ska inte tolkas som att det exkluderar andra behov av samverkan som finns till exempel för att skapa möjligheter för en bra kvalitet i verksamheterna. De nya nämnderna De föreslagna nämnderna vård och omsorgsnämnden, funktionsstödsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden är samtliga att betrakta som socialnämnd eller motsvarande kommunal nämnd som bedriver socialtjänst. Dessutom bedriver funktionsstödsnämnden verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hälso- och sjukvård bedrivs av vård och omsorgsnämnd samt funktionsstödsnämnd. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) beskriver bland annat nämndens ansvar för samverkan. Föreskriften talar om att den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera de processer där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska 19 Stadskontoret

28 28 Bihang 2016 Nr 158 bedrivas i den egna verksamheten samt även hur samverkan säkerställs och möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. För hälso- och sjukvård gäller att processer ska identifieras där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Även här ska det framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten samt även hur samverkan säkerställs och möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter. Förslag är att när en nämnd ser ett behov av intern samverkan inom Malmö stad har den nämnden tolkningsföreträde avseende behov av att upprätta process och rutin för samverkan. Det som i nuvarande organisation benämns vård och omsorg kommer i kommande organisation benämnas vård och omsorg samt funktionsstöd. För att vård- och omsorgsnämnden och funktionsstödsnämnden ska kunna vara självständiga nämnder med möjlighet att ta ansvar och kunna styra sin verksamhet behöver båda nämnderna få del av den kompetens som finns i nuvarande vård- och omsorgsorganisation. Det innebär att verksamheter som idag är samlade inom respektive stadsområde, som biståndshandläggning, avgiftshandläggning och kommunens hälso- och sjukvård, i kommande organisation blir ett ansvar för respektive nämnd. För flera av dessa funktioner, i synnerhet de mindre specialistfunktionerna, men även större som hjälpmedelcentrum finns det dock behov av att utreda om och i så fall hur verksamheterna bör samverka för att ge bästa möjliga förutsättningar för kunskapsuppbyggnad och effektivt resursutnyttjande, som kan utgöras av samarbete, samlokaliering eller ett sammanhållet ansvar under en nämnd. Anhörigstöd Kommunen är skyldig att erbjuda anhöriga stöd i sin vardag. Anhöriga är personer som stödjer, vårdar eller ger omsorg till en närstående. Detta gäller för all kommunal verksamhet även om den närstående inte har insatser från kommunen. Ungefär en femtedel av den vuxna befolkningen utgör den grupp som ska erbjudas anhörigstöd. En viktig grupp att uppmärksamma är familjer och vårdnadshavare med barn med behov av stöd och service, så att alla i familjen får sina behov av såväl stöd, avlastning som egentid tillgodosedda. Vård- och omsorgsnämnd Vård- och omsorgsnämnden föreslås få ansvar för beslut om insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) samt ansvara för att insatserna verkställs. Målgruppen är i huvudsak personer över 18 år som är i behov av service, socialt stöd och/eller personlig omvårdnad. Personer som är 65 år eller äldre utgör 88 % av målgruppen. Nämnden föreslås få 13 ordinarie ledamöter och 13 ersättare. Verksamhet För de som bor i ordinärt boende innebär beslut om insatser ofta hjälp från hemtjänsten med service, till exempel tvätt, städ och inköp och/eller personligt omvårdnad, till exempel hjälp med personligt hygien, förflyttningar och att bereda måltider. För att möjliggöra social samvaro finns också andra insatser, till exempel ledsagning och 20 Stadskontoret

29 Bihang 2016 Nr dagverksamhet. För brukare i behov av mer omfattande vård och omsorg finns korttidsboende och särskilt boende. Anhöriga erbjuds också avlastning kortare eller längre tid genom växelvård på korttidsboende och avlösning. Utifrån det föreslagna uppdraget kommer vård- och omsorgsnämndens ansvar att omfatta cirka brukare i ordinärt boende och cirka brukare i särskilt boende i genonsnitt per månad. I uppdraget ligger att fortsätta arbetet med att tillvarata digitaliseringens möjligheter, bland annat i det arbetet med mobilitet i vård och omsorgen (nyckelfri hemtjänst samt tid- och insatsrapportering). Vård- och omsorgsnämnden föreslås också få ansvar för den viktiga strategiska planeringen av särskilda boenden och vara pådrivande i andra former av boende. Vård- och omsorgsnämnden föreslås vidare ansvara för åtgärder enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) för alla åldrar och under dygnets alla timmar med undantag av de patienter som omfattas av funktionsstödsnämndens eller Region Skånes ansvar. Hemsjukvård ges i det egna hemmet då patienten inte har möjlighet att själv ta sig till vårdcentralen. Kommunens sjuksköterskor, fysioterapeuter/sjukgymnaster och arbetsterapeuter erbjuder rådgivning, bedömningar samt sjukvårdande och behandlande insatser, till exempel sårvård, hjälp med injektioner och medicinering samt rehabilitering och hjälpmedel. Utifrån det föreslagna uppdraget kommer vård- och omsorgsnämndens ansvar att omfatta cirka patienter i genomsnitt per månad. I uppdraget finns att fortsätta arbeta med implementeringen av det nya hälso- och sjukvårdsavtalet med Region Skåne. Vård- och omsorgsnämnden föreslås också ansvara för det förebyggande arbetet för målgruppen, till exempel fallprevention och uppsökande verksamhet. Mötesplatser med äldre som den primära målgruppen är viktiga arenor i det förebyggande arbetet och föreslås vara vård- och omsorgsnämndens ansvar. Mötesplatserna som vård- och omsorgsnämnden ansvarar för ska ha ett särskilt uppdrag att motverka ofrivillig ensamhet och isolering. Vård- och omsorgsnämnden ska samverka med funktionsstödsnämnden för att erbjuda förutsättningar för mötesplatser med ett inkluderande och anpassat innehåll också för funktionsstödsnämndens målgrupper. Medarbetare Cirka medarbetare kommer att arbeta i vård- och omsorgsnämndens verksamhet. Majoriteten av dessa är undersköterskor (cirka medarbetare varav 90 % är kvinnor och 10 % är män) och vårdbiträden (1 100 medarbetare varav 75 % är kvinnor och 25 % är män). Som nämns i remissvaren skulle ett samlat och strategiskt arbete för att förbättra anställningsvillkor och arbetsförhållanden inom vård- och omsorgsverksamhetens kvinnodominerade yrkesgrupper kunna ge goda jämställdhetseffekter för Malmö stad som helhet. Ekonomi Den nya vård- och omsorgsnämnden skulle få en budget om ungefär Mkr. Merparten av omslutningen, omkring 90 %, avser särskilt boende, hemtjänst och korttidsvård. Dessa verksamheter omfattas idag av en särskild intern prislista som arbetas fram av stadsområdesförvaltningarna och fastställs av kommunstyrelsens vårdoch omsorgsutskott inför varje år. Med en ny organisation kommer det att vara en fråga för vård- och omsorgsnämnden att besluta om hur resurser ska tilldelas verksamheterna, i likhet med hur det fungerar inom skolnämnderna idag. 21 Stadskontoret

30 30 Bihang 2016 Nr 158 Funktionsstödsnämnd Funktionsstödsnämnden föreslås få myndighetsansvar för beslut om insatser enligt LSS (utom insats enligt 9 7, se nedan), men även biståndsbedömning enligt SoL till målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. I myndighetsansvaret ligger att fullgöra socialnämndsansvar enligt socialtjänstlagen för de målgrupper och ansvarsområden som nämnden enligt reglementet kommer att ansvara för. Nämnden föreslås få 13 ordinarie ledamöter och 13 ersättare. Beskrivning av insatser som kan ges enligt LSS Det finns endast 10 insatser som kan beviljas enligt LSS, varav regionen ansvarar för den första (se punkterna nedan). De insatser som kan beviljas enligt 9 LSS är: 1. rådgivning och annat personligt stöd (som region skåne ansvarar för). 2. personlig assistent 3. ledsagarservice 4. kontaktperson 5. avlösarservice 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar 9. bostad med särskild service för vuxna 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig De som har behov av andra insatser beviljas dessa enligt annan lagstiftning. Endast de personer som omfattas av de tre personkretsarna i LSS 1 kan beviljas insatser. LSS utgör enligt 4 ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag. Verksamhet Funktionsstödsnämnden föreslås få verksamhetsansvar för samtliga LSS-verksamheter som kommunen bedriver, utom korttidstillsyn enligt LSS 9 7. Den verksamhet som ansvarar för planering och projektering av bostäder enligt LSS, samt fördelning av dessa, BoLSS, föreslås föras över till funktionsstödsnämnden. Funktionsstödsnämnden föreslås ansvara för det boendestöd enligt SoL för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd som sociala resursnämnden idag ansvarar för. Nämnden föreslås även få ansvar för socialpsykiatri. Detta för att få en helhet för de som behöver insatser enligt LSS samt de som behöver insatser på grund av psykisk funktionsnedsättning även om de inte tillhör personkretsen men behöver liknande insatser enligt SoL. Boendestöd och boende för personer som omfattas av målgruppen, 22 Stadskontoret

31 Bihang 2016 Nr som Nobelgårdens gruppboende med inriktning psykiatri samt Stödhuset Bangatan och Stödhuset Västra Skrävlingen bör tillföras nämnden. Korttidstillsyn enligt LSS 9 7 Insatsen korttidstillsyn, ligger redan idag inom ramen för nämnderna som ansvarar för grundskolan och gymnasieskolan. Ingen förändring av detta ansvar föreslås. Att korttidstillsyn, är till för barn över 12 år, beror på att kommunen ska erbjuda fritidshem till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Det är därför lätt att se korttidstillsynen som en förlängning av fritidshemsverksamheten för de som behöver den. Detta är skälet till att grundskole- och gymnasienämnderna ansvarar för verksamheten. Personliga ombud Personliga ombud är en verksamhet som idag finns inom sociala resursnämnden. Denna verksamhet kan med fördel finnas inom funktionsstödsnämndens ansvar. Uppdraget är att hjälpa de personer med psykisk funktionsnedsättning, som så önskar, i myndighetskontakter. Verksamheten är inte biståndsbedömd, och det finns inget dokumentationskrav för verksamheten. Personlig assistans Funktionsstödsnämnden har det fulla verksamhetsansvaret för kommunalt anordnad personlig assistans. Nämnden har även ansvar att fullgöra kommunens yttersta ansvar för de som har personlig assistans i privat regi, i de fall då assistansanordnaren i en akut situation inte kan fullgöra uppdraget. Mötesplatser Det är viktigt att personer med olika typer av funktionsnedsättningar, personer med psykiatrisk diagnos och personer med social problematik och eventuell samsjuklighet har tillgång till en social arena som de själva kan ha svårt att anordna. Det är viktigt att arbeta aktivt, och även i nära samverkan med brukarföreträdare, för att erbjuda mötesplatser som har ett inkluderande och anpassat innehåll och utformning. Det är även en fördel att komplettera verksamheten med ett förebyggande och motiverande arbete för att få de personer som inte själv tar initiativ till det att uppsöka mötesplatserna till exempel Vänkretsen och mötesplatsen i Limhamn. Det finns också verksamheter finansierade genom verksamhets- och föreningsbidrag till exempel Fontänhuset. Medel för dessa verksamheten bör föras över. Socialpsykiatri Socialpsykiatri omfattar personer som har psykisk ohälsa och därför, utöver eventuell medicinsk/terapeutisk behandling, även behöver hjälp och stöd inom sociala livsområden som boende, studier, arbete eller sysselsättning, ekonomi samt andra livsområden som inte fungerar som önskat. Eftersom socialpsykiatri är ett begrepp som inte har en exakt fastställd definition kan det tolkas olika av olika verksamheter, personer och samarbetsparter. Därför är det viktigt att definiera ansvar och uppdrag för funktionsstödsnämnden i termer av brukarorientering, brukarfokus och samverkan utifrån brukarens behov. 23 Stadskontoret

32 32 Bihang 2016 Nr 158 I nuvarande organisationsförslag kommer gruppen att behöva myndighetskontakter inom flera nämnder, främst inom arbetsmarknads- och socialnämnden, som komplement till funktionsstödsnämndens ansvarsområde. Brukare Den del av verksamheten som utgörs av insatser enligt LSS, som föreslås föras över från sociala resursnämnden, omfattar totalt cirka brukare som har en eller flera insatser. Av dessa har ungefär även insatser enligt HSL. Av de cirka med LSS-insatser har cirka 200 även insatser enligt SoL från sociala resursnämnden eller andra nämnder. Funktionsstödsnämnden föreslås få ansvar för socialpsykiatrin. Antalet personer som har behov av insatser från verksamheten är inte känd. Personerna kan idag vara aktuella för stöd från olika delar av kommunens verksamhet. Medarbetare Cirka medarbetare kommer att arbeta i funktionsstödsnämndens verksamheter och cirka av dessa är stödassistenter (varav 75 % är kvinnor och 25 % är män). Cirka 600 medarbetare i yrkesgrupperna ledsagare/avlösare och personliga assistenter kommer att arbeta i nämndens verksamhet. Funktionsstödsnämnden ansvarar för den legitimerade HSL-personalen, såsom sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster, som vänder sig till målgruppen. HSL-ansvaret för målgruppen avser heldygnsansvar. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster kommer även att utföra de funktionsbedömningar för målgruppen som kan behövas inför beslut om insatser enligt till exempel LSS, SoL och ansökan om bostadsanpassning. För att få en helhetssyn kring brukare som omfattas av socialpsykiatri, och möjlighet att erbjuda ett sammanhållet stöd, behövs även andra kompetenser knytas till funktionsstödsnämnden, främst från stadsområdenas individ- och familjeomsorg som idag ingår i teamsamverkan på individnivå för personer i målgruppen. Hur många och vilka kompetenser är svåra att definiera på förhand. Detta blir ett uppdrag för den nya nämnden att utreda, liksom att definiera vilka grupper av brukare som ska anses ligga inom nämndens ansvar avseende socialpsykiatri. Ekonomi Den nya funktionsstödsnämnden skulle få en budget om ungefär Mkr. Den största verksamheten med avseende på ekonomisk omslutning skulle bli bostäder med särskild service enligt LSS (inom och utanför Malmö) som utgör drygt 50 % av dagens kostnader för den nya nämndens verksamheter. För en del av dessa medel, de som avser ersättning till Försäkringskassan för personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken, har nämnderna, enligt gällande riktlinjer för ekonomistyrning, befriats från resultatansvar. I samband med inrättandet av en ny organisation bör inriktningen vara att nämnden har resultatansvar för samtliga kostnader. Det bör årligen prövas i vilka fall och i vilka former som nämnden skulle kunna medges ansvarbefrielse. Stadskontoret har 24 Stadskontoret

33 Bihang 2016 Nr för avsikt att senast i samband med budget 2018 se över riktlinjer för ekonomistyrning, vilket innefattar regelverket för resultatansvarsbefrielse. Arbetsmarknads- och socialnämnd En arbetsmarknads- och socialnämnd föreslås få ansvar för arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningens verksamhet för kommunala arbetsmarknadsinsatser samt för stadsområdesnämndernas och sociala resursnämndens verksamhet inom nuvarande individ- och familjeomsorg. Kommunstyrelsens ansvar för den strategiska arbetsmarknadspolitiken kvarstår och ska tydliggöras och stärkas. Tyngdpunkten i nämndens verksamhet för försörjningsstöd ska ligga på att arbete för självförsörjning för alla individer. Detta ska genomsyra hela verksamheten. Utgångspunkten är att individen har en arbetsförmåga. Alla som är arbetslösa och står till arbetsmarknadens förfogande ska vara inskrivna på Arbetsförmedlingen. För de som är i behov av kompletterande arbetsmarknads- eller vuxenutbildningsinsatser inklusive sfi från kommunen ska en arbetsmarknadsplan upprättas med varje enskild individ. Den nya nämnden har ett viktigt uppdrag i sitt ansvar för arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd att leda, styra och samordna så att enskilda individer blir självförsörjande och kostnaderna för försörjningsstöd minskar. Verksamhet Nuvarande individ- och familjeomsorgsverksamhet har dels en myndighetsutövande funktion, dels ett ansvar att erbjuda råd och stöd åt allmänheten. Dessa kommer att överföras till föreslagna arbetsmarknads- och socialnämnd. Den myndighetsutövande funktionen behandlar inkomna anmälningar och ansökningar, utreder och bedömer behov samt fattar beslut om och följer upp insatser. Verksamhetens insatser ska vara anpassade till den enskilde individens behov och säkerställa en skälig levnadsnivå. Individ- och familjeomsorgen i Malmö stad omfattar i huvudsak de fyra verksamhetsområdena ekonomiskt bistånd, barn- och ungdomsvård, missbruks- och beroendevård och boende/hemlöshet. Ekonomiskt bistånd Enheterna för ekonomiskt bistånd arbetar med att de som får försörjningsstöd ska bli självförsörjande och utreder rätten till bistånd. De insatser som erbjuds ska utformas med hänsyn till individuella önskemål, behov och förutsättningar samt ha tydligt fokus på arbete, självförsörjning och ett barnperspektiv. Individ- och familjeomsorgen har idag inte tillgång till egna arbetsmarknads- eller rehabiliteringsinsatser som avser de som har ekonomiskt bistånd. I förslaget om ny nämndsstruktur föreslås ansvaret för kommunala arbetsmarknadsinsatser överflyttas till arbetsmarknads- och socialnämnden. Se vidare under stycket Förslaget om ny organisation. Under perioden januari till september 2016 har cirka hushåll per månad beviljats ekonomiskt bistånd, samma period har personer deltagit i aktiviteter i Malmö stads kommunala arbetsmarknadsinsatser. Under samma period har Malmö stad betalat ut 741 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd. 25 Stadskontoret

34 34 Bihang 2016 Nr 158 Barn- och ungdomsvård Socialtjänsten ska verka för att ge barn och ungdomar en trygg och god uppväxt. Enheterna för barn och familj utreder inkomna ansökningar och anmälningar. Efter utredning kan barn, unga och familjer vid behov erbjudas insatser, såsom stödsamtal, familjehems- eller institutionsplacering. Insatser finns dels i egen regi (till exempel öppenvård och kommunala institutioner), dels i extern regi vid köp av vård. Insatserna bygger på frivillig medverkan och samtycke och ska i största möjliga mån utformas i samråd med barnet och dess vårdnadshavare. I annat fall kan Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) vara tillämplig. Under perioden januari till september 2016 har cirka 550 ansökningar och drygt anmälningar inkommit till enheterna för barn och familj. Cirka utredningar har inletts. Missbruks- och beroendevård Missbruks- och beroendevården ger stöd till personer med missbruks- och beroenderelaterade problem. Detta genom utredningar samt individuellt anpassad vård och stöd. Insatser erbjuds i egen eller extern regi så som inom barn- och ungdomsvården. De grupper av individer som Malmö stad särskilt uppmärksammar i Riktlinjer för Malmö stads missbruks- och beroendevård är: barn och ungdomar med eget missbruk eller beroende, gravida kvinnor med missbruk eller beroende, personer med samsjuklighet 5, anhöriga och närstående (inklusive barn och ungdomar). För flera av dessa grupper krävs särskild samordning av insatser med funktionsstödsnämnden och/eller hälso- och sjukvården. Under perioden januari till september 2016 har 590 kvinnor och män beviljats vård för sitt missbruk, varav nära 70 kvinnor och 200 män placerats på institution i enlighet med Socialtjänstlagen (2001:453) eller Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Boende/hemlöshet Individ- och familjeomsorgen arbetar i samverkan med andra förvaltningar, myndigheter och frivilligorganisationer för att förebygga hemlöshet. Enheterna utreder och beviljar vid behov bistånd till olika boenden till personer i hemlöshet. En viktig uppgift är det vräkningsförebyggande arbetet tillsammans med till exempel fastighetsägare och budgetoch hyresrådgivningen. I förslaget om ny nämndsstruktur beskrivs ansvaret för boende/hemlöshet vidare under rubrik Tekniska nämnden. Under perioden januari till augusti 2016 har 340 hushåll placerats i Malmö stads andrahandlägenheter och hushåll i andra boendelösningar. Annan verksamhet Individ- och familjeomsorgsverksamheten omfattar även andra verksamheter som till exempel: familjerätt, familjerådgivning, arbete med våld i nära relationer, stöd till särskilda grupper (till exempel brottsoffer och anhörigstöd), mottagande av ensamkommande barn (ankomst- och permanent uppehållstillstånd (PUT) boenden) och information och rådgivning. Dessa verksamheter samt samordningen av Sexuell hälsa finns idag hos sociala resursnämnden och föreslås överföras till föreslagen arbetsmarknads- och socialnämnd. Myndighetsutövande verksamhet såsom tillståndsenheten och tobakstillsyn föreslås överföras till arbetsmarknads- och socialnämnden. 5 En person som samtidigt uppfyller diagnostiska kriterier för missbruk eller beroende och för någon annan form av psykisk störning. 26 Stadskontoret

35 Bihang 2016 Nr Vidare föreslås nämnden få ansvar för de förebyggande verksamheter, som bland annat bedriver fältande och uppsökande verksamhet riktad till barn och unga och deras föräldrar. Det innefattar även verksamheter såsom familjeklass, ungdomscoacher, föräldrakommunikatörer, stadsområdesvärdar och samordnare för CTC 6, som idag är organiserade inom avdelningarna för områdesutveckling i stadsområdena. Utifrån att de kommunala arbetsmarknadsinsatserna föreslås överföras till arbetsmarknads- och socialnämnden föreslås även verksamheter såsom Framtidens hus, Invandrarservice samt Intern service 7 tillhöra nämnden. Ekonomiskt bistånd och kommunala arbetsmarknadsinsatser I det utredningsdirektiv som Kommunstyrelsen antog den 6 april 2016 preciserades under punkten fler i arbete och färre i försörjningsstöd att En starkare koppling behövs mellan Malmö stads insatser kring försörjningsstöd och Malmö stads insatser inom arbetsmarknadsområdet för att med hög effektivitet erbjuda adekvat individuellt anpassade insatser och utbildning som motsvarar behoven hos enskilda personer med långvarigt försörjningsstöd i syfte att leda till självförsörjning. Remissinstanserna ombads särskilt besvara frågan om Hur ska arbetsmarknadsfrågorna placeras i organisationen för att på bästa sätt stödja utvecklingen av en ändamålsenlig organisation? Frågan är hur ansvarskedjan för försörjningsstödet och stödet för fler Malmöbor i arbete kan stärkas. I flera av nämndernas remissvar har även kopplingen mellan arbetsmarknadsinsatser, försörjningsstöd och näringslivsfrågorna i Malmö stad lyfts. Vid en ny organisering av kommunens nämnder och förvaltningar uppstår alltid nya gränssnitt medan andra gränssnitt försvinner då ansvarsområden kombineras och frågeställningarna istället blir nämnds- och förvaltningsinterna. En fråga som särskilt uppmärksammats är vuxenutbildningens möjligheter att erbjuda malmöbor utbildning som leder till goda förutsättningar för varaktig etablering på arbetsmarknaden. Statligt och kommunalt uppdrag inom arbetsmarknadsområdet idag Ansvaret för arbetsmarknadspolitik och arbetsmarknadsinsatser är ytterst statens. Regeringen har för år 2016 angett att Arbetsförmedlingens mål är att: Matchningen på arbetsmarknaden ska förbättras bland annat genom att rekryteringsproblemen på arbetsmarknaden ska motverkas. Andelen nyanlända som lämnar etableringsuppdraget för arbete eller studier ska öka. Långtidsarbetslöshet ska förebyggas och motverkas. Andelen av de långtidsarbetslösa och de som riskerar långtidsarbetslöshet som går till arbete eller studier ska öka. För att minska ungdomsarbetslösheten ska den tid som går innan unga personer övergår till arbete, studier eller en insats som leder till arbete minska. Särskilt viktiga är de som riskerar långtidsarbetslöshet. 8 6 Communities that care är ett styrsystem för prioriteringar och genomförande av långsiktiga förebyggande och främjande insatser i ett geografiskt avgränsat område. 7 Arbetsmarknadsverksamhet, samarbete Jobb Malmö och Arbetsförmedlingen. 27 Stadskontoret

36 36 Bihang 2016 Nr 158 Enligt gällande reglemente för arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden kring kommunala arbetsmarknadsinsatser ansvarar nämnden för: utförande och uppföljning av Malmö stads arbetsmarknadsinsatser. Insatserna ska ge förutsättningar att ta del av samhällets generella utbud av insatser inom arbetsmarknad och utbildning samt erbjuda alternativ när statliga eller andra kommunala insatser saknas. Nämnden ansvarar för att insatserna likvärdigt ska tillgodose behoven för kvinnor och män, fokusera på arbete och självförsörjning och utgå ifrån individuella behov. 9 Arbetsmarknadsområdet är arena för många politiska initiativ och diskussioner där fördelning av ansvar mellan stat och kommun är ett återkommande tema. I en färsk rapport om arbetsmarknadsstatistik från SKL (Sveriges kommuner och landsting) framkommer att ansvaret för kommunal arbetsmarknadsverksamhet vanligtvis är organiserat under kommunstyrelsen (39 %) eller tillsammans med socialnämnden (33 %), följt av en gemensam nämnd för arbetsmarknadsverksamhet och utbildning (12 %). 10 I arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budget 2016 beräknas kostnaden för arbetsmarknadsåtgärder uppgå till 284 Mkr varav 84 Mkr finansieras via intäkter. 11 Inom arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden består arbetsmarknadsområdet idag av arbetsmarknadsinsatser inom ramen för JobbMalmös verksamhet; Anställningsenheten, Insatsenheten och Kart- och vägledningsenheten, PraktikMalmö samt förvaltningsgemensamma satsningar. 8 Regeringen, Arbetsmarknadsdepartementet ( ), Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Arbetsförmedlingen AGVN.pdf 10 SKL och RKA (2016) Kommunal arbetsmarknadsstatistik 2015 Kolada statistik och databank arbetsmarknadsstatistik html 11 ndsbudget+2016.pdf 28 Stadskontoret

37 Bihang 2016 Nr Figur Arbetsmarknadsområdes nuvarande organisation inom arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens verksamhet. Föreslagen ny organisation En samordning av Malmö stads resurser inom socialtjänst och arbetsmarknadsinsatser på nämnds- och förvaltningsnivå ger förutsättningar för tydlig styrning, ledning och ansvar i det strategiskt viktiga uppdraget att möjliggöra för fler malmöbor med försörjningsstöd att varaktigt skapa en grund för egen försörjning och ett mer självständigt liv. Den nya organisationen bedöms med högre kvalitet och med bättre samlad kompetens kunna föra nödvändig dialog med såväl kommuninterna som externa parter i frågor som påverkar kommuninvånarnas möjligheter till arbete och försörjning. En enhetlig analys av behov, i en gemensam organisation och med bredare och mer mångfacetterad kompetens, skulle kunna förebygga den nuvarande diskuterade obalansen med ömsom överskott ömsom underskott på både deltagare och platser i vissa arbetsmarknadsinsatser. Med ansvar för uppdrag och budget som inkluderar försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser bedöms incitament för samordning av de båda uppdragen stärkas. Arbetsmarknadsinsatserna behöver i den nya organisationen värnas som potenta insatser i syfte att stärka förutsättningarna för Malmöbor med längre behov av ekonomiskt bistånd att varaktigt kunna bli självförsörjande och ha förutsättningar till ett självständigt liv. Ett teambaserat arbetssätt på handläggarnivå i Malmö stad har tidigare belysts och bedömt som positivt Malmö stad (2016) Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta aktörer för att fler Malmöbor ska bli självförsörjande (STK ) 13 Hjort (2016) Från stängd lucka till öppet hus. Om arbetet med försörjningsstöd på Lindängen. ngenrapport.pdf 29 Stadskontoret

38 38 Bihang 2016 Nr 158 Den föreslagna organisationen bedöms stärka den i utredningsdirektivet uttalade målsättningen att Malmö stads insatser kring försörjningsstöd och arbetsmarknadsområdet med hög effektivitet ska erbjuda adekvata individuellt anpassade insatser och utbildning som motsvarar behoven hos enskilda personer med långvarigt försörjningsstöd i syfte att leda till självförsörjning. En tydligare samordning av de båda uppdragen bedöms även stärka den framtida utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst i Malmö stad. Den föreslagna nya nämnden behöver uppmärksamma att verksamhet för socialtjänst respektive arbetsmarknad lyder under skilda lagrum i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst regleras i kapitel 26 och sekretess till skydd för enskild när det gäller socialförsäkringar, studiestöd, arbetsmarknad, med mera regleras i kapitel 28. Samarbetet tillsammans med och om den enskilde Malmöbon löses även framöver genom samtycke från den enskilde. Mot bakgrund av att remissversionen tidigare föreslog en annan nämndsstruktur kommer ett arbete behöva vidtas gällande kartläggning av verksamheter, projekt och avtal som eventuellt ska överföras till nämnden med ansvar för arbetsmarknad och socialtjänst eller annan nämnd. Till exempel behöver en nyligen undertecknad Strategisk överenskommelse avseende samverkan mellan Arbetsförmedlingen i Malmö och Malmö stad ses över avseende representationen. Nationell uppföljning av arbetsmarknadsinsatser samt olika inriktningar på insatser Nya föreskrifter (HSLF-FS 2015:30) gäller från och med januari 2017 då socialnämnden åläggs att lämna utökad statistik om ekonomiskt bistånd. Socialnämndens uppgiftsskyldighet kommer då att även omfatta avslutsorsak samt deltagande i arbetsmarknadsinsatser per person som beviljats ekonomiskt bistånd på månadsbasis. Insamlingen av uppgifterna om kommunala arbetsmarknadsinsatser möjliggör både en beskrivning av om en kommun tillhandahåller praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet till personer som får ekonomiskt bistånd och möjliggör en systematisk beskrivning på nationell nivå av vilken den huvudsakliga orsaken är till att en enskild inte längre får ekonomiskt bistånd. I kommuners arbete med ekonomiskt bistånd har kommunala arbetsmarknadsinsatser fått stor betydelse i syfte att stärka enskilda individers förutsättningar till egen försörjning för att förebygga eller bryta ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Bedömningen är att personer med ekonomiskt bistånd inte alltid erbjuds adekvat stöd och insatser via det generella socialförsäkringssystemet. Syftet med de kommunala arbetsmarknadsåtgärder som erbjuds enskilda kan vara olika formulerade. I forskning återfinns tre olika huvudinriktningar av åtgärder eller aktivering a) humankapitalstrategier, b) work-first program och c) workfare. Humankapitalstrategierna utgörs av insatser som syftar till att långsiktigt stärka deltagarens förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och insatserna omfattar exempelvis komplettering av studier upp till gymnasienivå, yrkesutbildning och kvalificerad praktik som kan höja den enskildes kompetens. 30 Stadskontoret

39 Bihang 2016 Nr Work-first kännetecknas av ett mer kortsiktigt fokus på att så snart som möjligt få ut enskilda biståndsmottagare i arbete genom jobbsökarkurser, CV-skrivande och formaliserade krav angående arbetssökande och på kontakter med socialtjänst, arbetsförmedling med flera. Workfare innebär att biståndsmottagare erbjuds enkla jobb, ofta i kommunal regi, som inte direkt medför en kompetenshöjning och som villkoras i förhållande till det ekonomiska biståndet. Behovet av inventering av insatser och program samt utvärdering av desamma har uppmärksammats av den nationella kommissionen för jämlik hälsa. 14 I Malmö bedöms 40 % av biståndsmottagarna ha en utbildningsnivå på högst grundskolenivå. Det bedöms även finnas ett stort behov av utökade språkkunskaper i svenska. Parallella insatser - ofta i samverkan från flera aktörer - som möjliggör en varaktig förankring på arbetsmarknaden bedöms vara grundläggande för att många personer i Malmö ska kunna bryta ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Samverkan med vuxenutbildningen bedöms vara mycket viktig för att knyta ihop insatser inom arbetsmarknads- och socialnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden för att på bästa sätt stärka Malmöbons möjligheterna till egen försörjning. Medarbetare Cirka medarbetare kommer att arbeta i arbetsmarknad- och socialnämndens verksamheter. Av dessa är cirka 950 socialsekreterare (cirka 90 % är kvinnor och 10 % är män). Utifrån en hög personalsomsättning och ökad sjukfrånvaro i yrkesgruppen är det centralt för nämnden att arbeta strategiskt både med kompetensförsörjnings- och arbetsmiljöfrågorna. Det är mycket betydelsefullt att nämnden fortsätter det arbete som stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen har påbörjat för att skapa god arbetsmiljö och hållbar arbetsbelastning för socialsekreterarna. I nuvarande organisation för arbetsmarknadsinsatserna finns det idag cirka 250 medarbetare. Den största yrkesgruppen är arbetsmarknadssekreterare (cirka 120 personer varav 75 % är kvinnor och 25 % är män). Inom uppdraget med arbetsmarknadsinsatserna finns cirka 350 anställda genom åtgärder samt praktik- och arbetsträningsplatser. Dessa arbetar dels i nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, dels i övriga förvaltningar i Malmö stad och i ideella föreningar. Arbetsmarknads- och socialnämndens storlek Av de tre föreslagna socialnämnderna är arbetsmarknads- och socialnämnden den nämnd som får det största antalet ärenden, med ansvar för myndighetsutövning mot enskild, som till exempel beslutsfattande med stöd av socialtjänstlagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eller lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Antal sådana beslut per år är drygt Dessa beslut går ej att delegera från nämnden till tjänsteperson. 14 Bergmark, Åke (2016)Ekonomiskt bistånd: försörjningsvillkor och marginalisering ett hinder för jämlik hälsa? Kommissionen för jämlik hälsa bistand- forsorjningsvillkor- och- marginalisering- ett- hinder- for- jamlik- halsa 31 Stadskontoret

40 40 Bihang 2016 Nr 158 För att klara detta beslutsfattande i praktiken måste särskilda myndighetsutskott inrättas under nämnden, vilka har att fatta beslut på nämndens vägnar med stöd av delegationsbemyndigande. För att kunna ingå i ett utskott måste den förtroendevalde antingen vara ledamot eller ersättare i den nämnd som tillsätter utskottet. I nuvarande myndighetsutskott under stadsområdesnämnderna finns tre ledamöter och tre ersättare. Färre än tre ledamöter kan ett utskott inte ha. Däremot kan antalet ersättare vara lägre än tre, dock minst två. Ett förslag är att de nya myndighetsutskotten ska bestå av tre ledamöter, men att endast två ersättare utses. För att arbetsbelastningen ska bli rimlig för de förtroendevalda i utskotten krävs att lämpligt antal myndighetsutskott inrättas. En tänkbar modell är att fem utskott inrättas under nämnden vilka sammanträder två gånger varje månad förutom juli. Antal ärenden som ska behandlas vid varje sammanträde uppgår då vid en schablonmässig beräkning till cirka 18. Antal ledamöter och ersättare i den nya nämnden I de nuvarande stadsområdesnämnderna ingår 13 ledamöter och 13 ersättare. Väljer man då att inrätta fem myndighetsutskott, i enlighet med resonemangen ovan innebär det att flera förtroendevalda i nämnden måste tjänstgöra i fler än ett utskott. Denna problematik löses genom att den nya nämndens numerär utökas. Här föreslås därför att den nya nämnden ska bestå av 17 ledamöter och 17 ersättare. Förutsättningar skapas då för att ingen förtroendevald behöver tjänstgöra i mer än ett myndighetsutskott. Ekonomi i den nya nämnden Den nya arbetsmarknads- och socialnämnden skulle få en budget om ungefär Mkr. Det förutsätter att de särskilda anslag för hemlöshet i stadsområdesnämnderna samt för ekonomiskt bistånd hos kommunstyrelsen överförs till den nya nämnden. Genom att sammanföra uppdrag, ansvar och ekonomiska resurser ges en ökad möjlighet till förbättrad ekonomisk styrning och samordning mellan de resurser som idag finns för socialtjänstens uppdrag, arbetet med hemlöshet och utbetalning av ekonomiskt bistånd. Enligt gällande riktlinjer för ekonomistyrning har nämnderna befriats från resultatansvar avseende hemlöshet och ekonomiskt bistånd, vilket i praktiken innebär att ingen har ansvar för det ekonomiska resultat som uppkommer för dessa verksamheter. I samband med inrättandet av en ny organisation bör inriktningen vara att nämnden har resultatansvar för samtliga kostnader. Det bör årligen prövas i vilka fall och i vilka former som nämnden skulle kunna medges ansvarbefrielse. Stadskontoret har också för avsikt att senast i samband med budget 2018 se över riktlinjerna för ekonomistyrning, vilket innefattar regelverket för resultatansvaret för hemlöshet och ekonomiskt bistånd. Vid en förändring av ansvarsfördelning och uppdrag kopplat till hemlöshetsfrågor behöver utredas vilka ekonomiska resurser som ska föras över till respektive nämnd, så att verksamhet och resurser hänger ihop. 32 Stadskontoret

41 Bihang 2016 Nr Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Vuxenutbildnings- och gymnasienämnden ansvarar efter föreslagna förändringar för: Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna Svenska för invandrare Det kommunala aktivitetsansvaret samt Verkställighet av beslut om korttidstillsyn för vissa funktionshindrade gymnasieelever jml LSS 9 7 Nämnden föreslås få 13 ordinarie ledamöter och 13 ersättare. Beskrivande delar i avsnittet nedan är delvis hämta från arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens remissvar. Gymnasieskolan Nämnden ansvarar för att gymnasieskolan och gymnasiesärskola vilket ger en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för att elever inom gymnasiesärskolan får en för dem anpassad utbildning. Utbildning inom gymnasie- och gymnasiesärskolan ska också ge grunden för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Nämnden ansvarar utöver den egna verksamheten även för de av kommunens elever som går i fristående skolor eller andra kommuners gymnasie-, gymnasiesärskolor, vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller svenska för invandrare vad gäller bidrag till fristående skolor och interkommunal ersättning. Kommunal vuxenutbildning Nämnden ansvarar för att vuxna malmöbor genom kommunal vuxenutbildning, inklusive svenska för invandrare (sfi), och särskild utbildning för vuxna får möjlighet att stödjas och stimuleras i sitt lärande, att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt för att främja personlig utveckling. Nämnden ansvarar vidare för att utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar och att de som har lägst utbildning prioriteras. Den kommunala vuxenutbildningen bedrivs i såväl egenregi som genom upphandlade utbildningsanordnare. I nämndens ansvar ligger uppföljning, av såväl verksamhet i egenregi som externt upphandlad verksamhet, i relation till beslutade kommunala mål och styrande författningar. 33 Stadskontoret

42 42 Bihang 2016 Nr 158 Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Nämnden ansvarar för de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, det vill säga ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Förvaltningen ska erbjuda lämpliga individuella aktiviteter och följa upp verksamheten. Det kan röra sig om till exempel vägledning, praktik eller studier. Andelen ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret är i Malmö relativt stor. Bidragande orsaker till detta är den stora andel elever som i grundskolan inte uppnår behörighet till nationella program samt den stora andel gymnasieelever som inte slutför sin gymnasieutbildning med gymnasieexamen. Under år 2016 beräknas i snitt cirka 900 ungdomar omfattas av KAA. Nämnden uppfyller registerkravet genom den regionala elevdatabasen med koppling till Skatteverket. Nämnden uppfyller också informationsuppdraget då alla ungdomar kontaktas. Vad gäller att erbjuda aktiviteter har det hittills endast inneburit aktiviteter som gymnasieskolan kan anordna, såsom studier och praktik. För att nå högre måluppfyllelse i uppdraget har förvaltningen på eget initiativ genomfört två utredningar under åren 2015 och 2016 (Rapport utredning KAA, 2015 och Ungdomsenhet med ansvar för vägen till studier och arbete, 2016). Utifrån dessa beslutade nämnden i april 2016 att inrätta en Ungdomsenhet som sorterar under ett gymnasieområde men som ska ses om ett förvaltningsgemensamt åtagande. Ungdomsenheten matchar därmed de statliga satsningar som görs för målgruppen år och blir en viktig arena, en väg in för samverkan med andra myndigheter likväl som med idéburen sektor. Genom att ungdomsenheten leds av en enhetschef, tillika rektor, uppfylls skollagens krav när det gäller det kommunala aktivitetsasvaret, men uppdraget breddas alltså i syfte att uppnå större genomslag för hela målgruppen år. Ungdomar år Det görs i nuläget ett stort antal insatser för målgruppen år inom Malmö stad, inom Arbetsförmedlingen samt i samverkan mellan de båda myndigheterna och andra relevanta aktörer. Den nationella Delegationen för unga till arbete, DUA, har i uppdrag att främja samverkan mellan Sveriges kommuner och Arbetsförmedlingen. DUAöverenskommelsen med dithörande handlingsplan är knuten till den tidigare nämnda strategiska överenskommelsen, SÖK, och möjliggör bredare och fördjupad samverkan för att sänka ungdomsarbetslösheten i Malmö. Det lokala målet med DUAöverenskommelsen är att sänka arbetslösheten i åldern år med 3 procentenheter. DUA kompletteras med en nationell samordnare för de unga som varken arbetar eller studerar med uppdrag att samla och föra tillbaka kommuners erfarenheter i arbetet mot arbetslösheten i åldern år. En tät samverkan mellan gymnasieskolorna, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen och arbetsmarknadsområdet är av stor vikt för att kunna påverka Malmös höga ungdomsarbetslöshet. Ett konkret exempel på detta är det skollagstyrda uppdraget som rör det kommunala aktivitetsansvaret som formellt enbart omfattar åldersgruppen år men där nämnden beslutat att ta ett helhetsgrepp och utvidga insatserna till att omfatta ungdomar upp till 24 år. Nämndens initiativ till att starta en ungdomsenhet med 34 Stadskontoret

43 Bihang 2016 Nr det samlade ansvaret för målgruppen och initiativet att vidga målgruppen upp till 24 år har uppmärksammats av såväl DUA som den nationella samordnaren. Inom Ungdomsenheten kommer såväl gymnasieskola som vuxenutbildning att ansvara för att ungdomarna ska erbjudas en studieplan som leder till gymnasieexamen. I många fall kommer individen att påbörja studierna inom gymnasieskolan och avsluta dessa inom vuxenutbildningen. Arbetsmarknadsinsatser och vägledning under studietiden kan vara nyckeln till snabbare resultat. Förvaltningen har beviljats ESF-medel som används i arbetet med att skala upp aktiviteter som tidigare utarbetats för målgruppen. Plattform för arbetsmarknadsfrågor Arbetsmarknadspolitiken omfattar bland annat socialpolitik, utbildningspolitik och näringspolitik. Arbetsmarknadsfrågorna är en av Malmö stads viktigaste frågor. För att ta tillvara berörda nämnders och förvaltningars uppdrag inom arbetsmarknadspolitiken, så behöver en gemensam plattform skapas mellan nämndspresidierna för kommunstyrelsen, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt arbetsmarknads- och socialnämnden. Plattformens uppgift är samordna, stödja, följa upp, driva och utveckla gemensamma insatser för arbetsmarknadspolitiken. Motsvarande ledningsorgan behöver inrättas på tjänstemannanivå mellan de berörda förvaltningarna för att säkerställa att konkret samarbete sker runt den enskilde malmöbon i behov av arbetsmarknadsinsatser och utbildning för självförsörjning samt det kommunala aktivitetsansvaret. Detta inkluderar arbetet med att implementera och sprida den så kallade Lindängemodellen som finns på Framtidens hus. Berörda nämnder I detta avsnitt beskrivs kortfattat nuvarande nämnders ansvarsområden efter det att stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden upphört samt att arbetsmarknadsinsatserna överförts från arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden till den nya nämnden arbetsmarknads- och socialnämnden. Vidare beskrivs i detta avsnitt tekniska nämndens tydligare ansvar för hemlösheten samt nya gränssnitt i organisationen. Förändringen innebär också att kulturnämndens, fritidsnämndens, grundskolenämnden, kommunstyrelsen och miljönämndens verksamheter påverkas. Med förändrade ansvarsgränser och överflyttning av uppdrag följer också att resurser och medarbetare förs över. En beräkning av omfattningen på dessa resurser kommer att ske då kommunfullmäktige beslutat om den nya organisationen. Förtroendenämnden Förtroendenämnden ansvarar idag för att utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter, brukare och anhöriga samt bidra till kvalitetsutvecklingen i verksamheter som bedrivs utifrån hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen (vård och omsorg) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Förtroendenämndens förvaltning är idag placerad på stadskontoret. Inför en ny förvaltningsorganisation behöver förtroendenämndens uppdrag och organisation ses över. En utgångspunkt bör vara att förbättra förtroendenämndens möjlighet att bidra till 35 Stadskontoret

44 44 Bihang 2016 Nr 158 kvalitetsutveckling i de kommande förvaltningarna för vård och omsorg respektive funktionsstöd. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden är en egen nämnd vars förvaltning idag tillhör sociala resursförvaltningen. Personalen gör bedömningar av lämpligheten hos ställföreträdare, gode män eller förvaltare och fullgör löpande tillsyn. Administrativt föreslås verksamheten tillhöra arbetsmarknads- och socialnämnden. Kulturnämnden Kulturnämnden har det samlade ansvaret för kommunens kulturverksamhet och ska främja samordning och utveckling inom kulturområdet. Nämnden förvaltar och utvecklar Malmö museers samlingar och ansvarar för kommungemensam biblioteksverksamhet. Nämnden ansvarar för samordning av kommungemensamma barnkulturaktiviteter och för att i samverkan med stadsområdesnämnderna stödja kulturella verksamheter som initieras och genomförs i de lokala områdena. Kulturen kan verka kompensatoriskt samt bidra till känslan av sammanhang och delaktighet. Det finns behov av gräns- och åldersöverskridande mötesplatser som utformas och utvecklas utifrån det lokala sammanhanget och i dialog med Malmöborna. Enskilda och grupper formar utifrån egna idéer och förmågor innehållet i verksamheten och mötesplatserna samarbetar nära med olika aktörer. Det är varierande verksamheter vars aktiviteter kommer på initiativ av och utformas i nära samverkan med de boende i området. Från stadsområdesnämnderna överförs ansvaret för stadsområdesbiblioteken och viss lokal kulturverksamhet. Vidare överförs ansvaret för vissa mötesplatser för unga från stadsområdesnämnderna. Kulturnämnden föreslås få ansvar för mötesplatserna Ungdomens hus, Arena 305 samt allaktivitetshusen på Hermodsdal och Lindängen. Fritidsnämnden Fritidsförvaltningen arbetar för att alla malmöbor ska ha möjlighet till en meningsfull fritid. Fritidsnämnden ansvarar för drift av idrotts-, bad- och fritidsanläggningar med vissa undantag. Fritidsnämnden har dispositionsrätt under kvällstid och helgdagar i samtliga idrotts- och fritidsanläggningar och ansvarar för bokning av och tillgänglighet till dessa. Fritidsnämnden ansvarar idag för planering, samordning och kompetensutveckling inom fritidssektorn, med undantag för den öppna fritidsverksamheten. Det är av vikt att se till sammanhanget för fritidsgårdar och mötesplatser för barn och unga. Fritidsnämnden bör få ett uppdrag som harmonierar med och säkerställer fritidsgårdars och mötesplatsers utveckling utifrån mål och syfte med innehållet. Fritidsgårdar och mötesplatser är sociala arenor som formas och utvecklas tillsammans med besökarna. De syftar till att skapa en meningsfull fritid och ett socialt sammanhang för barn och unga vilket är en viktig del i arbetet med att stärka barn och ungas uppväxtvillkor. Det finns ett behov av samordning för att kunna tillgodose behovet hos målgruppen och för att skapa en likvärdig tillgång såväl geografiskt som utifrån utbud. 36 Stadskontoret

45 Bihang 2016 Nr För att uppnå likvärdig tillgång behöver både jämställdhets- och antidiskrimineringsperspektivet beaktas. Det finns barn och unga vars möjligheter till fritidssysselsättning särskilt behöver beaktas som exempelvis barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. En annan grupp att uppmärksamma är barn med funktionsnedsättningar. Den lokala förankringen är viktig men det är också viktigt att se till helheten, och att skapa förutsättningar för ungdomar att röra sig över staden för att få del av det som erbjuds. Helhetssyn och samverkan, både inom kommunen och med föreningsliv, är viktiga inslag för att skapa ett varierat utbud som blir tillgängligt för barn och ungdomar i hela Malmö. Mötesplatser för barn och unga som bedriver likvärdig verksamhet som fritidsgårdarna föreslås tillhöra fritidsnämnden. Från stadsområdena överförs ansvaret för viss lokal fritidsverksamhet. Vissa mötesplatser för unga överförs från stadsområdesnämnderna till fritidsnämnden. Fritidsnämnden föreslås få ansvar för samtliga fritidsgårdar samt Aktivitetshuset, Ung fritid, Ungdomshuset, Tegelhuset, Gnistan samt mötesplatserna Klagshamn och Bunkeflo. Från stadsområdesnämnderna överförs även ansvaret för finansiering för vissa helt eller delvis föreningsdrivna mötesplatser såsom Unga möts i Sofielund (UMIS), Flamman, Gröningen och 4H-gård. Figur: Fritidsgårdar, medborgarkontor och bibliotekens geografiska spridning i Malmö 37 Stadskontoret

46 46 Bihang 2016 Nr 158 Bilden ovan visar den geografiska spridningen av fritidsgårdar, medborgarkontor och bibliotek i Malmö. Av bilden framgår Malmö stads närvaro i Malmös olika delar. Grundskolenämnden Öppen fritidsverksamhet (fritidsklubb) som drivs av stadsområdesförvaltning Norr, Kirsebergs fritidsklubb och Segevångs fritidsklubb, bör överföras till grundskolenämnden. Fritidsklubbar, regleras i skollagen och huvudmannen har möjlighet att i vissa fall erbjuda öppen fritidsverksamhet istället för fritidshem. Det finns pedagogiska och ekonomiska vinster om verksamheterna som lyder under skollagstiftningen samlas under en nämnd. Samverkan vad gäller personal och gemensamt nyttjande av lokaler är fortsatt viktigt för verksamheten, idag är det samma lokaler och personal som på fritidsgårdarna. Miljönämnden Hyres- och eventuellt budgetrådgivningsverksamheten föreslås flyttas från miljönämnden till tekniska nämnden som ett led i att samla ansvaret för hemlösheten till färre nämnder (se nedan under rubriken Tekniska nämnden). Tekniska nämnden Bostadsförsörjning för en ökande befolkning är en nyckelfråga för en hållbar utveckling för välfärd och tillväxt i Malmö. Enligt utredningsdirektivet är syftet med organisationsöversynen också att stärka förutsättningarna för att utveckla en fungerande samverkan. Dessa frågor är både bostadspolitiska och socialpolitiska och kräver en tydlighet i ansvarsfördelningen. Eftersom hemlöshet är en direkt följd av bostadsbristen är det nödvändigt att ansvaret för stadens bostadsförsörjning i görligaste mån kan hanteras sammanhållet och med en väl fungerande samverkan på nämnds-, bolags-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Kommunen har enligt socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd som de behöver. Detta medför att ansvaret för att ordna boende även till personer som är hemlösa på grund av bostadsbrist i praktiken fallit på kommunens individ- och familjeomsorg. Hemlöshet drabbar traditionellt hushåll med olika sociala problem, exempelvis missbruk i kombination med psykisk ohälsa. Under senare år har dock allt fler barnfamiljer utan andra sociala problem än hemlöshet tvingats vända sig till individ- och familjeomsorgen för att få bistånd till boende. I Malmö stads kartläggning av hemlösheten görs en åtskillnad mellan social och strukturell hemlöshet, där den senare utgörs av hushåll utan sociala problem men som inte har ekonomiska förutsättningar att konkurrera på en bostadsmarknad som präglas av bostadsbrist. Den strukturella hemlöshetens andel av den totala hemlösheten ökar och uppgick vid kartläggningen år 2015 till 65 procent av de hemlösa. I Malmö är ansvaret för frågor som rör hemlöshet uppdelat på ett flertal kommunala nämnder och förvaltningar samt det kommunala bostadsbolaget MKB. Ingen nämnd har det övergripande ansvaret för frågan. En anledning till detta är att hemlöshetsfrågan 38 Stadskontoret

47 Bihang 2016 Nr är komplex och berör flera olika nämnders ansvarsområden. Det är således inte möjligt att utse en nämnd som ensam har ansvaret för arbetet med hemlöshet. Ett tydligare ansvar inom kommunens organisation är dock nödvändigt, både när det gäller att förebygga och att åtgärda hemlöshet. Utgångspunkten är att nuvarande hemlöshet framför allt beror på ett för lågt byggande i kombination med att det i Malmö finns många hushåll som inte är självförsörjande, har låga inkomster och/eller är nyanlända utan förankring på bostadsmarknaden. Det är framför allt stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden som idag är ansvariga för stadsbyggnadsprocessen som styr bostadsbyggandet i Malmö. Stadsbyggnadsnämnden ansvarar exempelvis för att på uppdrag av kommunstyrelsen bereda översiktsplanen, detaljplaner och bygglov, samt för den löpande statistiska uppföljningen av bostadsplanering och byggande. Tekniska nämnden å sin sida svarar för kommunens markexploatering, tecknar avtal för genomförandet och i denna egenskap ansöker om detaljplaner hos stadsbyggnadsnämnden. Tekniska nämnden svarar dessutom för lokalförsörjningen, dels till kommunens egna verksamheter, dels för enskilt boende utifrån de sociala behov och hemlöshet som ovan beskrivits. Uppdelningen av tekniska nämndens och stadsbyggnadsnämndens olika ansvarsområden är på flera sätt funktionell men innebär också utmaningar när det gäller att fördela ansvar och kraftsamla kring frågor som hänger ihop med boende för särskilda grupper, bland annat hemlösa. Detta gäller också i arbetet med att planera för den kommande demografiska förändringen med fler äldre, vilket innebär att trygghetsboende och seniorboende byggs och flyttkedjor åstadkoms. För att åstadkomma en kraftsamling krävs effektivisering och en tydligare rollfördelning. Här kan man ta utgångspunkt i den stegvisa uppdelning som görs i bostadsförsörjningslagen (Lag 2000:1383 om kommunernas bostadsförsörjning, 1) som utgår från dels förberedande åtgärder, dels genomförande åtgärder. Översatt på den kommunala organisationens ansvars- och arbetsfördelning innebär detta att stadsbyggnadsnämnden genom detaljplaner och bygglov möjliggör för bostadsproduktion, medan tekniska nämnden svarar för genomförande av bostadsförsörjningen utifrån sitt ansvar för upplåtelse av marken till exploatörer utifrån sitt markägaransvar. I remissunderlaget föreslås att tekniska nämnden och dess fastighetskontor får ett tydligare ansvar att införskaffa boenden av både tillfällig och permanent karaktär. Ansvaret att samordna boendesociala frågor föreslås också ligga under tekniska nämnden. I ansvaret att samordna boendesociala frågor ingår att leda och samordna kommunens arbete med att tillgodose behovet av boende och bostäder för hemlösa och andra personer och hushåll som av sociala skäl har särskilda behov. Genom detta ansvar får tekniska nämnden en samlad bild både av kommunens behov av bostäder och andra typer av boenden samt av planerad och pågående byggnation. Som grund för att ge tekniska nämnden ett tydligare ansvar inom bostadsområdet kan hänvisas till ärendet STK , som behandlades av kommunstyrelsen i maj 2016, där tekniska nämnden fick i uppdrag att inom ramen för sitt lokalförsörjningsansvar införskaffa boenden för nyanlända och att ansvara för att samordna arbetet med att ta fram andra boendealternativ i samarbete med berörda nämnder och styrelser. I ärendet framförs att detta uppdrag kan utvecklas till att gälla hela gruppen hemlösa. 39 Stadskontoret

48 48 Bihang 2016 Nr 158 Ansvarsfördelning i ny organisation I remissunderlaget finns som bilaga ärendet En ändamålsenlig struktur för kommunens arbete mot hemlöshet, STK I ärendet förordas att ansvaret att samordna boendesociala frågor ska åvila en nämnd/förvaltning som har kontakt med bostadsmarknadens aktörer och har en reell möjlighet att använda kommunens medel för att påverka byggandet. I Malmö stad har framför allt stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden ansvar för områden där kommunen kan påverka bostadsbyggandet. Ansvaret för bostadsförsörjningen ligger hos stadsbyggnadsnämnden. Nämnden har bland annat i uppdrag att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen vars syfte är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Stadsbyggnadsnämnden har ett utredningsuppdrag efter kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (uppdrag 48) som handlar om att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som uppfyller kvalitets- och miljökrav. Utredningen kommer att vara klar i slutet av år I Malmö samordnas arbetet med bostadsförsörjning av stadsbyggnadskontoret. Arbetet leds av en beställargrupp med förvaltningsdirektörer från stadskontoret, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, stadsområdesförvaltning norr och som adjungerad medlem MKB:s VD. Om fastighetskontoret tilldelas ett övergripande ansvar för att samordna boendefrågorna kring särskilda grupper, bland annat hemlösa, behöver man överväga att ge beställargruppen ett nytt och tydligare uppdrag för de frågor som påverkar hemlösheten och boende för särskilda grupper samt se över representationen i gruppen. Stadsbyggnadsnämnden har själva i sitt remissyttrande lyft fram att för att stärka arbetet kring hemlöshet bör de förvaltningar som arbetar direkt med bostäder för hemlösa delta i det gemensamma arbetet med bostadsförsörjning. Överlag behöver arbetet med bostadsförsörjning få ett tydligare uppdrag, mandat och ägarskap när det gäller frågor som kan förebygga och åtgärda stadens hemlöshet. Tekniska nämnden föreslås få ansvar att samordna insatserna för att tillgodose boende för de grupper i staden som har behov av särskilt stöd för att få ett boende. I ansvaret ingår att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden och andra berörda nämnder och bolag samt i samverkan med aktörer på bostadsmarknaden verka för att de grupper som har särskilda svårigheter får sitt behov av boende tillgodosett. Liksom idag blir en viktig fråga att arbeta för att fastighetsägare godkänner försörjningsstöd, etableringsersättning, aktivitetsersättning och sjukersättning samt barnbidrag och bostadsbidrag som inkomst samt att få dessa att tilldela kommunen lägenheter för boende för särskilda grupper. Även frågan om att godkänna att en hyresgäst har mindre betalningsanmärkningar är en viktig fråga. I ansvaret bör också ingå att arbeta för att öka andelen bostäder på kommunens mark som ska avsättas till sociala bostäder samt i förhandlingar med byggföretag skriva avtal om avsättning till sociala bostäder även bland de bostäder som byggs på privat mark. Tekniska nämnden föreslås överta ansvaret för hyresrådgivningen och eventuellt budgetrådgivningen från miljönämnden. Om beslut fattas att inrätta en bostadsrådgivning bör denna också ligga under tekniska nämnden. Tekniska nämnden bör också från stadsområdesnämnderna överta ansvaret för den tekniska tillsynen av övergångslägenheterna och en del av genomgångslägenheterna. Genom detta blir det tydligt vad som är arbetsmarknads- och socialnämndens uppgift, det vill säga att ge socialt stöd, samtidigt som tekniska nämndens expertkunskap inom området används. 40 Stadskontoret

49 Bihang 2016 Nr Om socialtjänsten kan fokusera på sitt uppdrag att ge stöd samtidigt som tillsynen förbättras kan kvaliten öka vilket skulle innebära att kontraktsövertagande kom till stånd snabbare och i ökad omfattning. En högre kvalitet i arbetet med stöd och tillsyn innebär också att fastighetsägarnas förtroende för kommunens hemlöshetsarbete skulle öka. Detta kan förväntas leda till att fler lägenheter kommer att lämnas till kommunen och att tiden i hemlöshet kan förkortas samtidigt som kostnaderna kan minska. I tillsynsansvaret kan med fördel ingå viss information och rådgivning till hyresgästerna om sådant som berör skyldigheter och rättigheter och kring andra angränsade frågor, exempelvis om hemförsäkring och hyresinbetalningar. Om tekniska nämnden tillförs en eventuellt kommande bostadsrådgivning kan denna ha ett nära samarbete med den del av verksamheten som arbetar med tillsyn. I Malmö finns ett flertal frågor som rör boende för särskilda grupper som ingen nämnd idag har särskilt ansvar för. Det gäller exempelvis trygghetsboende för äldre personer. Tekniska nämnden bör få ansvar för arbetet med att öka antalet trygghetsbostäder. Frågan kräver ett nära samarbete med stadsbyggnadsnämnden och vård- och omsorgsnämnden samt fastighetsägare och byggbolag. En annan fråga rör personer med funktionsnedsättning som omfattas av LSS. Tekniska nämnden bör få ett uppdrag att ta fram lägenheter och förvalta enskilda hyresavtal för den grupp som själva inte kan ordna en bostad och som omfattas av LSS personkrets 1 men som inte har behov av insatsen bostad med särskild service utan kan få sina behov tillgodosedda genom boendestöd enligt SoL. Tekniska nämnden har i sitt remissvar föreslagit att dess fastighetskontor ska överta all hyresjuridik förvaltning och tillsyn avseende LSS-bostäder. Detta ligger i linje med att tekniska nämnden får ett utökat ansvar och skulle innebära en kvalitetsökning av den hyresjuridiska hanteringen av dessa bostäder. Frågorna behöver utredas vidare av tekniska nämnden och den nya funktionsstödsnämnden under genomförandefasen. Arbetsmarknads- och socialnämnden ska ha ansvaret att förebygga hemlöshet, bland annat genom att i kontakt med enskilda, fastighetsägare och kronofogdemyndigheten förebygga och förhindra vräkningar. Likaså fortsatt ansvar för all biståndsbedömning av enskilda och familjers ansökningar om boende, oavsett orsak till hemlöshet, samt fatta beslut om boende enligt socialtjänstlagen. De hemlösa som är i behov av olika typer av sociala stödinsatser för att kunna behålla ett boende är arbetsmarknads- och socialnämndens ansvar liksom att bemanna alla de olika kommunala boendeformer som kräver personal som ger stöd enligt socialtjänstlagen. Arbetsmarknads- och socialnämnden måste liksom idag ha ansvar för att bedöma behov hos olika grupper av hemlösa och hos tekniska nämnden göra beställningar av olika boenden, både permanenta och temporära. I den framtida organisationen finns ett stort behov av att samordna och kvalitetssäkra flera olika områden som rör arbetet med hemlöshet inom arbetsmarknads- och socialnämnden. Det handlar bland annat om likställighet i biståndsbedömningen, gemensamma processer och rutiner kring det förebyggande arbetet samt att optimera användningen av alla de boenden som idag drivs av de olika stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden. En annan utvecklingsfråga handlar om hur kommunens lägenheter kan användas mer strategiskt. Vidare att utveckla stödinsatser, både för de som bor i kommunens lägenheter men också de som bor i egna lägenheter, i syfte att öka möjligheten att bo kvar. Arbetsmarknads- och socialnämnden ska också medverka i 41 Stadskontoret

50 50 Bihang 2016 Nr 158 det strategiska arbetet när det gäller hemlöshet och i nära samverkan med tekniska nämnden bidra till analys av behov och insatser för olika grupper. Organisationsförändringen innebär att fem stadsområdesnämnder och delar av sociala resursnämnden bildar en ny arbetsmarknads- och socialnämnd med ansvar för frågor inom området hemlöshet enligt nedan. Tekniska nämnden föreslås få ett utökat ansvar och föreslås överta uppgifter från andra nämnder enligt nedan. Arbetsmarknads- och socialnämndens ansvar Arbetsmarkands- och socialnämndens ansvarar för: Att förebygga hemlöshet genom att ge sociala stödinsatser till enskilda och familjer som riskerar att bli hemlösa. Arbeta i ett nära samarbete med hyresvärdar, bostadsrättsföreningar, kronofogdemyndighet, föreningsliv samt andra verksamheter inom kommunen, exempelvis inom funktionsstödsnämnden, vård- och omsorgsnämnden samt hyres- och budgetrådgivningen. Att göra biståndsbedömningar av enskilda och familjers ansökningar om akut och tillfälligt boende oavsett orsak samt ansökningar om permanent bostad eller boende. Att vid behov ge sociala stödinsatser till de enskilda och familjer som bor i kommunens andrahandslägenheter, inklusive de som bor i lägenheter genom Bostad först. Att vid behov ge sociala stödinsatser till de enskilda och familjer som bor i kommunens egna boenden eller i externt upphandlade boenden Att ansvara för bemanning med personal samt ge sociala stödinsatser på boenden för ensamkommande barn. Att analysera behov av olika boenden för hemlösa och andra grupper som kommunen har ett särskilt ansvar för vad gäller boende och att hos tekniska nämnden göra beställningar av dessa boenden (gäller inte de särskilda boenden för äldre och boende för personer med funktionsnedsättning som avses i socialtjänstlagen och LSS). Tekniska nämndens ansvar Tekniska nämnden ansvarar för: Att införskaffa lokaler, boenden och lägenheter som det finns behov av hos de Malmöbor som av olika skäl inte kan skaffa boende på egen hand och för vilka kommunen har ett särskilt ansvar enligt socialtjänstlagen och bosättningslagen. I uppdraget ingår också att anvara för all hyresjuridik/administration i de fall hyreskontrakt tecknas. Att genom kontakt med fastighetsägare arbeta för att försörjningsstöd, etableringsersättning, aktivitetsersättning och sjukersättning godkänns som inkomst vid tecknande av hyreskontrakt. I detta arbete samarbeta med stadsbyggnadsnämnden och Boplats Syd. 42 Stadskontoret

51 Bihang 2016 Nr Att i nära samarbete med stadsbyggnadsnämnden arbeta för ett ökat bostadsbyggande för att tillgodose behovet av boende för bostadslösa. Tekniska nämnden tillförs ansvaret för: Hyres- och eventuellt budgetrådgivningen från miljönämnden Bostadsrådgivning om det fattas beslut om att en sådan ska inrättas Teknisk tillsyn från stadsområdesnämnderna avseende de lägenheter för vilka hyreskontrakten kan övergå till andrahandshyresgästen, så kallade övergångslägenheter och när så är lämpligt genomgångslägenheterna. Att i nära samarbete med vård- och omsorgsnämnden ansvara för arbetet med att öka antalet så kallade trygghetsbostäder för äldre. Att i nära samarbete med arbetsmarknads- och socialnämnden ansvara för att upphandla olika typer av boenden inklusive boenden såsom härbärge och dygnsboenden för hemlösa. Servicenämnden föreslås ha fortsatt ansvar för att efter beställning från arbetsmarknadsoch socialnämnd köpa in bostadsrätter som genom tekniska nämndens hyrs ut med andrahandskontrakt till hemlösa. Plattform för bostadsfrågor Bostadspolitiken är komplex och berör flera andra politikområden bland annat socialpolitik och näringspolitik. Bostadsbristen inklusive hemlösheten är en av Malmö stads viktigaste frågor. För att ta tillvara berörda nämnders och förvaltningars uppdrag kring bostadsfrågorna, så behöver en gemensam plattform skapas mellan nämndspresidierna för kommunstyrelsen, tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden samt arbetsmarknadsoch socialnämnden. Plattformens uppgift är samordna, stödja, följa upp, driva och utveckla gemensamma insatser i bostadsfrågan. Motsvarande ledningsorgan behöver inrättas på tjänstemannanivå mellan de berörda förvaltningarna för att säkerställa att konkret samverkan sker så att det finns bostäder åt alla malmöbor. Kommunstyrelsen Den föreslagna nya organisationen med facknämnder medför att även kommunstyrelsen och dess förvaltning påverkas. Från kommunstyrelsen och stadskontoret kommer uppdrag, ansvar och resurser att överföras till de nya nämnderna och förvaltningarna. Nuvarande beredningar och kommunalrådens berednings- och rotelansvar kan behöva omprövas. Centrala pensionärsrådet och rådet för funktionshinderfrågor ska fortsatt vara organ till kommunstyrelsen. 43 Stadskontoret

52 52 Bihang 2016 Nr 158 Kommunstyrelsen roll i den strategiska arbetsmarknadspolitiken kvarstår och ska tydliggöras samt förstärkas. Ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder måste klargöras. Plattformar (se ovan) för samverkan kring arbetsmarknadsfrågor och bostadsfrågor är ett exempel på sätt att samverka. De frågor kommunstyrelsen själv inte ska hantera som kommunövergripande gemensamma processer eller projekt måste på ett eller annat sätt fördelas till andra nämnder genom reglementet, genom uppdrag eller på annat lämpligt sätt. Kommunstyrelsen ska i enlighet med ordinarie uppdrag ha fokus på att leda, samordna och ha uppsikt över kommunens verksamhet. I en förändrad nämndstruktur, med funktionsindelade nämnder även inom socialtjänsten, ställs nya krav på kommunstyrelsens förmåga att leda, samarbeta, samordna och följa upp för att nå kommunens mål. En fullt genomförd facknämndsorganisation medför att kommunstyrelsen ska ta en alltmer ledande roll för att samordna Malmö stad som helhet. Det kan då handla om att ta ansvar för vissa geografiska satsningar som spänner över flera nämnder till exempel det förebyggande arbetet på generell nivå (riktat mot hela befolkningen), digitaliseringen (i synnerhet välfärdsteknologi) och hållbarhetsfrågorna. För att kommunstyrelsen ska kunna fullgöra sin uppsiktsplikt behöver ägarskapet för beslutsstödet KOLL tydliggöras och resurssättas Analysen av befolkningens aktuella sammansättning och behov de närmsta åren, konsekvensbedömningar för kommunens verksamhet samt Malmös utmaningar i ett längre perspektiv ska utvecklas inom alla områden. En fullt genomförd facknämndsorganisation medför att kommunstyrelsen måste ta en en framträdande och ledande roll för att samordna Malmö stad som helhet och driva tvärsektoriella frågor. Helhet, dialog, förtroende och ömsesidighet i en välbalanserad avvägning mellan styrning och delaktighet bör utgöra ett grundläggande förhållningssätt i den nya organisationen. I förslaget till ny kommunallag föreslås att kommunstyrelsen ges utökade möjligheter att styra och samordna den kommunala verksamheten. 44 Stadskontoret

53 Bihang 2016 Nr Övriga frågor Ekonomi Förbättrade förutsättningar för styrning Riktlinjerna för ekonomistyrning reglerar kommunfullmäktiges ekonomiska styrning av nämnderna och syftar till att tillsammans med de finansiella målen och målen för verksamheten uppnå en hållbar ekonomisk utveckling och god ekonomisk hushållning. Detta innebär att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Det är därför av stor vikt att nämnderna håller sig inom sina tilldelade ekonomiska ramar och vid behov anpassar sina kostnader. Utgångspunkten är att nämnderna, inom ramen för sitt uppdrag, ska bedriva en väl fungerande och effektiv verksamhet. En ny organisation med facknämnder väntas leda till förbättrade möjligheter till god ekonomisk styrning och förbättrad helhetssyn på resursernas användning. I en facknämndsorganisation finns ökade möjligheter att inom nämndens ansvarsområde organisera verksamheten optimalt och styra resurser inom organisationen på ett sätt som ger förutsättningar för god kvalitet och likabehandling av medborgare. Möjligheten att bedriva enhetlig styrning och att fokusera på strategiskt viktiga frågor förbättras när en nämnd får helhetsgrepp om utbud och efterfrågan. Modeller för ersättning till verksamheten kan förenklas och bli mer flexibla, vilket bör kunna leda till en minskning av sådana transaktionskostnader som inte tillför något mervärde till verksamheten. Förutsättningar för resursstyrning mellan verksamheter Genom att samla verksamheterna i facknämnder får varje nämnd större möjligheter att fokusera på frågor inom sitt eget verksamhetsområde. Samtidigt försvinner möjligheten att omdisponera medel/kommunbidrag mellan exempelvis individ- och familjeomsorg och äldreomsorg. I det nuvarande ekonomiska läge som verksamheterna befinner sig i är detta nog närmast att se som en fördel, då det tydliggör att den verksamhet som har underskott är den som måste arbeta med effektiviseringar. Detta ställer ökade krav på stadskontorets förmåga att analysera resursanvändning och effektivitet i verksamheterna för att kunna bedöma huruvida exempelvis underskott beror på en skev resurstilldelning eller ineffektiv styrning av verksamheten. Medarbetare De möjligheter som ges genom en förändrad organisationsstruktur som samlar verksamheter kring ett gemensamt uppdrag och som ger förutsättning för ett ledningssystem och ledarskap med fokus på uppdraget, ska tas tillvara. Samverkan med fackliga organisationer gynnas genom en sammanhållen ledning inom respektive verksamhetsområde. Ett långsiktigt och systematiskt arbete med kompetensförsörjning och arbetsmiljö skapar goda förutsättningar för minskad sjukfrånvaro och personalomsättning. 45 Stadskontoret

54 54 Bihang 2016 Nr 158 Sjukfrånvaron är hög i några av de yrkesgrupper som kommer att finnas i de nya nämndernas verksamheter, bland annat för undersköterskor, vårdbiträden, stödassistenter och biståndshandläggare. I vissa yrkesgrupper, som hos socialsekreterare, sjuksköterskor, biståndshandläggare och sektionschefer är personalomsättningen hög. Det är viktigt att de nya nämnderna fortsätter det arbete som påbörjats av stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen för att minska personalomsättningen och sjukfrånvaron bland medarbetarna och verka för en arbetsmiljö som lägger grunden till ett hållbart arbetsliv. Ledning och styrning En handlingskraftig organisationsstruktur säkerställer att såväl operativa som långsiktiga perspektiv beaktas. Den tydliggör mål, uppdrag, roller och ansvarsfördelning mellan olika beslutsnivåer. En effektiv organisation förutsätter ett bra samspel och kommunikation mellan chefer och medarbetare samt med ett ledarskap som är inriktat på att skapa en arbetsorganisation och arbetsmiljö som syftar till att ta tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens för att nå verksamhetens mål. Den handlingskraftiga organisationen kännetecknas av öppenhet, samarbete, samverkan, dialog, kommunikation, respekt och tillit med utgångspunkt i Malmöbornas behov. Organisation Organisationen behöver innehålla det antal nivåer som krävs för att säkerställa att både ett operativt och ett långsiktigt perspektiv beaktas och skapar en struktur där mål, uppdrag, roll- och ansvarsfördelning blir tydliggjorda mellan de olika nivåerna. Ledningsorganisationen inom Malmö stads nämnder följer principerna nämnd, förvaltningschef, avdelningschefer med verksamhetsansvar samt stabsansvar, enhetschefer och sektionschefer främst i verksamhetsavdelningarna. Ledarskap Framgångsrik organisation förutsätter ett bra samspel mellan chef och medarbetare. Ett samstämmigt ledarskap som är inriktat på att skapa en arbetsorganisation och arbetsmiljö som syftar till att ta tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens är en framgångsfaktor. Att skapa så bra organisatoriska förutsättningar för våra chefer och ledare som möjligt innebär att ha en kontinuerlig dialog och uppföljning av uppdrag, förväntningar och förutsättningar. Medarbetarskap Malmö stads medarbetare ger dagligen hjälp, stöd och service till Malmöborna. Medarbetarnas kompetens, engagemang och stolthet för sitt uppdrag är en förutsättning för att mötet och servicen ska bli en så bra upplevelse som möjligt. De senaste årens ökade sjukfrånvaro visar på behovet av att fortsatt arbeta för ett hållbart arbetsliv med arbetsmiljö, kompetens, ledarskap och verksamhetens uppdrag i fokus. 46 Stadskontoret

55 Bihang 2016 Nr Facklig samverkan Genom en god samverkan med fackliga organisationer skapas möjlighet för medarbetarna till delaktighet, inflytande och ansvar via det representativa inflytandet. För organisationen innebär detta möjligheter att få viktiga frågor belysta ur ett bredare perspektiv. Tydlighet i ansvarsfördelning är en viktig förutsättning för en god samverkan som präglas av samarbete, öppenhet och tillit. Kommunikation En kommunikativ organisation Kommunikation är en nödvändig del av arbetet för alla som arbetar i Malmö stad oavsett om man är på en skola, ett bibliotek, ett vårdboende eller på ett kontor i en förvaltning. Kommunikationen ska vara tydlig så att den stärker dialogen, engagemanget, samarbetet och erfarenhetsutbytet samt gör det möjligt att lösa våra uppdrag bättre. Kommunikationsarbetet bidrar till målen Kommunikation är ett viktigt medel för att nå organisationens mål. Genom bland annat värdeskapande kommunikation bidrar kommunikationen till verksamhetens mål. Det måste finnas en koppling mellan verksamhetsidé och kommunikationsmål samt mellan dessa mål och strategierna för att kommunikationsarbetet ska bidra. Det ska också vara möjligt att utvärdera om kommunikationen bidragit till organisationens övergripande mål och verksamhet. Digitalisering och IT Den utveckling som idag sker kring digitalisering erbjuder stora möjligheter att utveckla och effektivisera verksamheten. Det är viktigt att nämnder och förvaltningar anammar, bejakar och driver den digitala utveckling som sker inom respektive ansvarsområde. Den traditionella verksamhetsutvecklingskompetensen måste kompletteras med digital utvecklingskompetens i förvaltningarna för att bli en möjliggörare för morgondagens organisation. I Malmö ska digitaliseringen användas för att skapa morgondagens samhälle. Med digitaliseringen som motor och verktyg kan vi ifrågasätta, utforska och förnya samhällsservicen. Just nu pågår ett arbete Det digitala Malmö - med att beskriva Malmö stads inriktning och hur den digitala resa kan formas. Parallellt pågår ett arbete med att säkerställa att Malmö stad har rätt förutsättningar och det förmågor som krävs för att åstadkomma den önskvärda utvecklingen. Genom digitaliseringens gränsöverskridande karaktär blir den också ett redskap för verksamheterna att integreras snabbare med varandra. Inom verksamheter som omfattas av sekretess är ändamålsenliga och rättsenliga digitala verktyg såväl en förutsättning som en utmaning för att skapa effektiva förvaltningar. 47 Stadskontoret

56 56 Bihang 2016 Nr 158 Som ett viktigt fundament för en fungerande vardag men även som avstamp för en digitalisering av verksamheten finns en gemensam IT-plattform. IT-plattformen är grunden för att varje medarbetare, systemförvaltare samt extern aktör ska kunna leverera eller använda kommunens tjänster och service. Som ett led i att säkerställa en säker och robust plattform som också lever upp till krav utifrån personuppgiftsbehandling och sekretess, men även en kontinuerlig vidareutveckling för att möta förvaltningarnas och Malmöbornas nya behov krävs en kompetent och beslutsmässig beställare. Det ställer krav på att kunna se nyttan och dess effekter, att kunna anlägga ett verksamhetsperspektiv samt att se kraften i att agera tillsammans med övriga beställare i Malmö stad. Med utgångspunkt i den utveckling som nu sker beträffande digitaliseringen finns det anledning att framhålla det påbörjade arbetet kring bland annat utvecklande av fungerande beslutsstöd och system för ledningsinformation fortsätter. I den fortsatta processen är det därför av stor vikt att arbetet med kommungemensamma, rättssäkra, enkla och lättillgängliga verktyg för att löpande följa hur verksamhet och organisation utvecklas inte avstannar. Behov av ett bättre och mer ändamålsenligt beslutsstöd har identifierats i ärendena Översyn av centrala behov och utvecklingsområden inom Individ- och familjeomsorgen i Malmö stad (STK )och Analys av kvalitet och ekonomi inom Vård och Omsorg (STK ). Inom individ- och familjeomsorgen finns sex verksamhetsspecifika applikationer i Koll. Dessa innehåller information från verksamhetssystemet Procapita IFO, fördelat på dess olika organisationsgrenar. Applikationerna har tagits fram av stadskontorets välfärdsavdelning som även förvaltar applikationerna medan IT Malmö ansvarar för drift av det gemensamma informationslagret. Inom vård och omsorg och välfärdsavdelningens enhet för vårdoch omsorg drivs idag en pilot för att ta fram en Koll applikation som samkör information från HR, Ekonomi och verksamhetssystem. Utvecklingen av dessa system kräver ett sammanhållet arbete och en effektiv styrning av projektet. I den fortsatta utvecklingen av organisationen är det viktigt att ansvaret för detta tydliggörs. Fungerande sådana system är också av stor betydelse för kommunstyrelsens skyldighet enligt 6 kapitel 1kommunallagen 1991:900 om uppsikt över nämndernas verksamhet. För att garantera kommunstyrelsens möjligheter att utöva uppsikten har lagstiftaren i 3 samma kapitel gett styrelsen möjligheter att från bland annat övriga nämnder begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. Kommungemensamma system för beslutsstöd kommer att effektivisera och underlätta arbetet med den uppsiktsskyldighet som kommunstyrelsen har och i hög grad skapa robusta förutsättningar för att stärka kvaliteten i det utvecklings- och förändringsarbete som ständigt pågår i organisationen. Demokrati Genom förslaget till ny nämndsorganisation bildas en renodlad facknämndsorganisation i Malmö stad. De möjligheter som denna ger i form av ökad tydlighet, stärkt likvärdighet och ökade möjligheter att ta ett samlat grepp kring fler frågor ska tas tillvara. Förändringen innebär också nya utmaningar och möjligheter att utveckla det ständigt pågående arbetet att erövra och befästa demokratin i Malmö stad. Det är samtliga 48 Stadskontoret

57 Bihang 2016 Nr nämnders och förvaltningars ansvar att detta sker. Detta kan till exempel innebära att i beredningen av ett ärende tas erfarenheter av och kunskaper om skilda lokala förhållanden tillvara hos medborgare, förtroendevalda, förvaltningar, företag och andra aktörer i området. Förtroendemannaorganisationen och tjänstemannaorganisationen har här olika roller. I tjänstemannaorganisationen sker en daglig kontakt och dialog med brukarna. Service och tjänster ska löpande påverkas och utvecklas av dessa kontakter. Ofta sker dialogen i själva servicemötet genom direktkontakt med personalen på biblioteket, vid hämtning i förskolan och så vidare. Dialogen med brukaren kan också vara mer strukturerad vid till exempel vårdplanering med brukare och anhörig, vid utvecklingssamtal i grundskolan och genom brukarundersökningar. I den politiska nämndsorganisationen tar arbetet med att stärka demokratin alltid sin utgångspunkt i det representativa systemet. Inom ramen för detta möts medborgare och förtroendevalda i samråd och diskussioner. Dialogen finns bland annat vid möten, via e- post, malmo.se, twitter och facebook. I dessa möten ges en möjlighet till att stärka kvalitén i besluten genom att förankra och pröva förslagen i dialog med medborgarna. Medborgardialogen förs då mellan politiker och Malmöbor. Under de senaste decennierna har Malmös befolkning förändrats. En inre dynamik finns i befolkningen som idag är en viktig utgångspunkt att försöka möta, inspireras av och använda för att stärka former för den lokala demokratin. Det handlar om att anpassa arbetet till de mycket skilda förutsättningar och förhållanden som råder inom olika delar av Malmö. Arbetsätt etc. måste anpassas till skilda förutsättningar hos Malmöbon som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar, trosuppfattning, ålder, etnisk tillhörighet och så vidare. Det är i Malmö stads arbete med att utveckla demokratin viktigt att ta tillvara och använda den lokala närvaron, kontakterna och kunskaperna som finns inom Malmö stad vid stadsområdebibliotek, mötesplatser, socialtjänstens lokala verksamheter, grundskolor, förskolor och så vidare. Nämnderna ska i sitt arbete samverka på och använda dessa arenor för att stärka det lokala demokratiska arbete i Malmö stad. Exempel på andra arenor för dialog är: Malmöinitiativet ger Malmöborna och politiker möjlighet att föra upp olika frågor till debatt och diskussion på webben. Den som lägger ett förslag kan få stöd för frågan genom att andra skriver under förslaget. Malmöpanelen består av representativt utvalda Malmöbor. Panelen rådfrågas regelbundet i aktuella frågor innan ärendena går vidare till beslut i de kommunala nämnderna och styrelserna. Deltagarna i panelen fyller i ungefär fyra frågeformulär per år och svaren visas på malmo.se. Deltagarna kan också bli inbjudna till gruppdiskussioner. Medborgarförslag ger Malmöborna möjlighet att påverka politiken i frågor som är angelägna för dem. 49 Stadskontoret

58 58 Bihang 2016 Nr 158 Medborgarservicen ska utvecklas för att öka tillgängligheten och möta medborgarnas behov. Tjänster som ingår i medborgarservice är allt från information till rådgivning och självservice av ärenden som kräver handläggning. Utvecklingen av medborgarservicen innebär bland annat att fler e-tjänster kommer att erbjudas. Medborgarnas möjlighet att använda digitala kanaler för hantering av ärenden till Malmö stad ska förbättras avsevärt. Med en utveckling av e-tjänsteutbudet kommer det vara möjligt att göra anmälningar och ansökningar digitalt via Malmö stads hemsida och att följa sina egna ärenden via mina sidor, via mail eller sms. Genom digitaliseringen skapas också nya möjligheter för dialog, öppenhet, delaktighet och deltagande som ska tas tillvara. Medborgarservicens fortsatta utveckling och inriktning kommer att presenteras i den kontaktcenterutredning som är under färdigställande. Det finns ett antal mötesplatser som har medborgarservice. Deras organisatoriska tillhörighet kommer att utredas vidare. Det lokala utvecklingsarbetet När organisationen enligt detta förslag ska gå från en princip att med utgångspunkt i geografin organisera vissa frågor till att få en renodlad facknämndsorganisation uppstår i ett inledningsskede frågan om hur till exempel det lokala utvecklingsarbetet i fortsättningen ska organiseras. När områdesprogrammen startade blev stadsområdena med sin geografiska förankring den naturliga ägare av utvecklingsarbetet även om alla nämnder bidrog och deltog i arbetet. Hur ska ett motsvarande arbete kunna ledas i en organisation som består av facknämnder? Inledningsvis är det viktigt konstatera att Malmö stad i allra högsta grad kommer att fortsätta vara närvarande i Malmös olika delar. Bibliotek, fritidsgårdar, skolor, förskolor, boenden, sporthallar, förvaltningars receptioner och så vidare kommer fortfarande att göra att Malmö stads närvaro är hög i Malmös olika geografiska delar. Vår personal kommer att fortsätta möta Malmöbor, ta del av deras erfarenheter, kunskaper och önskningar om sin stad ute i Malmös olika delar. I organisationens olika delar finns därför en kunskap om, kontaktnät med och en förståelse för den omgivning som den enskilda verksamheten bedrivs inom. Denna närvaro är en stor tillgång för organisationen. Av remissinstansernas svar på den särskilda frågan som i remissen ställdes om det lokala utvecklingsarbetet kan utläsas flera idéer och förslag som ligger på olika nivåer och med olika inriktning. Den sammanlagda bilden som ges av remissinstanserna beskriver egentligen den bredd av möjligheter som finns att hantera dessa frågor i en facknämndsorganisation. Nedan beskrivs några av de möjligheter som remissinstanserna ser i att driva lokalt utvecklingsarbete i en facknämndsorganisation. Kommunfullmäktige kan genom reglementena fördela ansvar för specifika frågor till enskilda nämnder genom nya reglementen. Ett annat sätt som kommunfullmäktige kan använda för att fördela ansvaret för det lokala utvecklingsarbetet är genom budgetens särskilda uppdrag till nämnderna. Fördelningen av dessa uppdrag kan ges till en enskild nämnd eller gemensamt till flera nämnder. Gemensamma strategier, kopplade till kommunfullmäktiges nio målområden i budgeten, skulle kunna underlätta detta arbete. Strategierna skulle kunna tydliggöra samt koppla samman kommunfullmäktiges mål och 50 Stadskontoret

59 Bihang 2016 Nr nämndernas mål, tydliggöra vilken nämnd som ansvarar för vad, beskriva gemensamma åtgärder, fördela resurser, precisera en gemensam tidplan etc. Flera nämnder ser möjligheter i att större satsningar kan göras i program- eller projektform där resurser från berörda förvaltningar avsätts med en tydligt formulerad uppdrags- och ansvarsfördelning. Med hjälp av etablerade modeller kan man säkra en väl övervägd men flexibel ansvarsfördelning. Vidare lyfter någon remissinstans fram möjligheten att skapa en permanent processeller projektorganisation som får ett samlat ansvar för stöd till tvärsektoriell samverkan. Verksamheten har en territoriell inriktning med fokus på bland annat stadsutveckling och social hållbarhet. Dessa arenor kan kopplas till arbetet med en utvecklad investeringsstyrning för Malmö. Samordningsansvar kan placeras i ett operativt kansli för hållbarhet eller en hållbarhetsavdelning som direkt under kommunstyrelsen styr och följer upp samt garanterar helhetssyn och likvärdighet. De enskilda processerna eller projekten kan bemannas av kompetenser från olika förvaltningar. Flera remissinstanser lyfter vikten av att nämnderna arbetar tillsammans med de frågor som spänner över flera nämnder och som finns i mellanrummen. Behovet av att hitta former för samarbete, samverkan och samlokalisering kring det lokala utvecklingsarbetet går som en röd tråd genom remissinstansernas svar. Detta berör dels det interna arbetet i Malmö stad, dels arbetet med externa samarbetsparter som Arbetsförmedlingen, Region Skåne, näringslivet, civilsamhället och forskarsamhället. Uppenbart är att det finns ett behov av arbetsformer som möjliggör och säkrar detta arbete. Vissa remissinstanser ger också uttryck för en viss oro för att det goda exempel på lokalt utvecklingsarbete som idag pågår ska försvinna. Det är därför viktigt att det stora engagemang, erfarenheter och kunskaper som finns tas tillvara och utvecklas i det kommande arbetet. Den nya organisationen ska stödja ett tvärsektoriellt arbete. Det är i detta arbete av stor vikt att alla medarbetare har fokus på samverkan och inser att ingen nämnd klarar hela uppdraget själv. För att möta Malmös utmaningar krävs att alla tar ett gemensamt ansvar och arbetar tillsammans. Resonemangen ovan visar att det inte finns en enda lösning på hur det lokala utvecklingsarbetet kan organiseras. Istället finns en stor mängd olika sätt. Valet av arbetsform i det specifika fallet är därför beroende av frågans karaktär, tidigare erfarenheter av sakområdet och så vidare. Det är samtidigt av stor vikt att det framgångsrika lokala utvecklingsarbete som idag bedrivs i stadsområdena och de erfarenheter som gjorts kring detta tas tillvara i den nya organisationen. Under genomförandet av den nya organisationen är det därför viktigt att ansvaret för pågående arbete tydliggörs, resurser överförs till rätt instans och så vidare. Det är den mottagande organisationens ansvar att denna utveckling tas tillvara och fortsätter i den nya organisationen. I en ny, funktionellt indelad nämndsorganisation är det fortsatt viktigt att säkerställa möjligheten till geografiska satsningar och kraftsamling i särskilda områden fortsätter. För närvarande pågår ett utvecklingsarbete kring investeringsstyrning med pilotprogram i områden såsom exempelvis Lindängen och Sofielund. Om man vill ha ett tydligare 51 Stadskontoret

60 60 Bihang 2016 Nr 158 ägarskap för geografisk sammanhållen fysisk områdesutveckling kan uppdrag ges till exempel till tekniska nämnden. Preventionsarbete En annan fråga som uppstår som följd av en ny organisation i facknämnder är var det preventiva arbetet som idag bedrivs av avdelningarna för områdesutveckling tar vägen. Det preventiva arbetet är en viktig del av arbetet för social hållbarhet. Det finns en oro i verksamheten att det inte prioriteras när ingen har ett uttalat ansvar och i tider av dålig ekonomi. Av remissvaren framkommer olika förslag. En tänkbar organisatorisk lösning är en nämndsövergripande plattform mellan socialnämnden, skolnämnderna samt andra berörda nämnder som målstyrs med direktiv från kommunfullmäktige. Detta i likhet med de två tidigare plattformarna som nämnts för bostadsfrågor respektive arbetsmarknadsfrågor. Ett annat förslag är att en ansvarig nämnd bör utses för att driva folkhälsofrågorna och ha det sammanhållande ansvaret för att kunna möta slutsatserna i Malmökommissionen. Ytterligare andra förslag är att samtliga nämnder ska ha ett tydligt uppdrag i sina reglementen när det gäller det förebyggande arbetet eller att varje nämnd som ansvarar för arbetet med en viss åldersgrupp ansvarar för det preventiva arbetet med åldersgruppen eller verksamhetsområdet. Det är naturligt att knyta ansvaret för fallprevention till vård och omsorgsnämnden och det preventiva arbetet för barn och unga till skolnämnderna. Det ligger i varje facknämnds ansvar att arbeta preventivt inom respektive verksamhetsområde, och att samverka systematiskt med andra nämnder och organisationer. Det preventiva arbetet bör vara knutet till Malmö stads mål- och budgetarbete. De strategier knutna till målen som nämns ovan i avsnittet om lokalt utvecklingsarbete kan vara en möjlig lösning. Samtidigt konstateras att stadskontoret, bör ha det samordnande uppdraget på strategisk nivå 52 Stadskontoret

61 Bihang 2016 Nr Genomförandet Förslaget till ny organisation för Malmö stads nämndsorganisation framgår i figuren nedan: Figur: Malmö stads organisation enligt förslaget Genomförs förslaget innebär detta att nämndsorganisationen sedan juni 2013 har gått från 22 nämnder till förslagets 15 nämnder. Här presenteras utgångspunkterna för genomförandet av organisationsförändringen. Både den remissversion som skickats ut och de svar som inkommit från remissinstanserna innehåller en rad frågor som är viktiga vid genomförandet av den nya organisationen. Här presenteras dels utgångspunkterna för genomförandet, dels ett antal frågor som tagits upp och som bör beaktas i genomförandet. Kommunstyrelsen kommer att ta fram en plan för detta arbete. Som framgått tidigare handlar organisationsförändringen om att avsluta stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden. Deras ansvarsområden och verksamheter förs över till dels de nybildade nämnderna vård och omsorgsnämnd, funktionsstödsnämnd, arbetsmarknads- och socialnämnden dels till kulturnämnden, fritidsnämnden och tekniska nämnden. Vidare påverkar förändringen också mer direkt kommunstyrelsen, miljönämnden och nuvarande arbetsmarknads-, vuxenutbildningsoch gymnasienämnden genom att ansvarsgränser och verksamheter flyttas till annan nämnd. Utgångspunkterna för bemanning av nya förvaltningar är att: 53 Stadskontoret

62 62 Bihang 2016 Nr 158 Säkerställa att verksamheten fungerar bra både före och efter 1 maj 2017 Skapa goda förutsättningar för de nya förvaltningarna Skapa goda förutsättningar för de förvaltningar som får nya verksamheter Säkerställa kompetens på alla funktioner i den nya organisationen Bygga en ändamålsenlig, effektiv och handlingskraftig organisationsstruktur Tre principer ligger till grund för bemanningsarbetet. Den huvudsakliga principen är att verksamhet med medarbetare går över i ny förvaltning. Den andra principen gäller funktioner som inte är verksamhetspecifika och som kommer att matchas mot uppdrag i ny förvaltning. Den tredje principen berör förvaltnings- och avdelningschefsuppdrag i stabsfunktion samt nya uppdrag och roller i de nya förvaltningarna där internrekrytering kommer att ske. Genomförandet av den nya organisationen handlar dels om att förbereda för den nya organisation, dels att säkerställa pågående verksamhet i den nuvarande organisationen. I den nya organisationen, och processen fram mot denna, kommer personal från olika förvaltningskulturer att föras samman till nya avdelningar och enheter. En ny gemensam förvaltningskultur kommer att växa fram. Denna process ställer krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos både ledning och personal. Samtidigt innebär denna process en möjlighet att forma organisationen efter nya förutsättningar och förväntningar. Denna process tar tid och bör få ta tid. Ett medvetet arbete för att ta tillvara på personalens och de fackliga organisationernas erfarenheter, uppnå samsyn kring till exempel mål samt se möjligheter till synergieffekter under förändringsprocessen är av yttersta vikt och ska tas tillvara. Det är viktigt att ett handlingsutrymme ges under processen att forma organisationen för att på ett flexibelt och effektivt sätt samt med hög kvalitet, kunna åstadkomma en högre måluppfyllelse. Det är därför viktigt, när de nya nämnderna och förvaltningarna bildas och de gamla förändras, att detta sker med beaktande av helheten - Malmö stad. Under utredningsarbetets gång har ambitionen varit att göra en första uppdelning av verksamheter mellan de nya nämnderna. Detta för att få en tydligare uppfattning om inriktning och omfattning av de nya nämndernas verksamhet. Under genomförandeskedet blir det sedan aktuellt att med denna uppdelning som grund se över den i detalj. Vissa justeringar i fördelningen kan då bli aktuell. Verksamheter som kan vara aktuella för vidare diskussioner är bland annat hjälpmedelscentrum, larmcentralen, dietisterna samt budget- och hyresrådgivning. Vid sidan av dessa finns ansvaret för ett antal organisationsstöd, verksamhetsstöd och föreningsbidrag som under genomförandet behöver fördelas på nämnderna. Här presenteras förslaget att skapa två plattformar för arbetsmarknadsfrågor respektive bostadsfrågorna. Dessa är sätt att understryka att ett gränsöverskridande eller tvärsektoriellt arbetssätt är nödvändigt för att kunna möta de utmaningar som Malmö står inför. I det fortsatta arbetet kring detta finns stor anledning att noga följa den utveckling som sker kring dessa. Det bör övervägas om liknande samarbete ska skapas kring barn och ungas uppväxtvillkor. 54 Stadskontoret

63 Bihang 2016 Nr I det kommande arbetet, när de nya nämnderna formas, är det också viktigt att till exempel nya strukturer och processer formas på ett sådant sätt att resurserna hamnar långt fram i organisationen, det vill säga där mötet mellan brukaren och personal sker. Vidare ska resurserna riktas ut i verksamheten på ett sådant sätt att de stödjer en utveckling mot en jämlikhet i Malmö stad. Kommunfullmäktige föreslås ge kommunstyrelsen i uppdrag att ansvara för genomförandet av den nya organisationen i enlighet med den inriktning och de riktlinjer som redovisats i ärendet fram tills den nya organisationen tas i bruk den 1 maj En plan för genomförandet av organisationsförändringen kommer att tas fram för att behandlas av kommunstyrelsen den 30 november Reglementen Av remissammanfattningen har det framgått att många remissinstanser pekar på behovet av att se över nämndernas reglementen. Som redan framgått påverkas ett stort antal av Malmö stads nämnder genom att ansvaret för många frågor förändras. Reglementena måste därför aktualiseras och anpassas till nya förhållanden. En fråga som lyfts beträffande reglementena är behovet av att samtliga nämnders ansvar för att samverka tydliggörs. Budget och uppföljning Organisationsförändringen innebär att verksamheter flyttas från en nämnd till en annan under innevarande år. Därmed ska även budget för dessa verksamheter flyttas från befintliga nämnder till nya och berörda nämnder. Befintliga nämnder har, till dess att de upphör, ansvar för att upprätta nämndsbudget för hela 2017, vilken senare kommer att ligga till grund för en överföring av budget till nya nämnder. Principer för detta kommer att beslutas i särskilt ärende. Eftersom organisationsförändringen genomförs vid ett tertialskifte, kommer särskilda regelverk och anvisningar tas fram för år Även tidpunkter för uppföljning och ansvarsutkrävande behöver anpassas till organisationsförändringen. Vissa områden kräver särskilda utredningar kring hur resurser ska överföras och fördelas från den befintliga organisationen till den nya. Det handlar bland annat om resurser för förvaltningsgemensam administration, resurser för gemensamma funktioner inom respektive verksamhetsområde som kan komma att delas i nya nämnder, samt resurser för arbetet mot hemlöshet. Omorganisationen I samband med omorganisationen är det viktigt att uppmärksamma behovet av att säkerställa arkivhanteringen ta tillvara på möjligheter att effektivisera verksamheten uppmärksamma möjligheter att skapa gemensamma funktioner mellan nämnderna som till exempel redovisning, sammanhållen kostorganisation, kontaktcenter 55 Stadskontoret

64 64 Bihang 2016 Nr 158 ta tillvara på de möjligheter som digitaliseringen ger. Detta kan innebära att ansvar och roller behöver tydliggöras. en ny krisorganisation anpassad till den nya facknämndsorganisationen tas fram. skapa tydlighet kring ansvar och roller i Malmö stad för bidragsgivning till föreningar och externa organisationer att avsätta resurser för omstrukturering och uppstart av de nya organisationerna 56 Stadskontoret

65 Bihang 2016 Nr Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att godkänna införandet av en ny organisation i Malmö stad den 1 maj 2017 med en vård och omsorgsnämnd, en funktionsstödsnämnd, en arbetsmarknads- och socialnämnd och en gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd och tillhörande förvaltningar, att den 1 maj 2017 upphör stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, att uppdra åt kommunstyrelsen att ansvara för genomförandeprocessen enligt de riktlinjer som redovisats i ärendet fram tills att den nya organisationen tas i bruk, att uppdra åt kommunstyrelsen att senast i inledningen av år 2017 återkomma till kommunfullmäktige med förslag till utformning av den nya organisationen och förslag till reglementen för de berörda nämnderna, att uppdra åt stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden och arbetsmarknadsgymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt övriga berörda nämnder att den 1 maj 2017 överlämna en verksamhet vilka ska vara i ekonomisk balans i enlighet med budget 2017, att uppdra åtkommunstyrelsen att vidta erforderliga åtgärder för genomförandet av förändrad nämndsorganisation, att uppdra åt kommunstyrelsen att för berörda verksamheter inkomma med budgetframställan för år 2018, samt att uppdra åt kommunstyrelsen att till verksamhetsåret 2018 revidera riktlinjer för ekonomisk styrning med inriktning mot att samtliga verksamhetskostnader omfattas av den ansvariga nämndens resultatansvar. Vidare föreslås kommunstyrelsen för egen del besluta att uppdra åt stadskontoret att upprätta en plan för genomförande av en ny organisation att uppdra åt stadskontoret att upprätta förslag till reglementen för berörda nämnder att uppdra åt stadskontoret att utreda hur krisorganisationen ska anpassas till den nya nämndsorganisationen och återkomma till kommunstyrelsen april Stadskontoret

66 66 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stad Stadskontoret

67 Bihang 2016 Nr Malmö stad Stadskontoret

68 68 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stad Stadskontoret

69 Bihang 2016 Nr Malmö stad Stadskontoret

70 70 Bihang 2016 Nr 158 Centrala Sacorådet i Malmö stad Synpunkter från Centrala Sacorådet med anledning av Inrättandet av vård- och omsorgsnämnd, funktionsstödsnämnd, arbetsmarknads- och socialnämnd samt förändringar av övriga berörda nämnders STK Centrala Sacorådet vill härmed lämna synpunkter och yrkanden angående ärendet kring förändringar av stadens nämnder. En genomgripande förändring av flera av Malmö stads nämnder och förvaltningar står inför dörren. Detta är ett beslut som kommer att påverka såväl ledning som medarbetare och medborgare. Angående de nya nämnderna så har Saco i tidigare remissvar beskrivit vårt ställningstagande kring dessa. Saco vill dock fastställa att vi ställer oss fortsatt negativa till att flytta arbetsmarknadsavdelningen från Arbetsmarknad- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Detta utifrån främst att berörd personal behöver arbetsro men även för vinsterna att ha arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning samordnat. I det förslag som arbetsgivaren förespråkar anser Saco att det är anmärkningsvärt att namnet på denna nya nämnd är Arbetsmarknad- och socialnämnd. Individ- och familjeomsorgen är i sin storlek och med sin lagstadgade primärkommunala verksamhet; det som tydligast måste framgå i namnet på nämnden. Vidare anser Saco att det är påfallande lite skrivet kring socialt arbete i förslaget till ny organisation. Saco är förvånad över den plats som arbetsmarknadsfrågorna istället får i förslaget. För att komma åt såväl skolresultaten som för att få fler Malmöbor i arbete, krävs en socialtjänst som kan arbeta främjande, förebyggande och behandlande. Saco anser att detta ska tydligt framgå i förslaget. Saco saknar en fortsatt tydlighet kring det lokala utvecklingsarbetet och förutsätter att detta ansvar kring frågan förtydligas i nästa steg. Saco anser att det till exempelvis kan införas Plattformar för andra frågor än bostadsfrågan och arbetsmarknadsfrågan så som det lokala utvecklingsarbetet eller barn och unga. Saco önskar att det beskrivs om hur en utvärdering av organisationsförändringen ska göras på ett strukturerat och kvalitativt sätt, i genomförandeprocessen. Centrala Sacorådet yrkar: - Att socialnämnden får namnet Social- och arbetsmarknadsnämnd samt att skrivningarna kring det sociala arbetet stärks - Att Plattformar också införs för andra frågor så som barn och ungdom, lokalt utvecklingsarbete samt äldre personer med funktionsnedsättning Centrala Sacorådet i Malmö stad Adress: Stora Nygatan 18, Malmö Telefon: ordförande Katrin Skatt Gåvertsson , sekreterare Åsa Jarlstam , arbetsmiljösamordnare Hanna Ljungberg saco@malmo.se Hemsida:

71 Bihang 2016 Nr Centrala Sacorådet i Malmö stad - Att utvärdering av genomförandeprocessen och av de nya nämndernas ändamålsenlighet fastställs, i förslaget till ny organisation - Att genomförandet av ny organisation görs i nära samverkan med de fackliga organisationerna med samverkansavtalets intentioner i fokus Katrin Skatt Gåvertsson Ordförande Centrala Sacorådet i Malmö stad Malmö Centrala Sacorådet i Malmö stad Adress: Stora Nygatan 18, Malmö Telefon: ordförande Katrin Skatt Gåvertsson , sekreterare Åsa Jarlstam , arbetsmiljösamordnare Hanna Ljungberg saco@malmo.se Hemsida:

72 72 Bihang 2016 Nr 158 Organisationsöversyn Tillägg: Vårdförbundet anser att det är olyckligt att det saknas hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerheten ska fördelas inom verksamheterna i den nya organisationen. Dessutom skulle vi vilja lyfta vidden av att integrera patientsäkerhetsarbetet med arbetsmiljöarbetet som i många fall skulle kunna skapa synergier som kan bidra med effektivitet, helhetssyn och delaktighet. Mirijana Ferander Vårdförbundet

73 Bihang 2016 Nr Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacorådets yrkande gällande budgetförslag för 2017 Centrala Sacorådet i Malmö stad har i kommuncentral samverkan givits möjlighet att framföra yttrande över den styrande politiska minoritetens budgetförslag för Sacos samlade bild av budget för 2017 är att det spänner över stora och för staden angelägna områden. Emellertid blir följden av det breda utgångsläget att budgetdokumentet återigen saknar stringens beträffande den förflyttning man vill skapa under kommande år. Saco saknar dessutom en tydlig koppling till Malmökommissionen rekommendationer. Vidare önskar likaså en mer tydlig politiskt intention för hur Malmö stad som arbetsgivare ska utveckla sina medarbetare och deras arbetsmiljö för att uppnå önskad effekt gentemot Malmöborna. Saco välkomnar att avsnittet En ung global och modern stad ges ett uppdrag att samtliga nämnder ska identifiera och genomföra insatser där staden kan tillvarata digitaliseringens möjligheter. Under avsnittet En stad för näringsliv och arbete välkomnar Saco en lokal offensiv för att bygga ut vuxenutbildningen lika så som att stärka arbetet med att få fler Malmöbor i egen försörjning. Saco förutsätter att fasställandet av principen Arbete först görs med stort beaktande av de professionellas bedömningar kring de bakomliggande orsakerna av en persons arbetslöshet. I intentionen av arbetsmarkandsinsatserna ska kopplas närmare samman med socialtjänsten är det av yttersta vikt att andra insatser inom socialt arbete får en framträdande plats. För att stödja människor till egen försörjning är arbetsmarknadsinsatser enbart en del. I avsnittet En stad för barn och unga välkomnar Saco satsningen på ökad lärartäthet och att styrningen av skolverksamheten ska präglas av tillit till professionen inom skolförvaltningarna. Detta borde gälla all verksamhet i kommunen. Saco vill därför att skrivningen under avsnittet En stad med bra arbetsvillkor stärkas gällande Malmö stads aktiva arbete med att ta del av regeringens arbete med tillitsbaserad styrning. Sacos grundinställning är för att skolan ska kunna uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag och utveckla metoder för att se varje enskild elev, så måste förutsättningar för detta ges. Den stress de stora barn- och elevgrupperna ger dem och deras lärare i skolan måste lösas för att resultaten i skolan ska bli bättre. I budgetskrivelsen står det att lärarnas utrymme för undervisning måste öka, men idag tar administration allt mer av lärarnas tid vilket gör att utrymmet för undervisning begränsas. Lika viktigt för att klara det kompensatoriska Centrala Sacorådet i Malmö stad Adress: Stora Nygatan 18, Malmö Telefon: ordförande Katrin Skatt Gåvertsson , sekreterare Åsa Jarlstam , arbetsmiljösamordnare Hanna Ljungberg saco@malmo.se Hemsida:

74 74 Bihang 2016 Nr Centrala Sacorådet i Malmö stad uppdraget är goda förutsättningar för hela skolans personal inklusive skolledare, bibliotekarier, psykologer och kuratorer att fullgöra sina uppdrag på ett professionellt sätt. Om Malmö stads barn och unga ska få likvärdiga och goda förutsättningar måste socialtjänstens arbete stärkas och utvecklas att vara mer förebyggande tillsammans med skolan. Socialtjänsten måste därmed få bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag inom såväl stödjande, skyddande som behandlande verksamhet. Andra viktiga faktorer att ta i beaktande är att trångboddheten många barn lever i gör att deras studieresultat sviktar, därför blir bostadsbyggandet en viktig faktor för att skolresultaten ska bli bättre. Malmö stad har en stor utmaning i att rekryterar akademiker med hög kompetens framöver. För att lyckas med detta måste staden ge medarbetarna en god arbetsmiljö och bättre förutsättningar att klara sina uppdrag. Eftersom lön är en konkurrensfaktor är vikten av höga löner och god löneutveckling en ödesfråga för Malmö. Det sista avsnittet har överskriften En stad med bra arbetsvillkor. Saco ser särskilt positivt på ingressen där det framgår: Vi ska ha en nära samverkan med de fackliga organisationerna. Som ett första led i denna intention menar vi att arbetsgivaren Malmö stad borde ha fört dialog med facken kring inriktningar och uppdrag innan författandet av denna budgettext. Det hade skapat en större trovärdighet bakom samarbetsintentionerna. Saco är emellertid redo att föra dialog med arbetsgivaren genom våra företrädare, på olika nivåer. I inriktningen för 2017 gällande En stad med bra arbetsvillkor lyfts flera mycket aktuella och relevanta aspekter upp. Saco välkomnar det särskilda fokuset på friskfaktorer och att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ytterligare integreras i det löpande arbetet. Saco saknar dock flera viktiga delar i de uppdrag som finns under avsnittet En stad med bra arbetsvillkor. Uppdragen att utreda hur språkkompetensen kan tillvaratas och riktlinjer kring att motverka digital stress är intressanta och välkomna. Saco ser dock att de stora svåra frågorna som kommunen står inför redan idag saknas i de uppdrag som ligger enligt förslaget. Saco förespråkar en långsiktig strategi för arbetsmiljöarbetet, för minskning av sjuktalen och för att få stopp på den höga personalomsättningen. Saco ser det pågående arbetet med kompetensförsörjningsplan som mycket önskvärt och som ett bra sätt att ta sig an några av Malmö stads stora utmaningar nu och i framtiden. Saco efterfrågar dock hur budgetutrymmet ser ut kring den kommande kompetensförsörjningsplanen? Centrala Sacorådet i Malmö stad Adress: Stora Nygatan 18, Malmö Telefon: ordförande Katrin Skatt Gåvertsson , sekreterare Åsa Jarlstam , arbetsmiljösamordnare Hanna Ljungberg saco@malmo.se Hemsida:

75 Bihang 2016 Nr Med anledning av ovan anförda yrkar Saco följande: Centrala Sacorådet i Malmö stad - att samverkan kring budget påbörjas långt tidigare än vad som hitintills skett. - att de styrande partierna tar höjd för en långt mer inkluderande och dialoginriktad politik tillsammans med fackliga parter. - att löneökningsutrymmet fastställs i budgeten. - att budgetmedel avsätts för att löneskillnader som upptäcks i lönekartläggningen ska kunna åtgärdas utanför den årliga löneöversynen. - att uppdragen under avsnittet En stad med bra arbetsvillkor kompletteras med uppdrag kring att ta fram en långsiktig arbetsmiljöstrategi i enlighet med den partsgemensamma avsiktsförklaringen Åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting. Syftet är att förbättra arbetsmiljön, minska sjuktalen och minska den höga personalomsättningen. För Centrala Sacorådet i Malmö stad Katrin Skatt Gåvertsson Ordförande Centrala Sacorådet i Malmö stad Adress: Stora Nygatan 18, Malmö Telefon: ordförande Katrin Skatt Gåvertsson , sekreterare Åsa Jarlstam , arbetsmiljösamordnare Hanna Ljungberg saco@malmo.se Hemsida:

76 76 Bihang 2016 Nr 158 Malmö Till Kommunstyrelsen Malmö Stad Ang. Budget 2017 Härmed lämnar Kommunals sektioner i Malmö Stad följande synpunkter på förslaget till budget Vi har valt att börja med det sista målområdet personalpolitik för att sen kommentera övriga målområden. Målområde 9: Många medlemmar i Kommunal älskar sina jobb, men hatar villkoren på jobbet. Ofrivilliga deltider, delade turer och visstidsanställningar som staplas på varandra gör det svårt att åstadkomma den höga kvalitet som stämmer överens med de anställdas kompetens, engagemang och erfarenhet. Det som medlemmarna ofta nämner som orsak till att de inte kan jobba professionellt är resursbristen i välfärden i kombination med de styrformer som brukar kallas New Public Management, NPM. Det vill säga olika former av marknadslösningar i offentligt finansierad välfärd. Därför är det spännande med noteringen om tillitsbaserad styrning. Låt proffsen vara proffs och ha tilltro att anställda gör sitt bästa för Malmöbon och för verksamheten. Heltid som norm är beskrivet i förslaget, att nämnderna ska ta fram en handlingsplan vi förutsätter att det är en del av den handlingsplan som parterna ska ta fram enligt kollektivavtalet. För att heltid ska bli det normala på arbetsplatserna så måste man ändra arbetsorganisation. Vi måste förflytta sättet att organisera arbetet från förra milleniet in i talet. Interna prislistor i olika verksamheter är hämmande för utvecklingen och cementerar gamla strukturer. Inte mycket har hänt när det gäller delade turer. Tvärtom verkar det som de ökar. Vi förutsätter att 2017 blir det år då vi på allvar tar tag i frågan och fasar ut scheman med delade turer och får sammanhållna arbetspass med tid för återhämtning mellan passen. Att inte det inte är på bekostnad av sämre arbetsmiljö och tätare helgtjänstgöring. De allra flesta jobbar redan var annan helg. Den utredning som

77 Bihang 2016 Nr gjordes kring frågan gav vid handen att det skulle kosta ca 72 miljoner. Vi hade hoppats på att dessa pengar tagits fram till budget Därför yrkar vi att dessa pengar tillsätts för att uppnå fullmäktiges mål på denna punkt. Kompetensförsörjning Vi efterfrågar en stödjande struktur för kompetensutveckling och lärande i Malmö stad. Det finns inget internt system för att ta tillvara kompetens eller kompetensutveckla och utbilda medarbetare i Malmö stad idag. En stad av Malmös storlek borde självklart ha en övergripande tanke kring hur man introducerar, utbildar och kompetensutvecklar anställda. Det kan göras på olika nivåer i staden men det behövs en understödjande uthållig struktur för detta. Det saknas helt och hållet idag. Malmö stad är inte uthållig eller strategisk i sitt tänkande för att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare. Både inom Vård och Omsorg och Förskola/Skola har vi idag anställda som inte har adekvat utbildning. Situationen ser likadan ut i tex. serviceförvaltningen. Om Malmö stad står för utbildning så är det utifrån att man fått statliga medel. Malmö stad bör budgetera för egna grundutbildningar inom ovanstående områden för att verksamheterna ska kunna säkra kvaliteten för brukarna, samt försäkra sig om att rätt kompetens finns. Personalpolitik Den nya organisationen ska stärka personalpolitiken och en god arbetsmiljö med syfte att minska sjukfrånvaror och personalomsättning. Men personalpolitik är så mycket mer. Detta område måste uppvärderas. Vi förväntar oss att Malmö stad börjar jobba som en enhet på detta område. Det kan inte vara olika lönepolitik, friskvård och annat som gäller. Man gör skillnad på folk och folk. Särskilt ur jämställdhetssynpunkt. Att till exempel få nämnderna och verksamheterna att ta ansvar för det arbetsvärderingssystem som Malmö stad har är väsentligt för att komma åt osakliga löneskillnader. Politiskt har man över tid tillfört extra medel för att komma tillrätta med dessa, men eftersom verksamheterna inte tar ansvar för detta vid nylönesättning kvarstår de osakliga löneskillnaderna mellan manligt och kvinnligt dominerade arbeten.

78 78 Bihang 2016 Nr 158 Tryggare anställningar Målet om att minska antalet timavlönade till förmån för tryggare anställningar har funnits sedan Och ja de minskar. Men i alldeles för trög takt. Ett problem som måste adresseras är att många av Kommunals medlemmar blir anställda enbart periodvis. Det handlar om säsongsanställda och terminsanställda. Det skapar otrygghet och i organisationen och för de anställda. Det är ett sätt att uppnå vad man i budgetskrivelsen talar om som att nyttja kompetensen hos de anställda effektivt. Samma sak gäller för de som rings in dag för dag. Man använder inte deras kunskap eller erfarenhet och vilja till att ta ansvar för kvaliteten i verksamheten på det bästa sättet. Arbetsmiljöarbete och Friskare arbetsplatser Arbetsmiljöarbetet måste stärkas. Det finns goda ansatser idag men vår farhåga är att arbetsmiljöarbetet kommer att göra halt när den nya organisationen ska införas. Malmö stad ska kunna klara av att hålla flera perspektiv samtidigt. Både brukar- och medarbetareperspektivet. SKL och fackförbunden inom kommun- och landstingssektorn har presenterat sin gemensamma avsiktsförklaring med en rad åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting. Parterna är överens om att det, förutom generella åtgärder, också krävs mer verksamhetsspecifika insatser som utgår ifrån ohälsoorsaker särpräglade för vård, skola respektive omsorg, socialtjänst etc. Vi förutsätter att Malmö stad avsätter medel för att kunna initiera arbetet och komma igång med insatserna som krävs för att åtgärda de ohälsotal som vi ser växa idag. Höga krav i kombination med begränsade resurser är en bidragande orsak till sektorns relativt höga sjukfrånvaro. Vi är övertygade att vi med gemensamma ansträngningar kan vända utvecklingen i sektorn och inte minst i Malmö stad. Så att man inte bara levererar den verksamhet som utgör kärnan i vår välfärd, utan också ger hållbar hälsa för de som ska utföra arbetet. Vi anser att verksamheterna är underfinansierade, särskilt inom vård och omsorg. Barn och Unga Inom detta målområde beskrivs utbyggnaden av förskolor men vi kan inte se att man nämner arbetsmiljöproblemen som finns i förskolan. Barngrupperna är för stora och det är en utmaning för personalen. Det innebär att arbetsbelastningen blir hög och här krävs ett förebyggande arbete i högre utsträckning. Ett sätt är att minska

79 Bihang 2016 Nr barngrupperna och Kommunal anser att medel bör tillskjutas för att påbörja det arbetet. Man beskriver vidare personalförsörjningen. Fokus ligger på lärarförsörjningen, vi vill i detta sammanhang lyfta barnskötarnas och elevassistenternas bidrag till att lärarna kan fokusera på sina arbetsuppgifter och att man använder varje persons kompetens på bästa sätt. Även över personalförsörjningen för alla grupper i skola. Även det som slarvigt brukar kallas kringpersonal. Att få städat, att maten till elever och barn kommer på bordet, att material finns och att huset är okej är lika viktigt som själva undervisningen. Jobbpakten Vi förutsätter att den goda samverkan som resulterade i arbetsplatsbanker och en överenskommelse kring merservice på vårdboende och LSS-boende fortsätter. Fortsätter även i de nya förvaltningarna och i övriga förvaltningar i staden. Kommunal är beredd att delta i arbetet med att få fler Malmöbor i arbete eller praktik. Vi hoppas naturligtvis först och främst på nya riktiga jobb. Men kommer att bidra på de sätt vi kan. Dock med de förbehåll vi haft tidigare, det får inte få undanträngningseffekter eller göra arbetsmiljön sämre för våra medlemmar. Vissa verksamheter är hårt ansträngda idag. Jämlik stad Vi saknar ambitionerna inom området Vård och Omsorg. De verksamheterna står inför stora utmaningar de närmaste åren. Därför är det underligt att det inte beskrivs mer i underlaget. Däremot tror vi att den nya organisationen är bra för verksamheten men vi ser att den är underfinansierad. Det går inte enbart att förlita sig på riktade stadbidrag som stimulansmedel och extra tjänster för att få ökad kvalitet inom Vård och Omsorg. En överenskommelse kring en undersköterskesatsning har gjort i det 3-årsavtal om löner som tecknats med Kommunal. Många kommuner och landsting har valt att göra en generös tolkning av avtalet och låta en större grupp omfattas av satsningen en klok och framtidsinriktad investering i personal och kompetens. Andra har i stället valt att göra snävast möjliga tolkning av avtalet. Det är uttryck för en kortsiktig personalpolitik som riskerar att få långsiktiga konsekvenser. I Malmö stad gäller det sistnämnda. Anställda som har undersköterskekompetens, är rekryterade utifrån den kompetensen, gör undersköterskeuppgifter men har en annan titel omfattas inte av satsningen. Detta skapar onödiga konflikter på arbetsplatser och rimmar inte med de fina ord Malmö har om att vara en god och attraktiv arbetsgivare. Kommunal anser Malmö stad ska göra en generösare tolkning av avtalet för att kunna rekrytera och behålla kunnig och kompetent personal inom

80 80 Bihang 2016 Nr 158 området Vård och Omsorg som även innefattar LSS-verksamheten och särskoleverksamheten. Vi välkomnar dock löftet om att arbetskläder ska införas från 2017 i brukarnära arbete. Och vi förutsätter att det är arbetskläder på cirkulationstvätt i alla förvaltningar som har brukarnära arbete. Med vänlig hälsning Ewa Glimhed Samordnare Kommunals sektioner i Malmö stad

81 Bihang 2016 Nr Lokalavdelningen i Malmö Roine Selind Yttrande och yrkande angående Budget Starkare tillsammans för ett helt Malmö Lärarförbundet yttrar sig på de områden där våra medlemmar verkar d.v.s. Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Grundskolenämnden, Förskolenämnden och Kulturnämnden. Vi har noterat att förslaget till Budget 2017 innebär ökningar när det gäller driftbudgeten. Satsningar som är nödvändiga, men räcker det? Lärarförbundet saknar satsningar som höjer kvalitén. Enligt Lärarförbundet är arbetsbelastningen och stressen på Malmös förskolor och skolor alldeles för hög. Lärarbristen, gäller både förskola, fritidshem, grundskola och gymnasie- vuxenutbildningen, gör det inte enklare. Det är tråkigt att konstatera att inte Malmö stad tagit varningssignalerna på allvar. Det är mer än tio år sen som Lärarförbundet varnade för den situationen som vi har idag. Och den blir värre om inget görs. Vilka områden behöver förstärkas? Enligt Lärarförbundet behövs det speciella satsningar på tre viktiga områden. Arbetsbelastningen gör många lärare sjuka, många långvarigt. Förskollärarna har Malmös högsta sjukfrånvaro. Förskoleförvaltningen har startat ett förändringsarbete som ska skapa Barnens bästa förskola. Vi tror att förvaltningen är på rätt väg men att processen måste fortsätta så att förskollärarna får en arbetssituation som minskar belastningen och skapar utrymme så att pedagogisk utvecklingstid kan garanteras. Endast så kan förskollärarna uppfylla läroplanens uppdrag. Grund- och gymnasie- vuxenutbildningslärarna har en arbetsbelastning som är orimligt hög. Arbetet med att rensa bort arbetsuppgifter går alldeles för långsamt. Arbetsbelastningen för skolledarna är också orimligt hög vilket gör att rektorer och bitr rektorer söker sig ifrån Malmö. Nämnderna måste få ett tydligt uppdrag att tillsammans med de fackliga organisationerna hitta en lösning som minskar arbetsbelastningen och som kan träda i kraft höstterminen I Budget 2017 står det Arbetet med den framtida personalförsörjningen, med särskilt fokus på lärarförsörjningen prioriteras. Det handlar både om att få lärare att stanna kvar genom insatser för en god arbetsmiljö och om att lyckas med nyrekryteringen Det låter bra och är bra men var finns resurserna. Lärarförbundet efterlyser riktade satsningar för att minska arbetsbelastning för alla lärare. Det är bråttom! Postadress Gatuadress Telefon e-post roine.selind@ malmo.se Box 4023 Rörsjögatan Malmö (direkt) (mobiltel.)

82 82 Bihang 2016 Nr 158 Lärarförbundet anser att det behövs en riktad satsning på lärarnas löner. Lärarlönelyftet som i grunden är en nödvändig och bra satsning har splittrat lärarkåren och slagit sönder Malmö Stads lönestruktur. Lärarna i Malmö utnyttjar marknaden i allt större utsträckning. Lärarna protesterar, mot dåliga villkor och låg lön, med fötterna. En viss rörlighet är bra men inte på den nivå som finns bland lärarna idag och den ökar. För att behålla förskollärare/fritidspedagoger/grundskollärare/gymnasie-vuxlärare, lärare i Kulturskolan och skolledare behövs ett lokalt Lärarlyft i Malmö. För att alla barn/elever ska nå målen behövs förutom en satsning på lärarnas löner och villkor en satsning som innebär att de barn/elever som har behov av särskildt stöd får det. En viktig satsning som kommer att ha effekt på barn/elevers möjlighet att nå målen är om professionen får ett större inflytande över när resurser sätts in i syfte att stödja barnet/eleven. Idag är det många barn/elever som inte får det stöd som de har rätt till. Denna situation ökar stressen och arbetsbelastningen för lärarna eftersom det är dem som får hantera dessa barn. Lärarförbundet yrkar Riktad satsning för att minska arbetsbelastningen för alla lärargrupper/skolledare Ett lokalt lönelyft utöver löneöversynen Garanterad pedagogisk utvecklingstid för alla lärargrupper Mer resurser för barn i behov av särskilt stöd Roine Selind Ordförande Lärarförbundet, Malmö 2 (2)

83 Bihang 2016 Nr Budget: Stor personalomsättning bland skolsköterskor inom Grundskoleförvaltning vill vårdförbundet lyfta särskilt som en yrkesgrupp som måste prioriteras vad gäller arbetsbelastning, lön och karriärvägar. Idag har vi en omvänd lönestruktur, med bra ingångslön som motsvarar arbetsmarknaden men en dålig löneutveckling för dem som finns kvar. Det skapar oro och onödig stress bland alla skolsköterskor. Mirijana Ferander Vårdförbundet

84 84 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stad Stadsområdesnämnd Norr 1 (88) Datum Adress Diarienummer SOFN Yttrande Till Kommunstyrelsen Remissvar från stadsområdesnämnd Norr Stadsområdesnämnd Norr beslutade vid sitt sammanträde den 24 augusti 2016 att lämna följande yttrande: Sammanfattning Nämnden gör bedömningen att förslaget till ny nämndsorganisation på ett ändamålsenligt sätt svarar upp mot behov av att samla och likrikta delar av de verksamheter som stadsområdesnämnderna och den Sociala resursnämnden hittills ansvarat för. Nämnden anser att förslaget att skapa en vård- och omsorgsnämnd, individ- och familjeomsorgsnämnd och funktionsstödsnämnd kommer att bidra till likartade förutsättningar för medborgare i behov av stöd oavsett var i staden man bor. Facknämnder för dessa verksamheter ger en enhetlig struktur, gemensam målbild och ökad tydlighet gällande målgruppen och nämndens ansvar. Nämnden anser vidare att arbetsmarknadsdelen i arbetsmarknad-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bör övergå till individ- och familjeomsorgsnämnden. Genom att samla beslut om försörjningsstöd och insatser för att uppnå självförsörjning i samma nämnd ökar möjligheterna till arbete och minskat försörjningsstöd. Ledning och styrning från samma nämnd med tydliga och gemensamma mål underlättar och kommer att ha en positiv inverkan på självförsörjningsuppdraget. Det finns ett stort behov av utbildningsinsatser för brukare med ekonomiskt bistånd. Nämnden anser därför att det är viktigt att lägga fokus på utbildningsinsatser för sig. Nämnden föreslår därför att gymnasie- och vuxenutbildningsuppdraget samlas i en nämnd. På så sätt blir detta en renodlad skolnämnd där styrning och samutnyttjande av såväl kompetens som lokaler samlas under en nämnd. Genom att hålla samman den strategiska utbildningsoch utvecklingskompetensen i en nämnd möjliggörs för en gemensam riktning och effektiv användning av resurser. Samtidigt konstaterar nämnden att mellanrummen ökar med renodlade facknämnder. Det finns en risk för stuprörstänk och att förvaltningarnas fokus på respektive kärnuppdrag begränsar ett helhetsperspektiv. Nämnden anser att förslaget i sin nuvarande form riskerar att bromsa upp arbetet med social hållbarhet då ett sådant arbete i stor utsträckning sker på tvärs i organisationen. Nämnden anser därför att föreliggande förslag behöver förstärkas och

85 Bihang 2016 Nr tydliggöras gällande samverkan och gränsöverskridande arbete så att de utmaningar Malmö står inför kan mötas med Malmöbon i fokus. Nämnden föreslår att en processorganisation får ett samlat ansvar för stöd till tvärsektoriell samverkan och utveckling gällande social hållbarhet och stadsutveckling. En sådan processorganisation skulle även kunna säkerställa att kunskapsallianser med olika kompetenser och aktörer bildas som gemensamt kan utveckla ny kunskap. Vidare anser nämnden att remissförslaget inte tagit tillräcklig hänsyn till den bredd av verksamhet som i dag organiseras inom stadsområdesnämndernas avdelningar för områdesutveckling. Nämnden menar att det finns en betydande risk om det främjande och förebyggande arbetet, som idag bedrivs inom stadsområdesnämndernas avdelningar för Områdesutveckling, blir allas ansvar och därmed ingens ansvar om det övergår och fördelas mellan flera olika nämnder. Nämnden föreslår här att en fritids- och främjandenämnd inrättas. Nämnden får ansvar för att säkerställa och utveckla det främjande och förebyggande arbetet på samhälls- och riskgruppsnivå. Nämnden anser att en fritids-och främjandenämnd inom ramen för sitt uppdrag även bör ansvara för medborgarservice och ett eventuellt kontaktcenter. Nämnden ställer sig bakom remissförslaget avseende tekniska nämndens utökade och tydligare ansvar gällande boendesociala frågor och anskaffande av bostäder. Nämnden anser att om tekniska nämnden får ansvar för att samordna de boendesociala frågorna för att tillgodose boendebehov för hushåll som av sociala skäl har särskilda behov och därigenom, anskaffa boende av både tillfällig och permanent karaktär, kommer det samlade ansvaret att hamna under en nämnd. Fördelen med ett samlat ansvarstagande, anser nämnden är att tekniska nämnden får en helhetsbild av det totala behovet. 2 (88)

86 86 Bihang 2016 Nr 158 Yttrande Stadsområdesnämnd Norrs svar på remissens frågeställningar 3 (88) 1. Hur ska arbetsmarknadsfrågorna placeras i organisationen för att på bästa sätt stödja utvecklingen av en ändamålsenlig organisation? Frågan är hur ansvarskedjan för försörjningsstödet och stödet för fler Malmöbor i arbete kan stärkas. Stadsområdesnämnd Norr ställer sig tveksam till om det blir bättre för medborgarna om försörjningsstöd, arbetsmarknad och vuxenutbildning även fortsatt organiseras i olika förvaltningar. Nämnden framhåller att det skulle finnas stora vinster med att Jobb Malmö organisatoriskt ingick i individ- och familjeomsorgsnämnden. Genom att samla beslut om försörjningsstöd och insatser för att uppnå självförsörjning i samma nämnd ökar möjligheterna till arbete och minskat försörjningsstöd. Ledning och styrning från samma nämnd med tydliga och gemensamma mål underlättar och kommer att ha en positiv inverkan på självförsörjningsuppdraget. Nämnden anser vidare att gemensam budget för både myndighetsutövning och insatser ger större möjligheter till fler och kreativa arbetsmarknadsinsatser. Nämnden vill betona att nuvarande samverkan med Jobb Malmö och Arbetsförmedlingen genom lokala överenskommelser har fungerat bra, till exempel genom informationsutbyte, flerpartssamtal med klienter och gemensamma möten på olika nivåer. Det har däremot inte varit möjligt att komma fram till lösningar gällande gemensamma mål, behövda insatser, anpassningar av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser samt utformning av insatser utifrån behov som finns hos brukarna. I dagsläget har individ- och familjeomsorgen procent av alla brukare inskrivna i någon av enheterna på Jobb Malmö. Det är en relativt låg siffra då mer än 40 procent har arbetslöshet som försörjningshinder och 11 procent har språkhinder. Nämnden anser att det finns behov av att utvärdera, utveckla och effektivisera insatser riktade mot målgruppen i syfte att uppnå det övergripande målet att fler ska bli självförsörjande. Genom att vara organiserade under samma nämnd skapas förutsättningar för en tydlig styrning mot gemensamma mål. Under våren 2016 genomförde ekonomiskt bistånd en kartläggning som visar att närmare hälften av brukarna inte har någon arbetslivserfarenhet och en hög andel av dessa har dessutom väldigt låg utbildningsgrad. Av kartläggningen framgår det att mindre än 5 procent av alla aktuella brukare med ekonomiskt bistånd i Malmö använder sig av arbetslivsinriktad rehabilitering samtidigt som behovet bedöms ligga på 37procent. Den genomförda kartläggningen pekar på att det finns ett stort behov av utbildningsinsatser för brukare med ekonomiskt bistånd. Enligt kartläggningen har 28 procent av brukarna grundskola som högsta fullföljda utbildningsnivå och 12 procent har inte fullföljt grundskolan. Nämnden anser därför att det är viktigt att lägga fokus på utbildningsinsatser för sig. Nämnden föreslår därför att gymnasie- och vuxenutbildningsuppdraget samlas i en nämnd. På så sätt blir detta en renodlad skolnämnd där styrning och samutnyttjande av såväl kompetens som lokaler samlas under en nämnd. Genom att hålla samman den strategiska utbildnings- och utvecklingskompetensen i en nämnd möjliggörs för en gemensam riktning och effektiv användning av resurser.

87 Bihang 2016 Nr 158 Nämnden menar att det är ett stort uppdrag att motivera individer till utbildning och arbete. Samverkan mellan försörjningsstöd, vuxenutbildning, arbetsmarknad och näringslivet är nödvändig för att möjliggöra snabbare insatser. Det är viktigt att sådan samverkan beskrivs i nämndernas reglementen. För att skapa en plattform och systematik för samverkan bör en nämndsövergripande organisation bildas liknande Pedagogisk Inspiration vilken i nuvarande organisation stödjer de pedagogiska förvaltningarnas utveckling (88) Avslutningsvis vill nämnden lyfta behovet av att Näringslivskontorets roll i näringslivsutvecklingen lokalt i staden ses över och förtydligas. Näringslivskontorets roll har hittills upplevts fokusera på stora företagsetableringar medan ansvaret för det lokala arbetet finns i stadsområdena. Det är viktigt att det lokala arbetet och de upparbetade kontakter och samverkan som finns i stadsområdena inte försvinner i samband med en förändrad organisation. 2. Hur löser vi ansvarsfrågan om initiativ och verkställighet av geografiska satsningar kring stadens utveckling som spänner över flera nämnder och som involverar externa samarbetspartners? Remissförslaget har ett stort fokus på skapandet av en organisation som säkerställer behovet av likvärdiga insatser och centraliserad styrning. Hur lokalt utvecklingsarbete och tvärsektoriellt arbete ska bedrivas beskrivs mycket lite. Samtidigt står Malmö inför utmaningar som i allra högsta grad kräver kraftsamling över nämndsgränserna så att fysiska och sociala investeringar kan knytas samman. För att nå mål och spara resurser är det nödvändigt att stimulera tvärsektoriella processer inom kommunen och samverkan med civilsamhälle och näringsliv. Utmaningen för facknämnder är att främja förvaltnings- och nämndsövergripande processer. Nämnden anser därför att det är av yttersta vikt att det i samband med ny organisation utvecklas nya former för samverkan och satsningar kring stadens utveckling. Kompetens, kontaktytor och nätverk som utvecklats genom samverkansprojekt och som finns i den nuvarande organisationen måste tillvaratas och utvecklas. Enligt förslaget ska alla nämnder ta ansvar för lokalt baserat stadsutvecklingsarbete. Nämnden är tveksam till om denna lösning blir hållbar om det inte samtidigt finns en stadigvarande överbyggnad som verkar parallellt och vars syfte är att fånga upp utmaningar och ge stöd till det tvärsektoriella geografiska utvecklingsarbetet. Nämnden menar att detta skulle kunna ske genom att det skapas en permanent processorganisation. Organisationen kan vara en projektorganisation eller samägda grupper där det utvecklas en hållbar drift av olika projekt och insatser. Organisationen måste vara flexibel och ha utrymme och mod att prova nya modeller och lösningar för utveckling, för det krävs mandat och budget. Det innebär att varje nämnd skulle ha ett tydligt ansvar för att bemanna och delta i det utvecklingsarbete som identifieras. Reglementen, avtal och uppdrag behöver tydliggöras med skyldighet respektive möjlighet att ta initiativ till nya utvecklingsprojekt. Stadsområdesnämnderna har ett stort ansvar för de utsatta områdena i Malmö. Genom bland annat områdesprogrammen sattes särskilt fokus på områden där den sociala och ekonomiska utsattheten är stor. Arbetet har varit förebyggande i dessa områden men det har också bedrivits

88 88 Bihang 2016 Nr 158 ett utvecklingsarbete där förvaltningar, civilsamhälle och medborgare gemensamt sökt nya lösningar på områdets problem. Detta arbetssätt riskerar i föreliggande förslag att försvinna. Det är viktigt att lyfta fram socialtjänstens roll i samhällsplaneringen. Planering av områden behöver ge barn möjlighet att växa upp med tillgång till god förskola, skolgång och en bra fritid. Att känna till och aktivt arbeta för att främja de faktorer som kan bidra till goda uppväxtvillkor för barn och unga är en av de mest angelägna sociala investeringarna som kan göras. 5 (88) Det är nämndens åsikt att geografisk stadsutveckling inte kan isoleras utan behöver ske genom ett nära samarbete mellan tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden, socialtjänsten samt den/de nämnder som ansvarar för det främjande och förebyggande arbetet. Nämnden vill också betona att utvecklingsarbete behöver ske även i de områden som inte betraktas som utsatta. 3. Hur ska det preventiva arbetet som idag bedrivs i avdelningarna för områdesutveckling organiseras för att säkerställa likvärdiga förutsättningar utifrån lokala behov och kvalitet i arbetet? Det finns en tydlig politisk viljeinriktning kring ett socialt hållbart Malmö. Flera utredningar visar att Malmö står inför stora utmaningar inom detta område och att det finns behov av att arbeta systematiserat med dessa frågor. Det är angeläget att arbeta förebyggande med både barn, unga och vuxna för att på ett tidigt stadium komma tillrätta med behov som annars kan kräva stora och kostsamma insatser inom myndighetsarbetet. Malmökommissionen betonar vikten av förebyggande arbete och av sociala investeringar, frågor som stadsområdesnämnderna idag aktivt arbetar med. Nämnden anser att det finns en betydande risk om det främjande och förebyggande arbetet, som idag bedrivs inom stadsområdesnämndernas avdelningar för Områdesutveckling, blir allas ansvar och därmed ingens ansvar om det övergår och fördelas mellan flera olika nämnder. Det finns också en risk för att prevention på samhälls- och riskgruppsnivå prioriteras bort till förmån för prevention på individnivå i ekonomiskt pressade lägen. Det finns idag en operativ nivå, ofta geografiskt anknuten, som inte helt självklart har sin tillhörighet i någon av de stora fackförvaltningarna. Det handlar om medborgarnära funktioner som medborgarservice, mötesplatser och förebyggande arbete på samhällsnivå. Dessa verksamheter är samlade i avdelningarna för områdesutveckling. En förutsättning för dessa verksamheter är god kännedom om de boendes behov i det lokala området. Att samlat ha befolkningsansvar för ett geografiskt område med mötesplatser och förebyggande arbete på en operativ nivå har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att arbeta med social hållbarhet och stadsutveckling. Det finns många exempel på detta i stadsområdena där arbete som ofta startat inom ramen för områdesprogrammen. I föreliggande förslag finns en risk för att ett sådant lokalt utvecklingsarbete försvinner om inte den typen av verksamhet även fortsatt finns i en gemensam nämnd. Det behövs ett tydligt ansvar för att fylla mellanrummen mellan stuprören för att fånga utvecklingsbehov och sätta in resurser där det behövs. Alla mötesplatser har den gemensamma nämnaren att de arbetar med det dubbla uppdraget att både ge service till medborgarna och att

89 Bihang 2016 Nr 158 erbjuda dem en öppen arena för möten där de själva kan vara delaktiga och utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur. Nämnden anser att om samtliga öppna ickekommersiella verksamheter som riktar sig till hela befolkningen finns samlade under en nämnd kan dessa dessutom med fördel anses utgöra en viktig bas för att arbeta med social hållbarhet, folkhälsa och trygghet. Mötesplatserna blir då arenor för både folkhälsoinsatser och lokal demokrati såväl som förebyggande och främjande och trygghetsskapande arbete (88) Nämnden föreslår därför att en nämnd ansvarar för öppna verksamheter i syfte att verka för social hållbarhet. Detta skulle kunna uppnås genom att man utökar en befintlig nämnds uppdrag, exempelvis fritidsnämnden. Nämnden får ansvar för att säkerställa och utveckla det främjande och förebyggande arbetet på samhälls- och riskgruppsnivå. Förebyggande verksamhet på individnivå kvarstår inom respektive verksamhetsområde, det vill säga vård och omsorg, individ och familjeomsorg samt funktionsstöd. I den nya nämnden föreslås även ansvaret för samordning av frågor kring barn och ungas uppväxtvillkor att ingå i uppdraget. I den föreslagna fritids- och främjande nämnd samlas utöver fritidsnämndens nuvarande ansvarsområden även de verksamheter som idag organisatoriskt tillhör avdelningarna för områdesutveckling. Detta med undantag av stadsområdsbiblioteken där förvaltningen delar remissens uppfattning att dessa ska ingå i kulturnämnden. Andra verksamheter med liknande uppdrag kan också knytas till en fritids- och främjande nämnd såsom Sociala resursförvaltningens tillsynsoch tillståndsverksamhet. Även verksamheter som idag ligger under tekniska nämnden till exempel evenemangsenheten på Gatukontoret och en del av kulturförvaltningens öppna verksamhet skulle kunna knytas till denna nämnd. Lokal medborgarnära verksamhet innebär inte endast att säkra processer för samverkan utan även att bedriva konkret verksamhet. I nuvarande organisation ansvarar stadsområdesnämnderna för medborgarkontoren. Vid skapande av facknämnder behövs en väg in för medborgaren. Nämnden anser att en fritids-och främjandenämnd inom ramen för sitt uppdrag även bör ansvara för medborgarservice och ett eventuellt kontaktcenter. En fördel är att verksamheter med liknande uppdrag kan samutnyttja resurser, inte minst stödresurser, teknik och kommunikation. Andra synergieffekter är ökad utveckling och likställighet för Malmöborna avseende tillgänglighet och geografisk spridning av utbud. Även samverkan med föreningslivet förenklas då bidragsgivning och övrig samverkan samlas under en nämnd. Med ett tydligt ansvar för samverkan med civilsamhället kan detta ges prioritet och utvecklas. Nämnden anser också att en mer likvärdig fördelning av resurser till Malmöborna säkerställs. Ett tydligare mandat och egna resurser till främjande och förebyggande arbete ger en högre och jämnare kvalitet. Insatser kan då planeras med större träffsäkerhet utifrån behov. Nämnden menar vidare att samverkan med andra facknämnder kring frågor som rör social hållbarhet och främjande arbete underlättas när det finns en tydligare motpart. Det är nämndens åsikt att en fritids- och främjande nämnd ger möjlighet till ett tydligt ställningstagande för prioriteringar av förebyggande arbete och ett socialt investeringsperspektiv. Kommunstyrelsen bör äga prioriteringsbesluten för att säkerställa att de sociala investeringarna drivs framåt.

90 90 Bihang 2016 Nr (88) För att möta de utmaningar som Malmö står inför behöver arbetet bedrivas med helhetssyn och malmöbon i fokus. Det är nämndens mening att vare sig geografisk stadsutveckling eller det förebyggande och främjande arbetet kan stå isolerat om social hållbarhet ska främjas. Att ge den processorganisation som beskrivs under fråga 2 ett samlat ansvar för stöd till tvärsektoriellt arbete gällande social hållbarhet kan vara ett led i att säkerställa att samverkan och utveckling i dessa frågor sker. En sådan processorganisation skulle även kunna säkerställa att kunskapsallianser med olika kompetenser och aktörer bildas som gemensamt kan utveckla ny kunskap. Stadsområdesförvaltning Norrs synpunkter på remissen i sin helhet Styrgruppens bedömning av förslagens ändamålsenlighet (s. 7 12) Barn och ungas uppväxtvillkor Enligt förslaget ska samtliga nämnder ha ett barnperspektiv för att bidra till goda uppväxtvillkor. En risk är att barn och ungas uppväxtvillkor snävas in till att omfatta likvärdiga stödinsatser. En utvecklad samverkan mellan stadens förvaltningar såväl som med andra myndigheter och med civilsamhället är en förutsättning. Nämnden anser att förändringsarbete behöver ske lokalt och i nära dialog med invånarna men med central styrning och prioritering av resurser. Medborgarinflytandet och kunskapsalliansernas möjligheter Stadsområdesnämnderna har i nuvarande organisation ett befolkningsansvar. Det framgår inte i föreliggande förslag hur detta ansvar ska hanteras i den nya organisationen. Vid beslutet om införandet av stadsområdesnämnderna 2012 fick samtliga nämnder ett demokratiskt uppdrag men stadsområdesnämnderna hade ett särskilt ansvar för närdemokratin. I föreliggande förslag ska alla nämnder ansvara för medborgardialog och medborgarinflytande utifrån sina respektive verksamhetsområden. Nämnden anser att det riskerar att försvaga det lokala perspektivet på demokrati och medborgarmöten. Det finns en överhängande risk för att ingen nämnd ser till hela Malmöbon utan att denne istället definieras som brukare, klient, förälder, mötesplatsbesökare och så vidare. Ur en demokratisk aspekt är det en fara om delar av dialogen med invånarna, och möjligheten att fånga upp lokala initiativ och samarbeten ur ett bredare perspektiv, riskerar att gå förlorad. Det är viktigt att nuvarande förslag kompletteras med ett mer medborgarfokuserat tillvägagångssätt på tvärs i organisationen för att minska risken för att medborgarnas inflytande och delaktighet på alla plan minskar. Förutsättningar för den nya organisationen (s ) Samverkan Sociala kommissionen slog i sin rapport fast att Hållbar utveckling kräver ett kritiskt förhållningssätt till traditionell hantering av samhällsproblem. Idag vet vi att mål kan nås snabbare och resurser sparas genom tvärsektoriella, eller transdisciplinära, samarbeten inom kommunen, mellan administrativa nivåer och mellan offentliga institutioner, näringsliv och civilsamhälle. Med denna insikt är det inte längre acceptabelt att agera utifrån perspektiv eller med metoder som i sin uppkomst präglades av begränsningar i form av stuprörstän-

91 Bihang 2016 Nr 158 kande. Den föreslagna organisationen med facknämnder kan sägas utgöra en stuprörsorganisation. I en organisation med facknämnder ökar möjligheten till samverkan inom den egna nämnden men det finns också en ökad risk för inlåsningseffekter och suboptimering. Såväl avståndet mellan kommunens förvaltningar som strukturella hinder för samverkan riskerar att öka. Även avståndet till medborgaren ökar då det sammanhållande arbetet med medborgardialog som stadsområdsnämnderna idag ansvarar för försvinner. Detta är strukturella hinder som nämnderna måste vara uppmärksamma på (88) Erfarenheter från organisationsförändringen 2013 visar att nybildade nämnder och förvaltningar inledningsvis måste ägna mycket tid åt att jämka samman den egna organisationen för att skapa samsyn och gemensamma arbetssätt. Upparbetade kontaktvägar, samverkanspartners och nätverk mellan förvaltningar förändras eller försvinner vilket riskerar att möjligheten till att fånga förvaltningsövergripande behov minskar eftersom det inte längre finns en naturlig mottagare. Pågående utvecklingsarbete bromsas då upp. Nämnden anser att den kunskap och erfarenhet som i dag finns i stadsområdesförvaltningarna ska tas tillvara, samt att arbetet organiseras på ett sätt som underlättar en lokal samverkan med skola, socialtjänst, polis, räddningstjänst och civilsamhälle. Vikten av samverkan betonas och förordas vid ett stort antal tillfällen i remissen men samtidigt konkretiseras inte hur samverkan ska ske och vilka förutsättningar som i så fall måste finnas. Det är inte troligt att samverkan kommer att ske utifrån policydokument eller målformuleringar utan reglementen, avtal och uppdrag behöver tydliggöra alla aktörers skyldighet respektive möjlighet att ta initiativ till samverkan. Det finns annars en överhängande risk att allas ansvar blir ingens ansvar. Det är också viktigt att samverkan inte sker för samverkans skull utan är sprungen ur ett fokus på utmaningar och uppgifter som behöver lösas. Nämnden anser därför att samverkan behöver beskrivas i nämndernas reglementen för att garantera att alla nämnder tar ansvar för den. Organisationsöversynen påverkar samtliga nämnder och därför är det viktigt att samtliga nämnders reglementen ses över och revideras för att säkerställa att ansvaret blir tydligt. Förslag till ny nämndsorganisation (s ) Nämnden gör bedömningen att förslaget till ny nämndsorganisation på ett ändamålsenligt sätt svarar upp mot behov av att samla och likrikta delar av de verksamheter som stadsområdesnämnderna och den Sociala resursnämnden hittills ansvarat för. Nämnden anser att förslaget att skapa en vård- och omsorgsnämnd, individ- och familjeomsorgsnämnd och funktionsstödsnämnd kommer att bidra till likartade förutsättningar för medborgare i behov av stöd oavsett var i staden man bor. Facknämnder för dessa verksamheter ger en enhetlig struktur, gemensam målbild och ökad tydlighet gällande målgruppen och nämndens ansvar. Nämnden anser vidare att arbetsmarknadsdelen i arbetsmarknad-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bör övergå till individ- och familjeomsorgsnämnden medan gymnasie- och vuxenutbildningen utgör en gemensam nämnd. Nämndens resonemang kring detta återfinns under fråga 2.

92 92 Bihang 2016 Nr (88) Samtidigt konstaterar nämnden att mellanrummen ökar med renodlade facknämnder. Det finns en risk för stuprörstänk och att förvaltningarnas fokus på respektive kärnuppdrag begränsar ett helhetsperspektiv. Nämnden anser att förslaget i sin nuvarande form riskerar att bromsa upp arbetet med social hållbarhet då ett sådant arbete i stor utsträckning sker på tvärs i organisationen. Nämnden anser därför att föreliggande förslag behöver förstärkas och tydliggöras gällande samverkan och gränsöverskridande arbete så att de utmaningar Malmö står inför kan mötas med Malmöbon i fokus. Vidare anser nämnden att remissförslaget inte tagit tillräcklig hänsyn till den bredd av verksamhet som i dag organiseras inom stadsområdesnämndernas avdelningar för områdesutveckling. Nämnden föreslår här att en fritids- och främjandenämnd inrättas. Se även svar på fråga 2 och 3. Förändrad nämndsstruktur Vård- och omsorgsnämnd respektive funktionsstödsnämnd Nämnden är positiv till förslaget att bilda sammanhållna nämnder för vård- och omsorgsverksamheten och för funktionsstödsverksamheten. Nämnden delar remissversionens bedömning att geografiska indelningar kommer att behövas även framöver och bör utarbetas så att dessa stödjer fortsatt samverkan mellan nämnderna och andra externa samverkanspartners. Förslaget innebär att nämnderna får fortsatt sammanhållna ansvar för både biståndsbeslut och verkställighet vilket nämnden anser är en stor fördel. Vissa målgrupper kommer att behöva insatser från både vård- och omsorgsnämnden och funktionsstödsnämnden varför det även fortsättningsvis kräver en väl utvecklad samverkan kring den enskilde brukaren/patienten. De föreslagna fackförvaltningarna skapar förutsättningar för en ökad specialisering för medarbetarna, ökad likställighet för medborgaren och utveckling av verksamheten. Remissförslaget innebär att biståndshandläggare som idag tillhör stadsområdena kommer att arbeta mer riktat mot olika målgrupper. Erfarenheter från ett sådant arbetssätt är positivt ur både personal som brukarperspektiv. Nämnden anser att det är oklart i remissförslaget hur avgränsningen ska göras mellan den nya

93 Bihang 2016 Nr 158 vård- och omsorgsnämnden och funktionsstödsnämnden vad gäller personer med funktionsnedsättning med insatser baserat på socialtjänstlagen. Det framgår inte heller tydligt i remissen vad som innefattas i begreppet socialpsykiatri. Avses här endast insatsen boendestöd? Det finns brukare som är beviljade både boendestöd och hemtjänstinsatser (88) Det finns i nuläget verksamheter inom stadsområdenas vård och omsorg som måste belysas i kommande omorganisation så att kostnadsansvar följer nämndsansvar. Detta är verksamheter som är riktade till så väl brukare inom vård- och omsorgs verksamhetsansvar samt till personer med psykisk funktionsnedsättning. t.ex. Nobelgårdens särskilda boende samt en del externa placeringar utanför Malmö. Nämnden vill därför poängtera vikten av ett tydligt gränssnitt mellan nämnderna utifrån ett brukarperspektiv. Den enskilde brukaren ska inte riskera att drabbas beroende på att gränssnittet inte är tydligt. När de nya och organisatoriskt mer kraftfulla förvaltningarna skapas anser nämnden att det är viktigt att all specialkompetens samlas. Det kan till exempel handla om IT, juridik, statistik och utredning och utvärdering. Omorganisationen bör leda till en tydlig ansvarsfördelning mellan de nya nämnderna/förvaltningarna och stadskontoret. De nya nämnderna bör uppnå samma självständighet som övriga facknämnder. Det pågående arbetet med gemensamma processer, till exempel Hälso- och sjukvårdsavtalet, arbetskläder/lokaler, kompetensförsörjning, bemanningsföreskrifter och mobilitet i ordinärt boende behöver säkerställas inför kommande omorganisation. Det finns verksamheter som idag drivs inom stadsområdena men omfattar hela Malmö stad och som kommer att vara riktat till både den föreslagna vård- och omsorgsnämnden som funktionsstödsnämnden. Nämnden anser att ansvaret här behöver klargöras. Det gäller till exempel Hjälpmedelscentrum, praktiksamordning, avgiftshantering och E-lärande. Individ- och familjeomsorgsnämnd Nämnden anser att förslaget om en samlad individ- och familjeomsorg för hela Malmö stad är bra. Tydligare ledning och direktiv samt en enhetlig struktur med samma organisatoriska förutsättningar bör generera likartade förutsättningar för medborgare i behov av stöd oavsett var i staden man bor. Stadsområdesnämnd Norr har i dagsläget myndighetsutskott två gånger per månad. Det är nödvändigt att en politisk instans upprättas under socialnämnden för beslut av individärenden. Beroende på hur organisationen inom individ- och familjeomsorgen kommer att utformas kan dessa forum vara distriktsnämnder eller utskott. Eftersom de ärenden som kommer att vara aktuella för dessa instanser endast är av individkaraktär skulle utskott vara att föredra framför distriktsnämnder då distriktsnämnder i sig innebär att sekretessförskjutning uppstår mellan de olika nämnderna. Nämnden anser att det ur klientperspektiv och rättsäkerhetsperspektiv är angeläget att det är samma delegater i utskottet som följer ärenden. Förslaget innebär att antalet per-

94 94 Bihang 2016 Nr 158 soner med insyn i sekretessbelagda uppgifter minimeras samt att det blir kontinuitet i ärenden på såväl handläggnings- som beslutnivå. 11 (88) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd Se nämndens svar på fråga 1 Gymnasienämnd Se nämndens svar på fråga 1 Verksamheter som överförs till annan nämnd Mötesplatser för unga och fritidsgårdar, mötesplatser för äldre, mötesplatser för personer med psykisk funktionsnedsättning Se nämndens svar under fråga 3. Tekniska nämnden Nämnden ställer sig bakom remissförslaget avseende tekniska nämndens utökade och tydligare ansvar gällande boendesociala frågor och anskaffande av bostäder. Eftersom kommunens yttersta ansvar för medborgarna regleras i Socialtjänstlagen har frågan hänskjutits till individ- och familjeomsorgen som fått ta ett alltför stort ansvar för den ökande hemlösheten. Verksamheten har framfört det omöjliga inom uppdraget, att ansvara för en hemlöshet som i grunden är en bostads- och socialpolitisk fråga som bottnar i en ökande befolkning och brist på bostadsbyggande. Sedan 2015 finns inte längre några styrdokument eller mål direkt kopplade till hemlöshetsarbetet med anledning av att det uttalades att hemlösheten berodde på bostadsbrist. Nämnden anser att om tekniska nämnden får ansvar för att samordna de boendesociala frågorna för att tillgodose boendebehov för hushåll som av sociala skäl har särskilda behov och därigenom, anskaffa boende av både tillfällig och permanent karaktär, kommer det samlade ansvaret att hamna under en nämnd. Fördelen med ett samlat ansvarstagande, anser nämnden är att tekniska nämnden får en helhetsbild av det totala behovet. Ansvar för bostadsplanering/försörjning finns idag inom stadsbyggnadsnämnden, i framtiden bör kanske detta ses över för att synkroniseras med den bild som framkommer då diskussioner förs om hemlöshet. Biståndsbedömningen av den grupp hemlösa som är i behov av stöd i sitt boende kommer mer naturligt att hanteras av och vara socialtjänstens ansvar. I syfte att avhjälpa hemlösheten anser nämnden att det är tekniska nämndens uppdrag att tillgodose behovet av bostäder, tillfälliga och permanenta boenden till exempel genom nybyggnation, en fungerande bostadsförmedling samt för anskaffande av lokaler avsedda för olika typer av boende, exempelvis stödboenden eller genomgångslägenheter. Det framgår inte i remissen hur hantering/fördelningen kommer att ske mellan socialtjänstens ansvar för biståndsbedömning av hemlösheten i förhållande till den del av hemlösheten som blir tekniska nämndens ansvar. Vart ska den enskilda medborgaren vända sig om den blir hemlös och vem avgör om hemlösheten ska biståndsbedömas av socialtjänsten eller om medborgaren kan ansöka om ett boende genom Boplats Syd? Det är nämndens åsikt att om socialtjänsten ska avlastas den del av hemlösheten som klarar ett eget boende utan stöd, måste

95 Bihang 2016 Nr 158 tydliga regler gälla och vara kända av allmänheten, vart medborgare ska vända sig om de blir hemlösa. Det yttersta ansvaret för hemlösheten kvarstår i Socialtjänstlagen och är individ- och familjeomsorgens ansvar oavsett hur Malmö stads organisation kommer att se ut (88) För att individ- och familjeomsorgen, framöver, inte ska utreda och bevilja bistånd till den del av befolkningen som klarar ett eget boende krävs att det finns tillräckligt med lägenheter för målgruppen och att den delen av befolkningen kan vända sig till en bostadsförmedling för att få hjälp. Detta är också en grund för att socialtjänsten ska kunna avslå en ansökan om boende. En viktig aspekt att ta hänsyn till är vilken av nämnderna som kommer att ansvara för verkställighet av de biståndsbedömda insatserna. Samarbete och tillit kommer att vara avgörande för att detta ska fungera. Det framgår inte i remissen var det ekonomiska ansvaret för hemlöshetskostnader kommer att ligga, detta bör förtydligas. Om tekniska nämnden ska ansvar för boende och bostäder bör även det ekonomiska ansvaret för hemlöshetskostnaderna tillhöra tekniska nämnden. Biståndsbedömning om boende sker inom socialtjänsten men verkställigheten kommer att ske inom tekniska nämnden. Nämnden anser att det blir naturligt att tillsynsuppdraget för Malmö stads andrahandslägenheter med möjlighet till övertag finns inom tekniska nämnden och att socialtjänsten ansvarar för allt tillsynsarbete i övriga boendeformer där det förutom teknisk tillsyn även behövs ett stöd i boendet. Det är i detta sammanhang viktigt att skilja på behov av teknisk tillsyn och bistånd i form av stöd i boendet. Tillsynsarbetet blir fördelat inom två nämnder men det blir tydligt vad som är teknisk tillsyn i förhållande till stöd för personer i boendet. De brukare som inledningsvis visat behov av stöd och därmed erhållit en boendeform utan möjlighet att ta över kontrakt ska kunna erhålla annan bostad efter uppvisande av försörjning och skötsamhet. På så sätt tydliggörs socialtjänsten uppdrag inom hemlösheten och fokus blir på den målgrupp som behöver biståndsbedömda insatser. För att ett välfungerande arbete med att förhindra och minska hemlösheten ska uppnås krävs ett mycket bra samarbete mellan socialtjänst och verksamheterna inom tekniska nämnden. Nämnden vill understryka vikten av detta samarbete för att inte förstärka risken av att det utvecklas två parallella bostadsmarknader där en del av medborgarna endast får tillträde till en av dem. Nämnden anser att det är viktigt att beakta vissa risker om Malmö stad beslutar att överlåta verkställigheten av socialtjänstens beslut om boende till tekniska nämnden. Verksamheten framhåller att det idag inte alltid är helt klart vilka brukare som kan hantera ett eget boende och vilka som är i behov av stöd. Det finns risk för att de som erhåller bostad utan stöd från socialtjänsten, kan bli uppsagda vid viss misskötsamhet alternativt inte ges möjlighet att ta över sina kontrakt. Nämnden menar att det krävs ett nära och tätt samarbete mellan nämnderna för att förhindra att fler hamnar i hemlöshet. Kommunstyrelsen I remissförslaget anges att budgeten för ekonomisk hjälp bör flyttas till den nya individ- och familjeomsorgsnämnden. I detta avseende är det viktigt att tydliggöra frågan om budget- och resultatansvar. Dessutom bör det arbetas fram incitament och en flexibilitet för att nå bra lös-

96 96 Bihang 2016 Nr 158 ningar för såväl medborgare som nämnd. 13 (88) Stadsområdesnämnd Norrs synpunkter på remissens bilagor Verksamheter som överförs från stadsområdesnämnd Norr I remissens ursprungliga förslag på verksamheter som överförs från stadsområdesnämnderna har de verksamheter som bedrivs i Kirsebergs fritids och kultur hus (fritidsgård år och fritidsklubb åk 4-6) samt Arena 305 och Ung Fritid överförts till Kulturförvaltningen. Nämnden anser att dessa verksamheter också bör ligga i Fritid då de inte skiljer sig från Norrs övriga mötesplatser för unga som i nuvarande förslaget placerats i Fritid. Norrs fältgrupp har placerats i individoch familjeomsorgsnämnden. Baserat på den verksamhet som fältgruppen idag bedriver bör den placeras i Fritid. I nuvarande förslag saknas Masten 2 i Västra hamnen under kolumnen bibliotek. Tabellerna nedan redovisar de verksamheter som överförs från Norr i enlighet med stadsområdesnämnd Norrs förslag till organisation. Verksamhet Fritid Kultur Vård & omsorg Bibliotek Kirsebergs biblioteket Mötesplatser unga med organisatorisk tillhörighet i Malmö stad SOF Norr: Segevångs fritidsgård (13-18 år) Kirsebergs fritids- och kulturhus (13-18 år, samt Kirsebergs fritidsklubb åk 4-6) Rörsjöns fritidsgård (13-18 år) Johannes fritidsgård (12-17 år) Ungdomens hus (alla åldrar, lokaler för Annan nämnd Fritids-och främjande nämnd Fritids-och främjande nämnd Fritids-och främjande nämnd Fritids-och främjande nämnd Fritids-och främjande nämnd

97 Bihang 2016 Nr uthyrning till förenings-, företags- och kommunal verksamhet) Arena 305 (15-25 år) Ung fritid (12-16 år) Fältgruppen Mötesplatser för äldre SOF Norr: Havsuttern Mötesplats Kirseberg Vänkretsen Medborgarservice på mötesplatser Mötesplats Kirseberg Fritids-och främjande nämnd Fritids-och främjande nämnd Fritids-och främjande nämnd Vård och omsorgsnämnd Fritids-och främjande nämnd Fritids-och främjande nämnd 14 (88) Verksamhet Vård- och omsorg Trygghetsboende Havsuttern Hjälpmedelscentrum Individ- och familjeomsorg Funktionsstöd E-läran (Lärkan) Praktiksam- ordnare Särskilt boende, SoL Avgiftshantering Annan nämnd

98 98 Bihang 2016 Nr (88) Ordförande Janne Grönholm Stadsområdesdirektör Ann Söllgård Reservationer/ särskilda yttranden Lilian Gerleman (M), Agneta Reslow (M), Lars Mårtensson (M) reserverar sig mot beslutet, bilaga 5. Herman Berger (L) reserverar sig muntligen mot beslutet med hänvisning till Liberalernas särskilda yttrande i Kommunstyrelsen den 22 juni Patrick Angelin (SD) och Hynek Olsak (SD) reserverar sig mot beslutet, bilaga 6. Anders Andersson (V) med instämmande av Gunnel Suneson (V) inkommer med ett särskilt yttrande, bilaga 7.

99 Bihang 2016 Nr

100 100 Bihang 2016 Nr 158

101 Bihang 2016 Nr

102 102 Bihang 2016 Nr 158 Malmö Malmö stad stad Stadsområdesnämnd Stadsområdesnämnd Söder Söder Datum Diarienummer SOFS Yttrande Till Kommunfullmäktige Remiss angående översyn av den kommunala organisationen STK Stadsområdesnämnd Söder beslutar att lämna följande yttrande: Sammanfattning Stadsområdesnämnd Söder stödjer förslaget om att inrätta en vård- och omsorgsnämnd, en funktionsstödsnämnd, en individ- och familjeomsorgsnämnd, en arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd samt en gymnasienämnd. Nämnden föreslår att alla mötesplatser utom fritidsgårdar placeras under kulturnämnden, som får ett utökat uppdrag och byter namn till nämnden för kultur och medborgarmöten. Även fritidsnämnden föreslås få ett utökat uppdrag med ansvar för förebyggande frågor och trygghetsfrågor. Ett lämpligt namnbyte blir då till fritids- och förebyggandenämnden. Nämnden anser att den nya organisationen behöver kompletteras med en hållbarhetsavdelning under kommunstyrelsen. Till den nya avdelningen kopplas tvärsektoriella innovationsteam som tillsammans med förvaltningarna och externa aktörer arbetar med social och fysisk stadsutveckling. Yttrande INLEDNING Malmö är en attraktiv stad som har goda förutsättningar för att klara dagens och framtidens välfärdsutmaningar. Staden har en ung befolkning då nästan 40 procent av Malmöborna är under 30 år. Malmö har ett strategiskt läge nära kontinenten, ett växande näringsliv, en högskola som snart blir universitet, ett aktivt civilsamhälle och en mångfald av människor med olika erfarenheter och kompetenser. Samtidigt har Malmö många utmaningar. Det visar bland annat revisions- och konsultföretaget PWC i sin rapport Nuläge och medveten strategi för ökad attraktivitet och långsiktigt hållbar tillväxt där Malmö stad har lågt resultat när det gäller hälsa, trygghet och säkerhet. Redan 2008 visade en folkhälsoenkät att klyftan mellan de som har det bäst och de som har det sämst i Malmö var större än på 40 år. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (Malmökommissionen) lämnade 2013 förslag på åtgärder när det gäller hälsoläget i Malmö och de bakomliggande sociala faktorerna. I kommissionens slutrapport lämnades två

103 Bihang 2016 Nr rekommendationer som kommunstyrelsen ställde sig bakom: 1) etablering av en social investeringspolitik som kan utjämna skillnader i levnadsvillkor och 2) förändring av processer genom kunskapsallianser och demokratisk styrning. 2 (10) Under hösten 2015 ställde sig Malmö stad bakom Agenda 2030 med ambitionen att Malmö ska bli en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad, vilket återspeglas i kommunens budget för I samband med en ny nämndsorganisation har Malmö stad en möjlighet att visa mod och innovationskraft. Genom att skapa kraftfulla facknämnder som kompletteras med ett tvärsektoriellt arbete för ett socialt hållbart Malmö, kan vi möta framtidens utmaningar. FÖRSLAG TILL NY ORGANISATION Stadområdesnämnd Söder ser många fördelar med en renodlad facknämndsorganisation och ställer sig till stora delar bakom förslaget. Nämnden anser att en tydligare styrning av ansvar och resurser kan gynna kvaliteten i verksamheterna. Att de ekonomiska resurserna från stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden samlas centralt ger ökad flexibilitet att anpassa resurserna utifrån Malmöbornas behov. Facknämnder kan även minska den ineffektivitet som uppstår när flera nämnder har ansvar för samma frågor. En nämnd med gemensam kompetensförsörjning ökar även möjligheterna att vara en attraktiv arbetsgivare. Dessutom anser nämnden att den föreslagna facknämndstrukturen ökar förutsättningarna för en likvärdig service oberoende av var i staden du bor. Tidigare administrativa gränser som inte varit tydliga eller meningsfulla för Malmöbon suddas ut. Med en ny organisation får de förtroendevalda en möjlighet till fördjupad kunskap om verksamheten och därmed bättre förutsättningar för styrning och uppföljning. Stadsområdesnämnd Söder anser att ett mindre antal facknämnder ger förutsättningar för ett bättre samspel mellan politik och förvaltning. Samtidigt konstaterar nämnden att mellanrummen ökar med renodlade facknämnder. Det finns en risk för stuprörstänk och att nämndens fokus på respektive kärnuppdrag begränsar ett helhetsperspektiv. Vidare har remissförslaget inte tagit tillräcklig hänsyn till den bredd av verksamhet som i dag organiseras inom stadsområdesnämndernas avdelningar för områdesutveckling. För att utveckla Malmö till en hållbar stad behövs det lokalt förankrad kunskap och en kontinuerlig dialog med Malmöborna. Nämnden föreslår att dessa frågor samordnas under kommunstyrelsen och att det inrättas en hållbarhetsavdelning med lokala innovationsteam i olika delar av staden (se rubriken Hållbarhetsavdelning, sidan 3). Stadsområdesnämnd Söder är positiv till remissens förslag att hålla samman vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser. Nämnden delar uppfattningen att en egen nämnd för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågor med ett tydligt uppdrag skapar bättre förutsättningar för de som står utanför arbetsmarknaden att bli självförsörjande, vilket även

104 104 Bihang 2016 Nr (10) påverkar deras barns uppväxtvillkor på ett positivt sätt. Vidare att fokus på utbildningsfrågor ökar ytterligare genom att gymnasiet blir en egen nämnd. I den nuvarande organisationen där gymnasiefrågorna och vuxenutbildningsfrågorna är under samma nämnd finns många samordningsvinster, bland annat att kan lokaler, utrustning och yrkeslärare samutnyttjas. Stadsområdesnämnd Söder vill påtala vikten av att det i den nya organisationen skapas möjligheter för att behålla dessa samordningsvinster. Det saknas en beskrivning av hur det förebyggande arbetet ska organiseras. Stadsområdesnämnd Söder föreslår därför att fritidsnämnden får ett utökat uppdrag med brottsförebyggande arbete och trygghetsskapande i det offentliga rummet, med det nya namnet fritids-och förebyggandenämnden. Stadsområdesnämnd Söder föreslår att kulturnämnden ombildas till nämnden för kultur och medborgarmöten, med ansvar för samtliga mötesplatser (exklusive fritidsgårdar) och eventuellt kontaktcenter. Kommunstyrelsens balans mellan uppsikt och kontroll respektive stöd och service till nämnderna är enligt nämnden avgörande för en gemensam målbild för staden. Stadsområdesnämnd Söder anser att stadskontorets funktioner som i dag stödjer olika verksamheter bör överföras till respektive nämnd. Dialogen med Malmöborna är viktigt för stadens utveckling. Stadsområdesnämnd Söder anser därför att ansvaret för medborgardialog borde organiseras under kommunstyrelsen. Förvaltningen avstår i nuläget att kommentera bilaga 1 och föreslår en process där lämplig placering av respektive verksamhet sker i dialog med berörda medarbetare och chefer. Illustration över Stadsområdesnämnd Söders förslag till ny nämndsorganisation.

105 Bihang 2016 Nr (10) Hållbarhetsavdelning Stadsområdesnämnd Söder anser att det inte räcker med traditionella facknämnder för att möta de komplexa utmaningar som finns i dagens och morgondagens samhälle. Malmökommissionen presenterar vikten av lokal demokrati, medborgarinflytande, lokala utvecklingsområden och kunskapsallianser för att skapa ett socialt hållbart Malmö. Nämnden kan inte se att det tagits tillräcklig hänsyn till de aspekterna i remissförslaget om ny organisation. I remissförslaget påtalas att arbetet med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet är samtliga nämnders ansvar, en uppfattning som nämnden delar. Nämnden anser däremot att facknämnderna behöver kompletteras med en funktion med geografiskt perspektiv på livet mellan husen och som fyller mellanrummen som uppstår mellan förvaltningarna och externa samarbetspartners. Stadsområdesnämnd Söder stödjer därför utredningsförslaget om ett hållbarhetskansli från kommunstyrelsens ordförande från den 27 juni 2016 (STK ). Nämnden föreslår dock en egen avdelning istället för ett kansli. Hållbarhetsavdelningen leder och samordnar arbetet med social hållbarhet genom geografiska och tvärsektoriella innovationsteam. Teamen sätts samman med kompetenser från olika förvaltningar och arbetar på tvärs i organisationen, i kontrast till den funktionsindelade fackstrukturen. Den föreslagna hållbarhetsavdelningen leder och samordnar det territoriella innovationsarbetet i samskapande med näringsliv, föreningsliv, högskola/universitet och Malmöbor. Malmö stad blir därmed en mer lärande organisation vilket ökar stadens möjligheter att i större grad kunna möta komplexiteten kring social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Ett sådant arbete ligger också helt i linje med regeringens nytillsatta Tillitsdelegation som ska utreda hur man kan styra offentlig sektor med mer tillit istället för kontroll. Stadsområdesnämnd Söder menar att arbetet med en social och fysisk hållbar stadsutveckling kräver både ett tematiskt och funktionsindelat angreppssätt som motverkar stuprörstänk. På liknande sätt kan förtroendevalda i facknämnderna utveckla sitt demokratiska uppdrag genom att skapa lokala arenor för demokrati, där nämnderna samarbetar över gränserna och kan möta Malmöbon i sitt hela sammanhang. I remissförslaget påtalas alla nämnders ansvar för medborgardialog, det vill säga dialogen mellan förtroendevalda och Malmöbon. Stadsområdesnämnd Söder delar den uppfattningen men anser att huvudansvaret för medborgardialog ska organiseras under kommunstyrelsen och placeras centralt hos den föreslagna hållbarhetsavdelningen. Illustration över förslaget om lokala innovationsteam som är knutna till hållbarhetsavdelningen

106 106 Bihang 2016 Nr (10) LOKAL STADSUTVECKLING Stadsområdesnämnd Söder anser att remissförslaget till ny organisation inte tar tillräcklig hänsyn till den lokala stadsutveckling som pågår i stadsområdena genom ett nära samarbete med Malmöbor, föreningsliv, näringsliv och Malmö högskola. Stadsområdesförvaltnings Söders arbete med stadsutveckling har fokuserat på att stärka kopplingen mellan sociala frågor och fysisk planering i byggandet av staden. Nämnden har utifrån Områdesprogram Lindängen och Malmökommissionens rekommendationer tagit en aktiv roll i att initiera och facilitera ett gränsöverskridande arbete. Syftet har varit att främja en socialt hållbar utveckling förankrad i lokala förutsättningar. Genom att arbeta parallellt med att stärka det fysiska skelettet och de sociala musklerna övervinns både fysiska och mentala barriärer som bidrar till att hålla samman staden. Stadsområdesnämnd Söder har sedan flera år en samordnande roll i arbetet med att få till stånd en fysisk omdaning av Lindängen centrum. Det är ett arbete som präglas av innovativa angreppssätt för att få igång byggandet, där det delvis saknas drivkraft och investeringsvilja från privata aktörer. Stadsområdesnämnd Söder erbjuder en viktig infrastruktur för de tekniska förvaltningars arbete, då de inte har en kontinuerlig närvaro men är beroende av lokala kontaktytor, nätverk och kunskap i sitt arbete. Stora delar av arbetet har riktats mot Lindängen, där bland annat nya mötesplatser utvecklats i form av allaktivitetshus, Framtidens hus och Lindgården/Returen, Sveriges första bemannade kvartersnära återbruksstation. Case Lindängen Stadsområdesnämnd Söder har initierat Case Lindängen som i remissförslaget lyfts fram som ett gott exempel på lokalt stadsutvecklingsarbete. Case Lindängen handlar om att agera kraftfullt och samordnat från Malmö stads sida genom en ny modell för styrning och koordinering av investeringar. I stadskontorets projekt Utvecklad investeringsstyrning i Malmö stad föreslås en struktur för styrning av investeringar, som bygger på att staden har en portfölj innehållande ett antal program, och att varje program innehåller en rad satsningar och projekt. Case Lindängen föreslås bli ett pilotprogram för hur territoriell stadsutveckling bedrivs i framtiden. Det finns för närvarande två scenarior: 1) Fullständig programstyrning som innebär att hela programbudgeten samlas under kommunstyrelsen 2) Partiell programstyrning som innebär att budgeten ligger kvar hos nämnderna, men öronmärks för satsningar på Lindängen. Stadområdesförvaltning Söder är även medskapande i Innovationsarena Bygg Malmö helt och hållbart som är en del av Malmömodellen som nyligen beviljats medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) fram till Det ansvar som i dag åligger Stadsområdesnämnden bör övergå till ovan nämnda hållbarhetsavdelning i samband med den nya organisationen. Stadområdesförvaltning Söder anser med ovanstående att fråga 2 i remissversionen betraktas som besvarad: Hur löser vi ansvarsfrågan om initiativ och verkställighet av geografiska satsningar kring stadens utveckling som spänner över flera nämnder och som involverar externa samarbetspartners?

107 Bihang 2016 Nr (10) MÖTESPLATSER OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Stadsområdesnämnd Söder menar att en avveckling av stadsområdesnämnderna riskerar försvaga det lokala perspektivet på demokrati och medborgarmöten. Delaktighetsprocesser som inkluderar medborgare, föreningsliv, ideella organisationer och näringsliv reduceras via facknämnder till ett snävare perspektiv, där Malmöbon definieras som brukare, klient, cyklist, förälder och så vidare. Nämndens erfarenheter från arbetet med Områdesprogram Lindängen visar på vikten av att möta Malmöbor och samarbetsaktörer i hela sitt sammanhang för att skapa en verklig delaktighet. Denna kunskap är viktig att ta tillvara på i det fortsatta arbetet. Likaså att arbetet organiseras på ett sätt som underlättar en lokal samverkan med skola, socialtjänst, polis, räddningstjänst och civilsamhälle. Mötesplatser Enligt remissförslaget kommer stadsområdenas olika mötesplatser att placeras i olika facknämnder. Stadsområdesnämnd Söder anser att den föreslagna funktions- och åldersindelningen av mötesplatser skapar en snäv definition av målgrupper och en mer cementerad uppfattning av mötesplatsers innehåll och funktion. Nämnden bedriver, i kontrast till förslaget, ett samlat utvecklingsarbete för mötesplatser år. Verksamheterna har huvudsakligen utformats och utvecklats utifrån sitt lokala sammanhang och i dialog med Malmöborna. Erfarenheter från bland annat allaktivitetshusen, Framtidens hus och Lindgården/Returen visar på behov av gräns- och åldersöverskridande mötesplatser. Här finns handlingsutrymme för enskilda och grupper att utifrån egna idéer och förmågor forma mötesplatsens innehåll vilket skapar tillit, socialt kapital och kollektiv styrka i närområdet. Mötesplatserna bygger på en samlokalisering med såväl interna som externa aktörer med ett tätt samarbete med civilsamhälle och idéburen sektor. Stadsområdesnämnd Söder föreslår att kulturnämnden får huvudansvaret för alla mötesplatser (exklusive fritidsgårdar) men att verksamheten utvecklas i samarbete med andra nämnder, främst vård- och omsorgsnämnden, funktionsstödsnämnden och fritidsnämnden. Fritidsgårdar och förebyggande arbete Stadsområdesnämnd Söder ställer sig bakom remissförslaget att fritidsgårdarna överförs till fritidsnämnden. Däremot saknas en beskrivning av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, som är ett viktigt och prioriterat uppdrag för stadsområdesnämnderna. Stadsområdesnämnd Söder föreslår att fritidsnämnden ombildas till en fritids- och förebyggandenämnd, med ett utökat ansvar för det främjande arbetet på lokal- och Malmö stadnivå. Nämnden föreslår att det förebyggande arbete som sker på individ- och riskgruppsnivå organiseras inom individ- och familjeomsorgsnämnden. Stadområdesförvaltning Söder anser att genom ovanstående förslag kan fråga 3 i remissversionen betraktas som besvarad: Hur det preventiva arbetet som i dag bedrivs av avdelningarna för områdesutveckling ska organiseras för att säkerställa likvärdiga förutsättningar utifrån lokala behov och kvalitet i arbetet?

108 108 Bihang 2016 Nr (10) Områdesbibliotek och medborgarservice Stadsområdesnämnd Söder är positiv till att områdesbiblioteken överförs till kulturnämnden och ser fördelar i att verksamheterna samlas i en organisation. Nämnden vill dock belysa vikten av att områdesbiblioteken ska kunna fortsätta sin utveckling utifrån lokala förutsättningar i dialog med Malmöborna. Områdesbiblioteken har en viktig funktion som lokal kulturaktör med hänsyn till olika områdens befolkningssammansättning, framförallt gällande barn och deras behov. Områdesbiblioteken har en bred kompetens som innefattar fler aspekter än den som berör bibliotekslagen, bland annat kring bemötande och trygghetsfrågor, en kompetens som kan berika andra verksamheter i den nya organisationen. Nämndens erfarenheter från Oxie- och Lindängebiblioteken visar att områdesbiblioteken även har en stor betydelse som social mötesplats och kontaktyta för lokala aktörer som söker samarbeten med staden. På Lindängen är biblioteket, genom sin geografiska placering, en nyckelaktör i det trygghetsskapande och förebyggande arbetet. Planerna på ett nytt bibliotek och kulturhus i Lindängen skapar förutsättningar att ytterligare stärka den utvecklingen. I Oxie har biblioteket tagit en aktiv roll i det lokala områdets utveckling i samarbete med föreningar, näringsliv och fastighetsägare. Stadsområdesnämnds Söder ser det som fördelaktigt att medborgarservice som i dag finns samlokaliserade med områdesbiblioteken, bland annat i Oxie, organiseras under kulturnämnden. Nämnden föreslår att kulturnämnden ombildas till nämnden för kultur och medborgarmöten, med ett utökat uppdrag att ansvara för medborgarservice. Facknämnder innebär att behovet av en kontaktväg in till Malmö stad ökar. De kvinnor, män, flickor och pojkar som hör av sig till Malmö stad har ofta ärenden i flera förvaltningar och de ska inte behöva uppleva att det är svårt att hitta rätt i den kommunala organisationen utan det ska vara enkelt att höra av sig till Malmö stad. I samband med omorganisationen bör därför ett kontaktcenter inrättas, till exempel under den föreslagna nämnden för kultur och medborgarmöten. Ett kontaktcenter skulle innebära ökade möjligheter för ett professionellt och jämlikt bemötande som blir mer tillgängligt för alla. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGSNÄMND Stadsområdesnämnd Söder anser att en nämnd med ansvar för all individ- och familjeomsorg ger förutsättningar för en samlad styrning av verksamhetens uppdrag och likvärdig kvalitet i insatserna för Malmös kvinnor, män, flickor och pojkar. Hemlöshet Stadsområdesnämnd Söder är positiv till att tekniska nämnden får ett samlat ansvar för anskaffande av tillfälliga och permanenta boenden. I remissförslaget föreslås att ansvaret för den tekniska tillsynen av lägenheter där den boende har möjlighet att överta kontraktet, överförs till tekniska nämnden. Samtidigt föreslås att den tekniska tillsynen av lägenheter där den boende inte har möjlighet att överta kontraktet, utförs av individ- och familjeomsorgsnämnden. Denna uppdelning bedömer nämnden som positiv.

109 Bihang 2016 Nr (10) Gränsdragningar mellan nämndernas ansvar måste tydliggöras och flera frågor behöver lösas för att få bättre processer på såväl individ- som strukturell nivå. En viktig fråga är hur ingången ska konstrueras, det vill säga var familjer och individer ska vända sig vid ansökan om boende. Stadsområdesnämnd Söder vill understryka vikten av att Malmö stad fortsätter att bedriva ett aktivt förebyggande arbete för att förhindra att familjer och enskilda blir avhysta från permanenta såväl som tillfälliga boenden. Försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser Många av de Malmöbor som erhåller försörjningsstöd befinner sig långt från arbetsmarknaden, vilket ställer krav på omfattande sociala insatser för att hjälpa dem till egen försörjning. Precis som i många andra situationer där kvinnor och män är i behov av en insats, finns det sällan färdiga lösningar som passar för alla. För att kunna göra individuella anpassningar krävs ett tätt samarbete mellan individ- och familjeomsorgsnämnden och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. En samlad organisation för individ- och familjeomsorgen ger möjlighet till effektivare resursanvändning och ökad flexibilitet för att få fler Malmöbor i egen försörjning. Näringslivskontoret spelar en viktig roll för att få fler Malmöbor i arbete. Det behövs därför ett långsiktigt strategiskt arbete kring det som sker centralt i Malmö stad och det samarbete som stadsområdesnämnderna i dag har med näringslivet på lokal nivå. I remissförslaget står att budgeten för ekonomiskt bistånd bör flyttas till individ- och familjeomsorgsnämnden. Det förutsätter att frågan om resultatansvar utreds vidare då bland annat ändringar i det statliga bidragssystemet får stor ekonomisk påverkan. Utskott I remissförslaget föreslås att Malmö stad inrättar distriktsnämnder för att hantera ärenden som myndighetsutskotten i nuläget fattar beslut om. Stadsområdesnämnd Söder rekommenderar istället en modell med distriktsutskott. Fördelen med utskott är att individärenden kan hanteras utan sekretessgränser. Utskotten föreslås följa dagens geografiska indelning efter stadsområdesgränserna så att kontinuitet kan upprätthållas i olika ärenden. Detaljutformning av utskottens ansvar och myndighetsutövande bör utredas vidare. Stadsområdesnämnd Söder anser att genom ovanstående förslag kan fråga 1 i remissversionen betraktas som besvarad: Hur ska arbetsmarknadsfrågorna placeras i organisationen för att på bästa sätt stödja utvecklingen av en ändamålsenlig organisation? Frågan är hur ansvarskedjan för försörjningsstödet och stödet för fler Malmöbor i arbete kan stärkas. VÅRD- OCH OMSORGSNÄMND Stadsområdesnämnd Söder är positiv till bildandet av en vård- och omsorgsnämnd. En samlad nämnd för insatser enligt socialtjänstlagen (SOL) och hälso- och sjukvårdslagen

110 110 Bihang 2016 Nr (10) (HSL) har goda förutsättningar att ge likvärdig service till Malmöborna. Genom att lyfta fram och tydliggöra behoven hos berörda grupper finns möjlighet att arbeta mer systematiskt med kvalitetsutveckling, vilket gynnar målgruppen och arbetsmiljön för både medarbetare och chefer. Kommunal vård- och omsorgsverksamhet står inför stora utmaningar då antalet äldre ökar. För att kunna möta behoven hos fler brukare krävs ett bra förebyggande arbete och effektiviseringar inom verksamheterna. Det nya hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Skånes kommuner och Region Skåne ska vid behov ge brukare möjligheten att få tillgång till avancerad sjukvård i hemmet. Att driva avancerat sjukvårdsarbete ställer krav på en annorlunda organisering och mer specialistkompetens, vilket underlättas av en gemensam styrning och organisering av resurserna. Den föreslagna organiseringen innebär en möjlighet till bättre samordning av strategiskt viktiga utvecklingsfrågor. Detta gäller inte minst området välfärdsteknologi inom äldreomsorgen som kan förbättra kvaliteten för brukarna genom ökad trygghet, minskad stress för personalen och samtidigt bidra till att effektivisera arbetet. Nämnden förväntar sig att ett samlat mandat ger bättre förutsättningar för att utvärdera och skala upp goda exempel i hela Malmö stad. FUNKTIONSSTÖDSNÄMND Stadsområdesnämnd Söder ställer sig positiv till en funktionsstödsnämnd med ansvar för myndighetsbeslut enligt både Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), SOL samt HSL. Nämnden välkomnar att ansvaret för biståndshandläggning och verkställande av beslut samlas inom samma nämnd. Att en nämnd har ansvar för brukarens ärende som helhet ökar tydligheten för den enskilda brukaren och anhöriga i kontakterna med Malmö stad. Den nya nämnden får bättre möjligheter att utveckla processer och rutiner för samverkan och informationsöverföring mellan de olika professionerna. Utveckling av olika boendeformer kommer sannolikt också att gynnas av en samlad nämnd, där både resurser och kompetenser kan användas på ett mer optimalt sätt. Nämnden ställer sig bakom förslaget att ansvaret för socialpsykiatrin samlas och utvecklas i en nämnd. Ett helhetsansvar för dessa personer ökar möjligheterna att kunna tillhandahålla bra och tillräckliga insatser för den enskilde. Det finns ett stort behov av att utveckla nya former för samverkansstrukturer så att Malmö stad på ett bättre sätt kan möta behov av stöd kring boende och sysselsättning till Malmöbor med psykisk ohälsa. Det behövs ett helhetsperspektiv för alla som behöver insatser enligt LSS och för de som behöver insatser på grund av psykisk funktionsnedsättning enligt SOL. EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Stadsområdesnämnd Söder anser att förslaget till ny organisation stärker stadens position som attraktiv arbetsgivare och bidrar till större måluppfyllnad av kommunfullmäktiges

111 Bihang 2016 Nr (10) målområden. Renodlade fackförvaltningar ökar möjligheten för Malmö stad att arbeta strategiskt med olika arbetsgivarfrågor. Bland annat är Malmö stads förmåga att kunna rekrytera, utveckla och behålla engagerade medarbetare med rätt kompetens avgörande för att staden ska kunna ge bra och likvärdig service till Malmöborna. Inom de stora yrkesgrupperna underlättas arbetet med kompetensförsörjning och samverkan med fackliga organisationer. Nämnden anser att jämställdhetsperspektivet inte är belyst i remissförslaget. Vid en omorganisation finns mycket att vinna på att ta ett helhetsgrepp för att lyfta statusen för kvinnodominerade yrkesgrupper. ETT MALMÖ FÖR ALLA Stadsområdesnämnd Söder välkomnar en ny nämndsorganisation. Oavsett nämndstruktur och interna processer är vårt uppdrag att varje dag möta Malmöborna med respekt, engagemang och kreativitet. Vår organisation behöver därför vara kommunikativ och flexibel för att tillgodose olika behov. Enligt remissförslaget får kommunstyrelsen en tydligare samordnande och stödjande roll i tvärsektoriella frågor. Genom den föreslagna hållbarhetsavdelningen skapas förutsättningar för att fylla mellanrummen mellan nämnder, förvaltningar och externa aktörer, vilket är ett steg i rätt riktning för ett socialt hållbart Malmö. För att Malmö ska vara en stad för alla Malmöbor krävs fungerande processer för samverkan både internt och externt. Genom att lära av varandra och bygga tillit stärker vi vår förmåga att hantera komplexa kommungemensamma frågor. Tillsammans gör vi skillnad. Ordförande Jouni Liimatainen Nämndsekreterare Lina Engström Moderaterna och Liberalerna lämnade ett gemensamt särskilt yttrande i ärendet.

112 112 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stad Stadsområdesnämnd Söder 1 Protokollsutdrag Sammanträdestid kl. 09:30 Sluttid: 11:15 Plats Eriksfältsgatan 28A, mötesrum Lindängen Beslutande ledamöter Jouni Liimatainen (MP), ordförande Zinaida Kajevic (S), vice ordförande Mohammad Yousef Mohammad (M), andre vice ordförande Bo Arne Peter Nilsson (S) Ingela Svensson (S) Neziya Rahman (S) Carina Stridsberg (M) Halid Osman (L) Eva Bergqvist (SD) Stefan Claesson (SD) Sten Robert Persson (S) ersätter Arwin Sohrabi (S) Ahrne Christiansson (V) ersätter Josephine Reijs (V) Hans Åke Banke (M) ersätter Sonja Jernström (M) Ej tjänstgörande ersättare Björn Johansson (S) Ingrid Ahlqvist (S) Lisbeth Moberg (MP) Gert Alvar Mellnert (L) Krister Andersson (SD) Pär-Christer Kenneth Persson (SD) Övriga närvarande Lina Engström, nämndsekreterare Christer Eriksson, ekonomichef Gunilla Lewerentz, avdelningschef områdesutveckling Eva Hall, tf avdelningschef vård och omsorg Anna-Carin Mårtensson, enhetschef områdesutveckling Jonas Magnusson, utvecklingssekreterare Jenny Ahlm, controller Kerstin Svidén, personalföreträdare, kommunal Allmänheten, offentligt möte Utses att justera Halid Osman Bo Nilsson Justering Protokollet omfattar 93

113 Bihang 2016 Nr Remiss angående översyn av den kommunala organisationen SOFS Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade våren 2016 om en översyn av stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet. En politisk styrgrupp har tagit fram ett förslag på ny organisation som samtliga nämnder har möjlighet att ta ställning till. Enligt förslaget ersätts stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden och arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med fem nya nämnder: vård- och omsorgsnämnden, individ- och familjenämnden, funktionsstödsnämnden, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden samt gymnasienämnden. Stadsområdesnämnd Söders arbetsutskott beslutade den 17 augusti 2016 under 68 att i stort ställa sig bakom förvaltningens förslag till yttrande. Arbetsutskottet gav förvaltningen i uppdrag att omarbeta förslaget till yttrande så att arbetsmarknadsfrågorna i enlighet med remissförslaget föreslås hänga ihop med vuxenutbildning samt att gymnasiefrågorna samlas i en egen nämnd. Arbetsutskottet gav även förvaltningen i uppdrag att arbeta fram en komplettering kring frågorna som rör medborgardialog där det framgår att huvudansvaret för medborgardialog ligger på kommunstyrelsen. Vidare föreslår förvaltningen att alla mötesplatser utom fritidsgårdar placeras under kulturnämnden som får ett utökat uppdrag och byter namn till nämnden för kultur och medborgarmöten. Även fritidsnämnden föreslås få ett utökat uppdrag med ansvar för förebyggande frågor och trygghetsfrågor. Ett lämpligt namnbyte blir då till fritids- och förebyggandenämnden. Förvaltningen föreslår att den nya organisationen behöver kompletteras med en hållbarhetsavdelning under kommunstyrelsen. Till den nya avdelningen kopplas tvärsektoriella innovationsteam som tillsammans med förvaltningarna och externa aktörer arbetar med social och fysisk stadsutveckling. Beslut Stadsområdesnämnd Söder beslutar att med godkännande skicka yttrandet till kommunfullmäktige, samt att omedelbart justera paragrafen. Yrkanden Mohammad Mohammad (M) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Särskilda yttranden, reservationer

114 114 Bihang 2016 Nr Mohammad Mohammad (M) meddelar att Moderaterna och Liberalerna gemensamt lämnar ett särskilt yttrande i ärendet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse SONS Remiss angående översyn av den kommunala organisationen Förslag till yttrande SONS Remiss angående översyn av den kommunala organisationen Följebrev Översyn av den kommunala organisationen, STK G-Tjänsteskrivelse, ksau , Remissversion-Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter Remissversion organisationsöversyn Remiss angående översyn av den kommunala organisationen

115 Bihang 2016 Nr Särskilt Yttrande Stadsområde Söder Ärende: SOFS Ang: Remiss angåense översyn av den kommunala organisationen Moderaterna och Liberalerna är positiva till den nya översynen av den befintliga stadsorganisationen med sina nämnder och förvaltningar. Detta hade vi önskat att det skulle ske länge sedan, så kunde malmöborna släppt mycket ålande och besvär att leva i en splitrad stad. Den största delen av förslaget stämmer med våra önskade stadsorganisation. Dock det finns en hel del i förslaget som kunde vara mer passande till malmöborna. Av dem nämner vi följande Ekonomiskt bistånd skall tillhöra samma nämnd som Arbetsmarknad Näringslivskontoret skall utvecklas till nämndsnivå eller tillhöra den förslagna arbetsmarknadsnämnd. vi vill även lyfta frågan om distriktsnämnderna om de skulle vara självständiga eller ligga under IoF nämnden Med dem här punkterna yrkar vi bifall till det av förvaltningen förslagna yttrande och önskar vi gehör till dem ovannämnda punkterna! Mohammad Mohammad (M ), Carina Stridsberg ( M ), Hans Banke ( M ) Halid Osman ( L ) Med instämmande av Gert Alvar Mellnert ( L )

116 116 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (18) Datum Adress Diarienummer SOFÖ Yttrande Till Kommunfullmäktige Remiss Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet STK Stadsområdesnämnd Öster har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster anser att en renodlad facknämndsorganisation kan skapa ökade möjligheter att fokusera på ansvar och uppdrag inom respektive facknämndsområde. På så sätt säkras en likvärdig service för malmöborna. Samtidigt som en renodlad facknämndsstruktur har fördelar, ser nämnden en risk. Facknämnder kan medföra att malmöbors behov först och främst definieras utifrån varje nämnds avgränsade ansvarsområde. Detta medför en risk för begränsningar när det gäller helhetssynen på malmöbors behov i staden. Strukturerade former för utveckling av Malmö som stad föreslås byggas in genom lokala utvecklings- och samverkansfunktioner som tar ett helhetsperspektiv utifrån malmöbornas behov i olika delar av staden där det ges förutsättningar att säkras och utvecklas. Stadsområdesnämnd Öster instämmer i de delar av förslaget till ny nämndsorganisation som avser vård och omsorg samt funktionsstöd, men föreslår en annan struktur när det gäller individ- och familjeomsorg och arbetsmarknad, samt vuxenutbildning och gymnasium. Vidare bedömer stadsområdesnämnden att det krävs förtydliganden kring uppdragen för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Yttrande Remissversion, sid 3 Stadsområdesnämnd Östers synpunkter utifrån de tre medskickade frågorna kommenteras löpande samt sammanfattas avslutningsvis i yttrandet.

117 Bihang 2016 Nr 158 Förslagets ändamålsenlighet, sid. 7 Beredningen av detta yttrande har innefattat en bred dialog med externa samverkansaktörer och etablerade dialogforum såsom barn- och ungdomsråd, ungdomsråd och pensionärsråd inom Stadsområdesnämnd Östers ansvarsområde. Inkomna synpunkter ligger till grund för stadsområdesnämndens bedömningar och förslag (18) Barn och ungas uppväxtvillkor, sid. 7 Skillnaderna i uppväxtvillkor för Malmös barn och unga är stora. Enligt kommissionens slutrapport finns grupper med större risk för psykisk, fysisk och social ohälsa och skillnaderna mellan geografiska områden med olika socioekonomisk karaktär är betydande. Stadsområdesnämnd Öster instämmer i att föräldrars möjlighet till bostad och egen försörjning är avgörande faktorer för goda uppväxtvillkor. Samtidigt bör även andra påverkansfaktorer och värden för barn och unga ges ett tydligare genomslag i ett slutligt beslutsunderlag. Barns och ungas behov behöver definieras och beskrivas ur ett bredare perspektiv än enbart utifrån föräldrarnas ekonomiska situation och bostadsförhållanden. Relationer till vänner och föräldrar, skolgång, fritidssysselsättning, trygghet och påverkansmöjligheter i samhället är några exempel på aspekter som bidrar till det helhetsperspektiv som krävs för en socialt hållbar utveckling. Detta bör ges ordentligt utrymme vid organiseringen av Malmö stads arbete. Färre nämnder med tydligare uppdrag förs fram som argument för ändamålsenligheten av remissversionens förslag när det gäller barn och ungas uppväxtvillkor. Stadsområdesnämnd Öster instämmer i att exempelvis en sammanhållen nämnd för individ- och familjeomsorg kan bidra till utveckling och fokusering på socialt arbete kring barn och unga, vilket i sin tur kan gagna likvärdig kvalitet på insatserna. Organisationens ändamålenlighet kan stärkas ytterligare genom att samla ansvar och arbetet med att få fler malmöbor i egen försörjning genom att de operativa arbetsmarknadsinsatserna flyttas till individ- och familjeomsorgsnämnden. Likvärdighet kan inte alltid uppnås genom samma insatser till alla. Studier visar att barn i områden med svag socioekonomisk etablering har lägre förtroende för sina föräldrar än barn som växer upp i områden som är starkare socioekonomiskt etablerade. Stadsområdesnämnd Östers erfarenheter visar att det viktigt att stödja och utveckla föräldrar i deras föräldraskap så att de i större utsträckning kan vara det stöd och den trygghet som barnet behöver. Här finns konkreta exempel på verksamheter i stadsområdet som är sprungna ur lokala behov och som verkar på den lokala arenan tillsammans med andra nämnder, myndigheter och aktörer.

118 118 Bihang 2016 Nr 158 Stadsområdesnämnd Öster anser att stadens främjande arbete behöver anpassas efter malmöbors behov i olika delar av staden. Stadsområdesnämnden föreslår att strukturerade former för lokal utveckling och samverkan byggs in i den nya nämndsorganisationen för att stärka detta arbete. 3 (18) En viktig förutsättning för en hållbar utveckling i Malmö är att utveckla stadens mötesplatser som tillgodoser flickors och pojkars, kvinnors och mäns behov av fritidssysselsättning på lika villkor. Detta behöver ske genom medborgardialog och utifrån kunskap om lokala behov. Tidigare erfarenheter inom stadsområdesnämndens verksamheter är att idrott och aktiviteter som efterfrågas i huvudsak av pojkar har dominerat innehållet på mötesplatser för unga samt i det offentliga rummet. Idag är kultur är en viktig del av innehållet som mötesplatser för unga erbjuder, bland annat då detta efterfrågas av flickor som inte vistas på mötesplatserna i lika stor utsträckning som pojkar. För att i en ny organisation utveckla jämställda mötesplatser behöver begreppet fritid även inkludera kulturellt innehåll. Genom att bredda begreppet fritid kan varje verksamhet arbeta utifrån den efterfrågan som finns bland flickor och pojkar som använder mötesplatser och skapa ett varierat innehåll genom medborgarinflytande och delaktighet och samtidigt beakta barnrättsperspektivet. Jämställdhetsperspektivet är inte tillräckligt belyst i remissversionen och bör tydligt skrivas in i de berörda nämndernas uppdrag. Likvärdiga insatser, service och omsorg över hela staden, sid. 8 Stadsområdesnämnd Öster instämmer i bedömningen att en facknämndsindelning kan bidra till ändamålsenligheten ur detta perspektiv. Stadsområdesnämndens förslag till nämndsorganisation avviker till vissa delar från förslaget i remissversionen, vilket framgår av kommande avsnitt. Sammanhållet grepp för att möta hemlösheten, sid. 9 Stadsområdesnämnd Öster delar uppfattningen att ansvaret för hemlöshetsfrågorna behöver tydliggöras och att antalet nämnder som är ansvariga för frågan bör minska i förhållande till nuläget. Stadsområdesnämnden föreslår att ansvaret för strategiska och operativa frågor rörande anskaffning av boenden och bostäder samt tillsyn av de fysiska objekten, boenden och bostäder bör ligga på tekniska nämnden. Ansvar för strategiska och operativa frågor utifrån individperspektivet bör ligga på individ- och familjeomsorgs -& arbetsmarknadsnämnden.

119 Bihang 2016 Nr (18) Kostnads- respektive resultatansvaret för hemlösheten behöver utredas, konkretiseras och adresseras. Gränsdragningen mellan dessa nämnders olika ansvar måste tydliggöras samt krav ställas på samarbete för att lösa frågan. Nämnderna bör samarbeta kring målsättningar, resurser och genomförande. Ett utvecklingsområde för frågor kring hemlösheten är att förbättra och öka flödet i de, för nämnden, egna och, för båda nämnderna, gemensamma processerna. Detta gäller såväl på individnivå som på strukturell nivå. Samlokalisering av vissa funktioner i nämndernas verksamheter bör övervägas. Fler i arbete och färre i försörjningsstöd, sid. 10 Stadsområdesnämnd Öster föreslår att arbetet med att få fler i sysselsättning och färre i försörjningsstöd och kommunens operativa arbetsmarknadsinsatser samorganiseras i en nämnd: individ- och familjeomsorgs -& arbetsmarknadsnämnden. Detta för att stärka förutsättningarna för en ändamålsenlig organisation. En organisation som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och en god arbetsmiljö med syfte att minska sjukfrånvaron och personalomsättning, sid. 11 Stadsområdesnämnd Öster instämmer i bedömningen att en facknämndsindelning kan bidra till ändamålsenligheten ur detta perspektiv. Kompetensutveckling och personalförsörjningsfrågor kan hanteras på ett mer strategiskt sätt i en samlad organisation. Att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens kommer att vara avgörande för hur den nya organisationen klarar sitt uppdrag och bidrar till goda resultat. Medborgarinflytandets och kunskapsalliansernas möjligheter, sid 12 Malmöbor har viktiga erfarenheter och kunskaper som är betydelsefulla för stadens utveckling. För att möjliggöra en demokratiserad styrning och lägga grunden för kunskapsallianser krävs en kontinuerlig närhet, dialog och kunskap i det lokala och geografiskt avgränsade området. Det lägger grunden för varför, vad, hur och med vilka samverkan bör ske som kan leda till en mer effektiv användning av de samlade resurserna. Helhetsperspektivet utifrån malmöbornas behov behöver ges förutsättningar att både säkras och utvecklas i en ny organisation. De mellanrum som kan uppstå till följd av en funktionsuppdelad organisation behöver kompenseras genom strukturerade former för arbete

120 120 Bihang 2016 Nr 158 med tvärprocesser. När arbetet sker flexibelt och utgår ifrån reella behov kan insatser planeras och genomföras med större träffsäkerhet. 5 (18) Stadsområdesnämnd Östers erfarenhet är att det genom en kontinuerlig medborgardialog etableras relationer vilket, om det förvaltas väl, leder till förtroende och tillit. När förtroende har uppstått, till exempel på en kommunal mötesplats, är det lättare att förstå de reella behoven. Genom den nära medborgardialogen etableras en riktning kring vilka behov som är störst och utgör därmed vägledning i det fortsatta arbetet. Tilliten till varandra leder till medskapande processer för att på bästa sätt lösa den identifierade utmaningen. Erfarenheter från andra kommuner med olika organisatoriska lösningar, sid. 12 Remissversionens genomgång bör kompletteras med erfarenheter från tidigare organisationsförändringar inom Malmö stad. För att kunna utgå från malmöbors behov bör beslutsunderlaget kompletteras med genomförda brukar- och medborgarundersökningar. Förutsättningar för den nya organisationen, sid. 13 Malmöbors förutsättningar kring utbildning, arbete och bostad är tre grundläggande framgångfaktorer för Malmös väg mot en hållbar framtid med utgångspunkt i jämlik hälsa. Enligt slutrapporten från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö finns stora skillnader i hälsa mellan olika bostadsområden i Malmö. Det behövs ett perspektivskifte där staden i högre utsträckning har ett långsiktigt perspektiv och där potentialen hos malmöbor tas tillvara. Kommunstyrelsen har utifrån slutrapporten gjort ett tydligt ställningstagande för det fortsatta arbetet mot ojämlika skillnader i hälsa i Malmö. Detta genom att ställa sig bakom rekommendationerna om att det krävs etablering av en social investeringspolitik samt förändrade processer genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning. När Malmö stad nu ska ta höjd för framtida utmaningar är det av avgörande betydelse att organisationen också byggs och utvecklas för att bli hållbar i ett framtidsperspektiv. Stadsområdesnämnd Öster anser att det inom den organisation som beslutas måste finnas öppenhet, beredskap och flexibilitet för nya och innovativa lösningar och sätt att arbeta. Att lämna geografin som ett sätt att fördela ansvar, befogenheter och resurser och istället styra utifrån en funktionsindelning ställer nya krav på organisationens förmåga att förstå staden till sina olika delar. Den geografiska utgångspunkten för planering och prioriteringar och ett helhetsperspektiv på malmöbors behov är därför av stor vikt för att möta utmaningarna långsiktigt ur de tre hållbarhetsaspekterna.

121 Bihang 2016 Nr Samverkan, sid. 18 De samhällsutmaningar Malmö står inför är komplexa. Det är först när arbetet för att fördjupa kunskapen om en utmaning görs på flera olika nivåer som en bättre förståelse om hur staden mår kan skapas. Flera aktörer i staden arbetar med samma, geografiska eller tematiska, områden och möter liknande utmaningar. Stadsområdesnämnd Öster vill särskilt poängtera att samarbete och samverkan är avgörande förutsättningar för att möta Malmös utmaningar. Ett konkret exempel avser samarbetet kring malmöbors väg till självförsörjning. Samverkan mellan avdelningarna för individ och familjeomsorg i stadens stadsområdesnämnder och verksamheten JobbMalmö är avgörande för resultatet. Vid en gemensam nämnd för insatser kring att minska försörjningsstöd kan verksamheten ställa om snabbt efter behov, handläggningen bli mer effektiv och insatserna kring individen mer träffsäkra. Stadsområdesnämnd Östers erfarenhet är att när företrädare för olika typer av kunskap, kompetenser och resurser möts och bildar kunskapsallianser kan nya lösningar processas fram. Detta genom samverkan mellan malmöbor, offentliga-, idéburna- och privata sektorn. Värdet av kunskap, ansvarstagande och en helhetssyn kring territoriella områden i Malmö behöver vara ett fundament i det fortsatta arbetet. I det geografiskt avgränsade området kan samverkansaktörer tillsammans med malmöbor skapa synbara och snabba effekter utifrån identifierade teman, till exempel trygghet och säkerhet. Det finns lärdomar och erfarenheter att dra från Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö, där en strategisk funktion agerade i mellanrummet och förenade fysisk planering med sociala insatser. Genom områdesprogrammen var ansvaret och uppdraget för ett geografiskt avgränsat område tydligt. Stadsområdesnämnd Öster menar att samordningen kring det geografiska området behöver ske med utgångspunkt i lokal kunskap och genom prestigelösa kunskapsallianser för att uppnå en demokratiserad styrning för ett hållbart Malmö. Digitalisering, sid. 20 Ett viktigt steg i Malmö stads utvecklingsarbete för att leverera god och likvärdig service genom hög tillgänglighet, professionellt bemötande och hög kompetens förutsätter samordning och utveckling av digitala tjänster. Detta arbete behöver ske förstärkt och parallellt med införandet av en ny nämndsorganisation. 6 (18)

122 122 Bihang 2016 Nr 158 Ett systematiskt och strategiskt införande av välfärdsteknologi kan få större genomslag genom den föreslagna nämndsorganisationen. Syftet med införandet behöver tydliggöras så att teknologin blir ett konkret redskap i arbetet. Detta bland annat för att erbjuda och utföra säker och god vård och omsorg och likvärdig service oavsett funktionsnedsättning och var man bor i staden. 7 (18) Förslag till ny nämndsorganisation, sid. 24 Stadsområdesnämnd Öster instämmer i de delar av förslaget till nämndstruktur som gäller vård och omsorg och funktionsstöd. När det gäller den del av förslaget som avser individoch familjeomsorgsnämnd, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd respektive gymnasienämnd föreslår stadsområdesnämnden en annan struktur och fördelning av ansvar. Stadsområdesnämnd Öster anser också att förtydliganden krävs vad gäller kommunstyrelsens och befintliga nämnders mottagande av verksamheter samt utökade uppdrag. Arbetet med social hållbarhet ur ett territoriellt perspektiv behöver säkerställas i en ny organisationsstruktur genom att inrätta lokala utvecklings- och samverkansfunktioner. Av illustration nedan framgår Stadsområdesnämnd Östers förslag till nämndsorganisation:

123 Bihang 2016 Nr (18) Vård- och omsorgsnämnd, sid 26 Stadsområdesnämnd Öster instämmer i förslaget om en samlad nämnd med ansvar för all vård och omsorg i Malmö stad. Liksom övriga kommuner i Sverige står Malmö inför utmaningar inom välfärdsområdet de närmaste 20 åren. Analys av behov, planering, genomförande och uppföljning på kort och lång sikt underlättas genom förslaget. En sammanhållen vård- och omsorgnämnd bedöms bidra till likvärdig kvalitet och service för malmöborna. Nämndens ansvar för driften av samtliga av Malmö stads korttidsenheter visar på att samma ledning för liknande verksamhet ger möjlighet överblick och möjlighet till kvalitetsjämförelser. Det leder till samsyn kring behov av utvecklingsinsatser och möjlighet till mer strategiska prioriteringar efter behov, såväl för brukare/patienter och deras anhöriga som för medarbetare. Utvecklingen av arbetet inom ordinärt boende med likvärdig service, effektivisering och nya sätt att organisera arbetet samt planering och beslut kring framtidens boende för målgrupper

124 124 Bihang 2016 Nr 158 inom den föreslagna nämndens ansvarsområde underlättas. Detta gäller också kartläggningar av behov och önskemål i nära dialog med dem som kommer att vara i behov av tjänsterna. Systematisk omvärldsbevakning genom analyser av framtida befolkningsökningar och inhämtning av kunskap och kompetens inom området bedöms få kraft i en ny organisation. 9 (18) Samarbetet med andra aktörer inom hälso- och sjukvårdsområdet bedöms underlättas och stärkas med en samlad organisation, vilket också stärker den enskildes möjlighet att få rätt och säker vård hela livet. Samarbetet med civilsamhället och forskning kan utvecklas ytterligare. Det förebyggande arbetet kommer att vara ett av flera strategiskt viktiga utvecklingsområden. Funktionsstödsnämnd, sid 27 Stadsområdesnämnd Öster instämmer i förslaget om en egen nämnd med ansvar för funktionsstöd. Utmaningar som kommande lagändringar, ökade resursbehov till följd av behovsutvecklingen hos malmöborna och större krav utifrån Försäkringskassans striktare bedömning av rätten till insatser kommer att kräva ett särskilt fokus och tydligt agerande framöver. En egen och samlad nämnd med ansvaret för funktionsstöd bedöms skapa förutsättningar för ett mer strategiskt och fokuserat arbete på utvecklingen av den enskildes förmåga. Att arbeta för att berörda Malmöbor ska få en plats i samhället och på arbetsmarknaden är ett grundläggande uppdrag som kräver särskild yrkeskompetens och metoder för att klara uppdraget. Det är därmed viktigt att funktionsstödsfrågorna inte samorganiseras med vård och omsorg utan ligger till grund för en egen nämnd. Stadsområdesnämnd Öster instämmer i förslaget att ansvaret för socialpsykiatrin samlas och utvecklas i denna nämnd. Det finns ett tydligt behov av att samla, utveckla och skapa en samarbets-/samverkansstruktur över nämnds- och förvaltningsgränser för att möta malmöbornas nuvarande och kommande behov inom detta område. Individ- och familjeomsorgsnämnd, sid Stadsområdesnämnd instämmer i förslaget om en samlad nämnd med ansvar för all individoch familjeomsorg i Malmö stad. Det bedöms som ett viktigt steg för en samlad styrning av verksamhetens uppdrag och för likvärdig kvalitet i insatser för malmöborna. Ledning, styrning, uppföljning och utveckling av verksamheten kommer att vara avgörande, strategiska och prioriterade frågor i nämnden. De insatser som leder till att fler Malmöbor når målet egen bostad och egen försörjning ska prioriteras. I remissversionen föreslås att budgeten för ekonomiskt bistånd flyttas till individ- och familjeomsorgsnämnden. Frågan om resultatansvar behöver utredas och tydliggöras.

125 Bihang 2016 Nr (18) Att utveckla och fokusera på socialt arbete kommer att underlättas av en samlad nämndsorganisation. Framgångsrika metoder i socialt arbete behöver få ett särskilt fokus, vilket bland annat bör ske i samarbete med universitet och högskola. Utvecklingen av samarbetet i kunskapsallianser och med civilsamhället på ett mer systematiskt sätt bedöms också underlättas. Avgörande för hur nämnden ska klara uppdraget är att kunna attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Att människor i staden har bostad och klarar sin egen försörjning är avgörande faktorer för att bygga ett hållbart samhälle. Socialtjänstlagens intention är att stödja den enskilde till att uppnå detta, bland annat genom krav på deltagande i kompetenshöjande insatser. Det bedöms därför som strategiskt viktigt att samla de kompetenshöjande, individuellt anpassade och arbetsförberedande insatser som leder till att fler malmöbor blir självförsörjande i samma nämnd. Analys av effekt och resultat, som leder till snabba omställningar i verksamheten för att nå bättre träffsäkerhet kan samordnas mer effektivt när nämnden har rådighet över insatsernas utformning. Det kan finnas farhågor kring att socialtjänst- och myndighetsutövningsfrågorna tar över fokus från de operativa arbetsmarknads- och sysselsättningsinsatserna när det finns behov av prioriteringar inom nämndens ansvarsområde. Jämförelse kan göras med till exempel dagens främjande, förebyggande och öppenvårdsinsatser inom socialtjänsten. Dessa insatser finns till för att skapa förutsättningar för den enskilde att leva ett självständigt liv. Med det perspektivet bidrar operativa arbetsmarknads- och sysselsättningsskapande insatser till att den enskilde erbjuds individuellt anpassade insatser i syfte att nå egen självförsörjning och etablera sig i samhället så snabbt som möjligt. Genom en organisation där individ- och familjeomsorg och stadens operativa arbetsförberedande insatser samlas under samma nämnd bedöms förutsättningarna för att få fler malmöbor i sysselsättning öka. En samorganisering av arbetsmarknadsinsatser och individ- och familjeomsorg ger möjlighet till rådighet, resurser och insatser för att få fler malmöbor i egen försörjning. Vidare bedöms en nämnd ge möjlighet till att peka ut gemensam riktning genom att sätta gemensamma mål för olika verksamhetsområden inom nämndens ansvar.

126 126 Bihang 2016 Nr 158 Erfarenheter visar att det tagit lång tid att ställa om verksamheter efter faktiska behov. Detta leder ofta till långvarigt biståndsberoende och såväl fysisk som psykisk ohälsa, utanförskap och ojämlikhet. Rådighet över insatserna skapar möjlighet till snabba omställningar utifrån behoven hos de personer som uppbär försörjningsstöd. Insatserna bör anpassas efter de faktiska behov som varje malmöbo har, till exempel genom kombinationer av olika insatser. För att kunna göra individuella anpassningar och insatser krävs ett tätt samarbete och samorganisering mellan individ- och familjeomsorg och Jobb Malmö. Stadsområdesnämnd Öster förespråkar en annan politisk organisering än förslaget med distriktsnämnder. Istället föreslås att myndighetsutskott inrättas i syfte att ge nämnden tydliga mandat för tydlig styrning och för att peka ut en gemensam riktning. Myndighetsutskotten föreslås följa den geografiska indelning som stadsområdesnämnderna har idag för att på så sätt upprätthålla kontinuitet i individuella ärenden. Detta innebär en nämnd med fem myndighetsutskott. Nämnden föreslås utse tre ordinarie ledamöter och två ersättare i varje utskott, där en av de ordinarie ledamöterna är ordförande. Utskotten föreslås sammanträda varannan vecka. För att kunna hantera akuta ärenden utanför kontorstid föreslås ett roterande schema med särskilt utsedda ledamöter från varje utskott att fatta beslut. Detta innebär att de särskilt utsedda ledamöterna i rollen har beredskap var femte vecka. Det bör finnas möjlighet att lyfta extra ärenden i annat utskott än det ordinarie om tiden inte medger att vänta till nästa möte. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd, sid. 27 Stadsområdesnämnd Öster föreslår att de kommunala arbetsmarknadsinsatserna och arbetet med fler i sysselsättning och färre i försörjningsstöd ansvarsmässigt ska sortera under samma nämnd: individ- och familjeomsorgs -& arbetsmarknadsnämnden. Vuxentutbildningsfrågorna bör samorganiseras med gymnasiefrågorna. Därmed föreslås remissversionens förslag om en Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd utgå. En grundläggande utgångspunkt för Stadsområdesnämnd Östers förslag till nämndsorganisation är att den strategiska arbetsmarknadspolitiken bedrivs på kommunstyrelsenivå tillsammans med strategiska frågor inom andra politikområden, exempelvis utbildning och bostäder. Arbetsförmedlingens uppdrag ska inte sammanblandas med kommunens uppdrag när det gäller att förbereda individer till målet egen försörjning. Kommunens uppgift är att erbjuda 11 (18)

127 Bihang 2016 Nr 158 rehabiliterande och kompetenshöjande insatser i enlighet med socialtjänstlagen, i de fall det behövs, så att den enskilde förbereds för arbetsförmedlingens insatser och matchning mot arbete (18) Det är av stor vikt att rätt insatser riktas till rätt målgrupp och att det finns verktyg för att förbereda malmöbor, som står olika långt från arbetsmarknaden, genom insatser som svarar mot deras olika behov. Gymnasienämnd, sid. 28 Stadsområdesnämnd Öster anser att gymnasie- och vuxenutbildningsuppdraget bör samlas i en nämnd: Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Denna blir då en renodlad skolnämnd under vilken styrning och samutnyttjande av såväl kompetens som lokaler samlas. Genom att hålla samman den strategiska utbildnings- och utvecklingskompetensen i en nämnd möjliggörs för en gemensam riktning och effektiv användning av resurser. Verksamheter som överförs till annan nämnd, sid. 28 Befintliga nämnder såsom exempelvis tekniska nämnden, kulturnämnden och fritidsnämnden ska enligt förslaget ta emot ett antal verksamheter, kompetenser, behov och uppdrag som de tidigare inte har haft. Stadsområdesnämnd Öster anser att nämndernas nya uppdrag behöver tydliggöras i beslutsunderlaget. Det kommer att krävas en förändring i de mottagande nämndernas uppdrag och reglementen. Avdelningarna för områdesutveckling har breda uppdrag som i en ny organisation har koppling till flera nämnder. Vissa verksamheter som idag bedrivs inom stadsområdesnämnden saknas i remissversionen alternativt har ingen föreslagen placering. Detta gäller exempelvis stadsområdesvärdar, föräldrakommunikatörer och Medborgarkontor Varda. Detta är, för det geografiska område, unika insatser där det krävs ett innovativt förhållningssätt och helhetsperspektiv när ansvaret ska fördelas. Stadsområdesnämnd Öster ser svårigheter att ta ställning till verksamheternas placering då de nya nämndernas uppdrag inte är tydligt formulerade. Därför föreslås att detta görs i nästa steg. I genomförandeprocessen och i nära samarbete mellan avlämnande nämnder och förvaltningar och de mottagande nämnderna/ förvaltningarna kan det säkerställas att organiseringen sker på bästa sätt utifrån malmöbornas behov. Övriga nämnder och verksamheter som påverkas, sid Stadsområdenas områdesutveckling

128 128 Bihang 2016 Nr 158 Utifrån lokala förutsättningar sker arbete med stadsutveckling, närdemokrati och medborgardialog, folkhälsa, jämställdhet, lokal kultur, föreningsliv, näringsliv och arbete samt trygghet och samverkan mellan skola, socialtjänst och polis (SSP). Det preventiva arbetet sker i samverkan med olika sektorer och aktörer för ett långsiktigt och främjande arbete. Stadsområdesnämnd Öster ser liksom remissversionen en farhåga i att preventionsarbete på främjande och förebyggande nivå riskerar att prioriteras bort i nämnder med lagstadgad myndighetsutövning. För att säkerställa och utveckla arbetet i den nya organisationen föreslås inrättandet av lokala utvecklings- och samverkansfunktioner. Tekniska nämnden Stadsområdesnämnd Öster föreslår ett förtydligande när det gäller ansvarsfördelningen av stadens arbete mot hemlöshet. Frågan är, som beskrivs i remissversionen, såväl bostadspolitisk som socialpolitisk. Tekniska nämndens ansvar föreslås omfatta strategiska och operativa frågor utifrån den strukturella hemlösheten rörande anskaffning av boenden och bostäder. Tillsyn av de fysiska objekten, boendena och bostäderna bör ansvarsmässigt vila på denna nämnd. Ansvaret för strategiska och operativa frågor utifrån individperspektivet, däribland socialt stöd, bör däremot ansvarsmässigt ligga på individ- och familjeomsorgs -& arbetsmarknadsnämnden. Utöver att gränsdragningen mellan nämndernas olika ansvar behöver tydliggöras är det av stor vikt att formulera tydliga krav på samarbete i de båda nämndernas uppdrag. Genom till exempel samlokalisering av vissa funktioner i nämndernas verksamheter kan detta stärkas. Kommunstyrelsen Stadsområdesnämnd Öster ser att kommunstyrelsen, genom förslaget, får utrymme att mer fokuserat och långsiktigt arbeta på den strategiskt övergripande politiska nivån med frågor som har avgörande betydelse för stadens framtid. Hållbarhet, bostadspolitik, migrationspolitik och arbetsmarknadspolitik är områden som bör ges ytterligare strategiskt fokus på denna nivå. Balansen mellan kommunstyrelsens roll avseende uppsikt och kontroll respektive stöd och service blir avgörande för hur staden lyckas med det gemensamma uppdraget för malmöborna. Ju mer stöd och service nämnderna ges kring kommungemensamma frågor, som till exempel analyser av övergripande och samverkande nyckeltal, samt införande, ansvar för 13 (18)

129 Bihang 2016 Nr 158 och support kring kommungemensamma system, desto större är möjligheten att skapa en gemensam bild av stadens utmaningar och utvecklingsbehov (18) Hur kommunstyrelsen väljer att organisera sin förvaltning på stadskontoret kommer därför att ha betydelse för nämndernas arbete framöver. Rollen som samordnare, samspelare, samskapare och samverkare kommer att bli allt viktigare, varför förslaget bör förtydligas i dessa delar. Tidplan, sid. 32 Övergången till en ny nämndsorganisation kommer att ställa stora krav på organisationens förmåga att snabbt organisera verksamheten efter nya förutsättningar. Det finns erfarenheter i närtid att dra lärdomar av för att genomförandet ska kunna bli så effektivt som möjligt. Remissversionen bör kompletteras med ett avsnitt om genomförandeprocessen, vilket bör innefatta följande: Kontinuitet och transparens ur ett medarbetarperspektiv För att skapa kontinuitet och ta tillvara kompetens och erfarenheter hos medarbetarna i en ny organisation är det viktigt att tidigt i genomförandeprocessen ha ett tydligt medarbetarperspektiv. Detta genom att informera berörda medarbetare om hur omstruktureringen ska gå till. Det är angeläget att mycket tidigt i processen klargöra vilka medarbetare som direkt berörs. Här krävs att det tidigt i processen tas fram en processkarta med de kritiska stegen. Skapa förutsättningar för både nya och upphörande nämnder och förvaltningar En genomförandeprocess kommer med stor sannolikhet att behöva involvera parallella organisationer. Samtidigt som nya och mottagande nämnder behöver arbeta framåtsyftande med energi och resurser med det nya uppdraget, behöver avlämnande nämnder ges rimliga förutsättningar att avsluta sitt uppdrag. En erfarenhet från arbetet med den förändrade organisationen år 2013 är att ett sådant arbete lägger grunden för nya respektive mottagande nämnder och förvaltningar att snabbt och kvalitetssäkrat ta emot uppdrag och verksamheter. Hållbara förutsättningar kan bland annat skapas genom kontinuitet i ledarskap och tydliga instruktioner kring överlämnandet. Det är också angeläget med rimliga ambitionsnivåer för det avslutande arbetet. Sammanfattande synpunkter på remissversionens frågor

130 130 Bihang 2016 Nr 158 Hur ska arbetsmarknadsfrågorna placeras i organisationen för att på bästa sätt stödja utvecklingen av en ändamålsenlig organisation? Frågan är hur ansvarskedjan för försörjningsstödet och stödet för fler Malmöbor i arbete kan stärkas. Den strategiska arbetsmarknadspolitiken bör bedrivas på kommunstyrelsenivå tillsammans med strategiska frågor inom andra politikområden, exempelvis utbildning och bostäder. Stadsområdesnämnd Östers ser en samlad ledning, styrning och uppföljning av verksamheten som en strategisk framgångsfaktor. Analyser av resultat, som leder till snabba omställningar i verksamheten för att nå bättre träffsäkerhet i resultatuppföljningen kan samordnas och ställas om mer effektivt när en nämnd har rådighet över insatsernas utformning. De operativa kommunala arbetsmarknadsinsatserna och arbetet med färre i försörjningsstöd och fler i sysselsättning bör ligga under samma nämnd och förvaltning för att skapa de bästa förutsättningarna för att leda och styra mot önskat resultat. Det är av stor vikt att rätt insatser riktas till rätt målgrupp och att det finns verktyg för att förbereda malmöbor, som står olika långt från arbetsmarknaden med insatser som svarar mot deras olika behov. Mot bakgrund av detta föreslås att frågorna samlas i en ny individ- och familjeomsorgs -& arbetsmarknadsnämnd. Arbetsmarknadsinsatserna bör anpassas efter de faktiska behov som varje malmöbo har, till exempel genom kombinationer av olika insatser. För att kunna göra individuella anpassningar och insatser krävs ett tätt samarbete mellan individ- och familjeomsorg och Jobb Malmö. Med en gemensam nämnd kan samverkan med externa aktörer som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan underlättas. En samorganisering av arbetsmarknadsinsatser och individ- och familjeomsorg ger möjlighet till rådighet, verktyg, resurser och insatser för att få fler malmöbor i egen försörjning. Erfarenheter visar att det tar för lång tid att ställa om verksamheter efter faktiska behov. Detta i sin tur kan leda till långvarigt biståndsberoende och såväl fysisk som psykisk ohälsa, utanförskap och ojämlikhet. Rådighet över insatserna skapar möjlighet till snabba omställningar utifrån behoven hos de personer som uppbär försörjningsstöd. Hur löser vi ansvarsfrågan om initiativ och verkställighet av geografiska satsningar kring stadens utveckling som spänner över flera nämnder och som involverar externa samarbetspartners? Stadsområdesnämnd Öster anser att en socialt hållbar utveckling i Malmö kräver ett lokalt ansvarstagande och samordning av arbete med utmaningar i olika delar av staden. Ett lokalt förankrat och förlagt arbete, som grundar sig på specifika kunskaper om hur området mår och fungerar, bidrar till flexibla insatser anpassade efter malmöbornas behov. 15 (18)

131 Bihang 2016 Nr (18) Enligt remissversionen skapar den kommande organisationsförändringen ett fönster av möjligheter att pröva nya metoder, modeller och funktioner som gynnar utvecklingen av medborgarinflytande. Med utgångspunkt i nämndens dialoger med olika samarbetsaktörer och malmöbor och erfarenheter från lokalt utvecklingsarbete bör det i en ny nämndsorganisation byggas in en struktur för lokal utveckling och samverkan. Kunskap, ansvarstagande och helhetssyn kring territoriella områden i Malmö behöver vara ett viktigt fundament i det fortsatta arbetet. I ett geografiskt avgränsat område kan samverkansaktörer tillsammans med malmöbor skapa synbara och snabba effekter utifrån teman såsom till exempel trygghet och säkerhet. Stadsområdesnämnd Öster har erfarenheter från flera lokala utvecklingsarbeten. Stadsområdesnämnd Öster har sedan 2013 medverkat i och underlättat framväxten av kunskapsalliansen Kraftsamling Herrgården. Denna plattform är baserad på metoden Collective impact, som är utformat för att ta sig an komplexa samhällsutmaningar. Kraftsamling Herrgården har hittills involverat cirka 60 aktörer från offentliga, idéburna och privata sektorn. Kunskapsalliansen samordnas gemensamt av Stadsområdesförvaltning Öster, Rädda Barnen och IM. Forskare från Copenhagen Business School följer arbetet och bistår med metodstöd. I Kraftsamling Herrgården utgår arbetet ifrån att samordnade insatser över sektorsgränser ger mesta möjliga resultat för malmöborna av de resurser som finns till förfogande. Samverkan ger en helhetsbild, vilket i sin tur ger synergier, minimerat dubbelarbete och möjligheter till resursmobilisering. Kunskapsalliansen verkar för en långsiktig socialt hållbar utveckling av området Herrgården. Genom processen samlas insatserna som görs inom det geografiska området till att sträva åt samma håll mot en gemensam målbild. Deltagare representerar olika forum, organisationer och drivkrafter, och har genom Kraftsamling Herrgården gemensamt enats om en målbild och riktning för arbetet. Ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte och dialog mellan de medskapande aktörerna och malmöbor kring en specifik utmaning har gjort att relationer har etablerats som sedan har möjliggjort en tillit till varandra och ett förtroende till de organisationer, kompetenser, erfarenheter och forum olika aktörer representerar.

132 132 Bihang 2016 Nr (18) Ett annat exempel på lokalt och socialt hållbarhetsarbete är CTC (Communities That Care) som bedrivs i Almgården. CTC är ett styrsystem för prioriteringar av förebyggande och främjande insatser i ett geografiskt avgränsat område. CTC fokuserar på universell prevention och systemet utgår från forskning om risk- och skyddsfaktorer. Syftet med CTC Almgården är att tillsammans med boende, skola, polis, räddningstjänst, föreningar, fastighetsägare och näringsliv skapa en positiv utveckling av området över tid. En gemensam tioårig handlingsplan för Almgården har tagits fram för att skapa långsiktighet samt behålla fokus i arbetet. Systemet tar sin utgångspunkt både i evidensbaserade program och i allmänt främjande insatser som utgår från medborgarnas perspektiv, behov och önskemål. Stadsområdesnämnd Öster föreslår att lokala utvecklings- och samverkansfunktioner inrättas för arbete med tvärprocesser kopplade till specifika geografiska områden. Dessa funktioner ska arbeta både strategiskt och operativt och fungera samordnande och rådgivande kring frågor om lokal utveckling. Det krävs ett hoplänkande arbetssätt där funktionen rör sig mellan strategisk och operativ nivå, mellan förvaltningar och organisationer för att kunna identifiera glapp och jobba med att överbrygga och täta mellanrummen. I det lokala ansvartagandet ska ingå att samordna och ta ett helhetsansvar för det geografiska området. För det krävs lokalkännedom och personer som arbetar i området. Det krävs ett lyssnande förhållningssätt där relationer, förtroende och tillit byggs och en lokal kunskap grundas. I samordningsuppdraget, som utgår ifrån demokratiserad styrning och kunskapsallianser, ska till exempel följande frågor med ett främjande syfte och som bidrar till social hållbarhet ingå: Trygghet och säkerhet Stadsutveckling Delaktighet och påverkansmöjligheter Meningsfull fritid Utvecklings- och samverkansfunktioner med ett territoriellt fokus ska fungera som en intern väg in för stadens förvaltningar till det specifika området och vara den lokala samordnaren för andra förvaltningar. På så sätt behöver inte samtliga förvaltningar ha en bred kompetens kring lokala förutsättningar och behov, möjligheter, hinder och etablerade arenor för möten med malmöbor utan möjlighet att fokusera på nämndens avgränsade uppdrag. Det krävs att samtliga nämnder har ett uppdrag att prioritera och samarbeta utefter den strategiska funktionens rekommendationer.

133 Bihang 2016 Nr (18) Stadsområdesnämnd Öster anser att organiseringen av denna funktion bör ske i nästa steg i genomförandeprocessen när nämndernas ansvar och uppdrag är tydligt definierade. Funktionen ska ges tydliga mandat och resurser för att verka på tvären med utgångspunkt i de lokala områdena. Ett sätt att organisera en sådan funktion skulle exempelvis kunna vara inom Individ och familjeomsorgs- & arbetsmarknadsnämnden då det finns nära kopplingar till det förebyggande och långsiktiga arbetet inom denna nämnd. Vid organisering inom en nämnd med lagstadgad myndighetsutövning krävs att finansieringen av arbetet inom de lokala utvecklings -och samverkansfunktionerna säkras. Detta för att säkerställa långsiktighet och kontinuitet i arbetet utifrån malmöbornas behov. Hur det preventiva arbetet som idag bedrivs av avdelningarna för områdesutveckling ska organiseras för att säkerställa likvärdiga förutsättningar utifrån lokala behov och kvalitet i arbetet? Det preventiva och nära arbetet sker genom olika insatser tillsammans med lokala samarbetsaktörer i möten med malmöbor. Att arbeta lokalt är en förutsättning för det främjande arbetet, bland annat för att få en helhetsbild över de lokala utmaningarna. Stadsområdesnämnd Öster anser därför att detta arbete är en naturlig del i uppdraget för den föreslagna utvecklings- och samverkansfunktionen, som beskrivits ovan. Ordförande Andreas Konstantinides Stadsområdesdirektör Britt-Marie Pettersson Särskilt yttrande från Vänsterpartiet, Stadsområdesnämnd Öster , Bilaga 11. Särskilt yttrande från Moderaterna, Stadsområdesnämnd Öster , Bilaga 12. Särskilt yttrande från Liberalerna, Stadsområdesnämnd Öster , Bilaga 13.

134 134 Bihang 2016 Nr 158

135 Bihang 2016 Nr

136 136 Bihang 2016 Nr 158

137 Bihang 2016 Nr Vänsterpartiet

138 138 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stad Stadsområdesnämnd Väster 1 (12) Datum Adress Diarienummer SOFV Yttrande Till Kommunstyrelsen Remissvar från stadsområdesnämnd Väster Sammanfattning Stadsområdesnämnd Väster ansluter till remissunderlaget och förordar att stadsområdesnämnderna avvecklas och att det, i enlighet med remissunderlaget, bildas tre nya nämnder som samlar vården och insatserna för äldre (ÄO), insatser för personer med behov av funktionsstöd (LSS) samt insatser för barn, vuxna och familjer (IOF). I den sistnämnda föreslår nämnden även att arbetsmarknadsinsatser bör vara placerade. Stadsområdesnämnd Väster instämmer i bedömningen att likvärdiga insatser, service och omsorg i högre omfattning stöds och säkras av ett lägre antal nämnder. Nämnden föreslår dessutom, som ett första alternativ, att en nämnd skapas för att ansvara för kontaktcenter, medborgarinflytande, öppen fritidsverksamhet, trygghetsarbete och lokal stadsutveckling. I annat fall bör fritidsnämnden få ett utökat uppdrag att även ansvara för trygghetsarbete och öppen fritidsverksamhet. I samband med utökat uppdrag bör även en justering av fritidsnämndens namn göras för att detta tydligare ska spegla ansvar. Nämnden förordar att ansvar för de lokala stadsområdesbiblioteken flyttas till kulturnämnden. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås hålla samman gymnasieutbildning, vuxenutbildning och SFI. Tekniska nämnden föreslås få ett utökat ansvar genom att ta över ansvaret för den strukturella hemlösheten. Nämnden vill lägga särskild vikt vid det gemensamma ansvaret för utveckling av hela Malmö utifrån stadens utmaningar och förordar därför ett tydligare uppdrag till hela organisationen omkring hållbarhetsarbete. Slutligen bör samarbetet mellan stadens nämnder och bolag samt andra aktörer organiseras på ett tydligare sätt. Yttrande Stadsområdesnämnd Väster (SONV) anser att Malmö står inför ett antal utmaningar som genom stadens organisation behöver mötas med insatser för ett rättvist Malmö. SONV uppmärksammar med tillfredsställelse remissens påpekande att det är välfärdsfrågorna som står i fokus för översynen av organisationen.

139 Bihang 2016 Nr Organisationsstruktur är ett yttre skal vilket måste fyllas med innehåll och arbetsformer. Därför föreslår nämnden att även uppdrag och arbetsformer ingår i den förändring som stadens förvaltning (-ar) står inför. Framförallt handlar det om det arbete som måste göras i samarbete mellan stadens olika verksamhetsdelar, oavsett vilken organisationsform som beslutas. Det handlar också om relationer och arbetssätt mellan KS och stadskontoret som en aktör, och övriga nämnder och förvaltningar som en annan aktör. 2 (12) Hållbarhet är utgångspunkten Kommun, landsting och stat bär alla genom sina offentliga åtaganden ett stort ansvar för samhällsutvecklingen. Näringslivet och idéburna sektorn har också viktiga funktioner att fylla. En förutsättning för social hållbarhet är att det råder samsyn kring vad ett välfärdssamhälle ska erbjuda. Följande faktorer kan medverka till social hållbarhet: demokrati, delaktighet och inflytande, jämställhet mellan könen, utbildning, arbete, tillgång till fri information, hälsa och livskvalitet, bostäder, möjlighet att utöva sin kultur, religions-och yttrandefrihet. 1 Frågor inom social hållbarhet, miljöarbete och social investeringspolitik uppfattas idag som ett slags filter som läggs utanpå eller vid sidan av den reguljära verksamheten. Det resulterar ofta i att frågorna hanteras styvmoderligt avseende engagemang och resurser och lämnas till respektive nämnd att besluta ambitionsnivå om. Stadsområdesnämnd Väster föreslår istället att hållbarhetsfrågorna, tillsammans med det kärnuppdrag som åligger varje nämnd och bolag, bör utgöra grunden för organisationen. I en växande stad med en stor andel medborgare med utländsk bakgrund, en ökande segregation, brist på bostäder, låg försörjningsgrad och ojämlik tillgång till välfärd, utbildning och hälsa ligger den springande punkten i hur effektivt staden hanterar hållbarhetsfrågorna genom leveransen av den sammantagna servicen. Det gemensamma och det specifika uppdraget styrs genom reglementen I de uppdrag som riktas till gamla och nya nämnder och bolag är det av största vikt att de gemensamma utmaningarna och uppgifterna i perspektiv av det hållbara Malmö ges prioritet och former. Detta sker exempelvis genom reglementen och ägardirektiv, där ansvaret för gemensamma frågor tydliggörs. Det specifika ansvarsområdet definieras också utifrån hållbarhetsfrågorna och verksamhetsområdets lagstiftning, målgrupp och övrigt ansvar som KF föreslår delegera. 1 Mötesplats social hållbarhets definition på social hållbarhet (

140 140 Bihang 2016 Nr 158 I och med detta får kommunstyrelsen, utöver sitt uppdrag att hålla uppsikt över nämndernas specifika verksamhet (KS:s uppsiktsplikt regleras i 6 kap 1 Kommunallagen), även uppdrag att ha uppsikt över nämndernas ansvar för det gemensamma hålbarhetsuppdraget. Det är därför av vikt att de reglementen, som utgör det delegerade ansvaret från KF till nämnderna, innehåller formuleringar som tydliggör respektive nämnds ansvar att arbeta med hållbarhet och utmaningar utifrån det specifika ansvar som bestäms av bland annat lagstiftning och målgrupp. Det är också viktigt att arbeta gränsöverskridande tillsammans med övriga nämnder och bolag, myndigheter, civilsamhälle med flera. 3 (12) Synpunkter på remissens förslag på organisation Remissförslaget beskriver ovanstående nämndstruktur.

141 Bihang 2016 Nr (12) SONV föreslår ovanstående nämndstruktur och lämnar även förslag till namn på de nya nämnderna. Vård- och omsorgsnämnd (ÄO) Stadsområdesnämnd Väster ställer sig positiv till en nämnd för vård och omsorg men föreslår namnet nämnd för hälsa, vård och omsorg. Namnet anknyter till den utveckling av uppdraget inom äldreomsorgen som är pågående. Nämnden föreslår att en nämnd för service till den äldre befolkningen ökar effektiviteten och säkrar en utveckling av likvärdig service till Malmöborna. Verksamheten står inför flera utmaningar som bör hanteras samlat; de äldres andel av befolkningen ökar och antalet äldre med behov av omsorg och mer avancerad sjukvård blir fler. Inom några år kommer efterfrågan på service att öka och en expansion av verksamheten måste planeras. Verksamhetens attraktivitet liksom arbetsgivaruppdraget måste utvecklas gentemot ledare och medarbetare. Organisering och implementering av välfärdsteknologi behöver initieras för att säkra ett effektiviserat uppdrag. Nämnden behöver samarbeta med ett flertal samverkanspartners, som till exempel nämnden för särskilt stöd och service, individ- och familjeomsorgsnämnden och Region Skåne. Funktionsstödsnämnden SONV ställer sig positiva till en funktionsstödsnämnd med ansvar för verksamhet enligt Lagen om särskilt stöd till personer med vissa funktionshinder (LSS), Socialtjänstlagen (SOL) och Hälsooch sjukvårdslagen (HSL). Nämnden föreslår namnet nämnd för särskilt stöd och service, vilket ansluter till den verksamhet som ska bedrivas.

142 142 Bihang 2016 Nr 158 En samlad nämnd säkrar en likvärdig service och ett helhetsperspektiv för alla som behöver insatser enligt LSS, SoL och HSL och ökar möjligheterna att kunna tillhandahålla bra och tillräckliga resurser för den enskilde. Det är en fördel att både biståndsbedömning och utförande ligger under samma ansvar då det ökar möjligheterna att utforma stödet utifrån den enskildes behov. Nämnden anser att det är av särskild vikt att också hälso- och sjukvårsinsatserna samlas under föreslagen nämnd och specialiseras mot den specifika målgruppen såsom föreslås i remissunderlaget. Detta ökar patientsäkerheten. Nämnden ställer sig bakom förslaget att ansvaret för socialpsykiatrin samlas och utvecklas under föreslagen nämnds ansvar. 5 (12) Individ- och familjeomsorgsnämnd (IOF) Remissfråga Hur bör arbetsmarknadsfrågorna placeras i organisationen för att på bästa sätt stödja utvecklingen av en ändamålsenlig organisation? Frågan är hur ansvarskedjan för försörjningsstödet och stödet för fler Malmöbor i arbete kan stärkas? Försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser SONV föreslår att ansvaret för arbetsmarknadsfrågor bör ligga under denna nämnd. En nämnd med ansvar för all individ- och familjeomsorg i Malmö stad bedöms som ett viktigt steg i styrningen av verksamhetens uppdrag och möjliggör en mer likvärdig kvalitet i insatser för den enskilde. Många Malmöbor som får försörjningsstöd står långt ifrån arbetsmarknaden. Det ställer krav på omfattande insatser för att hjälpa den enskilde till egen försörjning. Därför finns stora vinster i att försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser är en del av Individ- och familjeomsorgsnämnden. Denna nämnd kan då arbeta utifrån ett helhetsperspektiv kring den enskilde. Genom samorganisering bedöms också förutsättningarna för att få fler Malmöbor i sysselsättning att förbättras. I samband med ny organisation anser nämnden också att det vore värdefullt om näringslivsenheten inom stadskontoret fick ett utökat uppdrag att även delta i arbete för att få fler Malmöbor i arbete. Förutom näringslivsenheten inom stadskontoret behövs samarbete med gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Arbetsförmedlingen och med Region Skåne. Hemlöshet Hemlöshetens karaktär i Malmö har förändrats på senare år. Fler familjer och personer utan social problematik blir hemlösa på grund av bostadsbrist, så kallad strukturell hemlöshet. Många av dessa tvingas bo i akutboende eller med andrahandskontrakt i socialtjänstens lägenheter; boendeformer som från början är tänkta för att möta den sociala hemlösheten. Den nämnd som ansvarar för bostadsförsörjningen bör även ansvara för anskaffandet av bostäder till enskilda i de fall hemlösheten inte har sociala orsaker, utan är av strukturell karaktär. Därför föreslår SONV att ansvaret för strategiska och operativa frågor rörande anskaffning och tillsyn av boenden och bostäder till enskilda bör placeras under tekniska nämnden.

143 Bihang 2016 Nr 158 Den sociala hemlösheten, det vill säga där det finns sociala orsaker som medverkar till hemlöshet, bör placeras under individ- och familjeomsorgsnämndens ansvar. Gränsdragningen mellan framtida nämnders olika ansvar avseende personer utan egen bostad måste tydliggöras. Samarbete mellan nämnderna är en förutsättning för att lösa frågan om hemlösheten på sikt. Samarbete måste också ske med det kommunala bostadsbolaget MKB och med brukar- och frivilligorganisationer (12) Barnfattigdom Rädda barnen definierar barnfattigdom utifrån två aspekter: de barn som lever i en familj som antingen har låg inkomststandard alltså så låg inkomst att pengarna inte täcker nödvändiga kostnader eller får försörjningsstöd. Det är nödvändigt att arbeta med ett helhetsperspektiv. Ett aktivt arbete för att få föräldrar självförsörjande är avgörande. Samverkan med högskola och universitetet är nödvändig för att följa forskningen. Ett fortsatt arbete med kunskapsallianser är ett sätt att gemensamt hitta vägar för att nå minskad barnfattigdom. Utskott SONV föreslår att frågan om hur föreslagen nämnd bör organiseras utifrån eventuella utskott, beredningar eller sociala distriktsnämnder lämnas till tillträdande nämnd att ta ställning till. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd SONV ställer sig inte bakom remissunderlagets förslag om att bilda en arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd. Nämnden anser istället att det finns fler vinster med att arbetsmarknadsinsatser i egenskap av Jobb Malmö placeras under Individ- och familjeomsorgsnämnden. SONV föreslår att en gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd ansvarar för gymnasie- och vuxenutbildning samt SFI. På så sätt möjliggörs styrning och samutnyttjande av både kompetens och lokaler. En gemensam inriktning säkerställer Malmöbors utbildningskompetens, och därmed anställbarhet - en av stadens utmaningar i arbetet med att motverka segregation och utanförskap. För att också säkerställa en sammanhållen utbildningsstruktur behöver nämnden samarbeta med de två befintliga utbildningsnämnderna med ansvar för förskola och grundskola. Gymnasieoch utbildningsnämnden behöver även samarbeta med individ- och familjeomsorgsnämnden för att säkra trygga uppväxtvillkor för barn och unga, och för att människor som står långt från arbetsmarknaden bör få försörjningsmöjligheter.

144 144 Bihang 2016 Nr (12) Nämnd för demokrati- och samhällsutveckling Remissfråga Hur det preventiva arbetet som idag bedrivs av avdelningarna för områdesutveckling bör organiseras för att säkerställa likvärdiga förutsättningar utifrån lokala behov och kvalitet i arbetet? Remissfråga Hur löser vi ansvarsfrågan om initiativ och verkställighet av geografibör satsningar kring stadens utveckling som spänner över flera nämnder och som involverar externa samarbetspartners? SONV föreslår som första alternativ att övervägande görs om att skapa en nämnd för demokratioch samhällsutveckling. Denna nämnd bör ges ett samlat ansvar för att utveckla och förvalta närdemokratin och dialogen med Malmöbor, ansvara för kontaktcenter/medborgarservice, förebyggande arbete och öppen fritidsverksamhet genom exempelvis mötesplatser för unga. Utveckling av lokalsamhället genom samverkan med civilsamhälle och andra myndigheter bör också samordnas och drivas av föreslagen nämnd. Ansvaret omfattar dessutom att vara partner i samarbetet med bland andra polis i trygghetsarbetet. Medborgardialog och delaktighet I remissunderlaget sägs att alla nämnder har ett ansvar för brukar- och medborgardialoger utifrån sina verksamhetsområden och att den lokala förankringen är viktig (s 13). SONV instämmer i detta. Med en ny centraliserad organisation förloras dock den naturliga lokala koppling som stadsområdesnämnderna, och tidigare stadsdelsnämnderna, haft. Detta tomrum låter sig inte fyllas utan att tydligt ansvar fördelas och att en professionalisering av medborgardialogen utvecklas och upprätthålls. Olika former av dialog behövs beroende på verksamhetsområde och syfte. Det är även viktigt att samordning sker på ett övergripande plan för att dialogen ska bli så effektiv som möjligt, för att dubbelarbete ska undvikas, och för att dialogen ska vara likvärdig och sammanhållen gentemot Malmöborna. Ett sådant samordnande och stödjande ansvar upprätthålls med fördel i den föreslagna nämnden för demokrati- och samhällsutveckling. Nuvarande stadsområdesnämnder har utvecklat innovativa arbetssätt för att få till stånd samarbeten och utveckling med lokala aktörer som bör tillvaratas. Dialogen hänger också samman med information och kontakt, varför kontaktcenterverksamheten skulle få en naturlig anknytning till föreslagen nämnds ansvar. Trygghetsarbete Det är viktigt att kommunen i samverkan med andra samhällsaktörer har effektiva metoder för att förebygga brott och öka upplevelsen av trygghet bland Malmöbor. Upplevelse av otrygghet kan leda till ohälsa och förändrat beteende som bidrar till att den enskilde begränsas i sin vardag.

145 Bihang 2016 Nr 158 SONV har tillsammans med Malmö högskola, MKB, Stena fastigheter, Polisen, Räddningstjänsten Syd, Rädda Barnen, grundskole- och förskoleförvaltningen skrivit under samverkansavtalet Trygg i Väster som ett steg i att gemensamt ta krafttag för att öka tryggheten och tillsammans arbeta brottsförebyggande i stadsområdets mest utsatta bostadsområden. Liknande samarbete finns i övriga stadsområdesnämnder och bör fortsätta under föreslagen nämnds ansvar (12) Öppen fritidsverksamhet och förebyggande arbete En ny definition av mötesplatser, som SONV härmed förordar, togs fram i samband med ärende om mötesplatsernas organisatoriska tillhörighet till KS under 2015 (bordlagd utredning): En målinriktad, icke-kommersiell, och bemannad verksamhet öppen mer än en gång per vecka. Olika mötesplatser riktar sig till särskilt definierade grupper och har den definierade gruppens behov och önskemål i fokus Mötesplatsen är helt eller till största delen finansierad av kommunen. Utifrån ovanstående definition bör ansvaret för öppen fritidsverksamhet organiseras under föreslagen nämnd. Nämnder som påverkas av ny organisation Teknisk nämnd SONV föreslår att ansvar för strukturell hemlöshet placeras under den nämnd som också har ansvar för bostadsförsörjning. Ansvaret för strategiska och operativa frågor rörande anskaffning av boenden och bostäder samt tillsyn av de fysiska objekten, boenden och bostäder bör därför tillhöra tekniska nämnden. Det nya uppdraget för tekniska nämnden borde initialt innebära ett nära samarbete med individ- och familjeomsorgsnämnden i gränssnittsfrågor som exempelvis definitioner, kommunikation och rutiner. Kulturnämnden SONV föreslår att biblioteksverksamheten samordnas under kulturnämnden. Denna nämnd skulle därmed få ett utökat uppdrag att säkra en för Malmöbon tillgänglig och geografiskt nära biblioteksverksamhet. SONV ser biblioteken som lokala kulturinstitutioner, men också som viktiga mötesplatser. Kommunstyrelsen och stadskontorets roll En framgångsfaktor för ny organisation är den roll stadskontoret tilldelas i en ny organisation. KS och stadskontoret påverkas, liksom övriga nämnder och förvaltningar, av en ny organisation med starkare centralisering. SONV vill därför särskilt lyfta fram stadskontorets roll som stödjande i den nya organisationen. Tydliga former för detta behöver arbetas fram för exempelvis

146 146 Bihang 2016 Nr 158 hållbarhetsfrågor som integration, jämställdhet, jämlikhet, barnrätt, och ekonomi och sociala investeringar. Stadsområdesnämnd Väster vill också poängtera att stadskontoret har en självklar roll mot KS som varande dess förvaltning, vilket innebär att ärendehantering och kommungemensamma frågor hanteras gentemot KS och, i förlängningen, mot KF. Stadskontoret har också uppgifterna att samordna, styra och att som KS förlängda arm, ha uppsikt över stadens nämnder och bolag. Till detta kommer att fungera som stöd till nämnder och bolag, genom kommunikation, dialog, samordning, övergripande analys och underlag för beslut. Kompetens på stadskontoret bör finnas som självklara samarbetspartners och stöd för nämnderna avseende till exempel resurser, utvecklingsfrågor, kompetensutveckling, nätverk och samverkansformer. Detta utgör en del av en effektivare organisation för att uppnå de mål som kommunfullmäktige angett bör vara vägledande för Malmö stad som helhet. En förstärkt stödjande roll skulle innebära att de enskilda nämnderna och bolagen inte behöver vara uteslutande beroende av tillgången på kompetens inom den egna organisationen, även om samordnare och förvaltare av perspektiven måste finnas också där. Resurser som idag finns på välfärdsavdelningen bör, exempelvis avseende utrednings- och planeringskompetens, till stor del överföras till de föreslagna nya nämnderna. 9 (12) Samverkan bör vara organiserad och ansvarsfördelad I tydliga organisationer med samverkansfokus behöver man inte vara osäker på roller och ansvar, vilket gynnar samverkan med andra. SONV tar ovanstående citat från remissunderlaget som illustration till att det är, också ur samverkanssynpunkt, ändamålsenligt med centraliserade nämnder. En uppenbar risk med centraliserade nämnder är dock att dessa existerar och agerar endast utifrån det ansvar som kommer av lagstiftning, målgrupp och en verksamhetsbaserad budget. SONV föreslår att arbetet för ett hållbart Malmö utgör ett gemensamt uppdrag, där nämnduppdraget utgör en precisering utifrån lagstiftning och målgrupper. Det innebär att den kommande organisationen behöver en tydlighet avseende hur extern och intern samverkan bör ske. Staden behöver nya grepp för att säkra att samverkan blir verkställd, effektiv och når resultat. Detta fordrar i sin tur en samsyn om vad samverkan och samarbete är.

147 Bihang 2016 Nr Former av samverkan Samverkan sker på flera nivåer och det är av vikt att definiera vilken form av samverkan staden behöver och på vilket sätt organisationen bör arbeta på de olika nivåerna. SONV identifierar åtminstone två samverkansområden för vilka samverkansformer behöver vara förtydligade: Den enskilde. När brukare tar del av service från kommunen och där det fodras en helhetssyn (jämför t.ex. med koncepten Hela människan och Hela familjen) för att effekten för den enskilde ska bli den bästa. Exempel är brukare inom äldreomsorgen och människor med psykisk ohälsa där samvekan måste ske mellan kommunen och Region Skåne, och mellan kommunens äldreomsorg och LSS-verksamhet. Här fordras framförallt forum på olika nivåer i organisationerna för att på övergripande nivå kunna få fram avtal om finansiering och arbetsformer och på lägre nivåer arbeta fram vardagliga rutiner. De gemensamma utmaningarna. I remissunderlaget nämns flera utmaningar som är knutna till ojämnt fördelad välfärd och segregation: barns uppväxtvillkor, hemlöshet, arbetslöshet och försörjningsstödsberoende. Här kan även nämnas kompetensförsörjning och sjukfrånvaro, utbyggnad och lokalförsörjning samt resursknapphet inom en äldreomsorg som bör erbjuda service till en ökande andel äldre inom befolkningen. 10 (12) Byggstenar för samverkan Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen har tillsammans definierat det som utmärker grundläggande förutsättningar för en framgångsrik samverkan: regelverk och styrning, organisation och struktur samt synsätt kunskap och samsyn. SONV föreslår här framlägga några andra byggstenar för att samverkan ska komma till stånd och ge resultat: Visionen som ledstjärna Malmö stad håller på att utveckla en för hela Malmö gemensam vision. Denna vision, tillsammans med kommunfullmäktiges inriktningsmål, som är skrivna utifrån perspektivet ett socialt hållbart Malmö, kan fungera som ett paraply för samverkansaktiviteter.

148 148 Bihang 2016 Nr 158 Uppdrag genom reglementen Det är viktigt att nämnden/förvaltningen ges möjlighet att ingå i det strukturerade och organiserade arbete som sker tillsammans med interna och externa aktörer i specifika utvecklingsprojekt och/eller löpande verksamhet, vilka kräver tvärkompetens och ansvarsdelning. Samverkansuppdraget bör därför förtydligas genom specifikt ansvar till alla nämnder och bolag. Det sker genom att reglementena också innehåller förtydliganden om uppdraget att medverka i samarbete som adresserar utmaningarna för realisering av det hållbara Malmö. Inre organisering som stödjer samverkan Det är upp till varje nämnd och förvaltning att själva, utifrån sin specialisering, bygga sin inre organisation för att stödja verksamhetens inriktning på effektivitet och kvalitet. Erfarenheter från den senaste omorganisationen i Malmö stad visar dock att den inre organiseringen, utifrån antingen geografiska eller verksamhetsmässiga principer, har stor betydelse för om samverkan med andra förvaltningar och aktörer ger ett lyckat resultat eller inte. Det skulle därför vara ändamålsenligt om de nya nämnderna redan från början får ett uppdrag att beakta en anpassning av organisationen till framtida samverkansaktörer. Idag har myndigheter och nämnder i viss utsträckning fått anpassa sina organisationer till de nuvarande stadsområdesgränserna för att ge bättre möjligheter för samverkan. När dessa förvaltningar nu upphör, är det viktigt att de nya nämnderna har så optimala förutsättningar som möjligt och att organisationen möter upp redan existerande indelningar hos samverkansparterna. Rapportering mot KS De uppdrag som ges nämnderna om samverkan kring specifika utmaningar eller uppdrag, bör följas upp och rapporteras utifrån resultat och effekter. Redan idag finns flera indikatorer som följs upp Malmöövergripande genom den hållbarhetsrapport som är tänkt att göras årligen och som tagits fram första gången för år 2015; t.ex. Hälsa, levnadsvanor och inflytande Sysselsättning Boendemiljö och stadsutveckling Barn och ungas vardagsvillkor 11 (12) Uppföljningen av KS av samverkansprojekt på uppdrag av KF, kommer att utgöra en väsentlig del i den nya organiseringen av Malmös verksamheter. Samverkansorganiseringen kommer att vara en naturlig del i stadens arbetssätt för att möta utmaningarna. Verksamheters tillhörighet Frågan om respektive verksamhets tillhörighet kan svårligen avgöras innan det finns en klar bild över vilken nämndstruktur och nämndsansvar som ska gälla i ny organisation. SONV rekommenderar att kriterier för vilken verksamhet som ska tillhöra vilken nämnd ska utvecklas, till exempel för mötesplatser och fritidsgårdar.

149 Bihang 2016 Nr (12) Vice ordförande Marie Engqvist Sekreterare Monika Laurell Reservation i ärendet har lämnats av Moderaterna och Liberalerna. Särskilt yttrande har lämnats av Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet.

150 150 Bihang 2016 Nr 158

151 Bihang 2016 Nr

152 152 Bihang 2016 Nr 158 SÄRSKILT YTTRANDE (V) Vänsterpartiet i Stadsområdesnämnd Väster ställer inte upp på att använda omorganisationen som ett sätt att lösa det som egentligen är resursbrister. Synnerligen anmärkningsvärt är även, att alla Malmökommissionens förslag och de målen som ställdes för att förverkliga dem överhuvudtaget inte berörs i omorganisationsförslaget. För Vänsterpartiet i Väster ANTON FLINK Med instämmande av LISA STOLPE

153 Bihang 2016 Nr Malmö stad Stadsområdesnämnd Innerstaden 1 (16) Datum Adress Diarienummer SOFI Yttrande Till Kommunstyrelsen Yttrande över Översyn av den kommunala organisationen STK Sammanfattning Stadsområdesnämnd Innerstaden är till stora delar positiv till den nya organisation som föreslås, men ser en del viktiga förändringar som behöver göras. Bland annat menar stadsområdesnämnden att ytterligare en nämnd med tillhörande förvaltning utöver de föreslagna behöver skapas, nedan kallad Närdemokrati- och medborgardialognämnden. Dess uppdrag skulle förslagsvis bland annat innebära ansvar för verksamheterna inom mötesplatserna, samverkan med civilsamhället, medborgarservice- och medborgardialogsfrågor. Nämnden skulle kunna arbeta långsiktigt, strategiskt och kvalitativt för att öka Malmöbornas delaktighet och välfärd genom medborgardialog i olika former, främjande och förebyggande arbete samt icke lagstiftad verksamhet. Vidare menar stadsområdesnämnden att det saknas risk- och konsekvensanalyser utifrån de föreslagna förändringarna, samt att stadsområdesnämnden kan se att en del viktiga funktioner främst relaterade till det geografiska ansvaret stadsområdesnämnderna inte har omfattats av förslaget. Stadsområdesnämnden vill påtala vikten av att verksamheterna i de nämnder som berörs av omorganisationen bjuds in att medverka utifrån sina respektive kompetenser i det fortsatta arbetet för att bidra till att den nya organisation som skapas är så effektiv, kvalitiativ, långsiktig och resistent som möjligt. Yttrande Övergripande Samverkan I förslaget till ny nämndsorganisation nämns det vid upprepade tillfällen att förändringarna av organisationen syftar till att göra den nya organisationen mer ändamålsenlig med tydligare uppdrag då färre nämnder berörs och behöver samverka kring olika uppdrag. Vidare står det beskrivet (s 18-20) att det fordras ett gränsöverskridande arbete mellan verksamheter för att man ska klara att lösa Malmös utmaningar på ett effektivt och kvalitativt sätt. Denna bild delar stadsområdesnämnd Innerstaden, med förhoppning om att det ska skapas förutsättningar för att ett fördjupat och kvalitativt samarbete kring de aktuella utmaningarna ska kunna ske

154 154 Bihang 2016 Nr 158 när berörda nämnder har tydliga uppdrag. Dock menar stadsområdesnämnden att det behöver förtydligas vems ansvaret är att ta initiativ till samverkan ur ett helhetsperspektiv, då samverkan annars riskerar att enbart genomföras utifrån enskilda mindre frågor som uppstår utifrån de respektive nämndernas uppdrag. Den verksamhet som idag närmst har övergripande uppdrag är avdelningarna för Områdesutveckling och även till viss del stadskontoret som dock inte har någon direkt operativ verksamhet. Oavsett organisation och, eller, nämndtillhörighet behövs ett uttalat uppdrag med samordningsansvar och för uppdraget mandat och resurser därtill gentemot övriga förvaltningar. Dessutom anser nämnden att förutsättningarna för framgång är kontinuitet och långsiktiga mål. 2 (16) Ansvaret för genomförande av projekt utifrån Malmös olika utmaningar skulle med fördel kunna organiseras antingen i den Närdemokrati- och medborgardialognämnd som stadsområdesnämnden förordar ska inrättas. Stadsområdesnämnd Innerstaden är positiv till att de blivande förvaltningarna kan organisera sig utifrån den geografiska uppdelning i fem områden som finns idag (s 24) utifrån att andra interna och externa verksamheter anpassat sig efter denna. Genom att bibehålla samma uppdelning underlättas möjligheterna för samverkan, vilket stadsområdesnämnden är positiva till. Likvärdiga insatser I förslaget till ny nämndsorganisation har det tydligt påpekats att en av vinsterna som man ser med den föreslagna organisationen samt inrättandet av facknämnder är att Malmöborna ska erhålla likvärdiga bedömningar och insatser i hela Malmö stad. Detta är stadsområdesnämnd Innerstaden positiv till, då nämnden menar att såväl kvalitén som rättssäkerheten för Malmöborna kommer att öka i och med detta. Dock måste de nya organisationerna som skapas ges såväl tidsmässiga som budgetmässiga förutsättningar för att arbeta samman den nya verksamheten så att en likvärdighet kan erbjudas Malmöborna. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att det är viktigt att förslaget till ny nämndsorganisation även fortsatt är av övergripande karaktär så att respektive nämnd som skapas eller påverkas av omorganisationen ges möjlighet att utifrån sina respektive förutsättningar, kompetenser och utvecklingsbehov skapa en ändamålsenlig organisation samt att den erfarenhet, förvärvade kunskapen och systematiska lärandet av tidigare uppdrag ges utrymme i skapandet av organisation. Ledarskap

155 Bihang 2016 Nr 158 Den föreslagna nämndsorganisationen påverkar flertalet medarbetare, även om de inte nödvändigtvis påverkas i det praktiska utförandet av eller lokaliseringen av sitt arbete. Detta ställer stora krav på de chefer som finns i Malmö stad. Ledarskapet har en stor betydelse på hur medarbetarnas välbefinnande och hälsa påverkas i såväl positiv som negativ riktning. Forskning har visat att en närvarande, tillgänglig och lyhörd chef spelar en central roll i huruvida arbetsplatsen präglas av trivsel, stöd, dialog och delaktighet. Antalet underställda medarbetare är en av de faktorer som påverkar chefers arbetsmiljö och ledarskap, och därmed deras förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö för sina medarbetare. Ju fler medarbetare, desto svårare att vara en engagerad och stödjande chef. Utifrån detta menar stadsområdesnämnd Innerstaden att en översyn av ledartätheten bör genomföras inför en omorganisation, samt att det varit positivt om Malmö stad skapade förutsättningar för att erbjuda alla chefer mentorer och stödjande nätverk utifrån sitt uppdrag. Detta särskilt utifrån de verksamheter med en hög omsättning på chefer alternativt som har svårigheter att rekrytera erfarna chefer och ledare (16) Utifrån skissen som finns på den föreslagna organisationen (s. 25) kan man bland annat se att det genomsnittliga antalet medarbetare per chef inom Vård och Omsorgsnämnden är högre än vad det är inom Funktionsstödsnämnden och Individ- och Familjeomsorgsnämnden. Detta menar stadsområdesnämnden är ytterligare ett argument för vikten av att genomföra en översyn av chefstätheten samt vidta adekvata åtgärder utifrån detta. I en framtida organisation är det viktigt att satsa på kompetensförsörjning och att kunna rekrytera rätt. Dagens ledare har många olika uppdrag att hantera och för att underlätta för dem och effektivisera rekryteringsprocessen bör man fundera på att ha en samlad rekryteringsfunktion inom respektive ny förvaltning. Digitalisering Stadsområdesnämnd Innerstaden vill peka på vikten av att arbetet med digitalisering fortskrider, samt att förutsättningar skapas för såväl medarbetare, Malmöbor och förtroendevalda att på ett effektivt sätt kunna använda de digitala hjälpmedel som står till förfogande. Malmö stad behöver vara drivande och proaktiva i detta arbete för att kunna möta de förväntningar som finns, då Malmö strävar efter att vara en ung, modern och global stad. En del i detta handlar om det som beskrivs i remissförslaget avseende omorganisationen (s ), men det handlar också exempelvis om att medarbetare ska ha tillgång till digitala arbetsredskap och hjälpmedel om dessa kan effektivisera och/ eller öka kvalitén på det arbete som utförs. Likväl som det är viktigt att ett utvecklingsarbete ständigt pågår centralt i Malmö stad så är det också viktigt att kompetens kring digitalisering och IT samt hur den aktuella verksamheten skulle kunna utvecklas i dessa frågor finns i respektive verksamhet. Ska detta vara

156 156 Bihang 2016 Nr 158 möjligt behöver resurser tillföras de berörda nämnderna. Nämnden vill särskilt poängtera vikten av att staden lyssnar av Malmöbornas behov och önskemål, där stadens mötesplatser bli en plattform som ger gehör till invånarna gällande såväl teknik som kompetens. 4 (16) E-tjänster som riktar sig mot medborgarna, t.ex. Mitt försörjningsstöd, behöver utvecklas till att omfatta fler tjänster. Systemen måste integreras och anpassas till processer och organisering för att skapa effektivisering för medarbetarna och förenkling för medborgarna. Idag innebär t.ex. systemet Mitt försörjningsstöd ett merarbete för handläggarna. Det uppstår dubbelarbete som består i att det finns både handlingar i pappersform och elektroniska handlingar som behöver hanteras. För att E-tjänster som Mitt försörjningsstöd ska bli effektiva, behöver system utvecklas för att hämta in uppgifter elektroniskt istället för i pappersform. Påverkan på Malmö stads nämnder och bolag I remissförslaget avseende omorganisationen (s. 13) påpekas att Malmö stads samtliga nämnder och bolag kommer att påverkas av den föreslagna omorganisationen på olika sätt. Dock har ingen konsekvensanalys av hur denna påverkan kommer se ut för respektive nämnd och bolag gjorts, inte heller för de nämnder som kommer påverkas påtagligt då de föreslås få ta över befintliga verksamheter från andra nämnder. Det är inte tydliggjort vad de nya uppdragen kommer innebära för respektive nämnd, hur det kommer påverka den nämndens befintliga uppdrag, vilka samverkansprocesser som tillkommer/utvecklas och vilka samverkansprocesser som upphör. Stadsområdesnämnd Innerstaden ställer sig frågande till detta, och vill trycka på vikten av att de nämnder som kommer ta emot verksamheter kommer att ha lika stort behov av förberedelse som de nämnder som kommer att upphöra alternativt att lämna ifrån sig verksamheter om man ska lyckas med att ta emot nya verksamheter och kompetenser in i sina nuvarande organisationer. Utifrån detta menar stadsområdesnämnden att samtliga påverkade nämnders uppdrag och reglementen behöver ses över inför omorganisationen, samt att handlingsplaner skapas för hur denna process ska kunna genomföras med ett positivt utfall. Resursfördelning Stadsområdesnämnd Innerstaden ser det som positivt att samtliga nämnder kommer arbeta utifrån samma regler avseende de ekonomiska styrprinciperna och riktlinjerna (s 15). Dock menar stadsområdesnämnden att hänsyn måste tas till Malmös demografiska skillnader sett ur ett geografiskt perspektiv. Resurser baserade på befolkningsutveckling bör i ett kort perspektiv baseras på känd statistik enbart och i ett längre perspektiv även på prognosvärden. Gällande tilläggskriterier så är det av yttersta vikt att dessa tar hänsyn till befolkningens struktur, samt att man använder parametrar som speglar situationen i verkligheten även ur ett

157 Bihang 2016 Nr 158 geografiskt perspektiv. För Individ och familjeomsorgens räkning är det av stor vikt att resursfördelningen tar hänsyn till antalet barn och barnfamiljer i stadens geografiska områden. Det kan konstateras att med ett ökat antal barn och unga i staden ökar också antalet barnfamiljer med behov av stöd och insatser. Socialt vårdbehov hos barn och deras familjer korrelerar inte generellt till det geografiska områdets socioekonomiska status (16) Stadsområdesnämnd Innerstaden vill påpeka att det är viktigt att ge de nya nämnderna goda förutsättningar för att fullfölja sitt uppdrag, varför ingen av de nybildade nämnderna ska behöva ta med sig eventuella underskott som kan visa sig efter att nuvarande verksamheters ekonomi slagits samman när omorganisationen träder i kraft. Ny nämndsorganisation: I den nya nämndsorganisationen föreslås fem nämnder med tillhörande förvaltningar. I stort är stadsområdesnämnd Innerstaden positiv till de nämnder som föreslås, men vissa justeringar bedöms behöva göras för att verksamheterna ska bli ändamålsenliga. Stadsområdesnämnd Innerstaden föreslår också att ytterligare en nämnd ska tillkomma, samt att Välfärdsavdelningen som organiseras under kommunstyrelsen ska förändras. Vård och Omsorgsnämnden samt Funktionsstödsnämnden Stadsområdesförvaltning Innerstaden är positiva till bildandet av dessa nämnder. Det har klara fördelar att kunna arbeta fokuserat med intressefrågor utifrån de olika grupperna medarbetare och medborgare. Genom att lyfta fram och tydliggöra behovet hos dessa grupper så menar stadsområdesnämnd Innerstaden att det skapas bättre förutsättningar för att arbeta med kvalitets- och utvecklingsfrågor. Stadsområdesnämnd Innerstaden vill vara tydlig med att en beställar-utförarorganisation inte är önskvärd, varken mellan eller inom respektive nämnd. Vidare vill nämnden påpeka att det inte framgår i vilken nämnd avgiftshanteringen, det vill säga beslut om avgift samt jämkning av avgift för service, boende och omvårdnad samt HSL-avgifter, avses placeras. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att denna bör organiseras i den förvaltning där aktuell myndighetsutövning sker. Stadsområdesnämnd Innerstaden önskar att ett förtydligande kring gränsdragningar mellan nämnderna görs, då det finns en grupp med brukare/klienter som har behov av insatser som kommer att omfatta flera nämnders verksamhet. För att dessa ska kunna tillgodoses behöver dels en kontinuerlig samverkan kring brukaren finnas, men det måste också vara tydliggjort vilken nämnd som ansvarar för vad för att undvika negativa konsekvenser för den enskilda individen. Vidare menar stadsområdesnämnden att det är viktigt att biståndsbeslut bör fattas

158 158 Bihang 2016 Nr 158 och insatser bör genomföras där verksamheten finns och där målgruppen är hemmahörande utifrån den indelning som gjorts. Likväl behöver centrala kompetenser så som medicinskt ansvarig sjuksköterska, socialt ansvarig samordnare och medicinskt ansvarig för rehabilitering placeras i den verksamhet de ska arbeta gentemot. 6 (16) En grupp som i detta sammanhang bör uppmärksammas är gruppen brukare med socialpsykiatriska vårdbehov som idag ofta är i behov av stöd från både Vård och Omsorg, Individ och familjeomsorgen och sjukvårdens psykiatriska mottagningar. Det är många gånger svårt för dessa brukare som har ett mångfacetterat vårdbehov att navigera i en organisation med flera olika vårdgivare. Stadsområdesnämnd Innerstaden ser att det skulle vara en fördel för brukarna om det kommunala ansvaret för målgruppen hanterades inom en nämnd och föreslår därför att det framtida ansvaret för brukare med socialpsykiatriska vårdbehov utreds närmare. Vidare önskar stadsområdesnämnd Innerstaden förtydligande kring hur de kommungemensamma verksamheterna som idag är organiserade i olika stadsområden ska fördelas. För stadsområdesnämnd Innerstadens del avses verksamheterna Hjälpmedelscentrum, Club Cefalon, dagverksamhet Fenix, Nattsjuksköterskor i Malmö samt Bemanning Uthyrning Malmö Sjuksköterskor (BUMS). Dessa verksamheter riktar sig till målgrupper inom både Vård- och omsorgsnämnden och Funktionsstödsnämnden, varför organiseringen inte är helt oproblematisk. Avseende anhörigstödet menar stadsområdesnämnd Innerstaden att denna verksamhet ska organiseras för att kunna genomföras så systematiskt och effektivt som möjligt. Då anhörigstödet är ett ansvar inom såväl Vård och Omsorgsnämnden, Funktionsstödsnämnden och Individ- och Familjeomsorgsnämndens verksamheter så skulle anhörigstödets verksamhet med fördel kunna organiseras centralt inom respektive nämnd. Individ- och Familjeomsorgsnämnd Stadsområdesnämnd Innerstaden är positiv till att utskott skapas inom Individ- och Familjeomsorgsnämnden i syfte att skapa en tydlig organisation för att hantera individärenden. Dock vill stadsområdesnämnden trycka på vikten av att det är just individbeslut som hanteras i dessa utskott, medan övriga frågor av mer övergripande karaktär hanteras av den ansvariga nämnden. Huruvida dessa utskott ska organiseras distriktsvis, utifrån tidsperioder eller på annat sätt behöver utredas närmare. Stadsområdesnämnden kan se fördelen med att det inte är en geografisk indelning som blir rådande avseende hur utskotten organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv, då det kommer bli tydligare ifall alla Malmöbor erhåller likvärdigt stöd om utskotten hanterar ärenden från hela staden. Likväl kan stadsområdesnämnden se att det finns fördelar med en geografisk organisering utifrån att sekreteraren för utskottet kan

159 Bihang 2016 Nr 158 vara direkt knuten till respektive geografiskt distrikt där tjänstemännen som skriver till utskottet befinner sig vilket underlättar samarbetet inför sammanträdena, samt att de förtroendevalda får bättre kännedom om de ärenden som de beslutar kring eftersom dessa många gånger är återkommande. För att det ska finnas en kontinuitet i beslutsfattandet är det av vikt att beslut i individärenden i återkommande fall behandlas av samma utskottsledamöter (16) Stadsområdesnämnd Innerstaden är ytterst negativ till att det ska finnas distriktsnämnder under en Individ- och familjeomsorgsnämnd, då distriktsnämnderna blir mer självständiga i förhållande till Individ- och familjeomsorgsnämnden. Det innebär att den nuvarande risken för olik handläggning, bedömning och prioritering finns kvar. Vidare finns också problematiken med sekretessgränser kvar, vilket försvårar samarbetet. Stadsområdesnämnd Innerstaden ser dock positivt på att verksamheten även fortsatt vid behov använder sig av nuvarande områdesindelning i syfte att underlätta sitt arbete, även om vissa delar av verksamheten med fördel kan samlokaliseras och enbart verka Malmöövergripande. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att det är av yttersta vikt att ansvaret för handläggning av ekonomiskt bistånd även fortsatt ligger kvar inom Individ- och familjeomsorgen, då det annars är mycket svårt att bedriva ett arbete ur ett helhetsperspektiv för de individer socialsekreterarna möter. Det är endast ett litet antal klienter med försörjningsstöd vars problem enbart är att de saknar arbete. Många klienter har behov av stödjande och rehabiliterande sociala insatser för att de ska kunna bli självförsörjande. Det är socialtjänsten som har kompetensen att utreda, göra bedömningar och fatta beslut om sociala stödinsatser i enlighet med socialtjänstlagen. Stadsområdesnämnd Innerstaden är frågande till att ansvaret för försörjningsstödsbudgeten skulle flyttas till den ansvariga nämnden. Stadsområdesnämnden ser att det finns en stor risk att i tider av lågkonjunktur där andelen försörjningsstödstagare ökar och därmed även de medel som behöver avdelas för denna grupps räkning så riskerar övrig verksamhet inom den ansvariga nämnden att behöva drastiskt skära i sin verksamhet för att nämnden ska kunna avsluta året med en budget i balans. Det som ytterligare komplicerar situationen är att i tider av lågkonjunktur när fler individer söker försörjningsstöd så ökar ofta behovet av stöd och insatser från övriga verksamheter inom Individ- och familjeomsorgen. Under denna period behöver Individ- och familjeomsorgen kunna satsa såväl ekonomiska som personella resurser på att arbeta aktivt med de individer de möter. Skulle då nämndens budget belastas med försörjningsstödskostnaden kommer detta vara svårt att lösa. Med den bakgrunden menar stadsområdesnämnd Innerstaden att det är viktigt att försörjningsstödsbudgeten även fortsatt blir fullt finansierad av centrala medel. Uppföljningen av budgeten borde ligga på individ- och familjeomsorgsnämnden för att kunna koppla prognosarbetet till verksamheten.

160 160 Bihang 2016 Nr 158 Ska en framtida Individ- och familjeomsorgsnämnd arbeta med förebyggande arbete krävs det att ekonomiska medel och personella resurser tillförs denna nämnd så att man kan kraftsamla i frågan och genomföra det arbete som krävs för att det ska ge avsedd effekt. Stadsområdesnämnden ser att det finns en risk att icke lagstyrd verksamhet prioriteras bort i ekonomiskt mer ansträngda tider i en verksamhet där det finns verksamhet som är lagstyrd och inte kan prioriteras ner. Det är av stor vikt att det blir fastställt vem som har ansvar för förebyggande socialt arbete, fältarbete och uppsökande arbete och att den aktören får ekonomiska förutsättningar att sköta uppdraget. I förslaget till ny organisation överförs verksamheter inom socialpsykiatrin från stadsområdesnämnderna till funktionsstödsnämnden med en helhetssyn kring brukaren genom att även biståndshandläggare och legitimerad personal som arbetar riktat mot målgruppen samlas i samma nämnd. Stadsområdesnämnd Innerstaden är positiva till en gemensam placering av resurser kring målgruppen men ser behov av att en utredning genomförs för att identifiera vilka resurser som krävs för ett helhetsperspektiv kring brukaren samt var de ska placeras. Innerstadens erfarenhet är att brukare inom socialpsykiatrin ofta är i behov av stöd från ytterligare professioner t.ex. individ- och familjeomsorgen. Stadsområdesnämnd Innerstaden föreslår att utredningen tydliggör vilka uppdrag som ska utföras inom tilldelad nämnd samt avgränsningar gentemor övriga nämnder, t.ex. bistånd om serviceinsatser, särskilt boende, insatser enligt Lagen om vård av missbrukare (LVM) och ekonomiskt bistånd. 8 (16) Juridiskt stöd För att det arbete som bedrivs ska kunna ske så effektivt som möjligt så menar stadsområdesnämnd Innerstaden att det är nödvändigt att det finns juridiskt stöd och kompetens direkt tillgängligt på respektive förvaltning i stället för att förvaltningen vid behov ska söka kontakt med den juridiska avdelningen på stadskontoret. Detta främst avseende Vård och omsorgsnämnden, Funktionsstödsnämnden och Individ- och familjeomsorgsnämnden. Stadsområdesnämnd Innerstaden vill också uppmärksamma behovet av specificerat juridiskt stöd inom nämnderna, till exempel har behovet av stöd inom medicinsk juridik ökat inom vård och omsorg till följd av att fler av de mest sjuka vårdas inom den kommunala omsorgen. Genom att ha en nära tillgång till juridisk kompetens ökar förutsättningarna för att förvaltningen ska kunna arbeta kvalitativt och strategiskt med juridiskt relaterade frågor, såväl på individuell som på strategisk nivå. Detta hade bland annat medfört att Malmöborna mötts av en högre kvalité och kompetens i kontakten med respektive nämnd. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd samt Gymnasienämnd

161 Bihang 2016 Nr 158 Stadsområdesnämnd Innerstaden kan se fördelar med den föreslagna organisationen, men kan också se att det finns flera alternativa lösningar som skulle kunna vara ändamålsenliga. Exempelvis skulle en Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd med såväl en gemensam som två separata förvaltningar bildas (16) Arbetsmarknadsfrågorna skulle också kunna lyftas in i en Individ- och familjeomsorgsnämnd och utgöra en avgränsad verksamhet inom nämnden. Det finns en svårighet i att uppdraget och utformningen av arbetsmarknadsåtgärder ligger i en nämnd samtidigt som att verksamhetsunderlaget det vill säga klienterna inom Individ och familj kommer från en annan nämnd. Uppföljningsansvaret avseende försörjningsstödet ligger på IoF, men IoF har inte möjlighet att själv skapa arbetsmarknadsåtgärder som är anpassade till klienternas behov. Till detta ska man lägga den svårighet som sekretesshindren utgör när ansvaret för ekonomiskt bistånd och kommunala arbetsmarknadsinsatser organiseras under två olika nämnder. Stadsområdesnämnden menar att det med föreliggande förslag är viktigt att det skapas tydliga uppdrag och förutsättningar för samverkan mellan de respektive nämnderna om de ska kunna fullfölja sitt uppdrag och möta sina målgruppers perspektiv. Oavsett hur man väljer att organisera dessa områden så menar stadsområdenämnd Innerstaden att det är viktigt att uppdraget och ansvaret som ges nämnderna tydliggör de förutsättningar och förväntningar som finns. En annan utmaning som behöver lösas är hur eventuella omfördelningar av medel, d.v.s. medel som tas från försörjningsstödsbudgeten och fördelas om så att de istället finansierar åtgärdsanställningar, från försörjningsstödsbudgeten skall beslutas och genomföras. Hur detta hanteras vid ett eventuellt underskott om IoF har ansvar för försörjningsstödsbudgeten bör utredas Tekniska nämnden, hemlöshetsfrågan Stadsområdesnämnden ser positivt på att ansvaret för boende och bostäder samlas till färre nämnder, då det kommer underlätta samverkan mellan berörda parter. För att det arbete som görs ska ge avsedd effekt krävs att man tar ett krafttag i denna fråga, vilket också kräver att det är tydligt vem eller vilka som har ansvar för vad. Det skulle i denna del behöva förtydligas vilket ansvar Tekniska nämnden får för kontraktsfrågor, underhåll av lägenheter och blockförhyrningar och strategisk planering av boende för hemlösa. Om ansvar för anskaffning av lägenheter, lokaler och upphandling av tillfälliga boenden ska ligga hos Tekniska nämnden krävs ett mycket tätt samarbete mellan Tekniska nämnden och Individ- och familjeomsorgsnämnden för att hemlösa ska kunna ges tak över huvudet och att inte platsbrist och flaskhalsar ska uppstå. Stadsområdesnämnd Innerstaden ser att en möjlig lösning kan vara att social hemlöshet fördelas till Individ- och familjeomsorgsnämnden medan strukturell

162 162 Bihang 2016 Nr 158 hemlöshet fördelas till Tekniska nämnden. De nämnder som berörs av hemlöshetsfrågan måste isåfall tilldelas ett tydligt uppdrag att samverka i den aktuella frågan och detta måste noggrant följas upp så att eventuella oönskade effekter snabbt kan åtgärdas. Stadsområdesnämnden hade gärna sett att en ordentlig utredning i frågan gjorts för att risker och konsekvenser av föreslagna och andra möjliga förändringar skulle kunna redogöras för. 10 (16) Oavsett hur en fördelning av ansvaret ser ut kan stadsområdesnämnd Innerstaden se gränsdragningsproblem mellan Tekniska nämnden och Individ och familjeomsorgsnämnden. När är du hemlös av strukturella eller sociala skäl? Var dras gränsen för vilken sorts boende du har rätt till? Vilket ansvar tar Tekniska nämnden för klienterna och deras behov? Var sätts ribban för vem som kan flytta in i eller bo kvar en övergångslägenhet? Stadsområdesnämnden ser att det många gånger är så att personer som söker stöd kring sitt boende också har behov av stödinsatser av andra slag för att kunna erhålla och behålla sina boenden. Stadsområdesnämnd Innerstaden ser att risken utifrån föreliggande förslag är att de personer som erhåller boende genom Individ- och familjeomsorgsnämnden kommer ha svårt att på sikt kunna få ett stabilt boende med den föreslagna uppdelningen, likväl som risken finns att de akuta boendelösningar som Individ- och familjeomsorgsnämnden kommer hänvisas till att använda kommer vara ytterst kostsamma. Ytterligare en aspekt av det hela är att ingen konsekvensanalys gjorts avseende vilka effekter den föreslagna förändringen hade haft för tekniska nämnden och dess nuvarande verksamhet. Skulle den nämnd där hemlösheten, och framför allt den sociala hemlösheten, placeras behöva bära hela kostnaden för detta kommer liknande problematik som beskrivs avseende försörjningsstödsbudgeten ovan kunna uppstå. Stadsområdesnämnden menar att detta inte är önskvärt, varför stadsområdesnämnden menar att hemlöshetskostnaderna även fortsättningsvis bör finansieras till större delen av centrala medel. Närdemokrati- och medborgardialognämnden Stadsområdesnämnd Innerstaden ser att det finns flera viktiga uppdrag som Malmö stad behöver verka för, bland annat utifrån de slutsatser som kunde dras i och med Malmökommissionens arbete och dess tillhörande rapporter, lokaldemokrati, medborgarinflytande, lokala utvecklingsområden osv. Övergripande uppdrag som i dag organiseras under avdelningen för Områdesutveckling. Dessa uppdrag kan inte stadsområdesnämnd Innerstaden se att man tagit hänsyn till i förslaget på ny organisation. För att Malmö stad ska klara av att möta de krav och behov som dess medborgare har så behöver Malmö vara proaktivt och nytänkande i arbetet gentemot Malmöborna.

163 Bihang 2016 Nr I remissförslaget avseende ny organisation påtalas att detta är samtliga nämnders ansvar, vilket stadsområdesnämnden håller med om att det är. Dock menar stadsområdesnämnd Innerstaden att det finns behov av att en nämnd arbetar mer fokuserat med dessa frågor, såväl på egen hand som i samverkan med andra nämnder, för att ett effektivt och ansvarstagande arbete ska kunna ske. Nämnden anser att avdelningen för Områdesutveckling med dess uppdrag, arbetssätt, erfarenhet och erhållna kunskap inom området med tillhörande mötesplatser som arena för det förebyggande och främjande arbetet gentemot Malmöbon bör tas tillvara och stärkas snarare än splittras. Det är också viktigt att skapa mötesplatser för såväl enskilda målgrupper som för samtliga Malmöbor för att nå grupper som man annars inte kommit i kontakt med. På så sätt kan ett långsiktigt förebyggande och främjande arbete ske med fokus på social och ekonomisk hållbarhet som ett starkt utvecklingsområde. För att detta arbete ska kunna genomföras menar stadsområdesnämnd Innerstaden att ytterligare en nämnd utöver de fem föreslagna nämnderna ska skapas. Denna nämnd har stadsområdesnämnd Innerstaden valt att här kalla Närdemokrati- och medborgardialognämnden, och till den behöver en egen förvaltning knytas. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att det är viktigt att det förebyggande arbetet som sker i staden genomförs i denna nämnd, då risken om det genomförs i en nämnd styrd av lagstiftning (exempelvis en Individ- och Familjeomsorgsnämnd) är att det arbetet behöver prioriteras bort då det ekonomiska läget blir ansträngt. Detta har visat sig i tidigare organisationer, och genom att särskilja dessa frågor så hoppas stadsområdesnämnd Innerstaden att genomförandet ska få bättre effekt med högre kvalité på lång och kort sikt. Förslag på verksamheter som skulle kunna tillhöra denna nämnd är mötesplatserna, fritidsgårdarna, medborgarservice och medborgardialogsfrågor, hantering av medborgarförslag och medborgarinitiativ (det senare sker genom stadskontoret idag), förebyggarna/fältarna, socialarbetare för ungdomar, SSPF (och dess motsvarigheter), samverkan med civilsamhället och romskt informationscenter. Eventuellt skulle viss icke biståndsprövad öppenvårdsverksamhet som i nuvarande förslag fördelats till Individ- och Familjeomsorgsnämnden kunna förläggas i denna nämnd med motiveringen att Malmöborna har möjlighet att själva söka sig till denna verksamhet som inte är lagstyrd, varför den riskerar att prioriteras bort i en Individ- och Familjeomsorgsnämnd om det ekonomiska läget blir pressat. Det ska tydligare fastställas vilka nämnder som har ansvar för förebyggande socialt arbete, fältverksamhet och uppsökande verksamhet och att dessa verksamheter ges full finansiering i den nya organisationen. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar vidare att det hade varit lämpligt att placera den eventuella verksamhet som kan bli utfallet av kontaktcenterutredningen i denna nämnd, samt vill påtala vikten av att även denna fråga löses inför att omorganisationen ska ske i stället för att den skjuts på framtiden. Stadsområdesnämnden ser det som problematiskt om man i stäl- 11 (16)

164 164 Bihang 2016 Nr (16) let för att ta ett helhetsgrepp väljer att avvakta med vissa frågor som sedan kan visa sig ha betydelse för vilken organisation man väljer att använda sig av. Då en reviderad Förvaltningslag troligen kommer träda i kraft under 2017, under förutsättning att nödvändiga beslut fattas, i vilken kommunens ansvar för en god, effektiv och kvalitativ service kommer tydliggöras och förstärkas menar stadsområdesnämnd Innerstaden att det är viktigt att Malmö stad redan nu skapar en hållbar organisation för att då kunna ge den service till Malmöborna som kommer att krävas. Då förutsättningarna för att denna nämnds verksamhet ska ge effekt är att en god samverkan finns med övriga nämnder i staden så menar stadsområdesnämnd Innerstaden att det skulle kunna vara lämpligt att ge denna nämnd i uppdrag att ansvara för att samverkan och samordning sker utifrån de fokusområden som var utgångspunkten för arbetet med det nya organisationsförslaget (s 5), samt utifrån de nämndsövergripande uppdrag som beslutats av kommunfullmäktige men som inte har en tydlig adressat idag. Detta handlar exempelvis om frågor om närdemokrati, social hållbarhet, stadsutveckling, föreningsliv, trygghet och så vidare. Denna nämnd skulle då kunna arbeta med att kvalitetssäkra, följa upp, utvärdera, utveckla och implementera de handlingsplaner som finns antagna utifrån dessa områden, samt arbeta utifrån Malmökommissionen och dess slutsatser i syfte att verka för ett mer hållbart Malmö. Kommunstyrelsen I remissförslaget till ny organisation så har man valt att inte beskriva vad som kommer hända med Välfärdsavdelningen som är organiserad under kommunstyrelsen med hänvisning till att man inte vet ännu hur övrig organisation ser ut eftersom beslut inte fattats, varför dessa funktioner inte kan fördelas. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att Välfärdsavdelningen idag har en tydlig uppdelning utifrån vilka verksamheter man arbetar mot, exempelvis Individ- och familjeomsorgen och vård och omsorg. Därmed menar stadsområdesnämnden att det också är klart att dessa funktioner ska fördelas till de respektive berörd nämnd så att denna nämnd får med sig även denna kompetens redan från början och kan inkludera den vid uppbyggnaden av den nya förvaltningsorganisationen. Övriga reflektioner Stadsområdesnämnd Innerstaden ser att det i förslaget till ny organisation finns vissa brister då viktiga uppdrag och funktioner inte tydliggjorts. Stadsområdesnämnden har förståelse för att den korta tiden påverkat utfallet, men menar att det hade gagnat hela Malmö stad om en ordentlig genomlysning av nuvarande organisation hade gjorts och ett nytt väl genomarbetat organisationsförslag kunnat arbetas fram i syfte att kunna möta nuvarande och kommande samhällsutmaningar. På så sätt hade man inte riskerat att missa viktiga funktioner och verksamheter, samt kunnat göra en ordentlig konsekvensanalys av de tänkta förändringarna. Ex-

165 Bihang 2016 Nr empelvis så har stadsområdesnämnd Innerstaden observerat att det i remissförslaget om ny organisation inte finns något beskrivet om vilken nämnd som övertar ansvaret för geografiskt knutna delar av stadsområdenas verksamheter, så som krisledning och krisstöd. Utifrån hur stadsområdesnämnden tolkar detta så är det kommunstyrelsen som är den nämnd som är geografiskt ansvarig efter att föreslagen omorganisation genomförts, vilket stadsområdesnämnden ser skulle kunna bli problematiskt. Det finns idag en relativt omfattande verksamhet kring såväl HR, kommunikation och ekonomi såväl centralt i Malmö stad som ute på respektive förvaltning. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att det i och med den föreslagna omorganisationen finns möjlighet att se över ifall nuvarande organisation är ändamålsenlig och skapar goda förutsättningar för att uppnå kvalitativa resultat i en effektiv organisation, eller om resurser behöver omfördelas för att nämnderna ska kunna uppnå önskvärda resultat. Stadsområdesnämnd Innerstaden vill vara tydlig med, inför det fortsatta arbete som kommer ske av de olika projekt- och styrgrupper som är utsedda att arbeta med organisationsförändringen, att det vore önskvärt om man valde att ta hjälp av den kompetens som finns ute i berörda förvaltningar och verksamheter. Detta för att det slutliga organisationsförslaget som presenteras för kommunstyrelsen och så småningom kommunfullmäktige präglas av förståelse för och kunskap om berörda verksamheter och dess behov. Nämnden anser att det innan eventuell organisationsplacering av nuvarande mötesplatser bör göras en noggrann inventering av varje enskild mötesplats där det tydligt framgår nuvarande uppdrag och verksamhetsinnehåll. Den mottagande organisation bör samtidigt kunna redogöra för vad den mottagande förvaltningen avser ha för uppdrag för mötesplatsen. På så sätt ökar möjligheterna för att en hållbar och långsiktig organisation skapas med fokus på Malmöbornas behov och hur ett socialt hållbart Malmö kan uppnås på bästa sätt enligt rekommendationerna från Malmökommissionen. 13 (16) Besvarande av remissens frågeställningar Hur ska arbetsmarknadsfrågorna placeras i organisationen för att på bästa sätt stödja utvecklingen av en ändamålsenlig organisation? Frågan är hur ansvarskedjan för försörjningsstödet och stödet för fler Malmöbor i arbete kan stärkas. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att detta är en komplex fråga som kan belysas ur flera olika vinklar. Oavsett vart man rent organisatoriskt väljer att placera arbetsmarknadsfrågorna så blir samverkan mellan den nämnd där dessa befinner sig och de nämnder som ansvarar för vuxenutbildning och Individ- och familjeomsorg ytterst viktig om reella resultat ska kunna uppnås.

166 166 Bihang 2016 Nr 158 Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att det är av yttersta vikt att frågan om försörjningsstöd finns kvar inom Individ- och familjeomsorgens verksamhet, då det är nödvändigt för att ett helhetsperspektiv ska genomsyra arbetet med de medborgare som erhåller försörjningsstöd och eventuellt har behov av även annat stöd. Majoriteten av dem som erhåller försörjningsstöd står långt ifrån arbetsmarknaden, dessa är också i behov av rehabiliterande insatser, utbildning eller annat socialt stöd. Intensiva insatser krävs därför för att det ska vara möjligt att få dessa individer i självförsörjning, vilket också ställer höga krav på samverkan såväl inom Malmö stads egna verksamheter som med externa parter. En tydlig organisation för detta behöver arbetas fram, där det också är tydligt vilket ansvar de respektive parterna har. 14 (16) Hur löser vi ansvarsfrågan om initiativ och verkställighet av geografiska satsningar kring stadens utveckling som spänner över flera nämnder och som involverar externa samarbetspartners? Stadsområdesnämnd Innerstaden ser gärna att detta ansvar tilldelas den nämnd och förvaltning som stadsområdesnämnd Innerstaden föreslagit att organisationsskissen ska kompletteras med, Närdemokrati- och medborgardialognämnden. Som ett alternativ till detta ifall man inte finner ovanstående förslag som lämpligt är det stadsområdesnämnd Innerstadens förslag att det under kommunstyrelsen (i stället för dagens välfärdsavdelning) finns en avdelning som ansvarar för att utifrån aktuella utmaningar arbeta för samverkan och samordning mellan såväl interna som externa samverkanspartners. Detta i syfte att Malmö stad ska kunna ta ett helhetgrepp kring kritiska frågor och på så sätt kunna få större genomslag i det gemensamma arbete som bedrivs. Risken om ingen ansvarar för samverkan och samordning är att det inte genomförs. Stadsområdesnämnd Innerstaden ser att det behöver finnas en tydlig koppling mellan det arbete som bedrivs i denna avdelning, de mål som är uppsatta av kommunfullmäktige samt de policys, riktlinjer och annat som kommunfullmäktige i Malmö stad valt att anta och som nämnderna ska verka utifrån. Hur det preventiva arbetet som idag bedrivs av avdelningarna för områdesutveckling ska organiseras för att säkerställa likvärdiga förutsättningar utifrån lokala behov och kvalitet i arbetet? Stadsområdesnämnd Innerstaden ser att det i den föreslagna organisationen är ytterst svårt att utföra det arbete som idag bedrivs av avdelning för områdesutveckling, samt i viss mån sociala resursnämnden och avdelningen för individ- och familjeomsorg. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att det utifrån ett medborgarperspektiv, demokratiperspektiv och hållbarhetsperspektiv vore till det bästa om ytterligare en nämnd med tillhörande förvaltning skapades. Denna nämnd, här kallad Närdemokrati- och medborgardialognämnden, skulle

167 Bihang 2016 Nr (16) kunna arbeta med de frågor som främst avdelning för områdesutveckling idag arbetat med. Såväl mötet med Malmöborna i olika former, medborgardialog i olika former, främjande och förebyggande arbete samt icke lagstiftad verksamhet (främst från sociala resursnämnden) skulle med fördel kunna placeras i en sådan nämnd och förvaltning. Denna nämnd skulle då kunna arbeta långsiktigt, strategiskt och kvalitativt med att öka Malmöbornas delaktighet och välfärd Sammanfattningsvis menar stadsområdesnämnd Innerstaden att det som är viktigt att ta hänsyn till i skapandet av den nya organisationen är: Att ansvarsfrågan kring hur samverkan ska genomföras utifrån Malmö stads gemensamma utmaningar och övergripande frågeställningar i ett helhetsperspektiv behöver fastställas. Att den nya organisationen måste ges tidsmässiga och budgetmässiga förutsättningar att skapa en verksamhet som kan möta Malmöborna på ett likvärdigt och kvalitativt sätt. Att en översyn av ledartätheten i berörda organisationer bör genomföras, samt att alla chefer erbjuds mentorer och stödjande nätverk utifrån sina respektive uppdrag. Att arbetet kring digitalisering och IT intensifieras, såväl centralt som på de respektive förvaltningarna. Att en översyn av samtliga berörda nämnder och bolags uppdrag och reglemente sker utifrån den påverkan som omorganisationen kan ha på dem. Att en risk- och konsekvensanalys kring avvecklandet och implementeringen av verksamheter genomförs. Att hänsyn tas till demografiska skillnader i Malmö sett ur ett geografiskt perspektiv avseende hur resurser ska fördelas framöver, samt att de nya verksamheterna ges budgetmässiga förutsättningar att skapa en kvalitativ, effektiv och utvecklande organisation. Att gränsdragningen mellan Vård och omsorgsnämnden och Funktionsstödsnämnden tydliggörs. Att en utredning om samorganisation kring socialpsykiatrin samt dess nämndstillhörighet med tydliggörande av uppdrag och avgränsningar gentemot övriga nämnder genomförs. Att de kommungemensamma verksamheter, som idag är placerade i de olika stadsområdena och som ofta arbetar mot brukare inom flera nämnder, ges nämndtillhörighet i den nya organisationen. Att utskott, inte distriktsnämnder, skapas i Individ- och familjeomsorgsnämnden. Att försörjningsstödsverksamheten även fortsatt placeras i Individ- och familjeomsorgsnämnden, samt att försörjningsstödsbudgeten ges full finansiering.

168 168 Bihang 2016 Nr 158 Att juridiskt stöd knyts direkt till främst Vård- och omsorgsnämnden, Funktionsstödsnämnden och Individ- och familjeomsorgsnämnden. Att det tydligare fastställs vilka nämnder som har ansvar för förebyggande socialt arbete, fältverksamhet och uppsökande verksamhet och att dessa verksamheter ges full finansiering i den nya organisationen. Att frågan kring hemlöshet utreds ytterligare, att en risk- och konsekvensanalys utifrån föreliggande och alternativa förslag görs samt att förtydliganden kring ansvarsfrågan, gränsdragningar, samverkan och budgetmässiga förutsättningar görs. Att en Närdemokrati- och medborgardialognämnd skapas med ansvar för förebyggande arbete, medborgarrelaterade frågor, mötesplatser, samverkans- och samordningsfrågor samt för att arbeta proaktivt utifrån Malmökommissionens slutsatser i syfte att bidra till att Malmö blir den unga, globala och moderna stad man strävar efter att vara. Att kontaktcenterutredningen återupptas och beslutas kring, att implementeringen av eventuella förändringar genomförs, samt att relevanta verksamheter placeras i den föreslagna Närdemokrati- och medborgardialognämnden. Att de resurser som idag finns samlade i Välfärdsavdelningen fördelas ut till respektive nämnder som man arbetar mot idag så att den kompetensen följer med den aktuella nämnden inför uppbyggnationen av förvaltningen. Att respektive ny nämnd och förvaltning ges möjlighet att skapa den egna interna organisationen efter den verksamhetens behov, utmaningar och utvecklingsområden. Att verksamheterna på central nivå och nämndsnivå avseende ekonomi, HR och kommunikation ses över så att den mest effektiva organisationen kan skapas. Att berörda verksamheter bjuds in i att med sin kompetens delta i det fortsatta arbetet med att ta fram en hållbar och långsiktig nämndsorganisation i Malmö stad. 16 (16) Ordförande Anders Nilsson Stadsområdesdirektör Ronny Andersson

169 Bihang 2016 Nr Malmö stad Stadsområdesnämnd Innerstaden 1 Protokollsutdrag Sammanträdestid kl. 17:00 Sluttid: 21:00 Plats Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Västra Rönneholmsvägen 39 A Nils Anders Nilsson (S), Ordförande Stefana Hoti (MP), Vice ordförande Ramtin Masoumi Ashjerdi (M), Andre vice ordförande Ann-Marie Hansson (S) Martin Christian Hjort (S) Jolanta Payne (S) Anne Nilsson (M) Stefan Olofsson (M) Stefan Pettersson (L) Ortwin Lobbes (SD) Michael Hård af Segerstad (SD) Abdulkhadir Said (S), Ersättare Joel Nordström (V), Ersättare Lena Björk (S) Sven Christer Folke Jönsson (S) Juan Bautista Moya Briceno (S) Carl Hammarström (M) Andrzej Kazimierz Luczak (M) Sasha Steneram (M) Linda Eklund (L) Ulf Blomström (SD) Lena Johansson (SD) Rikard Vroland, Avdelningschef Åsa Jensen, Avdelningschef Pia Hesselroth Tegel, Avdelningschef Per Lindholm, Avdelningschef Eva Freud Boudebba, HR-chef Mats Rosengren, Ekonomichef Lena Pripp, Enhetschef Petrus Brynte, Enhetschef Margareta Karlsson, Enhetschef Linda Norbeck, Planeringssekreterare Stefana Hoti Justering Protokollet omfattar 104

170 170 Bihang 2016 Nr Översyn av den kommunala organisationen STK SOFI Sammanfattning Stadsområdesnämnd Innerstaden har fått ta del av utredningen Översyn av den kommunala organisationen, och beretts möjlighet att yttra sig över densamma. Utredningen har initierats då man sett att Malmö stad har ett antal större utmaningar som nuvarande organisation med framför allt stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden och arbetsmarknads- gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden inte fullt ut kunnat möta. I förslaget till ny organisation föreslås att ett antal facknämnder bildas, samt att verksamheten för Områdesutveckling och sociala resursnämnden delas mellan befintliga och nyskapade nämnder. Beslut Stadsområdesnämnd Innerstaden beslutar att godkänna förslaget till yttrande avseende översyn av den kommunala organisationen och skicka det vidare till kommunstyrelsen. Yrkanden Ramtin Massoumi (M) yrkar avslag för förvaltningens yttrande och tillstyrker styrgruppens förslag, med två tillägg avseende att vuxenutbildningen ska överföras till gymnasienämndens ansvarsområde samt att det skapas en näringslivs- och arbetsmarknadsnämnd. Ordförande Anders Nilsson (S) yrkar bifall till föreslaget yttrande. Beslutsgång Ordförande Anders Nilsson (S) finner att det finns två förslag till beslut, nämligen ordförande Anders Nilssons (S) yrkande om att besluta utifrån föreslaget yttrande samt Ramtin Massoumis (M) förslag om avslag för förvaltningens yttrande och tillstyrkande av styrgruppens förslag, med två tillägg. Nämnden bifaller detta genom acklamation. Ordförande Anders Nilsson (S) finner efter acklamation att nämnden bifaller förslaget om att besluta att anta föreslaget yttrande. Särskilda yttranden, reservationer Ramtin Massoumi (M), Stefan Olofsson (M) samt Anne Nilsson (M) inkommer med skriftlig reservation. Stefan Petersson (L) inkommer med ett särskilt yttranden. Ortwin Lobbes (SD) avser att inkomma med ett särskilt yttrande.

171 Bihang 2016 Nr Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse, organisationsöversyn i Malmö stad Yttrande över Översyn av den kommunala organisationen STK G-Tjänsteskrivelse, ksau , Remissversion-Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter Remissversion organisationsöversyn Särskilt yttrande L KS Organisationsöversyn

172 172 Bihang 2016 Nr 158 4

173 Bihang 2016 Nr

174 174 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stad Sociala resursnämnden 1 (25) Datum Adress Baltzarsgatan 4 Diarienummer SRN Yttrande Till Kommunfullmäktige Översyn av den kommunala organisationen STK Sociala resursnämnden beslutar att lämna följande yttrande: Sammanfattning Sociala resursnämnden ställer sig positiv till föreslagen organisationsförändring och anser det lämpligt med en uppdelning på fem nämnder enligt föreliggande förslag. Uppdelningen ger respektive nämnd utökade möjligheter att fokusera på sina respektive målgrupper. Yttrande Sociala resursnämnden kommer att lämna synpunkter utifrån angivna rubriceringar i utredningen. Nämnden kommer också att kommentera remissens särskilt utvalda frågeställningar. Vidare kommer sociala resursnämnden att särskilt kommentera placeringen av några av de verksamheter som finns inom förvaltningen. Generella synpunkter Sociala resursnämnden ställer sig positiv till föreslagen organisationsförändring och anser det lämpligt med en uppdelning på fem nämnder enligt föreliggande förslag. Nämnden menar att den nya organisationen kan bidra till en tydlig styrning och ett tydligt ansvar för utmaningarna: barns uppväxtvillkor, likvärdiga insatser, stöd och service, hemlöshet, försörjningsstöd, kompetensförsörjning samt brukares och invånares möjligheter till inflytande. Inför att den nya organisationen träder i kraft vill nämnden framhålla att det är centralt att det avsätts resurser i samband med avslut/uppstart samt möjligheten att ansöka om omstruktureringsanslag även för Det rör sig exempelvis om resurser inom ekonomi, HR, arkiv, med flera. Det är också viktigt att säkerställa rutiner för överlämnande av information och kunskaper till de nya organisationerna samt att säkra värdefull kompetens. Det måste också finnas en tydlig ansvarsfördelning gällande vem som ansvarar för vad i samband med att de nya organisationerna träder i kraft.

175 Bihang 2016 Nr 158 Sociala resursnämndens synpunkter utifrån förslagens ändamålsenlighet (25) Barn och ungas uppväxtvillkor Sociala resursnämnden instämmer i att den föreslagna organisationen bedöms ändamålsenlig utifrån att likvärdiga insatser kan erhållas över hela staden genom att antalet berörda förvaltningar minskar och får tydligare uppdrag vilket ger förutsättningar för ett hela Malmö - perspektiv på barn och ungas uppväxtvillkor. Färre nämnder kan också ge ökad möjlighet till att kraftsamla kring kommissionens rekommendationer. I den nya organisationen är det viktigt att hitta ändamålsenliga samverkansformer på lokal nivå med befolkningen, stadens förvaltningar, externa myndigheter och civilsamhället. Likvärdiga insatser, service och omsorg över hela staden Sociala resursnämnden instämmer i att den föreslagna organisationen skapar bättre förutsättningar för en ökad likställighet för Malmöborna vid bedömning av bistånd och i tillgången till insatser, service, vård och omsorg. Nämnden vill specifikt lyfta att inrättandet av en funktionsstödsnämnd och att samla insatserna inom området socialpsykiatri skapar bättre förutsättningar för helhetssyn kring brukaren. Att alla Malmöbor, oberoende av var i staden de bor, ska ha samma rätt och ges samma villkor är centralt, inte minst ur rättssäkerhetsaspekten. Likvärdig service innebär dock inte nödvändigtvis att servicen som ges ska se likadan ut över hela staden. Olika grupper kan ha behov av olika insatser och det är viktigt att inte låta kreativiteten hämmas utan att tillåta olika arbetssätt och metoder utifrån individens/gruppens behov. Sammanhållet grepp för att möta hemlöshet Sociala resursnämnden anser det positivt att antalet berörda förvaltningar med ansvar för hemlöshetsfrågan minskar och instämmer i att detta underlättar och tydliggör möjligheten till samverkan med fastighetsägare. Sociala resursnämnden stället sig positiv till att tekniska nämnden får ett tydligare uppdrag i förhållande till hemlösheten. Placeringen har en tydlig koppling till tekniska nämndens bostadsförsörjningsuppdrag och nämnden anser att det är positivt att det görs en tydlig ansvarsfördelning inom hemlöshetsfrågan. Fler i arbete och färre i försörjningsstöd Sociala resursnämnden anser att det är positivt med en renodlad arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd som med ett tydligt uppdrag kan fokusera på att få fler i arbete och möjliggöra individuella lösningar. I utredningen föreslås försörjningsstödet organiseras i individ- och familjeomsorgsnämnden. Nämnden kan se fördelar med denna placering utifrån socialtjänstens helhetssyn. Nämnden vill betona att det är centralt att det finns ett tydligt uppdrag kring samarbete mellan individ- och familjeomsorgsnämnden och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden där samsyn och gemensamma politiska mål kring olika målgrupper är viktiga faktorer. Nämnden tror också att en separat gymnasienämnd skapar bästa förutsättningar för att fler elever avslutar sina utbildningar med godkända betyg, vilket ger dem bättre förutsättningar på arbetsmarknaden. Samverkan mellan gymnasienämnden och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden är därmed centralt.

176 176 Bihang 2016 Nr (25) En organisation som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och en god arbetsmiljö med syfte att minska sjukfrånvaro och personalomsättning Sociala resursnämnden instämmer i att nämnder med tydligt uppdrag skapar förutsättningar för god arbetsmiljö och trygghet i uppdraget. Nämnden vill dock betona betydelsen av att det skapas förutsättningar för förvaltningarna att arbeta med att bygga förtroende, tillit och att skapa tydlighet i rollerna. En grundläggande del i uppbyggnaden av de nya förvaltningarna är att arbeta både med strategi, struktur- och kulturfrågor. Ledarna behöver ges utrymme att fokusera på ledarskapet och det behövs således tillräckliga resurser i form av administrativt stöd. Nämnden vill också betona vikten av delaktighet och att tillvarata medarbetarnas egen kraft att förändra. Detta ökar sannolikheten för organisationen och medarbetarna att arbeta gränsöverskridande. Medborgarinflytandets och kunskapsalliansernas möjligheter Sociala resursnämnden instämmer i att organisationsförändringen skapar möjligheter att pröva nya metoder, modeller och funktioner som gynnar utvecklingen av medborgarinflytandet. En förutsättning för detta är att organisationen ges tydliga uppdrag som ligger i linje med en önskvärd utveckling. Det är viktigt att behålla och utveckla de samverkansformer och kunskapsallianser, med interna och externa aktörer, som fungerar bra i nuvarande organisation. När nya arbetssätt byggs upp i de nya organisationerna ser nämnden också möjlighet att utveckla nya kunskapskapsallianser. Sociala resursnämndens synpunkter utifrån förutsättningar för den nya organisationen Politisk organisation och demokrati Nämnden instämmer i vikten av att utveckla former för dialog med Malmöbor. Med fackförvaltningar får Malmöbon en tydligare ingång till respektive instans. Sociala resursnämnden vill betona vikten av att tillvarata de dialogforum som finns idag, allt från brukardialog i verksamheterna till mer öppna medborgardialoger. Det är angeläget att ta tillvara på den stora erfarenhet och kunskap som Malmöborna har om sin stad och att nyttja denna för vidareutveckling och förbättringar. I den framtida organisationen är det centralt att stärka banden mellan medborgarkontor, mötesplatser och fackförvaltningarna för att säkerställa att de synpunkter som kommer in når rätt instans. Det finns också behov av ett fortsatt utvecklingsarbete kring att fördjupa brukainflytandet och samverkan med olika brukar- och anhörigorganisationer. Ledning och styrning Gällande övergripande ledning och styrning vill sociala resursnämnden framhålla regeringens pågående utredning Tillitsdelegationen när det gäller principer för styrning och ledning av de nya organisationerna. Delegationen som är inriktad på offentlig sektor syftar till utveckla en mer tillitsbaserad styrning med fokus på medarbetarnas kunskap.

177 Bihang 2016 Nr 158 Utredningen kommer även ta avstamp i hur välfärdssektorn kan gå från New public managment modeller som på många håll tenderat att resultera i allt för detaljerad styrning, redovisning, mätning och kontroll vilket medfört att anställda använder en stor del av sin arbetstid till att dokumentera sitt eget arbete. Utredningen syftar till att ta fram ny styrning av välfärden där medarbetarnas erfarenheter, brukarnas upplevelser och forskningens insikter kommer att vara centrala. Sociala resursnämnden vill framhålla att det är viktigt att den kunskap som kommer från utredningen tas med i styr- och ledningsmodeller och principer i Malmö stad. Sociala resursnämnden har i sitt utvecklingsarbete utgått från en kunskapsbaserad socialtjänst och vill lyfta att det är viktigt att detta arbete fortsätter i de nya organisationerna. Nämnden vill också framhålla att även om styrningsmodellerna förändras framöver kommer det i förvaltningarna att finnas fortsatt behov av tydliga uppföljningsmodeller (25) Sociala resursnämnden stödjer utredningens förslag om en ledningsorganisation som följer principen, nämnd, förvaltningschef, avdelningschefer med verksamhetsansvar samt stabsansvar, enhetschefer och sektionschefer sektionschefer främst i verksamhetsavdelningarna. Sociala resursnämnden vill betona nyttan av att även ha enhetschefer på stabsnivå inte minst utifrån ett nära ledarskap i en stor förvaltning. I stora organisationer är det viktigt med tydliga roller och ansvar, detta kan underlättas av en tydlighet i titulatur samt en titulatur som är gemensam och återspeglar de faktiska arbetsuppgifterna. Kommunal organisation och reglering Sociala resursnämnden vill framhålla betydelsen av att nämnderna får ett tydligt uppdrag gällande samverkan och förebyggande arbete i sina reglementen. Det är också angeläget att nämnderna organiseras på ett sätt så det inte byggs upp onödiga sekretessgränser. Samverkan Sociala resursnämnden vill betona vikten av samverkan över förvaltningsgränserna. Det är centralt att det skapas förutsättning för en utökad samverkan i den nya organisationen, däribland är delaktighet, tillit och flexibilitet viktiga faktorer. Sociala resursnämnden arbetar med idéburet offentligt partnerskap (IOP) för att lösa olika frågor för nämndens målgrupper, till exempel utsatta EU-medborgare. IOP är en partnerskapsmodell för hur offentliga och idéburna sektorer kan komplettera varandra när det gäller stödinsatser för olika utsatta grupper. Nämnden har också avsiktsförklaringar gällande långsiktig samverkan med sex organisationer, varav tre är kvinnojourer. Nämnden vill framhålla att det är viktigt att fortsätta denna typ av samarbete med den idéburna sektorn. Sociala resursnämnden vill även framhålla att det i nämndernas reglementen ska framgå att samverkan ska ske.

178 178 Bihang 2016 Nr 158 Digitalisering Sociala resursnämnden instämmer i betydelsen av att bejaka och driva den digitala utvecklingen vad avser välfärdtjänster och ny teknik och vill framhålla att det är viktigt att den når samtliga delar av organisationen. Sociala resursnämnden anser att stadskontoret behöver ha en samordnande roll när det gäller system som är övergripande och att driva den digitala utvecklingen framåt. Eftersom förvaltningarna utifrån sina respektive områden har specialistkunskap är det angeläget att förvaltningarna är delaktiga i arbetet. När ansvar fördelas till förvaltningar är det centralt att adekvata resurser tillförs. Sociala resursnämnden vill också påtala vikten av att samverka mellan förvaltningarna kring gemensamma system genom bland annat likvärdiga utbildningar och samma utbildningsmaterial för att säkerställa god och likvärdig service till brukarna och en gemensam kunskapsbas för medarbetarna. Det är viktigt att systemen utvecklas för att klara kraven i Malmö stads framtida plattform, riktlinjer för informationssäkerhet, krav utifrån personuppgiftslagen samt offentlighet och sekretesslagen. Nämnden vill framhålla att det är angeläget med lösningar för säker inloggning i de system som kräver det, här är till exempel Siths-kort en lösning. Vidare vill sociala resursnämnden betona vikten av att det skapas möjlighet till sekretesshantering även utanför de stora verksamhetssystemen och att systemet med krypterad e-post blir mer tillgängligt. På verksamhetsnivå kan digitaliseringen innebära att hitta andra arbetssätt än de som verksamheten tidigare arbetat utifrån, exempelvis att gå från pappersform till digitala lösningar gällande ansökningar, återkommande rapporteringar eller liknande. Ytterligare utvecklingsområden är e-hälsa, digitala möten och att i högre utsträckning använda e-learning. Vidare vill nämnden betona vikten av att den statistik som finns tillgänglig och samlas in också analyseras. Analyserna är centrala för att kunna driva utvecklingen framåt och ibland tenderar analyser att vara bristfälliga i förhållande till materialet som samlas in. Det är därför angeläget att fokusera på relevant statistik och analys av denna. Sociala resursnämndens synpunkter utifrån remissens särskilt utvalda frågeställningar: Hur ska arbetsmarknadsfrågorna placeras i organisationen för att på bästa sätt stödja utvecklingen av en ändamålsenlig organisation? Frågan är hur ansvarskedjan för försörjningsstödet och stödet för fler Malmöbor i arbete kan stärkas. Sociala resursnämnden anser att förslaget om att skapa en arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd är positivt. Arbete och sysselsättning är en av Malmös stora utmaningar och nämnden anser därför att det är bra att fokusera arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens uppdrag på detta. Samverkan med individ- och familjeomsorgsnämnden är centralt utifrån försörjningsstödet, men även med Invandrarservice och kring nyanlända. Nämnden anser att det är positivt att arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden får ett tydligt uppdrag kring att bygga upp lokala samverkansarenor. 5 (25)

179 Bihang 2016 Nr Nämnden vill också lyfta Framtidens hus som ett gott exempel på hur arbetet kring arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor kan bedrivas och medföra positiva effekter för Malmöborna. Sociala resursnämnden ställer sig frågande till valet av organisatorisk tillhörighet i kulturnämnden som föreslås i utredningen. Detta då nämnden finner antingen arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsnämnden eller individ- och familjeomsorgsnämnden som mer lämpliga placeringar utifrån den tydliga kopplingen till arbetsmarknads- och försörjningsstödsfrågorna. Hur löser vi ansvarsfrågan om initiativ och verkställighet av geografiska satsningar kring stadens utveckling som spänner över flera nämnder och som involverar externa samarbetspartners? Sociala resursnämnden anser att det är av stor vikt med ett tydligt formulerat uppdrag och ansvarsfördelning utifrån detta. Det är centralt att ta vara på erfarenheterna från stadsområdenas lokala arbete och Malmö stad måste säkerställa att detta arbete inte avstannar i den nya organisationen. Nämnderna måste arbeta tillsammans med de frågor som riskerar att hamna i mellanrummen och som spänner över flera nämnder, såsom tidiga insatser för barn och unga, trygghet i bostadsområden samt att fånga upp och tillvarata medborgarinitiativ. Det gäller också samverkan på lokalt plan med polis, räddningstjänst, frivilligorganisationer med flera. Nya former bör utvecklas för hur Malmö stad arbetar med dessa frågor. Sociala resursnämnden anser att frågan bör utredas vidare, men att det är lämpligt att stadskontoret har en samordnande roll. Större satsningar kan med fördel göras i programform där resurser från berörda förvaltningar avsätts. Hur det preventiva arbetet som idag bedrivs av avdelningarna för områdesutveckling ska organiseras för att säkerställa likvärdiga förutsättningar utifrån lokala behov och kvalitet i arbetet? Gällande det universella förebyggande arbetet som bedrivs i områdesutvecklingsavdelningarna anser sociala resursnämnden att detta framöver på ett strategiskt plan bör samordnas från stadskontoret. Utifrån att trygghets- och säkerhetsenheten på stadskontoret rymmer samordning av preventivt arbete för ett tryggare Malmö såväl som arbetet med hållbarhetsintegrering hade enheten kunnat vara en lämplig placering. Beroende på arbetets inriktning kan till exempel program initieras som spänner över flera förvaltningar. Det är av stor betydelse att arbetet har en tydlig ansvarsfördelning, men att stadskontoret har en samordnande och uppföljande roll. Vidare anser sociala resursnämnden att respektive förvaltningsledning är centrala för förankring. Sociala resursnämnden vill betona vikten av att samtliga nämnder har ett tydligt uppdrag i sina reglementen gällande det förebyggande arbetet, men att kommunstyrelsen har det samordnande uppdraget. Det preventiva arbetet måste ske i geografiska områden och utgå från lokalbefolkningens behov. Denna fråga bör också utredas vidare så att Malmö stad tar tillvara det lokala områdesutvecklingsarbetet på ett bra sätt. 6 (25)

180 180 Bihang 2016 Nr 158 Sociala resursnämndens synpunkter utifrån förslag till ny nämndsorganisation 7 (25) Sociala resursnämndens synpunkter gällande Förändrad nämndstruktur Sociala resursnämnden ställer sig positiv till en uppdelning i fem nämnder. Nedan lämnar sociala resursnämnden sina synpunkter utifrån föreslagen organisation. Gällande placeringen av verksamheter kommenteras dessa under rubriken för den nämnd där de föreslås placeras, det vill säga, att de verksamheter som utredningen föreslår ska tillhöra vård- och omsorgsnämnden kommenteras under rubrik vård- och omsorgsnämnden. Verksamheter som saknas i utredningen kommenteras under den nämnd där sociala resursnämnden anser att verksamheten bör tillhöra. Detta specificeras också i bilagan. Sociala resursnämnden saknar i utredningen vissa av de gemensamma funktioner som idag används av både stadsområdesförvaltningarna och Sociala resursförvaltningen såsom till exempel praktiksamordning och hjälpmedelscentrum. Nämnden vill betona betydelsen av att även fortsättningsvis skapa gemensamma processer kring dessa frågor, oavsett var dessa funktioner ska organiseras. Vård- och omsorgsnämnd Sociala resursnämnden är positiv till att det bildas en vård- och omsorgsnämnd och en funktionsstödsnämnd, eftersom det ökar möjligheterna att fokusera på respektive nämnds kärnfrågor och målgrupp. Utifrån befolkningsutvecklingen prognostiseras antalet äldre i Malmö öka de kommande åren och nämnden ser det som positivt att äldreomsorgen får ett tydligt fokus i vård- och omsorgsnämnden. Att samla verksamheterna medför goda förutsättningar för likvärdig service och utvecklad kvalitetsuppföljning för både kommunala och privata boenden, här är vård- och boendeförmedlingen en viktig verksamhet. Äldrevägledare för teckenspråkiga: Verksamheten är idag organisatoriskt placerad på stadsområde Söder, som med medel från Sociala resursförvaltningen ansvarar för att bedriva verksamheten. Sociala resursnämnden kan inte se verksamhetens placering i ärendet, men finner det lämpligt att den är placerad i vård och omsorgsnämnden, då verksamheten vänder sig till dövblinda äldre i Malmö stad. Dietister: Det pågår en utredning hos kommunstyrelsen som handlar om möjligheten att inrätta en sammanhållen stödfunktion för Malmö stads kostverksamheter med placering under servicenämnden. Syftet är att stadens kostverksamheter ska kunna erbjuda likvärdig service, öka kompetensen kring livsmedelsupphandling och underlätta kompetenssatsningar. Inom Sociala resursförvaltningen finns två dietister anställda och sociala resursnämnden ser stora fördelar i att de organiseras tillsammans med kommunens övriga kostverksamheter som arbetar övergripande och strategiskt inom mat och måltider. En sammanhållen kostfunktion ger ökade möjligheter till fokus på uppdraget, utveckla kompetens och driva kvalitetsutvecklingsfrågor. Då skolsidans kostverksamhet är organiserad under servicenämnden och även stödfunktionen föreslås lokaliseras här, förespråkar sociala resursnämnden att även dietistverksamheten lokaliseras under servicenämnden.

181 Bihang 2016 Nr 158 Sociala resursnämnden vill även lyfta möjligheten att tidsmässigt samordna införandet av en sammanhållen stödfunktion med förändringen i nämndsorganisationen (25) Funktionsstödsnämnd Sociala resursnämnden ställer sig positiv till en renodlad funktionsstödsnämnd, då detta skapar en helhet kring brukaren. Centrala begrepp i LSS-lagstiftningen är delaktighet, självbestämmande och inflytande, liksom kontinuitet och helhetsyn. Sociala resursnämnden anser att en egen funktionsstödsnämnd ger bättre förutsättningar till att leva upp till intentionerna i lagstiftningen. Nämnden kommer att ansvara för helheten, det vill säga biståndshandläggare, HSL-personal och verksamhet riktad till personer med funktionsnedsättning. Nämnden kommer att arbeta med biståndsbeslut enligt LSS och socialtjänstlagen. Sociala resursnämnden anser inte det lämpligt med en gemensam nämnd där äldreomsorgsfrågor och frågor kopplade till LSS-lagstiftningen samlas, därför stödjer nämnden föreliggande förslag. Antalet brukare i behov av äldreomsorg är betydligt fler än antalet brukare i behov av LSS- insatser, men flera av brukarna inom funktionsstödsområdet har livslånga insatser. Med en stor och växande äldreomsorg ser sociala resursnämnden risker om LSSområdet och äldreomsorgen skulle samlas inom samma nämnd då LSS-målgruppen riskerar att hamna i kläm. Vidare anser nämnden att det är positivt att socialpsykiatrin organiseras inom funktionsstödsnämnden, då detta bidrar till en helhetssyn med brukaren i fokus. Nämnden ser också stora utvecklingsmöjligheter inom området socialpsykiatri och anser att det finns större möjligheter till samlat grepp kring socialpsykiatrin inom en funktionsstödsnämnd. En renodlad funktionsstödsnämnd ger också bättre förutsättningar för styrning, ledning och verksamhetsutveckling. Nämnden ser också möjligheter att inom funktionsstödsnämnden utveckla arbetet med brukarinflytande och brukardialog. Sociala resursnämnden vill också upplysa om att det finns externa placeringar som är kopplade till LSS eller SoL. En genomgång behöver göras kring vilken nämnd respektive placering bör tillhöra. Socialpsykiatri: Sociala resursnämnden instämmer med föreslagen placering av socialpsykiatrin och anser att området kan få ett mer fokuserat grepp inom en förvaltning som är mindre till storleken. Nämnden ser stora fördelar med att samla verksamheter med koppling till socialpsykiatrin under samma nämnd, såsom stödboendena Bangatan och Västra Skrävlinge för personer med psykiska funktionsnedsättningar och missbruk, boendestöd, Handkraft (arbetsinriktad verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning), IPS (Individual Placement and Support) med flera. Nämnden finner det positivt att man inom funktionsstödsnämnden samlar insatser både inom SoL och LSS för målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning vilket skapar förutsättning för kvalitetssäkring och utveckling. Att utifrån graden av psykisk funktionsnedsättning kunna erbjuda individanpassade lösningar så som LSS-boende PK3, stödboende eller boendestöd (egen lägenhet med boendestödjare som utövar tillsyn och ger stöd) är en förutsättning för en effektiv fördelning av resurser som samtidigt är direkt styrd av brukarnas individuella behov.

182 182 Bihang 2016 Nr 158 Med ett ökat fokus på målgruppen ser nämnden större möjligheter att bedriva utvecklingsarbete i frågor såsom minskad ohälsa, rehabilitering samt fler i sysselsättning. Nämnden vill framhålla vikten av samverkan med psykiatrin och individ- och familjeomsorgsnämnden då flera av brukarna har dubbeldiagnoser och i vissa fall även missbruksproblematik. Boendestöd: Boendestöd är en SoL- insats som är riktad mot personer med psykiska funktionsnedsättningar. Boendestödet till denna målgrupp är idag organiserat i stadsområdena, men sociala resursnämnden finner det lämpligt att verksamheten och biståndsbesluten gällande boendestöd framöver organiseras i funktionsstödsnämnden, detta då verksamheten har en nära koppling till socialpsykiatrin. I april 2015 beslutade kommunfullmäktige att även inrätta boendestöd enligt SoL riktat mot personer med lindring utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd. Denna verksamhet är placerad inom sociala resursnämnden till följd av att kunskapen om målgruppen samt att övriga insatser som bedrivs enligt LSS finns inom förvaltningen. Nämnden ser framöver ett ökat behov att utveckla boendestödsverksamheten riktad mot målgruppen för att möjliggöra för fler personer att bo kvar i egen lägenhet med boendestöd. Personligt ombud: Sociala resursnämnden saknar verksamheten personligt ombud i utredningen. Personligt ombud är en icke lagstadgad verksamhet som arbetar med personer som har en psykisk funktionsnedsättning. Vissa av personerna är personkretsbedömda och omfattas av LSS-lagstiftningen andra får SoL- insatser och har kanske endast kontakt med individoch familjeomsorgen eller psykiatrin. Sociala resursnämnden anser att verksamheten bör placeras i funktionsstödsnämnden eftersom merparten av brukarna har koppling till psykiatrin och verksamheten därför gynnas av att ligga nära socialpsykiatrin. HSL: Sociala resursnämnden förutsätter att det överförs tillräckligt med legitimerad personal för att säkerställa patientsäkerheten. För att skapa en helhetssyn med brukaren i fokus är det viktigt att det finns legitimerad personal dygnet runt inom den egna organisationen. Att dela legitimerad personal med vård- och omsorgsnämnden medför brister i sammanhållen patientdokumentation och patientjournaler, sekretessgränser och minskar möjligheterna för en helhetsyn kring brukaren. Sociala resursnämnden vill därför betona betydelsen av att det finns legitimerad personal dygnet runt i funktionsstödsnämnden. I nuvarande organisation är nattsjuksköterskeverksamheten samlad i ett stadsområde. Sociala resursnämnden förespråkar att tjänsterna inom verksamheten fördelas mellan vård- och omsorgsnämnden och funktionsstödsnämnden. Om verksamheten i helhet flyttas till vård- och omsorgsnämnden och funktionsstödsnämnden behöver köpa tjänsten är det viktigt att ekonomiska medel förs över till funktionsstödsnämnden. Vidare vill sociala resursnämnden lyfta betydelsen av samverkan med vård- och omsorgsnämnden samt möjligheten till samordnad kompetensutveckling och utbildningsinsatser. Detta är viktigt för att säkerställa att legitimerad personal och omvårdnadspersonal inom förvaltningarna har gemensam kunskapsbas inom HSL-området vilket kan underlätta samverkan mellan förvaltningarna. Sociala resursnämnden vill vidare lyfta att HSL-området med fördel placeras centralt inom förvaltningen. 9 (25)

183 Bihang 2016 Nr Kontaktperson LSS: Kontaktperson LSS finns inte med i förslaget. Då kontaktperson är en insats som kan sökas av personer som omfattas av LSS förespråkar sociala resursnämnden att verksamheten placeras i funktionsstödsnämnden. Syninstruktörer: I förslaget är verksamheten placerad i funktionsstödsnämnden, då verksamheten endast arbetar med äldre personer anser sociala resursnämnden istället att verksamheten bör överföras till vård- och omsorgsnämnden. Individ- och familjeomsorgsnämnd Sociala resursnämnden ställer sig positiv till att det bildas en individ- och familjeomsorgsnämnd, vilket bidrar till ett helhetsgrepp kring bland annat försörjningsstöd samt barn och ungas uppväxtvillkor, dock behöver man förtydliga distriktsnämndernas uppdrag i förhållande till socialnämnden. Distriktsnämnderna kan med fördel vara organiserade med geografisk utgångspunkt, exempelvis utifrån den indelning skolan använder sig av. Då det är en stor mängd individärenden per år behöver det även finnas en fungerande modell för hur ordförandeskapet ska se ut. Sociala resursnämnden vill också betona vikten av samverkan mellan individ- och familjeomsorgsnämnden och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden utifrån försörjningsstödet. Sociala resursnämnden ställer sig positiv till att verksamheterna sexuell hälsa och kvinnofridsprogrammet organiseras i individ- och familjeomsorgensnämnden. Nämnden vill lyfta att dessa verksamheter med fördel placeras strategiskt i förvaltningen. Sociala resursnämnden ser beröringspunkter i det strategiska arbetet gällande jämställdhet, antidiskriminering, social hållbarhet, folkhälsa, sexuell hälsa, våld i nära relation samt trygghet och säkerhetsarbete (placerat på enheten för trygghet och säkerhet på stadskontoret). Dessa frågor är nära sammanlänkade och på ett strategiskt plan kan nämnden se vinster i utökad och strukturerad samverkan mellan de tjänster som arbetar samordnande med dessa frågor. Sexuell hälsa: Inom verksamheten sexuell hälsa samordnas arbetet med sexuell hälsa i Malmö stad. Inom verksamheten finns också tidsbegränsade projekt finansierade av folkhälsomyndigheten som riktar sig mot individ- och familjeomsorgen respektive äldreomsorgen samt ensamkommande barn och unga. Nämnden instämmer i föreslagen placering inom individoch familjeomsorgsnämnden och ser vinster med att verksamheten hålls samman. Detta då det finns synergieffekter i att hålla det strategiska och det operativa arbetet (i form av projekten) samlat, bland annat gällande behovsanalyser, uppföljningsmetoder, utbildningar, kunskapsspridning, lärande och stöd. 10 (25)

184 184 Bihang 2016 Nr (25) Organisationsstöd: Sociala resursnämnden vill lyfta att verksamheten ger bidrag till organisationer inom det sociala området som har kopplingar till såväl individ- och familjeomsorgsområdet som vård och omsorg och funktionsstöd. Sociala resursnämnden förespråkar en placering inom funktionsstödsnämnden då den största andelen medel går till föreningar som är kopplade till denna typ av verksamhet, till exempel Fontänhuset och samlokalisering gällande föreningar inom funktionsnedsättningsområdet. Verksamheten består av två utvecklingssekreterare och sociala resursnämnden anser att verksamheten ska behållas samlad eftersom det gör den mindre sårbar och ger handläggarna bättre förutsättningar att ge bra stöd och service till föreningslivet i Malmö. Inom Malmö stad hanterar ett flertal förvaltningar bidrag till organisationer. Nämnden anser att möjligheten till en digital en väg in -lösning till verksamheterna som ger bidrag till organisationer bör undersökas. En sådan lösning borde underlätta för medborgaren även om verksamheterna är organiserade inom olika förvaltningar. Tillståndsenheten: Tillståndsenheten arbetar enligt metoden ansvarsfull alkoholservering, vilken, förutom förstärkt tillsyn och utbildning av restaurangpersonal även inkluderar långsiktig och effektiv samverkan med andra myndigheter och med branschen. Tillståndsenhetens arbete är genom metoden starkt knutet till det förebyggande arbetet på området och frågorna om alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Då verksamheten har starka kopplingar till det förebyggande arbetet, folkhälsa och trygg- och säker stad ställer sig sociala resursnämnden bakom föreslagen placering. Tillståndsenheten är på Sociala resursförvaltningen placerad i Kansli- och utvecklingsavdelningen, med nära koppling till nämndsadministrationen, nämnden förespåkar en liknande placering i individ- och familjeomsorgsnämnden. Vidare förespråkar sociala resursnämnden att beslut om tillstånd fattas av individ- och familjeomsorgsnämnden och inte av distriktsnämnderna. Stödhusen Bangatan och Västra Skrävlinge: Stödhusen är boenden riktade till hemlösa personer med ett aktivt missbruk och psykisk ohälsa, så kallad samsjuklighet. Sociala resursnämnden förespråkar att samla verksamheterna inom området socialpsykiatri inom en nämnd för att uppnå bäst effektivitet för målgruppen. Nämnden anser därför att dessa verksamheter bör placeras i funktionsstödsnämnden. ACT-teamet (Assertive community treatment): I ärendet föreslås att verksamheten ACT placeras i individ- och familjeomsorgsnämnden. Sociala resursnämnden anser att denna verksamhet bör placeras inom funktionsstödsnämnden då syftet med ACT-teamet är att bättre kunna ge ett allsidigt stöd åt personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. Nyanlända utifrån lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen): Kommunfullmäktige beslutade i maj 2016 om bosättningsprocess för nyanlända som anvisats enligt bosättningslagen. Sociala resursnämnden fick i uppdrag att bedöma behov av boenden för målgruppen, göra beställningar av boenden hos tekniska nämnden samt ge praktiskt stöd till målgruppen. Tekniska nämnden fick i uppdrag att införskaffa boenden åt målgruppen utifrån beställning från sociala resursnämnden samt att samordna arbetet med att ta fram andra boendealternativ.

185 Bihang 2016 Nr I förslaget till ny organisation framgår inte var den del av bosättningsprocessen som tillhör sociala resursnämndens uppdrag har placerats. Sociala resursnämnden utgår från att den placeras i individ- och familjeomsorgsnämnden. Mosippan: Mosippan är ett genomgångsboende för nyanlända flyktingar och invandrare. Sociala resursnämnden förespråkar därför att verksamheten placeras i individ- och familjeomsorgsnämnden men nära anknytning till verksamheten kopplad till nyanlända utifrån bosättningslagen. Invandrarservice: Invandrarservice samarbetsparter är främst de statliga myndigheterna: Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelsen, Skatteverket samt andra kommuner. Internt samarbete sker främst med vuxenutbildningen, SFI och språkintroduktion mm. Enligt förslaget kommer SFI att organiseras under arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Sociala resursnämnden vill framhålla att Invandrarservices samarbete med SFI har stor betydelse. Invandrarservice samhällsorienteringskurser samt all information som lämnas till nyanlända utgör en stor del av mottagningens arbetsuppgifter och har nära koppling till utbildningsområdet. Att erbjuda god service till en målgrupp, som med hänsyn till bakgrund och liknande har högst skiftande förutsättningar, kräver en anpassad och mångsidig kompetens. Sådan kompetens skapas lättast om man har breda kontaktytor samt samlat informationsflöden. Sociala resursnämnden kan därför se fördelar med att Invandrarservice istället organiseras under arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Sociala resursnämnden vill dock framhålla att Invandrarservice beslutar om och betalar ut försörjningsstöd enligt Socialtjänstlagen (under max 3 månader och i ca 45 % fall bara en gång). Vid en eventuell tillhörighet till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden finns behov av att utveckla lämplig lösning för kopplingen till en socialnämnd. Överförmyndaren: Avdelningen för överförmyndarärenden är idag organisatoriskt placerad inom Sociala resursförvaltningen, men har en egen nämnd. Nämnden anser att det har varit positivt för överförmyndarverksamheten att ha varit en egen avdelning och att tillhöra en förvaltning som kan ge stöd i form av HR, ekonomi och kommunikation. Sociala resursnämnden väljer att inte lämna ytterligare synpunkter då överförmyndarnämnden inkommer med ett eget yttrande. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Sociala resursnämnden är positiv till förslaget att arbetsmarknad-, vuxenutbildnings- och gymnasienämnden delas i två nämnder. Sysselsättning är en av Malmös stora utmaningar och eftersom det är en hög arbetslöshet i Malmö ser sociala resursnämnden det positivt att nämndens uppdrag avgränsas och koncentreras på arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågor. En renodlad arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd kan fokusera på att få fler personer i arbete eller studier samt möjliggör individuella lösningar. 12 (25)

186 186 Bihang 2016 Nr (25) Nämnden vill betona vikten av samverkan med individ- och familjeomsorgsnämnden vad gäller försörjningsstöd och utifrån etablering av nyanlända och invandrare. Gymnasienämnden Sociala resursnämnden ser positivt till att ordna gymnasiefrågorna i en egen nämnd. Gymnasieutbildningen utgör en grundläggande faktor för ungdomars förutsättningar på arbetsmarknaden. Befolkningsutvecklingen i Malmö kommer att medföra ett ökat elevunderlag även i gymnasieskolan. Då flera elever saknar behörighet till gymnasiet finner nämnden det angeläget att särskilt fokusera på dessa frågor, där bland annat övergången mellan grundskola och gymnasieskola är viktig. Då många elever går introduktionsprogrammet vill nämnden lyfta att det är viktigt att fortsätta utvecklingsarbetet kring denna målgrupp samt fokusera mer på det uppsökande arbetet med syfte att fler gymnasieelever ska fullfölja sin utbildning. Med den regionala utvecklingen, bland annat i form av ESS, ser nämnden också en möjliget att utveckla specialutbildningar och att samverka med företag som etablerar sig i regionen kring praktik och framtida arbetstillfällen. Verksamheter som överförs till annan nämnd Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC): Verksamheten RIKC har ett kommunövergripande uppdrag och arbetet sträcker sig över flera områden såsom arbetsmarknad, utbildning, kultur, antidiskriminering, sociala frågor och hälsa. RIKC är i förslaget placerade inom kulturnämnden, sociala resursnämnden anser att en bättre placering för verksamheten är i arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Detta eftersom arbete och utbildning är ett av de viktigaste områdena att arbeta med för att öka inkluderingen av Malmös romska befolkning. Nämnden anser att utbildnings- och arbetsperspektivet är en mer betydelsefull infallsvinkel för verksamhetens placering än vad kulturperspektivet är. Nämnden vill särskilt lyfta vikten av att beakta verksamhetens breda uppdrag bland annat vad gäller arbetet med nationella minoriteter och finner en central placering i förvaltningen lämplig. Ansvar som flyttas till tekniska nämnden: Sociala resursnämnden ställer sig positiv till att tekniska nämnden föreslås få ett tydligare ansvar för att införskaffa boenden och bostäder av tillfällig och permanent karaktär. Samlandet av verksamheter som på olika sätt har koppling till bostadsmarknaden skapar en ökad tydlighet och stärker förutsättningarna för att minska bostadsbristen och därmed hemlösheten. Samverkan och tydlighet i ansvarsfördelningen är central ur både bostadspolitiska och socialpolitiska perspektiv. Nämnden anser också att det är bra att tillsynen för övergångslägenheterna flyttas till tekniska nämnden. Mötesplatser som är föreningsdrivna: Gällande tillhörigheten av föreningsdrivna mötesplatser så föreslår utredningen att dessa placeras i fritidsförvaltningen. De mötesplatser som nämns i ärendet som har koppling till sociala resursnämndens organisationsbidrag är Mötesplats Otto, Barn i start (BIS) och Kamratföreningen Comigen. Sociala resursnämnden vill framhålla att BIS och Comigens mötesplatser inte är riktade mot allmänheten.

187 Bihang 2016 Nr (25) BIS fick för tkr för sin gruppverksamhet och sociala insatser. Målgruppen för BIS verksamhet är barn och ungdomar mellan 7 och 20 år och deras anhöriga med erfarenhet av traumatiska upplevelser från hemlandetet eller under flykten till Sverige. Comigen mottog under tkr. Sociala resursnämnden ger organisationsbidrag till mötesplatserna genom verksamheten organisationsstöd. Organisationsbidraget kan exempelvis gå till utveckling av verksamheten, sociala insatser, utbildningar samt personal och lokaler. Sociala resursnämnden fördelade för verksamhetsåret 2016 organisationsstöd till 82 organisationer, merparten av dessa har lokaler som fungerar som mötesplatser för föreningens egna medlemmar. Sociala resursnämnden föreslår därför att ovannämnda mötesplatser inte ska ingå i ärendet, utan att de fortsatt hanteras inom organisationsstödet som föreslås placeras i funktionsstödsnämnden. Gällande mötesplats Otto ger sociala resursnämnden bidrag till föreningen ensamkommandes förbund som driver mötesplatsen, under tkr. Själva mötesplatsen finansieras dock till viss del av kommunstyrelsen och är en öppen mötesplats. Sociala resursnämndens övriga synpunkter Verksamhetssystem: Verksamhetssystem såsom exempelvis Lifecare-Procapita utgör viktiga verktyg för en stor del av förvaltningarnas arbete. Det är angeläget att det finns resurser på den egna förvaltningen för att hantera systemen. Förvaltningarnas systemansvariga utgör också en central roll för systemförvaltarna på stadskontoret när det gäller att utveckla verksamhetssystemen, det är därmed viktigt att det finns en samverkan mellan funktionerna. Funktioner på respektive förvaltning: Till följd av att några av de nya fackförvaltningarna blir förhållandevis stora vill sociala resursnämnden framhålla behovet av att det är ett antal funktioner som bör finnas inom den egna organisationen. Jurist, upphandlare och arkivarie utgör exempel på sådana funktioner. Jurister och upphandlare finns främst på stadskontoret idag. Sociala resursnämnden anser att det i fortsättningen även behövs en central samordnad kompetens inom dessa frågor men att möjligheten också bör beaktas att fördela vissa resurser till de nya fackförvaltningarna. Alternativet är att förvaltningarna själva inrättar denna typ av befattningar/funktioner. Stabsfunktioner i de nya förvaltningarna: Nämnden ser en vinning i att skapa staber med stor och bred kompetens samt tydliga roller för att kunna stötta verksamheten på bästa sätt. Jurist, arkivarie, nämndsadministration, huvudregistrator, kvalitets- och utvecklingstjänster, IT- och lokalsamordning m m utgör viktiga funktioner i staben. Nämnden kan se en vinning i att vissa funktioner inom staberna ordnas på liknande sätt över staden, till exempel lokalsamordning. Det är också av stor betydelse att det sker ett samarbete förvaltningarna emellan. Vissa stabsfunktioner i de nya förvaltningarna kommer att bli stora. Sociala resursnämnden har erfarenhet från att vara en stor förvaltning och det finns vinning i att inrätta avdelningar för kansli- och utvecklingsfrågor, där kvalitetsfrågorna utgör en viktig del. Det är också centralt med stabila organisationer kring intern kontroll och målstyrning.

188 188 Bihang 2016 Nr 158 För att främja kontinuerlig kompetensutveckling vill nämnden betona vikten av att det finns resurser för utbildningar och utbildningssamordning. Förslagsvis bör även avdelningar i staben delas in i ytterligare chefsled såsom enhetsnivå. Detta underlättar även ett nära chefskap, vilket är en av förutsättningarna för en bättre arbetsmiljö. Erhållande av adekvata resurser: Sociala resursnämnden vill betona vikten av att förvaltningarna erhåller adekvata resurser och kompetenser i samband med organisationsförändringen, såväl personella som ekonomiska resurser inom HR, ekonomi, planering, och administration. För att främja en gemensam organisationskultur i de nya nämnderna finns det fördelar med att arbetet med att inventera, synkronisera och utarbeta nya rutiner görs tidigt i processen. Resurser och kompetenser för hantering av verksamhetssystem vad avser registrering av behörigheter samt övrig systemadministration behövs också. Kommunstyrelsen: I enlighet med vad som anges i utredningen anser sociala resursnämnden att det finns behov att se över kommunstyrelsens organisation. I samband med detta är det viktigt att tydligöra ansvar mellan stadskontoret och de nya förvaltningarna. Nämnden vill betona att det finns ett fortsatt behov av att stadskontoret har en styrande, samordnande och stödjande roll i tvärsektoriella frågor. De områden som sociala resursnämnden särskilt ser berörs av den nya organisationen är välfärdsavdelningen och enheten för trygghet och säkerhet. Vissa strategiska funktioner från dessa avdelningar skulle kunna ingå i den nya organisationen. I samband med översynen kan också beaktas om tjänster inom juridik, upphandling och kommunikation kan ingå i de nya organisationerna. Vidare behöver ansvarsfördelningen vad gäller krisledningsarbetet tydliggöras. Det är centralt att det finns en tydlig ansvarsfördelning och att det framgår vem som tar det samordnande ansvaret i samband med en kris samt att det finns en fungerande krisstödsorganisation. Sociala resursförvaltningens nya förvaltningskontor: I september samlokaliseras delar av Sociala resursförvaltningen. Förvaltningskontoret kommer att bestå av cirka 400 arbetsplatser fördelat på kontorsrum och arbetsplatser i kontorslandskap samt en besöksdel särskilt anpassad för att ta emot externa besök på entréplan. Förvaltningen vill lyfta att denna lokal bör nyttjas även efter Malmö stads nya organisation. Strävan är att lokalen ska vara miljöcertifierad. Certifiering erhålls efter ett år om kraven är uppfyllda. 15 (25)

189 Bihang 2016 Nr (25) Bilaga Kommentar: Röd text innebär verksamheter där sociala resursnämnden föreslår annan placering än utredningens förslag. Grönmarkerade verksamheter innebär att antingen har verksamheten inte varit med i originaltabellen eller så har information om verksamhetens placering saknats. Vidare ges en kort kommentar eller hänvisning i tabellens högerspalt. Verksamheter som överförs från stadsområdesnämnderna Verksamhet Fritid Kultur Vård & omsorg Bibliotek Bellevuegårdsbiblioteket Bunkeflostrandsbiblioteket Limhamnsbiblioteket Tygelsjöbiblioteket Kirsebergsbiblioteket Husiebiblioteket Rosengårdsbiblioteket Lindängebiblioteket Oxiebiblioteket Garaget Mötesplatser unga med organisatorisk tillhörighet i Malmö stad SOF Väster: Basement fritidsgård (12-19 år) Tygelsjö fritidsgård (12-19 år) Aktivitetshuset (åk 1-24 år) Fritidsgård Lyktan (6-12 år) Mötesplats Bunkeflo (12-19 år) Mötesplats Klagshamn (12-19 år) SOF Norr: Segevångs fritidsgård (13-18 år) Annan nämnd Kommentar sociala resursnämnden

190 190 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Fritid Kultur Vård & omsorg Kirsebergs fritids- och kulturhus (13-18 år, samt Kirsebergs fritidsklubb åk 4-6) Rörsjöns fritidsgård (13-18 år) Johannes fritidsgård (12-17 år) Ungdomens hus (alla åldrar, lokaler för uthyrning till förenings-, företags- och kommunal verksamhet) Arena 305 (15-25 år) Ung fritid (12-16 år) Fältgruppen SOF Öster: Annan nämnd Individ & familj Kommentar sociala resursnämnden 17 (25) Ungdomshuset (ungdomar i alla åldrar) Tegelhuset (ungdomar och vuxna) SOF Söder: Nydala fritidsgård (åk 4-9) Lindängen fritidsgård (åk 4 gym) Oxie fritidsgård (12-17 år) Allaktivitetshuset på Hermosdal (6 år och uppåt) Allaktivitetshuset på Lindängen (6 år och uppåt) Gnistan (6-14 år) Framtidens hus Se kommentar sidan 5

191 Bihang 2016 Nr Verksamhet Fritid Kultur Vård & omsorg SOF Innerstaden: Annan nämnd Kommentar sociala resursnämnden 18 (25) Stenkula fritidsgård (11-18 år) Dammfri fritidsgård (11-18 år) Sofielunds fritidsgård (11-18 år) Mötesplats Seved (barn, unga och vuxna) Mötesplatser unga föreningsdrivna helt/delvis finansierade av avdelning för områdesutveckling SOF Väster: Flamman (9-20 år) SOF Norr: SOF Öster: Tjejer i förening (tjejer och unga kvinnor) SOF Söder: 4H-gård (barn och ungdomar i skolåldern) SOF Innerstaden: Arrangörsskolan Moriskan (ungdomar i alla åldrar) Unga möts i Sofielund UMIS (ungdomar alla åldrar) Bryggeriet (alla åldrar, men främst barn och unga) Fryshuset (framförallt barn och unga) Spiritus Mundi (framförallt barn och unga) Rörelsens gatans röst och ansikte RGRA (ungdomar)

192 192 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Fritid Kultur Vård & omsorg Mötesplats unga föreningsdrivna helt/delvis finansierade av annan förvaltning Mötesplats Otto finansiering från Sociala resursförvaltningen (främst ensamkommande unga i alla åldrar, men öppet för alla besökare) HabiTat Q finansierad av kommunstyrelsen och fritidsförvaltningen (mötesplats för unga HBTQpersoner i ålder år) Spelens hus finansiering från Fritidsförvaltningen (ungdomar) BIS barn i start finansiering från Sociala resursnämnden (nyanlända barn och unga) Kamratföreningen Comigen finansiering från Sociala resursnämnden (alla åldrar) Mötesplatser för äldre SOF Väster: Limhamns mötesplats SOF Norr: Havsuttern Mötesplats Kirseberg Vänkretsen SOF Öster: Seniorum Träffpunkten Annan nämnd Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Kommentar sociala resursnämnden Se kommentar sid 13. Se kommentar sid 13. Se kommentar sid (25)

193 Bihang 2016 Nr Verksamhet Fritid Kultur Vård & omsorg SOF Söder: Lindgårdens mötesplats SOF Innerstaden: Dammfrigården Tuppen Annan nämnd Kommentar sociala resursnämnden 20 (25) Medborgarservice på mötesplatser Mötesplats Kirseberg Framtidens hus i Lindängen Kompassens öppna förskola (Innerstaden) Mötesplats Seved Tuppen (Innerstaden) Familjens hus Holma infocenter Medborgarservice på bibliotek Oxiebiblioteket Garaget (Innerstaden) Bellevuegårdsbiblioteket Medborgarservice på förvaltningskontor eller annan plats SOF Söder, Eriksfältsgatan 28 A SOF Innerstaden, Bergsgatan 54 SOF Väster, Apoteksgatan 7 SOF Väster, Individ- och familjeomsorg, Hålsjögatan 8 SOF Öster, Varda, Ramels väg 41

194 194 Bihang 2016 Nr 158 Verksamheter som överförs från sociala resursnämnden Verksamhet ALMA Kvinnofrid Plattform Malmö Socialarbetare för ungdomar MST Konsultationsteamet Maria Malmö SSK Polis Chatt Familjeteamet Ungdomstjänst Stödcentrum Kriscentrum Malmö Koncept Karin Samtalsmottagning Kompetenscentrum Boende kvinnor o barn Borgen Boende heder Utredning & insats Familjerätten Familjestöd COPE ALHVA Familjerådgivning Umgåsen Enebacken Boende & integration (ca 9 boende) Myndighet EKB Boende EBO IoF boende o stöd, vuxna Lönngården, Hasselgården, Disponentvillan Individ & familj Funktionsstöds Vård & omsorg Annan nämnd Kommentar sociala resursnämnden 21 (25)

195 Verksamhet Individ & familj Bihang 2016 Nr 158 Funktionsstöds Vård & omsorg Annan nämnd Kommentar sociala resursnämnden Stödhuset, Bangatan Sociala resursnämnden förespråkar placering i funktionsstödsnämnden, se kommentar sid 11. Stödhuset V Skrävlinge Sociala resursnämnden förespråkar placering i funktionsstödsnämnden, se kommentar sid 11. Fribo Beijers hus Handkraft Social jour Bostad först, Genomgångsboenden IoF behandling o stöd, vuxna Kvinnoteamet MIKA (stöd till personer som säljer, köper, byter eller konsumerar sexuella tjänster) ACT-team Sociala resursnämnden föreslår placering i funktionsstödsnämnd, se kommentar sid 11. Uppsökande verksamhet, vuxna Aktivitetshuset IPS (arbetsrehab) Öppenvårdshuset Gustav Augustenborg behandlingshem o eftervård (25)

196 196 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Individ & familj Funktionsstöds Vård & omsorg Annan nämnd Avenboken behandlingshem Avenbokens Rebo, Rebo-bo LSS Nordöst PK 3 (ca 13 boende) LSS Sydväst PK 3 (ca 12 boende) Invandrarservice Ev. arbetsmark marknads- och vuxenutbildnings ningsnämnden Kommentar sociala resursnämnden Sociala resursnämnden kan se fördelar med placering i arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsnämnden, se kommentar sid 12. Mosippan (Ej kryss i originaltabell), se kommentar sid 11. LSS-bostäder PK 1&2 (6 enheter) Daglig verksamhet (ca 6 sektioner) Daglig verksamhet o sysselsättning (ca 9 sektioner) Verksamheten består av 8 sektioner Kontaktpersonsverksamhet (Ej med i originaltabell), se kommentar sid 9. Personligt ombud (Ej med i originaltabell), se kommentar sid 9. Omsorg, vård och stöd Habilitering Dietist Servicenämnden Se kommentar på sid (25)

197 Verksamhet Individ & familj Bihang 2016 Nr 158 Funktionsstöds Vård & omsorg Annan nämnd Kommentar sociala resursnämnden Syninstruktör Verksamheten främst riktad mot äldreomsorg, se kommentar sid 9 Anhörigstöd LSS Fröet Stödfamilj LSS x Högåkersringen Kastanjeplatsen Elinelund Dukatgatan (Ej med i originaltabell) Sommarkollo Vomb/Finnhult (Ej kryss i originaltabell) Ledsagning, avlösning (3 sektioner) Personlig assistans (8 sektioner) Bo LSS Vård- och boendeförmedlingen Tillståndsenheten Överförmyndarnämnd Se kommentar sid 12. Romskt informationsoch kunskapscenter Se kommentar sid 13. Kulturnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildnings ningsnämnden Sexuell hälsa Organisationsstöd (Ej med i originaltabell) Tobakstillsyn (25)

198 198 Bihang 2016 Nr (25) Ordförande Carina Nilsson Nämndssekreterare Jesper Salö Reservationer Fredrik Sjögren (L) reserverar sig mot beslutet. Noria Manouchi (M), Elisabeth Elgh (M), och Magnus Olsson (M) reserverar sig mot beslutet. Särskilda yttranden Vänsterpartiet (V) anmäler att de avser inkomma med ett särskilt yttrande i ärendet. Sverigedemokraterna (SD) anmäler att de avser inkomma med ett särskilt yttrande i ärendet.

199 Bihang 2016 Nr 158 [OBS! Inkommen efter justering] 199 Reservation Malmö Sociala resursnämnd Ärende: Översyn av stadsområdesnämndernas och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet. SRN Bättre sent än aldrig. Moderaterna i Malmö var redan från början emot förslaget att splittra staden i tio olika stadsdelsnämnder. När socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet efter många år inte längre kunde förneka den orättvisa och dåliga servis malmöborna mötte i stadens verksamheter så föreslog man en halvering av stadsdelsnämnderna blev de tio stadsdelarna till fem stadsområden. Nu, tre år senare så föreslår alltså den styrande minoriteten ytterligare en omorganisation. Att strukturera om en så stor del av Malmö stads verksamhet kostar både mycket pengar och mycket tid. Hade det socialdemokratiska styret lyssnat nå Moderaternas förslag så hade malmöborna besparats på stora kostnader. Det viktiga nu är att man ser till att renodla facknämnderna ordentligt. Det ska vara tydligt för invånarna i staden vart man vänder sig ang. specifika frågor. Det är även viktigt att politikerna kan djupdyka och utbilda sig ordentligt i sitt område, detta för att kunna fatta så goda och korrekta beslut som möjligt. Att arbetslinjen är försummad i Malmö stad är en underdrift och det rimliga är att jobbfokuset blir stort i denna omorganisation. När närmare en miljard skattekronor betalas ut i bidrag varje år så behöver de styrande politikerna inse att mer måste göras. Ett steg i detta är att försörjningsstöden hamnar under den nya arbetsmarknadsnämnden. Detta för att så väl som möjligt kombinera arbetsförberedande insatser och utbildning med att ställa krav. Slutligen så saknar den moderata gruppen i sociala resursnämnden en särskild spalt i uppdelningen på vart olika verksamheter ska hamna. Det är inte minst mest rättvis gentemot de skattebetalande malmöborna att man ser över vilken verksamhet som kan drivas i annan regi än den kommunala. Att en spalt presenterats med dessa verksamheter hade varit mest ärligt. Moderaterna inkommer med sin samlade reservation i kommunstyrelsen. Det vi moderater i sociala resursnämnden särskilt vill peka på är ovanstående punkter. Malmö Noria Manouchi (M) Elisabeth Elgh (M) Magnus Olsson (M) Vice ordförande Med instämmande av: Gharib Aly (M) Farishta Sulaiman (M) Niclas Röhr (M)

200 200 Bihang 2016 Nr 158 Reservation Malmö Sociala resursnämnd Ärende: Översyn av den kommunala organisationen STK Det är glädjande att Sociala resursnämnden ser fördelarna med att dela arbetsmarknads-, vuxenutbildnings-, och gymnasienämnden (AVGN) i en arbetsmarknads-, och vuxenutbildningsnämnd samt en separat gymnasienämnd. Genom att bilda en egen nämnd för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna med ett tydligt uppdrag skapas bättre förutsättningar för de som står utanför arbetsmarknaden att bli självförsörjande, vilket även påverkar barns uppväxtvillkor på ett positivt sätt. Liberalerna har även i samtalen varit drivande för att det i remissversionen skapas en separat gymnasienämnd och tillhörande förvaltning. Dessa frågor skiljer sig i karaktären från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna. Medan de senare syftar till att få ut arbetslösa eller nyanlända Malmöbor i arbete och förbättra de senares etablering i samhället samt till att förbättra för näringslivet syftar gymnasiefrågorna däremot till att ge alla unga en god utbildning. Båda uppdragen är lika viktiga med arbetsmetoderna och målgrupperna skiljer sig åt. Därför ställer sig Liberalerna bakom att en separat gymnasienämnd och en gymnasieförvaltning skapas. Det är dock viktigt att tydligt koppla ekonomiskt bistånd till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna i den kommunala förvaltningen för att fokus ska ligga på insatser på att få individerna i arbete. Så har också gjorts i städer som Helsingborg, Uppsala och Halmstad. De individer vars huvudsakliga problem är av ett annat slag än att de saknar arbete behöver ett utvecklat samarbete med de sociala nämnderna och en god samordning måste här ske. Därför föreslår Liberalerna att Malmö ska överföra ansvaret för ekonomiskt bistånd från föreslagna individ- och familjeomsorgsnämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Därmed blir det även logiskt att Framtidens hus, som har en tydlig koppling till såväl arbetsmarknads-, som försörjningsstödsfrågor, organiseras under arbetsmarknads-, och vuxenutbildningsnämnden såsom Sociala resursnämnden föreslår. Det är bra att Sociala resursnämnden lyfter behovet av att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stadskontoret och de nya förvaltningarna inte minst vad gäller arbetet med trygghet och säkerhet samt kommunens krisledningsarbete. Risken finns att det nuvarande arbetssättet inte utan problem går att införliva i den nya organisationen och till nya rutiner och därför behöver detta uppmärksammas.

201 Bihang 2016 Nr Istället för att endast föra över verksamheter knutna till de nuvarande nämnderna till de nya nämnderna behöver dock en genomgång göras för att se vilka verksamheter som bättre kan samordnas med privata initiativ eller tas över av dessa. Detta perspektiv lyser med sin avsaknad i det av nämnden antagna yttrandet. Liberalerna ser positivt på nämndens synpunkter om att Romskt informations- och kunskapscenter (RIKS) bör placeras under arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen eftersom utbildnings- och arbetsperspektivet bör prioriteras. Det finns även ett viktigt förebyggande arbete i den budgetrådgivning som ges och som borde koordineras bättre med övrigt arbete inom det sociala området. Budgetrådgivningen ligger idag organisatoriskt under miljöförvaltningen. Malmöbor som kommer till budgetrådgivningen har klart övervägande ett arbete men klarar inte av att få ekonomin att gå ihop. Det är en målgrupp som riskerar att hamna i ett behov av försörjningsstöd i framtiden. Därför kan budgetrådgivningen med fördel organiseras under Individ- och familjeomsorgsnämnden, där stödet för Malmöbornas livssituation kan stärkas. Slutligen vill Liberalerna påpeka att när Sociala resursnämnden instämmer i remissversionens skrivning om att organisationsförändringen skapar nya möjligheter att prova nya metoder för att utveckla medborgarinflytandet ser vi det som självklart att den motion vi har lagt om att även facknämnderna åtminstone inledningsvis bör vara öppna för medborgarna bifall eftersom detta är just en sådan ny metod. Då vi inte fick gehör för våra yrkanden avger vi denna reservation. Malmö Fredrik Sjögren (L) Med instämmande av: Narcis Spahovic (L)

202 202 Bihang 2016 Nr 158 Översyn av stadsområdesnämndernas och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet SRN Särskilt yttrande Vi i Sverigedemokraterna ställer oss positiva till den nya nämndsorganisation som styrgruppen föreslår. Vi delar också till stora delar den skrivelse som SRN föreslår. Dock har vi en annan uppfattning under vilken nämnd kostnader för socialbidrag ska sorteras. Vi har uppfattningen att den nämnd som föreslås hantera arbetsmarknad och vuxenutbildningen rimligen också bör hantera problematiken med höga kostnader för socialbidrag.. Magnus Olsson (SD) Peter Jangbro (SD) med instämmande av: Ola Johansson (SD) Jane Olin (SD)

203 Bihang 2016 Nr Sociala resursnämnden 24 augusti 2016 SÄRSKILT YTTRANDE Till dagordningspunkt 3: Översyn av stadsområdesnämndernas och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet. Vänsterpartiet vill betona att den stora frågan i Malmö är att välfärden är underfinansierad. Denna omorganisering löser inte det problemet. Ska man göra en omorganisering måste målet vara att skapa en jämlikare och mindre segregerad stad. I det för staden gemensamma övergripande politiska dokumentet Malmökommissionen finns flera bra förslag på lösningar i den riktningen, vi kan bara beklaga och förundra oss över att Malmökommissionens rapport och förslag inte nämns med ett enda ord i hela remissen. Samma gäller resonemang om behovet av ökade resurser till välfärden. Vänsterpartiet menar att det är en förutsättning; att remissförslaget kompletteras med förslag hur Malmökommissionens resultat tillvaratas och att välfärd, vård och omsorg behöver mer resurser. Vi har även farhågan, att den administrativa förändring som föreslås av ansvaret för arbetet mot hemlöshet inte är tillräcklig, för att tackla både den ekonomiska, strukturella, och den sociala hemlösheten i Malmö. Den nya organisationen kan endast bli ett verkningsfullt redskap om politiken satsar mycket mer offensiv mot segregering och brister i välfärden, för ett hållbart Malmö. Susanne Björkenheim, Vänsterpartiet

204 204 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stad Fritidsnämnden 1 (16) Datum Adress Henrik Smithsgatan 13 Diarienummer FRI Yttrande Till Kommunfullmäktige Remiss angående Översyn av den kommunala organisationen STK Fritidsnämnden beslutar att lämna följande yttrande: Sammanfattning Fritidsnämnden ställer sig generellt positiv till föreslagen organisationsförändring. Remissförslagets uppdelning på fem facknämnder ger större möjligheter för förvaltningarna att fokusera på sina målgrupper och bidrar till likabehandling av malmöborna. Vidare ställer sig fritidsnämnden mycket positiv till en överflyttning av samtliga fritidsgårdar till nämndens ansvar, då detta klart förbättrar möjligheterna till en samlad bild av verksamheterna och ökar möjligheterna till ett effektivare resursutnyttjande och kompetensutveckling. Grunderna för den föreslagna uppdelningen av verksamheter som överförs från stadsområdena är dock något otydlig och kräver en fortsatt process innan beslut. Fritidsnämnden ger i sitt yttrande förslag på placering av de verksamheter som överförs, men detta ska ses som ett underlag till fortsatt process under hösten. Nämndens förslag bygger på den verksamhetsbeskrivning som finns att tillgå på intranätet samt utifrån den åldersgrupp som verksamheten vänder sig till. Ett flertal mötesplatser bedriver likvärdig verksamhet som fritidsgårdarna, varför det ter sig mest effektivt att samordna dessa verksamheter under samma nämnd. Med verksamhetsbeskrivningarna som grund föreslår därför fritidsnämnden att samtliga fritidsgårdar samt flertalet mötesplatser för unga överförs till fritidsnämnden. Yttrande Fritidsnämnden lämnar i yttrandet synpunkter utifrån utredningens förslag samt relevanta rubriceringar i remissen. Fritidsnämndens uppdrag och ansvar är tydligt avgränsat, varför många av de förändringar som belyses i utredningen har ringa eller endast marginell påverkan på förvaltningens uppdrag. Fritidsnämndens yttrande fokuserar därför främst på de områden som i större grad påverkar nämndens uppdrag. Generella synpunkter Fritidsnämnden ställer sig generellt positiv till föreslagen organisationsförändring. Remissförslagets indelning på fem facknämnder ger större möjligheter för förvaltningarna att fokusera på sina målgrupper och bidrar till likabehandling av malmöborna.

205 Bihang 2016 Nr (16) Det är av vikt att omorganisationen ges högsta prioritet fram till beslut men också fram till genomförandet och under hela Att resurser avsätts för förflyttning och eventuella avslut och uppstarter, både ekonomiskt och personellt. Omorganisationen kräver en tydlig styrning och ansvarsfördelning för att alla berörda ska känna så stor delaktighet som möjligt i förändringen och för att information och kunskaper inte ska gå förlorade. Likaså är det av vikt att i största möjliga mån säkerställa att värdefull kompetens inte går förlorad genom omorganisationen. Förslagets ändamålsenlighet Barn och ungas uppväxtvillkor Fritidsnämndens uppdrag är att möjliggöra meningsfull fritid för alla malmöbor. Ett rikt föreningsliv har en viktig roll i barns och ungdomars uppväxtvillkor, varför ett av fritidsnämndens viktigaste uppdrag är att stödja och möjliggöra goda villkor för föreningslivet. Det är dock tydligt att för dagens barn och ungdomar behövs mer än föreningslivets traditionella insatser. Behovet av spontana aktiviteter och skapande av mötesplatser har ökat. Att arbeta främjande och förebyggande för att stärka barns och ungdomars uppväxtvillkor är av högsta prioritet och kräver god samverkan mellan flera berörda förvaltningar. Med färre nämnder ökar möjligheterna till samverkan och med tydligare ansvarsfördelning finns det bättre förutsättningar för en ökad likabehandling och tillgänglighet i hela staden. Omorganisationen 2013 när det skapades facknämnder med tydlig ansvarsfördelning har påvisat många fördelar. Ett exempel på detta är fritidsnämndens samarbete med grundskoleförvaltningen rörande simundervisning. Efter omorganisationen sker all simundervisning på lika villkor för alla barn i årskurs två, oberoende av vilken skola de tillhör. En samverkan mellan nämnderna som skapar en organisation för och struktur på elevernas simundervisning som gör Malmö till en av de ledande kommunerna i landet avseende skolsimmet. Fler i arbete och färre i försörjningsstöd Att arbeta med arbetslöshet och försörjningsfrågor är inte fritidsnämndens primära uppdrag. Frågorna är dock av stor vikt för staden som helhet. Ett samlat grepp för att kunna fokusera på att få fler malmöbor i sysselsätning och bättre rustade för arbete är av vikt, vilket möjliggörs enligt föreslagen organisationsförändring. En separat gymnasienämnd enligt remissförslaget ger ökade möjligheter för att skapa goda förutsättningar för att fler elever fullföljer sin utbildning, vilket därmed ökar deras chanser på arbetsmarknaden. Det finns samtidigt en tydlig koppling mellan arbete och försörjningsfrågor. Detta gör att det finns andra organisatoriska möjligheter än den i remissen föreslagna, men oavsett hur verksamheterna organiseras krävs stor samverkan. Fritidsnämnden har en positiv inställning till att möjliggöra praktikplatser och förmedla bidrag till lönebidragsanställningar i föreningslivet. För detta är det av vikt att ha en god samverkan mellan berörda myndigheter och civilsamhälle.

206 206 Bihang 2016 Nr 158 En organisation som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och en god arbetsmiljö med syfte att minska sjukfrånvaro och personalomsättning Fritidsnämnden ser positiva möjligheter med den föreslagna organisationen för att skapa ett tydligare uppdrag och därmed också förutsättningar för att skapa en god arbetsmiljö med minskad sjukfrånvaro och personalomsättning. Det är dock av absolut vikt att processen kring omorganisationen sker med stor delaktighet och att resursmässiga förutsättningar ges för att möjliggöra uppbyggnad av nya förvaltningar. Både i nya förvaltningar och mottagande förvaltningar behövs förutsättningar för att bygga ny organisation och att genom delaktighet skapa en grund för gemensamma strategi- och kulturfrågor. Det är viktigt att ta tillvara den kompetensresurs som medarbetarna utgör och den förändringsbenägenhet som finns hos personalen. Då ökar sannolikheten för en lärande organisation och en stärkt personalpolitik. Ledarna har en viktig roll i organisationsförändringar. I en förändringsprocess är det av yttersta vikt att ledarna kan fokusera på ledarskapet och att administrativa resurser sätts in för att avlasta cheferna. Medborgarinflytandets och kunskapsalliansernas möjligheter Fritidsnämnden ser positivt på att barn och ungas inflytande ska stärkas och säkras i alla nämnder. Enligt remissförslaget ska alla nämnder samverka och ta ansvar för det lokalt baserade stadsutvecklingsarbete som redan pågår i staden. Fritidsnämnden vill dock påtala vikten av att det för varje utvecklingsområde utses ansvarig nämnd, då projekt annars riskerar att falla mellan stolarna. Fritidsnämnden anser därför att det lokalt baserade stadsutvecklingsarbetet helst bör hållas samman under en nämnd, förslagsvis på stadskontoret eller under individ- och familjeomsorg. Som påtalats ovan ligger det i alla nämnders uppdrag att ta ansvar för och att vara delaktig i stadutveckling och medborgardialog, men fritidsnämnden ser ingen möjlighet att vara drivande och ha ett sammanhållande ansvar. Av remissen framgår att det finns ett antal olika forum för medborgarinflytande. En översyn av dessa ska göras enligt utredarna, men det framgår inte av vem. Fritidsnämnden anser att en översyn är nödvändig och att det är av vikt att det tydliggörs vem som gör denna och att en tidplan tas fram. I annat fall finns uppenbara risker för att medborgarinflytandet minskar eller att malmöborna tappar i tilltro till kommunens dialog med medborgarna. Fritidsnämnden ser positivt på att nya möjligheter till medborgarinflytande prövas med olika modeller och metoder. Det är dock av vikt att värdet att befintliga forum utvärderas innan de eventuellt ersätts med nya modeller. Civilsamhällets har en viktig roll i Malmös utveckling. Arbetet med en lokal överenskommelse med idéburen sektor pågår. Fritidsnämnden är mycket angelägen om att detta arbete fortskrider som planerat och att förutsättningarna för samverkan med civilsamhället utvecklas. I enlighet med Malmökommissionens slutsats ligger det i alla nämnders ansvar att samverka med civilsamhället. 3 (16)

207 Bihang 2016 Nr 158 Förutsättningar för den nya organisationen Fritidsnämnen instämmer i att det är av stor vikt att utveckla ledarskapet, både det politiska och inom förvaltningarna. Det som i utredningen nämns som kända framgångsfaktorer för att nå förändringens syfte och mål är av vikt, men arbetet måste påbörjas omgående. Omorganisationen är omfattande och berör samtliga nämnder och bolag i större och mindre utsträckning. Ska förändringen leda till positiva resultat är det av vikt att både chefer och medarbetare involveras i ett tidigt skede (16) Politisk organisation och demokrati Fritidsnämnden ställer sig positiv till den föreslagna organisationen och ser stora möjligheter för att malmöbornas intresse och engagemang ökar för staden, när organisationen blir tydligare. Stärkta medborgardialoger är positivt. I ett nära samarbete med civilsamhället finns ökade möjligheter att ta tillvara malmöbornas engagemang och kreativitet. Ledning och styrning I utredningen påtalas vikten av att beakta helhetsperspektivet i Malmö, vilket fritidsnämnden ställer sig helt bakom. Det påtalas vikten av att samverka och att arbeta gränsöverskridande, vilket är både viktigt och nödvändigt. Det är dock av yttersta vikt att beakta det som redan finns både bland formella styrdokument och i pågående projekt och nätverk. En översyn bör göras, då en del inte längre fyller någon funktion. För mindre förvaltningar är det inte alltid möjligt att delta i kommunövergripande projekt och nätverk, då personella resurser saknas. Samverkan ska ske i så stor utsträckning som möjligt, men det är av vikt att det finns ett tydligt uppdrag eller syfte med samverkan. Den ska fylla en adekvat funktion och inte enbart bli ett informationsforum. Den digitala kommunikationstekniken kan användas i större utsträckning för överförande av information. Enligt utredningen skapar den nya organisationen tydligare ansvarsområden vilket innebär ökade möjligheter till tydliga mål och fördjupad kompetens både hos politikerna och hos tjänstepersonerna. Fritidsnämnden vill dock påpeka att för området folkhälsa är ansvaret otydligt. Det framgår inte vad som menas med begreppet och vem som har huvudansvar för det. Möjligt att det finns olika perspektiv i beaktande, men då kan det behöva tydliggöras. Det är vidare möjligt att olika nämnder kan ha ansvar för olika hälsoområden, men det behöver förtydligas. Fritidsnämnden vill betona vikten att ansvarig nämnd utses för att driva folkhälsofrågorna och ha det sammanhållande ansvaret för att kunna möta slutsatserna i Malmökommissionen. Fritidsnämnden ställer sig bakom den ledningsorganisation som förespråkas i förslaget. Att stärka ledarskapet men även medarbetarskapet är av vikt för att skapa grunderna för ett hållbart arbetsliv. Delaktighet är av stor vikt, både bland medarbetarna men även i samverkan med de fackliga organisationerna. Ett tydligt ledarskap som fokuserar på verksamhetens uppdrag tillsammans med engagerade medarbetare, skapar en bra grund för god arbetsmiljö.

208 208 Bihang 2016 Nr 158 Kommunal organisation och reglering Fritidsnämnden vill framhålla vikten av att kommunfullmäktige antar nya reglementen i samband med omorganisationen, så att nämndernas ansvarsområden och arbetsuppgifter blir tydliga. Samverkan Fritidsnämnden anser att förutsättningarna för att Malmö på ett positivit sätt ska nå framgång med stora utmaningar som staden har, är att facknämnderna har en ökad samverkan, både inom och mellan nämnderna. Nämnden vill understryka vikten av samverkan med civilsamhället. Arbetet med en lokal överenskommelse med idéburen sektor pågår. Fritidsnämnden är mycket angelägen om att detta arbete fortskrider som planerat och att förutsättningarna för samverkan med civilsamhället utvecklas. Fritidsnämnden anser att det av nämndernas reglemente bör framgå vikten av samverkan och nämndens ansvar för detta. Digitalisering Fritidsnämnden ser positivt på digital utveckling och att remissen lägger tonvikt vid detta. Nämnden ligger redan nu i framkant vad gäller arbetet med ett digitaliserat bidrags- och bokningssystem. Med detta som grund finns stora möjligheter till ett kommunövergripande enhetligt bidragssystem med en kontaktväg in för civilsamhället. Fritidsnämnden har ansvaret för ett gemensamt system och dess utveckling. Detta arbete görs tillsammans med SKL och ett flertal kommuner. Ett kommunövergripande gemensamt bidragssystem är i grunden inte kopplat till vilken nämnd som har ansvar för bidragsgivningen, då ärendena kan skickas vidare till berörd nämnd. Fritidsnämnden vill dock framhålla vikten av att se över den totala bidrags- och organisationsstödgivningen i samband med den nya organisationen, så att ansvar och riktlinjer tydliggörs samt att de ekonomiska resurserna fördelas i paritet med uppdraget. Kommunstyrelsen Av remissen framgår att kommunstyrelsens organisation kan beröras av organisationsöversynen, men att det är oklart i nuläget. Fritidsnämnden vill poängtera vikten av att förflyttning av arbetsuppgifter och därmed tillhörande resurser från kommunstyrelsen hanteras parallellt med omorganisationen. Facknämndernas behov av samordnande och stödjande funktioner behöver tydliggöras och tillgodoses. Samtidigt är det av vikt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och nämnderna samt att synliggöra vilka tvärsektoriella frågor som kommunstyrelsen har att hantera. 5 (16)

209 Bihang 2016 Nr Stadsområdenas områdesutveckling Fritidsnämnden ser positivt på att ta över vissa verksamheter från områdesutvecklingsavdelningarna. Detta kommenteras närmare längre ned i yttrandet. Av remissen framgår att det finns farhågor att preventionsarbete på främjande och förebyggande nivå riskerar en bortprioritering, vilket får negativa konsekvenser för staden som helhet med dess gemensamma utmaningar. Det är därför viktigt att det utses ett huvudmannaskap för frågor och samverkan inom den lokala områdesutvecklingen, exempelvis CTC, Case Lindängen och Trygg och säker stad. I dagsläget ser inte fritidsnämnden att det ligger inom ramen för nämndens ansvar och uppdrag att hantera detta samordnande uppdrag. Civilsamhället kan ha en viktig roll i det förebyggande arbetet med att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer. Därvidlag kan fritidsnämnden ha ett ansvar att stimulera och möjliggöra för föreningarna att bedriva detta arbete. Verksamheter som överförs till annan nämnd Bibliotek Fritidsnämnden ser det som en självklar överföring av samtliga bibliotek till kulturnämnden. Mötesplatser med organisatorisk tillhörighet Malmö stad Fritidsnämnden ställer sig mycket positiv till en överflyttning av samtliga fritidsgårdar till nämndens ansvar. Grunderna för den föreslagna uppdelningen av verksamheter som överförs från stadsområdena är dock otydlig och kräver en fortsatt process innan beslut. Fritidsnämnden lämnar förslag på uppdelning enligt nedanstående bilaga. Detta förslag bygger på den verksamhetsbeskrivning som finns att tillgå på intranätet samt utifrån den åldersgrupp som verksamheten vänder sig till. Ett flertal mötesplatser bedriver likvärdig verksamhet som fritidsgårdarna, varför det ter sig mest effektivt att samordna dessa verksamheter under samma nämnd. Med verksamhetsbeskrivningarna som grund föreslår därför fritidsnämnden att samtliga fritidsgårdar samt flertalet mötesplatser för unga överförs till fritidsnämnden. Gnistan är en solitär verksamhet, med blandad verksamhet. Enligt remissförslaget ska verksamheten överföras till kulturnämnden, vilket fritidsnämnden inte har några synpunkter på. Kirsebergs fritids- och kulturhus bedriver en blandad verksamhet med bibliotek, fritidsgård, fritidsklubb och uthyrning av lokaler till bland annat föreningar. I remissförslaget föreslås en överföring till kulturnämnden, men fritidsnämnden ser en överföring till fritidsnämndens ansvarsområde som mer logisk och effektiv. Mellan Kirsebergs fritids- och kulturhus och fritidsförvaltningen finns idag ett utvecklat samarbete, där bl.a. fritidsnämndens prislista tillämpas vid uthyrning av lokalerna i Kirsebergs fritids- och kulturhus. Allaktivitetshusen inklusive aktivitetshuset på Holma vänder sig till en större målgrupp (inkluderar i viss mån vuxna) och har en något mer varierad verksamhet, varför den i remissen 6 (16)

210 210 Bihang 2016 Nr 158 föreslagna placeringen på kulturförvaltningen kan vara den bästa. Det finns dock ett upparbetat samarbete mellan fritidsförvaltningen och allaktivitetshusen, som kan tala emot detta. 7 (16) Ungdomens hus har i remissförslaget placerats på fritidsnämnden. Verksamheten där handlar företrädesvis om uthyrning av lokaler, vilket fritidsnämnden har struktur och organisation för. Dock används verksamheten i princip uteslutande av kulturella verksamheter som teater och dans, varför en placering på kulturnämnden kan synas mer logisk. Detta under förutsättning att kulturnämnden har en organisation för att hantera uthyrning och skötsel av lokaler. Enligt verksamhetsbeskrivningarna på Komin för Mötesplats Seved och Framtidens hus är detta verksamheter som har en inriktning som sträcker sig utanför både fritidsnämndens och kulturnämndens ansvarsområde. Fritidsnämnden anser därför att dessa bäst överförs till Individ och familjeomsorg. I remissen hanteras endast de verksamheter och mötesplatser som ska överföras från stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden till annan nämnd. Fritidsnämnden vill lyfta fram möjligheten till en mer övergripande översyn i samband med omorganisationen. Nämnden ser tydliga fördelar med att ansvaret för multisportarenorna som idag ligger under tekniska nämnden, gatukontoret, överförs till fritidsnämnden. Multisportarenorna är företrädesvis mötesplatser för barn och ungdomar, varför en samordning med fritidsnämndens övriga ansvar för anläggningar och verksamheter för barn och ungdomar är att föredra. Mötesplatser unga föreningsdrivna ( helt/delvis finansierade av avdelning för områdesutveckling) Fritidsnämnden ställer sig generellt bakom den i remissen föreslagna fördelningen av föreningsdrivna mötesplatser för unga, med några undantag. I remissförslaget saknas Gröningens fritidsgård på Ramels väg, som drivs av hyresgästföreningen. Ansvar för denna bör överföras till fritidsnämnden med tillhörande finansiering. Arrangörskolan på Moriskan bör överföras till kulturnämnden, då en del annan verksamhet i övrigt på Moriskan tillhör denna nämnd. Spiritus Mundi och RGRA är två föreningsdrivna verksamheter, kring vilka det finns oklarheter kring deras rätt till fortsatt verksamhetsbidrag. Föreningarnas verksamhetsinriktning är sådan att, om föreningarna ska erhålla fortsatt verksamhetsbidrag, bör ansvaret för dem överföras till kulturnämnden. Fryshusets verksamhet och innehåll är inte helt känd för fritidsnämnden, men utifrån den kunskap nämnden har om dess inriktning anses det lämpligast att ansvaret för denna verksamhet överförs till individ och familjeomsorg. Det är av yttersta vikt att verksamheter, som varit helt eller delvis finansierade av avdelningen för områdesutveckling, har en medföljande finansiering vid överförandet.

211 Bihang 2016 Nr Mötesplats unga föreningsdrivna ( helt/delvis finansierade av annan förvaltning) Fritidsnämnden ställer sig generellt bakom den i remissen föreslagna fördelningen av föreningsdrivna mötesplatser för unga, med några undantag. Vad gäller Otto, HabitatQ och Spelens hus finns det redan etablerade kontakter mellan fritidsnämnden och dessa verksamheter, varför denna överföring ter sig logisk. Det är av yttersta vikt att verksamheter, som varit helt eller delvis finansierade av annan förvaltning, har en medföljande finansiering vid överförandet. Vad gäller BIS och ComIgen är detta föreningsdrivna mötesplatser som är medlemsbaserade och ej öppna för en enskild målgrupp, varför ansvaret för dessa inte bör överföras till fritidsnämnden eller kulturnämnden. Fritidsnämnden anser att ansvaret för dessa verksamheter bör överföras till individ och familjeomsorg. Medborgarservice Medborgarservice ges idag på ett antal platser i kommunen av olika nämnder. Om denna service ska kvarstå i samma utsträckning som tidigare, anser fritidsnämnden att ansvaret för medborgarservice får fördelas på olika nämnder. Det är dock möjligt att tänka sig att samtliga bibliotek, vilka finns geografiskt spridda över staden, framöver ska fungera som medborgarkontor och tillhandahålla den övergripande medborgarservice som behövs. Ansvaret för denna medborgarservice bör då överföras till kulturnämnden. Detta skulle innebära ett samlat ansvar för medborgarservicen, med möjligheter till effektivisering och kompetensutveckling för medarbetarna. Oavsett hur ansvaret för medborgarservice fördelas, anser fritidsnämnden att denna form av service till medborgarna ligger utanför fritidsnämndens uppdrag. Nämnden anser därför att denna service till medborgarna inte ska överföras till fritidsnämnden. Fritidsnämndens övriga synpunkter Resurser: Fritidsnämnden vill tydligt poängtera vikten av att de nya och mottagande nämnderna erhåller adekvata resurser i samband med omorganisationen, både vad gäller personellt och ekonomiskt. För en liten nämnd som fritidsnämnden innebär den framtida organisationen stor påverkan på stabsfunktionerna. Likaså är det viktigt att föreningsdrivna verksamheter som överflyttas har en medföljande ekonomi, i annat fall kan detta på sikt få stora konsekvenser både för nämnden och för verksamheterna. Tekniska nämnden: Fritidsnämnden är positiv till tekniska nämndens samlade ansvar för boende och bostäder enligt förslaget. Nämnden vill understryka vikten av att tekniska nämnden har ett samlat ansvar för samtliga lokaler i kommunen och vill särskilt lyfta fram vikten av en utvecklad anläggningsutveckling i den nya organisationen. 8 (16)

212 212 Bihang 2016 Nr 158 Bilaga Röd text innebär att fritidsnämnden föreslår annan placering än den i remissförslaget. 9 (16) Verksamheter som överförs från stadsområdesnämnderna Annan nämnd Fritidsnämndens kommentar Verksamhet Fritid Kultur Vård och omsorg Bibliotek Bellevuegårdsbiblioteket Bunkeflostrandsbiblioteket Limhamnsbiblioteket Tygelsjöbiblioteket Kirsebergsbiblioteket Husiebiblioteket Rosengårdsbiblioteket Lindängebiblioteket Oxiebiblioteket Garaget Mötesplatser unga med organisatorisk tillhörighet i Malmö stad SOF Väster: Basement fritidsgård (12-19 år) Tygelsjö fritidsgård (12-19 år)

213 Bihang 2016 Nr Verksamhet Fritid Kultur Vård och omsorg Annan nämnd Fritidsnämndens kommentar Aktivitetshuset (åk 1-24 år) Se kommentar sidan 6. Alla aktivitetshus bör ligga under samma nämnd. Fritidsgård Lyktan Se kommentar sidan 6 (6-12 år) Mötesplats Bunkeflo Se kommentar sidan 6 (12-19 år) Mötesplats Klagshamn Se kommentar sidan 6 (12-19 år) SOF Norr: Segevångs fritidsgård (13-18 år) Kirsebergs fritidsoch kulturhus (13-18 år, samt Kirsebergs fritidsklubb åk 4-6) Rörsjöns fritidsgård (13-18 år) Johannes fritidsgård (12-17 år) Ungdomens hus (alla åldrar, lokaler för uthyrning till förenings-, företags- och kommunal verksamhet) Arena 305 (15-25 år) Ung fritid (12-16 år) Fältgruppen SOF Öster: Se kommentar sidan 6. Se kommentar sidan 6. Se kommentar sidan 6. Individ & familj 10 (16)

214 214 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Fritid Kultur Vård och omsorg Ungdomshuset (ungdomar i alla åldrar) Tegelhuset Bricks (ungdomar och vuxna) SOF Söder: Annan nämnd Fritidsnämndens kommentar 11 (16) Nydala fritidsgård (åk 4-9) Lindängen fritidsgård (åk 4 gym) Oxie fritidsgård (12-17 år) Allaktivitetshuset på Hermosdal (6 år och uppåt) Allaktivitetshuset på Lindängen (6 år och uppåt) Gnistan (6-14 år) Se kommentar sidan 6. Alla aktivitetshus bör ligga under samma nämnd. Se kommentar sidan 6. Alla aktivitetshus bör ligga under samma nämnd. Se kommentar sidan 6. Framtidens hus IOF Se kommentar sidan 7. SOF Innerstaden: Stenkula fritidsgård (11-18 år) Dammfri fritidsgård (11-18 år) Sofielunds fritidsgård (11-18 år) Mötesplats Seved (barn, unga och IOF Se kommentar sidan 7.

215 Bihang 2016 Nr Verksamhet Fritid Kultur Vård och omsorg vuxna) Annan nämnd Fritidsnämndens kommentar 12 (16) Mötesplatser unga föreningsdrivna, helt / delvis finansierade av avd. för områdesutveckling SOF Väster: Flamman (9-20 år) SOF Norr: SOF Öster: Gröningen Saknas i remissförslaget. Se kommentar sidan 7. Tjejer i förening (tjejer och unga kvinnor) SOF Söder: 4H-gård (barn och ungdomar i skolåldern) SOF Innerstaden: Arrangörsskolan Moriskan (ungdomar i alla åldrar) Unga möts i Sofielund UMIS (ungdomar alla åldrar) Bryggeriet (alla åldrar, men främst barn och unga) Se kommentar sidan 7. Fryshuset (framförallt barn och unga) Spiritus Mundi (framförallt barn och unga) IOF Se kommentar sidan 7. Se kommentar sidan 7.

216 216 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Fritid Kultur Vård och omsorg Annan nämnd Fritidsnämndens kommentar Rörelsens gatans Se kommentar sidan 7. röst och ansikte RGRA (ungdomar) Mötesplats unga föreningsdrivna helt/delvis finansierade av annan förvaltning Mötesplats Otto finansiering från Sociala resursförvaltningen (främst ensamkommande unga i alla åldrar, men öppet för alla besökare) HabiTat Q finansierad av kommun- styrelsen och fritidsförvaltningen (mötesplats för unga HBTQpersoner i ålder år) Spelens hus finansiering från Fritidsförvaltningen (ungdomar) 13 (16) BIS barn i start finansiering från Sociala resursnämnden (nyanlända barn och unga) Kamratföreningen Comigen finansiering från Sociala resursnämnden IOF Se kommentar sidan 7. IOF Se kommentar sidan 7.

217 Bihang 2016 Nr Verksamhet Fritid Kultur Vård och omsorg (alla åldrar) Annan nämnd Fritidsnämndens kommentar 14 (16) Mötesplatser för äldre SOF Väster: SOF Norr: Havsuttern SOF Öster: Seniorum Träffpunkten Limhamns mötesplats Funktionsnedsättning Mötesplats Kirseberg Vänkretsen Funktionsnedsättning SOF Söder: Lindgårdens mötesplats SOF Innerstaden: Dammfrigården Tuppen Alla mötesplatser för äldre bör organisatoriskt ligga under samma nämnd. Frågan är dock utanför fritidsnämndens uppdrag. Medborgarservice på mötesplatser

218 218 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Fritid Kultur Vård och omsorg Annan nämnd Fritidsnämndens kommentar Mötesplats Kirseberg Se kommentar sidan 7. Medborgarservice på Kirsebergs bibliotek. Framtidens hus i IOF Se kommentar sidan 7. Lindängen Kompassens öppna förskola (Innerstaden) Mötesplats Seved IOF Se kommentar sidan 7. Tuppen (Innerstaden) Familjens hus Holma infocenter Medborgarservice på bibliotek Oxiebiblioteket Se kommentar sidan (16) Garaget (Innerstaden) Bellevuegårdsbiblioteket Se kommentar sidan 7. Se kommentar sidan 7. Medborgarservice på förvaltningskontor eller annan plats SOF Söder, Eriksfältsgatan 28 A SOF Innerstaden, Bergsgatan 54 SOF Väster, Apoteksgatan 7 SOF Väster, Individ- och familjeomsorg, Hålsjögatan 8

219 Bihang 2016 Nr Verksamhet Fritid Kultur Vård och omsorg SOF Öster, Varda, Ramels väg 41 Annan nämnd Fritidsnämndens kommentar 16 (16) Ordförande Frida Trollmyr Nämndsekreterare Dzemal Imsirovic Tony Rahm (M) och Elisabet Landrup (M) inkommer med en skriftlig reservation. Olle Schmidt (L) inkommer med ett särskilt yttrande. Carlos González (V) inkommer med ett särskilt yttrande.

220 220 Bihang 2016 Nr 158 Reservation Fritidsnämnden Ärende: 8 Ang: Översyn av den kommunala organisationen I stort tycker moderaterna i fritidsnämnden att yttrandet är bra men saknar tydlighet. En omorganisation är en möjlighet att göra om det som varit fel för att få verksamheterna att fungera optimalt. När det gäller det förslaget är den viktigaste förordningen för vår nämnd att ansvaret för fritidsgårdarna flyttas över till fritidsnämnden. Detta har moderaterna under lång tid förespråkat. Bra att den styrande minoriteten nu också insett vilket bra förslag det är. För att skapa en tydlighet inom kommunen yrkade vi moderater på att fritidsnämnden får ansvar för den verksamhet & de bidrag som ges till föreningar där verksamheten riktar sig till alla under 25 år. Det är den ålder som fritidsnämnden i dag har ansvar för vad gäller fritidsaktiviteter. Det borde då vara logiskt att fritidsnämnden har ansvaret för allt som kommunen tillhandahar till barn & unga. Nä det gäller Malmö kommuns största misslyckande utanförskapet krävs en smart lösningen inom kommunen. Fokus för de personer som får ekonomisk hjälp från kommunen ska vara att de ska in på arbetsmarknaden så fort som möjligt. Detta hade underlättats om vi, som vi moderater tidigare förslagit, skapat en nämnd som ansvarar för alla bidrag till det civila samhället. Då hade styrningen & uppföljningen blivit bättre & fokus hade också kunnat vara på att få fler malmöbor in i arbete. Vice, ordf. Tony Rahm (M) Elisabet Landrup (M) Olle Schmidt (L)

221 Bihang 2016 Nr Med instämmande av Danica Srnic (M) Joakim Larsson (M) Elna Larsson (M)

222 222 Bihang 2016 Nr 158 Liberalerna Särskilt yttrande Fritidsnämnden Ärende: 8 Ang: Översyn av den kommunala organisationen Uppdraget: Under de senaste decennierna har en kraftig ökning skett av Malmös befolkning. Den snabba befolkningsökningen och den förändring som skett av befolkningens sammansättning ställer nya krav på den kommunala organisationens förmåga att förändras och anpassas till nya behov av och förväntningar på service och tjänster. Under den närmaste tioårsperioden kommer Malmös befolkning enligt prognosen att öka med cirka invånare till totalt cirka invånare år Allmänt: Nuvarande organisation är inte rustad för de nya utmaningarna. Liberalerna har varit kritiska sedan införandet år 1996 av stadsområden/stadsdelar, då det delar staden. Det har blivit än tydligare då det har visat att sig likvärdigheten i staden inte har upprätthållits. Delar som det finns anledning att uppmärksamma i en översyn är till exempel styrning och ett tydligt ansvar för utmaningar beträffande barns uppväxtvillkor; likvärdiga insatser, stöd och service; hemlöshet; försörjningsstöd; arbetsmiljö samt brukarens och medborgarens möjligheter till inflytande. Så var vi tillbaka till där det hela började! Tjugo år har gått! Kostnaderna för alla dessa omorganisationer borde ha analyserats och redovisats för malmöborna, något som jag efterfrågade. Men inget svar gavs. För de områden av den kommunala organisationen som denna översyn i första hand berör innebär denna utveckling ett fortsatt högt tryck på de delar av organisationen som arbetar med frågor som handlar om malmöbor i behov av socialt stöd men även malmöbor som har behov av insatser för att nå egen försörjning. Syftet med översynen är att föreslå en ändamålsenlig, effektiv och handlingskraftig organisation som kan möta dessa framtida behov och krav. Övergripande: Grundläggande för att barn och unga ska ges goda uppväxtvillkor är att föräldrarna har tillgång till bostad, arbete och en egen försörjning. För föräldrar som är arbetslösa och saknar egen försörjning är det av stor vikt att komma närmare arbetsmarknaden genom olika insatser, till exempel vuxenutbildning med fokus på arbete, praktik eller andra arbetsmarknadsinsatser. Genom att bilda en egen nämnd för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna med ett tydligt uppdrag skapas bättre förutsättningar för de som står utanför arbetsmarknaden att bli självförsörjande, vilket påverkar barns uppväxtvillkor på ett positivt sätt. Det är viktigt att tydligt koppla ekonomiskt bistånd till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna i den kommunala förvaltningen för att fokus ska ligga på insatser på att få individerna i arbete. Så har också gjort i städer som Helsingborg, Uppsala och Halmstad. De individer vars huvudsakliga problem är av ett annat slag än att de saknar arbete behövs ett utvecklat samarbete med de sociala nämnderna. Därför föreslår Liberalerna att man ska överföra ansvaret för ekonomiskt bistånd från föreslagna individ- och familjeomsorgsnämnden till arbetsmarknads- och

223 Bihang 2016 Nr vuxenutbildningsnämnden. Liberalerna har även varit drivande för att det i remissversionen skapas en separat gymnasienämnd och tillförande förvaltning. Dessa frågor skiljer sig i karaktären från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna vilka främst syftar till att förbättra för näringslivet och till att få ut arbetslösa eller nyanlända Malmöbor i arbete och förbättra de senares etablering i samhället. Gymnasiefrågorna syftar däremot till att ge alla unga en god utbildning. Fritidsnämndens specifika ansvar: Jag delar uppfattningen och ställer mig positiv till överflyttningen av ansvaret för samtliga fritidsgårdar till fritidsnämnden. Resurserna kommer att utnyttjas bättre och översikten blir bättre. I övrigt delar jag majoriteten i nämnden och dess krav på mer tydlighet i den anpassning och utveckling som nu kommer att krävas av den nya organisationen. Den fortsatta diskussionen får visa hur fördelning av verksamheter som riktar sig barn och ungdomar och hur fritidsnämndens primära ansvar bäst tillgodoses. Med dessa synpunkter avger detta särskilda yttrande. Olle Schmidt (L)

224 224 Bihang 2016 Nr 158 Vänsterpartiet Särskilt yttrande Fritidsnämnden Ärende 8 Remiss angående översynen av den kommunala organisationen Vänsterpartiet ställer sig mycket positiv till förslaget att fritidsgårdar/mötesplatser ska föras över till Fritidsnämnden. Det är en självklarhet, precis som områdesbiblioteken ska över till kulturnämnden. Men man måste se till att de nödvändiga ekonomiska resurserna följer med. Vi tycker också att i samband med övertagandet av fritidsgårdar/mötesplatser, då bör fritidsnämnden se över var i Malmö det finns störst behov av att skapa nya fritidsgårdar/mötesplatser. Vänsterpartiets mening är att en omorganisering inte kommer att lösa Malmös huvudproblem, som är, att välfärden är underfinansierad. Det var inte för länge sedan som staden omorganiserades. Att ständigt förändra Malmös organisation skapar oro och minskar kontinuiteten. Vi upplever omorganisationen som en undanmanöver för att stoppa det verkliga problemet under mattan. Den här nya omorganiseringen måste syfta till att skapa en jämlikare stad. När det gäller fritidsnämndens ansvar i detta är det fortsatta arbetet för ett jämlikt och jämställt fritidsliv, för både flickor och pojkar, mycket viktigt. (t. ex när det gäller tid och användande av fritidsanläggningar) Vi ser som ett stort problem att i remisen som gått ut och i fritidsnämndens svar, står det ingenting om hur Malmökomissionens resultat ska tillvaratas. Vi vill poängtera än en gång att syftet med omorganisationen måste vara att skapa ett jämlikare Malmö, och att välfärdsverksamheterna behöver mer resurser. Carlos González (V) Med instämande av Ulrika Williamsson (V)

225 Bihang 2016 Nr Malmö stad Kulturnämnden 1 (18) Datum Yttrande Adress Södergatan 9 Diarienummer KN Kommunstyrelsen Remiss Översyn av stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter STK Kulturnämnden har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Kulturnämnden ställer sig positiv till föreslagen organisationsförändring med fem nya facknämnder och att samtliga områdesbibliotek överförs till kulturnämnden. En övergång till facknämnder innebär ökade möjligheter att säkra likvärdig tillgång till kommunal service för Malmöborna, oavsett geografisk hemvist. Remissförslagets fördelning av de mötesplatser som finns i staden kommenteras i bilagan och kulturnämndens uppfattning är att verksamhetens uppdrag, inriktning och personalkategori bör avgöra till vilken förvaltning överföring ska göras. Kulturförvaltningen har lång erfarenhet från medborgardialog och att driva publika verksamheter och genom att stadsområdesbiblioteken och ett antal mötesplatser överförs till kulturnämnden får kulturförvaltningen en tydligare och mer utbredd förankring i stadens olika områden. Kulturnämnden anser att bl.a. biblioteken kan fungera väl som plats för medborgardialog och service men ser ett behov av att staden tar ett helhetsgrepp och utreder detta viktiga uppdrag. Kulturnämndens förslag på övertagande av verksamhet är under förutsättning att tillräckliga medel/resurser tillförs. Yttrande Kulturnämndens övergripande synpunkter Övergång till facknämnder Kulturnämnden instämmer i den beskrivning av stadens utveckling och de utmaningar som ligger till grund för den föreslagna organisationsförändringen. Barns skilda uppväxtvillkor, hemlöshet, högt försörjningsstöd samt låg sysselsättning medför stora utmaningar för staden. Den befolkningsutveckling som Malmö haft under lång tid och som accelererat ytterligare

226 226 Bihang 2016 Nr 158 den senaste tiden, i kombination med ett alltmer påtagligt behov av att effektivisera kommunens verksamheter, gör det nödvändigt att se över den kommunala förvaltningen. Erfarenheterna från omorganisationen 2013, då tio stadsdelar blev fem stadsområden och grundskole- samt förskolenämnden bildades, visar vilka positiva effekter det kan ge att samla ansvar, mandat och kompetens kring specifika verksamhetsområden. 2 (18) Grundskoleförvaltningen har uppvisat goda resultat sedan den bildades 2013, en utveckling som delvis har gjorts möjlig genom bättre organisatoriska förutsättningar. Ett samlat ansvar i facknämnder gör det lättare för respektive nämnd att fokusera på sitt uppdrag och kraftsamla för förändring. Kulturnämnden ser positivt på denna utveckling, som exempelvis bildandet av en renodlad gymnasienämnd för att därmed samla skolverksamheten för barn och unga i Malmö under tre skolnämnder. Arbete och sysselsättning är en av Malmös stora utmaningar och kulturnämnden ser det som en ny möjlighet att uppdraget, att få fler Malmöbor i arbete, avgränsas och koncentreras till en särskild nämnd. Om Malmö ska lyckas med att få fler personer i arbete eller studier krävs många olika lösningar på individnivå, vilket kan bli möjligt genom att samla ansvar, mandat och kompetens kring detta i en separat arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd. Biblioteken Kulturnämnden ser mycket positivt på ett övertagande av samtliga stadsområdesbibliotek till kulturförvaltningen som därmed får ansvaret för biblioteksservicen i hela Malmö. En sammanhållen biblioteksorganisation skapar förutsättningar för ett likvärdigt biblioteksutbud för alla. Resurser kan lättare styras om till platser där behoven är som störst och möjliggöra riktade satsningar på läsförståelse, språkutveckling och digital kompetens. Utöver den traditionella biblioteksteksverksamheten fungerar biblioteken numera som en mötesplats. För många är biblioteken en trygg och säker plats som man känner förtroende för. Dit vänder man sig för att bl.a. skaffa information, använda sig av digital teknik och för att i en lugn miljö kunna studera. Det finns potential och möjlighet att mer strategiskt utveckla biblioteken runt om i Malmö. Mötesplatser I remissförslagets fördelning av de mötesplatser som finns i staden är kulturnämndens uppfattning att verksamhetens uppdrag, inriktning och personalkategori bör avgöra till vilken förvaltning överföring ska göras. Utifrån detta resonemang ska fritidsgårdar/mötesplatser som bemannas med fritidsledare som planerar verksamheten, överföras till fritidsnämnden. Mötesplatser som präglas av någon form av eget skapande, som riktar sig till olika åldrar och där besökarna själva tillsammans med aktivitetsledare styr verksamhetsinnehållet, bör överföras till kulturnämnden. Kulturförvaltningen har väl etablerade samarbeten med flera av dessa mötesplatser, exempelvis genom Kulturskolan och El Sistema. Förvaltningen har stor erfarenhet att i dialog med besökare/deltagare programsätta lokaler, situationer och mötesplatser d.v.s. hitta former för möten mellan personer med olika bakgrund och skapa rum för debatt och diskussion.

227 Bihang 2016 Nr 158 Förvaltningen har även erfarenhet och organisation för att administrera och sköta lokaler, ofta med olika aktörer involverade (18) Medborgarservice och medborgardialog Medborgarservice finns idag på ett stort antal platser i staden och har utvecklats från stadsområdenas olika behov. Idag erbjuds medborgarservice på några av områdesbiblioteken, på stadsområdenas förvaltningskontor samt på ett antal andra mötesplatser. Detta ansvarsområde är tätt förknippat med medborgardialog och lokala demokratifrågor att utgöra kontaktytan mellan Malmöborna och kommunen. I den nuvarande organisationen är det stadsområdesnämnderna som har en viktig uppgift att upprätthålla ett allmänt ansvar gentemot befolkningen inom sitt respektive område, däribland medborgarservice och medborgardialog. Trots att befolkningsansvaret i den föreslagna organisationen på ett vis delas av samtliga nämnder ser kulturnämnden ett behov av att någon eller några nämnder får ett uttalat uppdrag att tillvarata de strukturer för medborgardialog och medborgarservice som upparbetats i stadsområdena och strategiskt utveckla dessa framöver. I remissförslaget har man inte tagit ställning till vilken eller vilka nämnder som ska ta ansvar för medborgarservice. Det föreslås att stadsområdesbiblioteken och ett antal mötesplatser överförs till kulturnämnden. Detta innebär att kulturförvaltningen får en tydligare och mer utbredd förankring i stadens olika områden. Kulturnämnden anser att bl.a. biblioteken kan fungera väl som plats för medborgardialog och service men ser ett behov av att staden tar ett helhetsgrepp och utreder detta viktiga uppdrag. Områdesutveckling Kultur har en tydlig och väl etablerad roll i hållbar stadsutveckling och kulturförvaltningen har under en längre tid arbetat systematiskt och medvetet för att öka kunskapen om hur kultur utgör en av grundpelarna i en hållbar stadsutveckling. Här finns flera goda exempel; kulturförvaltningen arbete med områdesprogrammen, framtagandet av kulturstrategin och Sommarscens systematiska arbete med nya spelplatser varje år i hela Malmö. Precis som med medborgardialog och medborgarservice bör staden även för områdesutvecklingen ta ett större grepp och utreda inriktning, omfattning och ansvar. RIKC och nationella minoriteter Remissförslaget föreslår att RIKC - Romskt informations- och kunskapscenter överförs till kulturnämnden från sin nuvarande placering inom sociala resursnämnden. Det finns dock ingen motivering eller bakgrund till detta förslag och frågan om placering bör därför utredas vidare. Den romska gruppen är en av fem nationella minoriteter och för att den nämnd som skall ha ansvaret för stadens arbete gentemot den nationella minoriteten romer skall kunna upparbeta

228 228 Bihang 2016 Nr 158 önskad kompetens i denna fråga, bör även ansvaret för övriga nationella minoriteter ligga på samma ställe. 4 (18) Barn och unga Det nya organisationsförslaget innebär att de flesta av stadsområdenas nuvarande mötesplatser tillförs kulturförvaltningen eller fritidsförvaltningen. Båda förvaltningarna utökar därmed sina respektive uppdrag och får ett större gemensamt ansvar för att erbjuda Malmöborna en meningsfull fritid. Många av mötesplatserna är riktade till barn och unga, en målgrupp som fortsätter öka snabbt och där behovet av kostnadsfria kultur- och fritidsaktiviteter är stort. För att kunna kraftsamla kring detta och sprida insatserna över hela staden behövs ett nära och aktivt samarbete mellan kulturförvaltningen och fritidsförvaltningen. Kulturnämnden vill särskilt framhålla vikten av att kunna erbjuda aktiviteter under skolloven, då många barnfamiljer i Malmö inte har de ekonomiska förutsättningarna att ta del av kulturoch fritidsaktiviteter på egen hand. Arkivhantering Malmö Stadsarkiv har en viktig roll i att säkerställa arkivbildningen och arkivhanteringen i samband med omorganisationen. Det är mycket viktigt att samtliga arkiv samt allmänna handlingar ordnas och förtecknas på ett korrekt sätt för att möjliggöra eftersökningar av informationen i framtiden. Insatser behövs, dels för att avsluta de befintliga arkiven hos avslutande nämnder, dels för att dra upp riktlinjer för arkiven hos mottagande nya nämnder. Stöd till ideella föreningar och fristående organisationer Malmö stad ger omfattande stöd till ideella föreningar och andra fristående organisationer inom det civila samhället. Fritidsnämnden, kulturnämnden och sociala resursnämnden har en stor reguljär bidragshantering, men även KS och flera andra nämnder fördelar bidrag. Det förekommer att organisationer parallellt får bidrag från flera nämnder. Om ansvaret för bidragsgivningen till en specifik organisation ska övergå från en nämnd till en annan bör förutsättningen vara att organisationens verksamhet överensstämmer med den mottagande nämndens uppdrag och ansvarsområde och de bidragsregler nämnden har fastställt. Bakgrund och särskilda förutsättningar behöver klarläggas i varje enskilt fall. När det gäller hanteringen av de föreningsdrivna verksamheter som idag har bidrag från stadsområdena, finns behov av ett samlat underlag över stadsområdenas nuvarande bidragsgivning med uppgift om organisation, typ av verksamhet, bidragsform och belopp. Övrigt Kulturnämndens förslag på övertagande av verksamhet är under förutsättning att tillräckliga medel/resurser tillförs. Det är viktigt att möjligheten att söka omstruktureringsmedel även kommer att finnas under Det handlar exempelvis om behov av extra resurser inom HR- och arkivområdet.

229 Bihang 2016 Nr 158 Frågor kring överförande av personal, organisation samt löneskillnader kommer att behöva hanteras tillsammans med de fackliga representanterna i ett tidigt skede för att få en fungerande övergång (18) Kulturnämnden instämmer i det viktiga att skapa ett mer jämlikt Malmö, vilket också är anledning till omorganisationen. Arbetet framöver måste därför präglas av Malmökommissionens två ledstjärnor: - att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika - att förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Kulturnämndens synpunkter utifrån remissens särskilt utvalda frågeställningar 1: Hur ska arbetsmarknadsfrågorna placeras i organisationen för att på bästa sätt stödja utvecklingen av en ändamålsenlig organisation? Frågan är hur ansvarskedjan för försörjningsstödet och stödet för fler Malmöbor i arbete kan stärkas. Arbete och sysselsättning är en av Malmös stora utmaningar och kulturnämnden ser det som positivt att uppdraget att få fler Malmöbor i arbete avgränsas och koncentreras till en särskild nämnd. Om Malmö ska lyckas med att få fler personer i arbete eller studier krävs många olika lösningar på individnivå, vilket kan bli möjligt genom att samla ansvar, mandat och kompetens kring detta i en separat arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd. Att ta tillvara den arbetslivserfarenhet och utbildning som nyanlända har är en viktig uppgift som den nya nämnden bör kraftsamla kring. Ett nära samarbete mellan individ- och familjeomsorgsnämnden och arbetsmarknads-och vuxenutbildningsnämnden behövs i arbetet med att få fler Malmöbor i arbete. En renodlad gymnasienämnd ger möjlighet att ännu mer fokusera på uppdraget att fler ungdomar ska gå ut gymnasiet med godkända betyg, vilket kan vara helt avgörande för att få ett arbete i framtiden. Kulturnämnden har för fjärde året genomfört satsningen Kultursommar där 200 ungdomar per år erbjudits praktikplatser på någon av förvaltningens institutioner. Det kan vara en första ingång till ett arbete i framtiden inom kultursektorn. 2: Hur löser vi ansvarsfrågan om initiativ och verkställighet av geografiska satsningar kring stadens utveckling som spänner över flera nämnder och som involverar externa samarbetspartners? Kulturnämnden föreslår att tydliga strategier för fullmäktiges tio mål tas fram i samverkan mellan nämnder och civilsamhället, myndigheter eller andra intressenter. Syftet med att bryta

230 230 Bihang 2016 Nr 158 ned fullmäktigemålen i olika strategier är att säkerställa dialog, en samsyn kring stadens utveckling och vilka roller och ansvar olika aktörer har i den utvecklingen. Det finns också framgångsrika exempel på samverkan som går att ta lärdom av t.ex. Framtidens hus, Case Lindängen och Hyllie skola och kulturhus. 6 (18) 3: Hur ska det preventiva arbete som idag bedrivs av avdelningarna för områdesutveckling organiseras för att säkerställa likvärdiga förutsättningar utifrån lokala behov och kvalitet i arbetet? Den områdesutvecklingsverksamhet som bedrivs idag är viktig att behålla. Kultur har en tydlig och väl etablerad roll i en hållbar stadsutveckling och kulturförvaltningen har under en längre tid arbetat systematiskt och medvetet för att öka kunskapen om hur kultur utgör en av grundpelarna i en hållbar stadsutveckling. Kulturnämndens synpunkter på styrgruppens bedömning av förslagens ändamålsenlighet Barn och ungas uppväxtvillkor Malmö är idag den kommun i Sverige som har högst andel barn i ekonomisk utsatthet. Vart tredje barn i Malmö växer upp i fattigdom under delar av eller hela sin barndom. För dessa barn är risken förhöjd att utveckla bland annat sämre hälsa och lägre utbildningsnivå i vuxen ålder, men även familjens sociala och emotionella status påverkas liksom familjens inbördes relationer. Ekonomisk utsatthet påverkar negativt även barnens sociala relationer och arenor negativt som fritid, lek och umgänge. Att bekämpa barnfattigdomen är en av Malmös stora utmaningar och behovet av samverkan inom Malmö stad och med andra aktörer är stort. Kulturnämnden anser att den föreslagna organisationen med facknämnder ger staden större möjlighet att kraftsamla för att ge Malmös barn och unga en god start i livet oavsett var i staden de bor. En sammanhållen biblioteksorganisation och en översyn av mötesplatsernas organisatoriska tillhörighet skapar bättre förutsättningar för en likvärdig tillgång till och spridning av kulturoch fritidsaktiviteter för barn och unga såväl på skoltid som på fritiden. Bildandet av förskole- och grundskolenämnden 2013 har underlättat för kulturförvaltningen att erbjuda likvärdig tillgång till kulturaktiviteter på skoltid genom en fördjupad dialog med de nya skolförvaltningarna. Samarbetet har varit framgångsrikt, där den ömsesidiga förståelsen av verksamheternas olika uppdrag har ökat och nya gemensamma arbetsmetoder har utvecklats för att sprida deltagandet i de erbjudna kulturaktiviteterna utvecklats. Ett exempel är utvecklandet av Kreativt lärcentrum, där förskoleförvaltningen och kulturförvaltningen gemensamt skapat en dynamisk mötesplats i Kulturhuset Mazetti för förskolebarn och pedagoger. Bildandet av en renodlad gymnasienämnd möjliggör en likartad dialog mellan kulturförvaltningen och gymnasieförvaltningen för att nå åringarna, en åldersgrupp som ökar

231 Bihang 2016 Nr 158 snabbt och där en tydlig struktur för fördelning av kulturaktiviteter och en förvaltningsövergripande dialog kring spridning och delaktighet idag saknas (18) Likvärdiga insatser, service och omsorg över hela staden Kulturnämnden instämmer i att den föreslagna organisationen skapar bättre förutsättningar för att alla Malmöbor, oberoende av var i staden de bor, ges samma rätt och ges samma villkor. Kulturnämnden ställer sig generellt bakom förslaget att lämna en geografisk princip för fördelning av ansvar. En av styrkorna med den föreslagna organisationen är att den stärker förutsättningarna för en likvärdig service och omsorg i hela staden. Att samla de sociala frågorna till ett fåtal nämnder med ansvar för hela Malmös geografi, tror vi ger ökad överblick och gynnar möjligheten till strategiska beslut. Detsamma gäller övriga verksamheter som föreslås överföras till facknämnder, såsom medborgarservice och arbetsmarknadsfrågor. Kulturnämnden vill dock understryka vikten av att inte förlora kontakten med befolkningen i respektive område utan låta de lokala behoven styra utvecklingen. En helhetssyn i kombination med en god medborgardialog skapar förutsättningar för ett gemensamt organisatoriskt lärande d.v.s. att lärdomar i ett område enklare kan appliceras i andra områden. Kulturnämnden vill särskilt lyfta fram överföringen av samtliga stadsområdesbibliotek till kulturförvaltningen som ett viktigt steg i att erbjuda likvärdig biblioteksservice i hela Malmö. Med en gemensam biblioteksorganisation skapas möjlighet till kraftsamling och fokus, prioritering och specialisering för att därmed kunna skräddarsy biblioteken efter medborgarnas behov. Det innebär också nya möjligheter till medborgardialoger. Goda förebilder är Idea stores i London och på hemmaplan Garaget. Avgörande för en fri och likvärdig tillgång till bibliotek är geografiskt läge, lokalernas beskaffenhet, resurser, befolkningsunderlag, socioekonomiska faktorer och uppskattning av framtida behov runt om i staden. Likvärdig IT-standard på samtliga bibliotek samt IT-kompetens hos medarbetarna, garanterar även lika förutsättningar för Malmöborna att använda digital teknik. Detta skapar i sin tur möjligheter att minska den digitala klyftan mellan olika befolkningsgrupper. Sammanhållet grepp för att möta hemlöshet En förutsättning för att minska hemlösheten är att det finns tillräckligt med bostäder som ryms inom en begränsad privatekonomi. Kulturnämnden anser att tekniska nämnden har goda förutsättningar att påverka tillgången till bostäder, framför allt på lång sikt. Det kommer att bli lättare för många att söka och få en hyresrätt när de kommunala bostadsbolagen i storstäderna, däribland MKB, nu sänker sina inkomstkrav på hur mycket man ska ha i lön för att få en bostad. Fler i arbete och färre i försörjningsstöd En avgörande förutsättning för att fler ska komma i arbete och minska antalet Malmöbor med försörjningsstöd, är att fler ungdomar går ut gymnasiet med godkända betyg. En renod-

232 232 Bihang 2016 Nr 158 lad gymnasienämnd uppfattar kulturnämnden som ett viktigt steg i en riktning som möjliggör fokus på just detta. 8 (18) Den föreslagna organisationen skapar även förutsättningar att arbeta närmare varje enskild individ som behöver hjälp med arbete och försörjning och för att därigenom bättre kunna ta tillvara den erfarenhet och eventuell utbildning som redan finns. Ett nära samarbete mellan individ- och familjeomsorgsnämnden och arbetsmarknads-och vuxenutbildningsnämnden krävs. En organisation som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och en god arbetsmiljö med syfte att minska sjukfrånvaro och personalomsättning Malmö stad är en attraktiv arbetsgivare med kapacitet, förmåga och styrka att erbjuda sina medarbetare ett spännande, berikande och utmanande arbetsliv. Kulturförvaltningen organiserar i dag ca 60 olika yrkeskategorier vilket är positivt utifrån att det idag finns en flexibilitet och dynamik när dessa olika kompetenser arbetar tillsammans för att nå uppsatta mål. Utifrån förslaget är det sannolikt att det tillkommer nya yrkesgrupper och kompetenser och genom att koppla samman befintlig verksamhet och kompetens med ny, kan arbetet inom förvaltningen utvecklas och stärkas för att möta Malmöbon på ett ännu bättre sätt. Möjlighet till nya arenor och tillgång till nya nätverk ger möjlighet att utöka samverkan både internt och externt. Kulturförvaltningen arbetar idag med att analysera frisknärvaro och friskfaktorer utifrån att sjukfrånvaron under de senaste åren legat på ca 3,5 % i jämförelse med Malmö Stad som legat på ca 6,8 %. I den tänkta organiseringen med ett ökat antal medarbetare och en tydligare organisation ser nämnden att det finns incitament för att fortsätta arbetet med att stärka friskfaktorer utifrån storlek på organisation och sättet att organisera, vilket ger cheferna möjlighet att arbeta förebyggande för att förhindra ökade sjuktal. Kulturförvaltningen idag har en relativt låg personalomsättning i jämförelse med Malmö stad i övrigt. Ny personal och nya yrkeskategorier är positivt och gynnar utvecklingen av hela förvaltningen till förmån för Malmö stad som helhet. Kulturnämnden uppfattar det som positivt att arbeta med en kommungemensam struktur vad gäller organisering d.v.s. utifrån en organisationsmodell med avdelningschef, enhetschef och sektionschef. Detta skapar förutsättningar för bättre kommunikation, mötes- och ledningsstruktur. Nämnden ser att en sådan organisation främjar arbetet med den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön. Frågor kring överförande av personal, organisation samt löneskillnader kommer att behöva hanteras tillsammans med de fackliga representanterna i ett tidigt skede för att få en fungerande övergång. En tidig förankring av omorganisationen hos all berörd personal är en nödvändighet. Medborgarinflytandets och kunskapsalliansernas möjligheter Det är viktigt att behålla de upparbetade samverkansformer med Malmöborna som finns i

233 Bihang 2016 Nr 158 dag och som fungerar. En risk i alla omorganisationer är att uppbyggda kontaktnät bryts upp (18) Den nya organisationen ger dock möjligheter till nya, och kanske mer effektiva, sätt att arbeta med medborgarinflytande som gynnar denna utveckling. Det kommer även att bli enklare för medborgarna att finna rätt kommunal förvaltning för att få svar på sina frågor. Viktigt är att tänka på grupper som inte så lätt gör sig hörda. Organiserade brukarråd kan lätt komma att bestå av ofta-besökare ur en och samma kategori människor. För att utmana och skapa bredd och t.ex. kunna nå olika ungdomsråd och pensionärsråd kan det krävas större aktivt sökande i staden i syfte att skapa verksamhet som känns relevant för flera. En tät och nära dialog med stadens barn och unga är en viktig förutsättning för att kunna skapa meningsfulla och trygga kultur- och fritidsaktiviteter. Stadsområdesbiblioteken och de lokala mötesplatserna i staden arbetar nära sina befolkningsgrupper och känner väl barn och unga i sina områden. Dessa nätverk är viktiga att värna om i den föreslagna nya organisationen, så att värdefulla kontakter och kompetenser tas tillvara. Samtidigt kan en samlad organisation ge nya möjligheter att sprida goda exempel och därmed öka barns och ungas möjlighet till inflytande över verksamheternas inriktning. Under framtagandet av kulturstrategin arbetade kulturförvaltningen framgångsrikt med medborgardialog där tematiska dialoger arrangerades. För att inhämta kunskap och perspektiv från interna och externa aktörer i arbetet med förstudien av ett nytt demokrati- och migrationsmuseum, har en liknande dialogmetod använts. Förvaltningen har flera andra exempel då olika dialogmetoder använts eller exempel på lyckade kunskapsallianser; här kan nämnas ett antal stadsutvecklingsprojekt, Design Malmö och ISU-institutet för hållbar stadsutveckling. Malmö Museer använder sedan flera år tillbaka en metod för dialog som handlar om att formulera effektmål avseende vilken skillnad man vill göra för de besökare som tar del av verksamheten. Metoden, som utvecklats i den brittiska kultursektorn, heter Generic Learning Outcomes och identifierar vad människor får med sig från museer och andra kulturverksamheter avseende kunskap, förståelse, attityder och värderingar, glädje, inspiration och kreativitet, aktivitet samt förändring. Detta kan vara ett verktyg att använda i andra verksamheter i stadens ambition att öka medborgarinflytandet och stadens lärande. Kulturnämndens synpunkter utifrån förutsättningar för den nya organisationen Politisk organisation och demokrati Kulturnämnden ställer sig generellt bakom den föreslagna organisationen som tar sin utgångspunkt i verksamhetsinriktning för att fördela ansvar och uppdrag. Att överföra ansvar för sociala frågor till tre facknämnder med tydliga uppdrag gynnar förutsättningarna för likvärdig omsorg i hela staden. Kulturnämnden ser även positivt på att gymnasienämnden renodlas och att staden därmed får tre större skolnämnder. Att samorganisera vuxenutbildning med arbetsmarknadsfrågor

234 234 Bihang 2016 Nr 158 kan gynna de målgrupper som är aktuella för nämndens verksamhet. I det nuvarande arbetsmarknadsläget med låg sysselsättning i Malmö, ställer kulturnämnden sig bakom förslaget att bilda en nämnd med tydligt ansvar för arbetsmarknadsfrågor. Kulturnämnden vill dock poängtera att det krävs en bred uppslutning och ett gemensamt ansvarstagande i arbetsmarknadsfrågorna för att bryta den utveckling som varit. 10 (18) Den befintliga organisationen med lokalt förankrade nämnder med ansvar för att arbeta med att utveckla den lokala dialogen/demokratin och samarbetet med civilsamhället har varit verktyg för att stärka lokal demokrati. I det heterogena Malmö har områdesorganisationen utgjort en viktig del för att ta tillvara samhällsengagemang. Malmö är också känt för sitt starka civilsamhälle med ett rikt kultur- och föreningsliv. Ett viktigt uppdrag för en ny organisation är att fortsätta att arbeta med den lokala demokratin vilket kommer att beröra många av nämnderna. I remissförslaget föreslås kulturförvaltningen ta emot stadsområdesbibliotek och ett antal andra mötesplatser, spridda över hela staden. Detta gör det möjligt att vidareutveckla mötesplatserna utifrån den erfarenhet och de utvecklingsbehov som finns lokalt, samtidigt som den gemensamma organisationstillhörigheten möjliggör helhetssyn och strategiska beslut för hela Malmö. Kulturförvaltningen har stor erfarenhet av att driva mötesplatser men också att etablera nya och hitta de rätta formerna för en plats, där personer med olika bakgrund ska mötas. Det kan vara genom olika events, föreställningar, utställningar och workshops. Ledning och styrning Att lämna en geografisk princip för att fördela ansvar och uppdrag, och istället utgå från en indelning per verksamhetsområde innebär att nämndernas uppdrag renodlas. Kulturnämnden instämmer i beskrivningen om att detta underlättar en samsyn och ett gemensamt fokus inom de föreslagna nämnderna och förvaltningarna. Risken med föreslagen organisationsförändring är att då nämnder och förvaltningar blir alltmer specialiserade kan vissa frågor, som inte naturligt faller inom någon förvaltnings ansvarsområde, nedprioriteras eller helt enkelt missas. Uttryckt på ett annat sätt, någon måste ta hand om mellanrummen. Här ryms bl.a. preventivt arbete som idag finns inom avdelningarna för områdesutveckling vid stadsområdesförvaltningarna. Kulturnämnden vill betona vikten av att dessa frågor, som ofta är avgörande för en socialt hållbar utveckling, identifieras och formulerar tydliga uppdrag för den nya nämndsorganisationen. Vissa av dessa uppdrag kommer sannolikt vända sig till flera nämnder och därmed bör även krav på samverkan vara tydligt. I remissen lyfts särskilt behovet av väl fungerande samverkan mellan förvaltningar, nämnder och externa aktörer samt vikten av gemensamma mål och strategier. Kommunfullmäktiges nio målområden och tio mål bildar tillsammans med en kommande vision för staden en god grund för respektive nämnd och förvaltning att i sin tur planera sin verksamhet. Det som idag saknas eller är spritt i ett antal mer eller mindre kända styrande dokument som sällan tar sin utgångspunkt i de politiska målen, är gemensamma strategier kopplat till respek-

235 Bihang 2016 Nr (18) tive fullmäktigemål. Sedan den nya styrmodellen infördes är uppfattningen att styrningen blivit tydligare, men att nämnderna och förvaltningarna har tolkat målen på olika vis och att nämndsmål samt åtaganden följaktligen har olika relevans gentemot fullmäktiges mål. Något som även lyfts fram är ett behov av att öka samverkan mellan nämnder, förvaltningar och externa samhällsaktörer, inte minst Malmöborna. Kulturnämnden föreslår därför att tydliga strategier för fullmäktiges tio mål tas fram i samverkan mellan nämnder och civilsamhället, myndigheter eller andra intressenter. Syftet med att bryta ned fullmäktigemålen i olika strategier är att säkerställa dialog, en samsyn kring stadens utveckling och vilka roller och ansvar olika aktörer har i den utvecklingen. Strategier som tar sin utgångspunkt i de politiska målen borgar för en tydlig koppling mellan fullmäktiges mål och nämndernas mål samt ett gemensamt ansvarstagande utan att inskränka nämndernas handlingsutrymme inom sina respektive verksamhetsområden. De utgör istället ett stöd i arbetet. Effekten av detta är färre men grundligt förankrade strategidokument. Samverkan Den föreslagna organisationsförändringen syftar till att skapa bättre förutsättningar för samverkan såväl inom Malmö stad som med externa aktörer. I dagens samhälle och med de utmaningar som Malmö står inför, är det en nödvändighet att aktörer samverkar. En övergång till facknämnder kommer att tydliggöra att samverkan behövs för att kunna utföra sina åtaganden på effektivt sätt men också för att uppnå bättre resultat/kvalitet. I det praktiska arbetet kan den nya organisationen innebära att samverkan sker med färre förvaltningar/aktörer vilket kulturnämnden ser som en fördel och leder till ett mer effektivt genomförande. Grundläggande för en ändamålsenlig organisation är en tydlig samordning med gemensamma mål, öppenhet kring ekonomi, tydlig ansvarsfördelning och en öppen och ömsesidig dialog. Det ska vara givande för alla parter. Att samverka över gränserna kan låta enkelt men i praktiken vara svårt. Ett sätt att ställa krav på nämnderna är att det i samtliga nämnders reglementen ska framgå att samverkan ska ske. En annan möjlighet är att kommunfullmäktige i sin budget ger uppdrag och delar ut ansvar. Kulturförvaltningen har sedan länge samarbetat med många förvaltningar inom Malmö stad, föreningslivet, ideella sektorn samt på nationella och internationella arenor. Genom dessa samarbetsprojekt har förvaltningen skaffat sig stor erfarenhet av samverkan på olika nivåer, en erfarenhet som kan användas och utvecklas i den nya organisationen. Genom att skapa ett tydligt arbetssätt och genom att använda en gemensam modell (samverkanstrappan) läggs grunden för ett språkbruk och synsätt på samverkan som sedan kommer att kunna utvecklas vidare. På Kommendanthuset (Malmö Museum) drivs Idélab hållbar utveckling tillsammans med miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och ISU-institutet för hållbar stadsutveckling. Idélab kan utvecklas till ett fysiskt nav/en friyta för hur Malmö stad kan utveckla gränsöverskridande samarbeten och ytterligare fortsätta utvecklingen utifrån Malmökommissionens rapport.

236 236 Bihang 2016 Nr 158 I Kulturhuset Mazetti har det inrättats ett Kreativt lärcentrum, där förskoleförvaltningen och kulturförvaltningen gemensamt skapat en dynamisk mötesplats för förskolebarn och pedagoger. 12 (18) På Malmö Stadsbibliotek finns ett lärcenter som drivs gemensamt av kulturnämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och vänder sig till vuxna som behöver hjälp med både tillgång och lärande/kunskap om den digitala tekniken. På nationell nivå har kulturförvaltningen fått i uppdrag att göra en förstudie kring förutsättningarna för ett nationellt demokrati- och migrationsmuseum. Förvaltningen engagerar sig aktivt internationellt i bl.a. UCLG (United Cities and Local Governments), där Malmö ingår i en grupp städer som skall vara ledande i arbetet med att utveckla kultur i hållbar samhällsutveckling. Det nya organisationsförslaget innebär att de flesta av stadsområdenas nuvarande mötesplatser tillförs kulturförvaltningen eller fritidsförvaltningen. Båda förvaltningarna utökar därmed sina respektive uppdrag och får ett större gemensamt ansvar för att erbjuda Malmöborna en meningsfull fritid. Många av mötesplatserna är riktade till barn och unga, en målgrupp som fortsätter öka snabbt och där behovet av kostnadsfria kultur- och fritidsaktiviteter är stort. För att kunna kraftsamla kring detta och sprida insatserna över hela staden behövs ett nära och aktivt samarbete mellan kulturförvaltningen och fritidsförvaltningen. Kulturnämnden vill särskilt framhålla vikten av att kunna erbjuda aktiviteter under skolloven, då många barnfamiljer i Malmö inte har de ekonomiska förutsättningarna att ta del av kultur- och fritidsaktiviteter på egen hand. Den nyligen genomförda satsningen på sommarlovsaktiviteter, där Malmö stad inför sommaren 2016 tilldelades statliga medel för att kunna erbjuda barn och unga i socialt utsatta områden något roligt att göra på sommarlovet, är ett exempel där kulturförvaltningen och fritidsförvaltningen gemensamt byggt upp en projektorganisation som ansvarat för samordning av stadens samtliga aktiviteter. Detta samarbete fungerade väl och bör utvecklas och permanentas för att de båda förvaltningarna gemensamt ska kunna erbjuda kostnadsfria och relevanta aktiviteter för Malmös barn och unga under samtliga skollov året runt. Remissförslaget innebär också en möjlighet för kulturförvaltningens kommunikationsavdelning att närma sig fritidsförvaltningens. Digitalisering En viktig fråga för staden är hur den digitala klyftan mellan olika delar av befolkningen ska kunna minskas. I konsekvenserna av den digitala klyftan ingår både social segregering och känsla av utanförskap, men också rent praktiskt, att stora grupper av samhället inte får tillgång till de tjänster som det offentliga eller det privata tillhandahåller. Ett viktigt uppdrag för den nya organisationen är att skapa en fungerande infrastruktur som möjliggör för medborgare att kunna få tillgång till digitala tjänster och kunskap om hur de digitala tjänsterna fungerar.

237 Bihang 2016 Nr 158 IT-standarden är för närvarande ojämn mellan de olika biblioteken i Malmö. Ur demokratisynpunkt är det därför viktigt att definiera en IT-standard, så att förutsättningarna för medborgarnas digitala utveckling är likvärdig. Lämpliga datorprogram och snabbt internet tillgängliga på bibliotek och mötesplatser är en hjälp för dem som inte har råd eller inte är bevandrade i digital teknik (18) Detta är särskilt angeläget i perspektiv av regeringens och SKL:s nya samarbete för att förnya det offentliga Sverige. Det innebär att den offentliga sektorn, när det är möjligt, ska välja digitala tjänster i första hand i sina kontakter med medborgare, organisationer och företag. Men när nästan en miljon människor saknar egen dator eller smart telefon, blir det en demokratifråga att ta ansvar för att även de kan tillgodogöra sig digital samhällsinformation. Kulturnämndens synpunkter på förslag till ny nämndsorganisation Förändrad nämndsstruktur Kulturnämnden ställer sig generellt positiv till en nämndsorganisation som bygger på en verksamhetsmässig indelning i facknämnder. Som beskrivs i remissen är det tänkbart att det successivt kommer att ske en geografisk uppdelning inom facknämnderna för att organisatoriskt hantera verksamheterna och kulturnämnden instämmer i att de geografiska gränserna för dessa då bör samordnas mellan förvaltningarna. Förutom möjligheten att kraftsamla kring viktiga frågor är kulturnämndens uppfattning att ett mindre antal motparter underlättar interna och externa samarbeten. Som exempel kan nämnas kulturförvaltningens möjlighet att erbjuda kultur inom ramen för äldreomsorg. I den föreslagna organisationen innebär det att kulturförvaltningen behöver upprätta samarbete med en förvaltning istället för nuvarande fem. Mötesplatser I dagsläget finns ett stort antal platser med olika inriktning, målgrupper och syfte som går under beteckningen mötesplatser. Vissa har ett rent socialt syfte att skapa möten - medan andra har samlokaliserats med olika typer av kommunal service. På vissa platser är flera förvaltningar, myndigheter eller representanter från civilsamhället samlade för vara kunna vägleda, stödja och svara på frågor. Ett sådant exempel är Framtidens hus som även lyfts fram i remissen som en framgångsrik modell för samverkan mellan olika aktörer med ett gemensamt syfte. Framgångsrika mötesplatser behöver utvecklas utifrån de lokala behov som finns, vilket är en av förklaringarna till att det idag finns en stor variation i typen av mötesplatser. En annan förklaring kan vara att olika förvaltningar valt att möta likartade behov på olika vis. I remissförslaget övergår ansvaret för stadens mötesplatser till ett mindre antal förvaltningar med ansvar för hela staden, där inriktningen på verksamheten blir styrande för vilken förvaltning som ges ansvar för drift och utveckling. Detta gör det möjligt att enklare skapa en helhetsbild och möjliggör på så vis strategiska beslut.

238 238 Bihang 2016 Nr 158 Grovt kan verksamheten vid mötesplatserna beskrivas på följande vis: 14 (18) Platser för stöd och service till Malmöborna. Hit hör såväl att svara på enklare frågor som att lämna ut avfallspåsar men även service av mer komplex natur, ofta på andra språk än svenska. Idag är samhällsvägledare vid stadsområdena en viktig yrkesgrupp som har till uppgift att stödja personer i diverse samhällsfrågor och vardagsproblem. Det kan t.ex. röra sig om att t.ex. fylla i myndighetsblanketter eller konsumentvägledning, inte minst viktigt som länkar mellan kommunen och personer som bor och verkar i Malmö. De personer som tar kontakt med samhällsvägledarna är ofta de som inte har möjlighet att leta reda på informationen via digitala källor eller trycksaker, utan är i behov av personlig kontakt, där ofta språk eller läskunnighet är en viktig barriär. En lokal och väl fungerande medborgarservice är därför minst lika viktig som en utvecklad digital kommunal närvaro och informationscenter centralt i staden som föreslås i Kontaktcenterutredningen. Utmaningarna kring den lokala servicen som beskrivits ovan skiljer sig och ofta har olika typer av målgrupper en utvecklad service via telefon eller webb och andra digitala medier. Platser för lärande eller utövande av aktiviteter, ofta med ett socialt innehåll och syfte. Här ingår exempelvis fritidsgårdar, bibliotek och allaktivitetshus samt ett antal mötesplatser med olika åldrar som målgrupp. Vissa har öppet endast dagtid och andra även kvällstid. Dessa kan bidra till en känsla av samhörighet och kan fylla ett naturligt behov av att ingå i ett socialt sammanhang. Dessa platser är även viktiga för personers möjlighet att utveckla sin kreativitet. Inte minst finns ett stort antal platser för ungdomar att ägna sig åt och utveckla intressen inom kultur, sport eller liknande. Platser för kvalificerat stöd och myndighetsutövning, exempelvis inom ramen för individ och familjeomsorg eller vård och omsorg. Ett exempel på en sådan plats är Framtidens hus på Lindängen. Här har man samlokaliserat exempelvis IoF (Individ och familj), Arbetsförmedlingen, Jobb Malmö och Röda korset med ett gemensamt uppdrag. Ovan beskrivna mötesplatser är ofta lokaliserade tillsammans vilket komplicerar frågan kring vilken nämnd som ska ha helhetsansvar. För kulturnämnden innebär remissförslaget att ett antal mötesplatser som idag organiseras under stadsområdesförvaltningar, lyfts in under nämndens ansvar. I bifogad bilaga framgår kulturnämndens uppfattning om fördelning mellan stadens förvaltningar.

239 Bihang 2016 Nr 158 I remissförslagets fördelning av de mötesplatser som finns i staden är kulturnämndens uppfattning att verksamhetens uppdrag, inriktning och personalkategori bör avgöra till vilken förvaltning överföring ska göras. Utifrån detta resonemang ska fritidsgårdar/mötesplatser som bemannas med fritidsledare som planerar verksamheten överföras till fritidsnämnden, medan mötesplatser som präglas av någon form av eget skapande, där besökarna själva tillsammans med aktivitetsledare styr verksamhetsinnehållet, bör överföras till kulturnämnden (18) Föreningsdrivna mötesplatser Malmö stad ger omfattande stöd till ideella föreningar och andra fristående organisationer inom det civila samhället. Fritidsnämnden, kulturnämnden och sociala resursnämnden har en stor reguljär bidragshantering, men även KS och flera andra nämnder fördelar bidrag. Det förekommer att organisationer parallellt får bidrag från flera nämnder. Staden samverkar också med civilsamhället på många andra sätt. Ett par exempel är Folkets Park och Garaget, som fungerar som mötesplatser för föreningslivet. Malmö stads interna nätverk för bidragsgivande förvaltningar gör årliga sammanställningar över merparten av de bidrag som fördelas. I underlagen saknas dock bl.a. en del kommuncentrala anslag och bidrag från stadsområdena, och en aktuell heltäckande bild av Malmö stads bidragsgivning saknas i dagsläget. Flera aktuella utredningar berör Malmö stads samlade stöd och bidrag till civilsamhället, utifrån ett behov av att stärka samordningen och att ta gemensamma grepp. Stadskontoret har ett uppdrag att utreda och lägga förslag till utveckling av Malmö stads samverkan med civilsamhället. I detta pågående och långsiktiga arbete finns en dialog med berörda förvaltningar. Vidare har stadskontoret i uppdrag att se över den kommuncentrala bidragsgivningen och därpå behovet av samordning av övriga nämnders bidragsgivning gavs stadskontoret ett särskilt utredningsuppdrag att se över mötesplatsernas organisatoriska tillhörighet. Processen, med mål att teckna en övergripande överenskommelse mellan Malmö stad och det idéburna civilsamhället, är också ett led i en ökad samordning. Om ansvaret för bidragsgivningen till en specifik organisation ska övergå från en nämnd till en annan bör förutsättningen vara att organisationens verksamhet överensstämmer med den mottagande nämndens uppdrag och ansvarsområde och de bidragsregler nämnden har fastställt. Bakgrund och särskilda förutsättningar behöver klarläggas i varje enskilt fall. När det gäller hanteringen av de föreningsdrivna verksamheter som idag har bidrag från stadsområdena finns behov av ett samlat underlag över stadsområdens nuvarande bidragsgivning, med uppgift om organisation, typ av verksamhet, bidragsform och belopp. Medborgarservice och medborgardialog Medborgarservice finns idag spritt på ett stort antal platser i staden och har utvecklats utifrån stadsområdenas olika behov. Idag erbjuds medborgarservice på några av områdesbiblioteken, på stadsområdenas förvaltningskontor samt på ett antal andra mötesplatser. Detta an-

240 240 Bihang 2016 Nr (18) svarsområde är tätt förknippat med medborgardialog och lokala demokratifrågor att utgöra kontaktytan mellan Malmöborna och kommunen. En potentiell risk i den föreslagna organisationsformen är att vissa behov som ofta kommer till uttryck genom dialog och möten med Malmöborna nedprioriteras eller helt enkelt missas, om de inte tydligt ingår i någon nämnds uppdrag. I den nuvarande organisationen är det stadsområdesnämnderna som har en viktig uppgift att upprätthålla ett allmänt ansvar gentemot befolkningen inom sitt respektive område. Vad detta ansvar innebär i praktiken är sällan definierat i exempelvis nämndernas reglemente, utan tolkas ofta in under det allmänna befolkningsansvaret. Förutom att utgöra en grund för den ekonomiska fördelningen innebär befolkningsansvaret att stadsområdesförvaltningarna förutom lagstadgade verksamheter, såsom vård och omsorg, även tar ansvar för behov som kommer till utifrån lokala förutsättningar och som därför kan ta olika former. I stadsområdenas reglemente framgår exempelvis att nämnderna ska utveckla och stärka demokratin och säkra invånarnas möjligheter att påverka, och även tillhandahålla medborgarna de tjänster samt den hjälp och stöd som lagstiftaren och kommunfullmäktige har bestämt. I vissa avseenden är det definierat vilka tjänster och vilket stöd som avses men många gånger handlar det helt enkelt om att ta hand om mellanrummen d.v.s. de behov som inte tydligt faller under någon annan nämnds ansvar. Trots att befolkningsansvaret i den föreslagna organisationen på ett vis delas av samtliga nämnder ser kulturnämnden ett behov av att någon eller några nämnder får ett uttalat uppdrag att tillvarata de strukturer för medborgardialog och medborgarservice som upparbetats i stadsområdena och strategiskt utveckla dessa framöver. I remissförslaget har man inte tagit ställning till vilken eller vilka nämnder som ska ta ansvar för medborgarservice. Det föreslås att stadsområdesbiblioteken och ett antal mötesplatser överförs till kulturnämnden. Detta innebär att kulturförvaltningen får en tydligare och mer utbredd förankring i stadens olika områden. Kulturnämnden anser att bl.a. biblioteken kan fungera väl som plats för medborgardialog och service men ser ett behov av att staden tar ett helhetsgrepp och utreder detta viktiga uppdrag. Den föreslagna organisationen innebär även att ett antal nya nämnder bildas. Allteftersom dessa etableras organisatoriskt kommer det troligtvis finnas behov av att se över på vilka platser exempelvis myndighetsutövning sker ska socialtjänsten vara spridd till ett stort antal platser eller koncentreras till några få är en fråga som kan behöva ställas. Beroende på vilken strategi dessa förvaltningar väljer, bör utvecklingen samordnas med övrig kommunal service i staden, såsom medborgarservice.

241 Bihang 2016 Nr Kulturnämnden ser därför ett behov av nära samverkan mellan de aktuella nämnderna/ förvaltningarna. Då både den kommunala organisationen och staden förändras i en snabb takt finns ett behov av att organisera den kommunala servicen för att kunna svara till ändrade behov och förutsättningar. Nya områden, förändrade rörelsemönster och utvecklad infrastruktur är några faktorer som påverkar hur och var den kommunala servicen ska finnas. Som lyfts i bland annat Kontaktcenterutredningen är en digital närvaro viktig för att effektivt kunna möta de behov som finns. Även en utvecklad service via telefon kan vara ett effektivt sätta att höja servicenivån, men dessa kommunikationskanaler ersätter inte behovet av en fysisk närvaro nära Malmöborna. Inte minst för att minska exempelvis språkliga barriärer och ett behov av att faktiskt träffa en representant för kommunen. Detta är viktigt även för att överbrygga den digitala klyftan som finns d.v.s. att inte alla har möjlighet att utföra sina ärenden digitalt och därför är i behov av fysiska möten. Idag är samhällsvägledare vid stadsområdena en viktig yrkesgrupp som har till uppgift att stödja personer i diverse samhällsfrågor och vardagsproblem. Biblioteken Kulturnämnden ser mycket positivt på ett övertagande av samtliga stadsområdesbibliotek till kulturförvaltningen som därmed får ansvaret för biblioteksservicen i hela Malmö. En sammanhållen biblioteksorganisation skapar förutsättningar för ett likvärdigt biblioteksutbud för alla. Resurser kan lättare styras om till platser där behoven är som störst och möjliggöra riktade satsningar på läsförståelse, språkutveckling och digital kompetens. Förr var biblioteken boksamlingar men i dag, med ny digital teknik, digitalisering av medierna, och snabba samhällsförändringar, krävs mer av biblioteken. Utöver den traditionella biblioteksteksverksamheten fungerar biblioteken numera som en mötesplats. För många är biblioteken en trygg och säker plats som man känner förtroende för. Dit vänder man sig för att skaffa information, använda sig av digital teknik och för att i en lugn miljö kunna studera. Det finns potential och möjlighet att mer strategiskt utveckla biblioteken runt om i Malmö. Romskt informations- och kunskapscenter Remissförslaget föreslår att RIKC - Romskt informations- och kunskapscenter överförs till kulturnämnden från sin nuvarande placering inom sociala resursnämnden. Det finns dock ingen motivering eller bakgrund till detta förslag och frågan om placering bör därför utredas vidare. Den romska gruppen är en av fem nationella minoriteter och för att den nämnd som skall ha ansvaret för stadens arbete gentemot den nationella minoriteten romer skall kunna upparbeta önskad kompetens i denna fråga, bör även ansvaret för övriga nationella minoriteter ligga på samma ställe. Stadsområdenas områdesutveckling Den områdesutvecklingsverksamhet som bedrivs idag är viktig att behålla. Det är centralt ur ett demokrati- och medborgarperspektiv att stadens interna omorganisation inte leder till ett 17 (18)

242 242 Bihang 2016 Nr (18) lägre medborgarinflytande eller till en lägre känsla av delaktighet i stadens utveckling. Kultur har en tydlig och väl etablerad roll i en hållbar stadsutveckling och kulturförvaltningen har under en längre tid arbetat systematiskt och medvetet utifrån lokala behov. Förändringen ger en tydligare lokal förankring och arenor för kulturverksamheten. Detta medför bland annat att det blir lättare att etablera verksamheter på en kontinuerlig basis. Precis som med medborgardialog och medborgarservice bör staden även för områdesutvecklingen ta ett större grepp och utreda inriktning, omfattning och ansvar. Tekniska nämnden En förutsättning för att minska hemlösheten är att det finns tillräckligt med bostäder som ryms inom en begränsad privatekonomi. Kulturnämnden anser att tekniska nämnden har goda förutsättningar att påverka tillgången till bostäder, framför allt på lång sikt, och med de förändringar som nu sker bland de kommunala bostadsbolagen avseende inkomstkraven tas positiva steg mot att minska hemlösheten i Malmö. Bilaga: Förteckning över mötesplatser med kommentarer Ordförande Sylvia Björk Kulturdirektör Elisabeth Lundgren

243 Bihang 2016 Nr Malmö stad Kulturnämnden 1 (4) Protokollsutdrag Sammanträdestid kl Plats Malmö Stadsarkiv, Bergsgatan 20 Beslutande ledamöter Sylvia Björk (S), ordförande My Gillberg (MP), 1:e vice ordförande Linda Dahlberg Wirje (M), 2:e vice ordförande Christina Melin Dahlvid (S) Göran Andersson (S) Fiona Winders (V) Mirjam Katzin (V) tjg ersättare för Fiona Winders 121 Cornelia Röjner (M) Amanda Onsberg Brumark (L) tjg ersättare för Anna Zachrisson (L) Kent Nykvist (SD) Ej tjänstgörande ersättare Åsa Svensson (S) Kenneth Hansson (S) Eva Jönsson (S) Omar Abdelghani (MP) Mirjam Katzin (V) Gert Tornberg (M) Hector Boquist (M) Nadja Strand (SD) Övriga närvarande Utses att justera Justering Jenny Eliasson, personalföreträdare Vision/TCO Max Emland, personalföreträdare Kommunal Marita Wästerfors, personalföreträdare SACO Elisabeth Lundgren, kulturdirektör Anne Mattsson, ekonomichef Michael Holmkvist, administrativ chef Annika Niehoff, HR-chef Dick Fredholm, kommunikationschef Katarina Carlsson, museichef Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie Adam Hidestål, stadsarkivarie Olga Schlyter, stadsantikvarie Mats Fastrup, adm. chef Malmö Konsthall Jarl Lorensson, chef Malmö Kulturskola Hanna Sjöberg, tf avdelningschef Ivana Baukart, projektledare Jimmy Arvidsson, projektledare 119 Annalena Asenov, sekreterare Linda Dahlberg Wirje (M) Protokollet omfattar 121

244 244 Bihang 2016 Nr (4) 121Remiss. Översyn av stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter KN Sammanfattning Kulturnämnden ställer sig positiv till föreslagen organisationsförändring med fem nya facknämnder och att samtliga områdesbibliotek överförs till kulturnämnden. En övergång till facknämnder innebär ökade möjligheter att säkra likvärdig tillgång till kommunal service för Malmöborna, oavsett geografisk hemvist. Remissförslagets fördelning av de mötesplatser som finns i staden kommenteras i bilagan och kulturnämndens uppfattning är att verksamhetens uppdrag, inriktning och personalkategori bör avgöra till vilken förvaltning överföring ska göras. Beslut Kulturnämnden beslutar att avge yttrande till kommunstyrelsen enligt förslag. Beslutsgång Ordförande justerar förvaltningens förslag till yttrande enligt följande: Sid 1, Sammanfattning, tredje stycket: mening två stryks. Förtydligande om att frågan bör utredas vidare. I meningen efter sätts punkt efter medel/resurser tillförs. Resten av meningen stryks. Sid 3, Medborgarservice och medborgardialog, tredje stycket: sista meningen stryks. Förtydligande om att frågan bör utredas vidare. Sid 3, Områdesutveckling: De tre sista meningarna stryks. Förtydligande om att frågan bör utredas vidare. Sid 3, RIKC och nationella minoriteter: resterande text efter meningen Remissförslaget föreslår att stryks. Förtydligande om att argument saknas och att frågan bör utredas vidare. Sid 4, Övrigt: Första meningen, punkt efter medel/resurser tillförs. Resten av meningen stryks. Sid 6, fråga 3: andra stycket stryks Sid 9, sista stycket, tillägg innan Medborgarinflytandets och kunskapsalliansernas möjligheter: En tidig förankring av omorganisationen hos all berörd personal är en nödvändighet. Sid 9, Medborgarinflytandets och kunskapsalliansernas möjligheter, andra stycket, sista meningen, tillägg: För att utmana och skapa bredd och t.ex. kunna nå olika ungdomsråd och pensionärsråd, kan det krävas. Sid 12, Samverkan, andra stycket, tillägg efter sista meningen: En annan möjlighet är att KF i sin budget ger uppdrag och delar ut ansvar. Sid 19, Stadsområdenas områdesutveckling: sista stycket stryks Ordförande justerar därefter förvaltningens förslag i bilagan Förteckning över mötesplatser enligt följande:

245 Bihang 2016 Nr (4) Sid 9, Tegelhuset Bricks: till fritidsnämnden Sid 11, Allaktivitetshusen på Hermodsdal och Lindängen: bör utredas Sid 12, Framtidens Hus: bör utredas Sid 14, Mötesplats Seved: bör utredas Sid 15, Drömmarnas Hus: stryks Sid 21, Lindgårdens mötesplats: till vård- och omsorgsnämnden Sid 22-24, Medborgarservice på mötesplatser och bibliotek: bör utredas Sid 24, Föreningarnas Hus: stryks Miriam Katzin (V) yrkar följande: att stycket på sid 5 som börjar med Kulturnämnden instämmer i och slutar med att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning ska flyttas och placeras under Kulturnämndens övergripande synpunkter på sidan 1, under egen rubrik Omorganisering för ett mer jämlikt Malmö. att följande ska in efter ovanstående stycke: I samband med att både befolkningen och samhällsklyftorna ökar, behövs också ökade resurser för att uppnå de mål som Malmökommissionen nämner. Det är därför viktigt att omorganisationen går hand i hand med en ökad omfördelning för ett mer jämlikt Malmö. att följande ska in på sid 2, sist under rubriken Biblioteken : Flera av Malmös områdesbibliotek besitter en särskild kompetens och kunskap kring att jobba med det växande antalet barn, unga och vuxna som bor i ekonomiskt eftersatta områden. Denna kompetens och kunskap är viktig att bevara. Dessutom vore det önskvärt om resultatet av omorganisationen innebar ökade resurser till områdesbiblioteken. I ett antal av Malmös bostadsområden behövs större och mer moderna bibliotekslokaler, mer personal, samt mer driftpengar till verksamheter som är viktiga arenor för kultur, möten och läsfrämjande. att följande ska in på sid 3, sist under rubriken Medborgarservice och medborgardialog : Därmed föreslås att områdesbiblioteken liksom en stor andel av stadens mötesplatser för barn, unga och vuxna flyttas över till kulturförvaltningen, samt att medborgarservice flyttas över och placeras i områdesbiblioteken. Möjligheten till möten med medborgare för inflytande, hjälp, information, vägledning och dialog kommer att stärkas i och med denna organisatoriska förändring. Dessutom kommer medborgares möjligheter att uttrycka sig och påverka genom kulturaktiviteter och på mötesplatser att stärkas. Dessa förändringar innebär ett betydande utvidgat ansvar för kulturnämnden, som får ett centralt uppdrag när det gäller demokrati och medborgarfrågor. Därför bör kulturnämnden byta namn till Nämnden för kultur, demokrati och medborgarmöten, för att understryka centraliteten i dessa uppdrag. att byta ut begreppet medborgardialog till medborgarinflytande på de ställen där det förekommer i yttrandet.

246 246 Bihang 2016 Nr (4) att byta ut meningen på sid 12 som börjar Ett sätt att ställa krav till följande: Därför behövs det ett tydligt placerat uppdrag för ansvaret för samverkansfrågor, något som behöver utredas och utvecklas ytterligare inför beslutet om en omorganisation. Det behöver finnas en kommunal organisation som jobbar tvärgående med ett övergripande ansvar för samverkansprocesser. att följande stycke ska in på sid 6, sist under första rubriken: Vad gäller hur stadsutvecklingsfrågor ska hanteras framöver, behövs det en organisation som jobbar på tvärs och på plats med lokalt förankrat uppdrag och ett stort inslag av medborgarinflytande. Det krävs en politiskt styrd organisation, snarare än hållbarhetskansliet, för detta prioriterade arbete med hållbar stadsutveckling. Ledstjärnorna för detta arbete bör vara Malmökommissionens huvudrekommendationer, och huvudfokus bör ligga på nya bostäder, hållbar infrastruktur, samt sociala och fysiska investeringar i bostadsområden som halkar efter vad gäller välfärden. Göran Andersson (S) yrkar avslag till Miriam Katzins (V) yrkande. Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag inklusive ordförandens ändringar och Mirjam Katzins (V) yrkande och finner att kulturnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Ordföranden förtydligar att besluten medför ändring av text under flera rubriker i yttrandet och uppdrar åt förvaltningen att följa upp ändringarna. Reservation Mirjam Katzin (V) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till eget yrkande. Särskilt yttrande Linda Dahlberg Wirje (M) anmäler att ledamöterna för M och L inkommer med ett särskilt yttrande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Remiss. Översyn av stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter Förslag till yttrande Följebrev (STK ) Tjänsteskrivelse (STK ) Remiss. Översyn av stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter Rätt utdraget intygas Ria Åkesson Protokollet skickas till: Kommunstyrelsen

247 Bihang 2016 Nr Särskilt yttrande avseende remisskrivelse Översyn av stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter Kulturnämnden , ärende KN Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för partiets yrkande på förslaget till yttrande. Vänsterpartiets övergripande hållning i ärendet är att Malmö stads främsta utmaning är en underfinansierad välfärd, snarare än stadens organisationsform. En omorganisering kommer inte att lösa denna utmaning utan blir snarare en undanmanöver från det verkliga problemet. Att ständigt omorganisera skapar dessutom oro bland medarbetare, brukare och externa partners, samt minskar kontinuiteten i verksamheten. Förutom det saknas i yttrandet ett handfast förslag till vilka delar av den nya organisationen ska huvudsakligt ansvara för medborgarmöten och medborgarinflytande, alltså det som numera åligger stadsområdesnämnden. Vi anser istället att ansvar för medborgarinflytande och medborgarmöten ska flyttas över till Kulturnämnden. Därmed bör nämnden byta namn till Nämnden för kultur, demokrati och medborgarmöten, för att i linje med Malmökommissionens rekommendationer understryka centraliteten i dessa uppdrag. För Vänsterpartiet är det självklart att kultur och lokaldemokrati/ medborgarinflytande är två kommunala ansvarsområden som är nära sammanflätade. Dessutom ser vi en fara i att lämna lokaldemokratifrågorna utan en tydlig ansvarsplacering hos en förvaltning; medborgarinflytande genom lokaldemokrati är en grundpelare i det svenska demokratiska systemet och en omorganisering får inte riskera detta. Dessutom anser vi att det reviderade förslaget i bilagan Förteckning över mötesplatser saknar en konsekvent hållning till stadens mötesplatser, vilka är viktiga arenor för skapande och utövning av kultur. Konsekvensen av att Vänsterpartiet

248 248 Bihang 2016 Nr 158 antingen skjut fram beslutet eller stryka mötesplatser från förteckningen innebär att det skapas ännu mer oro i verksamheter som står inför en oviss framtid. Mirjam Katzin Vänsterpartiet Malmö

249 Bihang 2016 Nr Kulturnämnden Ärende: Remiss Översyn av stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter Särskilt yttrande Moderaterna och Liberalerna har länge varit medvetna om att en översyn av stadsområdesnämnderna och en övergång till facknämnder är nödvändigt för att Malmös invånare ska ges samma service från kommunen. Vi ser särskilt positivt på övertagandet av samtliga stadsområdesbibliotek till kulturförvaltningen. Vidare i arbetet med omorganisationen vill vi belysa vikten av att kulturnämnden med tillhörande förvaltning även framgent får ett renodlat uppdrag att arbeta med just kulturfrågor. Linda Dahlberg Wirje (M) Cornelia Röjner (M) Amanda Onsberg Brumark(L) med instämmande av Gert Tornberg (M)

250 250 Bihang 2016 Nr 158 Förteckning över mötesplatser Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Förslag i remissversion Kulturnämndens kommentar Kulturnämndens förslag Bibliotek Bellevuegårds biblioteket Stadsområdesbibliotek med medborgarservice och varierande program med aktivititeter som vänder sig till olika åldrar. Bunkeflostrands bibliotek Om Bunkeflostrands bibliotek Biblioteket erbjuder ett varierat utbud av medier; böcker, ljudböcker och talböcker. Utöver bokutbudet, finns musik på CD, spelfilm på DVD, och Cd-romspel för barn. Det går även att låna spel till konsolerna Playstation 3, Nintendo Wii och box 360 Limhamns bibliotek Limhamnsbiblioteket är ett välbesökt bibliotek som ligger på huvudgatan mitt i Limhamns centrum. Under 2012 fattades beslut om att flytta biblioteket och att bygga ett nytt på Odengatan i Limhamn. Det nya biblioteket planeras att ligga i markplan och stå klart hösten Kulturnämnden Bellevuegårdens bibliotek erbjuder förutom biblioteksservice även medborgarservice. Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra Bellevuegårdens biblioteket till kulturnämndens verksamhet. Kulturnämnden Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra Bunkeflostrands bibliotek till kulturnämndens verksamhet. Kulturnämnden Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra Limhamns bibliotek till kulturnämndens verksamhet. Kulturnämnden Kulturnämnden Kulturnämnden Tygelsjöbiblioteket Den 10 september 2013 öppnade Tygelsjöbiblioteket i nya lokaler i Pilbäckskolan. Vi har ljusa och öppna utrymmen i två våningar. Utbudet av böcker är i ständig utveckling. Om ni inte hittar det ni söker efter kan vi beställa det från något av Malmös andra bibliotek. Kulturnämnden Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra Tygelsjöbiblioteket till kulturnämndens verksamhet. Kulturnämnden Här har alla möjlighet att få hjälp med att söka information, låna och lämna böcker, läsa och låna tidskrifter, möta människor i alla åldrar, dela med sig av sina personliga läsupplevelser, använda våra datorer eller kopiator Kirsebergs bibliotek Egen beskrivning av verksamheten: Det finns väldigt mycket att göra på vårt bibliotek. Här är ett urval av vad du kan göra hos oss!: Låna böcker, tidskrifter, filmer och spel, läsa och studera, boka dator, kopiera, skriva ut, scanna, surfa trådlöst på egen dator/smartphone/surfplatta, spela Wii i spelgrottan, skaffa e-postadress. Kulturnämnden Kirsebergs bibliotek är lokaliserat i Kirsebergs fritids- och kulturhus. Här erbjuds förutom biblioteksservice även medborgarservice. Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra Kirsebergsbiblioteket till kulturnämndens verksamhet. Kulturnämnden Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 1 av 21

251 Bihang 2016 Nr Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Husie bibliotek Egen beskrivning av verksamheten: Mycket aktiviteter för små barn t ex sagostunder, babycaféer och sångstunder, bokprat, författarbesök samt skrivarstafett för barn i skolåldern, temabokpåsar för förskolor, samarbetar bland annat med Träffpunkten - mötesplats för äldre samt med Ungdomshuset - mötesplats för unga föreläsningar Rosengårds bibliotek Egen beskrivning av verksamheten: Rosengårdsbiblioteket är ett av Malmös mest välbesökta bibliotek. Med sina lokaler belägna i Rosengårds centrum har biblioteket blivit en naturlig träffpunkt för Malmöborna i området. Eftersom en väldigt stor del av befolkningen i området har utländsk bakgrund och många av dessa är nya i Sverige erbjuder vi ett flertal aktiviteter som riktar sig till denna grupp. Även medieutbudet styrs till viss del av detta och det finns rikligt med både böcker, tidningar och tidskrifter på efterfrågade språk. Språk och språkkurser i svenska är naturligtvis också något som satsas på. Vårt stadsområde är även mycket barnrikt och många av våra aktiviteter riktar sig till Lindängenbiblioteket Egen beskrivning av verksamheten: Lindängenbiblioteket ska vara en självklar plats för möten och inspiration där man kan utvecklas som människa och medborgare och vara med och påverka. Vi tror att läsning, tillgång till litteratur och medier, inspiration och kunskap är grundstenar för att våra medborgare ska kunna bygga sin framtid och leva ett gott liv. På biblioteket kan besökarna låna och läsa tidningar, tidskrifter och böcker på många olika språk. De kan även låna filmer, ljudböcker, cd och tv-spel. Det finns sköna läsfåtöljer i vårt tysta läsrum och möjligheter att köpa kaffe, té och varm choklad. För vuxna finns flera datorplatser. De som har en bärbar dator kan koppla upp sig mot vårt trådlösa nätverk. Tisdagar och torsdagar kan de som behöver få läxhjälp av våra duktiga läxhjälpare från Röda Korset. Vi arbetar med ett breddat programutbud, att fortsatt anpassa och utveckla bibliotekslokalen till en levande och stämningsfull mötesplats och att involvera invånarna i utvecklingen av bibliotekets utbud. Digital delaktighet är viktigt för oss och är något vi arbetat mycket med i både projekt och kursutbud. Vi vill att biblioteket ska ha låga trösklar och ett bra bemötande är otroligt viktigt för oss och ger oss möjlighet att bygga relationer med alla Förslag i remissversion Kulturnämndens kommentar Kulturnämnden Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra Husie bibliotek till kulturnämndens verksamhet. Kulturnämnden Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra Rosengårds bibliotek till kulturnämndens verksamhet. Kulturnämnden Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra Lindängens bibliotek till kulturnämndens verksamhet. Kulturnämndens förslag Kulturnämnden Kulturnämnden Kulturnämnden Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 2 av 21

252 252 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Oxie bibliotek Egen beskrivning av verksamheten: Oxiebiblioteket erbjuder Biblioteket som kulturhus, med digitalt utrustat berättar-/program- /mötesrum, medborgarservice, som sitter i samma lokal, datorer med tillgång till internet och utskriftsmöjligheter, samt möjlighet att kopiera och scanna. WiFi, kaffeautomat, stor barnavdelning med ett mycket populärt akvarium, läsrum, med dagstidningar och tidskrifter. På Oxiebiblioteket arbetar vi med berättelsen i centrum, digitalt berättarrum, digital förmedling, mycket programverksamhet, med vår, höst och sommarprogram, utbrett samarbete med andra verksamheter, studieorganisationer och föreningar, medborgarservice, juristjour och socialrådgivning, programverksamhet för barn och unga och verksamhetsutbud till förskolor och Garaget Garaget är ditt extra vardagsrum, en öppen mötesplats för Öppet för alla och ett stadsdelsbibliotek. Vi har bland annat en kreativ verkstad, en arrangemangsscen och ett ekologiskt kafé. Kom till oss om du vill läsa och låna böcker, ta en god fika, laga dina jeans, pyssla, möta andra, låna en dator, läsa tidningar på olika språk, göra eller se ett arrangemang, eller bara ta en paus i en av våra sköna soffor. Nästan varje kväll händer det olika saker på Garaget. Alla arrangemang är kostnadsfria och öppna för alla. Förslag i remissversion Kulturnämndens kommentar Kulturnämnden Oxie bibliotek erbjuder förutom biblioteksservice även medborgarservice. Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra Oxie biblioteket till kulturnämndens verksamhet. Kulturnämnden Garaget erbjuder biblioteksverksamhet, medborgarservice och stödjer eget skapande med kulturinriktning. Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra Garaget till kulturnämndens verksamhet. Kulturnämndens förslag Kulturnämnden Kulturnämnden Masten 2, Västra Hamnen Verksamhet: Stadsområdesförvaltning Norr och Kulturförvaltningen samarbetar i detta projekt som syftar till att utveckla mötesplatsen under tre års tid till att bli en knutpunkt för kultur och föreningsliv i området. Ingår ej i remissunderlag Verksamheten drivs i nuläget som ett samarbetsprojekt mellan stadsområdesförvaltning Norr och kulturförvaltningen. Kulturnämnden ställer sig positiv till att överta helhetsansvar för verksamheten. Kulturnämnden Mötesplatser unga med organisatorisk tillhörighet i Malmö stad SOF Väster Basement På Basement finns det alltid något att göra. Här finns ett café, datorer, Tv-spel, biljard, sällskapsspel, studierum och Limhamns bästa soffa för fredagsfilmen. Vill du skapa din egen musik har vi en studio du kan använda. Fritidsnämnden Basement är en fritidsgård belägen i anslutning till Linnéskolan. Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra verksamheten till fritidsnämnden. Fritidsnämnden Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 3 av 21

253 Bihang 2016 Nr Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Tygelsjö fritidsgård Tygelsjö fritidsgård ligger i ett 1700-talshus med en trädgård som används till allt från fotboll till grillning. På fritidsgården finns det alltid något att göra. Förslag i Kulturnämndens kommentar remissversion Fritidsnämnden Tygelsjö fritidsgård är belägen i anslutning till Tygelsjöskolan. Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra verksamheten till fritidsnämnden. Kulturnämndens förslag Fritidsnämnden Här kan du spela biljard, pingis och bandy eller dansa. Här finns också flera av de senaste Tvspelen och Malmös mysigaste Tv-rum att umgås i. Vill du skapa din egen musik finns det instrument och mikrofoner på fritidsgården. Här jobbar musikkunnig personal som kan hjälpa till om du vill lära dig spela ett instrument eller sångteknik. Aktivitetshuset På Aktivitetshuset i Holma arbetar personalen med att erbjuda fritidsgårdens besökare givande aktiviteter och stötta ungdomarna i att själva genomföra utvecklande aktiviteter på sin fritid. Aktivitetshuset är öppet för dig i årskurs 1 upp till du är 24 år. På måndagar har vi tjejdag och då släpps bara tjejer in. Fritidsnämnden Aktivitetshuset på Holma är en verksamhet där besökare och aktivitetsledare skapar aktiviteter tillsammans. Aktivitetshuset och Lyktan är samlokaliserade i dagsläget. Aktivitetshusets verksamhet skiljer sig från en traditionell fritidsgård och har bredare målgrupp, från årskurs ett till upp till 24 år. Med anledning av ovanstående föreslår kulturnämnden att Aktivitetshuset placeras organisatoriskt vid kulturnämnden. Kulturnämnden Det är GRATIS att vara på Aktivitetshuset. Vill du vara med i någon aktivitet eller utflykt måste du skriva in dig men även det är gratis Fritidsgård Lyktan Barnens mötesplats för en meningsfull fritid Vi vet att det är viktigt med en meningsfull fritid. Därför erbjuder vi ett stort och varierat utbud av aktiviteter. Här kan du spela spel, teater, rita, måla, pyssla, dansa eller hänga i vårt mysrum. Du kan också delta i utomhusaktiviteter och gruppverksamheter som dans, fotboll och matlagning. Kulturnämnden Lyktan på Holma är en verksamhet där besökare och aktivitetsledare skapar aktiviteter tillsammans. Lyktan och Aktivitetshuset är samlokaliserade i dagsläget, men arbetar mot en yngre målgrupp. Till skillnad mot Aktivitetshuset drivs Lyktan som en traditionell fritidsgård och kulturnämnden föreslår därför att verksamheten överförs till fritidsnämnden. Fritidsnämnden Verksamheten styrs av unga och ledare tillsammans. Så vad vill du hitta på? Prata med ledarna så hjälps vi åt! Lyktan är öppet för dig i årskurs 1-9 Det är GRATIS att vara på Lyktan. Vill du vara med i någon aktivitet eller utflykt måste du skriva in dig - men även det är gratis. Ledare på Lyktan Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 4 av 21

254 254 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Mötesplats Bunkeflostrand På Mötesplats Bunkeflostrand vill vi att du som är ung ska kunna fylla din fritid med aktiviteter som känns roliga och viktiga för dig. Därför arbetar vi för att involvera föreningar och andra aktörer som vill vara med och bidra till en meningsfull fritid för unga. Tillsammans med Sundsbroskolan skapar vi en plats där olika aktörer kan hålla i aktiviteter och väcka nya intressen. Du bestämmer vad som ska hända på vår mötesplats så kom med dina idéer! Förslag i remissversion Kulturnämndens kommentar Kulturnämnden Mötesplats Bunkeflostrand är belägen på Sundbroskolan och drivs i huvudsak som en fritidsgård av fritidsledare och fritidsassistenter. Kulturnämnden föreslår att verksamheten placeras vid fritidsnämnden. Kulturnämndens förslag Fritidsnämnden Mötesplats Klagshamn På Mötesplats Klagshamn vill vi att du som är ung ska kunna fylla din fritid med aktiviteter som känns roliga och viktiga för dig. Därför arbetar vi för att involvera föreningar och andra aktörer som vill vara med och bidra till en meningsfull fritid för unga. Tillsammans med Strandskolan skapar vi en plats där olika aktörer kan hålla i aktiviteter och väcka nya intressen. Du bestämmer vad som ska hända på vår mötesplats så kom med dina idéer! Kulturnämnden Mötesplats Klagshamn är belägen på Strandskolan och drivs i huvudsak som en fritidsgård av fritidsledare och fritidsassistenter. Kulturnämnden föreslår att verksamheten placeras vid fritidsnämnden. Fritidsnämnden SOF Norr Segevångs fritidsgård Egen beskrivning av verksamheten: Hit kan du komma efter skolan för att träffa kompisar, äta mellanmål, hitta på olika aktiviteter, prata med fritidsledarna eller bara hänga. Segevångs fritidsklubb Fritidsklubben ligger i Segevångsskolan och är till för dig som går i årskurs 4 6. Hit kan du komma efter skolan för att träffa kompisar, äta mellanmål, hitta på olika aktiviteter, prata med fritidsledarna eller bara hänga. Fritidsnämnden Fritidsgårdsverksamhet i belägen i anslutning till Segevångsskolan. Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra verksamheten till fritidsnämnden. Fritidsnämnden Verksamheten vid fritidsklubben liknar en fritidsgård och drivs av fritidsledare. Segevångs fritidsklubb är belägen i anslutning till Segevångsskolan. Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra verksamheten till fritidsnämnden Fritidsnämnden Fritidsnämnden Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 5 av 21

255 Bihang 2016 Nr Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Kirsebergs fritids- och kulturhus I Kirsebergs fritids- och kulturhus finns olika verksamheter för alla åldrar samlade under ett tak. Här kan du bland annat låna böcker på biblioteket, delta i olika arrangemang och hyra lokaler. I Kirsebergs fritids- och kulturhus hittar du: Kirsebergsbiblioteket Kirsebergs fritidsgård, för dig mellan 13 och 18 år. Kirsebergs fritidsklubb, för dig i årskurs 4 6. Ett bra samarbete med många föreningar gör att huset alltid är levande med aktiviteter och arrangemang. Nya föreningar som vill vara med och bidra till husets verksamhet välkomnas med öppen famn! Förslag i remissversion Kulturnämndens kommentar Kulturnämnden Kirsebergs fritids- och kulturhus är en plats där flera verksamheter finns samlokaliserade. I huset finns Kirsebergs bibliotek, Kirsebergs fritidsgård och fritidsklubb samt medborgarservice. Kirseberg fritids- och kulturhus har även en rad samarbeten med aktörer inom kultur föreningsliv och idrott En brand den 6 mars 2016 har resulterat i att delar av lokalerna inte används i samma omfattning som tidigare. Huset har tidigare fungerat som en mötesplats för boende i området, där idrottsföreningar, pensionärsföreningar och kulturföreningar erbjuder aktiviteter. Kulturförvaltningen har haft en rad samarbeten verksamheten under åren, såväl via kulturinstitutionerna men även genom samarbeten med fria aktörer som exempelvis Folkets bio som anordnat kvartersbio. Kulturnämndens förslag Kulturnämnden Kirsebergs fritidsgård Hit kan du komma efter skolan för att träffa kompisar, äta mellanmål, hitta på olika aktiviteter, prata med fritidsledarna eller bara hänga. I fritidsklubbarna finns lokaler fyllda med olika aktiviteter kom och gör just det du vill göra! Husets roll som en central mötesplats, dess breda utbud av aktiviteter för boende i området samt potential lokalt kulturhus, gör att kulturnämnden ställer sig positiv till att ta ett samordningsansvar för att driva verksamheten, men föreslår att fritidsgårdsverksamheten överförs till fritidsnämnden (se separat Kulturnämnden Fritidsgården som är belägen i Kirsebergs fritids- och kulturhus är inte separerad i den lista på mötesplatser som ingår i remissunderlaget. Då Kulturnämnden föreslår att överta ett samordningsansvar för att driva huset, men att fritidsgården överförs till fritidsnämnden, har denna verksamhet särskilt beskrivits på en separat rad. Fritidsnämnden Kirsebergs fritidsklubb Fritidsklubben ligger i Kirsebergs fritids- och kulturhus och är till för dig som går i årskurs 4 6. Hit kan du komma efter skolan för att träffa kompisar, äta mellanmål, hitta på olika aktiviteter, prata med fritidsledarna eller bara hänga. Kulturnämnden Fritidsklubben som är belägen i Kirsebergs fritids- och kulturhus är inte separerad i den lista på mötesplatser som ingår i remissunderlaget. Då Kulturnämnden föreslår att överta ett samordningsansvar för att driva huset, men att fritidsklubben överförs till fritidsnämnden, har denna verksamhet särskilt beskrivits på en separat rad. Fritidsnämnden Rörsjöns fritidsgård Egen beskrivning av verksamheten: Alla aktiviteter bygger på besökarnas intresse och initiativ samt inflytande och delaktighet. För oss är det viktigt att både killar och tjejer ska kunna ta lika stor del av verksamheten. Du som besökare möts av personal som jobbar enligt det coachande förhållningssättet och med motiverande samtal. Det innebär att vi med tilltro, nyfikenhet och respekt får ungdomen att växa och utveckla de tankar och idéer de har. För oss är ungdomsdemokrati ett nyckelord i vår verksamhet Fritidsnämnden Rörsjöns fritidsgård är belägen i anslutning till Rörsjöskolan. Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra verksamheten till fritidsnämnden. Fritidsnämnden Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 6 av 21

256 256 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Johannes Fritidsgård Alla aktiviteter bygger på besökarnas intresse och initiativ och vårt mål är att alla besökare som är år ska känna att de är delaktiga och har inflytande över vad som händer på Johannes FG. Vi arbetar för att både killar och tjejer ska kunna ta lika stor del av verksamheten. En del aktiviteter vänder sig enbart till tjejer, såsom tjejgrupper. Andra är mer anpassade efter killarnas behov. Som besökare möts du av personal som jobbar enligt det coachande förhållningssättet. Det innebär att vi utgår från ett hälsofrämjande perspektiv och lägger betoningen på det som fungerar hos individen; vi betonar det positiva. Ungdomens hus Ungdomens hus på Norra Skolgatan 10 och Torpgatan 21 byggdes 1893 som Sveriges första Folkets hus. Idag använder vi lokalerna för uthyrning till förenings-, företags- och kommunal verksamhet samt till privata tillställningar som bröllop, födelsedagar och mycket annat. Förslag i Kulturnämndens kommentar remissversion Fritidsnämnden Johannes fritidsgård är belägen i anslutning till Johannesskolan Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra verksamheten till fritidsnämnden. Fritidsnämnden Ungdomens hus är en mötesplats för alla åldrar. Ungdomens hus tillhandahåller lokaler för uthyrning till förenings-, företags- och kommunal verksamhet. Kulturnämnden står idag för kontraktet på lokalerna och hyr i sin tur ut utrymmen till olika verksamheter. De verksamheter som idag är lokaliserade på Ungdomens hus har i huvudsak en kulturinriktning, exempelvis Malmö Amatörteaterforum (MAF). Kulturnämndens förslag Fritidsnämnden Kulturnämnden Med anledning av detta föreslår kulturnämnden att Ungdomens hus även fortsättningsvis tar ett helhetsansvar för verksamheten. Arena 305 Arena 305 är ett musik och danshus för unga personer mellan 15 och 25 år. Här finns scener, replokaler, dansstudio, inspelningsstudior, Dj-rum och ett mysigt café. Kajplats 305 Replokaler på Kajplats 305 På Kajplats 305 är lokalerna tomma och ni står för all utrustning själva. Ni är år Ni betalar kr per kvartal och band Tillgång 24 timmar per dygn Högst två band i varje lokal Lokalerna är larmade Ung fritid Västra Hamnen Ung fritid Västra Hamnen är en mötesplats för dig från årskurs 7 upp till 18 år. Här kan du träffa vänner, pyssla, delta i UGE-kurser och uteaktiviteter, spela biljard och pingis, dansa, läsa tidningar, baka, spela tv-spel och sällskapsspel, prata eller bara vara. Kulturnämnden Arena 305 är en mötesplats för unga med fokus på eget kulturskapande. Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra Arena 305 till kulturnämndens verksamhet. Kulturnämnden Kajplats 305 är en verksamhet som vänder sig till unga vuxna som skapar musik och är i behov av replokaler. Kajplats 305 finns på Matrosgatan 4 (Västra hamnen) och är en del av verksamheten inom Arena 305. Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra Kajplats 305 till kulturnämndens verksamhet. Kulturnämnden Ung fritid - Västra hamnen är en fritidsgårdsverksamhet som finns på STPLN. På Stapelbädden arbetar kulturförvaltningen och gatukontoret tillsammans. Kulturnämnden föreslår att Ung fritid placeras på fritidsnämnden vilket är i linje med principen att överföra fritidsgårdsverksamhet till fritidsnämnden Kulturnämnden Kulturnämnden Fritidsnämnden Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 7 av 21

257 Bihang 2016 Nr Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Fältgruppen Fältgruppens målgrupp är ungdomar i åldern år. Vi finns i Malmös centrala delar och vår kontakt med dig bygger helt på förtroende och frivillighet. Förslag i remissversion Kulturnämndens kommentar Individ och familj Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra fältgruppens uppsökande verksamhet i Malmös centrala delar till på individ och familjeomsorgsnämnden. Kulturnämndens förslag Individ och familj Du träffar oss kvällar, vardagar och helger på gator och torg, fritidsgårdar, caféer, mötesplatser och arrangemang. SOF Öster Ungdomshuset Egen beskrivning av verksamheten: Ungdomshuset finns till för ungdomar i grundskolan och gymnasiet som vill förverkliga idéer, driva projekt eller bara umgås med andra. Vi fungerar också som infocenter och vägledare gällande arbete, studier och fritidsaktiviteter. Fritidsnämnden Ungdomshuset är en verksamhet på Höjaskolan. Verksamheten vänder sig till unga i grund- och gymnasieskolan som vill förverkliga idéer, driva projekt eller bara umgås. Ungdomshuset fungerar även som infocenter. Samtliga medarbetare på ungdomshuset är fritidsledare och fritidsassistenter. Fritidsnämnden Tegelhuset Bricks Egen beskrivning av verksamheten: Utifrån unga Malmöbors önskan och behov så knyter BRICKS till sig samarbetspartners och erbjuder en mötesplats där aktörer som kan träffa unga på deras naturliga miljö/arena, där både ungdom och aktör kan knyta en närmare relation i en avdramatiserad, lugn och harmonisk miljö. Ett exempel på sådant samarbete utifrån behov och önskan har BRICKS idag en uppsökande verksamhet i Herrgården tillsammans med Arbetsförmedlingen i samarbete med Vägledningscentrum, att fånga upp unga Malmöbor år som inte fullföljt sin skolgång och/eller inte är registrerade som aktivt arbetssökande. Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra ungdomshuset till fritidsnämnden Fritidsnämnden Tegelhuset Bricks, är en mötesplats som erbjuder verksamhet för unga i åldern år. Verksamheten fokuserar på de behov och önskemål som finns bland unga i närområdet. Fritidsaktiviteter varvas med projekt och uppsökande verksamhet med syfte att öka engagemang och bidra till det egna skapandet. Tegelhuset ligger nära Rosengårds bibliotek och fungerar som en mötesplats för olika aktörer, såväl offentliga som frivilliga organisationer. På Tegelhuset finns stöd till sysselsättning som studier och arbete, en scen för föreställningar och filmvisningar samt en rad aktiviteter som bygger på unga malmöbors behov. Musikproduktion, tryckeriverkstad, yoga och läxhjälp/studiero är några av de aktiviteter som erbjuds på veckobasis. På Tegelhuset erbjuds även stöd i det egna skapandet. Förutom projektstöd med koppling till kultur (Kulturexpressen) kan besökare få kontinuerlig stöd i att utveckla sina idéer. Tegelhuset arbetar aktivt med utveckla unga malmöbors entreprenöriella förmåga. Genom Sommarlovsentreprenörer kan unga i ålder år starta ett eget företag. Fritidsnämnden SOF Söder Kulturnämnden föreslår att verksamheten överförs till fritidsnämnden. Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 8 av 21

258 258 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Nydala fritidsgård Egen beskrivning av verksamheten: Nydala fritidsgård är en verksamhet för dig som går i årskurs 4 9. Hos oss kommer ni ungdomar med idéer och förslag. Vi arbetar med att du ska känna dig delaktig och att du ska ha reellt inflytande på fritidsgården. Vi finns som stöd för er när ni planerar, marknadsför och utför aktiviteterna. Hos oss finns olika aktiviteter som man kan spontant göra såsom Wii och Playstation 4 med massor av spel, biljard, bakning, verkstad, café, sällskapsspel, musikstudio, teater, filmvisningsmöjlighet, kreativ idrott, dans, ett mix - rum där man kan lyssna på musik, sy, måla naglarna, göra läxan, spela spel och mycket mer. På loven åker vi på utflykter och läger. Lindängens fritidsgård Egen beskrivning av verksamheten: På Lindängens fritidsgårdar kan man komma för att varva ner och bara vara. Eller för att sysselsätta sig med något, spela playstation, prova på bollsporter i våra sporthallar eller köra en match biljard eller pingis. Gillar du mer stillsamma aktiviteter finns bland annat möjlighet att ta en fika i något av våra mysiga caféer, lyssna på musik, göra keramik, måla glas och tillverka egna smycken. På loven åker vi på utflykter och läger. Förslag i remissversion Kulturnämndens kommentar Fritidsnämnden Fritidsgårdsverksamhet i anknytning till förskolan på Nydala, samt med närhet till Nydalaskolan. Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra verksamheten till fritidsnämnden. Fritidsnämnden Fritidsgårdsverksamhet på Lindängen, i närheten av Motettens folkets hus. Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra verksamheten till fritidsnämnden. Kulturnämndens förslag Fritidsnämnden Fritidsnämnden Oxie Fritidsgård Egen beskrivning av verksamheten: Fritidsgården är till för dig som vill delta i aktiviteter som ni själva önskar göra och förverkliga. Man kan också bara ta del av verksamhetens utbud, som biljard, tjejgrupp, pingis, bakning, fotboll, spel, och mycket Allaktivitetshuset på Hermodsdal annat Allaktivitetshuset på Hermodsdal finns på Hermodsdalsskolan. När undervisningen slutar för dagen slår skolans lokaler upp dörrarna till en mängd aktiviteter för olika åldrar. Allaktivitetshuset på Hermodsdal öppnade i september Syftet är att erbjuda givande och kostnadsfria aktiviteter till de boende i området. Utbudet är varierat och baseras helt och hållet på de boendes önskemål och efterfrågan. Klicka på programmet nedan för att se aktuella aktiviteter. Dessutom serverar frivilliga från Röda Korsets Ungdomsförbund gratis frukost till skolelever i årskurs 6-9 varje tisdag-fredag. Fritidsnämnden Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra verksamheten till fritidsnämnden. Kulturnämnden Allaktivitetshuset på Hermodsdal finns på Hermodsdalsskolan. Aktiviteter erbjuds under och efter skoltid. Under skoltid erbjuds aktiviteter under lunchrasterna. Efter skoltid erbjuds aktiviteter som grundar sig i elevers behov och önskemål. Allaktivitetshuset erbjuder aktiviteter sju dagar i veckan. Aktiviteterna som leds aktivitetsledare, varierar i form och innehåll, från fritidsverksamheter till eget kulturskapande. Allaktivitetshusets personalstyrka består av aktivitetsledare, där ett antal även arbetar på skolan som elevassistenter. Allaktivitetshuset samarbetar med civila samhället och kulturförvaltningens institutioner. Fritidsnämnden Bör utredas Allaktivitetshuset är föreslaget till kulturnämnden, men Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 9 av 21

259 Bihang 2016 Nr Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Allaktivitetshuset på Lindängen Allaktivitetshuset på Lindängen hittar du på Lindängeskolan. När undervisningen slutar för dagen slår skolans lokaler upp dörrarna till en mängd fritidsaktiviteter för olika åldrar. Utbudet är varierat och baseras helt och hållet på de boendes önskemål och efterfrågan, klicka på programmet för att se aktuella aktiviteter. Dessutom serverar frivilliga från Röda Korsets Ungdomsförbund gratis frukost till alla skolelever varje tisdag till fredag. Förslag i Kulturnämndens kommentar remissversion Kulturnämnden Allaktivitetshuset på Lindängen finns på Lindängenskolan. Aktiviteter erbjuds under och efter skoltid. Under skoltid erbjuds aktiviteter under lunchrasterna. Efter skoltid erbjuds aktiviteter som grundar sig i elevers behov och önskemål. Allaktivitetshuset erbjuder aktiviteter sju dagar i veckan. Aktiviteterna som leds aktivitetsledare, varierar i form och innehåll, från fritidsverksamheter till eget kulturskapande. Allaktivitetshusets personalstyrka består av aktivitetsledare, där ett antal även arbetar på skolan som elevassistenter. Kulturnämndens förslag Bör utredas Allaktivitetshuset samarbetar med civilsamhället och kulturnämndens institutioner. Gnistan Gnistan är en mötesplats för barn och ungdomar i åldrarna 6-14 år. Här anordnas läxhjälp, bakning, kreativt skapande och en mängd olika aktiviteter med utomhuspedagogisk profil. Gnistans läge, mitt i MKB:s Ekostaden Augustenborg, erbjuder goda möjligheter att bedriva verksamhet med ekologisk prägel. Bland annat sköter Gnistans ungdomar om ett antal odlingar i närområdet. Där är de delaktiga i hela odlingsprocessen från plantering till skörd Framtidens hus På Lindängsplan 3 ligger Framtidens hus. Här finns flera verksamheter som arbetar tillsammans i det lokala utvecklingsarbetet på Lindängen. Omfattar medborgarservice, handläggare från arbetsförmedlingen och områdesteamet som består av 9 socialsekreterare inom försörjningsstödet och 2 arbetsmarknadssekreterare från Jobb Malmö. Allaktivitetshuset är föreslaget till kulturnämnden, men Kulturnämnden Gnistan är en mötesplats för barn och unga i åldern 6 till 14 år. Läxhjälp varvas med eget skapande och utomhusaktiviteter. Gnistan har även samhällsvägledande funktion som erbjuds föräldrar till de barn som besöker verksamheten. Kulturnämnden ställer sig positiv till överföra verksamheten till kulturnämnden. Kulturnämnden Framtidens hus på Lindängen är en mötesplats och medborgarkontor där samhällsvägledare, socialsekreterare och arbetsmarknadssekreterare arbetar för att göra verksamheten till en öppen mötesplats. Framtidens hus har fungerat som en nod för de behov av medborgarservice som finns i området, främst med fokus på samhällsvägledning, arbetsmarknad och demokrati. Kulturnämnden Bör utredas Framgångskriteriet för Framtidens hus har varit att profilera platsen som en neutral mötesplats med uppdrag att skapa ett ökat engagemang och en ökad delaktighet. Verksamheten har även ett uppdrag att ge service till personer utanför arbetsmarknaden, varför bland annat Arbetsförmedlingen finns representerad i lokalerna. SOF Innerstaden I remissen föreslås att Framtidens hus överförs till kulturnämnden anser att mötesplatsen placering bör utredas. Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 10 av 21

260 260 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Stenkula fritidsgård SNABBA CASH: Det är du som bestämmer vad som ska hända på fritidsgårdarna! Via snabba cash kan du lätt söka pengar för arrangemang, aktiviteter och andra grejer. GRUPPAKTIVITETER: På fritidsgårdarna finns olika grupper och eftermiddagsaktiviteter. Vi kan hjälpa dig att starta en egen grupp! FASTA AKTIVITETER: På fritidsgårdarna finns det fasta aktiviteter varje vecka, exempelvis biljard, bakning, sport och pingis. PÅVERKA! Kurser, aktiviteter, grupper eller konserter? Vi vill ha dina förslag och din hjälp! Varje fritidsgård har en representant i Innerstadens ungdomsråd, där man kan vara med och påverka Malmö. EN PLATS FÖR ALLA. Fritidsgården är en plats dit alla är välkomna, oavsett om du vill vara med i en grupp, engagera dig i något eller träffa dina kompisar. Det är viktigt för oss att du trivs, därför jobbar vi aktivt mot diskriminering och för jämställdhet. LOVAKTIVITETER: Under loven har vi olika aktiviteter, till exempel utflykter. Och du får vara Dammfri fritidsgård SNABBA CASH: Det är du som bestämmer vad som ska hända på fritidsgårdarna! Via snabba cash kan du lätt söka pengar för arrangemang, aktiviteter och andra grejer. GRUPPAKTIVITETER: På fritidsgårdarna finns olika grupper och eftermiddagsaktiviteter. Vi kan hjälpa dig att starta en egen grupp! FASTA AKTIVITETER: På fritidsgårdarna finns det fasta aktiviteter varje vecka, exempelvis biljard, bakning, sport och pingis. PÅVERKA! Kurser, aktiviteter, grupper eller konserter? Vi vill ha dina förslag och din hjälp! Varje fritidsgård har en representant i Innerstadens ungdomsråd, där man kan vara med och påverka Malmö. EN PLATS FÖR ALLA. Fritidsgården är en plats dit alla är välkomna, oavsett om du vill vara med i en grupp, engagera dig i något eller träffa dina kompisar. Det är viktigt för oss att du trivs, därför jobbar vi aktivt mot diskriminering och för jämställdhet. LOVAKTIVITETER: Under loven har vi olika aktiviteter, till exempel utflykter. Och du får vara Förslag i Kulturnämndens kommentar remissversion Fritidsnämnden Fritidsgårdsverksamhet på Stenkulaskolan. Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra verksamheten till fritidsnämnden. Fritidsnämnden Fritidsgårdsverksamhet på Dammfriskolan. Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra verksamheten till fritidsnämnden. Kulturnämndens förslag Fritidsnämnden Fritidsnämnden Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 11 av 21

261 Bihang 2016 Nr Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Sofielunds fritidsgård SNABBA CASH: Det är du som bestämmer vad som ska hända på fritidsgårdarna! Via snabba cash kan du lätt söka pengar för arrangemang, aktiviteter och andra grejer. GRUPPAKTIVITETER: På fritidsgårdarna finns olika grupper och eftermiddagsaktiviteter. Vi kan hjälpa dig att starta en egen grupp! FASTA AKTIVITETER: På fritidsgårdarna finns det fasta aktiviteter varje vecka, exempelvis biljard, bakning, sport och pingis. PÅVERKA! Kurser, aktiviteter, grupper eller konserter? Vi vill ha dina förslag och din hjälp! Varje fritidsgård har en representant i Innerstadens ungdomsråd, där man kan vara med och påverka Malmö. EN PLATS FÖR ALLA. Fritidsgården är en plats dit alla är välkomna, oavsett om du vill vara med i en grupp, engagera dig i något eller träffa dina kompisar. Det är viktigt för oss att du trivs, därför jobbar vi aktivt mot diskriminering och för jämställdhet. LOVAKTIVITETER: Under loven har vi olika aktiviteter, till exempel utflykter. Och du får vara Mötesplats Seved Egen beskrivning av verksamheten: Här kan man bland annat diskutera områdets utveckling. Mötesplatsen erbjuder samhällsinformation, hjälp med jobbsökande och kontakt med andra aktörer och föreningar i området. Det finns också datorer och skrivare som du kan använda. Här kan du även träffa handläggare från bland annat Arbetsförmedlingen. Förslag i Kulturnämndens kommentar remissversion Fritidsnämnden Fritidsgårdsverksamhet på Sofielundsskolan. Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra verksamheten till fritidsnämnden. Kulturnämnden Mötesplats Seved erbjuder medborgarservice och samhällsvägledning vid Seved. Verksamheten startades i samband med Områdesprogrammen. I dagsläget är verksamheten avskalad med begränsade öppettider. Mötesplats Seved ligger numera organisatoriskt under områdesutveckling på Stadsområdesförvaltning Innerstaden. Kulturnämndens förslag Fritidsnämnden Bör utredas Mötesplatser unga föreningsdrivna helt/delvis finansierade av avdelning för områdesutveckling I remissen föreslås att mötesplats Seved överförs till kulturnämnden anser att mötesplatsens placering bör utredas SOF Väster Flamman Egen beskrivning av verksamheten: "Vi är en mötesplats och fritidsgård för alla barn och ungdomar i Malmö som dessutom bedriver omfattande projektverksamhet och aktiviteter för unga." Fritidsnämnden Flamman är en mötesplats och fritidsgård för barn och unga på Krocksbäcksskolan. Flamman erhåller i dagsläget verksamhetsstöd från SOF Väster. Flamman är en föreningsdriven fritidsgård på Kroksbäcksskolan med stöd främst från Stadsområdesnämnd Väster. Fritidsnämnden Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra verksamhetsbidraget till fritidsnämnden. SOF Norr SOF Öster Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 12 av 21

262 262 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Tjejer i förening Tjejer i Förening är ett partipolitiskt och religiöst obundet projekt. Vi arbetar utifrån Barnkonventionen och försöker alltid se till barnets bästa och varje barns unika värde. Vi arbetar för jämställdhet och alla människors lika värde. Vår grundsyn är alla människors lika och unika värde och vi har som mål är att förstärka och fördjupa demokratin i samhällets alla områden. Vi vill verka för en jämställd och jämlik värld för alla, och ett samhälle där tjejers, kvinnors och barns mänskliga rättigheter och livsutrymme respekteras. Vi arbetar alltid utifrån den enskilda individens behov och vi anser att varje individ är en unik rättighetsbärare. SOF Söder 4H-Gård Almviks Djurfritidsgård/4H är en gård med bondgårdsdjur som drivs av föreningen 4H. Gården är belägen mellan Lindängen och Lindeborg. Allmänheten är välkommen till gården för att hälsa på djuren. Förslag i remissversion Kulturnämndens kommentar Fritidsnämnden Tjejer i Förening (TiF) ABF Malmö har sedan april 2010 bedrivit det som har kallats engagemangsguideverksamhet. Tjejer i Förening har fungerat som guider ut till föreningslivet eller egenskapade fritidsaktiviteter riktade till tjejer och unga kvinnor bosatta i Rosengård. Verksamma på Rosengård med nära samverkan med ABF Malmö. Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra verksamhetsbidraget till fritidsnämnden. Fritidsnämnden Almviks djurfritidsgård är en kommungemensam och anslagsfinansierad verksamhet. Gården drivs av föreningen 4H. Stadsområdesnämnd Söder har i dagsläget budgetansvar. Kulturnämndens förslag Fritidsnämnden Fritidsnämnden SOF Innerstaden Arrangörskolan Ungdomar lär sig arrangera och producera festivaler, konserter, talangjakter, tävlingar och workshops; allt utifrån gruppens egna idéer om vad andra ungdomar är i behov av i form av fritid och kulturaktiviteter. Kulturnämnden ställer sig bakom förslaget att överföra verksamhetsbidraget till fritidsnämnden Fritidsnämnden Arrangörsskolan är ett avslutat projekt i regi av föreningen Re:Orient vid Moriskan Projektet hade ett omfattande, flerårigt stöd från Arvsfonden och sista året var Kulturnämnden Kulturnämnden har gett indirekt stöd, genom det generella verksamhetsstödet till Re:Orient. Unga Möts i Sofielund Vi vill låta barn och unga känna delaktighet i ett socialt sammanhang, aktivera dem fysiskt och låta dem utvecklas som individer. VÅRA MÅL ÄR: I den mån det fortfarande pågår verksamhet, föreslår kulturnämnden att överföra verksamhetsbidraget till kulturnämnden, då föreningen Re:Orient i nuläget mottar Fritidsnämnden Drivs k av h Malbas t töd Basket/Hela f å k lt fö Malmö lt i i samverkan med SOF Innerstadens förebyggarsektion. Här erbjuds fritidsverksamhet för barn och unga efter skoltid. Aktiviteter som erbjuds är bl. a. sport, läxhjälp, musik och dans. Fritidsnämnden Få fler barn och unga in i föreningslivet Bedriva hälso- och utbildningsfrämjande events och aktiviteter. Skapa förutsättningar för barn och unga att skapa relationer med trygga vuxna. Ge unga vuxna en möjlighet till arbete Viss samverkan med RGRA och andra föreningar. Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra verksamheten till fritidsnämnden. Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 13 av 21.

263 Bihang 2016 Nr Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Bryggeriet Föreningen Bryggeriet är Malmös skateboardförening. Förslag i remissversion Kulturnämndens kommentar Fritidsnämnden Verksamhet kring skate. Bryggeriet erhåller stöd från Fritidsnämnden. Kulturnämndens förslag Fritidsnämnden Vi arbetar för att skapa bästa möjliga förutsättningar att åka skateboard i Malmö, för våra medlemmar och för skateboardintresserade från när och fjärran. Utöver att bygga och driva skateparker, anordnar föreningen verksamhet i form av aktiviteter, utbildning, tävlingar och evenemang Fryshuset Fryshuset gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen! Vi skapar gemenskaper där unga syns, hörs och räknas. På denna grund bedriver vi ett 50-tal olika verksamheter inom områdena; Ungdomskultur, Föredöme och framtidstro, Skolor samt Arbete och entreprenörskap. Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra verksamheten till fritidsnämnden. Fritidsnämnden (Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset, Stockholm). Fryshusets verksamhet har främst en social inriktning med en stor bredd i sin verksamhet. Kulturnämnden uppfattar att verksamheten skulle skilja sig från fritidsnämndens övriga verksamheter och ser en potential i att överföra verksamhetsbidraget till en av de föreslagna nya nämnderna. Fryshuset vänder sig till alla unga och fokuserar särskilt på dem som lever i utanförskap. Vi tror att alla kan lyckas och är värda en chans till. Fryshuset finns idag med egna verksamheter i Stockholm, Skärholmen, Husby, Göteborg, Malmö, Kalmar och Danmark och är representerade över hela Sverige via Fryshusandan, vårt riksnätverk av ungdomsorganisationer. Våra verksamheter sträcker sig idag från skola till kultur och nöjen vidare till projekt som direkt adresserar vår tids svåraste sociala utmaningar. Genom att möta och satsa på unga vill vi bidra till ett kreativt samhällsklimat som vågar tänka nytt och hitta nya lösningar. Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 14 av 21

264 264 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Spiritus Mundi Spiritus Mundi skapar nya mötesplatser för människor från olika kulturer och sociala förhållanden, för människor från olika delar av en stad, ett land eller världen. Musik, bild, text och andra kreativa uttryck använder vi ofta för att föra människor samman. Tillsammans skriver vi låtar, manusidéer och gör scenproduktioner. Förslag i remissversion Kulturnämndens kommentar Fritidsnämnden Föreningen har varierande projektbaserad verksamhet ofta med kulturinriktning och lokaler på Mäster Johansgatan. Är för närvarande en av flera parter i projektet Våra liv, mot våldsbejakande extremism, med stöd via Sociala resursnämnden och huvudfinansiering från Arvsfonden. Spiritus Mundi har mindre stöd från Fritidsnämnden. Spiritus Mundi har även tidigare erhållit varierande stöd från KS/Stadskontoret, senast Verksamheten har tidigare drivit flera andra större projekt med stöd från MUCF, Arvsfonden m fl, vissa med kulturinriktning. Kulturnämndens förslag Kulturnämnden Spiritus Mundi är en ideell förening men bedriver inte löpande traditionella förenings-/medlemsaktiviteter eller någon öppen mötesplats för ungdomar. Föreningen har varit i kontakt med kulturförvaltningen angående kulturstöd, men har inte inkommit med ansökan. Rörelsen gatans röst och ansikte RGRA är en ungdomsrörelsen som driver verksamheter och projekt av, för och med dig som är intresserad av hiphop, media, kultur och att kunna påverka din omgivning. Vi utgår från Rosengård, von Rosens väg och Södra Innerstaden, Ahlmansgatan 13, men jobbar också i hela Malmö. Då verksamheten beskrivs som en kulturverksamhet föreslår kulturnämnden att ansvaret för verksamhetsbidraget överförs till Fritidsnämnden Förening med socialt inriktad ungdomsverksamhet, bl. a. aktiviteter inom musik, graffiti, läxhjälp och coachning. RGRA- Rörelsen gatans röst och ansikte har under ett antal år fått sin kommunala huvudfinansiering från KS/Stadskontoret. Senaste beslut våren 2016 var att bevilja 500 tkr, som ett sista stöd. RGRA har också stöd från Trygghets- och säkerhetsutskottet med 230 tkr Kulturnämnden Fritidsnämnden gav 2015 ett totalt stöd om ca 77 tkr. Mötesplats unga föreningsdrivna helt/delvis finansierade av annan förvaltning Då verksamheten har en kulturinriktning och därför föreslår kulturnämnden att ansvaret för verksamhetsbidraget överförs till k lt ä d Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 15 av 21

265 Bihang 2016 Nr Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Mötesplats Otto Många nykomna ungdomar lever i ofrivillig ensamhet och upplever en stor tomhet. Därför behövs Mötesplatsen Otto som Ensamkommandes Förbund driver i Malmö. Hit kommer unga människor som har anlänt till Sverige efter en strapatsfylld förändring i livet och ofta en lång resa för att undkomma krig, fattigdom, rättslöshet och andra orättvisor. Många kommer på sikt att bli en stor tillgång för Sverige men det är viktigt att komma rätt i samhället från början. Till Mötesplats Otto kommer folk för att känna gemenskap och delaktighet, hit kan man vända sig för råd, stöd och vägledning. Här kan alla ha chans att träffa gamla men också få nya vänner. Mötesplats Otto är en plats dit ungdomar med olika ursprung är välkomna oavsett hur länge man bott i Malmö. Habitat Q HaBiTat Q En oas för dig som är homo, bi, trans, queer eller nyfiken och år! Vi ses varje onsdag klockan på Stora Nygatan 18 i Malmö! Spelens hus En föreningsdriven mötesplats i Malmö som är inriktad på spel av alla de slag. Bakom Spelens Hus ligger en vilja att ge unga en trygg och fysisk mötesplats. Vår, och säkert din, uppfattning är att spel är en social sysselsättning. När det finns ett ställe att träffas på blir det enklare för alla att ta del av gemenskapen som finns inom spelhobbyn. Förslag i remissversion Kulturnämndens kommentar Fritidsnämnden Mötesplats Otto drivs av Ensamkommandes förbund och finansieras av Sociala resursnämnden. Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra verksamhetsstödet till fritidsnämnden, där integrering av deltagare kan underlättas genom aktivitet såväl på mötesplatsen som via engagemang i föreningslivet. Fritidsnämnden Habitat Q drivs av RFSL och finansieras av fritidsnämnden och kulturnämnden ställer sig positiv till att fritidsnämnden övertar helhetsansvar för verksamhetsbidraget. Fritidsnämnden Spelens hus drivs av föreningen Spelens hus och finansieras av fritidsnämnden. Spelens hus finansieras av fritidsnämnden och kulturnämnden ställer sig positiv till att fritidsnämnden övertar helhetsansvar för verksamhetsbidraget, men ser gärna ett fördjupat samarbete mellan fritids- och kulturförvaltningen kring denna verksamhet. Kulturnämndens förslag Fritidsnämnden Fritidsnämnden Fritidsnämnden Hos oss hittar du ideella föreningar som ordnar aktiviteter med fokus på olika sorters spel. Kom förbi och säg hej! Spelens Hus hittar du på adressen Nobelvägen 145A, precis i korsningen Nobelvägen/Sallerupsvägen. BIS - Barn i start Barn i Start (BIS) är en gruppverksamhet för barn och ungdomar som vill lära sig mer om sig själva, om asylprocessen och om hur det är att vara ny i Sverige. Fokus ligger på deltagarnas egna känslor och syftet är att stärka barnen oavsett vilket land de kommer att växa upp i. BIS till barn och ungdomar som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Fritidsnämnden BIS - Barn i start drivs av Individuell Människohjälp och Svenska Kyrkan. Verksamheten finansieras av Sociala resursnämnden. Kulturnämnden uppfattar att verksamheten skiljer sig från fritidsnämndens övriga verksamheter och ser en potential i att överföra verksamhetsbidraget till en av de föreslagna nya nämnderna. Verksamheten utvecklades i Malmö i samarbete mellan Individuell Människohjälp och Svenska kyrkan, men har nu spridits och finns på ett flertal orter i Sverige. Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 16 av 21

266 266 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Kamratföreningen Comigen Kamratföreningen Comigen finns till för alla som upplever utanförskap. Mötesplatser för äldre Det kan bero på din bakgrund, din nuvarande livssituation, eller ett missbruk. Känner du att du inte blir accepterad eller behöver stöd för att komma igen, då kan du vända dig till oss. På Comigen träffar du andra som har haft eller har en liknande situation som du. Vi dömer inte, vi förstår varandra men framför allt stödjer vi varandra Förslag i remissversion Kulturnämndens kommentar Fritidsnämnden Kamratföreningen Comigen är en stödförening för människor i utanförskap, vars syfte är att skapa ett socialt forum mellan medlemmar. Kulturnämnden uppfattar att verksamheten skiljer sig från fritidsnämndens övriga verksamheter och ser en potential i att överföra verksamhetsbidraget till en av de föreslagna nya nämnderna. Kulturnämndens förslag SOF Väster Limhamns mötesplats Limhamns mötesplats är en mötesplats där vi vill bjuda in dig till social samvaro, upplevelser, stimulerande aktiviteter och förhoppningsvis bidra till att nya vänskapskontakter knyts. Funktionsstöds nämnden Mötesplats för äldre och personer med funktionsnedsättning. Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra verksamheten till funktionsstödsnämnden. Funktionsstöds nämnden SOF Norr Du är välkommen att besöka oss oavsett var i Malmö du bor Havsuttern Havsuttern är en mötesplats för dig som är äldre och/eller för dig som är närstående/anhörig. Att göra roliga och intressanta aktiviteter tillsammans med andra, att få information, råd och stöd eller att träffa en medmänniska att samtala med är viktigt för hälsan och känslan av trygghet. Vård och Omsorg Mötesplats för äldre. Kulturnämnden ställer sig positiv att överföra verksamheten till vård och omsorgsnämnden. Vård och Omsorg Havsuttern är en mötesplats där vi vill bjuda in dig till social samvaro, upplevelser, stimulerande aktiviteter och förhoppningsvis bidra till att nya vänskapskontakter knyts. Du är välkommen att besöka oss oavsett var i Malmö du bor. Lokalerna är handikappanpassade. Mötesplats Kirseberg Egen beskrivning av verksamheten: Att göra roliga och intressanta aktiviteter tillsammans med andra, att få information, råd och stöd eller att träffa en medmänniska att samtala med är viktigt för hälsan och känslan av trygghet. Mötesplats Kirseberg är en mötesplats där vi vill bjuda in dig till social samvaro, upplevelser, stimulerande aktiviteter och förhoppningsvis bidra till att nya vänskapskontakter knyts Vård och Omsorg Mötesplats för äldre. Kulturnämnden ställer sig positiv att överföra verksamheten till vård och omsorgsnämnden. Vård och Omsorg Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 17 av 21

267 Bihang 2016 Nr Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Mötesplats Vänkretsen Egen beskrivning av verksamheten: Mötesplatsens syfte är att bryta social isolering och ge stöd till att knyta nya sociala kontakter. Mötesplatsen riktar sig till vuxna som vill bryta sin ensamhet och isolering och ha möjlighet att utveckla sina intressen tillsammans med andra SOF Öster Seniorum Egen beskrivning av verksamheten: Seniorum är en mötesplats där vi vill bjuda in dig till social samvaro, upplevelser, stimulerande aktiviteter och förhoppningsvis bidra till att nya vänskapskontakter knyts. Träffpunkten Egen beskrivning av verksamheten: Träffpunkten SOF Söder är en mötesplats i stadsområde Öster där vi erbjuder social samvaro, upplevelser, stimulerande aktiviteter och möjlighet till nya vänskapskontakter. Träffpunkten finns till för äldre malmöbor och även till anhöriga eller andra närstående. Du är välkommen att besöka oss oavsett var i Malmö du bor. Vi finns i en gammal skolbyggnad som är handikappanpassad, vackert belägen och omgiven av en härlig trädgård " Lindgårdens mötesplats Lindgården är en mötesplats för dig som är äldre eller närstående. Här kan du göra roliga och stimulerande aktiviteter, mötas med andra samt få information, råd och stöd i olika frågor. På mötesplatsen finns möjlighet för föreningar och organisationer att låna lokaler för att driva verksamhet som riktar sig till boende i stadsområde Söder. Förslag i remissversion Funktionsstöds nämnden Kulturnämndens kommentar Mötesplats för äldre och personer med funktionsnedsättning. Kulturnämnden ställer sig positiv till att överföra verksamheten till funktionsstödsnämnden. Vård och Omsorg Mötesplats för äldre. Kulturnämnden ställer sig positiv att överföra verksamheten till vård och omsorgsnämnden. Vård och Omsorg Mötesplats för äldre. Kulturnämnden ställer sig positiv att överföra verksamheten till vård och omsorgsnämnden. Kulturnämnden Mötesplats Lindgården har utvecklats till en mötesplats med en bred målgrupp. Nuvarande lokaler kommer att rivas, men funktioner och verksamheten som erbjuds på Lindgården kommer att finnas kvar på Lindängen. VA Syd invigde under 2015 ReTuren, en verksamhet som kretsar kring kvartersnära avfallshantering. ReTuren är en verksamhet med fler intressenter, utöver SOF Söder finns Malmö Högskola, Stpln och Sysav. Kulturnämndens förslag Funktionsstöds nämnden Vård och omsorgs nämnden Vård och Omsorg Vård och omsorgs nämnden SOF Innerstaden Dammfrigården Att göra roliga och intressanta aktiviteter tillsammans med andra, att få information, råd och stöd eller att träffa en medmänniska att samtala med är viktigt för hälsan och känslan av trygghet. Dammfrigården är en mötesplats där vi vill bjuda in dig till social samvaro, upplevelser, stimulerande aktiviteter och förhoppningsvis bidra till att nya vänskapskontakter knyts Kulturnämnden anser att verksamheten bör överföras till vård och omsorgsnämnden Vård och Omsorg Mötesplats för äldre. Kulturnämnden ställer sig positiv att överföra verksamheten till vård och omsorgsnämnden. Vård och Omsorg Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 18 av 21

268 268 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Tuppen Egen beskrivning av verksamheten: Att göra roliga och intressanta aktiviteter tillsammans med andra, att få information, råd och stöd eller att träffa en medmänniska att samtala med är viktigt för hälsan och känslan av trygghet. Tuppen är en mötesplats där vi vill bjuda in dig till social samvaro, upplevelser, stimulerande aktiviteter och förhoppningsvis bidra till nya bekantskaper. Förslag i Kulturnämndens kommentar remissversion Vård och Omsorg Mötesplats för äldre. Kulturnämnden ställer sig positiv att överföra verksamheten till vård och omsorgsnämnden. Kulturnämndens förslag Vård och Omsorg Medborgarservice på mötesplatser Medborgarservice på Mötesplats Kirseberg Medborgarservice på Framtidens hus i Lindängen Medborgaservice på Kompassens öppna förskola Medborgarservice - Mötesplats Seved Egen beskrivning av verksamheten: Att göra roliga och intressanta aktiviteter tillsammans med andra, att få information, råd och stöd eller att träffa en medmänniska att samtala med är viktigt för hälsan och känslan av trygghet. Mötesplats Kirseberg är en mötesplats där vi vill bjuda in dig till social samvaro, upplevelser, stimulerande aktiviteter och förhoppningsvis bidra till att nya vänskapskontakter knyts Inget förslag till placering Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Inget förslag till Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör placering utredas. Bland annat samhällsvägledning Inget förslag till Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör placering utredas. Kulturnämnden Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Egen beskrivning av verksamheten: Här kan man bland annat diskutera områdets utveckling. Mötesplatsen erbjuder samhällsinformation, hjälp med jobbsökande och kontakt med andra aktörer och föreningar i området. Det finns också datorer och skrivare som du kan använda. Här kan du även träffa handläggare från bland annat Arbetsförmedlingen Medborgarservice - Tuppen Egen beskrivning av verksamheten: Att göra roliga och intressanta aktiviteter tillsammans med andra, att få information, råd och stöd eller att träffa en medmänniska att samtala med är viktigt för hälsan och känslan av trygghet. Tuppen är en mötesplats där vi vill bjuda in dig till social samvaro, upplevelser, stimulerande aktiviteter och förhoppningsvis bidra till nya bekantskaper. Inget förslag till placering Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Bör utredas Bör utredas Bör utredas Bör utredas Bör utredas Medborgarservice i familjens hus Bland annat samhällsvägledning Inget förslag till placering Holma infocenter Holma Infocenter startades i samarbete med föreningen Aktiva kvinnor i Hyllie. Här kan du få hjälp om du har frågor om kommunen eller sådant som kommunen ansvarar för. Det finns datorer med internet och informationsmaterial. Aktiviteter såsom syjunta mm arrangeras Inget förslag till placering Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Bör utredas Bör utredas Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 19 av 21

269 Bihang 2016 Nr Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Förslag i remissversion Kulturnämndens kommentar Kulturnämndens förslag Medborgarservice på bibliotek Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Bör utredas Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Bör utredas Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Bör utredas Medborgarservice vid förvaltningskontor Söder Medborgarservice vid förvaltningskontor Innerstaden Medborgarservice kan bland annat ge dig svar på frågor om: Äldreomsorg, Omsorg om funktionshindrade, Arbete och integration, Individoch familjeomsorg, lokala kultur- och fritidsverksamheter, Stadsområdesnämnden och Övriga verksamheter i Malmö stad. Medborgarservice erbjuder även hjälp med viss datorhantering, som att söka information på internet och att skicka e-post. Det finns internetuppkopplade datorer att tillgå kostnadsfritt och till självkostnadspris kan du även faxa, scanna, kopiera och skriva ut dokument. Här finns även möjlighet att få hjälp med att läsa brev från myndigheter och fylla i olika blanketter, få juridisk rådgivning samt få tips och råd om sopsortering. Tidigare Medborgarkontor med samhällsvägledning vissa tider. Här ges information om Äldreomsorg, Omsorg om funktionshindrade, Arbete och integration, Individoch familjeomsorg, lokala kultur- och fritidsverksamheter, Stadsområdesnämnden, Övriga verksamheter i Malmö stad samt andra myndigheter. Här finns även möjlighet att få hjälp med att läsa brev från myndigheter och fylla i olika blanketter, få juridisk rådgivning samt få tips och råd om sopsortering Inget förslag till placering Inget förslag till placering Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Bör utredas Bör utredas Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 20 av 21

270 270 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Verksamhetens egen beskrivning Medborgarservice vid förvalningskontor Väster Medborgarservice på Stadsområdesförvaltning Väster, Apoteksgatan 7. Här kan du få information om Stadsområdesnämnd Västers ärende, beslut och protokoll. Du kan också få hjälp att komma i kontakt med tjänstemän och politiker samt vägledning och information om andra myndigheter och organisationer Medborgarservice vid Medborgarservice på Stadsområdesförvaltning Stadsområde väster Individ och Väster avdelning Individ- och familjeomsorg, familjeomsorg Hålsjögatan 8. Här är medborgarservice samlokaliserat med Individ- och familjeomsorg. Det finns tillgång till datorer, möjlighet att skriva ut och kopiera Medborgarkontoret Varda Här kan man låna datorer, skriva ut dokument, hämta informationsmaterial, hämta handlingar och protokoll från stadsområdesnämndens sammanträden. Medborgarkontorets mål är att ge dig större kunskap om dina rättigheter, skyldigheter och om hur samhället fungerar Förslag i remissversion Inget förslag till placering Inget förslag till placering Inget förslag till placering Kulturnämndens kommentar Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Kulturnämnden anser att ansvaret för medborgarservice bör utredas. Kulturnämndens förslag Bör utredas Bör utredas Bör utredas Mötesplatser_Kartläggning, efter nämnden_version :06 Sida 21 av 21

271 Bihang 2016 Nr Malmö stad Grundskolenämnden 1 (8) Datum Adress Rönnbladsgatan 1 B Diarienummer GRF Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss gällande översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet STK Grundskolenämnden beslutar att lämna följande yttrande: Sammanfattning Grundskolenämnden ställer sig positiv till en facknämndsorganisation och ökad tvärsektoriell samverkan. Grundskolenämnden har inga invändningar mot de föreslagna facknämnderna men vill framhålla att gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen har naturliga kopplingar och bör därför hållas samman. Grundskolenämnden anser vidare att ansvar för all LSS verksamhet bör falla under funktionsstödsnämnden eller den nämnd som får ansvar för de frågorna. Grundskolenämnden anser vidare att öppen fritidsverksamhet (fritidsklubbar) som regleras i skollagen bör ligga under grundskolenämndens ansvar. Grundskolenämnden har även en del övriga synpunkter i remissvaret. Yttrande Grundskolenämndens synpunkter på remissförslaget Inledning Uppdraget Malmö är en livskraftig, tät, mångfasetterad och kosmopolitisk stad. Sedan ett par decennier ökar Malmös befolkning mycket kraftigt. I takt med ökningen får Malmö en allt yngre och mer mångkulturell befolkning. En majoritet av de unga Malmöborna har idag utländsk bakgrund. Den höga befolkningsökningen ställer krav på ekonomiska resurser och grundskolenämndens förmåga att hantera frågor som skolutbyggnad och kompetensförsörjning. Andelen barn inskrivna i stadens fritidshem har ökat markant vilket ger en merkostnad för förvaltningen. 1 Skolorna i Malmö har, och kommer också att ha under de närmaste åren, brist på utbildade lärare med legitimation inom vissa ämnen och ställer krav på kraftsamling kring 1 Grundskolenämnden, Budgetskrivelse 2016 sid 6-7

272 272 Bihang 2016 Nr 158 kompetensförsörjning. Malmö har utmaningar som arbetslöshet, låga inkomstnivåer, ojämlikheter i hälsa och hemlöshet 2 och vart tredje barn i Malmö växer upp i en ekonomisk utsatthet. 3 Skillnaderna mellan barns ekonomiska och sociala uppväxtvillkor får konsekvenser för såväl de enskilda barnen samt Malmös utveckling som helhet. Barnens socioekonomiska situation har stor påverkan på deras skolresultat och därmed på deras framtida liv i fråga om självförsörjning, förankring på arbetsmarknaden, deltagande i samhället samt hälsa. 2 (8) Grundskolenämnden instämmer i organisationsöversynens utgångspunkt att skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga är ett avgörande uppdrag för Malmö. Det kommer att behöva genomföras under helt nya förutsättningar och beaktas när Malmö stad i samarbete med andra aktörer planerar för sin verksamhet och organisation. Förslagets ändamålsenlighet Medborgarinflytande och kunskapsalliansernas möjligheter Grundskolenämnden instämmer i utredningens slutsats att brukardialog är önskvärt och nödvändigt inom alla verksamheter. Det är också positivt, som utredningen föreslår, att barns och ungas inflytande ska stärkas och säkras inom alla verksamheter som de berörs av. Barns och elevers inflytande över utbildningen samt samråd med vårdnadshavare är tydligt reglerat i skolförfattningarna och därmed en viktig del av grundskolenämndens och förvaltningens kärnuppdrag. Enligt läroplanerna 4 ska undervisningen också förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar och undervisningen ska utveckla elevens förmåga att arbeta i demokratiska former och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Elevers inflytande grundas i undervisningen på den skola de går. Genom att delta i planering och utvärdering av undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, samt genom elevföreträdare kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Varje rektor har ansvar för att det finns forum för samråd med vårdnadshavare och elever och att informations- och samrådsskyldigheten fullgörs. Grundskolenämnden kommer att fortsatt arbeta med att stärka ungas delaktighet och inflytande inom ramen för sin kärnverksamhet. Det finns idag ett stort antal enkäter som riktar sig till Malmös grundskolelever. Grundskolenämnden ser en risk i att utredningens uppmaning kring dialog och delaktighet kan komma att medföra att fler nämnder och förvaltningar kommer att vilja ha grundskoleförvaltningens stöd för att genomföra omfattande brukarundersökningar riktade till barn och unga i Malmö. Den totala summan elevarbetstimmar som idag vigs åt enkätsvar är hög. För att kunna möta nationella krav kring elevers garanterad undervisningstid och för att minska rektorers och 2 Malmö stad, Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmös väg mot en hållbar framtid, sid 36, 46, 47, 58, 62, 66, Rädda Barnen, Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015, Barnfattigdom i Malmö, sid 2 4 läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) och läroplanen för grundsärskolan (2011)

273 Bihang 2016 Nr 158 pedagogisk personals administrativa börda är det viktigt att Malmö stad alltid gör noggranna avvägningar innan beslut fattas kring att genomföra eventuella elevenkäter och att dessa begränsas i både omfattning och frekvens samt planeras väl i tiden. Det är viktigt att varje nämnd/förvaltning i första hand finner nya former för dialog och delaktighet inom ramen för den egna verksamheten (8) Förutsättningar för den nya organisationen Ledning och styrning Liksom utredningen, menar grundskolenämnden, att arbetet i stadens verksamheter genomgående måste ske med ett helhetsperspektiv för Malmö stad och malmöborna för ögonen. Oavsett organiseringsform är det viktigt att medarbetare, ledare, enheter och förvaltningar ständigt genomför sitt arbete i gränslandet mellan ansvarstagandet för den egna verksamheten och för Malmö i sin helhet. Att, genom den nya nämndsstrukturen, tydliggöra politikernas ansvarsområde och därmed förbättra förutsättningarna för en tydlig politisk styrning är värdefullt. Grundskolenämnden instämmer också i vikten av att mål, uppdrag, roller och ansvarsfördelning mellan olika beslutsnivåer är tydliga och väl kända i organisationen. Först då skapas möjligheter för organisationen att driva en kvalitativt operativ verksamhet och samtidigt arbeta långsiktigt strategiskt så att organisationen utvecklas i takt med medborgarnas och brukarnas behov. Samverkan Liksom utredningen, menar grundskolenämnden att det krävs omfattande samverkan såväl internt inom Malmö stad som externt för att Malmö stad ska lyckas hantera de utmaningar som staden står inför, tillhandahålla den service som medborgare och brukare har rätt till samt ständigt utveckla verksamheten inför morgondagens behov. Genom en överskådlig och sammanhängande struktur över mål och uppdrag, där ansvar och roller är tydliga, skapas förutsättningar för ett tryggt och stabilt ledarskap och medarbetarskap på alla nivåer. Hur kommunfullmäktige utformar stadens organisation och hur kommunstyrelse och stadskontor designar sina arbetsformer och processer har stor påverkan på nämnders och förvaltningars arbete. Genom tydlighet, trygghet, mandat och ansvarsutkrävande möjliggör Malmö stad för alla sektioner, enheter och avdelningar i organisationen att aktivt söka, driva och medverka i sådan nydanande samverkan som utvecklar verksamheten och kommer medborgare och brukare till gagn. För att ledare och medarbetare ska ha mod, kraft och vilja att söka och medverka i extern samverkan krävs dessutom att de har tillräckliga resurser och kompetenser för att klara sitt grunduppdrag och sitt utvecklingsuppdrag. Grundskolenämnden ser att det idag finns utrymme för att stärka partnerskap med olika aktörer för ett holistiskt arbete med elever och deras vårdnadshavare och skapa strukturer och samsyn mellan myndigheter kring utvecklingspotential och insatser. Samtidigt har grundsko-

274 274 Bihang 2016 Nr 158 lan ett komplext uppdrag med hög arbetsbelastning 5 och grundskolan bör primärt ansvara för att samverka inom ansvarsområde med direkta effekter på kärnuppdraget. Pågående samverkansformer behöver också inventeras och eventuella initiativ som överlappar gallras. Möjligheter till samarbete på strukturell nivå genom olika samverkansavtal där ansvarsfördelning och former för samarbete framgår bör också utforskas och utvecklas vidare. 4 (8) Digitalisering Grundskolenämnden instämmer i utredningens betoning av att Malmös service inom berörda områden bör digitaliseras. Här har Malmö goda chanser att förbättra servicen till medborgarna och ligga i framkant inom kommunal service. Alltsedan förvaltningen bildades, arbetar grundskolenämnden med att utveckla ett beslutsstöd för förvaltningens samtliga ledare. För att grundskolenämndens IT-baserade beslutsstöd ska kunna användas fullt ut, krävs att data från flera nämnders verksamhet samsas i ett datalager. Ett kommungemensamt arbete för att bygga upp och underhålla datalagret är således nödvändigt. Grundskolenämnden menar att stadskontoret framöver borde spela en avgörande och drivande i roll i dylika kommungemensamma arbeten. Förslag till ny nämndsorganisation Grundskolenämnden instämmer i utredningens grundtes att facknämnder/-förvaltningar skapar goda möjligheter för att såväl nämndens styrning och förvaltningens ledning har förutsättning att bli mer koncentrerad, fokuserad och professionaliserad. Grundskolenämnden ställer sig därför positiv till en facknämndsorganisation och en ökad tvärsektoriell samverkan. När fördelning av ansvar, befogenheter och resurser framöver fördelas till nämnder utifrån fackområde istället för utifrån geografi, anser grundskolenämnden att det är viktigt att det finns goda möjligheter till lokal samverkan. Nämnderna kommer att behöva enas om en geografisk indelning på lokalnivå som är användbar för alla involverade nämnder. För grundskolenämnden och förvaltningen är en lokal effektiv och konstruktiv samverkan med andra verksamheter och förvaltningarna av stor betydelse. Förvaltningen ser med tillförsikt framemot en anpassad lokal samverkansgrund. Individ- och familjeomsorgsnämnden Grundskolenämnden har inga invändningar mot inrättandet av en individ- och familjeomsorgsnämnd och bedömer att en facknämnd med ansvar för verksamhetsområdet kan ha positiva effekter på likvärdighet och ge en ökad kvalitet för verksamheten. Grundskolenämnden bedömer också att samarbetet mellan IoF och GrF kommer att underlättas. Grundskolenämnden stödjer utredningens avsikt att organisera individ- och familjeomsorgs- 5 Kommunfullmäktige: Budget 2016 med plan , målområde 3 En stad för barn och unga, s. 16. Kommunfullmäktige har gett uppdrag till skolnämnderna i budget 2016 att se över de administrativa uppgifter som åläggs lärare och rektorer.

275 Bihang 2016 Nr 158 nämnden så att den kan hantera den stora mängden individärenden, men vill betona vikten av en enhetlig tillämpning av eventuella geografiska indelningar (8) Funktionsstödsnämnden Grundskolenämnden har inga invändningar mot inrättandet av en funktionsstödsnämnd men ställer sig inte positiv till att grundskolenämnden föreslås fortsätta ansvara för korttidstillsynen enligt 9 7 LSS. Detta bör istället falla under funktionsstödsnämndens ansvar. Grundskolenämnden anser att det finns behov av att organisatoriska och ekonomiska konskevenser för en sådan lösning utreds. Grundskoleförvaltningen genomför under 2016 en utredning som ska genomlysa förutsättningarna för nuvarande verkställande av korttidstillsynen enligt 9 7 LSS inom förvaltningen. Den föreslagna organisationsöversynen utgår från den bärande tanken att samla de arbetsområden som hör ihop och på så vis utveckla och kraftsamla. Genom att renodla nämndernas uppdrag är avsikten att skapa förutsättningar för ett ledningssystem och ledarskap med fokus på uppdraget. Den föreslagna funktionsstödsnämnden kommer att ha verkställandet av LSS-lagstiftningen som sin huvudsakliga uppgift. Grundskolenämnden har på motsvarande sätt utbildningsuppdraget som huvuduppgift. Grundskolenämnden bedömer att det vore mer fördelaktigt för berörda elever och organisationen som helhet att renodla all verksamhet enligt LSS i den kommande funktionsstödsnämnden. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden samt gymnasienämnden Grundskolenämnden anser att det är viktigt att ansvaret för gymnasie- och vuxenutbildningen hålls samman under en nämnds ansvar. Gymnasie- och vuxenutbildningen styrs av liknande styrdokument, men erbjuds olika målgrupper. Om ansvaret för denna verksamhet skulle delas upp, måste staden bygga två nämnder/förvaltningar med expertis inom samma område. Det ter sig ineffektivt och strider mot förslagets grundtes om att samla, stärka och professionalisera organisationen. I övrigt har grundskolenämnden inga invändningar mot en arbetsmarknadsnämnd och en gymnasienämnd. Verksamheter som överförs till annan nämnd Mötesplatser för unga och fritidsgårdar Grundskolenämnden stödjer utredningens förslag att utgå från professionens kompetens och samla mötesplatser med liknande uppdrag inom en förvaltning. På så vis skapas förutsättningar för en ökad professionalisering och hög kvalitet i det utbud som erbjuds malmöborna. Grundskolenämnden menar dock att förslaget kring mötesplatsernas fördelning bör ses över ytterligare så att dessa får den organisatoriska hemvist som är mest lämplig utifrån verksamhetens uppdrag. Det finns en otydlighet i kriterierna för fördelning av mötesplatser och fritidsgårdar mellan kulturnämnden och fritidsnämnden. 6 Grundskolenämnden anser vidare att 6 Malmö stad, Remissversion Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet, sid 28, 34-36

276 276 Bihang 2016 Nr 158 öppen fritidsverksamhet (Kirsebergs fritidsklubb och Segevångs fritidsklubb), 7 bör överföras till grundskolenämnden och grundskoleförvaltningen men ske i nära samarbete med fritidsnämnden och kulturnämnden. Samverkan vad gäller personal och gemensamt nyttjande av lokaler är fortsatt viktigt för verksamheten. 6 (8) Vad gäller öppen fritidsverksamhet (så kallade fritidsklubbar) regleras det i skollagen (14 kap, 7 samt 25 kap, 4 ) och huvudmannen har möjlighet att i vissa fall erbjuda öppen fritidsverksamhet istället för fritidshem. Den öppna fritidsverksamheten (fritidsklubbar) ska komplettera utbildningen och det ställs krav på ett pedagogiskt innehåll. Grundskolenämnden och grundskoleförvaltningen håller på att se över formerna för fritidshemsverksamheten för eleverna i årskurs 4-6. Några av dessa elever (på Kirsebergsskolan, Segevångsskolan och Bulltoftaskolan) erbjuds i dag fritidsklubb av stadsområde norr. Fritidsklubbsverksamheten för de äldre fritidshemsbarnen har många fördelar, och grundskolenämnden håller på att se över ifall det ska införas på fler ställen. Fördelarna med att just grundskolenämnden, och ingen annan nämnd, driver fritidsklubbar/öppen fritidsverksamhet är många. Det skapar en tydligare styrning och ledning av verksamheten och underlättar för rektors och huvudmannens uppföljning av verksamheten. Oberoende av var verksamheten är förlagd har rektor och grundskolenämnd ansvar för verksamheten och det åligger såväl rektor som grundskolenämnd att inkludera den öppna fritidsverksamheten i det systematiska kvalitetsarbetet. Det underlättas om rektor inte bara ansvarar för, utan även driver verksamheten. Grundskoleförvaltningens utvärdering av fritidsklubbsverksamheten i Norr visar bland annat att personalen upplever otydlig styrning och otydliga uppdrag. Grundskolenämnden bedömer att det finns pedagogiska och ekonomiska vinster om verksamheterna som lyder under skollagstiftningen, och mer precist läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, samlas under en nämnd. Övriga nämnder och verksamheter som påverkas Tekniska nämnden Grundskolenämnden ställer sig positiv till tekniska nämndens ansvar kring boendesociala frågor och vill betona vikten av ett gemensamt arbete i ett tidigt skede för att bryta boendesegregationens negativa effekter. Kommunstyrelsen När verksamheten nu i ännu större utsträckning samlas i facknämnder, underlättas kommunstyrelsens möjligheter att samordna och leda kommunens samlade uppdrag. I en stor organisation där varje nämnd är expert inom sitt område, är en samlande och ledande kommunstyrelse av största vikt för att organisationen ska utvecklas i takt och i samma riktning. Kommunstyrelsen och stadskontoret har en central roll i att lotsa hela staden i en gemensam riktning, och att stadens kompetens och resurser fokuseras och används effektivt. 7 Segevångs fritidsklubb saknas i utredningens bilaga.

277 Bihang 2016 Nr 158 Kommunstyrelsen och stadskontoret bör bejaka och uppmuntra professionaliseringen och fokuseringen inom respektive nämnd. Grundskolenämnden anser att kommunstyrelsen och stadskontoret bör avveckla de samordnande funktionerna för de verksamhetsområde som faller inom facknämndernas ansvar, där dessa istället nu bör ha ett samordningsansvar. Kommunstyrelsen och stadskontoret bör istället utveckla sina processer för att samordna stadens övergripande utveckling och det malmögemensamma arbetet som har bäring på flera av de specialiserade facknämnderna (8) Områdesutveckling prevention Grundskolenämnden instämmer i vikten av att erfarenheter och det arbete för områdesutveckling som gjorts tas tillvara i den nya organisationen. Vad gäller preventivt arbete så visar internationell forskning samstämmigt att tidiga generella insatser till alla barn och unga är det mest effektiva ur såväl kostnads- som effekthänseende som samhället kan göra. En väl utbyggd förskola och skola av hög kvalitet är en av de mest effektiva förebyggande insatser samhället kan genomföra. Mot bakgrund av att forskningen visar på förskolans och skolans kraft till effektfullt preventivt arbete, borde Malmö stad också överväga att ge ett ökat fokus så att det förebyggande arbetet för barn och unga som sker inom förskola och skola förstärks. Genom att bygga ut förskola och skola med resurser och kompetenser som involveras i det ordinarie pedagogiska arbetet som möter alla Malmös barn dagligen, skulle möjligheterna till ett effektivt och allomfattande preventivt arbete förbättras avsevärt. För att det ska kunna ske, givet den höga arbetsbelastning som råder, behöver förskolans och skolans resurser förstärkas. I Malmö stads medarbetarenkät framkommer att stress är ett betydande arbetsmiljöproblem för Malmös lärare. Trots arbete kring kompetensförsörjning råder brist på legitimerade lärare och yrkeskategorin har en jämförelsevis hög personalomsättning. Denna kunskap, i kombination med vetskapen om skolans stora möjligheter att grunda för varje individs fortsatta liv, är grund för Malmö stad att ompröva det tidigare synsättet på hur förebyggande arbete bör och kan genomföras och hur staden bör organiseras. Inom ramen för preventionsarbetet vill grundskolenämnden även betona vikten av tidiga insatser i de yngre årskurserna och skolans inklusive elevhälsans främjande och förebyggande roll. Ett hälsofrämjande och förebyggande arbete ingår också i uppdraget för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Grundskolenämnden ser det som viktigt med en skolutveckling där hälsoarbetet genomsyrar skolans vardag. Grundskolenämnden bedömer att elevhälsans arbete framöver kan spela en viktig roll i preventionsarbetet och det är viktigt att resurser matchas. Grundskolenämnden vill också påpeka betydelsen av goda stadiebyten, förskolans/skolans betydelse som arena för socialisering och värdet i en koppling till förenings/fritidsverksamhet. Varje nämnd som ansvarar för arbetet med en viss åldersgrupp, bör också ansvara för det preventiva arbetet med åldersgruppen, tätt kopplat till stadens arbete kring social hållbarhet.

278 278 Bihang 2016 Nr 158 Utöver det generella preventiva arbete som bör inkluderas i den skolverksamhet som barn och unga dagligen vistas i, tillkommer det mycket betydelsefulla förebyggande arbete som t ex kultur- respektive fritidsnämnderna bedriver inom sina verksamhetsområden. 8 (8) Anders Rubin, ordförande Anders Malmquist, grundskoledirektör M och L anmäler särskilt yttrande.

279 Bihang 2016 Nr Särskilt yttrande Grundskolenämnden / Ärende: GRF Ang: Remiss gällande översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet Moderaterna och Liberalerna anser att en uppdelning av gymnasiet och arbetsmarknad/vuxenutbildning är av godo, och att de administrativa fördelarna av en sammanhållen förvaltning mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen inte ska få finnas till grund för en fortsatt sammanhållen nämnd och förvaltning inom dessa tre områden. M och L ser stora fördelar med tydligare ansvarsområden för såväl gymnasiet som vuxenutbildningen/arbetsmarknaden, då vår bild är att den nuvarande AGV-nämnden med ett så pass stort ansvarsområde inte har nått fram med tillräckligt skarpa åtgärder, speciellt inte utifrån den flyktingsituation som varit och fortfarande råder, där snabba insatser med exempelvis svenskundervisning och möjlighet till arbete eller praktik är avgörande för att undvika att fler människor hamnar i ett utanförskap. Även om frågan om ekonomiskt bistånd ligger utanför grundskolenämndens område, vill vi ändå framhålla att även detta bör finnas under samma nämnd och förvaltning som vuxenutbildningen och arbetsmarknadsfrågorna. Barn och ungas skolgång påverkas stort utifrån föräldrarnas sociala status, utbildningsnivå och språkkunskaper, och där tror vi att en sammanhållen förvaltning med bättre insatser, tydligare krav och större översikt över det ekonomiska biståndet på sikt kan bidra till att fler barn och unga får bättre förutsättningar i skolan genom att deras föräldrar blir självförsörjande eller når en högre utbildningsnivå. Med anledning av ovanstående valde vi att avge särskilt yttrande. Caroline Wessel (M) Robert Lenir (M) Titti Sjölin (M) Jacob Branting (L) Med instämmande av: Dorota Rangatchew (M) John Eklöf (M) Louise Eklund Bergström (L)

280 280 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stad Grundskolenämnden 1 (8) Datum Adress Rönnbladsgatan 1 B Diarienummer GRF Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss gällande översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet STK Grundskolenämnden har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Grundskolenämnden ställer sig positiv till en facknämndsorganisation och ökad tvärsektoriell samverkan. Grundskolenämnden har inga invändningar mot de föreslagna facknämnderna men vill framhålla att gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen har naturliga kopplingar och bör därför hållas samman. Grundskolenämnden anser vidare att ansvar för all LSS verksamhet bör falla under funktionsstödsnämnden eller den nämnd som får ansvar för de frågorna. Grundskolenämnden anser vidare att öppen fritidsverksamhet (fritidsklubbar) som regleras i skollagen bör ligga under grundskolenämndens ansvar. Grundskolenämnden har även en del övriga synpunkter i remissvaret. Yttrande Grundskolenämndens synpunkter på remissförslaget Inledning Uppdraget Malmö är en livskraftig, tät, mångfasetterad och kosmopolitisk stad. Sedan ett par decennier ökar Malmös befolkning mycket kraftigt. I takt med ökningen får Malmö en allt yngre och mer mångkulturell befolkning. En majoritet av de unga Malmöborna har idag utländsk bakgrund. Den höga befolkningsökningen ställer krav på ekonomiska resurser och grundskolenämndens förmåga att hantera frågor som skolutbyggnad och kompetensförsörjning. Andelen barn inskrivna i stadens fritidshem har ökat markant vilket ger en merkostnad för förvaltningen. 1 Skolorna i Malmö har, och kommer också att ha under de närmaste åren, brist på utbildade lärare med legitimation inom vissa ämnen och ställer krav på kraftsamling kring 1 Grundskolenämnden, Budgetskrivelse 2016 sid 6-7

281 Bihang 2016 Nr 158 kompetensförsörjning. Malmö har utmaningar som arbetslöshet, låga inkomstnivåer, ojämlikheter i hälsa och hemlöshet 2 och vart tredje barn i Malmö växer upp i en ekonomisk utsatthet. 3 Skillnaderna mellan barns ekonomiska och sociala uppväxtvillkor får konsekvenser för såväl de enskilda barnen samt Malmös utveckling som helhet. Barnens socioekonomiska situation har stor påverkan på deras skolresultat och därmed på deras framtida liv i fråga om självförsörjning, förankring på arbetsmarknaden, deltagande i samhället samt hälsa (8) Grundskolenämnden instämmer i organisationsöversynens utgångspunkt att skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga är ett avgörande uppdrag för Malmö. Det kommer att behöva genomföras under helt nya förutsättningar och beaktas när Malmö stad i samarbete med andra aktörer planerar för sin verksamhet och organisation. Förslagets ändamålsenlighet Medborgarinflytande och kunskapsalliansernas möjligheter Grundskolenämnden instämmer i utredningens slutsats att brukardialog är önskvärt och nödvändigt inom alla verksamheter. Det är också positivt, som utredningen föreslår, att barns och ungas inflytande ska stärkas och säkras inom alla verksamheter som de berörs av. Barns och elevers inflytande över utbildningen samt samråd med vårdnadshavare är tydligt reglerat i skolförfattningarna och därmed en viktig del av grundskolenämndens och förvaltningens kärnuppdrag. Enligt läroplanerna 4 ska undervisningen också förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar och undervisningen ska utveckla elevens förmåga att arbeta i demokratiska former och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Elevers inflytande grundas i undervisningen på den skola de går. Genom att delta i planering och utvärdering av undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, samt genom elevföreträdare kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Varje rektor har ansvar för att det finns forum för samråd med vårdnadshavare och elever och att informations- och samrådsskyldigheten fullgörs. Grundskolenämnden kommer att fortsatt arbeta med att stärka ungas delaktighet och inflytande inom ramen för sin kärnverksamhet. Det finns idag ett stort antal enkäter som riktar sig till Malmös grundskolelever. Grundskolenämnden ser en risk i att utredningens uppmaning kring dialog och delaktighet kan komma att medföra att fler nämnder och förvaltningar kommer att vilja ha grundskoleförvaltningens stöd för att genomföra omfattande brukarundersökningar riktade till barn och unga i Malmö. Den totala summan elevarbetstimmar som idag vigs åt enkätsvar är hög. För att kunna möta nationella krav kring elevers garanterad undervisningstid och för att minska rektorers och 2 Malmö stad, Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmös väg mot en hållbar framtid, sid 36, 46, 47, 58, 62, 66, Rädda Barnen, Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015, Barnfattigdom i Malmö, sid 2 4 läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) och läroplanen för grundsärskolan (2011)

282 282 Bihang 2016 Nr 158 pedagogisk personals administrativa börda är det viktigt att Malmö stad alltid gör noggranna avvägningar innan beslut fattas kring att genomföra eventuella elevenkäter och att dessa begränsas i både omfattning och frekvens samt planeras väl i tiden. Det är viktigt att varje nämnd/förvaltning i första hand finner nya former för dialog och delaktighet inom ramen för den egna verksamheten. 3 (8) Förutsättningar för den nya organisationen Ledning och styrning Liksom utredningen, menar grundskolenämnden, att arbetet i stadens verksamheter genomgående måste ske med ett helhetsperspektiv för Malmö stad och malmöborna för ögonen. Oavsett organiseringsform är det viktigt att medarbetare, ledare, enheter och förvaltningar ständigt genomför sitt arbete i gränslandet mellan ansvarstagandet för den egna verksamheten och för Malmö i sin helhet. Att, genom den nya nämndsstrukturen, tydliggöra politikernas ansvarsområde och därmed förbättra förutsättningarna för en tydlig politisk styrning är värdefullt. Grundskolenämnden instämmer också i vikten av att mål, uppdrag, roller och ansvarsfördelning mellan olika beslutsnivåer är tydliga och väl kända i organisationen. Först då skapas möjligheter för organisationen att driva en kvalitativt operativ verksamhet och samtidigt arbeta långsiktigt strategiskt så att organisationen utvecklas i takt med medborgarnas och brukarnas behov. Samverkan Liksom utredningen, menar grundskolenämnden att det krävs omfattande samverkan såväl internt inom Malmö stad som externt för att Malmö stad ska lyckas hantera de utmaningar som staden står inför, tillhandahålla den service som medborgare och brukare har rätt till samt ständigt utveckla verksamheten inför morgondagens behov. Genom en överskådlig och sammanhängande struktur över mål och uppdrag, där ansvar och roller är tydliga, skapas förutsättningar för ett tryggt och stabilt ledarskap och medarbetarskap på alla nivåer. Hur kommunfullmäktige utformar stadens organisation och hur kommunstyrelse och stadskontor designar sina arbetsformer och processer har stor påverkan på nämnders och förvaltningars arbete. Genom tydlighet, trygghet, mandat och ansvarsutkrävande möjliggör Malmö stad för alla sektioner, enheter och avdelningar i organisationen att aktivt söka, driva och medverka i sådan nydanande samverkan som utvecklar verksamheten och kommer medborgare och brukare till gagn. För att ledare och medarbetare ska ha mod, kraft och vilja att söka och medverka i extern samverkan krävs dessutom att de har tillräckliga resurser och kompetenser för att klara sitt grunduppdrag och sitt utvecklingsuppdrag. Grundskolenämnden ser att det idag finns utrymme för att stärka partnerskap med olika aktörer för ett holistiskt arbete med elever och deras vårdnadshavare och skapa strukturer och samsyn mellan myndigheter kring utvecklingspotential och insatser. Samtidigt har grundsko-

283 Bihang 2016 Nr 158 lan ett komplext uppdrag med hög arbetsbelastning 5 och grundskolan bör primärt ansvara för att samverka inom ansvarsområde med direkta effekter på kärnuppdraget. Pågående samverkansformer behöver också inventeras och eventuella initiativ som överlappar gallras. Möjligheter till samarbete på strukturell nivå genom olika samverkansavtal där ansvarsfördelning och former för samarbete framgår bör också utforskas och utvecklas vidare (8) Digitalisering Grundskolenämnden instämmer i utredningens betoning av att Malmös service inom berörda områden bör digitaliseras. Här har Malmö goda chanser att förbättra servicen till medborgarna och ligga i framkant inom kommunal service. Alltsedan förvaltningen bildades, arbetar grundskolenämnden med att utveckla ett beslutsstöd för förvaltningens samtliga ledare. För att grundskolenämndens IT-baserade beslutsstöd ska kunna användas fullt ut, krävs att data från flera nämnders verksamhet samsas i ett datalager. Ett kommungemensamt arbete för att bygga upp och underhålla datalagret är således nödvändigt. Grundskolenämnden menar att stadskontoret framöver borde spela en avgörande och drivande i roll i dylika kommungemensamma arbeten. Förslag till ny nämndsorganisation Grundskolenämnden instämmer i utredningens grundtes att facknämnder/-förvaltningar skapar goda möjligheter för att såväl nämndens styrning och förvaltningens ledning har förutsättning att bli mer koncentrerad, fokuserad och professionaliserad. Grundskolenämnden ställer sig därför positiv till en facknämndsorganisation och en ökad tvärsektoriell samverkan. När fördelning av ansvar, befogenheter och resurser framöver fördelas till nämnder utifrån fackområde istället för utifrån geografi, anser grundskolenämnden att det är viktigt att det finns goda möjligheter till lokal samverkan. Nämnderna kommer att behöva enas om en geografisk indelning på lokalnivå som är användbar för alla involverade nämnder. För grundskolenämnden och förvaltningen är en lokal effektiv och konstruktiv samverkan med andra verksamheter och förvaltningarna av stor betydelse. Förvaltningen ser med tillförsikt framemot en anpassad lokal samverkansgrund. Individ- och familjeomsorgsnämnden Grundskolenämnden har inga invändningar mot inrättandet av en individ- och familjeomsorgsnämnd och bedömer att en facknämnd med ansvar för verksamhetsområdet kan ha positiva effekter på likvärdighet och ge en ökad kvalitet för verksamheten. Grundskolenämnden bedömer också att samarbetet mellan IoF och GrF kommer att underlättas. Grundskolenämnden stödjer utredningens avsikt att organisera individ- och familjeomsorgs- 5 Kommunfullmäktige: Budget 2016 med plan , målområde 3 En stad för barn och unga, s. 16. Kommunfullmäktige har gett uppdrag till skolnämnderna i budget 2016 att se över de administrativa uppgifter som åläggs lärare och rektorer.

284 284 Bihang 2016 Nr 158 nämnden så att den kan hantera den stora mängden individärenden, men vill betona vikten av en enhetlig tillämpning av eventuella geografiska indelningar. 5 (8) Funktionsstödsnämnden Grundskolenämnden har inga invändningar mot inrättandet av en funktionsstödsnämnd men ställer sig inte positiv till att grundskolenämnden föreslås ansvara för korttidstillsynen enligt 9 7 LSS utan anser att detta bör falla under funktionsstödsnämndens ansvar. Grundskolenämnden anser att det finns behov av att organisatoriska och ekonomiska konskevenser för en sådan lösning utreds. Den föreslagna organisationsöversynen utgår från den bärande tanken att samla de arbetsområden som hör ihop och på så vis utveckla och kraftsamla. Genom att renodla nämndernas uppdrag är avsikten att skapa förutsättningar för ett ledningssystem och ledarskap med fokus på uppdraget. Den föreslagna funktionsstödsnämnden kommer att ha verkställandet av LSS-lagstiftningen som sin huvudsakliga uppgift. Det har inte grundskolenämnden. Genom att, som stadskontoret föreslår, grundskole- respektive gymnasienämnderna ansvarar för korttidstillsynen enligt 9 7 LSS kräver organisationen att samtliga rektorer ska behärska LSS-lagstiftningen. Alla rektorer kan komma att ansvara för elever som enligt LSS har rätt till korttidstillsyn. Samtliga rektorer som får ansvar att bedriva korttidstillsyn vid så kallad hemvist ska följa upp verksamheten enligt socialstyrelsens föreskrifter. De behöver då också kännedom om socialstyrelsens allmänna råd, Lex Sarah, Malmö stads inriktningsmål för Plan för LSS-verksamheten, dokumentationsskyldighet med genomförandeplaner med mera. Utöver det ansvar som läggs på den enskilda rektorn, krävs att grundskolenämnden och förvaltningen inrättar ett ledningssystem enligt socialstyrelsens krav, vid sidan om förvaltningens systematiska kvalitetsarbete som följer skollagens krav. Grundskolenämnden bedömer att det vore mer fördelaktigt för berörda elever och organisationen som helhet att renodla all verksamhet enligt LSS i den kommande funktionsstödsnämnden. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden samt gymnasienämnden Grundskolenämnden anser att det är viktigt att ansvaret för gymnasie- och vuxenutbildningen hålls samman under en nämnds ansvar. Gymnasie- och vuxenutbildningen styrs av liknande styrdokument, men erbjuds olika målgrupper. Om ansvaret för denna verksamhet skulle delas upp, måste staden bygga två nämnder/förvaltningar med expertis inom samma område. Det ter sig ineffektivt och strider mot förslagets grundtes om att samla, stärka och professionalisera organisationen. I övrigt har grundskolenämnden inga invändningar mot en arbetsmarknadsnämnd och en gymnasienämnd.

285 Bihang 2016 Nr 158 Verksamheter som överförs till annan nämnd (8) Mötesplatser för unga och fritidsgårdar Grundskolenämnden stödjer utredningens förslag att utgå från professionens kompetens och samla mötesplatser med liknande uppdrag inom en förvaltning. På så vis skapas förutsättningar för en ökad professionalisering och hög kvalitet i det utbud som erbjuds malmöborna. Grundskolenämnden menar dock att förslaget kring mötesplatsernas fördelning bör ses över ytterligare så att dessa får den organisatoriska hemvist som är mest lämplig utifrån verksamhetens uppdrag. Det finns en otydlighet i kriterierna för fördelning av mötesplatser och fritidsgårdar mellan kulturnämnden och fritidsnämnden. 6 Grundskolenämnden anser vidare att öppen fritidsverksamhet (Kirsebergs fritidsklubb och Segevångs fritidsklubb), 7 bör överföras till grundskolenämnden och grundskoleförvaltningen men ske i nära samarbete med fritidsnämnden och kulturnämnden. Samverkan vad gäller personal och gemensamt nyttjande av lokaler är fortsatt viktigt för verksamheten. Vad gäller öppen fritidsverksamhet (så kallade fritidsklubbar) regleras det i skollagen (14 kap, 7 samt 25 kap, 4 ) och huvudmannen har möjlighet att i vissa fall erbjuda öppen fritidsverksamhet istället för fritidshem. Den öppna fritidsverksamheten (fritidsklubbar) ska komplettera utbildningen och det ställs krav på ett pedagogiskt innehåll. Grundskolenämnden och grundskoleförvaltningen håller på att se över formerna för fritidshemsverksamheten för eleverna i årskurs 4-6. Några av dessa elever (på Kirsebergsskolan, Segevångsskolan och Bulltoftaskolan) erbjuds i dag fritidsklubb av stadsområde norr. Fritidsklubbsverksamheten för de äldre fritidshemsbarnen har många fördelar, och grundskolenämnden håller på att se över ifall det ska införas på fler ställen. Fördelarna med att just grundskolenämnden, och ingen annan nämnd, driver fritidsklubbar/öppen fritidsverksamhet är många. Det skapar en tydligare styrning och ledning av verksamheten och underlättar för rektors och huvudmannens uppföljning av verksamheten. Oberoende av var verksamheten är förlagd har rektor och grundskolenämnd ansvar för verksamheten och det åligger såväl rektor som grundskolenämnd att inkludera den öppna fritidsverksamheten i det systematiska kvalitetsarbetet. Det underlättas om rektor inte bara ansvarar för, utan även driver verksamheten. Grundskoleförvaltningens utvärdering av fritidsklubbsverksamheten i Norr visar bland annat att personalen upplever otydlig styrning och otydliga uppdrag. Grundskolenämnden bedömer att det finns pedagogiska och ekonomiska vinster om verksamheterna som lyder under skollagstiftningen, och mer precist läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, samlas under en nämnd. 6 Malmö stad, Remissversion Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet, sid 28, Segevångs fritidsklubb saknas i utredningens bilaga.

286 286 Bihang 2016 Nr 158 Övriga nämnder och verksamheter som påverkas 7 (8) Tekniska nämnden Grundskolenämnden ställer sig positiv till tekniska nämndens ansvar kring boendesociala frågor och vill betona vikten av ett gemensamt arbete i ett tidigt skede för att bryta boendesegregationens negativa effekter. Kommunstyrelsen När verksamheten nu i ännu större utsträckning samlas i facknämnder, underlättas kommunstyrelsens möjligheter att samordna och leda kommunens samlade uppdrag. I en stor organisation där varje nämnd är expert inom sitt område, är en samlande och ledande kommunstyrelse av största vikt för att organisationen ska utvecklas i takt och i samma riktning. Kommunstyrelsen och stadskontoret har en central roll i att lotsa hela staden i en gemensam riktning, och att stadens kompetens och resurser fokuseras och används effektivt. Kommunstyrelsen och stadskontoret bör bejaka och uppmuntra professionaliseringen och fokuseringen inom respektive nämnd. Grundskolenämnden anser att kommunstyrelsen och stadskontoret bör avveckla de samordnande funktionerna för de verksamhetsområde som faller inom facknämndernas ansvar, där dessa istället nu bör ha ett samordningsansvar. Kommunstyrelsen och stadskontoret bör istället utveckla sina processer för att samordna stadens övergripande utveckling och det malmögemensamma arbetet som har bäring på flera av de specialiserade facknämnderna. Områdesutveckling prevention Grundskolenämnden instämmer i vikten av att erfarenheter och det arbete för områdesutveckling som gjorts tas tillvara i den nya organisationen. Vad gäller preventivt arbete så visar internationell forskning samstämmigt att tidiga generella insatser till alla barn och unga är det mest effektiva ur såväl kostnads- som effekthänseende som samhället kan göra. En väl utbyggd förskola och skola av hög kvalitet är en av de mest effektiva förebyggande insatser samhället kan genomföra. Mot bakgrund av att forskningen visar på förskolans och skolans kraft till effektfullt preventivt arbete, borde Malmö stad också överväga att ge ett ökat fokus så att det förebyggande arbetet för barn och unga som sker inom förskola och skola förstärks. Genom att bygga ut förskola och skola med resurser och kompetenser som involveras i det ordinarie pedagogiska arbetet som möter alla Malmös barn dagligen, skulle möjligheterna till ett effektivt och allomfattande preventivt arbete förbättras avsevärt. För att det ska kunna ske, givet den höga arbetsbelastning som råder, behöver förskolans och skolans resurser förstärkas. I Malmö stads medarbetarenkät framkommer att stress är ett betydande arbetsmiljöproblem för Malmös lärare. Trots arbete kring kompetensförsörjning råder brist på legitimerade lärare och yrkeskategorin har en jämförelsevis hög personalomsättning. Denna kunskap, i kombination med vetskapen om skolans stora möjligheter att grunda för varje individs fortsatta liv, är grund för Malmö stad att ompröva det tidigare synsättet på hur förebyggande arbete bör och kan genomföras och hur staden bör organiseras.

287 Bihang 2016 Nr (8) Inom ramen för preventionsarbetet vill grundskolenämnden även betona vikten av tidiga insatser i de yngre årskurserna och skolans inklusive elevhälsans främjande och förebyggande roll. Ett hälsofrämjande och förebyggande arbete ingår också i uppdraget för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Grundskolenämnden ser det som viktigt med en skolutveckling där hälsoarbetet genomsyrar skolans vardag. Grundskolenämnden bedömer att elevhälsans arbete framöver kan spela en viktig roll i preventionsarbetet och det är viktigt att resurser matchas. Grundskolenämnden vill också påpeka betydelsen av goda stadiebyten, förskolans/skolans betydelse som arena för socialisering och värdet i en koppling till förenings/fritidsverksamhet. Varje nämnd som ansvarar för arbetet med en viss åldersgrupp, bör också ansvara för det preventiva arbetet med åldersgruppen, tätt kopplat till stadens arbete kring social hållbarhet. Utöver det generella preventiva arbete som bör inkluderas i den skolverksamhet som barn och unga dagligen vistas i, tillkommer det mycket betydelsefulla förebyggande arbete som t ex kultur- respektive fritidsnämnderna bedriver inom sina verksamhetsområden. Anders Rubin, ordförande Anders Malmquist, grundskoledirektör M och L anmäler särskilt yttrande.

288 288 Bihang 2016 Nr 158 Särskilt yttrande Grundskolenämnden Ärende: GRF Ang: Remiss gällande översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet Moderaterna och Liberalerna anser att en uppdelning av gymnasiet och arbetsmarknad/vuxenutbildning är av godo, och att de administrativa fördelarna av en sammanhållen förvaltning mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen inte ska få finnas till grund för en fortsatt sammanhållen nämnd och förvaltning inom dessa tre områden. M och L ser stora fördelar med tydligare ansvarsområden för såväl gymnasiet som vuxenutbildningen/arbetsmarknaden, då vår bild är att den nuvarande AGV-nämnden med ett så pass stort ansvarsområde inte har nått fram med tillräckligt skarpa åtgärder, speciellt inte utifrån den flyktingsituation som varit och fortfarande råder, där snabba insatser med exempelvis svenskundervisning och möjlighet till arbete eller praktik är avgörande för att undvika att fler människor hamnar i ett utanförskap. Även om frågan om ekonomiskt bistånd ligger utanför grundskolenämndens område, vill vi ändå framhålla att även detta bör finnas under samma nämnd och förvaltning som vuxenutbildningen och arbetsmarknadsfrågorna. Barn och ungas skolgång påverkas stort utifrån föräldrarnas sociala status, utbildningsnivå och språkkunskaper, och där tror vi att en sammanhållen förvaltning med bättre insatser, tydligare krav och större översikt över det ekonomiska biståndet på sikt kan bidra till att fler barn och unga får bättre förutsättningar i skolan genom att deras föräldrar blir självförsörjande eller når en högre utbildningsnivå. Med anledning av ovanstående valde vi att avge särskilt yttrande. Caroline Wessel (M) Robert Lenir (M) Titti Sjölin (M) Jacob Branting (L) Med instämmande av: John Eklöf (M) Dorota Rangatchew (M) Louise Eklund Bergström (L)

289 Bihang 2016 Nr Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 (30) Datum Adress Diarienummer GYVF Yttrande Till Kommunfullmäktige Yttrande över Översyn av den kommunala organisationen STK Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar att lämna följande yttrande: Yttrande Kommunstyrelsen beslutade den 6 april 2016 (STK ) att ge en politisk styrgrupp i uppdrag att se över och ta fram ett förslag om hur en handlingskraftig, effektiv och ändamålsenlig organisation inom den del av Malmö stads verksamheter som stadsområdesnämnderna samt sociala resursnämnden idag ansvarar för kan utformas. Kommunfullmäktige i Malmö beslutar i november 2016 om den nya organisationen. Den remissversion som remissinstanserna ska ta ställning till redovisar ett antal överväganden som gjorts kring förslaget till organisation och kring vilka remissinsatserna kan inkomma med synpunkter på. I föreliggande remissvar kommenterar arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden de områden i remissen som berör nämndens ansvarsområden. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen benämns fortsättningsvis som nämnden respektive förvaltningen. I remissen presenteras statistik kopplad till nämndens uppdrag. Då vissa av dessa uppgifter inte är kompletta och har stor betydelse för nämndens uppdrag, framställs de kompletta siffrorna i föreliggande remissvar i syfte att förtydliga. Inledningsvis redovisas nämndens uppdrag och organisation, följt av en redogörelse för verksamheternas resultat, identifierade utmaningar och nödvändiga utvecklingsområden. Remissvaret övergår därefter till att kommentera de delar av organisationsförslaget som berör nämndens ansvarsområden samt att besvara specifikt ställda frågor. Även de förslag som presenteras i remissen avseende överförande av specifika verksamheter från stadsområdesnämnderna kommenteras. Avslutningsvis sammanfattas remissvaret, följt av

290 290 Bihang 2016 Nr 158 referenser och förteckning över lagar och förordningar gällande gymnasieskola och vuxenutbildning. Det remissvar som nämnden härmed avlägger följer följande disposition: 2 (30) Uppdrag och organisation Måluppfyllelse och framtida utveckling Stadskontorets organisationsförslag Specifika frågor som ska besvaras i remissen Specifika verksamheter som överförs från stadsområdesnämnderna Sammanfattning av nämndens remissvar Referenser Förteckning över lagar och förordningar gällande gymnasieskola och vuxenutbildning

291 Bihang 2016 Nr (30) 1 UPPDRAG OCH ORGANISATION 1.1 Uppdrag Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens uppdrag utgår, vid sidan av skollagen och relevanta förordningar, från de beslut om organisation som fattades i Malmö stad 2013 avseende inrättandet av stadsområdesnämnder och skolnämnder (STK ) samt beslut fattade så sent som 2014 avseende ny organisering av Malmö stads arbetsmarknadsinsatser (STK ). Vidare baseras nämndens uppdrag och organisation på aktuella KF-mål och de åtaganden som Malmö stad gjort genom Malmökommissionen för social hållbarhet (Stigendal, M & Östergeen P-O, Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Malmö, 2013) och som ligger inom ramen för nämndens ansvarsområde. Samverkan är central för nämnden. I den översyn av Malmö stads arbetsmarknadsinsatser som ligger till grund för organisationsförändring som genomfördes 2014 (STK ) konstateras att det är en fördel att gymnasieskolan och arbetsmarknadsinsatserna tillhör samma organisation eftersom synergieffekter då kan uppstå som ger möjlighet till ett närmande mellan studerande vid gymnasieskolan och arbetsmarknaden och därmed motverka ungdomsarbetslöshet. Genom att vuxenutbildningen tillhör samma organisation som arbetsmarknadsinsatserna kan i sin tur mer anpassade utbildningar utvecklas och bättre fokus på utbildningens roll som en väg till arbete uppnås.

292 292 Bihang 2016 Nr 158 En tät samverkan mellan gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser ger förutsättningar att kunna öka sysselsättningsgraden i staden. Idag börjar många gymnasieelever ett introduktionsprogram och avslutar studierna inom vuxenutbildningen. Inte sällan är arbetsmarknadsinsatser och vägledning under studietiden nyckeln till snabba resultat. Likaså behöver samverkan med externa parter som staten, andra kommuner, näringslivet och ideella sektorn underlättas med hjälp av en väg in till staden. 4 (30) Gymnasieskolan Nämnden ansvarar för att gymnasieskolan och gymnasiesärskola ger en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för att elever inom gymnasiesärskolan får en för dem anpassad utbildning. Utbildning inom gymnasie- och gymnasiesärskolan ska också ge grunden för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningarna ska utformas så att de främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa de kunskaper som de inhämtat under utbildningen. Inom nämndens ansvar ligger även uppföljning av verksamheten i enlighet med beslutade mål och styrande förordningar Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Nämnden ansvarar för de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, det vill säga ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Förvaltningen ska erbjuda lämpliga individuella aktiviteter och följa upp verksamheten. Det kan röra sig om till exempel vägledning, praktik eller studier Vuxenutbildning Nämnden ansvarar för att vuxna malmöbor genom kommunal vuxenutbildning, inklusive svenska för invandrare (sfi), och särskild utbildning för vuxna får möjlighet att stödjas och stimuleras i sitt lärande, att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt för att främja personlig utveckling. Nämnden ansvarar vidare för att utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar och att de som har lägst utbildning prioriteras. Den kommunala vuxenutbildningen bedrivs i såväl egenregi som genom upphandlade utbildningsanordnare. I nämndens ansvar ligger uppföljning, av såväl verksamhet i egenregi som externt upphandlad verksamhet, i relation till beslutade kommunala mål och styrande författningar Kommunala arbetsmarknadsinsatser Det är av avgörande betydelse för att öka sysselsättningen i Malmö och matcha arbetsmarknadens kompetensförsörjningsbehov att stat och kommun samverkar och använder sina resurser gemensamt. Nämnden ansvarar för utförande och uppföljning av

293 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stads arbetsmarknadsinsatser vars syfte är att öka deltagarnas förutsättningar att ta del av samhällets generella utbud av insatser inom arbetsmarknad och utbildning. Nämnden erbjuder alternativ när statliga eller andra kommunala insatser saknas. Nämnden ansvarar för att verksamheten likvärdigt ska tillgodose behoven för Malmöborna, fokusera på arbete och självförsörjning samt utgå ifrån individuella behov (30) Elever i andra kommuner Nämnden ansvarar utöver den egna verksamheten även för de av kommunens elever som går i fristående skolor eller andra kommuners gymnasie-, gymnasiesärskolor, kommunala vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller svenska för invandrare vad gäller bidrag till fristående skolor och interkommunal ersättning. 1.2 Organisation Med anledning av beslut om ny skolorganisation 2013, beslut om ny organisatorisk hemvist för stadens arbetsmarknadsinsatser 2014 samt de åtaganden som återfinns i Malmö stads kommission för social hållbarhet, beslutade förvaltningen att tillsätta en ny strategisk ledningsorganisation med start 1 januari Huvudsyftet med den nya ledningsorganisationen är att skapa förutsättningar för att få till stånd ökad måluppfyllelse och likvärdighet för förvaltningens breda uppdrag. För att ytterligare stärka förvaltningens arbete med att nå de fastställda målen och tillgodose de behov och uppdrag som förvaltningen fått i samband med de två organisationsförändringarna 2013 och 2014, har en ny struktur för systematiskt kvalitetsarbete etablerats under Kvalitetsarbetet följer budgetåret och rapporteras till nämnden i samband med delårsrapporter och årsanalys. Strukturen är utformad för att samtliga verksamheter inom förvaltningen ska kunna följa upp sina resultat och att huvudmannen - nämnd och förvaltningsledning - ska kunna ta sitt ansvar och vidta de korrigeringar som krävs. Det systematiska kvalitetsarbetet kopplas direkt samman med Malmö stads målstruktur via nämndsmålen samt beaktar också de åtaganden som staden gjort genom Malmökommissionen. Med utgångspunkt i ovanstående består förvaltningens organisation av fyra verksamhetsområden - Gymnasieområde 1, Gymnasieområde 2, Vuxenutbildningsområdet samt Arbetsmarknadsområdet. Verksamheten inom ovan nämnda fyra verksamhetsområden fördelar sig enligt följande: Gymnasieområde 1 Gymnasieskola Gymnasiesärskola Gymnasial vuxenutbildning Gymnasieområde 2 Gymnasieskola Gymnasiesärskola Gymnasial vuxenutbildning

294 294 Bihang 2016 Nr 158 Uppdragsutbildning Central elevhälsa Idrottsutbildningar Förvaltningsgemensamma satsningar Studie- och yrkesvägledning Vuxenutbildningsområdet Vuxenutbildning på grundläggande nivå Vuxenutbildning på gymnasial nivå Utbildning i svenska för invandrare Särskild utbildning för vuxna Uppdragsutbildning Vägledningsorganisation Förvaltningsgemensamma satsningar Lärlingsutbildning Startskola Ungdomsenheten Förvaltningsgemensamma satsningar Utveckling av karriärstjänster Pedagogisk inspiration Malmö Arbetsmarknadsområdet Arbetsmarknadsinsatser inom ramen för JobbMalmös verksamhet: Anställningenheten, Insatsenheten och Kartoch vägledningsenheten PraktikMalmö Förvaltningsgemensamma satsningar 6 (30) Ett centralt placerat kansli arbetar med strategiskt utvecklingsarbete, myndighetsutövning och nämnds- och ärendehantering, HR-frågor, kommunikationsfrågor samt ekonomi och kvalitetsfrågor. Nämndens uppdrag är omfattande och brett vilket ger förutsättningar att bära ett kvalificerat ledningsstöd till verksamheterna inom ovanstående områden. Ledningen i respektive område ansvarar för att verksamheten får det fokus som krävs och förvaltningens ledningsgrupp ansvarar för den samordning som krävs för en ökad måluppfyllelse för det totala uppdraget. Pedagogisk Inspiration Malmö, PI Malmö, är en självständig och gemensam avdelning för de tre pedagogiska förvaltningarna. Syftet med avdelningen är att stödja förvaltningarnas pedagogiska utvecklingsarbete utifrån verksamheternas definierade behov. PI Malmö har en bred och djup kompetens att möta önskemål och behov för en kvalitativ skol- och verksamhetsutveckling. PI Malmö har en styrgrupp med övergripande ansvar för avdelningens arbete. I styrgruppen sitter representanter för de tre förvaltningarna. 2 MÅLUPPFYLLELSE OCH FRAMTIDA UTVECKLING Malmö har många utmaningar att ta sig an de kommande åren, vilket ställer krav på stadens organisation att arbeta med utveckling och synergieffekter mellan verksamhetsområden för att se till att fler Malmöbor blir självförsörjande.

295 Bihang 2016 Nr 158 Trots att sysselsättningen i Malmö har ökat under de senaste fyra åren, i linje med den ökning som har skett i riket och i de andra storstäderna, är arbetslösheten jämförelsevis hög i Malmö. Arbetslösheten uppgår till 15 procent av arbetskraften, dubbelt så hög som i riket i stort. Även om ungdomsarbetslösheten i Malmö har minskat något de två senaste åren, är den hög med över 21 procent av arbetskraften i åldern år. Skillnaderna mellan olika grupper, till exempel mellan kvinnor och män, utrikes- och inrikes födda, och mellan ungdomar och övriga, är stora och ihållande över tid (30) Cirka en fjärdedel av samtliga elever inom de kommunala gymnasieskolorna går ett introduktionsprogram för elever utan slutförda grundskolestudier. Det är en förhållandevis hög andel sett ur ett riksperspektiv. Genomströmningen inom introduktionsutbildningarna är otillräcklig, under föregående läsår blev enbart 22 procent av eleverna behöriga till studier på ett nationellt program. Många Malmöelever når alltså inte en gymnasieexamen vilket avspeglas i arbetslöshetsstatistiken som visar att en relativt hög andel av stadens arbetssökande har en svag ställning på arbetsmarknaden. Tre av tio av Malmös arbetslösa har högst förgymnasial utbildning enligt Arbetsförmedlingen, samtidigt finns de flesta arbetstillfällena inom olika bristyrken som kräver särskild kompetens, erfarenhet eller utbildning. Samverkan mellan Malmö stad och Arbetsförmedlingen i Malmö samt mellan staden och andra statliga myndigheter, näringsliv och idéburen sektor krävs för att öka andelen Malmöbor som är självförsörjande. SÖK, den strategiska överenskommelsen mellan Malmö stad och Arbetsförmedlingen, utgör det styrande dokument utifrån vilket samverkan mellan de båda organisationerna definieras och utvecklas. Effekten av samverkan avspeglas i uppfyllelse av följande gemensamma målsättningar: Antalet bristyrken i Malmö ska bli färre Andelen arbetslösa Malmöbor som börjar arbeta eller studera ska öka jämfört med året innan Förvärvsintensiteten (sysselsättningsgraden) för Malmös nattbefolkning ska öka mer än rikets genomsnitt Fler med försörjningsstöd ska bli självförsörjande genom arbete, studier eller annan försörjning Andelen elever och vuxenstuderande med fullföljd gymnasieutbildning i Malmö ska öka jämfört med året innan Den reviderade strategiska överenskommelsen (SÖK) behandlades av nämnden i juni 2016.

296 296 Bihang 2016 Nr (30) 2.1 Prioriterade aktiviteter och måluppfyllelse Nämnden arbetar utifrån de mål som finns beslutade av kommunfullmäktige samt utifrån de lagar och förordningar som styr gymnasieskola, det kommunala aktivitetsansvaret samt vuxenutbildningen. Nämndens viktigaste uppgift är att skapa en likvärdig verksamhet med hög kvalitet som möjliggör hög måluppfyllelse för alla elever inom gymnasie- och vuxenutbildning samt för deltagare inom arbetsmarknadsinsatser. För att skapa förståelse för omfattningen på nämndens komplexa uppdrag redovisas i följande avsnitt antalet elever i gymnasieskola, gymnasiesärskola samt inom det kommunala aktivitetsansvaret. Vidare redovisas antalet årsplatser inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen samt antalet deltagare inom arbetsmarknadsområdet under verksamhetsåret Noteras bör att verksamhetsmåtten nedan är beslutade i nämndsbudget 2016 och avser hela nämndens ansvar. Remissförslagets uppgifter är inte kompletta. Sammantaget kan nämnden konstatera att arbetet med att uppnå de satta kommunfullmäktige- respektive nämndsmål har kommit en bra bit på väg men att ytterligare arbete krävs. I de följande avsnitten presenteras måluppfyllelsen för nämndens viktigaste uppdrag och det utvecklingsarbete som är nödvändigt för att möta Malmöbornas behov Gymnasieskola I nedanstående tabell redovisas antalet elever i gymnasieskola, gymnasiesärskola samt inom det kommunala aktivitetsansvaret. Verksamhetsmått i nämndsbudgeten 2016 Gymnasieskola Gymnasiesärskola Antal malmöelever i egen regi Antal malmöelever i fristående skolor Antal malmöelever i annan kommun Antal malmöungdomar inom kommunala aktivitetsansvaret (KAA) 900 Totalt Antal elever från annan kommun i egen regi

297 Bihang 2016 Nr (30) Andelen förstahandsval till kommunala gymnasieskolor i Malmö jämfört med fristående skolor är 2016 cirka 57 procent vilket är 2 procent lägre än 2014 och Vidare kan konstateras att yrkesprogrammen har en fortsatt sjunkande andel sökande. Yrkesutbildningarna på gymnasiet har sedan gymnasiereformen 2011 kontinuerligt förlorat i attraktionskraft i hela landet. Av Malmö stads kommunala utbud utgör yrkesutbildningarna idag endast 15 procent av alla utbildningsplatser, vilket är en betydande minskning sedan Under samma period finns däremot en märkbar ökning av elever som sökt sig till de högskoleförberedande utbildningarna, trots att många av dessa ungdomar sannolikt skulle nå större studieframgångar på en yrkesutbildning. Nämnden startade höstterminen 2015 lärlingsförlagd yrkesutbildning, samlad på Malmö lärlingscenter i syfte att bredda utbildningsutbudet. Responsen är god och antalet sökande är högre än förväntat. Antalet elever inom språkintroduktion är stort till följd av den stora tillströmningen av flyktingar under hösten I april 2016 fanns 810 elever inom språkintroduktionen. Motsvarande siffra 2015 var 574 elever. Måluppfyllelse gymnasieskola 2016 Andel elever med examen på högskoleförberedande program % 83 % Andel elever med examen på yrkesprogram 61 % 64 % Snittbetyg på avgångselever 13,62 13,95 Måluppfyllelsen inom gymnasieskolans nationella program ökade något För elever med högskoleförberedande examen höjdes det genomsnittliga värdet på avgångsbetyget något, från 15,13 (2015) till 15,16 (2016). Andelen elever på introduktionsprogrammen är hög, 27 procent läsåret Endast 390 av 1767 elever på introduktionsprogrammen har dock under läsåret blivit behöriga till nationella program. Det pågår kontinuerligt ett arbete på skolorna med att förbättra resultaten inom introduktionsprogrammen och snabbare få fler elever behöriga till de nationella programmen. För att stödja och bidra med ytterligare systematik i det arbetet har förvaltningen genomfört en extern granskning av introduktionsprogrammen vilken kommer att ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet.

298 298 Bihang 2016 Nr Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Andelen ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret är i Malmö relativt stor. Bidragande orsaker till detta är den stora andel elever som i grundskolan inte uppnår behörighet till nationella program samt den stora andel gymnasieelever som inte slutför sin gymnasieutbildning med gymnasieexamen. Under 2016 beräknas i snitt cirka 900 ungdomar omfattas av KAA. Nämnden uppfyller registerkravet genom den regionala elevdatabasen med koppling till Skatteverket. Nämnden uppfyller också informationsuppdraget då alla ungdomar kontaktas. Vad gäller att erbjuda aktiviteter har det hittills endast inneburit aktiviteter som gymnasieskolan kan anordna, såsom studier och praktik. För att nå högre måluppfyllelse i uppdraget har förvaltningen på eget initiativ genomfört två utredningar under 2015 och 2016 (Rapport utredning KAA, 2015 och Ungdomsenhet med ansvar för vägen till studier och arbete, 2016). Utifrån dessa beslutade nämnden i april 2016 att inrätta en Ungdomsenhet som sorterar under ett gymnasieområde men som ska ses om ett förvaltningsgemensamt åtagande. Ungdomsenheten matchar därmed de statliga satsningar som görs för målgruppen år och blir en viktig arena, en väg in för samverkan med andra myndigheter likväl som med idéburen sektor. Genom att ungdomasenheten leds av en enhetschef, tillika rektor, uppfylls skollagens krav när det gäller det kommunala aktivitetsasvaret, men uppdraget breddas alltså i syfte att uppnå större genomslag för hela målgruppen år. 10 (30) Vuxenutbildning Utifrån nationella styrdokument och lokala mål och regleringar har vuxenutbildningen ett brett uppdrag: Förbereda för vidare studier Bidra till ökad inkludering och integration Rusta den enskilde för arbetsmarknadens krav och förväntningar Bidra till att fler blir självförsörjande Bidra till kompetensförsörjning och motverka missmatchning på arbetsmarknaden Verka för att personer ska vara fortsatt anställningsbara Stödja livslångt lärande och kompetensutveckling Möjliggöra karriärbyte Möjliggöra personlig utveckling och bildning Söktrycket på den kommunala vuxenutbildningen har ökat och behovet hos Malmöborna att delta i såväl grundläggande som gymnasial vuxenutbildning är stort. Behovet av svenska för invandrare (sfi) är mycket stort vilket har medfört behov av fler platser. Volymökningen genomfördes genom växling av kommunbidrag från gymnasial vuxenutbildning till sfi. Noteras bör att sfi upphörde som egen skolform 1 januari 2016 och ingår numera i Komvux.

299 Bihang 2016 Nr Årsplatser inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen i Nämndsbudget 2016 Grundläggande nivå Gymnasial nivå Särskild utbildning för vuxna Svenska för invandrare 11 (30) Antal årsplatser Andel via extern utbildningsanordnare % 21 % 54 % 62 procent av kurserna inom vuxenutbildning i egenregi avslutades under 2015 med minst betyget E. 23 procent gjorde avbrott och 15 procent fick betyget F. Det pågår ett arbete på skolorna med att förbättra måluppfyllelsen bl.a. via satsningar på specialpedagogik och förbättrad studie- och yrkesvägledning. För sfi är den genomsnittliga studietiden per kurs 28 veckor och skolorna arbetar kontinuerligt med att minska denna. De statliga satsningarna inom vuxenutbildningen är omfattande och ofta riktade till specifika områden och utbildningsformer. I budgetpropositionen för 2016 aviserades platser inom komvux/yrkesvux och platser inom utbildning som kombineras med traineejobb samt platser inom utbildningskontrakt (komvux/yrkesvux). Förvaltningen ansökte inför 2016 om statsbidrag för komvux, yrkesvux, lärlingsvux, yrkesförarutbildning och traineejobb och har i ordinarie beslutsomgång erhållit 400 helårsplatser för komvux/särvux, 558 platser för yrkesvux, 120 platser för lärling, 20 platser för traineejobb samt 21 platser för yrkesförare (gods- och persontransport). I början av mars 2016 möjliggjorde Skolverket ytterligare ansökningar avseende statsbidrag för traineejobb samt yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå i kombination med sfi och svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Förvaltningen sökte och beviljades ytterligare 10 platser för trainee och 18 platser för yrkesvux i kombination med språk Arbetsmarknadsområdet Inom arbetsmarknadsområdet ingår såväl specifika arbetsmarknadsinsatser inom JobbMalmö som olika former av praktikinsatser inom PraktikMalmö. Den gemensamma målsättningen för arbetsmarknadsområdet är att etablera deltagarna i arbete på den öppna arbetsmarknaden, alternativt studier eller praktik. Praktik erbjuds också elever i grund- och gymnasieskola. Under de senaste åren har antalet deltagare totalt sett minskat en trend som är gemensam för storstäderna. Totalt antal deltagare i JobbMalmös insatser under 2015 uppgick till 2366.

300 300 Bihang 2016 Nr 158 Andelen deltagare som avslutat sin insats och gått till arbete eller studier har under de två senaste åren varit cirka 30 procent vilket är en minskning jämfört med Men det är en missvisande jämförelse då målgrupperna förändrades i och med organisationsbeslutet om införlivandet av JobbMalmö i förvaltningen Syftet var att fokusera på specifika målgrupper vilket begränsade uppdraget. I dialog med individ- och familjeomsorgen har uppdraget åter breddats under (30) En större del av försörjningsstödstagarna i Malmö befinner sig idag längre från arbetsmarknaden än tidigare. En genomlysning under våren 2016 visar att 74 procent av deltagarna i JobbMalmös insatser (exklusive anställningsenheten) har varit arbetslösa i mer än två år. Cirka 55 procent av deltagarna har enbart grundskoleutbildning eller saknar utbildning och 67 procent är födda utomlands. Cirka en tredjedel bedöms stå utanför arbetsmarknaden på grund av bristande kunskaper i svenska och drygt två tredjedelar har psykiska problem. Denna bild stöds av den behovskartläggning som genomförts 2016 inom stadsområdena. Avslutsorsak, JobbMalmö Avslutsorsak Arbete 928 (25,2 %) 554 (19,3 %) 478 (20,2 %) Studier 452 (12,3 %) 302 (10,5 %) 243 (10, 3%) Deltagarna i JobbMalmös insatser (exklusive anställningsenheten) remitteras till ca 50 procent från individ- och familjeomsorgen, 35 procent från arbetsförmedlingen, 12 procent från kriminalvården och resterande från sfi. 56 procent av insatserna har samplanerats med individ- och familjeomsorgen och 70 procent med Arbetsförmedlingen. Samtliga deltagare inom anställningsenheten remitteras från och samplaneras med Arbetsförmedligen. Deltagarnas bakgrund avseende kön, utbildning, språksvårigheter och arbetslivserfarenheter skiljer sig från övriga insatser inom JobbMalmö och fler deltagare inom anställningsenheten bedöms stå närmare arbetsmarknaden samtidigt som verksamheten är diversifierad med delar som i större utsträckning är arbetstränande och rehabiliterande PraktikMalmö I syfte att nyttja de synergieffekter som följer av att arbetsmarknadsområdet sedan maj 2014 ingår i nämndens uppdrag har en ny organisation för praktik etablerats. PraktikMalmö samlar praktikverksamhet från tre olika områden inom förvaltningen och består av Praktikservice, Ung i Sommar, Sommarpraktikprojektet, Praktik vid Events och praktikverksamheten vid JobbMalmö. Målet för PraktikMalmö är att rusta deltagarna för ett vuxenliv i arbete.

301 Bihang 2016 Nr (30) PraktikMalmö, resultat per verksamhet 2015 Verksamhet Antal praktikplatser Praktikmatchning 703 Praktikservice 183 Praktik vid events 760 Sommarpraktik i grundskolan 458 Ung i sommar 2471 Totalt TODO TODO är en välkänd mässa bland Malmöbor. Det är Malmös största provrum för studier och jobbtankar och vänder sig i första hand till målgruppen år. TODO visar förvaltningens gemensamma och breda huvuduppdrag; att korta vägen till självförsörjning genom vägledning, utbildning, yrkesval och vid behov, särskilda arbetsmarknadsinsatser. Arbetet sker i nära samverkan med Arbetsförmedlingen, branschorganisationer och näringsliv. 2.2 Framtida utveckling Utveckling av introduktionsprogrammen, IM En omfattande kartläggning av introduktionsprogrammen har bland annat identifierat att det krävs en tydligare styrning och en helhetssyn på dessa elevers situation utifrån såväl ett vägledningsperspektiv som ett elevhälso- och stödperspektiv. Utredningen kommer att ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Förvaltningen kan genom kvalitetsanalyser konstatera att elever som lyckas med sina studier på IM inom ett par år även tar sig vidare till ett nationellt program. Dock kan konstateras att studieframgångarna minskar i takt med att att elevens studietid inom introduktionsprogrammen ökar. Andra åtgärder med stöd av arbetsmarknadsområdet behövs för många av dessa elever. När en större andel elever går vidare till gymnasieskolans nationella program och skaffar sig en utbildning eller går direkt till arbetslivet minskas behovet av framtida vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Att förbättra kvaliteten inom introduktionsprogrammen handlar om effektivitet och likvärdighet och är ett

302 302 Bihang 2016 Nr 158 utvecklingsarbete med stark koppling till Malmökommissionens slutsatser och rekommendationer. 14 (30) Ungdomar år Det görs i nuläget ett stort antal insatser för målgruppen år inom staden, inom Arbetsförmedlingen samt i samverkan mellan de båda myndigheterna och andra relevanta aktörer. Den nationella Delegationen för unga till arbete, DUA, har i uppdrag att främja samverkan mellan Sveriges kommuner och Arbetsförmedlingen. DUA-överenskommelsen med dithörande handlingsplan är knuten till den tidigare nämnda strategiska överenskommelsen, SÖK, och möjliggör bredare och fördjupad samverkan för att sänka ungdomsarbetslösheten i Malmö. Det lokala målet med DUA-överenskommelsen är att sänka arbetslösheten i åldern år med 3 procentenheter. DUA kompletteras med en nationell samordnare för de unga som varken arbetar eller studerar med uppdrag att samla och föra tillbaka kommuners erfarenheter i arbetet mot arbetslösheten i åldern år. En tät samverkan mellan gymnasieskolorna, vuxenutbildningen och arbetsmarknadsområdet är av stor vikt för att kunna påverka Malmös höga ungdomsarbetslöshet. Ett konkret exempel på detta är det skollagstyrda uppdraget som rör det kommunala aktivitetsansvaret som formellt enbart omfattar åldersgruppen år men där nämnden beslutat att ta ett helhetsgrepp och utvidga insatserna till att omfatta ungdomar upp till 24 år. Nämndens initiativ till att starta en ungdomsenhet med det samlade ansvaret för målgruppen och initiativet att vidga målgruppen upp till 24 år har uppmärksammats av såväl DUA som den nationella samordnaren. Inom Ungdomsenheten kommer såväl gymnasieskola som vuxenutbildning att ansvara för att ungdomarna ska erbjudas en studieplan som leder till gymnasieexamen. I många fall kommer individen att påbörja studierna inom gymnasieskolan och avsluta dessa inom vuxenutbildningen. Arbetsmarknadsinsatser och vägledning under studietiden kan vara nyckeln till snabbare resultat. Förvaltningen har beviljats ESF-medel som används i arbetet med att skala upp aktiviteter som tidigare utarbetats för målgruppen Utredningar: Gymnasieskola 2020 och vuxenutbildning 2020 Gymnasie-, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen står inför stora utmaningar i ett framåtblickande perspektiv. En snabbt föränderlig omvärld med nya behov kräver anpassningar i förvaltningens befintliga organisation i syfte att både bibehålla och utveckla verksamheternas kvalitet. Förvaltningen har tillsatt utredningar om gymnasieskola 2020 och vuxenutbildning 2020 med gemensamma beröringspunkter och som relaterar till varandra. Utredningarna tar avstamp i bland annat i den demografiska utvecklingen, den rådande konkurrensen, elevernas sökmönster, kompetensförsörjning och lokalanvändning.

303 Bihang 2016 Nr Minskningen av antalet sökande till de gymnasiala yrkesutbildningarna har resulterat i att yrkesutbildningarna inom ramen för Komvux har blivit en viktig faktor för att kunna matcha arbetsmarknadens behov. I och med att såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen är skollagstyrda verksamheter och har gemensamma ämnesplaner är samordningsvinsterna stora. Dessutom innebär en gemensam användning av speciallokaler och utrustning, såsom till fordons-, bygg- och restaurangutbildningar, stora effektivitetsvinster. Samverkan är en förutsättning för att kunna erbjuda Malmös ungdomar och unga vuxna ett så stort utbildningsutbud som möjligt. Tillgången på yrkeslärare är ytterst begränsad och utifrån såväl ett kompetensförsörjningsperspektiv som ett ekonomiskt, är det bra att yrkeslärarna kan ha tjänster inom både gymnasie- och vuxenutbildningen. En viktig framgångsfaktor är även en samlad kontakt med branschorganisationer och programråd samt kopplingen mellan gymnasium/vuxenutbildning till Yrkeshögskola. Utredningen Vuxenutbildning 2020 har att förhålla sig till den väntade rättighetslagstiftning gällande en utökad rätt till Komvux på gymnasial nivå för de som vill uppnå behörighet till högskola och yrkeshögskola. Den nya lagstiftningen syftar till att ge vuxna rätt att genom utbildning byta yrkeskarriär till exempel för att undvika arbetslöshet samt att ge vuxna som aldrig fullföljt gymnasieskolan möjlighet att avsluta utbildningen på gymnasial nivå. Behörighetsgivande utbildning ska bli en självklarhet och ett fundament i den svenska utbildningspolitiken. 15 (30) Utveckling Komvux För etablering på arbetsmarknaden har utbildning på gymnasial nivå en avgörande betydelse. Målgruppen för vuxenutbildningen i Malmö är ytterst heterogen, vilket gör att höga krav ställs på utbildningsinsatserna och anpassningen av dessa i förhållande till olika individers förutsättningar och behov. Inom målgruppen återfinns ungdomar utan fullständiga gymnasiebetyg, nyanlända flyktingar helt utan utbildning, individer med enbart små kompletteringsbehov, individer som har behov av att bygga på sin kompetens, närma sig arbetsmarknaden eller göra en yrkesväxling senare i livet. Behoven är många och skiftande och kräver samverkan mellan gymnasium, vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser. I den upphandling av kommunal vuxenutbildning som genomfördes våren 2016 har förvaltningen fastställt ett antal mål. Det handlar om andelen som fullföljer utbildningen, andelen godkända betyg och andelen studerande som sex månader efter genomförd utbildning har fortsatt sysselsättning (i form av arbete eller vidare utbildning). Uppföljningen av dessa mål garanterar att fokus läggs på att bedriva vuxenutbildning som möter Malmöbornas behov av fortsatt utbildning och ökade möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. Likartade mål kommer att upprättas för den del av vuxenutbildningen som bedrivs i egenregi.

304 304 Bihang 2016 Nr Utveckling av arbetsmarknadsinsatserna De kartläggningar av försörjningsstödstagare/deltagare som genomförts under våren 2016 inom arbetsmarknadsområdet och stadsområdena visar entydigt att bristande utbildningsbakgrund och språksvårigheter är betydande orsaker till individers svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Nämnden har därför identifierat ett behov av vidareutveckling inom framför allt två områden inom arbetsmarknadsområdet. Det handlar dels om att tidigt kombinera sfi-studier med arbetsmarknadsåtgärder av vägledande art samt praktik och yrkesutbildning för att möjliggöra en snabbare etablering på arbetsmarknaden och därmed en bättre integration. Det handlar också om att skapa fler sammanhållna, långsiktiga lösningar för dem som stått utanför arbetsmarknaden länge som stegvis förflyttar deltagarna mot arbete, samt att utveckla metoder för att följa upp och mäta detta. Det är viktigt att dessa långsiktiga lösningar samplaneras med de delar av stadens organisation som har god kunskap om individernas behov. För att bedöma åtgärdernas effekter utvecklas system som identifierar och följer upp stegförflyttningar. Utvecklingsarbetet kommer också att innebära att anställningsenhetens och PraktikMalmös arbete kopplas närmre övrig verksamhet inom JobbMalmö. Inom ramen för projektplattformen Etablera fler snabbare som består av flera utvecklingsprojekt som delvis finansieras av externa medel, ska arbetsmarknadsområdet utveckla ett lokalt samarbete med olika delar av stadens organisation, Arbetsförmedlingen och det lokala civilsamhället. Samarbetet ska vara bas för fler arbetsmarknadsåtgärder av långsiktig karaktär samt insatser med syfte att främja förändrade attityder hos både arbetsgivare och deltagare Kompetensförsörjning Förvaltningen har tagit fram en kompetensförsörjningsstrategi och en arbetsgivarmärkesstrategi för att trygga kompetensen och stärka förvaltningens förmåga att vara en attraktiv och hållbar arbetsgivare. Kompetensförsörjning kan vara svår inom flera delar av förvaltningens verksamheter men försörjningen av legitimerade lärare kommer att vara den största utmaningen för gymnasie- och vuxenutbildningsverksamheterna de närmaste tio åren. Inom förvaltningen pågår ett arbete med att öka flexibiliteten i organisationen så att fler lärare kan arbeta inom både gymnasie- och vuxenutbildning. För att bibehålla kvalitet och rättssäkerhet i undervisning och betygssättning i de fall rekrytering av legitimerade lärare inte lyckas har förvaltningen i samverkan med Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet tagit fram en modell för Undervisande assistent och lärare med särskilt handledningsansvar Digitalisering Nämnden har antagit ett mål som formuleras enligt följande: Förvaltningen strävar efter att bli stadens första helt digitaliserade förvaltning. Förvaltningsledningen har tagit fram följande åtaganden: 1. En plan för digitalisering inom hela förvaltningen tas fram 2. Medarbetare ges förutsättningar att använda digitala verktyg 3. Gymnasieskolorna och vuxenutbildningen ger eleverna digitala och tillgängliga lärresurser 16 (30)

305 Bihang 2016 Nr (30) (30) Mallar och och processbeskrivningar utvecklas i i Platina Internkommunikationen utvecklas genom Komin och och alternativa kommunikationsvägar Åtagandena gäller gäller förvaltningen som som helhet. Åtagande 3 riktar 3 riktar sig sig dock dock specifikt till till gymnasieskolorna och och vuxenutbildningen där där gemensamma digitala lärresurser är av av största vikt vikt för för en en bättre och och effektivare verksamhet. Nämnens initiativ bygger både både på på det det förvaltningsunika och och det det gemensamma uppdraget i i staden att att skapa skapa gemensamma lösningar och och en en långsiktig och och hållbar digitalisering Samarbete med med det det civila samhället och och idéburen sektor Malmökommissionens slutrapport lyfter lyfter fram fram att att hållbar utveckling kräver ett ett kritiskt förhållningssätt till till traditionell hantering av av samhällsproblem. Rapporten kritiserar stuprörstänkande och och menar att att demokratins hierarkiska samhällsstyrning måste kompletteras med med mer mer av av en en nätverksbaserad och och horisontell styrning. Det Det handlar bland bland annat annat om om att att öka öka medborgarnas inflytande och och delaktighet för för att att öka öka känslan av av sammanhang, och och i i förlängningen uppleva en en ökad ökad kontroll över över sitt sitt eget eget liv. liv. För För detta detta behöver befintliga system förändras och och nya nya sociala strukturer etableras. Förvaltningen arbetar, tillsammans med med ett ett redan redan etablerat nätverk av av föreningar och och organisationer, för för att att stärka utsatta gymnasieelever såväl såväl språkligt, utbildningsmässigt som som socialt samt samt för för att att skapa skapa en en känsla av av framtidstro och och delaktighet. Genom samarbete med med det det civila civila samhället och och bättre samordning inom inom staden skapas meningsfulla aktiviteter och och sociala nätverk för för eleverna, men men även även för för elevernas föräldrar som som också också många gånger är är deltagare eller eller studerar inom inom förvaltningen. Vinsterna blir blir en en snabbare språkinlärning och och kunskap om om det det svenska samhället. Målet Målet är är att att eleverna direkt blir blir behöriga till till ett ett nationellt program eller eller kompletterar inom inom vuxenutbildningen och och därmed kan kan fullfölja utbildningen. Dessa insatser är är en en investering i både i både individens och och familjens hela hela livssituation och och inte inte åldersberoende. En En modell för för samverkan mellan arbetsmarknadsområdet och och den den ideella sektorn har har tagits tagits fram fram under och och resulterat i att i att förvaltningen ingått ingått i i idéburna offentliga partnerskap med med sex sex föreningar i i Malmö som som på på olika olika sätt sätt bedriver verksamhet som som kompletterar stadens egna egna insatser. Modellen bygger på, på, förutom upprättande av IOP-avtalen, kontinuerlig avstämning och och dialog mellan förvaltning och och den den ideella sektorn. Arbetet med med IOP IOP kommer att att utvecklas och och strukturen kommer framöver även även att omfatta utbildningsområdena.

306 306 Bihang 2016 Nr STADSKONTORETS ORGANISATIONSFÖRSLAG (30) (30) Bildandet av av Vård- och och omsorgsnämnd, Individ- och och familjeomsorgsnämnd samt Funktionsstödsnämnd Nämnden ser ser positivt på på förslaget. I och I och med med bildandet av av fackförvaltningar inom inom skolområdet har har samverkan och och samarbete underlättats vilket vilket gynnar Malmöbon och och möjliggör tydligare styrning och och uppföljning av av målen för för den den pedagogiska verksamheten. Samarbetet med med de de nya nya föreslagna nämnderna blir blir bättre och och effektivare med med en en motpart inom inom respektive verksamhetsområde istället för för fem. fem. Samarbetsytorna med med de de nya nya nämnderna är är många sett sett från från arbetsmarknads-, gymnasie- och och vuxenutbildningsnämndens uppdrag, till till exempel: Avtal Avtal med med SIS SIS gällande placerade ungdomar LSS LSS för för elever med med funktionshinder Elever med med social social problematik Malmöbor med med både både försörjningsstöd och och arbetsmarknadsinsatser Praktikplatser inom inom vård- vård- och och omsorg för för elever inom inom gymnasiet och och vuxenutbildningen Mottagande av av nyanlända Många gånger är är också också Region Skåne, ideell ideell sektor, Migrationsverket och och Arbetsförmedlingen part part i i samarbetet, vilket vilket har har betydelse då då stadens sätt sätt att att organisera sina sina verksamheter även även påverkar externa aktörer. Nämnden väljer väljer att att inte inte ta ta ställning till till fördelning av av verksamhet mellan och och inom inom de de föreslagna nämndena Bildandet av av Arbetsmarknads- och och vuxenutbildningsnämnd samt Gymnasienämnd För För att att undvika upprepningar har har förvaltningen i detta i detta avsnitt frångått remissens rubrikstuktur och och istället fokuserat på på förslagets ändamålsenlighet. Innehållsmässigt förhåller sig sig detta detta avsnitt till till barn- barn- och och ungas uppväxtvillkor, likvärdighet, fler fler i i arbete och och färre färre i i försörjningsstöd, en en organisation som som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och och en en god god arbetsmiljö samt samt kunskapsallianser. I I remissen framhålls att att genom att att bilda bilda en en egen egen nämnd för för arbetsmarknads- och och vuxenutbildningsfrågor med med ett ett tydligt uppdrag skapas bättre förutsättningar för för de de som som står står

307 Bihang 2016 Nr utanför arbetsmarknaden att bli självförsörjande, vilket påverkar deras barns uppväxtvillkor på ett positivt sätt. Samt att fokus på utbildningen ökar ytterligare genom att gymnasiet blir en egen nämnd. Remissen föreslår utifrån detta bildandet av två separata nämnder; en arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd och en gymnasienämnd. Det finns för- och nackdelar med olika organisationsförslag och nämnden är positiv till remissens förslag att hålla samman vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser. Den föreslagna delningen av nuvarande nämnd riskerar däremot att få övervägande negativa konsekvenser för Malmöbon och det omgivande samhället. 19 (30) Konsekvenser av förslaget att bilda en arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd samt en gymnasienämnd Utbudet av yrkesutbildningar skulle riskera att minska om vuxenutbildning och gymnasieutbildning ligger i separata nämnder. I och med att såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen är skollagstyrda verksamheter och har gemensamma ämnesplaner är samordningsvinsterna idag stora. Dessutom innebär en gemensam användning av speciallokaler och utrustning, till exempel vid fordons-, bygg- och restaurangutbildningar, stora effektivitetsvinster. Minskningen av antalet sökande till de gymnasiala yrkesutbildningarna har resulterat i att yrkesutbildningarna inom ramen för Komvux har blivit en viktig faktor för att kunna matcha arbetsmarknadens behov, inte minst vad gäller bristyrken. Tillgången på yrkeslärare är ytterst begränsad och utifrån såväl ett kompetensförsörjningsperspektiv som ett ekonomiskt, är det bra att yrkeslärarna kan erbjudas arbete inom båda skolformerna och därmed ha möjlighet till heltidstjänster. En viktig framgångsfaktor är även en samlad kontakt med branschorganisationer och programråd samt kopplingen mellan gymnasium/vuxenutbildning och yrkeshögskola. Då lärarbehörigheten är densamma inom vuxenutbildning och gymnasieskola bedriver förvaltningen ett arbete med att öka flexibiliteten i organisationen så att fler lärare kan arbeta inom de båda skolformerna. Detta är en nödvändighet med tanke på den framtida bristen på lärarkompetens. Det finns idag en organisation som är gemensam för gymnasieskola och vuxenutbildning med förstelärare/lektorer, samt centrala ämnesgrupper. En väsentlig del i deras arbete är likvärdighet i betygssättning då det handlar om samma kurser. Arbetet som är av stor vikt för den pedagogiska utvecklingen skulle riskeras. I remissen framhålls inte vuxenutbildningens hela utbildningsuppdrag utan istället ses den som en ren arbetsmarknadsinsats. Men i den lagstiftning om utökad rätt till Komvux på gymnasial nivå som med stor sannolikhet träder i kraft vid årsskiftet 2016/2017 är just utbildningsuppdraget i fokus. Staden måste erbjuda och finansiera den gymnasiala vuxenutbildning som Malmöbon efterfrågar och är behörig till. Volymökningar väntas och

308 308 Bihang 2016 Nr 158 två separata nämnder för gymnasie- respektive vuxenutbildning skulle innebära risk för att nödvändiga samordningsvinster går förlorade vilket skulle få ekonomiska konsekvenser. 20 (30) Tidsaspekten är en annan faktor vid organisationsförändringar som är avgörande för att resultat ska kunna uppnås. Nämnden fick sitt nuvarande uppdrag så sent som 1 maj 2014 och förvaltningens nya ledningsorganisation trädde i kraft 1 januari Det är en alltför kort tid för att kunna utvärdera nämndens arbete. En ny nämndsorganisation avseende vårdoch omsorg, individ- och familjeomsorg samt funktionsstöd kommer att ha inverkan på de verksamheter som samarbetar med dessa. Erfarenheterna av samarbetet med nya nämnder för förskola och grundskola som bildades 2013 är att det inre arbetet tar tid vid skapandet av nya förvaltningar och möjligheterna att samverka med andra ökar först med tiden. Om förslaget genomförs innebär det också att staden skulle få fyra skolhuvudmän istället för tre som idag, och därmed skulle samverkan inom staden i utbildningsfrågor och kontakten med externa aktörer riskera att försvåras. Det skulle bli svårare att erbjuda de olika lösningar som nu utvecklas för elever på introduktionsprogrammen. Åtgärder med stöd av vuxenutbildning och/eller arbetsmarknadsområdet behövs för många av dessa elever som står långt från gymnasieexamen. Det skulle bli svårare att arbeta med målgruppen år, vilket är den åldersgrupp som staten riktar sig till via bland annat den strategiska överenskommelsen, SÖK, DUA och den nationella samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar. Nämndens initiativ till att inrätta en Ungdomsenhet för att matcha regeringens satsningar för målgruppen år riskeras och staten och staden får två samarbetspartners istället för en väg in eftersom gymnasiets ansvar upphör då ungdomarna fyller 20 år. Bristande utbildningsbakgrund och språksvårigheter är betydande orsaker till individers svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Den täta samverkan mellan gymnasieskolorna, vuxenutbildningen och arbetsmarknadsåtgärder, som är av stor vikt för att kunna påverka Malmös höga ungdomsarbetslöshet, skulle riskeras med två separata nämnder. Det är inte ovanligt att elever påbörjar studierna inom gymnasieskolan och avslutar inom vuxenutbildningen. Inte sällan är arbetsmarknadsinsatser och vägledning under studietiden nyckeln till snabbare resultat. Likaså är det viktigt att tidigt kombinera sfi-studier med arbetsmarknadsåtgärder av vägledande art samt praktik och yrkesutbildning för att fler ska nå snabbare etableraring. De båda föreslagna nämnderna skulle ha verksamheter och stödjande administrativa funktioner som överlappar eller gränsar till varandra eller på annat sätt har beroendeförhållanden. Det innebär att identiska eller närliggande ansvarsområden inte skulle samlas i en nämnd i den omfattning som kan bedömas effektivt. En nämnd behöver en viss volym på verksamheten för att kunna hantera förändrade förutsättningar i form av till exempel reviderade uppdrag, nya förhållanden i omvärlden och fluktuationer i statliga

309 Bihang 2016 Nr 158 satsningar. Det finns en oro att de två föreslagna nämnderna inte skulle få de volymer som krävs (30) De två föreslagna nämnderna skulle ha olika ekonomiska förutsättningar. Gymnasienämnden skulle i huvudsak finansieras med kommunbidrag och intäkter för sålda platser till andra kommuner. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden skulle vara starkt beroende av statliga satsningar då en betydande del av finansieringen kommer från statliga bidrag som är tidsbegränsade och har skiftande innehåll och ekonomiska förutsättningar. Det innebär att denna nämnd skulle behöva förhålla sig till snabba ekonomiska och volymmässiga förändringar vad gäller både utbud och medarbetare. 4 SPECIFIKA FRÅGOR SOM SKA BESVARAS I REMISSEN 4.1 Hur ska arbetsmarknadsfrågorna placeras i organisationen för att på bästa sätt stödja utvecklingen av en ändamålsenlig organisation? Hur ska ansvarskedjan för försörjningsstödet och stödet för fler Malmöbor i arbete stärkas? Arbetsmarknadsfrågorna bör bibehållas i nuvarande organisation. För att skapa en plattform och systematik för samverkan föreslås en nämndsövergipande organisation liknande PI (Pedagogisk Inspiration som stöder de pedagogiska förvaltningarnas utveckling). Både Individ- och familjeomsorgsnämnden och Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bör få uppdrag/mål från kommunfullmäktige i linje med befintlig målstyrning. En sådan struktur ger goda möjligheter att samverka kring det gemensamma uppdraget samtidigt som IOF-nämnden styr över den egna verksamhetens budget. För att även säkerställa att samverkan sker med staten kopplas målen formulerade i den strategiska överenskommelsen med Arbetsförmedlingen (SÖK) till den föreslagna nämndsövergripande organisationen. Gemensamma beslut fattas i styrgrupp där båda förvaltningarna är representerade. 4.2 Hur löser vi ansvarsfrågan om initiativ och verkställighet av geografiska satsningar kring stadens utveckling som spänner över flera nämnder och som involverar externa samarbetspartners? Satsningar genomförs under begränsade tidsperioder och lämpar sig därmed väl för projektorganisationer. Projekt som temporär organisation för genomförande av specifika satsningar innebär möjligheter att fokusera på konkreta mål under avgränsad tid. Efter avslutad satsning ska resultat införlivas i ordinarie verksamhet. Varje projekt har ett uppdrag formulerat av kommunfullmäktige. Uppföljning sker mot specifika projektmål som knyts till ordinarie målarbete. Till varje projekt utses en samordnare

310 310 Bihang 2016 Nr 158 antingen inom en nämnd/ förvaltning eller kommunstyrelsen/stadskontoret, beroende på projekets syfte. Samtliga berörda nämnder avsätter personal under projekttiden. Dessa blir bärare av den vunna kunskapen tillbaka in i den ordinarie verksamheten efter avslutat projekt. 22 (30) 4.3 Hur det preventiva arbetet som idag bedrivs av avdelningarna för områdesutveckling ska organiseras för att säkerställa likvärdiga förutsättningar utifrån lokala behov och kvalitet i arbetet? Framgångsrik områdesutveckling bygger på effektiv samverkan. Ett gott exempel på sådant lokalt samarbete är Framtidens hus på Lindängen. En utvärdering visade nyligen att samverkansarbetet kommit längre på Lindängen än i annan motsvarande verksamhet i staden och att detta sannolikt beror på att medarbetarna inom de olika funktionerna fått ökad kompetens och insyn i varandras verksamheter och därmed funnit nya lösningar. Nämnden föreslår därför att staden fortsätter med och vidareutvecklar denna form av nära och lärande samarbete. Samverkan är inte ett mål i sig utan kräver en tydlig avsikt och ambition eftersom ramarna för samverkan annars kan bli otydliga. En tänkbar organisatorisk lösning är den nämndsövergripande plattform mellan individ- och familjeomsorgsnämnden och arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden som beskrivs i avsnitt 4.1 och som målstyrs med direktiv från kommunfullmäktige. Det vore i så fall lämpligt att arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med sin omfattande erfarenhet av samverkan och samplanering med interna och externa aktörer blir plattformens ansvariga nämnd då Ungdomsenheten också kan ses som en sådan lokal arena för gruppen år. 5 SPECIFIKA VERKSAMHETER SOM ÖVERFÖRS FRÅN STADSOMRÅDESNÄMNDERNA Remissförslagen besvaras enbart gällande Invandrarservice och Romskt informationscentrum. Invandrarservice Förvaltningen anser att kommunen behöver bättre samlad kunskap för att möta de stora utmaningar som väntar och förtydliga roller och ansvar inom integrationsområdet. Invandrarservice verksamhet bör därför samordnas med kommunal verksamhet som har större anknytning till arbetsmarknadsfrågor, utbildning och etablering av nyanlända.

311 Bihang 2016 Nr (30) Målgruppen består av både flyktingar och invandrare och många har ingen kontakt med socialtjänsten, men alla behöver informationsinsatser. Att hänvisa hela målgruppen till socialtjänsten kan vara fel signal vilket också var grundtanken när Arbetsförmedlingen fick huvudansvaret för introduktion av nyanlända. Flyktingar skulle skiljas ut från försörjningsstödet för att undvika klientisering och samtidigt påskynda etableringen. Inom kommunen samarbetar Invandrarservice idag i huvudsak med vuxenutbildning inklusive sfi och språkintroduktionen inom gymnasieskolan. Invandrarservice externa samarbetsparter är i stora delar desamma som för den nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden: Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelsen, Skatteverket och andra kommuner. Att erbjuda god service till en målgrupp, som med hänsyn till bakgrund har högst skiftande förutsättningar, kräver en anpassad och mångsidig kompetens. En placering av Invandrarservice i arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden skulle sammantaget ge en bättre och effektivare verksamhet och tydligare kontaktvägar med externa samarbetspartners. Romskt informationscenter Nämnden instämmer i remissens förslag att Romskt informationscenter (RIKC) placeras under Kulturnämnden då det överensstämmer med det breda uppdrag informationscenteret har. Det samarbete som idag finns mellan RIKC och skolförvaltningarna fungerar väl och förutsättningarna för detta förändras inte i och med föreslagen placering. 6 SAMMANFATTNING AV AGVN:s REMISSVAR Förslag att inrätta av vård- och omsorgsnämnd, individ- och familjeomsorgsnämnd samt funktionsstödsnämnd Arbetsmarknads- gymnasie och vuxenutbildningsnämnden är positiv till remissens förslag gällande inrättande av vård- och omsorgsnämnd, individ- och familjeomsorgsnämnd samt funktionsstödsnämnd. Samarbetet med dessa nämnder blir tydligare och effektivare med en motpart inom respektive verksamhetsområde istället för fem. Samarbetsytorna är många sett ur nämndens uppdrag. Förslag att bilda en arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd och en gymnasienämnd Nämnden stöder inte remissens förslag att bilda två separata nämnder; en arbetsmarknadsoch vuxenutbildningsnämnd och en gymnasienämnd eftersom en sådan delning skulle få övervägande negativa konsekvenser för Malmöbon och det omgivande samhället. Förutsättningarna för verksamheterna skulle försvåras i ett flertal avseenden.

312 312 Bihang 2016 Nr 158 Utbudet av yrkesutbildningar skulle riskera att minska om vuxenutbildning och gymnasieutbildning låg i separata nämnder. Båda skolformerna är skollagstyrda verksamheter och har gemensamma ämnesplaner varför samordningsvinsterna är stora idag. Minskningen av antalet sökande till de gymnasiala yrkesutbildningarna har resulterat i att yrkesutbildningarna inom ramen för Komvux har blivit en viktig faktor för att kunna matcha arbetsmarknadens behov, inte minst vad gäller bristyrken. Tillgången på yrkeslärare är ytterst begränsad och utifrån såväl ett kompetensförsörjningsperspektiv som ett ekonomiskt, är det bra att yrkeslärarna kan erbjudas arbete inom båda skolformerna och därmed ha möjlighet till heltidstjänster. Då lärarbehörigheten är densamma inom vuxenutbildning och gymnasieskola bedriver förvaltningen ett arbete med att öka flexibiliteten i organisationen så att fler lärare kan arbeta inom de båda skolformerna. Detta arbete är nödvändigt att fortsätta med tanke på den framtida bristen på lärarkompetens. Det finns idag en organisation som är gemensam för gymnasieskola och vuxenutbildning med förstelärare/lektorer, samt centrala ämnesgrupper. En väsentlig del i deras arbete är likvärdighet i betygssättning då det handlar om samma kurser. Arbetet som är av stor vikt för den pedagogiska utvecklingen skulle riskeras. I remissen framhålls inte vuxenutbildningens utbildningsuppdrag utan den ses som en ren arbetsmarknadsinsats. Men just utbildningsuppdraget medför i och med kommande lagstiftning om utökad rätt till Komvux på gymnasial nivå volymökningar. Två separata nämnder för gymnasie- respektive vuxenutbildning skulle innebära risk för att nödvändiga samordningsvinster går förlorade vilket skulle få ekonomiska konsekvenser. Tidsaspekten bör också beaktas. Nämnden fick sitt nuvarande uppdrag så sent som 1 maj 2014 och förvaltningens nya ledningsorganisation trädde i kraft 1 januari Det är en alltför för kort tid för att kunna utvärdera nämndens arbete. Dessutom behöver en ny nämndsorganisation avseende vård- och omsorg, individ- och familjeomsorg samt funktionsstöd ha tid att forma och sätta sig. Det kommer att påverka även de verksamheter som samarbetar med de nya nämnderna. Att samtidigt bilda två nya nämnder av AGVN:s nuvarande uppdrag riskerar att fördröja effekterna av pågående samverkan och utvecklingsarbete. Därtill skulle staden få fyra skolhuvudmän istället för tre vilket riskerar att försvåra samverkan inom staden i utbildningsfrågor och kontakten med externa aktörer. Det skulle bli svårare att erbjuda de olika lösningar som nu utvecklas för elever på introduktionsprogrammen. Åtgärder med stöd av arbetsmarknadsområdet och/eller vuxenutbildningen behövs för många av dessa elever som står långt från gymnasieexamen. Det skulle bli svårare att arbeta med målgruppen år, vilket är den åldersgrupp som staten gör särskilda satsningar för och som matchas av nämndens inrättande av en Ungdomsenhet. 24 (30)

313 Bihang 2016 Nr (30) Väsentligt för att proaktivt påverka Malmöbornas möjlighet till sysselsättning och därmed självförsörjning är tät samverkan mellan gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser. Idag påbörjar många elever studierna inom gymnasieskolan och avslutar dessa inom vuxenutbildningen. Inte sällan är arbetsmarknadsinsatser och vägledning under studietiden nyckeln till snabbare resultat. Likaså är det viktigt att tidigt kombinera sfistudier med arbetsmarknadsåtgärder av vägledande art samt praktik och yrkesutbildning för att fler snabbare ska nå arbetsmarknaden. En nämnd behöver en viss volym på verksamheten för att kunna tillhandahålla ett övergripande stöd med spetskompetens till verksamheterna samt för att hantera förändrade förutsättningar i form av till exempel reviderade uppdrag, nya förhållanden i omvärlden och fluktuationer i statliga satsningar. Det finns en oro att de två föreslagna nämnderna inte skulle få den volym som krävs för ett effektivt förvaltningsstöd. De två föreslagna nämnderna skulle ha olika ekonomiska förutsättningar. Gymnasienämnden skulle i huvudsak finansieras med kommunbidrag och intäkter för sålda platser till andra kommuner. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden skulle vara starkt beroende av statliga satsningar då en betydande del av finansieringen kommer från statliga bidrag, som är tidsbegränsade och har skiftande innehåll och ekonomiska förutsättningar. Det innebär att denna nämnd skulle behöva förhålla sig till snabba ekonomiska och volymmässiga förändringar vad gäller både utbud och medarbetare. En tät samverkan mellan gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser är en förutsättning för att kunna påverka sysselsättningsgraden i staden. Arbetsmarknadsfrågornas placering och stärkt ansvarskedja för försörjningsstödet och fler Malmöbor i arbete Arbetsmarknadsfrågorna bör bibehållas i nuvarande organisation. För samverkan och tydlighet i ansvaret föreslår AGVN en nämndsövergipande organisation där individ- och familjeomsorgsnämnden samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden tar uppdrag/mål från kommunfullmäktige i linje med befintlig målstyrning. En sådan

314 314 Bihang 2016 Nr 158 struktur ger goda möjligheter att utföra det gemensamma uppdraget. Förvaltningarna tillsätter en styrgrupp för uppdraget där gemensamma beslut fattas. I styrgruppen kan andra förvaltningar och/eller exerna aktörer medverka utifrån uppdragets art. På så vis tillgodoses både behovet av myndighetssamverkan och samverkan med civilsamhället. Initiativ och verkställighet av geografiska satsningar som spänner över flera nämnder och involverar externa samarbetspartners Satsningar genomförs under begränsade tidsperioder och lämpar sig därmed väl för projektorganisationer där nämnden föreslår att varje projekt har ett uppdrag formulerat av kommunfullmäktige. Uppföljning sker mot specifika projektmål som knyts till ordinarie målarbete. Varje projekt har en samordnare på stadskontoret, alternativt i en förvaltning. Hur det preventiva arbetet ska organiseras för att säkerställa likvärdiga förutsättningar utifrån lokala behov och kvalitet Nämnden föreslår att staden fortsätter med och vidareutvecklar nära och lärande samarbete så som exempelvis Framtidens hus i Lindängen. En tänkbar organisatorisk lösning är den nämndsövergripande plattform mellan individ- och familjeomsorgsnämnden och arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden som beskrivs under frågan om arbetsmarknadsinsatsernas placering. Här kan fler aktörer involveras för att möta lokala behov. Det är lämpligt att nämnden med sin omfattande erfarenhet av samverkan och samplanering med interna och externa aktörer blir plattformens ansvariga nämnd. En förutsättning är att ingående förvaltningar avsätter budget för det gemensamma uppdraget. Verksamheter som överförs från stadsområdesnämnderna Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenubildningsnämnden anser att Invandrarservice bör placeras inom nämndens ansvar för att knyta verksamheten närmare arbetsmarknadsfrågor, utbildning och etablering av nyanlända. Målgruppen består av både flyktingar och invandrare och många har ingen kontakt med socialtjänsten, men alla behöver informationsinsatser. Invandrarservice externa samarbetsparter är i stora delar desamma som för den nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Nämnden instämmer i remissens förslag att Romskt informationscenter (RIKC) placeras under Kulturnämnden då det överensstämmer med det breda uppdrag informationscenteret har. Det samarbete som idag finns mellan RIKC och skolförvaltningarna fungerar väl och förutsättningarna för detta förändras inte i och med föreslagen placering. 26 (30)

315 Bihang 2016 Nr (30) Lagrum och allmänna råd Gymnasieskola, gymnasieskärskola, vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna lyder under Skollagen (2010:800). Även förordningar avseende läro-, ämnes-, och kursplaner omfattar flera skolformer. Som komplement till lagrummen finns även allmänna råd för att stödja kommunernas arbete. Skollagen (2010:800) Skollagen innehåller generella bestämmelser för alla skolformer och grundläggande bestämmelser om de olika skolformerna. I kap. behandlas gymnasieskolan, kap. gymnasiesärskolan, 20 kap. kommunal vuxenutbildning och 21 kap. särskild utbildning för vuxna /?bet=2010:800 Gymnasieförordning (2010:2039) Gymnasieförordningen innehåller bestämmelser för skolformerna gymnasieskola och gymnasiesärskola och konkretiserar skollagens bestämmelser _sfs Förordning (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan Läroplanen innehåller i fyra huvudavsnitt: Skolans värdegrund och uppgifter, Övergripande mål och riktlinjer, Examensmål för alla nationella program samt Gymnasiegemensamma ämnen. Ämnesplanerna gäller också för studier på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen. Förordning (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan Förordning (SKOLFS 2010:14) om examensmål för gymnasieskolans nationella program Förordning (SKOLFS 2010:261) om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena Gymnasial lärlingsutbildning Med gymnasial lärlingsutbildning menas en utbildning inom gymnasieskolan som, gör det möjligt för ungdomar att förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier av vissa ämnen i gymnasieskolan eller i viss omfattning genomförs på en arbetsplats utan att något anställningsförhållande finns. Sedan 2008 finns en försöksverksamhet för gymnasial lärlingsutbildning som hösten 2016 övergår i ordinarie verksamhet. Förordning (SKOLFS 2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning om-forsoksverksamhet-med_sfs Förordning (SFS 2008:756) om statsbidrag för handledarutbildning Lag (SFS 204:421) om gymnasial lärlingsanställning Förordning (SKOLFS 2013:148)om läroplan för gymnasiesärskolan 2013 Läroplanen innehåller övergripande mål som anger inriktningen på utbildningen samt de kunskaper, normer och värden som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar utbildningen. Läroplanen omfattar även ämnes-

316 316 Bihang 2016 Nr 158 planer och ämnesområdesplaner för gymnasiesärskolan. Ämnesplanerna gäller också för särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning Förordningen om vuxenutbildning innehåller bestämmelser för samtliga skolformer inom vuxenutbildningen och konkretiserar skollagens bestämmelser. Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning om-vuxe_sfs /?bet=2011: (30) Förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen Läroplanen beskriver verksamheternas uppdrag och värdegrund samt övergripande mål och riktlinjer för arbetet rörande kunskaper, utbildningsval, bedömning och betyg samt rektorns ansvar. Läroplanen gäller för vuxenutbildning inom skolväsendet. Kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå (SKOLFS 2012:18) Ämnesplaner för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, är i huvudsak gemensamma med gymnasieskolan. Förordning (2010:2016) om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna Denna förordning beskriver vad som avses med lärlingsutbildning för vuxna, t.ex. att den ska syfta till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbetslivserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få kunskaper inom yrkesområdet. Det finns även bestämmelser om samverkan med Arbetsförmedlingen samt om lärlingsråd. om-stat_sfs / Förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå Innehåller bestämmelser vad som inom utbildning för vuxna på gymnasial nivå som bedrivs enligt skollagen (2010:800) och förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning avses med yrkesvux, viss teoretisk utbildning och yrkesinriktad särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå samt kriterier för att huvudman kan erhålla statsbidrag för dessa. Förordning (2015:504) om statsbidrag för utbildning som kombineras med traineejobb Innehåller bestämmelser om att ungdomar ska kunna kombinera sådan utbildning med traineejobb. Riktar sig till den som har fyllt 20 men inte 25 år, bedrivs som deltidsstudier och kombineras med ett traineejobb enligt förordningen (2015:503) om särskilt anställningsstöd, och syftar till att ge deltagaren kompetens för anställning inom traineejobbets yrkesområde. om-stats_sfs / Förordning (2015:403) om statsbidrag för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

317 Bihang 2016 Nr Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Syftet med bidraget är att främja att sådan utbildning kommer till stånd. om-stats_sfs /?bet=2015:403 Skolverkets allmänna råd Skolverkets allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning (SKOLFS 2013:180) Kommunen ska erbjuda studie- och yrkesvägledning samt vid planeringen och genomförandet av utbildningen ta till vara elevens tidigare förvärvade kunskaper och kompetens. De allmänna råden gäller både gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning (30) Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2015:62) om kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar De här allmänna råden med kommentarer handlar om hur hemkommunen bör hantera sitt aktivitetsansvar för ungdomar som inte fyllt 20 år och grundar sig på följande bestämmelser: 15 kap. 15, 18 kap. 15 samt 29 kap. 6 och 9 skollagen (2010:800), förordningen (2006:39) om register och dokumentation vid fullgörandet av kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar, 12 kap. 3.4 a gymnasieförordningen (2010:2039), 3 och 4 Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2015:28) om insamling av uppgifter för uppföljning och utvärdering av det kommunala aktivitetsansvaret, samt 3 Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2015:61) om innehållet i dokumentationen av insatser för de ungdomar som omfattas av kommunernas aktivitetsansvar. Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2015:62) om kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar Skolverkets föreskrifter (SKOLSF 2015:28) om insamling av uppgifter för uppföljning och utvärdering av det kommunala aktivitetsansvaret Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2015:61) om innehållet i dokumentationen av insatser för de ungdomar som omfattas av kommunernas aktivitetsansvar Övrigt material som nämnden hänvisar till i yttrandet Kommunfullmäktiges målområden, Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmo/Kommission-for-ett-socialt-hallbart-Malmo.html Utredning inför inrättandet av nuvarande skolorganisation och stadsområdesnämnder (STK ) 4mnder+%2B+%C3%A4ndring+f%C3%B6r+LSS.pdf#search='inr%C3%83%C2%A4ttande+av+stadsomr% C3%83%C2%A5desn%C3%83%C2%A4mnder' Utredning av arbetsmarknadsinsatserna inför inrättande av AGVN DUA; dlegationen för unga till arbete, Malmö SÖK, Strategisk överenskommelse mellan Malmö stad och Arbetsförmedlingen i Malmö %C3%B6rmedlingen+och+Malm%C3%B6+stad+i+syfte+att+s%C3%A4nka+ungdomsarbetsl%C3%B6she ten+i+malm%c3%b6.pdf

318 318 Bihang 2016 Nr (30) Nationell samordnare för unga som varken arbetar eller studerar Regeringens förslag om utökad rätt till vuxenutbildning på gymnasial nivå Den pågående gymnasieutredningen Ordförande Andreas Schönström Förvaltningschef Eva Ahlgren Moderaterna och Liberalerna anmäler gemensamt särskilt yttrande. Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet. Vänsterpartiet anmäler särskilt yttrande.

319 Bihang 2016 Nr

320 320 Bihang 2016 Nr 158

321 Bihang 2016 Nr Reservation Arbetsmarknads- gymnasie & vuxenutbildningsnämnden GYVF Remiss angående översyn av den kommunala organisationen i Malmö stad Sverigedemokraterna yrkar avslag med anledningen att vi ställer oss bakom styrgruppens förslag till ny organisation. Vi har en avvikande uppfattning vad gäller under vilken nämnd socialbidragen ska sorteras. Den av styrgruppen förslagna arbetsmarknads och vuxenutbildningsnämnden. Då vårt förslag inte vann gehör reserverar vi oss mot innehållet i yttrandet till kommunfullmäktige. Rickard Åhman-Persson Britt-Marie Nilsson Håkan Ask

322 322 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stad Förskolenämnden 1 (89) Datum Adress Rönnbladsgatan 3 Diarienummer FSKF Yttrande Till Kommunstyrelsen Remissvar från förskolenämnden Förskolenämnden har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Förskolenämnden ställer sig positiv till inrättandet av en vård- och omsorgsnämnd, en individ- och familjeomsorgsnämnd samt en funktionsstödsnämnd. Förskolenämnden ställer sig negativ till inrättandet av en arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd respektive en gymnasienämnd, och anser att nuvarande organisering av dessa verksamheter bör bibehållas. Nämnden ställer sig kritiskt till otydligheten kring innebörd och ansvarsfördelning i frågan om brukar- respektive medborgardialog. Förskolenämnden har vidare vissa kommentarer gällande verksamheter som överförs till annan nämnd och andra nämnder som påverkas. Slutligen framför förskolenämnden viktiga erfarenheter från den kommunövergripande omorganisationen som trädde i kraft Yttrande Disposition Yttrandets upplägg följer i stora delar dispositionen i utredningen. Fokus ligger på förslaget till ny nämndsorganisation, och förskolenämnden presenterar sin bedömning av förslagets ändamålsenlighet i samband med respektive föreslagen ny nämnd. Svar på de specifika frågeställningar som presenteras i utredningens början presenteras i samband med aktuell förutsättning eller förslag till ny nämnd. Avslutningsvis finns även ett avsnitt om förskolenämndens erfarenheter från den kommunövergripande omorganisationen som trädde i kraft Angående förutsättningar för den nya organisationen Politisk organisation och demokrati Förskolenämnden instämmer i att alla nämnder behöver ha ett helhetsperspektiv på stadens utveckling och utveckla samverkan. En förändring av nämndsorganisationen gör att staden behöver utveckla en än mer systematisk och konkret samverkan för att hantera frågor av gemensam relevans.

323 Bihang 2016 Nr 158 Förskolenämnden anser att en viktig fråga i detta är nämndernas ansvar för brukarrespektive medborgardialog. Förskolenämnden är kritiskt till utredningens otydlighet gällande innebörden och ansvarsfördelningen i dessa frågor. Det finns en risk att malmöborna uppfattar staden som otydlig och splittrad när alla nämnder ansvarar både för brukardialog inom respektive verksamhetsområde och för medborgardialog mer generellt sett. Förskolenämnden anser därför att det behövs en organisering som säkerställer att relevanta nämnder och aktörer möter malmöborna tillsammans vid de aktuella tillfällena. Utifrån detta finns det ett behov av att se över nämndernas uppdrag gällande brukarrespektive medborgardialog i syfte att tydliggöra vad de egentligen innebär och hur gränsdragningarna dem emellan ser ut (89) Förskolenämnden vill i sammanhanget understryka vikten av att arbetet med kontaktcenter fortskrider. Genom en gemensam satsning på kontaktcenter kan staden även hitta sätt att facilitera kontakt med malmöborna på ett tillgängligt, målgruppsanpassat och transparent sätt. Frågan om digitalisering och en stärkt utveckling av kommunikationstekniken är även den tätt kopplad till demokratiutvecklingen i staden. Ledning och styrning Förskolenämnden instämmer i de möjligheter som beskrivs om att som facknämnd specialisera och fördjupa sig inom det aktuella verksamhetsområdet, samtidigt som ett helhetsperspektiv på staden beaktas. En samlad större organisation möjliggör ett mer strategiskt arbete för likvärdighet genom exempelvis resurs- och kompetensfördelning över staden. Den ger även förutsättningar att skapa en tydlig riktning och kraft för verksamheten. Förskolenämnden instämmer i beskrivningen av hur politikerrollen förändras i och med en övergång till facknämnd. Förändringen skapar stora möjligheter, men det tar samtidigt tid och kraft att skifta perspektiv. Detta gör väl planerade fortbildningsinsatser för nämnderna nödvändiga. Samverkan Förskolenämnden instämmer i behovet av att stärka samverkan inom och utom Malmö stad. Medvetenheten om behovet av detta har ökat i organisationen och behöver nu övergå till en fas av strukturerad samverkan med syfte att uppnå stadens gemensamma målsättningar. Detta passar väl in i det arbete som pågår kring utvecklingen av stadens målstyrningssystem. Ett steg för att gå i denna riktning kan, enligt förskolenämnden, vara att nämnder ges funktionsansvar för att samordna samverkan där flera olika verksamheter och organisationer är involverade. Ett exempel i linje med detta är arbetet med att skapa fler familjecentraler, som grundar sig i ett samarbete mellan Region Skåne, stadsområdesorganisationen och förskolenämnden. I detta har förskolenämnden det samordnande ansvaret för utvecklingen av konceptet som helhet. Arbetsmodellen utgör ett gott exempel i organisering för att åstadkomma samverkan kring Malmöbornas behov samtidigt som en tydlig ansvarsfördelning bibehålls.

324 324 Bihang 2016 Nr (89) Förskolenämnden bedömer vidare att Malmö stads samverkan med externa parter, exempelvis Region Skåne, kommer att underlättas och utvecklas av en organisering i facknämnder. Digitalisering Förskolenämnden instämmer i behovet av att utveckla Malmö stad till en mer modern digital organisation. Förskolenämnden vill i detta sammanhang understryka vikten av att fokusera på att utveckla system för uppföljning kopplat till stadens och nämndernas mål och budget. Det är även viktigt att utveckla ändamålsenliga digitala lösningar för de verksamheter som omfattas av olika typer av sekretessregler, exempelvis förskolan där stark sekretess råder. Förskolenämnden förespråkar att befintliga system utvecklas snarare än att nya skapas. Vid behov av nya system måste det säkerställas att de är komplatibla med befintliga system så att de kan integreras på ett effektivt och rättsäkert vis. En ändamålsenlig digital utveckling är även en viktig grund för stadens gemensamma satsning på kontaktcenter. Angående förslag till ny nämndsorganisation Vård- och omsorgsnämnd Förskolenämnden ställer sig positiv till inrättandet av en facknämnd för vård- och omsorgsverksamheten. Det skapar förutsättningar för ett stärkt arbete för kvalitet och likvärdighet över hela staden. Förskolenämnden bedömer även att förutsättningarna för att skapa en organisation som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och en god arbetsmiljö ökar genom den föreslagna organiseringen. Det kan bidra till att sjukfrånvaron och personalomsättningen minskar. Individ- och familjeomsorgsnämnd Förskolenämnden ställer sig positiv till inrättandet av en facknämnd för individ- och familjeomsorgen. Det skapar förutsättningar för ett stärkt arbete för kvalitet och likvärdighet över hela staden. Förskolenämnden bedömer även att förutsättningarna för att skapa en organisation som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och en god arbetsmiljö ökar genom den föreslagna organiseringen. Det kan bidra till att sjukfrånvaron och personalomsättningen minskar. Förskolenämnden anser vidare att inrättandet av en individ- och familjeomsorgsnämnd skapar föutsättningar för att stärka och utveckla samverkan mellan förskolan och socialtjänsten. Det är viktigt att former för en systematisk samverkan mellan förskolan och individ- och familjeomsorgen säkerställs innan den nya organisationen träder i kraft. Detta utifrån att huvudmannen för förskolan enligt skollagen (2010:800) 29 kap. 13, ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Lagstöd för samverkan mellan olika myndigheter finns också i andra lagar som förvaltningslagen och kommunallagen.

325 Bihang 2016 Nr (89) Förskolenämnden anser vidare att ett tätare och mer effektivt samarbete mellan förskoleförvaltningen och socialtjänsten stärker förutsättningarna att ge barn i socialt och ekonomiskt utsatta situationer möjligheter till förbättrade levnadsvillkor. Samverkan mellan förskoleförvaltningen och socialtjänsten är nödvändig när man misstänker att ett barn far illa. Samverkan i förebyggande syfte är också viktig, exempelvis i områden med svaga socioekonomiska förutsättningar eller kring barn med anknytningsproblematik. Som nämnts tidigare har förskolenämnden det samordnande ansvaret för familjecentralerna. Den föreslagna organiseringen skapar förutsättningar för att arbeta än mer strategiskt med denna typ av satsningar av social investeringskaraktär, då det sociala investeringsperspektivet enklare kan integreras som en naturlig del av ordinarie verksamhet. Förskolenämnden vill uppmärksamma att en samverkansöverenskommelse, Samverkan barn och unga i Malmö (SBUM), nyligen har antagits av stadsområdesförvaltningarna och förskole-, grundskole-, respektive arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningarna. Den har målsättningen att alla barn får förutsättningar att lyckas i skolan och att senare gå ut i vuxenlivet och nå en egen försörjning. Principerna i överenskommelsen är en bra grund för att säkerställa samverkan oavsett organisering och bör därmed fortsätta implementeras även i en ny nämndsorganisation. Förskolenämnden väljer att inte yttra sig över de möjliga organisatoriska lösningar i form av distriktsnämnder eller liknande för individ- och familjeomsorgsnämnden. Det centrala är att brukarna säkras en likvärdig service och att det finns en kontinuitet i handläggning och beslutsfattande för individen. Oavsett organisatorisk lösning behöver samverkansytor gentemot förskoleverksamheten säkerställas. Funktionsstödsnämnd Förskolenämnden ställer sig positiv till inrättandet av en funktionsstödsnämnd. Det skapar förutsättningar för ett stärkt arbete för kvalitet och likvärdighet över hela staden. Förskolenämnden bedömer även att förutsättningarna för att skapa en organisation som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och en god arbetsmiljö ökar genom den föreslagna organiseringen. Det kan bidra till att sjukfrånvaron och personalomsättningen minskar. Förskolenämnden anser att den föreslagna organiseringen kan bidra till att förbättra ömsesidig kännedom och klargöra tolkningar av berörda lagar och bestämmelser mellan förskoleverksamheten och funktionsstödsnämndens verksamhet. Eftersom alla barn har rätt till plats i förskola ska förskolan klara att ta hand om barn som, även med omfattande stöd, bara kan delta i någon enstaka del av förskolans ordinarie verksamhet. Det finns idag flera barn i förskolan som har allvarliga funktionsnedsättningar och sjukdomar. Förskolenämnden ansvarar enligt styrdokumenten för att barn ska kunna integreras på ett naturligt sätt i förskolans verksamhet. Strävan är därför att genom andra åtgärder minska behovet av direkt assistenthjälp i verksamheten. Vissa barn har dock så omfattande behov av

326 326 Bihang 2016 Nr 158 kontinuerlig hjälp och insatser att man måste sätta in en assistent till barnet. I sådana fall kan barnet också ha hjälp via LSS i hemmet. Det finns även fall där hjälpen på förskolan anordnas som en LSS-insats. I en del av dessa fall uppstår då frågan om gränsdragningen till de insatser som beviljas genom LSS. Det kan även i vissa fall behövas kontakter angående enskilda barn. Den föreslagna organiseringen kan bidra till att underlätta detta samarbete. 5 (89) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd Förskolenämnden ställer sig negativ till att den nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden delas upp i två nämnder i enlighet med förslaget. Nämnden anser att nuvarande organisation bör bibehållas men utvärderas för att göra en djupare analys av arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ändamålsenlighet. Förskolenämnden anser att det är för tidigt att ändra organiseringen av arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (vidare AGVN). De utmaningar som denna nämnd har att bemöta kräver fokus och ett långsiktigt förhållningsätt, vilket även kräver en organisatorisk stabilitet. Förskolenämnden bedömer vidare att de två föreslagna nämnderna inte skulle bli tillräckligt robusta och därmed handlingskraftiga organisationer då den resursmässiga omfattningen skulle bli relativt liten. Att dela på den nuvarande nämnden skulle skapa möjligheter för respektive verksamhet att skapa en egen identitet och riktning, men möjligheterna att realisera denna potential blir små på grund av de resursmässiga begränsningarna. Förskolenämnden observerar även att det skulle bli fyra skolnämnder i den föreslagna organiseringen, vilket skulle göra samarbetet kring det livslånga lärandet mer komplext. Förskolenämndens förutsättningar i kompetensförsörjningsarbetet skulle vidare försvåras vid en uppdelning av nuvarande organisering. AGVN är idag en viktig samarbetspartner för förskolenämnden som en del av det strategiska kompetensförsörjningsarbetet, framförallt gällande utbildning av barnskötare samt praktik. Detta samarbete underlättas av att gymnasiet och vuxenutbildningen är organiserade i samma nämnd, och att de genom arbetsmarknadsfrågorna har naturliga kontaktytor med Arbetsförmedlingen. Gymnasienämnd Se under Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd ovan. Verksamheter som överförs till annan nämnd Bibliotek Förskolenämnden ställer sig postiv till att biblioteken överförs till kulturnämnden. Förskoleverksamheten och kulturnämndens verksamheter har idag ett gott samarbete, vilket kan utvecklas än mer i och med denna förändring. Romskt Informations- och Kunskapscenter (RIKC)

327 Bihang 2016 Nr 158 Förskolenämnden ställer sig postiv till att RIKC överförs till kulturnämnden. Förskoleverksamheten och kulturnämndens verksamheter har idag ett gott samarbete, vilket kan utvecklas än mer i och med denna förändring (89) Medborgarkontor Medborgarkontoren utgör idag en kontaktyta för förskoleförvaltningen gentemot föräldrar och vårdnadshavare för att informera om förskoleverksamheten. Förskolenämnden noterar att utredningen inte föreslår någon organisatorisk hemvist för medborgarkontoren, och vill därför trycka på vikten av att kontaktcenter inrättas som kan fylla medborgarkontorens funktion. Rättelser Gällande uppgifterna i bilaga 1 (s. 37) vill förskolenämnden uppmärksamma att Kompassens öppna förskola tillhör förskolenämnden och därmed inte ska omplaceras organisatoriskt. Vidare är Familjens hus en familjecentral med tre parter som huvudmän Region Skåne, förskolenämnden och stadsområdesnämnd Innerstaden. Det är därmed enbart den del av familjecentralen som stadsområdesnämnd Innerstaden ansvarar för som ska omplaceras organisatoriskt. Övriga nämnder och verksamheter som påverkas Områdesutveckling, preventivt arbete Förskolenämnden anser att frågan om hur det preventiva arbetet ska organiseras och utföras är tätt kopplat till stadens fortsatta arbete för social hållbarhet. Det är viktigt att detta arbete fortsatt är knutet till stadens mål- och budgetarbete och till ambitionen att arbeta mer och mer långsiktigt tillsammans. Förskolenämnden anser att det ligger i varje facknämnds ansvar att arbeta preventivt inom repsektive verksamhetsområde, och att samverka systematiskt med andra nämnder och organisationer. Gällande de samverkansforum som stadsområdena ansvarar för att samordna idag (exempelvis Skola Socialtjänst Polis SSP), läggs förslagsvis ansvaret på någon av de nämnder som är mest involverade. Se även under Samverkan ovan. Tekniska nämnden Förskolenämnden är positiv till den föreslagna organisatoriska lösningen då den skapar förutsättningar för ett mer sammanhållet grepp för att möta hemlöshet. Förskolenämnden hyser förhoppningar om att hemlösheten bland barnfamiljer kan minska genom denna lösning, något som är avgörande för de berörda barnens uppväxt och fortsatta liv. Kommunstyrelsen Förskolenämnden anser att kommunstyrelsens roll kommer att förändras i och med en renodlad facknämndsorganisation. Det blir viktigt att kommustyrelsen tar en än mer ledande roll för att samordna staden som helhet. Med visionen som grund anser förskolenämnden att fokus bör ligga på att leda, samordna och följa upp arbetet med och utifrån stadens gemensamma styr- och ledningssystem. För att stadens kompetens och resurser ska fokuseras och användas effektivt har kommunstyrelsen en viktig uppgift i att samordna och

328 328 Bihang 2016 Nr 158 prioritera bland den mängd utredningar och processer som pågår kopplat till stadens utveckling mot hållbarhet, ur alla perspektiv. 7 (89) Förskolenämndens erfarenheter av omorganisationen av förskolan 2013 och framåt Förskolenämnden vill i sammanhanget lyfta ett antal erfarenheter och slutsatser som nämnden dragit utifrån att ha sjösatt en fackorganisation för förskoleverksamheten i Malmö. Förskolenämnden vill trycka på vikten av att anlägga ett långsiktigt perspektiv och fokus på verksamhetens uppdrag, och låta det ta tid att analysera verksamhetens behov och utmaningar innan genomgripande förändringar görs. Dessa processer ger även möjligheter att involvera professionen och skapa ett ägarskap för förändringar i verksamheten som är nödvändigt för att skapa en bättre verksamhet för malmöborna. Det är även en viktig framgångsfaktor att tidigt bygga upp en kontinuerlig och tät dialog med de fackliga organisationerna. Gällande genomförandeprocessen innan organisationen träder i kraft vill förskolenämnden trycka på vikten av att utforma en god bemanningsprocess och skapa förutsättningar för att bygga upp grundläggande strukturer i de nya organisationerna. I detta bör erfarenheter och framgångsfaktorer från tidigare genomförandeprocess tas tillvara. Förskolenämnden vill vidare uppmuntra att staden tar tillfället i akt att skapa moderna och smarta gemensamma administrativa lösningar, exempelvis i linje med det förslag som nu finns gällande gemensam redovisningsfunktion (STK ). Ordförande Rose-Marie Carlsson (S) Nämndsekreterare Anna Lennartsson Särskilda yttranden, reservationer Anneli Bojesson (L) har reserverat sig mot beslutet och anmält en skriftlig reservation. Helena Nanne (M) har för Moderaterna anmält särskilt yttrande i ärendet. Eva Bergqvist (SD), Christer Bengtsson (SD) har reserverat sig mot beslutet och anmält en skriftlig reservation.

329 ! Bihang 2016 Nr Reservation Förskolenämnden Ärende: Remiss angående översyn av den kommunala organisationen FSKF Liberalerna anser att en uppdelning gymnasiet och arbetsmarknad/ vuxenutbildning är av godo och att de administrativa fördelarna av en sammanhållen förvaltning mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen inte ska få vara till grund för en fortsatt sammanhållen nämnd och förvaltning inom dessa tre områden. Liberalerna har varit drivande för att det i remissversionen skapas en separat gymnasienämnd och tillhörande förvaltning. Dessa frågor skiljer sig i karaktären från arbetsmarknad- och vuxenutbildningsfrågorna vilka främst syftar till att förbättra för näringslivet och till att få ut arbetslösa eller nyanlända malmöbor i arbete, och förbättra de senares etablering i samhället. Gymnasiefrågorna syftar däremot till att ge alla unga en god utbildning. Genom att bilda en egen nämnd för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna med ett tydligt uppdrag skapas bättre förutsättningar för de som står utanför arbetsmarknaden att bli självförsörjande, vilket påverkar barns uppväxtvillkor på ett positivt sätt. Det är viktigt att tydligt koppla ekonomiskt bistånd till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna i den kommunala förvaltningen för att fokus ska ligga på insatser för att få individerna i arbete. För de individer vars huvudsakliga problem är av annat slag än att de saknar arbete, behövs ett utvecklat samarbete med de sociala nämnderna. Därför yrkade Liberalerna att nämnden skulle besluta att följa remisskrivelsen vad avser uppdelning av arbetsmarknad/vuxenutbildning och gymnasiet samt att föreslå att ekonomiskt bistånd ska läggas under arbetsmarknad/vuxenutbildning. Då jag inte fick gehör för mitt yrkande avger jag härmed denna reservation. Malmö Anneli Bojesson (L)

330 330 Bihang 2016 Nr 158 Reservation FörskoleNämnden Ärende: FSKF Ärende 5 Remiss angående översyn av den kommunala organisationen Vi Sverigedemokrater är positiva till en förändring av de olika nämnderna i staden. Vi anser att alla nämnder behöver ha ett helhetsperspektiv på stadens utveckling. Att hantera frågor inom samma område i en specifik nämnd kan endast göra denna nämnd än mer knivskarp. Vi är positiva till inrättandet av en vård- och omsorgsnämnd, en individ- och familjevårdsnämnd, en funktionsstödsnämnd, en arbetsmarknads- och vuxen utbildningsnämnd samt en gymnasienämnd. Att inrätta en arbetsmarknads- och vuxennämnd respektive en gymnasienämnd är vi positiva till för i dessa nämnders bildande ser vi att det också gynnar den enskilde. Då vår åsikt inte vann gehör, reserverar vi oss mot beslutet. Lisbeth Persson-Ekström (SD) Med instämmande av: Christer Bengtsson (SD) Eva Bergkvist (SD) Mariola Hansson (SD)

331 Bihang 2016 Nr Malmö stad Servicenämnden 1 (69) Datum Adress Henrik Smithsgatan 13 Diarienummer SN Yttrande Till Kommunstyrelsen Remissvar från servicenämnden Servicenämnden beslutade den 30 augusti 2016 att lämna följande yttrande: Sammanfattning Servicenämnden ställer sig positiv till det framlagda förslaget om översyn av den kommunala organisationen. Nämnden instämmer i remissförslagets slutsatser om att det nya förslaget ger en högre ändamålsenlighet och bättre förutsättningar för fokus på nämndernas kärnuppdrag. Det finns flera viktiga överväganden att göra i valet att inrätta en särkild nämnd för arbetsmarknads- och vuxenutbildningfrågor. Servicenämnden instämmer i utredningens fokus på att individens behov måste stå i centrum. Den framtida organisationen måste ha en kapacitet att lösa komplexa behov genom samverkan mellan olika parter, möjliggöra arbete med hela familjer samt upprätta tydliga och bra relationer med stat och näringsliv. Utvecklande av särskilda geografiska satsningar, bredare samverkan och samarbete kring kommunens utmaningar och utvecklande av nya former av demokratiutveckling är tre utmaningar för den nya organisationen. Servicenämnden anser att det krävs Malmö stadsövergripande modeller och på förhand definierade arbetssätt för att lösa dessa. Ansvaret för olika typer av utvecklingsarbete bör därmed inte fördelas statiskt mellan nämnderna. I den nya kommunala organisationen kan det finnas anledning att se över de kommungemensamma tjänsternas roll. Servicenämnden anser därför att det kan vara lämpligt att integrera utredningen om en kommungemensam stödfunktion för kost och utredningen om ett kommungemensamt kontaktcenter i det slutgiltiga förslaget till organisationsförändring. Yttrande Servicenämnden ställer sig positiv till det framlagda förslaget om översyn av den kommunala organisationen. Nämnden instämmer i remissförslagets slutsatser om att det nya förslaget ger en högre ändamålsenlighet och bättre förutsättningar för fokus på nämndernas kärnuppdrag.

332 332 Bihang 2016 Nr 158 Vidare instämmer nämnden i att den nya nämndsorganisationen kan ge förutsättningar för en stärkt politikerroll, vilket i sin tur kan tydliggöra kraven på tjänstemannaorganisationen samt förtydliga mål och uppdrag. 2 (69) Yttrandets disposition Servicenämndens yttrande kommer först att fokusera på de tre huvudfrågor som kommunstyrelsen lyft upp som särskilt viktiga. Därefter förs ett resonemang om den kommungemensamma servicens roll i en facknämndsorganisation. Hur ska arbetsmarknadsfrågorna placeras i organisationen? För en modern organisation är det viktigt att inhämta kunskap om hur olika typer av organisering av arbete kan påverka organisationens förmåga att nå sina mål. Därför ser nämnden positivt på att avvägningarna vid valet av organisation redovisas så tydligt och att begreppet ändamålsenlighet får vara ledande. I stort ställer sig servicenämnden bakom förslaget till organisering. Det finns flera viktiga överväganden att göra inför valet att inrätta en särkild nämnd för arbetsmarknads- och vuxenutbildningfrågor. En av utgångspunkterna för utredningen har varit fler i arbete och färre i försörjningsstöd. Servicenämnden instämmer i utredningens fokus på att individens behov måste stå i centrum. Den framtida organisationen måste ha en kapacitet att lösa komplexa behov genom samverkan mellan olika parter. Det kan handla om samverkan mellan förvaltningar och med externa aktörer, både inom näringsliv och civilsamhälle. Det är också viktigt att den nya organisationen möjliggör arbete med hela familjer. Framtidens hus i Lindängen är ett gott exempel på ett sådant arbetssätt. Servicenämnden menar att verksamheten på Framtiden hus i Lindängen bör organiseras under arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Det visar på vikten av att stärka nätverken kring individen utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv. Det ger också möjligheten till en väg in för individen som kommer i kontakt med kommunen för att få stöd och hjälp. Servicenämnden anser vidare att det är av största vikt att den nämnd som får ansvaret för arbetsmarknadsfrågorna hittar tydliga gränsdragningar gentemot det statliga ansvaret, lika väl som nämnden skapar bra relationer med arbetsförmedlingen. Det är också viktigt att den nya nämnden får ett utökat ansvar för att säkra samarbetet med näringslivet. Stadskontorets näringslivsavdelning har redan upparbetade kontaktytor med näringslivet, vilka kan lyftas upp i detta sammanhang.

333 Bihang 2016 Nr 158 Hur löser vi frågan om initiativ och verkställighet av geografiska satsningar? Remissinstanserna har också ombetts fördjupa sig i frågan om initiativ och verkställighet av geografiska satsningar, i frånvaro av befolkningsansvaret i de nuvarande stadsområdena. Servicenämnden instämmer i remissförslagets konstaterande att det krävs Malmö stadövergripande modeller och på förhand definierade arbetssätt för särskilda geografiska satsningar såväl som för bredare samverkan och samarbete kring kommunens utmaningar (69) Servicenämnden anser att ansvaret för olika typer av utvecklingsarbete och samverkan inte bör fördelas statiskt mellan olika nämnder. Med hjälp av etablerade modeller och arbetssätt kan staden istället säkra en övervägd men flexibel ansvarsfördelning från gång till gång. Syftet är att anpassa sig till ett föränderligt och komplext samhälle samt att säkerställa att samtliga nämnder och bolag ständigt undersöker nya satsningar som kan bidra till helheten Malmö stad. Kommunstyrelsen skulle kunna ta initiativ till att leda och samordna en kunskapsinhämtning i dessa frågor från den egna organisationen, utifrån best practise i andra organisationer och utifrån rådande forskningsläge. Med en utbyggd kunskap skulle Malmö sedan kunna ta klivet in i nya styrformer för den kommunala förvaltningspolitiken (vilket avser kommunens organisation och arbetssätt). Samverkan och samutnyttjande av resurser blir då nyckelfaktorer för att uppnå kommunens vision och mål för framtiden. Uppföljning och analys måste få en central roll i ett sådant arbete. Samtidigt kan en alltför stor börda av regelstyrning och kontroll minska organisationens rörlighet och nyfikenhet inför att pröva nya satsningar och samverkansformer. Därför krävs ett modigt ledarskap som kan ge ett utrymme för medarbetarnas professionalitet och som förmår att styra genom kultur och en tydlig gemensam riktning. Begreppen medborgardialog och inflytande kan även dessa problematiseras. Servicenämnden instämmer i remissförslagets slutsats att det är viktigt att finna gemensamma former för metodutveckling. Dessa metoder bör bygga på goda erfarenheter såväl som på aktuell forskning om vilka metoder och former som på ett verkligt sätt bidrar till lokal demokratiutveckling. Samtliga dessa tre utmaningar ansvaret för särskilda geografiska satsningar, nya modeller och arbetssätt för samverkan samt metodutveckling för ökad lokal demokratiutveckling pekar på behovet att inkludera ett resonemang om stadskontorets fortsatta uppdrag och roll i det slutgiltiga förslaget till ny organisation. I den nya kommunala organisationen är stadskontorets förmåga att driva, samordna och förmedla stadens samlade utvecklingsarbete inom styrning, metodutveckling och organisatoriskt lärande avgörande för att nämnderna både ska kunna fokusera på sina kärnfrågor och gemensamt lösa stadens utmaningar. Egenskaper som öppenhet, mod, relationsskapande och tillit kan stå i centrum för en sådan förvaltningspolitisk hållning.

334 334 Bihang 2016 Nr 158 Hur ska det preventiva arbetet organiseras? Precis som remissförslaget noterar finns det flera nivåer i det preventiva arbetet. Individnivåen och den selektiva nivån faller inom den nya individ- och familjeomsorgsnämndens anvar. I den nya organisationen är det av vikt att samtliga nämnder tar ett ansvar för att notera hur de kan bidra till preventionsarbetet och vilka skyddsfaktorer och riskfaktorer som är aktuella utifrån nämndens uppdrag. Det är viktigt med lokala kontaktytor, särskilt när det gäller exploatering och dialog i socialt och ekonomiskt utsatta områden. De lokala funktionerna bidrar bl.a. med god lokalkännedom; kunskap om behov och förutsättningar i olika områden samt kännedom om och ingångar till lokalt baserade nätverk och organisationer. Detta bidrar till bättre förutsättningar för det universella preventiva arbetet. Servicenämnden ser behovet av en fortsatt infrastruktur för det lokala preventiva arbetet. Det måste finnas en tydlig struktur för kontakten med Malmöborna och civilsamhället i stadens olika delar. Malmö stad måste ta vara på det områdesspecifika arbetet som stadsdelsförvaltningarna byggde upp under flera år, som stadsområdesförvaltningarna sedan tog vidare och som bl.a. förstärktes av områdesprogrammen. Exempel på detta är upprätthålla en tät relation med fastighetsägare, bostadsrättsföreningar samt med polisen och räddningstjänsten. För att denna kompetens och kunskap inte ska försvinna, krävs en organisation som kan ta vidare dessa erfarenheter och som har mandat och uppdrag att fortsätta bygga relationer med Malmöborna och utveckla mötesplatser i olika delar av staden. Allaktivitetshusen i Hermodsdal och Lindängen är två exempel på viktiga mötesplatser som också har en preventiv funktion. Fritidsnämnden föreslås få ansvaret för fritidsgårdarna som även dessa fyller en viktigt preventiv funktion. Därför anser servicenämnden att det kan vara lämpligt att överväga att placera även allaktivitetshusen hos fritidsnämnden. Den kommungemensamma servicens funktion i en facknämndsorganisation Servicenämndens uppdrag är att utföra service och tjänster till Malmö stads nämnder och bolag. Det innebär att förändringar i hur kommunen organiserar och leder sin verksamhet måste återspeglas i servicenämndens verksamhet. En del av servicenämndens uppdrag är att utföra kommungemensamma serviceverksamheter. Dessa utpekas i nämndens reglemente och avser tjänster där servicenämnden är den enda utföraren till Malmö stads nämnder. De nya facknämnderna kan i högre grad komma att koncentrera sig på sitt kärnuppdrag. Detta väcker frågan om det finns fler tjänster som skulle utföras på ett mer ändamålsenligt sätt om de samlades under servicenämnden. Därför är organisationsöversynen ett bra tillfälle att pröva möjliga lösningar för utförandet av olika typer av service. I utredningen noteras att: Större krav kommer att ställas på samtliga nämnder och bolag att med utgångspunkt i Malmöbornas behov av service och tjänster utveckla och förändra organisationen i en sådan riktning att Malmö stad som organi- 4 (69)

335 Bihang 2016 Nr 158 sation kan erbjuda detta men med en ännu högre kvalitet och med en högre grad av effektivitet. Servicenämnden är en del i detta arbete. Att samla en tjänst hos servicenämnden bör alltid föregås av en prövning mot ändamålsenligheten. Exempel på kriterier för ändamålsenlighet kan vara om: (69) tjänsten professionaliseras utifrån likvärdighet, objektivitet och rättsäkerhet för medborgarna/de interna kunderna samordningseffekter leder till högre effektivitet eller högre kvalitet service och ansvarsutkrävande för tjänsten förtydligas för medborgarna/de interna kunderna chefsstödet blir tydligare för medarbetarna kunskapen om regler och lagstiftning inom tjänstens fackområde samlas och höjs. Ett sådant exempel på en kommungemensam tjänst tas upp i en pågående utredning hos kommunstyrelsen. Utredningen handlar om möjligheten att inrätta en sammanhållen stödfunktion för Malmö stads kostverksamheter. Syftet är att stadens kostverksamheter ska kunna erbjuda likvärdig service, öka kompetensen kring livsmedelsupphandling och underlätta kompetenssatsningar. En sammanhållen kostfunktion ger ökade möjligheter till fokus på uppdraget och att driva kvalitetsutvecklingsfrågor. Servicenämnden vill lyfta möjligheten att tidsmässigt samordna införandet av en sammanhållen stödfunktion för kost med förändringen i nämndsorganisationen. Både vård- och omsorgsverksamheten och sociala resursförvaltningens verksamheter skulle komma att påverkas. Ett kommungemensamt kontaktcenter är även det föremål för en pågående utredning hos kommunstyrelsen. Servicenämnden anser att det är en god tanke att försöka samordna och optimera kommunens tillgänglighet, service och bemötande. Förslaget har remisshanterats men inget beslut har ännu fattats i frågan. Ett kommungemensamt kontaktcenter ökar likvärdigheten i service och bemötande, vilket är en av de bärande punkterna för översynen av nämndsorganisationen. Servicenämnden föreslår därför att ett kommungemensamt kontaktcenter bör ingå som en integrerad del i organisationsförändringen. Om ett sådant kontaktcenter skulle komma att placeras i serviceförvaltningen är det av största vikt att det utformas som en kommungemensam tjänst och att finansieringen sker genom en på förhand bestämd fördelning. Serviceförvaltningen har redan idag verksamheterna Malmö stads televäxel, receptioner (inklusive stadshusets reception), kundcenter och debiteringen. Tillsammans med medborgarkontoren skulle dessa verksamheter kunna bli stommen i ett kommungemensamt kontaktcenter. Det redan etablerade samarbetet mellan serviceförvaltningens verksamheter och plattformen för det digitala Malmö innebär att startsträckan kan bli kort för att sedan öka utbudet av digitala tjänster för medborgarna. Med en kommungemensam ingång för medborgarnas frågor, synpunkter och förslag skapas också förutsättningar för kvalificerad analys av medborgarnas och brukarnas uppfattning av staden och dess service. Sådana analyser kan göras ur ett kortsiktigt perspektiv, för att fånga

336 336 Bihang 2016 Nr 158 upp problem i tjänsteleverensen eller för att identifiera geografiska mönster. Den kan också utföras så att den utgör ett mer långsiktigt och kvalificerat beslutunderlag för stadens förtroendevalda. Upprättandet av ett kommungemensamt kontaktcenter kan alltså bli ett verktyg för att identifiera viktiga samarbetsområden mellan nämnderna, för att identifiera glapp och överlappningar i den kommunala servicen och för att uppmuntra till medborgar- och brukardialog. På detta sätt kan ett kommungemensamt kontaktcenter bli en viktig pusselbit i den nya kommunala organisationen. En gemensam redovisningsfunktion är ytterligare ett exempel på en tjänst som nämnden anser med fördel kan ingå i den nya organisationen. Precis som övriga kommungemensamma tjänster gör en sådan funktion ofta organisationen mindre sårbar vid organisationsförändringar. Utredningen framhåller att: En organisationsstruktur som samlar verksamheter kring ett gemensamt uppdrag skapar förutsättning för ett ledningssystem och ledarskap med fokus på uppdraget och möjligheter till gemensamma mål och strategier. Genom med att samla de föreslagna kommungemensamma serviceverksamheterna under servicenämnden får dessa verksamheter en ny tydlighet i sitt uppdrag. Samtidigt skulle de omfattas av servicenämndens styr- och ledningsfunktioner, som utformas med syftet att sköta kommungemensam service. 6 (69) Ordförande Johan Larsson (MP) Nämndsekreterare Josefin Haugthon Roland Nilsson (V) lämnar in ett särskilt yttrande. Ewa Bertz (L) lämnar, med instämmande av Peter Samuelsson (L), in en skriftlig reservation.

337 Bihang 2016 Nr Malmö stad Servicenämnden 1 Protokollsutdrag Sammanträdestid kl. 14:00 Sluttid: 16:05 Plats Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Henrik Smithsgatan 13, rum Studion Eva Bertz (L), Andre vice ordförande Gert Åke Jakobsson (S) Jan Olsson (S) Yngve Roland Nilsson (V) Karin Elisabet Olsson (M) Ilvars Hansson (SD) Ingela Andersson (S), Ersättare Martin Olsson (M), Ersättare Johan Larsson (MP), Ordförande Jean Pierre Denape (S) Frida Michelsen (S) Inger Åhlin (MP) Malin Håård (V) Peter Samuelsson (L) Jean-Pierre Denape Carina Tempel, servicedirektör Cecilia Antonsson, ekonomichef Olof Malmström, HR-chef Benny Thell, avdelningschef stadsfastigheter Jerker Johansson, avdelningschef kommunteknik Ann-Marie Ek Wästberg, avdelningschef kommuntjänster Gertrud Sonesson Wessman, avdelningschef skolrestauranger Josefin Haugthon, nämndsekreterare Ewa Bertz (L) Justering Protokollet omfattar 95

338 338 Bihang 2016 Nr Översyn av den kommunala organisationen SN Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 6 april 2016 (STK ) ge en politisk styrgrupp i uppdrag att göra en översyn av delar av den kommunala organisationen. Kommunstyrelsen beslutade att översända ett förslag på remiss till ny organisation för stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden och övriga berörda verksamheter. Remissförslaget innebär bildandet av en vård- och omsorgsnämnd, en individ- och familjeomsorgsnämnd, en funktionsstödsnämnd, en arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd samt en gymnasienämnd. Vidare innebär remissförslaget att stadsområdesnämnderna Norr, Öster, Söder, Väster och Innerstaden, sociala resursnämnden samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden upphör. Förvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande. Servicenämnden föreslås ställa sig positiv till förslaget om översyn av den kommunala organisationen med följande kommentarer. Den nämnd som blir ansvarig för arbetsmarknadsfrågorna behöver ha fokus på individens behov samt ha kapacitet att lösa komplexa behov genom att samverkar med olika parter samt upprätta bra relationer med stat och näringsliv. Det behövs Malmö stads-övergripande modeller och på förhand definierade arbetssätt för arbetet med geografiska satsningar och demokratiutveckling. Slutligen föreslås nämnden lyfta vikten av att se över de kommungemensamma tjänsternas roll och därmed föreslå att utredningen om en kommungemensam stödfunktion för kost och utredningen om ett kommungemensamt kontaktcenter integreras i det slutgiltiga förslaget till organisationsförändring. Beslut Servicenämnden beslutar att skicka yttrande till kommunstyrelsen i enlighet med serviceförvaltningens förslag. Roland Nilsson (V) avstår från att rösta. Yrkanden Ewa Bertz (L) yrkar, med instämmande av Peter Samuelsson (L), avslag på serviceförvaltningens förslag. Beslutsgång Ordförande ställer serviceförvaltningens förslag och Ewa Bertzs (L) yrkande mot varandra och finner att nämnden bifaller serviceförvaltningens förslag. Särskilda yttranden, reservationer Roland Nilsson (V) meddelar att han avser komma in med ett särskilt yttrande, bilaga 3. Ewa Bertz (L) meddelar, med instämmande av Peter Samuelsson (L) att de avser komma in med en skriftlig reservation, bilaga 4.

339 Bihang 2016 Nr Beslutsunderlag Följebrev Översyn av den kommunala organisationen, STK G-Tjänsteskrivelse, ksau , Remissversion-Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter Särskilt yttrande Liberalerna Organisationsöversyn Remissversion- Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

340 340 Bihang 2016 Nr 158 ilaga 3 4 Särskilt yttrande - servicenämnden 30/ Ärende 07. Översyn av organisationen Vänsterpartiet anser att kommunens samlade verksamhet är underfinansierad vilket inte kommer att ändras av ny organisation. Uppföljning och styrning kommer snarare att försvåras genom det hastiga och ogenomtänkta sättet att göra de föreslagna förändringarna. Det finns emellertid både bra och dåliga delar i organisationsförslaget som vänsterpartiet kommer att lämna en samlad remiss på i september. Vi väljer därför att avstå ifrån att rösta på nämndens förslag till yttrande. Roland Nilsson(v)

341 Bihang 2016 Nr Reservation

342 342 Bihang 2016 Nr Remissvar - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamhet med koppling till berörda nämnders verksamhet (STK ) Kommunstyrelsen beslutade den 6 april 2016 att ge en politisk styrgrupp i uppdrag att se över och ta fram ett förslag om hur en handlingskraftig, effektiv och ändamålsenlig organisation inom den del av Malmö stads verksamhet som stadsområdesnämnderna samt sociala resursnämnden idag ansvarar för kan utformas. I november 2016 ska kommunfullmäktige besluta om en ny organisation. Detta remissvar syftar till att ge Liberalerna Malmös syn i ärendet. Uppdraget Under de senaste decennierna har en kraftig ökning skett av Malmös befolkning. Den snabba befolkningsökningen och den förändring som skett av befolkningens sammansättning ställer nya krav på den kommunala organisationens förmåga att förändras och anpassas till nya behov av och förväntningar på service och tjänster. Under den närmaste tioårsperioden kommer Malmös befolkning enligt prognosen att öka med cirka invånare till totalt cirka invånare år Nuvarande organisation är inte rustad för de nya utmaningarna. Liberalerna har varit kritiska sedan införandet år 1996 av stadsområden/stadsdelar, då det delar staden. Det har blivit än tydligare då det har visat att sig likvärdigheten i staden inte har upprätthållits. Delar som det finns anledning att uppmärksamma i en översyn är till exempel styrning och ett tydligt ansvar för utmaningar beträffande barns uppväxtvillkor; likvärdiga insatser, stöd och service; hemlöshet; försörjningsstöd; arbetsmiljö samt brukarens och medborgarens möjligheter till inflytande. För de områden av den kommunala organisationen som denna översyn i första hand berör innebär denna utveckling ett fortsatt högt tryck på de delar av organisationen som arbetar med frågor som handlar om Malmöbor i behov av socialt stöd men även Malmöbor som har behov av insatser för att nå egen försörjning. Syftet med översynen är att föreslå en ändamålsenlig, effektiv och handlingskraftig organisation som kan möta dessa framtida behov och krav.

343 Bihang 2016 Nr Förslag på ny organisation Ny nämndsorganisation Grundläggande för att barn och unga ska ges goda uppväxtvillkor är att föräldrarna har tillgång till bostad, arbete och en egen försörjning. För föräldrar som är arbetslösa och saknar egen försörjning är det av stor vikt att komma närmare arbetsmarknaden genom olika insatser, till exempel vuxenutbildning med fokus på arbete, praktik eller andra arbetsmarknadsinsatser. Genom att bilda en egen nämnd för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna med ett tydligt uppdrag skapas bättre förutsättningar för de som står utanför arbetsmarknaden att bli självförsörjande, vilket påverkar barns uppväxtvillkor på ett positivt sätt. Det är viktigt att tydligt koppla ekonomiskt bistånd till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna i den kommunala förvaltningen för att fokus ska ligga på insatser på att få individerna i arbete. Så har också gjort i städer som Helsingborg, Uppsala och Halmstad. De individer vars huvudsakliga problem är av ett annat slag än att de saknar arbete behövs ett utvecklat samarbete med de sociala nämnderna. Därför föreslår Liberalerna att man ska överföra ansvaret för ekonomiskt bistånd från föreslagna individoch familjeomsorgsnämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Därför är det viktigt att arbetsmarknad/vuxenskolan och ekonomiskt bidrag är tydligare sammankopplade. Främst för att säkerställa att individen att snabbare gå från bidragsberoende till eget arbete. Liberalerna anser att det är viktigt att näringslivsfrågor får en mer framträdande position i kommunens organisation. Malmö har under flera år tappat placeringar i Svenskt Näringslivs företagsrakning och ligger nu på plats 105, vilket är en försämring med 14 placeringar från föregående år. Enbart 35.7 procent av svarande företagare anser att företagsklimatet är bra i Malmö. Detta är en oacceptabelt låg nivå. Malmö stad måste bli bättre på företagsfrågor och med omorganisationen finns stora möjligheter att bli en bättre företagskommun.

344 344 Bihang 2016 Nr Det är först med en sådan organisation som kommer stärka Malmö stads anseende bland företagare. Vilket kommer på sikt att skapa arbetstillfällen och därmed minska bidragsberoendet bland Malmöborna. Barn och ungas uppväxtvillkor Liberalerna har även i samtalen varit drivande för att det i remissversionen skapas en separat gymnasienämnd och tillförande förvaltning. Dessa frågor skiljer sig i karaktären från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna vilka främst syftar till att förbättra för näringslivet och till att få ut arbetslösa eller nyanlända Malmöbor i arbete och förbättra de senares etablering i samhället. Gymnasiefrågorna syftar däremot till att ge alla unga en god utbildning. Därför ställer sig Liberalerna bakom att en separat gymnasienämnd och en gymnasieförvaltning skapas. Sammanhållet grepp för att möta hemlöshet Vidare anser Liberalerna att det är viktigt att ansvaret för hemlöshet och EU-medborgare blir tydligt och att det finns plattformar för samarbetet. Det är inte acceptabelt att som tidigare många nämnder har ett visst ansvar för frågan. Bättre koordinering måste komma fram. Därför förväntar sig Liberalerna att koordinering av hemlöshet och EU-medborgare blir bättre genom tydligare samarbete mellan förvaltningar och andra involverade aktörer. Det finns även ett viktigt förebyggande arbete i den budgetrådgivning som ges och som borde koordineras bättre med övrigt arbete inom det sociala området. Budgetrådgivningen ligger idag organisatoriskt under miljöförvaltningen. Malmöbor som kommer till budrådgivningen har klart övervägande ett arbete men klarar inte av att få ekonomin att gå ihop. Det är en målgrupp som riskerar att hamna i ett behov av försörjningsstöd i framtiden. Därför är detta ett viktigt förebyggande arbete. Därför föreslår Liberalerna att budgetrådgivningen organiseras under nämnd där man kan stärka stödet för Malmöbornas livssituation. Det kan till exempel vara fastighetskontoret eller Individ- och familjeomsorgsnämnden. Medborgarinflytande och kunskapsalliansernas möjligheter Liberalerna har även i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att Malmö stad ska stärka medborgarinflytandet och ha en öppen demokrati, bland annat genom att ha öppna nämndssammanträden (självklart med undantag vid behandling av sekretessärenden). Det är positivt att remissen lyfter att man ska pröva nya metoder för att öka medborgarinflytandet och vi ser detta som en bekräftelse av vårt förslag. Liberalerna Malmös styrelse,

345 Bihang 2016 Nr Särskilt yttrande - servicenämnden 30/ Ärende 07. Översyn av organisationen Vänsterpartiet anser att kommunens samlade verksamhet är underfinansierad vilket inte kommer att ändras av ny organisation. Uppföljning och styrning kommer snarare att försvåras genom det hastiga och ogenomtänkta sättet att göra de föreslagna förändringarna. Det finns emellertid både bra och dåliga delar i organisationsförslaget som vänsterpartiet kommer att lämna en samlad remiss på i september. Vi väljer därför att avstå ifrån att rösta på nämndens förslag till yttrande. Roland Nilsson(v)

346 346 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stad Miljönämnden Yttrande 1 (10) Datum Adress Bergsgatan 17 Diarienummer 270: Kommunfullmäktige Yttrande över översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet (STK ) STK Miljönämnden beslutar att lämna följande yttrande: Sammanfattning Miljönämnden bedömer att förslaget till ny nämndsorganisation är ändamålsenlig utifrån behovet att samordna och likställa de verksamheter som framförallt stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden hittills ansvarat för. Organisationsöversynen ger konsekvenser för miljönämndens uppdrag att processleda, stödja och samordna kommunens miljöarbete för en hållbar utveckling vad gäller de lokala processerna. Det som behöver fördjupas och utvecklas i den fortsatta processen, är hur de lokala utvecklingsprocesserna och geografiska satsningarna ska bedrivas. Remissversionen poängterar arbetet med ett socialt hållbart Malmö och miljönämnden vill understryka att ett hållbart Malmö stärks utifrån alla tre hållbarhetsdimensionerna; sociala, ekonomiska och ekologiska. Nämnden framför även ytterligare synpunkter och förslag att beakta i det fortsatta arbetet med organisationsöversynen. I yttrandet beskriver nämnden budget- och hyresrådgivarnas uppdrag då dessa nämns i remissversionen. Yttrande Miljönämnden gör bedömningen att förslaget till ny nämndsorganisation är ändamålsenlig och logisk utifrån behovet att samordna och likställa de verksamheter som framförallt stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden hittills ansvarat för. Nya organisationsförslaget ska leda till bland annat likabehandling av medborgarna och möjlighet att varje nämnd får helhetsbild om utbud och efterfrågan och mer fokus på strategiskt viktiga frågor. I föreliggande remissversion beskrivs (sid 15) även att facknämnder gör att verksamheterna kan fokusera på frågor inom sitt eget verksamhetsområde, samtidigt som möjligheten försvinner att omdisponera medel mellan olika områden som tidigare. Det sistnämnda ses som en fördel, med hänvisning till att verksamheter med underskott är de som ska effektiviseras.

347 Bihang 2016 Nr (10) Miljönämnden menar att oavsett beslut om organisation, så måste Malmö stad bli bättre på att snabbt och med kraft kunna agera i en föränderlig omvärld. Ett organisationsförslag måste även kompletteras med förslag på arbets- och förhållningssätt. Rigida organisationsstrukturer skapar oftast strukturella hinder i form av separat ekonomi, resurser, egenintresse och inlåsningseffekter som förhindrar samverkan och nytänkande. Komplexa samhällsutmaningar kräver många gränsöverskridande samarbeten mellan olika nämnder, och med aktörer utanför Malmö stad, vilket framgår av remissförslaget (sid 18). Det är viktigt att kommunen har förståelse för framtida underskott, orsakade av omdisponeringar, överföringar av kommunbidrag som i slutändan möjliggjort ett gott samarbete mellan nämnderna och som gynnar medborgaren. Ekonomiska effektiviseringar på grund av underskott kan uppfattas som motsägelsefullt i förhållande till detta. Det finns för- och nackdelar med både centralisering och decentralisering. Målen med en decentraliserad politisk organisation är att skapa ökad transparens och tillgänglighet till beslutsfattarna på lokal nivå, och att driva och utveckla verksamheten på ett sätt som svarar till de lokala behoven och utmaningarna. Dock kan konsekvensen bli att principen om likabehandling sätts ur spel och att medborgarna får olika kvalitet på service och utbud, beroende på vilken stadsdel de tillhör. I en centralstyrd organisation riskerar man i gengäld att förlora förståelse för lokala förutsättningar och behov. Inte sällan hamnar man också i en stuprörsmodell där samarbetsmöjligheterna minskar och helhetssynen på både stadsutveckling och medborgare begränsas. I alla organisationer finns risk för stuprörstänkande, så även i detta förslag, även om den interna samverkan förstärks inom de enheter som tillhör samma facknämnd. Det är viktigt med ledarskap som arbetar aktivt med organisationskultur. Cheferna inom alla led ska ha helhetsperspektiv och odla tvärsektoriella samverkansprocesser som leder till konkreta och samordnade aktioner. Samverkansarbete behöver säkras genom tydliga uppdrag, mandat, skarpa mål, tydliggöranden i reglementen och uppföljning. Miljönämnden håller med vad som anförs i stycket om samverkan (sid 18) om att en organisations framgång inte enbart hänger samman med dess uppbyggnad och struktur, utan också bland annat om hur dess kultur, roller, rum och procedurer knyts samman i arbetet med att utveckla ledningen och organisationen. I remissversionen (sid 30) föreslås en projektorganisation för vissa av frågor som berör områdesutveckling. Nämnden vill framföra att samverkan och samarbete över gränserna för stadens stora utmaningar behöver underlättas och inte försvåras genom opraktiska och utdragna processer där förvaltningarna inte hinner ansöka om till exempel EU-bidrag eller andra bidrag inom utsatt tid. Om frågeställning 1 gällande arbetsmarknads- och försörjningsstödsfrågornas placering i den nya organisationen Försörjningsfrågorna och kommunens arbetsmarknadsinsatser har mycket gemensamt och bör därför ha samma organisationstillhörighet. Miljönämndens uppfattning är att dessa frågor ska tillhöra samma nämnd (individ- och familjeomsorg samt arbetsmarknad). Detta för ett helhetsperspektiv, ett starkt inslag av medborgardialog och en god relation med civilsamhället. Den enskildes engagemang i civilsamhället kan vara arbetsförberedande och leda till en uppbyggnad av nätverk och kontakter

348 348 Bihang 2016 Nr (10) som ofta är avgörande i arbetssökandet. Lika viktigt är att koppla dessa frågor till stadens näringslivsutveckling. Därför krävs här en tvärsektoriell samverkan mellan olika nämnder för att få fler Malmöbor i arbete. I samband med organisationsöversynen finns det möjligheter för kommunen att testa och utveckla sociala investeringar och sociala innovationer (exempel på detta är sociala klausuler i samband med kommunens upphandlingar och Yalla trappan). Det är ytterst viktigt att bryta isoleringen och utanförskapet även för den enskilde som aldrig blir självförsörjande av olika skäl. Utanförskap och passivitet kan leda till psykisk ohälsa som påverkar hela samhället på ett negativt sätt. Kommunen, arbetsförmedlingen, ideella sektorn, civilsamhället, utbildningssektorn och näringslivet behöver tillsammans hjälpas åt för att skapa möjligheter. Det är i sådana lägen som kunskapsallianser skapas och ur det föds nya idéer. I remissversionen (sid 12) nämns att det pågår ett arbete med framtagning av en lokal överenskommelse med idéburen sektor som skapar förutsättningar för att ytterligare utveckla samverkan med civilsamhället. Detta tycker miljönämnden är en viktig pusselbit i samverkansfrågan som behöver prioriteras och påskyndas. Nämndens bedömning är att vuxenutbildningsnämnden bör vara en egen nämnd precis som gymnasienämnden. Dock är det avgörande för Malmö stads näringslivsutveckling att arbetskraftsbehovet matchar arbetskraftens kompetens och vise versa. Detta kräver fördjupad och förbättrad dialog och samverkan mellan utbildningssektorer på alla nivåer. Skolorna behöver utifrån näringslivsutvecklingen uppdatera sina kurs- och utbildningsprogram som möter framtidens kompetens behov. Kommunen har en ung och lojal befolkning som väljer att stanna kvar i staden och många företag väljer att etablera sin verksamhet här, vilket banar väg för goda möjligheter för framtiden. Malmö stad nämns i olika sammanhang, både nationellet och internationellt för sitt hållbarhetsarbete och många framtida yrken finns inom denna gröna bransch. Här gäller det för kommunen att stimulera och locka fler gröna företag som utvecklar hållbara tjänster och produkter till staden. Om frågeställning 2 och 3 gällande ansvarsfrågan för geografiska satsningar och preventiva arbetet för områdesutveckling Här finns det goda möjligheter för innovativa strukturlösningar som stödjer utvecklingen av en hållbar stad. Den tolkning som miljönämnden gör är att alla nämnder ska ta moraliskt ansvar för lokal områdesutveckling men detta bäddar för att ingen tar ansvar om det inte framgår tydligt i reglemente, uppdrag eller på annat sätt. Det som är avgörande för Malmö stads organisation är att inte enbart efterfråga erfarna ledare och medarbete utan även efterfråga modiga och kreativa personer som gillar att utveckla nya processer för att uppnå framgång i ovanstående frågor. Enligt Malmökommissionens rapport krävs idag en ny typ av ledarskap och holistisk styrning samt ett kritiskt förhållningssätt till traditionell hantering av samhällsproblem. Idag kan mål nås snabbare och resurser sparas genom tvärsektoriella, eller transdisciplinära samarbeten inom kommunen, mellan administrativa nivåer och mellan offentliga institutioner, näringsliv och civilsamhälle. Med denna insikt är det inte längre acceptabelt att agera utifrån perspektiv eller med metoder som i sin uppkomst präglades av begränsningar i form av stuprörstänkande. På senaste tiden har det funnits trender att samordna och centralisera vissa frågor och processer. Detta remissförslag handlar också om en traditionell centralisering som har sina för- och nackdelar, därför är det av vikt att Malmö stads organisation inte blir tungrodd och byråkratisk. Nämnden är övertygad om att det behövs någon typ av medborgarkontor eller områdesutvecklingskontor i alla geografiska områden. Detta för att behålla förtroendet som stadsområdena har byggt upp tillsammans med alla andra aktörer. I remissversionen nämns några olika lyckade satsningar och pågående

349 Bihang 2016 Nr (10) projekt och aktiviteter som ska gynna området på längre sikt. Dessa aktiviteter måste få en hemvist i samband med att den nya organisationen träder i kraft då det annars finns risk att satsningarna tappar fart och engagemang. Staden behöver genomföra geografiska satsningar och lokal områdesutveckling i nära dialog med områdesborna för att åstadkomma trygghet, delaktighet och attraktivitet i området. Detta kan locka fler Malmöbor att besöka områden. Dessa lokala mötesplatser skapar stolthet och förtroende samt främjar medborgarnas kontakt med kommunen och andra aktörer. Det är avgörande att medarbetarna som arbetar med områdesutveckling har lokal kännedom, genuint intresse och engagemang för närområdet och att medarbetarna på ett inkluderande sätt fångar upp medborgarens idéer. En annan viktig funktion med dessa mötesplatser är medborgarnas tillgång till politiska och demokratiska processer och arenor, det vill säga närdemokrati. Här redovisas kort Malmökommissionens rekommendation (sid 129); 8kommissionen_slutrapport_2014.pdf) Delaktighet och inflytande i samhället är en av folkhälsans mest grundläggande förutsättningar, och utgör också det första av de elva nationella folkhälsomålområdena. Ett demokratiskt samhälle förutsätter att medborgarna känner sig delaktiga och ges reella möjligheter att påverka sina liv Ett hållbart samhälle, sett ur hållbarhetens tre aspekter, är i sin tur inte möjligt utan en stabil demokratisk grund. När individer och grupper upplever att de saknar möjlighet att påverka sina egna livsvillkor och utvecklingen av samhället i stort, uppstår en känsla av utanförskap och maktlöshet. Dessa faktorer bidrar i sin tur till negativa hälsoutfall. Det finns också ett samband mellan lågt demokratiskt deltagande och sämre självskattad hälsa I remissversionen under stadsområdenas områdesutveckling (sid 29) nämns det att frågor av projektkaraktär förs över till den nämnd som vid sidan om stadsområdena har haft det mest omfattande ansvaret. Geografiska satsningar och lokal områdesutveckling berör miljönämndens uppdrag och projekt i högsta grad. Det är viktigt att nämnden har naturliga samarbetspartner, inom både EUs regionala utvecklingsfond, ERUF, EU-projekt och andra pågående initiativ. Miljönämnden har haft och har pågående utvecklingsprojekt tillsammans med andra kollegor i olika geografiska områden i Malmö. För nämndens del är det viktigt med en tydlig organisation och arbetsprocess för att kunna fortsätta arbetet med områdesutveckling på ett lättrörligt och likvärdigt vis. Organisationsöversynen kommer med stor sannolikhet att påverka miljönämndens arbete med att stödja lokala processer för hållbarhetsarbete. Enligt miljönämndens reglemente (2 ) ansvarar nämnden idag för strategiskt och långsiktigt miljöarbete och ska processleda, stödja och samordna kommunens miljöarbete för en hållbar utveckling. Med anledning av ovanstående bör övervägas att miljönämnden därutöver får ett tydligt uppdrag att samordna och stödja det lokala arbetet med Agenda 2030 i Malmö. Rent historiskt har Agenda 21-arbetet varit en grundläggande del i miljönämndens uppdrag att i nära samarbete med stadsdelarna och sedermera stadsområdena arbeta med lokalt miljö- och hållbarhetsarbetet. Oftast har dessa insatser finansierats av externa medel av olika slag och från olika finansiärer. Ett exempel på detta är Jämställda platser i Lindängen, Kroksbäck och Nydala. I remissversionen anges att det är viktigt att arbetet med ett socialt hållbart Malmö stärks. Nämnden vill understryka att ett hållbart Malmö måste stärkas utifrån alla tre hållbar-

350 350 Bihang 2016 Nr 158 hetsdimensioner. Sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter hänger intimt samman och staden når inte ett socialt hållbart Malmö om de andra parametrarna prioriteras bort. När det nu formas en ny organisation behöver det säkerställas att lokalt arbete för hållbar utveckling inom dessa dimensioner kan fortsätta i hela Malmö. 5 (10) En utveckling av miljönämnden till en miljö- och hållbarhetsnämnd kan vara ett alternativ för en starkare bas i stödjandet av lokala processer, i nära samverkan och partnerskap med olika aktörer. Miljönämnden har de verktyg och den kompetens som behövs, och är en av de mindre förvaltningarna i Malmö stad med kapacitet att -+utreda en utökning av miljönämndens uppdrag i detta avseende och om samtidig namnändring till miljö- och hållbarhetsnämnden. Budget- och skuldrådgivning I remissversionen (sid 9, 10) nämns budget- och hyresrådgivning i samband med hemlöshetsfrågan, vilket ger anledning till nedanstående förklaring av uppdrag och organisationstillhörighet. Uppdrag Det har varit tvingande för kommuner att tillhandhålla budget- och skuldrådgivning (BUS) sedan skuldsaneringslagen Nya skuldsaneringslagen som träder kraft 1 november 2016 medför att BUS regleras i socialtjänstlagen. I samband med denna förändring får Inspektionen för vård och omsorg (IVO), tillsynsansvaret för verksamheten. Budget- och skuldrådgivningen har legat hos miljöförvaltningen dels på grund miljönämndens arbete med hållbarhetsdimensionerna (ekonomiska aspekten) men huvudsakligen på grund av den lättillgängliga och neutrala platsen för den rådsökande. Verksamheten har öppen mottagning varje onsdag och Malmö är en av de få kommuner i landet som har en kort väntetid. Rådgivningens korta väntetid på grund av den öppna mottagningen och platsens neutralitet nämns i olika sammanhang som ett gott exempel. Flera kommuner följer Malmömodellen gällande den neutrala placeringen av BUS-verksamheten. Detta för att många medborgare drar sig för att söka hjälp på grund av skam- och skuldkänslor. Det är inte ovanligt att många av besökarna aldrig haft kontakt med socialtjänsten tidigare då huvudparten är löntagare eller har sjukersättning. Merparten av besökarna är överskuldsatta och de vanligaste anledningarna till detta är separation, dödsfall, sjukdom eller arbetslöshet. Budget- och skuldrådgivningen erbjuder hjälp, bland annat med att ansöka om skuldsanering. En del klienter har fått stöd och rådgivning i 8-10 år av samma handläggare. Det krävs kontinuitet och helhetsperspektiv av verksamheten då den tar emot ca 2000 besökare varje år. Med överskuldsättning där den enskilde inte kan ta sig ur skuldsituationen av egen kraft följer andra problem som psykisk och fysisk ohälsa som i sin tur även har andra negativa följder för familjen och samhället. Placering I remissversionen sid 9 under rubriken Sammanhållet grepp för att möta hemlöshet nämns att miljönämnden ansvarar för förebyggande hemlöshetsarbete genom budgetrådgivning vilket inte stämmer enligt ovanstående beskrivning av uppdraget. Naturligtvis finns det olika negativa konsekvenser av överskuldsättning, och hemlöshet kan vara en sådan konsekvens, dock arbetar inte budgetrådgivarna med hemlöshetsfrågan utan med personer som är skuldsatta och

351 Bihang 2016 Nr behöver skuldsanering. 6 (10) Budgetrådgivarna är nöjda med sin fysiska och centrala placering, här finns tillgång till egna kontor på gatuplan och fungerande reception. Det som saknas enligt medarbetarna är en naturlig och daglig kontakt med samarbetspartner som arbetar med snarlika målgrupper. Exempel på sådana är kommunövergripande verksamheter som personliga ombud, missbruksbehandling (spel- och kemiskt missbruk), överförmyndare, familjerättsbyrån, etcetera. Många av dessa verksamheter ska enligt remissversionen tillhöra individ- och familjeomsorgsnämnden IOF, därför har det framkommit önskemål från medarbetarna om att tillhöra denna nämnd. BUS har ett nyinrättat nätverk med personliga ombud och socialsekreterare för erfarenhetsutbyte men detta ersätter, enligt medarbetarna inte den dagliga kontakten med kollegor inom IOF. Medarbetarna menar att de interna utbildningar som anordnas av miljöförvaltningen oftast inte är relevanta för handläggarna eller deras klienter, vilket IOF skulle kunna erbjuda. Vid eventuell flytt till IOF-organisationen, behöver vissa grundläggande behov uppfyllas: 1. Eget kontor för kundbesök på grund av sekretess. 2. Handläggarna (4 st) behöver sitta samlade på en plats för att kunna handleda och dra nytta av varandras kompetens. 3. Tillgång till en fungerande reception för en god kundmottagning och säkerhet. 4. Lokalen behöver ligga centralt och på neutralt läge ur tillgänglighetsaspekt och kontoren ska helst vara på bottenplan för att underlätta för funktionshindrade. Dessa grundläggande behov poängteras i Konsumentverkets senaste rapport (2015:8) Med väntan växer skulden En fördjupad studie av den kommunala budget- och skuldrådgivningen : Utformning av verksamheten har stor betydelse utifrån flera aspekter, inte minst för att de rådsökande ska söka sig till rådgivningen och för att minska känslan av skam och utsatthet som är ett framträdande kännetecken hos de rådsökande. Faktorer som lyfts som särskilt viktiga är verksamhetens placering, tillgänglighet, att kunna vara anonym i förhållande till andra liksom att personalen har tystnadsplikt. När det gäller lokalisering framhålls att den ska vara lätt att nå och ha ett tillgängligt och centralt läge på en neutral plats. I remissversionen nämns (sid 10) att BUS i samband vid eventuell etablering av kontaktcenter skulle kunna placeras där. I sådana fall ska de ovannämnda grundläggande behoven uppfyllas. Budgetrådgivarna är experter inom sitt område och kan inte sitta i frontdesk för att besvara andra samhällsfrågor. Hyresrådgivning Uppdrag Hyresrådgivningen startades 1996 för att lämna stöd till Malmöbor, motverka avhysning, förebygga hemlöshet och andra hyresjuridiska problem i relationen till boendet. Detta arbete sker idag i samverkan med till exempel andra verksamheter och stadens hyresvärdar och bostadsrättsföreningar. Besökare till hyresrådgivningen är främst personer med egen försörj-

352 352 Bihang 2016 Nr 158 ning som inte har haft någon tidigare kontakt med socialtjänsten. I statistiken skiljer staden mellan social och strukturell hemlöshet. Till skillnad från social hemlöshet som beror på exempelvis missbruksproblematik eller psykisk ohälsa handlar den strukturella hemlösheten om bostadsbrist och låga inkomster. I Malmö är det den strukturella hemlösheten som ökar mest enligt Malmö stads kartläggning och det är främst denna grupp som hyresrådgivningen arbetar med. Fokus i rådgivningen är att lämna stöd till Malmöbor som riskerar att förlora ett boende de redan har. Rådgivningen är ofta inriktad på förhandlingslösningar med fastighetsägare och att tillsammans med besökaren ta fram strategier för kvarboende. Ett viktigt inslag i rådgivningen är att reda ut privatekonomin för att kunna säkerställa hyresbetalning men även att lämna hyresjuridisk information och processvägledning gällande rättigheter och skyldigheter kopplade till boendet. 7 (10) Hyresrådgivningen arbetar såväl direkt med Malmöbor som förebyggande och strategiskt med att motverka hemlöshet. Hemlöshet leder till stor otrygghet för den enskilde. Det är svårt att hantera jobb eller studier utan en fast punkt i tillvaron. Den som en gång blivit vräkt har mycket lång väg tillbaka till ett eget boende. Utöver den enskildes utsatthet leder hemlöshet till stora kostnader för samhället. Hyresrådgivningens förebyggande arbete är en viktig arbetsuppgift, informationsmöten/föreläsningar genomförs årligen varav är riktade direkt till socialsekreterarna i staden. Resterande föreläsningar riktar sig mot avgångsklasser i gymnasiet, ett koncept särskilt anpassat till ungdomar med fokus på ekonomiska och juridiska skyldigheter och rättigheter kopplat till att bli myndig och hitta och behålla ett eget boende. En annan viktig målgrupp för föreläsningarna är personer som deltar i olika arbetsmarknadsprojekt och nyanlända Malmöbor genom till exempel SFI- klasser. Gränsöverskridande samarbete sker med fastighetskontoret och lägenhetsenheten i samband med utbildningar riktad till nyanställd personal inom socialtjänsten. Utöver utbildningar sammankallar hyresrådgivningen två nätverk; hyresrådgivningens referensgrupp och ett nätverk bestående av socialtjänstpersonal som arbetar vräkningsförebyggande på stadsområdena. Syftet med referensgruppen är ökad samverkan mellan parter med påverkan på bostadsmarknaden och Malmöbornas tillträde till denna. I referensgruppen deltar såväl fastighetsägare som civilsamhället och företrädare för psykiatri och socialtjänst. Samarbete sker även med miljöförvaltningens bostadstillsynsenhet, konsumentrådgivningen och budgetoch skuldrådgivningen. Hyresrådgivaren deltar i stadens olika processer som direkt och indirekt motverkar hemlöshet. En sådan pågående process är arbetet med aktualitetsförklaringen av översiktsplanen. I remissversionen (sid 12) beskrivs vikten av medborgarinflytande och kunskapsallianser och vidare fastställs att civilsamhället är en mycket viktig part i utvecklingen av Malmö. Detta är också något som hyresrådgivaren har medverkat i sedan 2013, genom RådRum, ett utvecklingsprojekt med fokus på rådgivning till nyanlända. RådRums rådgivning är ett komplement till den offentliga service som erbjuds och verksamheten bemannas av frivilliga rådgivare, till hälften nyanlända och resterande från majoritetssamhället. RådRum ökar nyanländas förutsättningar att tillvarata sina rättigheter och skyldigheter och ökar nyanländas tillträde till samhällets institutioner. Den utbildning och erfarenhet som frivilligrådgivare har erhållit un-

353 Bihang 2016 Nr 158 der projekttiden har visat sig vara värdefull och meriterande på arbetsmarknaden. I juni 2016 beviljades EU-fonden AMIF (Migrationsverket) en ansökan om fortsättning av RådRumprojektet, där 50% av hyresrådgivarens arbetstid skall avsättas fram till juni Projektet utvecklas i sann kunskapsallians mellan Malmö stad, Hållbar utveckling Skåne, Sensus, Region Skåne, Malmö högskola, Individuell människohjälp och inte minst civilsamhället. Hyresrådgivaren har även en inskriven aktivitet i det stora ERUF-projektet som kommer igång i september (10) 353 Placering I remissversionen (sid 9) under rubriken Sammanhållet grepp för att möta hemlöshet nämns att miljönämnden ansvarar för förebyggande hemlöshetsarbete genom hyresrådgivning vilket stämmer delvis gällande just den strukturella hemlösheten. Hyresrådgivningen har sedan 1996 organiserats under miljönämnden. Placeringen på Bergsgatan 17 är central och lättillgänglig för Malmöborna. En styrka i placeringen är att miljöförvaltningen uppfattas av malmöbon som en neutral plats och detta sänker trösklarna för rådgivning. Hyresrådgivning har öppen mottagning varje onsdag och det är korta väntetider, vilket behövs i hyresjuridiska processer som ofta är tidsutsatta. En annan viktigt aspekt för placeringen är miljöförvaltningens projektvana och de stödfunktioner som finns kopplade till projektarbetet. Ett samlat grepp kring hemlöshetsfrågan är nödvändigt för bland annat för ett ökat stöd och likvärdig service till Malmöborna. Det utredningsarbete avseende en kommungemensam bostadsrådginvig som påbörjats av staden blir intressant i detta sammanhang. Många av de frågor som hyresrådgivaren arbetar med idag skulle kunna få naturlig plats i denna organisation. Remissversionens förslag (sid 30) att ansvaret för boende och bostäder samlas till den tekniska nämnden genom ett tydligare ansvar för att anskaffa boenden och bostäder av både tillfällig och permanent karaktär. Miljönämnden har inga synpunkter på frågans hemvist mer än att det är ytterst viktigt att hela hemlöshetsfrågan (bostadspolitiska och socialpoliska) bör tillhöra samma organisation för att skapa en helhetsbild av behov och resurs. Nämndens uppfattning är att boendesociala frågor rent traditionellt tillhör socialtjänstens atmosfär, detta är dock ett innovativt sätt att bryta den konventionella kommunala organiseringen som Göteborg har gjort enligt remissversionen (sid 22). Det behövs nya sätt att få in de sociala frågorna i byggprocesserna. Vid eventuell flytt av hyresrådgivaren till fastighetskontoret, blir placering i rätt enhet viktig eftersom hyresrådgivare idag har en stödjande funktion och representerar hyresgästen samtidigt som fastighetskontoret genom lägenhetsenheten för en del Malmöbor, har en roll som representerar fastighetsägaren. Vid eventuellt flytt till annan facknämnd behöver vissa grundläggande behov uppfyllas: 1. Ett eget kontor för kundbesök på grund av personlig integritet. 2. Tillgång till en fungerande reception för en god kundmottagning och säkerhetsaspekter 3. Lokalen behöver ligga centralt på neutralt läge ur tillgänglighetsaspekt och kontoren ska helst vara på bottenplan för att underlätta för funktionshindrade. 4. För den projektorienterade delen av hyresrådgivningen är det viktigt med organisatorisk beredskap och acceptans av att bedriva utvecklingsprojekt och sektorstorsövergripande nätverk

354 354 Bihang 2016 Nr (10) I remissversionen nämns (sid 10) att hyresrådgivning i samband vid eventuell etablering av kontaktcenter skulle kunna placeras där. I sådana fall ska de ovan nämnda grundläggande behoven uppfyllas. Hyresrådgivaren är expert inom sitt område och kan inte sitta i frontdesk för att besvara andra samhällsfrågor. Övriga synpunkter Miljönämnden ser positivt på omorganisationen. Dock är det viktigt att beakta att vissa facknämnder i samband med ny organisation, oundvikligen blir stora med många medarbetare som har olika befattningar eller uppdrag. Precis som remissversionen lyfter (sid 5) så ska den nya organisationen stärka personalpolitiken och en god arbetsmiljö med syfte att minska sjukfrånvaro och personalomsättning. För att kunna uppnå detta är det av vikt med små enheter samt tillgängliga och närvarande chefer som har gott samarbete med varandra och med de fackliga organisationerna. Senaste tidens personalomsättning inom skolorna, vårdoch omsorgen och socialtjänsten riskerar att försämra välfärden för kommuninvånarna och Malmö stads varumärke som arbetsgivare. Det är därför viktigt att all rekrytering följer Malmö stads värdegrund och är fri från all diskrimring. Nämnden instämmer med remissförslaget (sid 8) att alla nämnder oavsett uppdrag ska ha barns och ungas perspektiv för att skapa goda uppväxtvillkor. De senaste rapporterna visar en ökning av fattigdomen i Malmö och det är många barnfamiljer som är drabbade. Gällande handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten hos barn bör det bildas en enhet under rätt facknämnd som arbetar endast med denna fråga och har ett skarpt och tydligt uppdrag gällande tvärsektoriell samverkan med andra nämnder. Stadskontorets senaste rapport om kartläggning av arbetet med barnrättsperspektivet i Malmö stad bör beaktas i det fortsatta organisationsöversynsarbetet. Nämnden poängterar precis som i remissförslaget (sid 13) att respektive nämnd ska ha en god brukar- och medborgardialog för att höja kundbemötandet. Dessa nya nämnder ska förenkla medborgarens kommunala kontaktytor genom olika insatser, såsom fungerande reception/kunddisk, och e-tjänster. I remissversionen (sid 20) beskrivs vikten av digitalisering för att bland annat utveckla och effektivera verksamheter som möter Malmöbornas krav på bland annat service. För att Malmö stads gemensamma IT-plattform fullt ut ska facilitera digitaliseringen, krävs att adekvat integrationsförmåga finns. Goda förutsättningar för stadens system att kunna kommunicera med varandra är viktigt för att staden ska bedriva ett framgångrikt digitaliseringsarbete. Miljönämnden ser även ett behov av resurser centralt på stadskontoret och ute på förvaltningarna som på heltid arbetar med digitalisering. Nämnden ser dessa resurser som en framgångsfaktor för att kunna koordinera det gränsöverskridande digitaliseringsarbetet. Stadskontoret behöver ta ett större och mer aktivt ansvar för digitaliseringsarbetet. Utvecklingen kommer behöva göras förvaltningsnära men där stadskontoret fungerar som möjliggörare och stöd till förvaltningarna. Barnkonventionen har beaktats vid handläggningen av detta ärende på följande sätt: i remissversionen betonas barnperspektivet på flera ställen och alla nämnder uppmanas att arbeta med frågan. Utan trygga och friska barn i en stad växer segregationen och med växande levnadsklyftor i samhället skapas oro som lockar färre företag och bosättare. Malmö är i

355 Bihang 2016 Nr 158 stort behov av skatteintäkter för att erbjuda en god välfärd såsom barnomsorg för sina kommuninvånare. 10 (10) 355 Förslaget har utarbetats av avdelningschef Nasrin Bigdelou. Samråd har skett med Kerstin Åkerwall, samtliga avdelningschefer samt stadsjuristen Andrea Hjärne Dalhammar. Ordförande Carina Svensson Nämndsekreterare Eva Kristiansson Reservationer och särskilda yttranden Magnus Hulthe Andersson (L) lämnar en skriftlig reservation. Håkan Ask (SD) med instämmande av Håkan Andersson (SD) reserverar sig muntligt till förmån för Magnus Hulthe Anderssons (L) yrkande.

356 356 Bihang 2016 Nr 158 Reservation Miljönämnden Ärende: Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet Nr: 270: Kommunstyrelsen beslutade den 6 april 2016 att ge en politisk styrgrupp i uppdrag att se över och ta fram ett förslag om hur en handlingskraftig, effektiv och ändamålsenlig organisation inom den del av Malmö stads verksamhet som stadsområdesnämnderna samt sociala resursnämnden idag ansvarar för kan utformas. I november 2016 ska kommunfullmäktige besluta om en ny organisation. Under de senaste decennierna har en kraftig ökning skett av Malmös befolkning. Den snabba befolkningsökningen och den förändring som skett av befolkningens sammansättning ställer nya krav på den kommunala organisationens förmåga att förändras och anpassas till nya behov av och förväntningar på service och tjänster. Under den närmaste tioårsperioden kommer Malmös befolkning enligt prognosen att öka med cirka invånare till totalt cirka invånare år Nuvarande organisation är inte rustad för de nya utmaningarna. Liberalerna har varit kritiska sedan införandet år 1996 av stadsområden/stadsdelar, då det delar staden. Det har blivit än tydligare då det har visat att sig likvärdigheten i staden inte har upprätthållits. Delar som det finns anledning att uppmärksamma i en översyn är till exempel styrning och ett tydligt ansvar för utmaningar beträffande barns uppväxtvillkor; likvärdiga insatser, stöd och service; hemlöshet; försörjningsstöd; arbetsmiljö samt brukarens och medborgarens möjligheter till inflytande. Genom att bilda en egen nämnd för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna med ett tydligt uppdrag skapas bättre förutsättningar för de som står utanför arbetsmarknaden att bli självförsörjande, vilket påverkar barns uppväxtvillkor på ett positivt sätt. Det är viktigt att tydligt koppla ekonomiskt bistånd till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna i den kommunala förvaltningen för att fokus ska ligga på insatser på att få individerna i arbete. Det finns även ett viktigt förebyggande arbete i den budgetrådgivning som ges och som borde koordineras bättre med övrigt arbete inom det sociala området. Budgetrådgivningen ligger idag organisatoriskt under miljöförvaltningen. Malmöbor som kommer till budrådgivningen har klart övervägande ett arbete men klarar inte av att få ekonomin att gå ihop. Det är en målgrupp som riskerar att hamna i ett behov av försörjningsstöd i framtiden. Därför är detta ett viktigt förebyggande arbete. Därför är Liberalerna positiva till att budgetrådgivningen organiseras under nämnd där man kan stärka stödet för Malmöbornas livssituation. Det kan bland annat vara Individ- och familjeomsorgsnämnden.

357 Bihang 2016 Nr Generellt i tjänsteskrivelsen som Miljönämnden tagit beslut har man landat ganska rätt när det gäller hur den bästa styrningen av Malmö stad kommer vara för medborgarna, personal och den kommunala servicen. Men vi noterar att man har landat fel när det gäller förslaget till egen nämnd, och därmed förvaltning, för vuxenutbildning. Då vi yrkade att detta stycke skulle strykas men fick inte gehör av nämnden, avger vi denna reservation. Malmö Magnus Hulthe Andersson (L) Med instämmande av Malin Sennevall (L)

358 358 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stad Stadsbyggnadsnämnden 1 (8) Datum Adress August Palms plats 1 Diarienummer SBN Yttrande Till Kommunfullmäktige Remiss angående översyn av den kommunala organisationen. STK Stadsbyggnadsnämnden föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Stadsbyggnadsnämnden gör bedömningen att förslaget till ny nämndsorganisation på ett ändamålsenligt sätt svarar upp mot behov av att samla och likrikta delar av de verksamheter som stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden hittills ansvarat för. Då förslaget innebär centralisering blir det, enligt stadsbyggnadsnämndens uppfattning, viktigt att i det fortsatta arbetet med omorganisationen särskilt fokusera på hur lokalt utvecklingsarbete på tvärs organisationen fortsättningsvis ska bedrivas. Rollfördelning och ansvarsfrågor kring arbete mot hemlöshet behöver förtydligas i den nya organisationen. Yttrande Bakgrund Kommunstyrelsen gav den 6 april 2016 en politisk styrgrupp i uppdrag att ta fram förslag till en handlingskraftig, effektiv och ändamålsenlig organisation inom den del av Malmö stads verksamhet som stadsområdesnämnderna samt sociala resursnämnden idag ansvarar för. Den 22 juni godkände kommunstyrelsen föreliggande remissversion. Tyngpunkten i förslaget ligger i en redovisning av de överväganden som gjorts kring valet av organisation. Förslaget ska inte betraktas som klart. I remissversionen lyfts tre frågeställningar särskilt: 1) Hur ska arbetsmarknadsfrågorna placeras i organisationen för att på bästa sätt stödja utvecklingen av en ändamålsenlig organisation? Frågan är hur ansvarskedjan för försörjningsstödet och stödet för fler Malmöbor i arbete kan stärkas. 2) Hur löser vi ansvarsfrågan om initiativ och verkställighet av geografiska satsningar kring stadens utveckling som spänner över flera nämnder och som involverar externa samarbetspartners? 3) Hur ska det preventiva arbetet som idag bedrivs i avdelningarna för områdesutveckling organiseras för att säkerställa likvärdiga förutsättningar utifrån lokala behov och kvalitet i arbetet? Ny nämndsorganisation (sid. 7-12, 24-29) I remissversionen föreslås bildande av vård- och omsorgsnämnd, individ- och familjeomsorgsnämnd, funktionsstödsnämnd, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd samt gymnasienämnd. Samtidigt upphör enligt förslaget följande nämnder: stadsområdesnämn-

359 Bihang 2016 Nr 158 derna norr, öster, söder, väster och innerstaden, sociala resursnämnden samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Stadsbyggnadsnämnden gör bedömningen att förslaget till ny nämndsorganisation på ett ändamålsenligt sätt svarar upp mot behov av att samla och likrikta delar av de verksamheter som stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden hittills ansvarat för. Det finns dock risker med en centraliserad organisation som måste beaktas i den fortsatta processen, exempelvis att avståndet till medborgarna ökar, att avstånden mellan kommunens olika förvaltningar ökar och att strukturella hinder som motverkar samverkan förstärks. Föreliggande organisationsförslag stärker visserligen möjligheten till samverkan inom respektive fackområde/-nämnd men ökar å andra sidan risken för stuprörstänk och suboptimering. Det finns också risk att kompetens, erfarenhet och nätverk som finns i den nuvarande stadsområdesorganisationen kring lokalt utvecklingsarbete och förebyggande verksamhet går förlorad. De delar av stadsområdesnämndernas ansvarsområden som omfattas i den föreslagna nämndstrukturen berör i huvudsak inte stadsbyggnadsnämndens verksamhet varför nämnden inte har synpunkter på gränsdragningar mellan olika nämnder (fråga 1). I det följande kommenteras förslaget främst utifrån frågeställningarna 2 och 3. Därtill behandlas särskilt aspekter kring hemlöshet och bostadförsörjning (8) Tvärsektoriellt och geografiskt avgränsat arbete (sid 25, 29-30) Remissversionens förslag svarar upp mot behov av likriktning, likvärdiga insatser och centralisering. Däremot berörs i begränsad omfattning lokalt utvecklingsarbete och arbete på tvärs organisationen. I flera andra sammanhang har under senare tid framkommit starka trender och behov som står i motsättning till centralisering och sektorisering, det vill säga arbete med territoriellt fokus, kunskapsallianser och tvärsektoriellt arbete, medborgarmedverkan och dialog. Inför organisationsöversynen skriver kommunstyrelsens ordförande: Stadsområdesnämnderna har utfört en stor del av det förebyggande arbetet och har stor kompetens kring lokalt utvecklingsarbete och medborgarinflytande. Det arbetet behöver vidareutvecklas och stärkas så att exempelvis fysiska och sociala investeringar kan knytas samman. Eftersom remissförslagets utgångspunkt är att samla och centralisera blir det, enligt stadsbyggnadsnämndens uppfattning, ytterst viktigt att i omorganisationen särskilt fokusera på de frågor som kommunstyrelsens ordförande lyfter. I samband med organisationsöversynen finns möjligheter för Malmö stad att införa nya former för organisering som gagnar en utveckling där sociala innovationer och sociala investeringar spelar en viktig roll. Malmö stad och dess kommunala förvaltning behöver, när en ny nämndsorganisation genomförs, kompensera för och motverka negativa konsekvenser av centralisering genom att vidareutveckla och stärka arbete med lokal stadsutveckling. Att möta en komplex och snabbt föränderlig verklighet Det kan framstå som rationellt att i alla delar förenkla och likrikta en organisation men verkligheten låter sig dock sällan förenklas och är svår att passa in i logiska organisationsstrukturer. Det är med hänsyn till Malmös utmaningar nödvändigt att skarpt och offensivt möta verklighetens komplexitet genom att stimulera tvärsektoriella samarbeten, både inom kommunen och tillsammans med näringsliv och civilsamhället för att nå mål snabbare och spara resurser. Kompetens, kontaktytor och nätverk som utvecklats genom samarbetsprojekt och som finns i den nuvarande organisationen måste tillvaratas. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö pekar på behovet av att utveckla kunskapsallianser med olika kompetenser, aktörer och ansvarsnivåer som gemensamt utvecklar kunskap som grund för agerande. Kommissionens slutrapport framhåller vikten av att utveckla former för hur förändring uppnås. En av kommissionens två övergripande rekommendationer är För-

360 360 Bihang 2016 Nr 158 ändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Rapporten ger förslag på hur detta ska omsättas och lyfter fram behov av tydligt ledarskap och nya arbetsformer. En problematik är att den kommunala organisationen är uppbyggd för att stödja stuprör och inte processer. Malmös utmaningar behöver mötas med nytänkande och mod. Det behövs katalysatorer för utveckling av nya arbetsformer och en mer agil och flexibel organisering som kompletterar den föreslagna organisationen och svarar upp mot en snabbt föränderlig omvärld. I ett utredningsuppdrag inom ramen för Levande Malmö konstaterar PWC att nuvarande kommunala organisationsstruktur inte fullt ut klarar av att lösa de utmaningar som finns i dagens samhälle. För att uppnå ett mer hållbart Malmö är det i enlighet med PWCs utredning nödvändigt att initiera, stimulera och driva processer på tvärs med kommunens förvaltningsorganisation. Geografiskt baserade organisationsstrukturer som agerar territoriellt snarare än sektoriellt är en form som behöver provas och utvecklas exempelvis program för stadsutveckling i enlighet med den modell för styrning av kommunens investeringar som är under utveckling. Territoriell stadsutvecklingsorganisation behöver tydliga mål, definierade resurser och fokus på genomförande. Det behöver samtidigt skapas förutsättningar för en exekutiv kraft med kapacitet att skapa beslutsunderlag och driva frågor och processer framåt. Lokalt utvecklingsarbete i bred bemärkelse omfattar stadsomvandlingsprocesser av olika slag. I såväl stadsförnyelseprojekt, exempelvis Amiralsstaden och Holmastan, som utbyggnadsprojekt, till exempel Hyllie och Nyhamnen, finns behov av tvärsektoriell samverkansorganisering med skarpa målformuleringar, mandat och samlad ekonomi. Lokalt utvecklingsarbete innebär också förebyggande socialt arbete med helhetssyn och att koppla samman sociala muskler och fysiskt skelett. Att värna och utveckla arenor för närdemokrati och medverkan, lokalt trygghetsarbete, kontaktytor och samarbete med civilsamhället är väsentligt. Kraftsamling Herrgården, BID Sofielund, Case Lindängen är exempel på för staden viktiga initiativ och projekt som måste få en hemvist i en ny organisation. Remissversionens förslag är enligt stadsbyggnadsnämndens uppfattning uppbyggt systemcentrerat med ett uppifrånperspektiv. Detta behöver byggas på med ett medborgarcentrerat angreppssätt som är öppet och utåtriktat snarare än inåtvänt och stuprörsinriktat, som har ett tydligt medborgarperspektiv med fokus på värde och effekt för medborgarna och samhället. Förslaget till omorganisation fokuserer därtill på malmöbor i behov av stöd. Det är väsentligt att se malmöbon ur ett bredare perspektiv än som enbart brukare eller klient. Att arbeta med närhet till alla medborgare är väsentligt. Särskilt barn och ungas uppväxtvillkor är en fråga som kräver att det lokala förebyggande arbetet i den nya organisationen förstärks och bedrivs med större intensitet tillsammans med andra aktörer och kommuninvånare. Utifrån stadsbyggnadsnämndens uppdrag är det väsentligt att i linje med modernt stadsbyggande tillvarata medborgarnas engagemang och kompetens i utvecklingen av stadens rumsliga och sociala struktur. För detta krävs arenor där möjlighet finns att facilitera mötet mellan kommunen och dess invånare. Enligt remissförslaget ska alla nämnder ta ansvar för lokalt baserat stadsutvecklingsarbete. Det kan vara en riktig lösning men för att bli verklighet måste detta understödjas av en stark organisering och infrastruktur som verkar parallellt och stödjer den nya nämndstrukturen. Organisationsförändringen ska enligt remissversionen användas till att utveckla och finna nya vägar för att samverka och utveckla organisationen. Det framhålls att pågående organisationsförändring bör användas för att stärka kända organisatoriska framgångsfaktorer. Det konstateras dessutom att i samband med organisationsförändringen skapas ett fönster av möjligheter att pröva nya metoder, modeller och funktioner som gynnar utvecklingen av medborgarinflytandet. Dessa konstateranden avspeglas inte konkret i remissversionens förslag. 3 (8)

361 Bihang 2016 Nr (8) Förslag till organisering av lokalt utvecklingsarbete Eftersom remissversionen redovisar ett ofärdigt förslag finns möjligheter att i dessa delar bygga på den föreslagna organisationen. I det följande redovisas en tänkbar modell som komplement till den del av organisationen som beskrivs i remissversionen. Modellen gör den nya organisationen handlingskraftig genom att arbete som i nuläget utförs lokalt förstärks och får en tydlig struktur. Modellen bygger på lokala funktioner som är permanenta och lokaliserade med jämn spridning i alla stadens delar, benämnda exempelvis Centrum/arena för stadsutveckling och hållbarhet. De lokala samverkansarenor som remissversionen talar om kan få hemvist där. Existerande kommunala lokaler bör kunna användas för ändamålet. I dessa centrum/arenor bedrivs, under ledning av en centrumledare, med medverkan av alla förvaltningar, lokalt utvecklingsarbete med helhetsperspektiv där sociala aspekter knyts samman med fysiska åtgärder. Verksamheten ska ha territoriell inriktning, fokus på stadsutveckling i alla dess former, social hållbarhet, sociala investeringar och förebyggande arbete, dock utan geografiskt definierat ansvar. Verksamheten anpassas efter olika platsers förutsättningar. Funktionerna bör lokaliseras strategiskt och barriärbrytande i staden, och inte placeras utifrån kriteriet utsatta stadsdelar. Kommunen faciliterar på dessa platser möten mellan malmöbor och mellan kommun och civilsamhället, näringsliv och ideell sektor. Syftet är också att främja medborgarnas kontakt med kommunen och här kan även medborgarservice/lokala kontaktcenter placeras. Dessa centrum/arenor kan också utgöra hemvist för lokala utvecklingskontor, som inom ramen för Malmömodellen, ( Innovationsarena Bygg Malmö helt och hållbart (ERUF), Amiralsstaden, Case Lindängen m fl). Det kan också finnas en koppling till de program som föreslås i arbetet med en utvecklad investeringsstyrning för Malmö, d v s en programstyrning som samlar olika investeringsbehov utifrån platser /utvecklingsområden, exempelvis Holmastan eller Nyhamnen. Som förebild kan Framtidens hus som framgångsrikt bedrivits i Lindängen fungera. I en förlängning kan funktionerna bli lokala medborgarhus, typ Idea Stores i London, där faciliteterna kan samutnyttjas med exempelvis bibliotek, kultur- och fritidsverksamhet, förskola, skola och föreningsliv. Varje nämnd måste för att en sådan organisation ska fungera optimalt, i sina reglementen ges tydliga uppdrag att inom ramen för sitt ansvarsområde, tillsammans med andra förvaltningar, med lokala centrum/arenor för stadsutveckling och hållbarhet som plattform, arbeta lokalt och förebyggande för att därmed främja social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Förslagsvis uppdras åt alla förvaltningar att skapa en enhet eller motsvarande för lokal stadsutveckling och hållbarhet. Beroende på förvaltningens inre struktur och ansvarsområde kan respektive enhet få olika utformning. Någon ny förvaltning skapas inte och enheterna kan bemannas från de nuvarande stadsområdesförvaltningarnas områdesutvecklingsavdelningar och genom omstrukturering inom existerande förvaltningar. Eventuellt ges en eller ett par nämnder/förvaltningar (exempelvis arbetsmarknad, fritid, kultur, stadsbyggnad och service) utökade uppdrag för delar av den lokala verksamheten eller som verksamhetsstöd. Parallellt krävs ett förhållningssätt som präglas av öppenhet, inkluderande och tillit. Därtill behövs ett systematiskt arbetssätt och som möjliggör ett ständigt pågående lärande. Förvaltningsövergripande stadsutvecklingsteam med internkonsulter/fria processagenter skulle kunna etableras som stöd för olika stadsutvecklingsprocesser. Kommunstyrelsens ordförande skriver med anledning av en förestående utredning om ett hållbarhetskansli: Malmös utmaningar och framtida utveckling gör att vi behöver en gemensam plattform för utbyte och samordning av stadens hållbarhets- och innovationsarbete. [---] Hela staden behöver dra åt samma håll. Samordningsansvar för lokalt utvecklingsarbete enligt den här beskrivna mo-

362 362 Bihang 2016 Nr 158 dellen kan placeras i ett operativt kansli för hållbarhet som direkt under kommunstyrelsen styr och följer upp samt garanterar helhetssyn och likvärdighet. Kansliet bör initiera program och projekt, samordna och fördela resurser. För att ett hållbarhetskansli ska vara handlingskraftigt krävs ett ledarskap som är proaktivt och gränsöverskridande med fokus på arbete tillsammans med och nära kommunens förvaltningar och omvärlden. Förslagsvis bemannas kansliet från flera olika förvaltningar. I den här föreslagna modellen kan arbetet med kommunfullmäktigemål stärkas. Kommunfullmäktige har pekat på att utgångspunkten i ett effektivt arbete med kommunfullmäktigemålen är ett gemensamt gränsöverskridande arbete som kännetecknas av öppenhet, samarbete, dialog, kommunikation och tillit. 5 (8) Principiell modell för arbete med lokal stadsutveckling och hållbarhet.

363 Bihang 2016 Nr 158 Sammanhållet grepp för att möta hemlöshet (sid 9-10, 30) Stadsbyggnadsnämnden konstaterar att det är oklart vad som i remissversionen avses med boendesociala frågor och bostadssocialt ansvar. Begreppen kopplas i allmänhet ofta samman med arbete mot hemlöshet, men kan också ha en betydligt bredare innebörd. Begreppen måste preciseras om de ska användas. Om förslaget att tekniska nämnden ska få det bostadssociala ansvaret avser en bred tolkning av begreppet, krävs en djupare förståelse för kommunens arbete med bostadsförsörjning (se nedan) och att förslaget till ny organisation omformuleras i detta avseende. Bostadsmarknadens villkor och kommunens ansvar Bostadsbyggandet i Sverige är i hög grad avreglerat och i stort sett helt styrt av marknadskrafterna. Det innebär att kommunernas möjligheter för att påverka och öka bostadsbyggandet är begränsat. Samtidigt finns enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) ett kommunalt ansvar att planera bostadsbyggandet. Kommunerna ska ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen varje mandatperiod. Därtill kommer kommunernas ansvar enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453) och bosättningslagen (SFS 2016:38). Kommunens redskap för bostadsförsörjningen är planmonopolet, markägande och markpolitik, det kommunala bostadsbolaget (MKB) samt bostadsförmedlingen Boplats Syd. Gapet mellan den marknadsmässigt betingade nyproduktionen och behovet av nya bostäder har ständigt växt. Det som marknaden bygger är för dyrt för att kunna efterfrågas av låginkomsttagare, unga och studenter samt av nyanlända som inte är etablerade på arbetsmarknaden. Flera faktorer bidrar till svårigheter att få bostadsproducenterna att pressa ner kostnaderna för nyproducerade bostäder. Bostäder till lägre kostnader finns i det befintliga beståndet men det saknas incitament för en ökad rörlighet som skulle kunna frigöra stora och inte sällan relativt billiga bostäder, som idag bebos av små hushåll, och därmed skapa ett ökat utbud för större hushåll och barnfamiljer till lägre kostnader än nyproduktion. Det finns behov av att förändra statliga regelverk och skatteregler så att fler efterfrågar nyproducerade bostäder och därmed en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Hemlöshet Hemlöshetsproblematiken är komplex och berörs av såväl bostadspolitik och arbetsmarknadspolitik som socialpolitik och skattepolitik. Antalet hemlösa i Malmö uppgick i den senaste beräkningen till drygt 1100 personer. Ungefär 2/3 av dessa är att betrakta som är hemlösa av strukturella skäl, d v s beroende på en bostadsmarknad som ställer höga krav och brist på tillgång till bostäder. Det är personer som inte har ekonomiska förutsättningar att konkurrera på rådande bostadsmarknad och därför vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp att lösa sin boendesituation. Denna problematik kan inte att lösas genom ett i huvudsak marknadsstyrt bostadsutbud. Med en kraftigt ökande befolkning enligt de senaste prognoserna, kommer Malmös bostadsmarknad med all sannolikhet att vara fortsatt ansträngd, vilket leder till att hemlöshetsproblematiken även fortsättningsvis kommer att vara en utmaning. För att arbetet för att minska hemlösheten ska ge effekt måste det bedrivas på flera olika fronter samtidigt: verka för fler malmöbor i arbete och egen försörjning. verka för ökat bostadsbyggande och ökad rörlighet på bostadsmarknaden. påverkan på staten (exempelvis för förändring av statliga regelverk som kan bidra till förbättrad tillgång till bostäder med lägre kostnader). dialog med bostadsmarknadens aktörer. individuellt anpassade insatser riktade till enskilda individer (8)

364 364 Bihang 2016 Nr 158 Av detta framgår att det inte går att samla ansvar för hemlöshet och boendesociala frågor/ bostadssocialt arbete på en nämnd. Frågorna berör åtminstone följande nämnder och förvaltningar: arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, individ- och familjeomsorgsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden samt näringslivskontoret. Malmö stads pågående arbete med bostadsförsörjning Det finns i nuläget en organisation inom Malmö stad för förvaltningsövergripande arbete med bostadsförsörjning som samordnas av stadsbyggnadskontoret. Bostadsförsörjningsorganisationen är uppbyggd som en projektorganisation med beställargrupp med förvaltningsdirektörer, styrgrupp med avdelningschefer samt en analysgrupp med tjänstepersoner från stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och stadskontoret. Därtill finns en bolotsgrupp med deltagare från stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och vid behov gatukontoret. Bostadsförsörjningsarbetet syftar till att verka för att bostadsbyggandet i Malmö uppfyller behoven, men omfattar i nuläget inte bostadslösningar för hemlösa på kort sikt. Att öka bostadsbyggandet så att det möter den prognosticerade befolkningsökningen kräver särskilda insatser. Det handlar om att skapa goda incitament för att bygga i Malmö generellt och särskilt att bidra till att bostadsproducenterna startar byggprojekt på redan detaljplanelagd mark. I nuläget finns i Malmö omkring bostäder i pågående och färdiga detaljplaner. Analysgruppens huvuduppgift är att analysera och följa upp bostadsbyggandet i Malmö, ta fram prognoser om bostadsbyggande och bostadsmarknad, och utifrån den samlade analysen ta fram åtgärder och nya idéer för arbetet med bostadsförsörjning. Inom analysgruppen har stadskontorets deltagare särskilt fokus på hemlöshet. Analysgruppen har ansvar för att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning med tillhörande bostadspolitiska mål. Olika nämnders ansvar för att genomföra de bostadspolitiska målen beskrivs i Handlingsplan för bostadsförsörjning. Genom styrgruppen samordnas åtgärder för att genomföra de bostadspolitiska målen. Under innevarande mandatperiod kommer nya bostadspolitiska mål att tas fram. En bolots-funktion inrättades 2014 på stadsbyggnadskontoret som arbetar för att främja bostadsbyggande i Malmö genom att överbrygga glapp mellan kommunens olika förvaltningar och marknadens aktörer. Bolotsen har en viktig roll i att stärka dialogen med bostadsmarknaden och generera innovativa insatser för ökat bostadsbyggande som särskilt kan gynna hushåll med låga inkomster. Ny organisation Arbetet med hemlöshetsfrågor består dels av förebyggande arbete enligt ovan och dels konkreta åtgärder för att lösa bostadssituationen för hemlösa. Det är i den fortsatta processen för omorganisationen viktigt att så långt möjligt samla olika funktioner och samtidigt förtydliga de olika roller och ansvar som finns i arbetet med hemlöshet. Det övergripande samordningsansvaret för bostadsförsörjningen bör fortsatt åvila stadsbyggnadsnämnden. För att stärka arbetet kring hemlöshet bör de förvaltningar som arbetar direkt med bostäder för hemlösa delta i bostadsförsörjningsorganisationen. Arbetena överlappar varandra och flera frågeställningar är gemensamma, exempelvis är det delvis samma aktörer som kontaktas i olika frågor och dessa kontakter bör koordineras. Ansvaret för den nya individ- och familjeomsorgsnämnden bör, förutom biståndsbedömningar, tilldelningsbeslut och andra insatser enligt socialtjänstlagen och förebyggande arbete med individuell budget- och hyresrådgivning, dels omfatta kartläggning och behovsanalys för att skapa överblick och kunskap om hemlöshetsproblematiken i hela staden och dels beställning av erforderliga bostadslösningar för hemlösa. Tekniska nämnden tar emot beställningar från individ- och familjeomsorgsnämnden och ansvarar genom fastighetskontoret för anskaffning av bostäder för hemlösa. Fastighetskontoret bör ha hand om administration, hyresjuridik och tillsyn. 7 (8)

365 Bihang 2016 Nr (8) Samverkan (sid 12-20, m fl) Ordet samverkan förekommer i remissversionen vid 66 tillfällen. Det är således en viktig aspekt av förslaget. Visserligen diskuteras olika former av samverkan, men samtidigt konkretiseras inte hur samverkan ska ske och förutsättningarna som måste finnas. Det förefaller finnas en stark tilltro till att en konventionell stuprörsorganisation fullt ut kommer att samverka enbart genom policyformuleringar. Det är enligt stadsbyggnadsnämndens uppfattning viktigt att förstå och motverka de strukturella hinder i form av separata ekonomier, suboptimering, egenintresse och andra inlåsningseffekter som motverkar eller förhindrar samverkan. Enbart genom kommunfullmäktiges mål, vaga uppdrag till enskilda verksamheter eller genom tjänstepersoners engagemang kan verkningsfull och effektuerande samverkan inte uppnås. Det saknas i det föreliggande förslaget en struktur som garanterar att samverkan sker och allas ansvar enligt förslaget riskerar att bli ingens ansvar. Detta behöver beaktas och lyftas i fortsatt arbete med omorganisationen. I remissversionen konstateras att samverkan inte har något egenvärde i sig självt. Samverkan är en nödvändighet för att kunna lösa uppgifter och möta utmaningar tillsammans med olika kompetenser. Fokus måste alltså ligga på uppgiften som ska lösas. Förutsättningar för samverkan måste ges, dels genom tydliggöranden i nämndernas reglementen, men inte minst genom tydliga uppdrag med mål, samt mandat, resurser och ändamålsenlig organisering. Förslaget ger möjligheter Sammanfattningsvis konstaterar stadsbyggnadsnämnden att remissversionens förslag, som i delar redovisas som ofullständigt, ger goda möjligheter att i den fortsatta processen skapa en ny organisation som å ena sidan kan ge likvärdig service och centraliserar kommunens verksamhet för vård, omsorg och sociala stödfunktioner men samtidigt å andra sidan formerar delar av kommunens resurser på tvärs organisationen så att lokalt utvecklingsarbete kan stärkas och fysiska och sociala investeringar knytas samman för att på så sätt stödja utvecklingen mot en socialt hållbar stad. Ordförande [Förnamn Efternamn] [Fyll i titel] [Förnamn Efternamn] [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]

366 366 Bihang 2016 Nr 158 Stadsbyggnadsnämnden i Malmö, Ärende 13, Remiss angående översyn av den kommunala organisationen. SBN SÄRSKILT YTTRANDE. Genom ett beslut i kommunstyrelsen i april 2016 kommer Malmö stad ännu en gång genomföra stora organisatoriska förändringar i de olika nämndernas strukturer. Tidigare fanns det tio stadsdelsfullmäktige med egna skol styrelser, - således tio skolstyrelser i en och samma stad. Sverigedemokraterna konstaterade för många år sedan och varnade för att detta var direkt kontraproduktivt mot Malmöskolornas verksamheter. Det visade sig att vi fick rätt. En stark fiende hann ikapp den styrande minoriteten i Malmö, - verkligheten. Som en följd av Stadsdelsfullmäktiges organisatoriska och politiska misslyckande halverades antalet och omdöptes till Stadsdelsområden med vissa verksamhetsförändringar. Skolorna fick egna facknämnder, något som Sverigedemokraterna sedan länge krävt. I den nu utsända remissversionen till nämnderna att inkomma med yttranden och synpunkter ligger ett förslag till svar från nämnden. Sverigedemokraterna väljer att avvakta med ställningstagandet i nämnden tills alla remiss instanser inkommit med yttranden som sedan sammanställts till en slutlig remissomgång -. Då avser vi att återkomma. Så även i kommunfullmäktige. Avslutningsvis vill vi framhålla att förändringsarbete inom kommunala verksamheter är viktig, men vi ifrågasätter hur verklighetsnära den styrande minoriteten i Malmö är när förändringsarbetet går från dåligt till sämre. Då det nu är den styrande minoritieten som initierar det senaste förslaget konstaterar vi att de gett sig själva en ordentlig bakläxa. Back till basic är ordet. Malmö i detta nådens och ofärdens år, Annus Horibilis i konungariket Sverige Anders Olin, med instämmande av: Tonni Andersson.

367 Bihang 2016 Nr Malmö stad Tekniska nämnden 1 (37) Datum Adress Diarienummer TN Yttrande Till Kommunfullmäktige Remissvar från tekniska nämnden Tekniska nämnden har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Tekniska nämnden ser generellt positivt på förslagen i organisationsöversynen. Tekniska nämnden är också positiv till att kunna ta ett större ansvar för hemlösheten, även om nämnden behöver få ett antal förtydliganden för att slutligen kunna ta ställning till detaljerna. Det är mycket viktigt med en tydlig gränsdragning gentemot socialtjänstens uppgifter. Nämndens bedömning är att den centrala samordningen av hemlöshetsfrågorna, utifrån individens perspektiv, bör ligga hos den nämnd/verksamhet som har ansvar för frågorna i relation till socialtjänstlagen och att fastighetskontoret utgör en stödverksamhet till denna utifrån sin profession. Fastighetskontoret kan som stödverksamhet också ta över den tekniska tillsynen av övergångslägenheterna. Utöver vad som föreslagits i remissen föreslår tekniska nämnden en överföring av förvaltningen av LSS-hyresavtal till fastighetskontoret, som ett led i att göra en funktionell effektivisering. Nämnden vill också betona vikten av stadsområdenas arbete med områdesutveckling och efterfrågar en fortsatt tydlig organisering av dessa frågor. Avslutningsvis vill nämnden understryka vikten av att samordna det fortsatta arbetet med den pågående utredningen av tekniska nämndens organisation. Yttrande Tekniska nämnden har erbjudits möjlighet att yttra sig över utredningen Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnder verksamhet. Nämnden har följande synpunkter och förslag: Samordning av hemlöshetsfrågan Tekniska nämnden ser generellt positivt på förslagen i organisationsöversynen. Tekniska nämnden är också positiv till att kunna ta ett större ansvar för hemlösheten, även om nämnden behöver få ett antal förtydliganden för att slutligen kunna ta ställning till detaljerna. Uppdraget kring hemlöshetsfrågan är vagt beskrivet i remissen. För att tekniska nämnden ska kunna ta ställning till ett utökat uppdrag i denna fråga, behövs en tydligare beskrivning av

368 368 Bihang 2016 Nr 158 uppdraget och dess organisatoriska och ekonomiska konsekvenser för nämnden samt av relationen till övriga berörda nämnder. Det är av särskild vikt att det ekonomiska ansvaret utreds. Det bör göras en tydlig åtskillnad mellan de uppdrag som föreslås tillfalla tekniska nämnden, och det ansvar som åvilar kommunen utifrån socialtjänstlagen och tillfaller annan nämnd. 2 (37) Tekniska nämnden ställer sig frågande till vad som ingår i uppdraget att samordna boendesociala frågor. I remissen används såväl begreppet boendesocialt som bostadssocialt ansvar. Begreppen bör definieras och uppdragens omfattning tydliggöras. Enligt tekniska nämnden bör hemlöshetsfrågan lösas i tydlig samordning och relation till socialtjänsten. Hemlöshet är inte endast en fråga om brist på bostad, utan ofta knuten till brist på betalningsförmåga och/eller en social eller medicinsk problematik. Nämnden anser att hemlöshetsfrågan utifrån ett individperspektiv bör hanteras funktionellt i Malmö stads organisation, med tydlig styrning, ledning och samordning i relation till socialtjänstlagen. Med god överblick och kunskap om de behov som finns, vad gäller hemlöshetsproblematiken i staden, kan den funktionella organisationen av fastighetskontoret beställa det antal bostäder som behovet kräver. Fastighetskontoret kan då fungera som en stödverksamhet till den centrala hemlöshetssamordningen, med fokus på att anskaffa boenden och bostäder; teknisk och ekonomisk förvaltning samt hyresadministration. Fastighetskontoret fungerar därmed som en väg in för fastighetsägare och andra aktörer inom bostadsmarknaden. I remissen jämförs med hur ansvaret för hemlöshetsfrågorna är organiserade i Göteborgs stad, något som inte är helt enkelt att göra eftersom uppdragen till fastighetsnämnden i Göteborgs stad, respektive uppdragen till tekniska nämnden i Malmö stad, skiljer sig åt i stor utsträckning. Bl.a. ligger ansvaret för bostadsförsörjningen under fastighetsnämnden i Göteborg, medan detta ansvar ligger hos stadsbyggnadsnämnden i Malmö. Samtidigt har fastighetsnämnden i Göteborg inte ansvar för kommunens lokalförsörjning, att jämföra med tekniska nämndens lokalförsörjningsuppdrag i Malmö. Vad gäller Göteborgs fastighetsnämnd inkluderas följande i ansvaret för boendesociala frågor: - Anvisa bostäder till hushåll med särskilda behov. - Bostadsanpassningsbidrag. - Kommunalt bostadstillägg till personer med funktionsnedsättning. - Samordna insatser för att göra offentliga miljöer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. De ovan specificerade områden, som fastighetsnämnden i Göteborg ansvarar för inom ramen för det boendesociala samordningsansvaret, är i dagsläget fördelat på olika förvaltningar i Malmö. Stadsbyggnadsnämnden (SBN) ansvarar för flera av uppdragen. SBN är emellertid inte direkt omnämnd i föreliggande remiss, vilket visar på ytterligare behov av att definiera vad som utgör det s.k. boendesociala ansvaret i Malmö.

369 Bihang 2016 Nr (37) Tekniska nämnden vill dock betona att nämnden genom fastighetskontoret har varit drivande och aktiv i arbetet med hemlöshetsfrågor och bostadsförsörjningsfrågor och menar att utredningens jämförelse med Göteborgs stad inte visar om resultatet i hemlöshetsarbetet skiljer sig åt städerna emellan. Enligt erfarenheter från fastighetskontorets kontakter med Göteborgs stad, är övertagningsfrekvensen av hyreskontrakt lika hög i Malmö som i Göteborg. Ytterligare kunskaper om erfarenheter, med särskilt fokus på goda resultat, efterfrågas därför inför ställningstagande vad gäller organisering av hemlöshetsfrågorna i Malmö. Vad gäller förslaget om särskild tillsynsorganisation för kommunens andrahandslägenheter, s.k. övergångslägenheter (STK ), anser tekniska nämnden att den lämpligaste placeringen är inom fastighetskontoret/tekniska nämnden, enligt tidigare yttrande i ärendet ( ). Förslag att överta LSS-avtalen I remitterat ärende efterfrågas alternativa förslag till organisation. Tekniska nämnden föreslår i enlighet härmed att nämnden tar över förvaltningen av de LSS-hyresavtal som kommunen ansvarar för. Det handlar i dagsläget om omkring 900 avtal, där hyresgästerna har fysiska och psykiska funktionshinder. Nämndens förslag är att dessa kontrakt hanteras på motsvarande sätt som fastighetskontorets lägenhetsenhet idag hanterar de sociala lägenhetskontrakten. Med fastighetskontoret som förvaltare av dessa kontrakt ökar tydligheten gentemot fastighetsägarna i Malmö. Detta kan i så fall vara en del i tanken om en väg in för fastighetsägarna. Det är också en kompetensfråga där lägenhetsenheten idag har god kompetens och etablerade rutiner för att t.ex. driva in hyror och hantera störningar. Arbetet med områdesutveckling Både fastighetskontoret och gatukontoret har mycket goda erfarenheter av samverkan med stadsområdenas verksamheter för områdesutveckling. Lokala kontaktytor är av avsevärd vikt, särskilt vad gäller exploatering och dialog i socialt och ekonomiskt utsatta områden. De lokala funktionerna bidrar bl.a. med god lokalkännedom; kunskap om behov och förutsättningar i olika områden samt kännedom om och ingångar till lokalt baserade nätverk och organisationer. Detta bidrar till bättre förutsättningar för det utvecklingsarbete som bedrivs från tekniska nämndens sida och andra centrala nämnders utvecklingsarbete i geografierna. Tekniska nämnden efterfrågar fortsatt kompetens och organisation för det lokala utvecklingsarbetet. Det behöver finnas en tydlig struktur i kontakten med Malmöborna och civilsamhället i stadens olika delar. Malmö stad bör ta vara på det områdesspecifika arbetet som stadsdelsförvaltningarna byggde upp under flera år, som stadsområdesförvaltningarna sedan tog vidare och som bl.a. förstärktes av områdesprogrammen. För att denna kompetens och kunskap inte ska försvinna, krävs en organisation som kan ta vidare dessa erfarenheter och som ges i uppdrag att fortsätta bygga relationer med Malmöborna och utveckla mötesplatser i olika delar av staden. Det är viktigt att denna fråga fortsätter att utredas och att samordningsansvaret beskrivs och tydliggörs samt att huvudansvaret för samordning läggs på en fackförvaltning. Omorganisationen ger möjligheter att utöka samverkan mellan stadens förvaltningar och på så sätt skapa öppnare och mer inkluderande arbetssätt. Bland annat är förvaltningarnas dialog-

370 370 Bihang 2016 Nr 158 aktiviteter ett arbetsområde med tydlig förbättringspotential. På grund av bristande samordning genomförs idag flera olika dialogaktiviteter, av olika förvaltningar, samtidigt inom ett och samma geografiska område. Arbetet blir på så sätt både ineffektivt och kostnadskrävande samtidigt som det i förlängningen riskerar att Malmöborna får svårt att tydligt se vart de ska vända sig och vilken förvaltning som har ansvar för vad. Genom förbättrad kommunikation mellan förvaltningarna, exempelvis via en gemensam hemsida, och med större möjligheter att samverka över förvaltningsgränserna, ökar både förvaltningarnas och medborgarnas möjligheter till inblick i vad som sker i stadens olika delar. 4 (37) Samordna med översynen av fastighetskontoret och gatukontoret Ett konsultföretag har fått i uppdrag att se över fastighetskontorets och gatukontorets processer/arbetsområden samt ge förslag på hur verksamheten bäst organiseras framöver. Översynen ska bl.a. belysa förväntade effekter i form av effektiviserings- och kvalitetsvinster samt eventuella risker. Denna översyn bör beaktas i relation till föreliggande översyn av stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden. Det är viktigt att det sker en samordning av de båda utredningarna för bästa möjliga resultat av kommande omorganisationer. Stödjer remissförslaget i övrigt I övrigt stödjer tekniska nämnden remissförslaget, vad gäller avvecklingen av stadsområdena och sociala resursförvaltningen, och övergången till en mer funktionell organisation. Tekniska nämnden instämmer i att möjligheten till likvärdiga insatser i stadens olika delar härmed stärks. Tekniska nämnden stödjer också förslaget till uppdelning i en Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd respektive en Gymnasienämnd. En Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd med tydligt huvuduppdrag att få fler Malmöbor i arbete, kan betyda mycket i arbetet med denna mycket viktiga och avgörand fråga för staden och Malmös framtid. ordförande Milan Obradovic sekreterare Kristina Andersson Särskilda yttranden, reservationer Håkan Linné (L) med instämmande av Muhammed Khorshid (L) ett särskilt yttrande, bilaga 196a.

371 Bihang 2016 Nr

372 372 Bihang 2016 Nr 158

373 Bihang 2016 Nr

374 374 Bihang 2016 Nr 158

375 Bihang 2016 Nr

376 376 Bihang 2016 Nr 158

377 Bihang 2016 Nr

378 378 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stad Valnämnden

379 Bihang 2016 Nr Malmö stad Revisorskollegiet 1 (1) Datum Adress August Palms plats 1 Diarienummer SR Yttrande Till Kommunfullmäktige Översyn av den kommunala organisationen [STK ] Sammanfattning Revisorskollegiet har fått remissen avseende översyn av den kommunala organisationen för yttrande senast den 1 september Revisorskollegiet avstår från att lämna synpunkter på remissen. Yttrande Revisorskollegiet beslutade att avstå från att lämna synpunkter på remissen Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet. Ordförande Sten Dahlvid Vice ordförande Per Lilja

380 380 Bihang 2016 Nr Malmömoderaternas remissvar Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet Inledning Malmömoderaterna ser med stor tillfredsställelse på att den styrande minoriteten efter 22 års moderat kamp nu väljer att ta sitt förnuft tillfånga och lägga ner stadsdelsnämnderna. Detta borde ha skett långt tidigare. Moderaterna har vid flertalet tillfällen påtalat att styrningen av nämnderna varit undermålig och att samordningen mellan stadens verksamheter inte fungerat. Detta har i sin tur medfört en organisation utan en aktiv styrning och ledning. En organisation där kostnaderna fått skena och ärendehögarna med dem. Där uppföljning och efterkontroll på utbetalade socialbidrag i det närmaste är obefintlig. Moderaterna ser därmed i grunden positivt på det förslag som den styrande minoriteten lagt fram. I alla kommunala organisationsöversyner är det av vikt att också se över vilket utrymme det finns för att föra över delar av nämnders verksamhet och ansvarsområden på icke kommunala aktörer. Detta för ett utökat och kostnadseffektivt utbud för Malmöborna. Inom sociala resursnämnden finns idag exempelvis ett 80- tal aktiviteter som skulle kunna utföras av icke kommunala aktörer. Moderaterna i Malmö har i ett samråd diskuterat en rad olika alternativ till det organisationsförslag som nu är ute på remiss. Detta remissbetänkande är en sammanfattning av det samrådet. Respektive M-grupp i de olika nämnderna har besvarat remissen utifrån sitt ansvarsområde och sin expertis. Därav kan förslagen skilja sig åt. Detta är medvetet, då vi anser att fler förslag/ inspel bidrar till en bättre framtida organisation. Förutsättningar för den nya organisationen Moderaterna vill påtala vikten av att Malmö stad nu tar det personalansvar man har enligt lag. Att man skapar en organisation som aktivt arbetar för en minskad sjukfrånvaro och stress på arbetsplatsen. Den situation som idag råder på flera håll i vår kommun är inte acceptabel. Det är viktigt att våra medarbetare ges möjlighet att påverka i sin yrkesroll. Att kompetenser tas tillvara. Att styrningen är tydlig, ansvarsfördelningen likaså men att frihet och flexibilitet erbjuds. Att Malmö stad aktivt arbetar med digitalisering för att förbättra vardagen för medarbetare och medborgare är avgörande. Om än inte en fråga för denna remiss så är det av vikt för framtidens organisation att sekretesslagen ses över. För att se över hur myndigheter bäst ska kunna kommunicera med varandra för klientens bästa.

381 Bihang 2016 Nr Medborgaren i fokus Malmös beslut att nu lämna stadsdelsnämnderna och skapa facknämnder är ett korrekt beslut. Det sätter medborgaren i fokus och skapar en tydlighet kring utkrävande av politiskt ansvar. Detta är av vikt för demokratin, likställigheten och rättssäkerheten. Det måste bli mindre byråkrati inte mer. Facknämndernas bildande med tydligt ansvar för respektive ansvarsområde måste resultera i en ökad kvalitet för medborgaren. En effektiv ärendehantering måste komma på plats genom att ett helhetsansvar nu kan tas. Moderaterna anser att det är av vikt att förslaget resulterar i en kostnadseffektivisering. Detta genom de samordningsinsatser som nu sker och vilka måste resultera i en bättre användning av stadens resurser. Samverkan I remissen samtalas det mycket om den lokala samverkan och vikten av den. För Moderaterna ligger tonvikten på samverkan över gränserna. Mellan Malmö stad, Region Skåne och det civila samhället. I remissen nämns inte vikten av samverkan med Region Skåne vilket är helt avgörande för t.ex. samarbetet kring stadens vård- och omsorgsfrågor. När det gäller samverkan över nämnder och mellan olika aktörer i Malmö stad samt regionen kan det vara av intresse att närmare studera statliga myndigheter, exempelvis Skatteverket, som framgångsrikt tagit tag i sina organisatoriska utmaningar, med ökad kundnöjdhet som resultat. Det är av yttersta vikt att säkerställa att frågor som spänner över flera områden/flera aktörer och/eller stadsdelar inte faller mellan stolarna. Främst handlar det om kommunikation och ledarskap men också om arbetsprocesser och flöden. Om att det finns ett tydligt ägarskap och tydliga uppdrag. I den nya organisationen blir det också viktigt att kommunstyrelsen skärper sin tillsyn och sin årliga interna kontroll. Namn på nämnderna Malmömoderaterna vill också framföra vikten av att skapa nämnder vars namn återspeglar det verksamhetsområdet nämnden hanterar. Det skapar en tydlighet inom organisationen och framförallt gentemot Malmöborna. Vård och Omsorgsnämnden kunde med fördel heta Äldrenämnden. Individ- och familjeomsorgsnämnden kunde med fördel heta Socialnämnden. Fler i arbete - färre i försörjningsstöd När nu omorganisationen genomförs är det av yttersta vikt att på området fler i arbete - färre i försörjningsstöd se över vad som fungerar inom respektive verksamhet och avskaffa det som inte medför att fler kommer i arbete. Jobb Malmö ger inga nya jobb och bör ställas mot den kostnad det innebär. Moderaterna är för en nedläggning av Jobb Malmö och för en omfördelning av dess resurser till det civila samhällets alla framgångsrika aktörer på området. Vidare har det förts en moderat diskussion om att samla allt försörjningsstöd under en och samma förvaltning. Vi menar också att det vore rimligt att låta den nämnden också bära fullt ekonomiskt ansvar för försörjningsstödet. Förslag till ny nämndsorganisation

382 382 Bihang 2016 Nr 158 Näringsliv- och arbetsmarknadsnämnd Ett av förslagen som diskuterats hos Moderaterna är ett eventuellt införande av en näringslivs- och arbetsmarknadsnämnd. Detta skulle kunna sätt fokus på en viktig fråga. Utan ett aktivt näringsliv och ett förbättrat företagarklimat i Malmö lär övriga insatser på arbetsmarknadsområdet stå sig slätt. Genom att koppla samman näringslivsfrågor med arbetsmarknad skulle fokus ligga på arbete och sysselsättning snarare än bistånd. I det ligger ett mycket viktigt signalvärde. Av största vikt för Malmös största utmaning, fler i arbete, färre i försörjningsstöd. Tillståndsenheten Moderaterna anser att det vore logiskt att låta tillståndsenheten ligga i anslutning till näringslivskontoret. Detta då restauranger och andra verksamheter med utskänkningstillstånd är viktiga delar av Malmös näringsliv. Arbetsmarknad- gymnasie och vuxenutbildningsnämnden Det är av vikt för Malmö att ordentligt belysa området som nuvarande nämnd har att hantera. Nuvarande nämnd ansvarar för frågor som är avgörande för Malmös utveckling. Samtidigt är det angeläget att ordentligt analysera nämndens resultat då det är svårt att dra slutsatser utifrån nämndens synnerligen korta levnadstid. Avseende vuxenutbildningen vill Moderaterna påpeka att läroplanen är densamma inom gymnasieoch vuxenutbildningen och att lärarna många gånger är verksamma i båda utbildningsformerna. Samtidigt finns det en uppenbar koppling mellan arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning. Arbetsmarknads - Individ och familjeomsorg Det finns en rad kommuner som framgångsrikt organiserat arbete tillsammans med bistånd. Genom att koppla samman arbete och sysselsättning med välfärd ges enligt modellen många samordningseffekter. Aktiviteter och beslut för fler i arbete och färre i sysselsättning knyts ihop och helheten med medborgaren i fokus blir tydlig. I detta nämndsupplägg samlas ansvaret för; arbetsmarknad och sysselsättning, försörjningsstöd, vuxenutbildning, flyktingmottagande inklusive ensamkommande flyktingungdomar, individoch familjeomsorg, familjerätt, integration, budget- och skuldrådgivning samt konsumentrådgivning. I en kommun av Malmös storlek blir en sådan nämnd kanske för stor att hantera. Dock finns det all anledning att se och lära av detta arbetssätt. Civilsamhällsnämnd Inför budget 2016 drev Moderaterna införandet av en civilsamhällsnämnd för att samla stadens bidragsgivning på ett ställe. Nyckeln till att släppa fram hela Malmö måste handla om att man på allvar involverar civilsamhället och låter dem vara med och bidra till att utveckla staden. Vissa föreningar är aktiva med att involvera näringslivet som bidragsgivare och sponsorer. Det är en av det politiska ledarskapets viktigaste uppgifter att bidra så mycket som möjligt till att uppmuntra sådana samarbeten. Samtidigt finns det många goda verksamheter som är beroende av kommunen för sin huvudsakliga finansiering. Det råder många gånger en ovisshet inom civilsamhället om var man ska vända sig och bidragsansökningar riskerar att hamna i fel nämnd. Samtidigt är det för den enskilde politikern i en nämnd svårt att överblicka stadens totala bidragsgivning på respektive område. Att samla alla

383 Bihang 2016 Nr bidragsansökningar i samma nämnd skulle skapa samordning och ge en god överblick över stadens civilsamhälle och deras insatser. Det skulle också ge en möjlighet att prioritera rätt och fatta bättre beslut. Moderaterna i Malmö betraktar civilsamhället som en viktig, strategisk och nödvändig resurs för att lyfta Malmö och ser därför ett behov av att kommunen tar ett samlat och strategiskt helhetsgrepp kring stadens bidragsgivning. Därför förordnar vi skapandet av en civilsamhällsnämnd.

384 ! 384 Bihang 2016 Nr 158 Remissvar - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamhet med koppling till berörda nämnders verksamhet (STK ) Kommunstyrelsen beslutade den 6 april 2016 att ge en politisk styrgrupp i uppdrag att se över och ta fram ett förslag om hur en handlingskraftig, effektiv och ändamålsenlig organisation inom den del av Malmö stads verksamhet som stadsområdesnämnderna samt sociala resursnämnden idag ansvarar för kan utformas. I november 2016 ska kommunfullmäktige besluta om en ny organisation. Detta remissvar syftar till att ge Liberalerna Malmös syn i ärendet. Uppdraget Under de senaste decennierna har en kraftig ökning skett av Malmös befolkning. Den snabba befolkningsökningen och den förändring som skett av befolkningens sammansättning ställer nya krav på den kommunala organisationens förmåga att förändras och anpassas till nya behov av och förväntningar på service och tjänster. Under den närmaste tioårsperioden kommer Malmös befolkning enligt prognosen att öka med cirka invånare till totalt cirka invånare år Nuvarande organisation är inte rustad för de nya utmaningarna. Liberalerna har varit kritiska sedan införandet år 1996 av stadsområden/stadsdelar, då det delar staden. Det har blivit än tydligare då det har visat att sig likvärdigheten i staden inte har upprätthållits. Delar som det finns anledning att uppmärksamma i en översyn är till exempel styrning och ett tydligt ansvar för utmaningar beträffande barns uppväxtvillkor; likvärdiga insatser, stöd och service; hemlöshet; försörjningsstöd; arbetsmiljö samt brukarens och medborgarens möjligheter till inflytande. För de områden av den kommunala organisationen som denna översyn i första hand berör innebär denna utveckling ett fortsatt högt tryck på de delar av organisationen som arbetar med frågor som handlar om Malmöbor i behov av socialt stöd men även Malmöbor som har behov av insatser för att nå egen försörjning. Syftet med översynen är att föreslå en ändamålsenlig, effektiv och handlingskraftig organisation som kan möta dessa framtida behov och krav.

385 ! Bihang 2016 Nr Förslag på ny organisation! Ny nämndsorganisation Grundläggande för att barn och unga ska ges goda uppväxtvillkor är att föräldrarna har tillgång till bostad, arbete och en egen försörjning. För föräldrar som är arbetslösa och saknar egen försörjning är det av stor vikt att komma närmare arbetsmarknaden genom olika insatser, till exempel vuxenutbildning med fokus på arbete, praktik eller andra arbetsmarknadsinsatser. Genom att bilda en egen nämnd för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna med ett tydligt uppdrag skapas bättre förutsättningar för de som står utanför arbetsmarknaden att bli självförsörjande, vilket påverkar barns uppväxtvillkor på ett positivt sätt. Det är viktigt att tydligt koppla ekonomiskt bistånd till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna i den kommunala förvaltningen för att fokus ska ligga på insatser på att få individerna i arbete. Så har också gjort i städer som Helsingborg, Uppsala och Halmstad. De individer vars huvudsakliga problem är av ett annat slag än att de saknar arbete behövs ett utvecklat samarbete med de sociala nämnderna. Därför föreslår Liberalerna att man ska överföra ansvaret för ekonomiskt bistånd från föreslagna individoch familjeomsorgsnämnden till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Därför är det viktigt att arbetsmarknad/vuxenskolan och ekonomiskt bidrag är tydligare sammankopplade. Främst för att säkerställa att individen att snabbare gå från bidragsberoende till eget arbete. Liberalerna anser att det är viktigt att näringslivsfrågor får en mer framträdande position i kommunens organisation. Malmö har under flera år tappat placeringar i Svenskt Näringslivs företagsrakning och ligger nu på plats 105, vilket är en försämring med 14 placeringar från föregående år. Enbart 35.7 procent av svarande företagare anser att företagsklimatet är bra i Malmö. Detta är en oacceptabelt låg nivå. Malmö stad måste bli bättre på företagsfrågor och med omorganisationen finns stora möjligheter att bli en bättre företagskommun.

386 386 Bihang 2016 Nr 158! Det är först med en sådan organisation som kommer stärka Malmö stads anseende bland företagare. Vilket kommer på sikt att skapa arbetstillfällen och därmed minska bidragsberoendet bland Malmöborna. Barn och ungas uppväxtvillkor Liberalerna har även i samtalen varit drivande för att det i remissversionen skapas en separat gymnasienämnd och tillförande förvaltning. Dessa frågor skiljer sig i karaktären från arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna vilka främst syftar till att förbättra för näringslivet och till att få ut arbetslösa eller nyanlända Malmöbor i arbete och förbättra de senares etablering i samhället. Gymnasiefrågorna syftar däremot till att ge alla unga en god utbildning. Därför ställer sig Liberalerna bakom att en separat gymnasienämnd och en gymnasieförvaltning skapas. Sammanhållet grepp för att möta hemlöshet Vidare anser Liberalerna att det är viktigt att ansvaret för hemlöshet och EU-medborgare blir tydligt och att det finns plattformar för samarbetet. Det är inte acceptabelt att som tidigare många nämnder har ett visst ansvar för frågan. Bättre koordinering måste komma fram. Därför förväntar sig Liberalerna att koordinering av hemlöshet och EU-medborgare blir bättre genom tydligare samarbete mellan förvaltningar och andra involverade aktörer. Det finns även ett viktigt förebyggande arbete i den budgetrådgivning som ges och som borde koordineras bättre med övrigt arbete inom det sociala området. Budgetrådgivningen ligger idag organisatoriskt under miljöförvaltningen. Malmöbor som kommer till budrådgivningen har klart övervägande ett arbete men klarar inte av att få ekonomin att gå ihop. Det är en målgrupp som riskerar att hamna i ett behov av försörjningsstöd i framtiden. Därför är detta ett viktigt förebyggande arbete. Därför föreslår Liberalerna att budgetrådgivningen organiseras under nämnd där man kan stärka stödet för Malmöbornas livssituation. Det kan till exempel vara fastighetskontoret eller Individ- och familjeomsorgsnämnden. Medborgarinflytande och kunskapsalliansernas möjligheter Liberalerna har även i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att Malmö stad ska stärka medborgarinflytandet och ha en öppen demokrati, bland annat genom att ha öppna nämndssammanträden (självklart med undantag vid behandling av sekretessärenden). Det är positivt att remissen lyfter att man ska pröva nya metoder för att öka medborgarinflytandet och vi ser detta som en bekräftelse av vårt förslag. Liberalerna Malmös styrelse,

387 Bihang 2016 Nr Organisationsöversyn 2016 Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet Sverigedemokraterna har i våra budgetförslag länge förespråkat att såväl stadsdelarna som stadsområdena ska avvecklas till förmån för ett nytt system med facknämnder. I tjänsteskrivelser kan vi läsa följande: I en facknämndsorganisation finns ökade möjligheter att inom nämndens ansvarsområde organisera verksamheten optimalt och styra resurser inom organisationen på ett sätt som ger förutsättningar för god kvalitet och likabehandling av medborgare. Möjligheten att bedriva enhetlig styrning och att fokusera på strategiskt viktiga frågor förbättras när en nämnd får helhetsgrepp om utbud och efterfrågan. Modeller för ersättning till verksamheten kan förenklas och bli mer flexibla, vilket bör kunna leda till en minskning av sådana transaktionskostnader som inte tillför något mervärde till verksamheten. Genom att samla verksamheterna i facknämnder får varje nämnd större möjligheter att fokusera på frågor inom sitt eget verksamhetsområde. Samtidigt försvinner möjligheten att omdisponera medel/kommunbidrag mellan exempelvis individ- och familjeomsorg samt vård och omsorg. I det nuvarande ekonomiska läge som verksamheterna befinner sig i är detta nog närmast att se som en fördel, då det tydliggör att den verksamhet som har underskott är den som ska arbeta med effektiviseringar. Vi delar styrgruppens slutsatser vad gäller fördelarna med den nya organisationen. Vi hade gärna sett att Individ och familjeomsorgsnämnden byter namn till Socialnämnden och att Arbetsmarknads och vuxenutbildningsnämnden byter namn till arbetsmarknadsnämnden. Cirka 40 procent av de som idag erhåller ekonomiskt bistånd gör det på grund av arbetslöshet. Staten har ansvar för arbetsmarknadspolitik och insatser genom Arbetsförmedlingen. Socialtjänsten har två uppdrag i arbetet med ekonomiskt bistånd. Huvuduppgiften, eller målet, är att hjälpa den enskilde till självförsörjning. I avvaktan på att det kan uppnås, är uppgiften att avhjälpa det aktuella behovet av försörjning. Socialtjänsten utreder vilket stöd och vilka insatser som ska erbjudas utifrån de individuella förutsättningarna. Sverigedemokraterna delar inte förslaget om att ansvaret för att minska kostnaderna för socialbidragen skall sorteras under Individ och familjeomsorgsnämnden. Vi menar att detta uppdrag måste hanteras av Arbetsmarknads och utbildningsförvaltningen för att uppnå högre krav på bidragstagarna när det gäller jobbsökning.

388 388 Bihang 2016 Nr 158 Självklart måste de nämnda förvaltningarna samarbeta såväl med varandra som med statliga myndigheter, privata och kommunala satsningar (t.ex Jobb Malmö), med region Skåne, näringslivet och samarbetspartners i Köpenhamn. Statliga arbetsförmedlingen, Jobb Malmö, jobbcoacher såväl privata som kommunala, socialsekreterare bör i så stor omfattning som möjligt samlokaliseras för att uppnå större fokus på minskade kostnader för socialbidrag och en minskad arbetslöshet i Malmö. Ett särskilt fokus på ett utvecklat samarbete med statliga myndigheter, facket och kommunala förvaltningar för att bekämpa så kallade svarta jobb och för att komma till rätta med det av Malmökommissionen uppmärksammade problemet med det dolda Malmö. Sverigedemokraterna Malmö Stad

389 Bihang 2016 Nr REMISS 1 (2) Datum Diarienr (åberopas) Saknr A / Polismyndigheten Polisregion Syd Polisområde Malmö Mats Karlsson Malmö Stad Remissvar i anledning av översyn av stadsområdesnämnderna m.m. Bakgrund Polisområde Malmö har tillfrågats om synpunkter kring översynen av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet. Polisområdet har tagit del av det upprättade dokumentet 1 med publiceringsdatum Polisområdets uppfattning Polisområde Malmö tolkar förslaget som en övergång från uttalade geografiska ansvarsområden till mer renodlade facknämnder. I dokumentet lyfts även god samverkan med polisen fram som en viktig del. Nuvarande samverkansorganisation inom polisområdet är, i stort, strukturerad utifrån en gemensam geografisk indelning. Polisområdet har rekryterat fem kommunpoliser, baserat utifrån att staden är indelad i fem stadsområden. Kommunpoliserna är våra sammanhållande nav i den långsiktiga och kontinuerliga samverkan som sker mellan staden och polisen. En övergång till facknämnder påverkar naturligtvis samverkan och nya kontaktvägar måste etableras. I dokumentet anges att det inte finns hinder för att nämnderna gör egna geografiska indelningar inom sina respektive ansvarsområden. Detta ställningstagande innebär att samverkan kan decentraliseras ut på lägre nivå om skäl finns. En sådan lösning kan underlätta samverkan, men det bör även beaktas att en avsaknad av tydligare styrning kan innebära att de olika nämnderna välja att dela upp sig på olika sätt. En utveckling i riktning mot att polisen och de olika nämnderna har skilda gränsdragningar bedöms av polisområdet som en utveckling som påverkar samverkansförmågan klart negativt. 1 Remissversion Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet, version 3.0. A Remissvar översyn stadsområdesnämnder mm.docx

390 390 Bihang 2016 Nr Polisregion Syd A /2016 Polisområde Malmö vill även lyfta fram vikten av att polisområdet och Malmö Stad har etablerade kontaktvägar på olika nivåer. Vid Stadskontoret finns enheten för trygghet och säkerhet. Polisområdet bedömer att denna sammanhållande funktion är vital i syfte att erhålla en fungerande samverkan i operativa, övergripande brottsförebyggande och andra gemensamma frågeställningar. Enheten för trygghet och säkerhet verkar inte beröras av aktuellt förslag men polisområde Malmö vill ändå betona vikten av att fungerande samverkan även finns på en övergripande mer strategisk nivå. Slutligen kan konstateras av polisområde Malmö delar uppfattningen om att oavsett vilken organisationsform som en organisation väljer att utgå ifrån, så innebär inte det automatiskt att samverkan fungerar. En väl fungerande samverkan uppnås genom kontinuerliga kontakter mellan berörda befattningshavare på alla nivåer och att en gemensam lägesbild är etablerad. POLISOMRÅDE MALMÖ Mats Karlsson Polismästare

391 Bihang 2016 Nr Malmö stad Malmö Stadshus AB 1 (1) Datum Adress Malmö Diarienummer MSH Yttrande Till Kommunfullmäktige Översyn av den kommunala organisationen STK Kommunstyrelsen har berett Malmö Stadshus AB tillfälle att yttra sig i rubricerat ärende. Styrelsen för Malmö Stadshus AB föreslås besluta att lämna följande yttrande: Att avstå från att yttra sig i rubricerat ärende. Ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh Sekreterare Claes Inge Wennström

392 392 Bihang 2016 Nr Stadskontoret Matts Hansson Malmö Stad Yttrande över Översyn av den kommunala organisationen STK Yttrande MKB Fastighets AB ser positivt på den organisationsöversyn som Malmö Stad gör för att bättre möta de utmaningar i samhället som staden nu står inför. Utredningsförslaget tar sin utgångspunkt i välfärdsfrågorna för malmöborna. Flera av dessa är särskilt viktiga utifrån det uppdrag som MKB Fastighets AB har av Kommunfullmäktige i Malmö Stad. Minskat antal nämnder Minskandet av antal nämnder kan komma att säkerställa att kunskap i olika sakfrågor fördjupas och därmed stärks. MKB ser därför positivt på det. Exempelvis kan det konstateras att allt ansvar för lokaler för gruppboende, s.k. övergångslägenheter, övertag till eget förstahandskontrakt och hemlöshetsproblematik tas över av Tekniska nämnden och Fastighetskontoret. Här finns också stöd i form av kunskap kring hyresjuridik med mera. En samlad bedömning ger därför att det kan vara främjande för att säkerställa en välfungerande och enhetlig hantering av dessa i vissa fall komplicerade ärenden. Det är av stor vikt att behålla eller utöka det vräkningsförebyggande arbetet som staden har. MKB har idag ett nära samarbete med 8-10 personer som idag jobbar med dessa frågor i de fem stadsområdena. Tillsammans förebygger vi inte bara avhysningar, utan misär, uppsägningar, rättsprocesser, störningar, dyra saneringar, stora hyresskulder. Det är viktigt att Tekniska nämnden respektive Fastighetskontoret har ett tydligt uttalat mandat att fatta beslut i dessa ärenden. Då dessa ärenden ofta har en social grund är en förutsättning naturligvis att det finns ett nära samarbete mellan Tekniska nämnden samt nämnderna för Vård- och Omsorg, Individ- och Familjeomsorg samt Funktionsstöd. Det är ju hos dessa förvaltningar som det förebyggande arbetet sker. MKB vill understryka att funktionella kontaktytor är väldigt viktiga i vart och ett av dessa ärenden. MKB Fastighets AB Box 50405, Malmö Telefon Org.nr mkbfastighet.se

393 Bihang 2016 Nr Sida 2 av 3 Samverkan I och med att vi ser att allt fler äldre bor kvar hemma har MKB på motsvarande sätt som ovan behov av ett nära samarbete och välfungerande funktionella nätverk med personer i förvaltningarna för Vård och omsorg och Funktionsstöd som har kunskap om de lokala förhållandena. På motsvarande sätt har MKB:s medarbetare behov av kontakter med medarbetare på Individ- och Familjeomsorgsförvaltningen. Dessvärre uppstår regelbundet akuta ärenden där MKB:s medarbetare upptäcker missförhållanden eller särskilda behov av stöd hos en del av de personer som också är hyresgäster i våra lägenheter. Det kan röra sig om enskilda personer men även i flera fall hela familjer. I dessa situationer är det inte bara fördjupad sakkunskap som behövs utan även lokal kännedom och nätverk som är nödvändiga för att åstadkomma snabb och likvärdig service oavsett var i staden behovet uppstår. I flera sådana fall berörs såväl Individ- och Familjeomsorgsnämnden, Funktionsstödsnämnden och Tekniska Nämnden. I dessa fall är det av avgörande betydelse att MKB har en tydlig motpart som vi först kan vända oss till. Enligt förslaget är det inte tydligt vem som är första mottagare av ett sådant ärende. Tidigt i förslaget nämns att en grundläggande framgångsfaktor är att ha fungerande processer för samverkan. Ingenstans kan dock noteras hur detta ska kunna säkerställas. Samverkan som nämns i förslaget lyfter fram hälsa, försörjning och utbildning som områden där samverkan är nödvändig. MKB Fastighets AB vill också lyfta fram rätten och möjligheten till en egen bostad som en ytterst viktig fråga för förvaltningar och bolag att samverka kring. En persons möjlighet att ha en egen bostad kan i många fall vara en förutsättning för att kunna gå en utbildning, hålla ett arbete och därmed själv kunna försörja en familj. Tryggheten för malmöborna En fråga som MKB Fastighets AB menar är särskilt viktig för att säkerställa bl.a. barn och ungas uppväxtvillkor, likvärdiga insatser, service och omsorg över hela staden, hemlöshet och minskat försörjningsstöd är hur staden arbetar med trygghetsfrågorna, såväl de akuta ärendena som de långsiktigt förebyggande. Dessa har inte remissen redogjort för på önskvärt sätt. För det preventiva arbetet för ökad trygghet och välfärd i bredare bemärkelse är det synnerligen viktigt att detta sker med lokal kunskap och lokal förankring genom nätverk av funktioner. Idag har MKB ett mycket nära samarbete med stadsområdena Väster, Söder och Öster samt med Polis, Räddningstjänst och ideell sektor för stärkande av våra bostadsområden. Detta har varit helt avgörande för allokering av resurser för utveckling av mötesplatser för ungdomar och äldre, olika utvecklingsprojekt för meningsfull fritid med koppling till utbildning, arbete, kultur och sportaktiviteter, ökad medvetenhet kring säkerhetsarbete, t.ex. brand, stärkande av sociala band genom nära samarbete och dialog med föreningsliv etc. Lokal kännedom är en förutsättning för förståelse för kulturen och samhället i ett bostadsområde och för att man kan göra goda bedömningar av behoven för att det lokala samhället ska utvecklas.

394 394 Bihang 2016 Nr 158 Sida 3 av 3 På motsvarande sätt krävs ett nätverk av kontaktpersoner med lokal kännedom om förhållandena i ett bostadsområde för hantering av akuta situationer där snabba insatser måste göras för att motverka t.ex. social oro, kriminalitet och missbruk, samt gemensamt kunna möta den oro som uppstår hos föräldrar, barn och äldre. Just den lokala förankringen är något som nämns på flera ställen i förslaget men hur det ska kunna säkerställas i praktiken är svårt att utläsa. MKB Fastighets AB föreslår därför att Kommunfullmäktige ger ett särskilt uppdrag till varje ny nämnd att säkerställa hur lokal förankring ska utformas inom sitt respektive verksamhetsuppdrag. Genom remissfrågan om ansvarfrågan om initiativ och verkställighet av geografiska satsningar kring stadens utveckling har man noterat risken för otydlighet när uppdraget spänner över flera nämnder. Som extern samarbetspartner kan MKB bara konstatera att denna risk är påtaglig. I förslaget fördelas t.ex. olika lokala verksamheter upp mellan Kulturoch Fritidsnämnden. Logiken i uppdelning är i vissa fall svårbegriplig och behöver klargöras. När behov uppstår eller olika externa parter som t.ex. fastighetsägare eller olika föreningar vill ta initiativ till samarbete för olika projekt som utvecklar lokalsamhället är det i förslaget inte klarlagt vart man ska vända sig. Olika förvaltningar har liknande ansvar. Det vore önskvärt med ett förtydligande i detta perspektiv. Malmö dag som ovan MKB Fastighets AB Terje Johansson VD Mats Nilsson Förvaltningschef

395 Bihang 2016 Nr

396 396 Bihang 2016 Nr 158 Svar på remiss angående: Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation ser positivt på möjligheten att hitta nya vägar för samverkan mellan civilsamhället och Malmö stad i samband med att en ny organisation utformas. Remissvaret från Malmö Ideella (MIP) har sitt fokus framförallt på barn och ungas uppväxtvillkor samt medborgarinflytande och kunskapsalliansernas möjligheter. Med detta som utgångspunkt vill vi särskilt flagga för att stadens geografiska satsningar och preventiva arbete måste fortsätta och vidareutvecklas. Barn och ungas uppväxtvillkor Malmö Ideella instämmer i remissförslagets konstaterande att fritid och kultur, fritidsgårdar, mötesplatser och ett rikt föreningsliv (s.8) spelar en stor roll för barn och ungas uppväxt och mående. Däremot tror vi inte att ett minskat antal nämnder automatiskt kommer leda till att fritid- och kulturutbudet differentieras och blir tillgängligt för fler unga. Det kräver aktivt arbete och en organisation som tydligt prioriterar dessa verksamheter. Föreningslivet är en bra resurs för att starta upp och driva aktiviteter och mötesplatser på platser där det behövs. Engagemang i föreningslivet gynnar även integrationen. Bredden i föreningslivet kan användas för att nå en mångfald av barn och unga. Därför är ett nära samarbete mellan Malmö stad och föreningslivet viktigt och ger gynnsamma effekter på såväl barn och unga som dess familjer. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö tar upp hur kulturlivet och civilsamhället fungerar som sammanbindande kitt som väver ihop staden och som påverkar människors hälsa, delaktighet och känsla av sammanhållning. i Särskilt viktigt är detta för alla barn och unga som växer upp i Malmö. Vad gäller barn och unga så är det också viktigt att en dialog inte är ett mål i sig, utan faktiskt leder till ökad delaktighet, medbestämmande och medbeslutande. I dessa processer kan föreningslivet och idéburna organisationer vara viktiga aktörer för att skapa samverkan, dialog och utbildningsplattformar. Malmö Ideella kan inte nog understryka vikten av att inkludera medborgarna i viktiga beslutsprocesser som förändrar tillvaron, eller som har för avsikt att förändra tillvaron för Malmöborna, såväl unga som gamla. Föreningslivet är i detta sammanhang en viktig samarbetspartner men också en viktig målgrupp för en sådan delaktighetsprocess, då ungefär hälften av Malmöborna är medlemmar i föreningar. Genom att engagera sig i föreningslivet stärks känslan av samhörighet och föreningar kan också fungera som en form av demokratiskola. Därför är det så viktigt att tidigt ge unga möjligheten att engagera sig i föreningar. Malmö Ideella ser därför en stor vinst i att föreningslivet lyfts fram och samverkar med skola, fritidsgårdar, bibliotek och mötesplatser runt om i Malmö.

397 Bihang 2016 Nr Malmö Ideella ser att det finns en stor potential för föreningar i Malmö att hjälpa unga till en första arbetslivserfarenhet och referens. Men även för vuxna som står långt bort från arbetsmarknaden finns det stora möjligheter till olika typer av arbete inom frivilligsektorn. Fler föräldrar i arbete stärker också socioekonomiskt svaga familjer och förbättrar även barn och ungas uppväxtvillkor. Redan idag arbetar Malmö Ideella tillsammans med bland annat Arbetsförmedlingen för att ge nyanlända personer möjligheten, inom ramen för etableringsplanen, att vara aktiva i en idéburen verksamhet. Projektet heter Nätverk - Aktivitet-Dialog (NAD). Metoden som håller på att tas fram skulle kunna vara användbar även för ungdomar eftersom aktiviteter i idéburna verksamheter ger individen ett större nätverk, vilket på sikt kan generera en praktik eller anställning. Vi ser fram emot närmare samverkan mellan Malmö stad och andra aktörer för att skapa fler praktikplatser för unga och fler lönebidragsanställningar i frivilligsektorn. Vi ser positivt på att fler IOP (Idéburet offentligt partnerskap) utvecklas i Malmö och tror att fritid- och kulturupplevelser som syftar till att skapa rikare sociala miljöer skulle kunna vara ett intressant område att gå vidare med. Inom ramen för överenskommelsen mellan Malmö stad och föreningslivet har vi en god förhoppning om att även andra samverkansformer kommer prövas och spridas. Medborgarinflytandets och kunskapsalliansernas möjligheter När stadsdelarna inrättades 1996 fanns en tanke om att utveckla närdemokratin och engagemanget hos malmöborna. Vid en centralisering av verksamheter är lokalt engagemang viktigare än aldrig förr. På s.14 i remissen nämns det att dialog är en viktig del för att öka demokratin: Därför ges samtliga nämnder i uppdrag att utveckla former för dialog med brukare av service och tjänster samt med malmöborna. Malmö Ideella vill poängtera att medborgarinflytande inte är samma sak som dialog. För att närdemokratin och medborgarengagemang ska stärkas är det viktigt att underlätta för medborgar- och föreningsinitiativ i olika former. När organisationsförändringen träder i kraft är det även ett ypperligt tillfälle att skapa fler öppna möten när kommunens nämnder och beredningar sammanträder. Finns det tillräckligt stora lokaler så är det en fördel att mötena sker i den ordinarie verksamheten. Hur tilliten mellan malmöbor respektive mellan Malmö stad och malmöborna ska öka är den mest centrala frågan att reda ut när en ny organisation ska komma på plats. I remissen på s.12 nämns det exempel på flera lokalt baserade stadsutvecklingsarbeten som ska tas tillvara i en organisationsförändring. Malmö Ideella vill särskilt betona vikten av att även säkerställa att nya former för medborgarinflytande och närdemokrati skapas.

398 398 Bihang 2016 Nr 158 Visst ska Malmö förvalta det som fungerar bra men minst lika viktigt är det att tänka nytt, inte minst förvaltningsövergripande och släppa in andra aktörer som till exempel föreningslivet i en sådan process. Idag samarbetar Malmö Ideella med fritidsförvaltningen i kontinuerliga dialoggruppsträffar. Liknande samverkansprocesser mellan föreningslivet och staden vore önskvärt även för andra facknämnder. Malmö Ideella ser gärna att Malmö stad ännu mer använder den kunskap och det engagemang som finns i Malmös föreningsliv. I remissförslaget föreslås att verksamheter som till exempel mötesplatser, fritidsgårdar och bibliotek flyttas till facknämnder. Malmö Ideella ser en potentiell risk att lokalt förankrade och geografiskt spridda verksamheter som styrs av en central nämnd inte får samma betydelse och riskerar drunkna i mer renodlade kulturrespektive fritidsfrågor. Det är oerhört viktigt att sprida denna typ av verksamheter runt om i hela Malmö. I samband med en organisationsförändring bör därför vikten av områdesutveckling och verksamheter riktade till barn och unga vara uttalad för de nämnder som tar över ansvaret. En ännu tydligare signal vore därför att låta ett av kommunalråden ha områdesutveckling och lokalt förankrat utvecklingsarbete med civilsamhälle, näringsliv, högskola/universitet som uttalat rotelansvar. Medborgare som engagerar sig i den idéburna sektorn driver frågor och verksamheter som är viktiga för dem, inte för att de vill bli rika (vinstdrivna företag) eller för att lagen kräver det (offentlig sektor). Ett rikt föreningsliv ger medborgare och besökare en meningsfull fritid med kultur, möten, samtal, folkbildning, sport och andra aktiviteter. Detta utbud är en viktig faktor när människor väljer vilken stad och vilket kvarter de vill bo i. Malmö stad, i samverkan med den civila sektorn, bör även skapa ett föreningslivskontor med samma status och resurser som dagens näringslivskontor. Det skulle skapa möjligheter till fördjupad samverkan med föreningslivet och ge områdesutveckling en prioriterad och fördjupad plattform. En föreningslots skulle underlätta utvecklingen av föreningslivet såsom dagens företagslots verkar för näringslivet. Malmö som stad har allt att vinna på att arbeta preventivt och låta social och ekologisk hållbarhet vara ledordet. Frivilligorganisationerna har unika möjligheter att bidra till att unga skapar sociala kompetenser och får ett bättre liv - med positiva följder för skolresultaten. Malmö Ideella vill även påpeka vikten av att det även fortsättningsvis måste avsättas medel till mötesplatser och områdesutveckling. Arbetet med att samarbeta kring lokaler i staden är också en viktig fråga. Malmö ideella ser gärna att Malmös skolor öppnas upp så att föreningar på eftermiddagar och kvällar kan samnyttja lokaler. Det framgår inte i remissförslaget specifikt hur medborgarkontoren i framtiden ska utformas men Malmö Ideella ser fördelar med att dessa finns på stadsbiblioteken lokalt i staden, inte minst som mötesplatser.

399 Bihang 2016 Nr Om ett centralt kontaktcenter byggs upp så kan medborgarkontorens roll komma att förändras och här ser vi från Malmö Ideella en möjlighet att låta civilsamhället få ta större plats i den lokala demokratiutvecklingen. Vi ser att det finns ett starkt behov av att ha någon form av lokala utvecklingscentrum ii och tematiska mötesplatser även i en framtida organisation. I Malmös föreningsliv finns en stor potential att driva eller samverka kring dessa. Avslutande kommentarer Utvecklingen av föreningslivet måste få ett större fokus inom Malmö stad. Samarbetet måste fördjupas men också utvecklas på ett nytt sätt. Föreningslivet sysselsätter, engagerar och aktiverar långt många fler människor än som jobbar inom Malmö stad. Många av Malmö stads medarbetare är också engagerade i flera föreningar. Föreningslivet är en dynamisk kraft och genom att satsa på att få fler större och små föreningar aktiva i Malmö, få fler föreningar att förlägga sina region- och huvudkontor här och hålla sina arrangemang och event i Malmö utvecklar vi staden. Det skapar också mer sysselsättning, mer engagemang och ökar stadens attraktivitet. Här finns många nya strategier att ta fram i samverkan med de som arbetar med utvecklingsfrågor inom kommunen. Vad gäller samverkan mellan kommunen och idéburen sektor så pågår, mellan Malmö stad och idéburen sektor, en process kring en överenskommelse och handlingsplan. Processen kallas Malmöandan - överenskommelsen Malmö iii. Många av de förslag som finns inom utredningen kan med fördel diskuteras och prövas, och till viss del inkluderas inom denna organisationsförändringsprocess. Det är viktigt att hela staden går mot samma riktning, i arbetet för ett mer jämlikt, öppet och demokratiskt Malmö. Malmö Ideella saknar en övergripande analys av remissförslaget ur ett genus-, integrationsoch mångfaldsperspektiv. När större organisatoriska förändringar genomförs är det viktigt att se om organisationen gynnar vissa grupper före andra i och med beslutet. Det är inte ovanligt att personer ur underrepresenterade grupper som nyligen kommit in i organisationen tappas bort i en omorganisation. Förslag: Barn och ungas uppväxtvillkor Utveckla NAD-metoden för ungdomar eftersom aktiviteter i idéburna verksamheter ger individen ett större nätverk, vilket på sikt kan generera en praktik eller anställning. Närmare samverkan mellan Malmö stad och andra aktörer för att skapa fler praktikplatser för unga och fler lönebidragsanställningar i frivilligsektorn.

400 400 Bihang 2016 Nr 158 Skapa fler IOP (Idéburet offentligt partnerskap) i Malmö. Fritid- och kulturupplevelser som syftar till att skapa rikare sociala miljöer är ett intressant område att gå vidare med. Fortsatt områdesutveckling och verksamheter riktade till barn och unga måste vara prioriterade för de nya facknämnderna. Medborgarinflytandets och kunskapsalliansernas möjligheter Våga pröva och sprida fler samverkansformer inom ramen för överenskommelsen mellan Malmö stad och föreningslivet. Se malmoandan.se för mer information. Skapa fler öppna möten när kommunens nämnder och beredningar sammanträder. Utveckla nya samverkanssätt, tänk förvaltningsövergripande och släpp in andra aktörer som till exempel föreningslivet i processen. Skapa dialoggruppsträffar mellan facknämnder och föreningslivet. Ge ett av kommunalråden områdesutveckling och lokalt förankrat utvecklingsarbete med civilsamhälle, näringsliv, högskola/universitet som uttalat rotelansvar. Skapa ett föreningslivskontor med samma status och resurser som dagens näringslivskontor. Skapa en föreningslots för att underlätta utvecklingen av föreningslivet såsom dagens företagslots verkar för näringslivet. Medel måste avsättas till mötesplatser och områdesutveckling. Arbeta fram ett avtal för att skol- och fritidslokaler ska kunna samnyttjas bättre med föreningslivet. Skapa lokala utvecklingscentrum runt om i Malmö där Malmös föreningsliv är en viktig aktör. Ta fram en strategi, tillsammans med föreningslivet, för ett föreningsvänligt Malmö med fler föreningsaktiva och fler föreningshuvudkontor i staden. Analysera organisationsförändringens konsekvenser ur ett genus-, integrations- och mångfaldsperspektiv innan beslut fattas.

401 Bihang 2016 Nr Kommunfullmäktige Stadskontoret Malmö stad Remiss angående Översyn av den kommunala organisationen STK MISO - Malmö Idrottsföreningars Samorganisation avger härmed yttrande om Översyn av den kommunala organisationen STK MISO avser inte yttra sig om hela remissversionen, utan har valt delar kopplade till föreningslivet och idrotten i Malmö. MISO ser det positivt att fritidsförvaltningen som facknämnd får ansvar för samtliga fritidsgårdar och därmed kan skapa förutsättningar för en god kvalitet på fritidsgårdarna över hela staden. Däremot ställer sig MISO frågande varför inte mötesplatser för unga, med verksamhet i likhet med fritidsgårdarna, inte överförs till fritidsförvaltningen. Många föreningar har idag ett väl fungerande samarbete med fritidsgårdarna och mötesplatserna och det vore olyckligt att föreningar ska ha två förvaltningar att samarbeta med. MISO ser det viktigt att det tillförs resurser för all verksamhet. Även anläggningar typ ute-gym och näridrottsplatser bör ligga under fritidsförvaltningen. Fritidsförvaltningen bör ha ekonomiska resurser så att man antingen kan stå för egen kvalitativ drift eller att skälig ersättning kan utgå till föreningar som tar ansvar för verksamheten genom exempelvis tecknande av IOP. MISO stöder fritidsförvaltningen i att all fritidsgårdsverksamhet placeras under fritidsförvaltningen. MISO ser fram mot att idrotten i Malmö kan förstärka sin roll genom samverkan. Idrottens organisationer kan finnas med i allt från arbetsmarknadsåtgärder, integrationsåtgärder och hälsofrämjande åtgärder. Malmö den 31 augusti 2016 Styrelsen för Malmö Idrottsföreningars Samorganisation. Enligt uppdrag Linda Attin Konsulent MISO Spångatan 11 A Malmö info@miso.se Org.nr:

402 402 Bihang 2016 Nr 158 Malmö den 18 augusti 2016 Yttrade över remissen Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet SPF Seniorerna i Malmö har tagit del av den förändringsplan som beskrivs i remissen och anser att det är positivt med den kommunala översynen och att de fem stadsområden tas bort. Vi vill framhålla att i ett pensionärsråd direkt under kommunalstyrelsen (liknande dagens centrala pensionärsråd) bör pensionärsorganisationerna få delta med olika äldrefrågor som gäller inom de respektive nämnderna/områdena. I en starkt växande stad som Malmö är det inte lätt att fördela resurserna rättvist i den nuvarande organisationen för de olika stadsområdena. Om resurserna i stället fördelas i de fem nya nämnderna med den inriktning som planeras så bör resurserna lättare kunna anpassas efter medborgarnas behov av stöd så att de får likvärdig service var de än bor i staden. Som pensionärsorganisation anser vi att det är väsentligt att de lokala pensionärsfrågorna inte glöms bort. Vi har önskemål om att få delta med våra kunskaper i någon form av råd gällande äldrefrågor, dels under Vård- och omsorgsnämnden dels under Individ- och familjeomsorgsnämnden. I individ- och familjeomsorgsnämnden aviseras det att även tillsätta distriktsnämnder där vi gärna deltar då det gäller frågor som har anknytning till äldre. Ett exempel med viktig lokal närvaro är den som nu sker i stadsområde Öster vid byggandet av demenssjukhuset Soltofta där pensionärsorganisationerna deltar i in referensgrupp med en ordförande från kommunen. Detta borde ske vid alla sjukvårdsbyggen, bostadsbyggen, affärscentra och övriga allmänna kommunala förändringar av infrastukturen.

403 Bihang 2016 Nr SPF Seniorerna Malmö förutsätter att pensionärsorganisationerna även i den kommande kommunala organisationen får vara remissinstans i olika äldre- och samhällsfrågor. Med vänlig hälsning SPF Seniorernas Samorganisation Malmö Ledamöter i CPR Gunvar Grevstig Ordförande

404 404 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stad Stadskontoret

405 Bihang 2016 Nr Malmö stad Stadskontoret

406 406 Bihang 2016 Nr 158

407 Bihang 2016 Nr

408 408 Bihang 2016 Nr 158

409 Bihang 2016 Nr

410 410 Bihang 2016 Nr 158 Malmö Stad Stadskontoret Datum Vår referens Jaklina Strand Direkttelefon Kommunfullmäktige Remiss Översyn av den kommunala organisationen Malmö centrala pensionärsråd får yttra sig om remissen Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet (STK ). Malmö centrala pensionärsråd tillstyrker förslaget som innebär bildandet av fem nya nämnder (Vård- och omsorgsnämnd, Individ- och familjeomsorgsnämnd, Funktionsstödsnämnd, Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd samt Gymnasienämnd) samt att Stadområdesnämnderna Norr, Öster, Söder, Väster och Innerstaden, Sociala resursnämnden samt Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden upphör. Malmö centrala pensionärsråd anser att det centrala pensionärsrådets roll och uppdrag ska kvarstå i nuvarande form och organisatoriskt placeras under kommunstyrelsen. Det innebär att det centrala rådet är ett samråds-, informationsoch remissorgan vad avser frågor som rör äldres villkor inom kommunen, oavsett nämnd och verksamhetsområde. Det är av vikt att det finns forum för lokala frågor som rör äldre i Malmö. De lokala pensionärsråden har hanterat lokala samråds- och informationsfrågor inom stadsområdesnämndernas geografiska verksamhetsområde. Malmö centrala pensionärsråd anser att det bör finnas lokala pensionärsråd eller annan struktur för dialog mellan nämnderna och lokalt förankrade representanter för pensionärsorganisationerna. Centrala pensionärsrådets remissvar är en sammanställning av de gemensamma synpunkterna från representanterna för pensionärsorganisationerna. Rådets politiker framför sina åsikter genom andra remissinstanser. Respektive organisations svar bifogas i sin helhet. Carina Nilsson Ordförande Malmö centrala pensionärsråd STADSKONTORET August Palms plats Malmö Tel Direkt tel Org.nr jaklina.strand@malmo.se

411 Bihang 2016 Nr

412 412 Bihang 2016 Nr 158 Till Malmö centrala pensionärsråd PRO Samorganisation Malmö med remissvar över Stadskontorets Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet Övergripande synpunkter Det övergripande förslaget att avskaffa stadsområdesnämnderna och att inrätta fem nya nämnder tillstyrks. Även om stadskontorets förslag vilar på ganska tunn argumentation delar vi bedömningen att den nuvarande organisationen med stadsområdesnämnder är otydlig med splittrade resurser och brister beträffande kvalitet, likvärdighet, service, stöd, omsorg och hållbarhet. Vi menar att politikernas ansvarsområden med den nya organisationen blir mindre splittrade och mer fokuserade. Därmed bör förutsättningarna öka för politikerna att utveckla sin roll som fokuserade och kompetenta deltagare i dialogen med förvaltningarnas professionella tjänstemän. Samtidigt måste det understrykas att enbart en ny organisation inte löser Malmös problem inom avgörande politikområden som äldreomsorg, bostäder, utbildning, arbete och integration. Den nya organisationen kan endast bli ett verkningsfullt redskap om politiken satsar offensivt mot segregering och välfärdsbrister och för ett hållbart Malmö. Det lokala medborgarinflytandet I förslaget, sidan 12, nämns olika former av medborgarinflytande; medborgarpanelen, malmöinitiativet, centralt och lokala pensionärsråd, råd för funktionshinderfrågor och ungdomsråd. Vid en förändring av organisationen behöver en översyn göras av dessa. Då blir det viktigt att hitta former för hur dessa kan få möjligheter att utvecklas i den nya organisationen Detta är det enda stället i hela remissversionens 41 sidor som pensionärsråden över huvud taget nämns. Det finns alltså ingen antydan till förslag som remissinstanserna skulle kunna bedöma eller ta ställning till. Detta innebär ett underbetyg till stadskontorets förslag! I ett brev från Malmö centrala pensionärsråd, riktat till representanter för pensionärsorganisationerna, sägs dock att De lokala pensionärsråden kommer att upphöra i och med att stadsområdesnämnderna upphör enligt förslaget. Vi kan inse att de lokala råden i nuvarande form upphör, men det skulle vara mycket olyckligt om lokalt formellt medborgarinflytande för pensionärer försvann. Enligt våra erfarenheter har såväl stadsdels- som stadsområdesbaserade lokala råd fyllt en mycket viktig roll för hantering och utveckling av äldrefrågor som till exempel forskning och utveckling, avvikelsehantering, kösituation, byggnation/bostäder, samverkan med lokala vårdcentraler, anhörigas omvårdnadsarbete,

413 Bihang 2016 Nr brukarundersökningar, hemtjänststatistik, de lokala värdighetsgarantierna, etc. De talas ibland om nya modeller för demokratisk styrning och medborgarinflytande; till exempel så kallade kunskapsallianser mellan stadens verksamhet, medborgare, civilsamhället, näringslivet och akademin. Vi är tveksamma till sådana kunskapsallianser, som oundvikligen och ensidigt domineras av framför allt näringslivet, akademin och staden medan eventuella medborgarröster kommer i underläge eller försvinner i det akademiska klimatet. Den skissade utvecklingen av nämndernas demokratiarbete (sidan 14) med utveckling av former för alla nämnders dialog med brukare och malmöbor kan enligt vår bedömning inte heller ersätta de lokala pensionärsrådens funktion som konkret, effektivt och engagerande medborgarforum. Till frågan om upphörandet av nämndsorganisation på geografisk nivå nämner förslaget på sidan 24: I flera fall kommer säkert nämnderna att välja geografin som organiserande princip för att hantera ansvar och befogenheter på förvaltningsnivå. Vi instämmer med förslaget att det för vissa frågor och för olika samverkansområden (med till exempel geografiskt orienterade externa aktörer) kan vara lämpligt med en geografiskt baserad arena. Att avskaffa de lokala pensionärsråden och deras cirka 70 engagerade och lokalt förankrade medborgarrepresentanter är ett steg tillbaka ur demokratiaspekten. Sammantaget föreslår pensionärsorganisationerna att det i förslaget arbetas in en struktur för geografiskt baserade arenor för dialog mellan å ena sidan representanter för facknämnderna och å andra sidan lokalt förankrade pensionärsrepresentanter. Med andra ord fyller de lokala pensionärsråden en viktig funktion och skall bevaras. Det centrala pensionärsrådet Pensionärsorganisationerna föreslår att det centrala pensionärsrådet bevaras i nuvarande form och är placerat under kommunstyrelsen. De lokala pensionärsråden bevaras som ett komplement till det centrala. Arbetsmarknadsfrågorna I stadskontorets tjänsteskrivelse uppmanas remissinstanserna att särskilt uppmärksamma arbetsmarknadsfrågornas framtida organisatoriska placering. Ur pensionärernas synpunkt är det av största vikt att i stor omfattning utbilda arbetslösa till jobb inom välfärdssektorn. Därför är det avgörande att ha en omfattande och kvalitativt bra vuxenutbildning (inklusive SFI) kopplad till och samordnad med aktiva arbetsmarknadsinsatser. Enligt vår uppfattning är det ett mycket bra förslag att samla vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsfrågorna i en kraftfull nämnd. Vi vill gärna peka på de mycket goda effekterna av det så kallade Kunskapslyftet, , då samverkande vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsorganisationer spelade en avgörande roll för att Malmös skyhöga arbetslöshet kunde minskas dramatiskt. PRO Samorganisation Malmö ordförande Preben Andersson

414 414 Bihang 2016 Nr 158 Malmö DIK-kretsen Malmö stad Yttrande i ärende: Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet DIK-kretsen i Malmö stad väljer att framföra yttrande över ärende: Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet (STK ) Bakgrund Under 2017 kommer Malmö Stad genomgå en stor omorganisation. Fem stadsområdesnämnder samt Sociala resursnämnden och Arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden upphör och i deras ställe bildas fem nya nämnder; Vårdoch omsorgsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Funktionsstödsnämnden, Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden samt Gymnasienämnden. Den bakgrund till den kommande omorganisationen som anges är behovet av att anpassa Malmö stads organisation till att vara bättre i samklang med de snabba förändringar som har skett och förväntas ske i Malmö och omvärden. Remissens huvudsakliga innehåll är en redogörelse för hur en ny organisation som bygger på facktillhörighet istället för geografi skulle kunna se ut. Samt så finns där ett övergripande resonemang kring de avvägningar som gjorts för att en ändamålsenlig organisation skall kunna uppnås. Yttrande DIK-kretsen i Malmö stad har tagit del av remissen och har följaktligen några synpunkter. Som ett förbund som i huvudsak organiserar bibliotekarier, kommunikatörer, arkivarier och andra kulturarbetare har vi särskilt tittat på hur den verksamhet som idag ryms inom stadsområdenas områdesutveckling framöver är tänkt att organiseras. Vi försöker också redogöra för våra tankar kring en av punkterna som vi uppmuntrats till att lägga synpunkter på; Hur löser vi ansvarsfrågan om initiativ och verkställighet av geografiska satsningar kring stadens utveckling som spänner över flera nämnder och som involverar externa samarbetspartners? Adress Stora Nygatan Malmö Ordförande Patrik Nilsson Vice ordförande Marita Wästerfors Hemsida: (6)

415 Bihang 2016 Nr Inledningsvis så är det tydligt att remissversionen tar avstamp i ett politiskt uppdrag där de verksamheter som nu ligger under avdelningen för områdesutveckling inom nuvarande stadsområdesförvaltningar inte har varit i främsta fokus. Det man valt att göra är en redovisning över hur man kan föra över verksamheterna inom områdesutvecklingen till befintliga nämnder, bara genom att sätta kryss utan någon genomtänkt förklaring. Som ett exempel så överförs stadområdesbiblioteken till kulturnämnden, vilket även sker med mötesplatser för unga medan fritidsgårdar hamnar i fritidsnämnden. Mötesplatser för äldre och mötesplatser för personer med psykisk funktionsnedsättning hamnar i vårdoch omsorgsnämnden respektive funktionsstödsnämnden. DIK-kretsen har i grund förståelse för det nya förslag inom vilka förvaltningar som verksamheterna skall organiseras. Vi anser dock att Kirsebergs fritidsgårdsverksamhet (13-18 år) samt Kirsebergs fritidsklubb (åk 4-6) i linje med tankarna om fackinriktade nämnder har sin naturliga placering i fritidsnämnden, och inte i kulturnämnden som framlagts i remissen. Vi saknar också i remissversionen förslag på organisatorisk placering av den medborgarservice som idag är kopplade till biblioteken på Oxie, Kirseberg, Bellevuegården samt Garaget. Bibliotekarier är vana vid att samarbeta med en mängd olika aktörer, och vi tror på ett samarbete även med medborgarkontor, men vägg i vägg snarare än i samma lokal. Erfarenheterna från samlokalisering med bibliotek är tyvärr inte så goda eftersom den viktiga skillnaden mellan dessa två verksamheter blivit alltför otydlig och det blir svårt att värna om medborgarnas integritet. DIK-kretsen anser det viktigt att medborgarna får just den service de har rätt till, av välutbildad personal såväl på bibliotek som på medborgarkontor. Medborgarkontoren skall bemannas med andra kompetenser än biblioteken, vilket är viktigt att tänka på. Vi ser de åtskilliga vinster som finns att göra för medarbetarna när man går mot en mer specialiserad fackförvaltning, i att man därmed får en närmare professionell samverkan och utbyte med kollegor med samma eller liknande uppdrag. Av den anledningen är vi i DIK positiva till möjligheten att djupare specialistkunskaper får ökat utrymme inom nämnden, och att förutsättningar för att fokusera på strategiskt viktiga frågor därmed förbättras. Vi är eniga med remissförfattarna att denna utveckling är viktig. ( Ledning och styrning, s ) Det som oroar är dock remissversionens avsaknad av resonemang och redogörelse över vad som avgjort de olika verksamheternas nya organisatoriska placering. I den viktiga ambitionen att skapa en ändamålsmässig organisation för att trygga Malmöbornas rätt till hälsa, arbete, bostad, utbildning och social omsorg så får vi vid genomläsningen upplevelsen att många verksamheter inom områdesutvecklingen har blivit över. Känslan är att man lokaliserat där man tyckt varit logiskt, utan några djupare överväganden. En framgångsrik omorganisation bygger inte bara på att placera in medarbetare i nya boxar där de råkar passa in, utan det behövs också tid till att utreda vilka förutsättningar som finns för de befintliga förvaltningarna att ta emot de nya verksamheterna. Då ger man också en tydlig signal till berörda medarbetare att det finns en genomtänkt plan med deras organisatoriska placering, och därmed skapa förtroende för processen. Vi kommer längre ned i vårt remissvar exemplifiera vad vi menar utifrån 2 (6)

416 416 Bihang 2016 Nr 158 förslaget att föra över stadsområdesbiblioteken från stadsområdesförvaltningarna till kulturförvaltningen. (Förslag till ny nämndsorganisation, s 28-29) I de befintliga geografiskt organiserade stadsområdesförvaltningarna har områdesutvecklingen haft ett uttalat uppdrag i att verka samverkansinriktat, medborgarnära och profilera sig gentemot brukarna i sitt närområde. Detta arbete har på många sätt varit framgångsrikt och en organisation byggd på geografisk placering har varit väl lämpad för ett sådant uppdrag. DIK-kretsen uppmärksammar och välkomnar den uttalade ambitionen att detta arbete skall få fortleva. Vi tror att det blir en utmaning att bibehålla och utveckla en decentraliserad verksamhet i en mer centraliserad organisation. Här är det inte så per automatik att en enhetlig styrning skapar lika förutsättningar, utan stor hänsyn i ledarskapet måste tas till verksamheternas unika och lokala förutsättningar samt behov. Vaksamhet krävs också så att vi i en specialiserad facknämnd inte tappar den lednings-kompetens som idag finns på avdelnings- och enhetsnivå inom områdesutvecklingen med en omfattande erfarenhet kring lokala förutsättningar och medborgarinflytande. Med avstamp dels i Malmökommissionens slutrapport och dels i ett antal exempel på framgångsrika samarbetsprojekt inom Malmö stad så framför remissförfattarna att förändringar i organisationsstrukturen syftar till att skapa bättre förutsättningar för samverkan såväl inom Malmö stad som med externa aktörer. Och att samtliga nämnder, förvaltningar och kommunala bolag ansvarar för att detta sker. (Samverkan, s18-19) DIK uppfattar befintliga förvaltningar som organisationer som i mångt och mycket endast svarar gentemot den egna nämnden och kan ganska fritt välja sina egna åtaganden med utgångspunkt i nämndsmålen. Vi upplever inte att där idag funnits en naturlig struktur för ett sådant samarbete över nämnds-gränser, utan sådana samarbete har ofta genomförts genom informella kontakter. Vi tror att en förutsättning för att det även i en ny organisation skall tas ansvar för och initieras geografiska satsningar kring stadens utveckling med flera aktörer involverade, så måste strukturerna skapas för att ta till vara kompetensen hos våra medarbetare som verkar nära och i dialog med medborgarna. Där finns redan inom områdesutvecklingen en vana vid ett samarbete mellan en mängd olika aktörer såsom skola, förskola, fritidsgårdar, bibliotek, fältarbetare, föreningar med flera. I remissversionen kring samverkan så hade DIK gärna sett ett resonemang kring hur ett befintligt medarbetarengagemang fångas upp och tas tillvara på i detta arbete, och hur man säkerställer att nyskapade förvaltningsgränser inte blir ett hinder för medarbetarinitiativ.(samverkan, s18) På sid 16 i remissversionen är det pliktskyldigast inklippt en kortare passus kring vikten av hur en god samverkan med fackliga organisationer skapar möjlighet för medarbetarna till delaktighet, inflytande och ansvar via det representativa inflytandet. DIK hade gärna sett i texten något kring hur en ny organisation som i större utsträckning skall verka 3 (6)

417 Bihang 2016 Nr förvaltningsöverskridande också skapar behov av nya former för en bra fungerande samverkansprocess. Vi har själva upplevt att den nuvarande samverkansmodellen inte helt varit anpassad efter att samverka beslutsärende där verksamhet och personal i flera förvaltningar påverkas. Utifrån ett förvaltningsråd har det varit svårt att överblicka hur ett beslut påverkar medlemmar i en annan förvaltning. DIK anser att en översyn av samverkans- grupperna är motiverat i en förändrad organisation.(facklig samverkan, s16) Remissversionen tar inte upp hur och under vilka former som själva överförandet av verksamheter skall ske, utan det uppges specifikt att det kommer att redovisas i ett senare förslag där inkomna synpunkter och remissvar värderas. DIK uppskattar den öppenhet och vilja som finns till att lyssna in remissinstanserna. Grunden för att tycka till om förslaget ligger dock mycket i under vilka förutsättningar som överflyttandet sker samt på mottagarförvaltningens syn på sina nya verksamheter. Den största delen DIKmedlemmar som påverkas av att stadsområdesförvaltningarna försvinner är bibliotekarier som arbetar i områdesbiblioteken och deras filialer. Det blir då naturligt att vårt förbund värnar speciellt hur dem påverkas. Även om det inte direkt berör innehållet i remissversionen så vill vi ta vara på denna möjlighet att framföra våra tankar kring förutsättningar för ett bra överförande av dessa verksamheter då tio stadsdelar infördes i Malmö stad så avknoppades de dåvarande biblioteksfilialerna från stadsbiblioteket och blev självständiga stadsdelsbibliotek med lokala demokratiuppdrag i sina nya förvaltningar. Då stadsområdesbiblioteken nu åter igen skall samsas med stadsbiblioteket i en gemensam förvaltning så vill DIK inte se en återgång till det gamla filialtänket, då det inbegrep en negativ värdering utifrån en förlegad prestigesyn. Idag har stadsområdesbiblioteken under 20 års tid fått möjlighet till att utvecklas självständigt utifrån det lokala uppdraget med en väl inarbetad profilering mot, och kännedom kring det område som biblioteket verkar i. Det är väsentligt att denna självständighet får möjlighet till att fortleva och att ansvaret för verksamhetsplanering, budgetläggning och självständiga medieinköp även fortsättningsvis ligger kvar ute i områdesbiblioteken. Det är också avgörande att områdesbiblioteken tilldelas tillräckliga resurser för en sådan utveckling. Bibliotekarier som tjänstgör i områdesbibliotek behöver också i samma grad som personal på Stadsbiblioteket få möjlighet till att ta del av de karriärs- och utvecklingstillfällen som finns, samt få bättre förutsättningar för att delta i och leda projekt som rör biblioteksutveckling inom Malmö stad. DIK-kretsen ser mycket positivt på framtiden för en kulturförvaltning där områdesbiblioteken samverkar nära med Stadsbiblioteket istället för att styras därifrån. Vi anser vidare att ett ledarskap med personal-, budget- och arbetsmiljöansvar måste finnas kvar ute i biblioteken nära medarbetare och brukare. Ett ledarskap med såväl kunnighet i bilioteksfrågor som förankring i det lokala uppdraget. Strukturen för ledarskapet inom kulturförvaltningens biblioteksverksamhet bör också ses över i samband med en omorganisation, i det att även områdesbiblioteken behöver en röst i förvaltningens ledningsgrupp. 4 (6)

418 418 Bihang 2016 Nr 158 Idag finns det uppbyggt en omfattande logistik kring områdesbiblioteken vad gäller säkerhet, vaktmästeri och IT-frågor. I remissversionen går det inte att utläsa ifall dessa funktioner följer med biblioteken till kulturförvaltningen eller ej. Frågan om dessa resurser måste också klargöras inför ett överförande. Det ökade antal medarbetare som tillförs kulturförvaltningen skapar också behov av att tillföra resurser till flera andra administrativa funktioner såsom HR, kommunikation och ekonomi. Stadsbiblioteket har idag en egen digital utveckling anpassad för bibliotek för att ge service till Malmös invånare. Denna utveckling har områdesbiblioteken bara delvis kunnat delta i. Detta beror till stor del på att gränserna mellan förvaltningarna försvårat samarbetet i kombination med att det är svårt att driva en egen digital utveckling på små enheter. Vi anser att den nya organisationen ska skapa förutsättningar för att Stadsbiblioteket och Stadsområdesbiblioteken gemensamt ska kunna driva den digitala utvecklingen för alla Malmös folkbibliotek. Detta för att alla Malmöbor ska få en god och likvärdig digital biblioteksservice oavsett var de bor, såsom biblioteksplanen föreskriver. (Biblioteksplan, 2015, s 4, 3:1) Den avgörande obalansen och strukturella utmaningen i ett överförande som DIK-kretsen ser är dock den osakliga lönedifferens som existerar mellan bibliotekarier inom Malmö stad utifrån deras förvaltningstillhörighet. Idag tjänar en bibliotekarie i stadsområdesbiblioteken i genomsnitt nästan 2000: - lägre per månad än sina kollegor som är anställda på stadsbiblioteket. I den arbetsvärdering av bibliotekarier som gjorts inom BAS finns det överhuvudtaget inget sakligt stöd för denna skillnad, utan där värderas en bibliotekarie likvärdigt oavsett förvaltningstillhörighet. Inför överförandet av bibliotekarier till en gemensam förvaltning så yrkar DIK; att Malmö stad som arbetsgivare tar ansvar för yrkesgruppen som helhet och lyfter områdesbibliotekarierna lönemässigt. Vi befarar att kulturförvaltningen själva inte förmår att justera obalansen. Det är heller inte godtagbart att jobba bort differensen över tid, då det troligtvis hämmar stadsbibliotekets bibliotekariers möjlighet till en bra löneutveckling i de årliga översynerna framöver. Sammanfattningsvis vill DIK-kretsen framföra att vi ställer oss bakom förslaget till överförande av områdesbiblioteken till kulturförvaltningen men vi ser ett antal organisatoriska och strukturella utmaningar som behövs adresseras innan en ny organisation träder i kraft. 5 (6)

419 Bihang 2016 Nr DIK-kretsen tackar för möjligheten att få yttra sig över förslaget och önskar all framgång i det fortsatta arbetet. För DIK-kretsen i Malmö stad Patrik Nilsson ordförande 6 (6)

420 420 Bihang 2016 Nr 158 Akademikerförbundet SSR Malmö stad Till Kommunfullmäktige Yttrande i ärende: Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet, STK Akademikerförbundet SSR i Malmö stad ställer sig bakom yttrande av Centrala Saco-rådet över rubricerat ärende men väljer att även att göra följande komplettering med speciellt fokus på remissförslaget i förhållande till förbundets medlemsgrupper. I detta yttrande redovisas endast de frågor som förbundet speciellt önskar uppmärksamma samt synpunkter utöver vad som framkommer av Centrala Saco-rådets yttrande. Översynen som helhet Akademikerförbundet SSR ser som helhet positivt på förslaget till organisatoriska förändringar för att lägga grunden till ett kommunövergripande och likvärdigt sätt att i Malmö stad arbeta med hållbarhet, service och myndighetsutövning inom det sociala området. En centraliserad politisk styrning kan borga för etableringen av en likabehandling av Malmöborna över hela staden och en rättvisare ekonomisk styrning. Det är dock grundläggande att det operativa sociala arbetet, vare sig det handlar om förebyggande, service eller lindrande, kan utföras med en lokal geografisk förankring. Detta både för kunskapsuppbyggnaden i förvaltningen och tillgängligheten för Malmöborna. Att styra arbetet från endast en centraliserad politisk facknämnd fungerar kanske för de flesta verksamhetsområdena, dock inte för Individ- och familjeomsorgen som kommer att ha många myndighetsbeslut i individärenden; LVU, LVM, familjerätt samt ensamkommande barn. Detta kräver en mötesfrekvent och lättillgänglig politisk beslutsorganisation som företrädesvis bör organiseras i utskottsform från facknämnden för att undvika sekretessproblematik inom förvaltningen. Akademikerförbundet SSR förespråkar en förflyttning av budget- och skuldrådgivningen inom Miljönämnden till Individ- och familjeomsorgsnämnden i syfte att skapa en direkt samordning av verksamheterna samt en lärande och utvecklande organisation. Här skulle exempelvis rådgivning i större utsträckning kunna förebygga bidragstagande och bidragsperioder kortas. Förändringen till facknämnder lyfter också upp frågan om stadskontorets roll med utveckling, samordning, kvalitetskontroll och expertis för de olika verksamhetsområdena. En fråga som utredarna i remissversionen inte diskuterat. Akademikerförbundet SSR ser det som grundläggande att stadskontorets samlade kompetens, inte minst välfärdsavdelningens, lyfts fram och tas i beaktande. En del av denna kompetens bör tillföras respektive facknämnd, men för att inte skapa nya stuprör som arbetar parallellt kan en del samlad kompetens kvarstå under kommunstyrelsen för att bidra till kommunövergripande samverkan mellan berörda nämnder. Detta lyfts ofta i remissversionen, men väldigt lite diskussion förekommer om hur det ska åstadkommas. 1

421 Bihang 2016 Nr Akademikerförbundet SSR Malmö stad Barn och ungas uppväxtvillkor Med styrningen från en facknämnd och med stöd av Malmökommissionens rön kan individ- och familjeomsorgsnämnden med likvärdighet över hela staden bättre fokusera på uppdraget med att förbättra barn och ungas uppväxtvillkor. Detta måste dock ske i nära samarbete med övriga berörda nämnder, framförallt skolnämnderna och den nämnd som får ansvar för fritid och förebyggande. Snarast möjligt måste därför ett arbete påbörjas för att hitta hållbara och långsiktiga strukturer för ett sådant samarbete. I detta arbete bör en uppgift vara att se till att de geografiska indelningarna mellan berörda nämnder överensstämmer. Akademikerförbundet SSR vill understryka att det preventiva och förebyggande arbetet måste stärkas för att nå både social och ekonomisk hållbarhet. Vidare vill förbundet understryka vikten av att Malmö stad har rätt kompetens för att arbeta med dessa svåra frågor. Fler socionomer med erfarenhet måste behållas och rekryteras in till kommunen. Arbetsledningen måste garanteras via verksamhetserfarna och närvarande chefer. Detta gäller för övrigt för samtliga kategorier av socialarbetare både inom individ- och familjeomsorg, vård och omsorg, funktionsstöd samt skolan. Likvärdiga insatser, service och omsorg över hela staden Akademikerförbundet SSR instämmer i att facknämnder kan ge möjligheter till större likvärdighet, bättre överblick, fördjupad kunskap/professionalisering samt ökade möjligheter till effektiv ekonomisk styrning. För att möjliggöra detta krävs dock att verksamheten har tillräckliga resurser för att uppfylla lagkrav och verksamhetsmål samt att, som tidigare nämnts, tillgången på erfaren och kompetent personal är god. Men facknämnder kan också innebära risker för minskad lokal förankring och lokalkännedom, om även det operativa arbetet och möjligheterna till möte med Malmöborna centraliseras. Det är därför viktigt att detta arbete förblir lokalt baserat samt det finns ett reglerat ansvar för den lokala utvecklingen. Förbundet vill vidare trycka på att likvärdiga insatser inte är det samma som lika insatser, professionellt genomförda individuella bedömningar baserade på den enskildes behov och egna resurser måste ligga till grund för besluten. Avseende området vård och omsorg anser Akademikerförbundet SSR att biståndshandläggarnas roll som myndighetsutövare måste stärkas och att kraven på kompetens, socionomexamen, samt erfarenhet poängteras vid rekrytering. I en modern vård och omsorg med fokus på äldre kan förbundet se behov av ytterligare en yrkeskategori, äldre-kuratorer, för att arbeta med de äldres psykosociala situation. Avseende området socialpsykiatri så har det under ett antal år varit inne i en positiv uppbyggnadsoch utvecklingsperiod. Detta tack vare engagerade medarbetare och chefer, statligt stöd, samarbete med psykiatrin samt dialog med brukarrörelsen. Akademikerförbundet SSR förespråkar att funktionsstödsnämnden får ansvar för socialpsykiatrin. Det påbörjade utvecklingsarbetet måste få fortsättas med berörda samarbetspartners som brukarrörelse och psykiatri. Verksamheten ska genomsyras av ett rehabiliterande synsätt med ett tydligt återhämtningsperspektiv. Sammanhållet grepp för att möta hemlösheten Akademikerförbundet SSR ställer sig i stort bakom förslaget och anser att det är bra att tekniska nämnden får ett utökat ansvar för att samordna arbetet. Gränsdragning, ekonomiskt ansvar och samarbete mellan nämnderna måste dock förtydligas och utvecklas. Förbundet anser det viktigt att göra åtskillnad mellan teknisk tillsyn av andrahandslägenheter och det stöd som ges personerna som bor där. Arbetet har hittills ofta försvårats av att tillsyn blandats ihop med stödinsatser 2

422 422 Bihang 2016 Nr 158 Akademikerförbundet SSR Malmö stad och att stadsområdena haft bristande resurser för att genomföra sina uppdrag. Det är därför av vikt att den tekniska tillsynen överföres till tekniska nämnden medan det stödjande och bostadsrehabiliterande arbetet stannar kvar inom individ-och familjeomsorgen samt att båda nämnderna tillförs tillräckliga resurser. Akademikerförbundet SSR stödjer utvecklandet av Bostad först i Malmö stad. En metod med förhållningssättet att få ett hem först ger goda förutsättningar för annan förändring sedan. Bostad först har med gott resultat använts under ett antal år vid sociala resursförvaltningen och prövas nu även av stadsområdesförvaltning Innerstaden. Förbundets uppfattning är vidare att personer ska kunna erhålla stöd och bostadsrehabilitering oavsett boendeform, exempelvis i det egna boendet. Fler i arbete och färre i försörjningsstöd Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bör få fortsätta i sin nuvarande form. Detta inte minst med tanke på att en genomförd gymnasieskola idag är ett minimikrav för att komma in på arbetsmarknaden, en grundläggande faktor bland annat för steget in i vuxenlivet. Utbildning och arbete går hand i hand och här finns möjlighet till många positiva synergieffekter både för ungdomar och för de som behöver börja om i arbetslivet. Nämnden har i sin nuvarande tappning haft kort tid på sig att utarbeta arbetsformer samt arbetssätt och bör därför få arbetsro. Dessutom gör nämnden i sin nuvarande tappning samordningsvinster både avseende personal och lokaler. Samordningen mellan försörjningsstödet inom individ- och familjeomsorgen och arbetsmarkandsinsatserna bör sökas i samarbete snarare än samlad organisatorisk hemvist. Försörjningsstödet är tänkt att vara samhällets yttersta skyddsnät och att ge tillfälligt stöd till personer när inget annat står tillbuds. Uppdraget för socialtjänsten att ge hjälp till självförsörjning innefattar mer än att direkt ge fler arbete. Det är här viktigt att notera betydelsen av rehabiliterande insatser och det salutogena perspektivet. Dessa faktorer tenderar ofta att gå förlorade vid organisatoriska sammanslagningar av försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser, där arbetslinjen har blivit alltför tongivande. Akademikerförbundet SSR menar att en fördjupad analys av arbetsmarknadsåtgärdernas utformning bör göras. Denna kan med fördel kombineras med en översyn över hur samverkansformerna med försörjningsstödet kan förbättras. Det viktigaste är att säkerställa att ett samarbete mellan professionerna nära Malmöborna sker. Som remissversionen konstaterar är det viktigt att stärka arbetsmarknadsinsatserna genom att ge frågan ett eget fokus, en tydlig organisation samt ett tydligt ansvar. Detta ger de professionella en trygg yrkesroll, ökar möjligheterna för dem att våga arbeta gränsöverskridande och gynnar samverkan på bred front. En organisation som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och en god arbetsmiljö med syfte att minska sjukfrånvaron och personalomsättningen Med målsättningen att vara en mera ändamålsenlig organisation för Malmöborna i framtiden krävs ett genomgående arbete i hela organisationen. En förutsättning är att rekrytera, behålla och utveckla kompetens, en annan är att skapa och vidmakthålla en bra arbetsmiljö. För att åstadkomma detta behövs genomtänkta och robusta strategier som håller på lång sikt och går att följa upp. Inom de nya förvaltningarna måste bland annat ett samlat grepp tas kring lönebildningen, då dagens stadsområdesförvaltningar samt sociala resursförvaltningen har varierande lönebilder. Möjligheterna att som medarbetare och chef växa i en lärande organisation måste öka, vi måste skapa större möjligheter till kompetensutveckling och alternativa karriärvägar inom organisationen. 3

423 Bihang 2016 Nr Akademikerförbundet SSR Malmö stad Akademikerförbundet SSR anser att större fokus måste sättas på arbetsmiljö och personalvård för hela staden som ett led i att vidareutvecklas som en ansvarskännande och attraktiv arbetsgivare. Malmö stad måste komma till rätta med en ökande arbetsmiljöproblematik, sjukskrivningar och personalomsättning. De senaste åren har detta på dramatiskt sätt illustrerats av ökad arbetsrelaterad ohälsa för flera av förbundets medlemsgrupper, inte minst socialsekreterare och biståndshandläggare. Denna negativa trend måste vändas. Ett konkret förslag som Akademikerförbundet SSR/Saco lyft fram är att mätverktyget COPSOQ ska användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet och för att följa upp arbetsmiljön på alla nivåer, från arbetsplatsen till den politiska nivån. Resurser måste särskilt avsättas för ett verksamhetsstärkande arbete med såväl lönebildning, kompetensutveckling som arbetsmiljö. Akademikerförbundet SSR vill poängtera den grundläggande betydelsen av samverkan mellan Malmö stad som arbetsgivare, medarbetarna och de fackliga organisationerna, inte minst under denna typ av genomgripande organisationsöversyner. Delaktighet under beredning och beslut är avgörande för en optimalt genomförd förändring för både Malmöborna, verksamheten och de anställda. Grunderna för hur samverkan ska organiseras i de nya nämnderna samt i relation till den kommuncentrala nivån bör vara klara innan den nya organisationen träder i kraft. I enlighet med samverkansavtalet förutsätter förbundet att samverkansnivåerna i den nya organisationen planeras med utgångspunkt från beslutsnivåerna. Ekonomiska förutsättningar Finansieringen av två tunga budgetposter, försörjningsstödet och hemlösheten, relaterade till individ- och familjeomsorgen diskuteras i remissversionen i mycket korta ordalag eller inte alls. Försörjningsstödet föreslår man finansieras inom Individ- och familjeomsorgsnämnden. Med denna konstruktion finns det en mycket stor risk för nedmontering av förebyggande insatser och öppenvårdsinsatser för att kunna fullfölja myndighetsuppdraget om en skälig levnadsnivå, inte minst under perioder av lågkonjunkturer med påföljande återhämtning. Beträffande fördelningen av hemlöshetskostnaderna så finns inget förslag. Om dessa också, mot förmodan, som helhet skulle finansieras inom Individ- och familjeomsorgsnämnden ökar risken för nedmontering av sociala insatser. Det kan med fog sägas att de gångna årens ständiga underbudgetering av de sociala insatserna med påföljande negativa press för verksamheterna skulle accentueras ytterligare. Mot denna bakgrund menar Akademikerförbundet SSR att försörjningsstödsbudgeten även fortsättningsvis måste finansieras av centrala medel. Finansieringen av hemlösheten bör inte heller rakt av finansieras av Individ- och familjeomsorgsnämnden, men måste utredas vidare och ställas i relation till att ett ökat ansvar nu läggs på Tekniska nämnden. Avseende hela organisationsförändringen bör det noteras att när denna första organisationsstruktur är lagd så återstår arbetet med att vidareutveckla ett kvalitativt socialt arbete tillsammans med att det operativa arbetet för Malmöborna ska fortgå som vanligt. Detta kommer att kräva investeringskostnader, avseende både personal, kompetensutveckling och insatser för att ge ett kvalitativt genomslag. Katrin Skatt Gåvertsson Ordförande Akademikerförbundet SSR i Malmö stad 4

424 424 Bihang 2016 Nr 158 Till Kommunstyrelsen Malmö Stad STK Remiss Översyn av stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet Härmed avger Sv. Kommunalarbetareförbundet Avdelning Skåne läns Sektioner i Malmö nedanstående remissvar: Kommunal är positiva till att Vård och Omsorgsverksamheten i Stadsområdena samlas under en förvaltning. Kommunal ställer sig bakom att en Funktionsstödsnämnd/förvaltning bildas. Kommunal ser också fördelar med att Individ- och familjeomsorgsverksamheten inordnas under en förvaltning. Kommunal anser inte att man kan dela fritidsverksamheten i två nämnder utan all verksamhet bör föras över till en av nämnderna eller att man bildar en stadsområdesutvecklingsnämnd Kommunal anser att Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsverksamheten ska ligga kvar under den nämnd/förvaltning det gör idag. En stad många förvaltningar inga stödjande strukturer Vi efterfrågar en stödjande struktur för kompetensutveckling och lärande i Malmö stad. Det finns inget internt system för att ta tillvara kompetens eller kompetensutveckla och utbilda medarbetare i Malmö stad idag. En stad av Malmös storlek borde självklart ha en övergripande tanke kring hur man introducerar, utbildar och kompetensutvecklar anställda. Det kan göras på olika nivåer i staden men det behövs en understödjande uthållig struktur för detta. Det saknas helt och hållet idag. Malmö stad är inte uthållig eller strategisk i sitt tänkande för att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare. Både inom Vård och Omsorg och Förskolan har vi idag anställda som inte har adekvat utbildning. Om Malmö stad står för utbildning så är det utifrån att man fått

425 Bihang 2016 Nr statliga medel. Detta blir inget annat än dagsländor. När man nu gör om organisationen anser Kommunal att man ska bygga upp en hållbar organisation för detta. Den nya organisationen ska stödja lärande men det finns inget i remissen som talar om hur det ska göras. Det som beskrivs är övergripande och luddigt. I samband med att den nya organisationen sjösätts måste förvaltningarnas ansvar och arbetssätt vara beskrivet. Tydlig organisation men vilken blir Kommunstyrelsens roll och Stadskontorets? Vår erfarenhet är att Kommunfullmäktige tar mål som sen inte förverkligas. Särskilt på det personalpolitiska området. För våra medlemmar är villkorsfrågorna viktiga. De älskar sitt jobb, men de drabbas ofta av dåliga arbetstider, deltid när de vill ha heltid, avsaknad av arbetskläder, delade turer, arbete som springvikarie osv. Detta trots att Kommunfullmäktige på många av dessa områden tagit andra beslut. Tjänstemannaorganisationen och cheferna har dock inte bidragit till att förverkliga de politiska målen. Kommunal anser att det måste finnas en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän. Vidare behövs en tydlighet vem som ansvarar för vad mellan lokala tjänstemän och de på stadskontoret. Vi ser inte minst alla brister i samverkan med de fackliga organisationerna och inflytandet för medarbetarna i sitt arbete. Här ställer vi gott hopp till den nya organisationen. Det kan inte bli sämre. Men det krävs en tydlighet, vem ansvarar för att initiera vilken fråga och på vilken nivå ska det samverkas. Det är också viktigt att erforderliga resurser finns för att man ska kunna realisera Kommunfullmäktiges mål. En stad, en arbetsgivare, en personalpolitik Den nya organisationen ska stärka personalpolitiken och en god arbetsmiljö med syfte att minska sjukfrånvaror och personalomsättning. Men personalpolitik är så mycket mer. Detta område måste uppvärderas. Vi förväntar oss att Malmö stad börjar jobba som en enhet på detta område. Det kan inte vara olika lönepolitik, friskvård och annat som gäller. Processerna är bra men de används inte. När processerna infördes var det för att få ett likvärdigt arbetssätt i alla förvaltningar. Och de skulle bli ett stöd till cheferna. Det har inte blivit så. Kommunal uppmanar att antingen lägger man ner processerna eller så gör man om så det blir rätt.

426 426 Bihang 2016 Nr 158 Arbetsmiljöarbetet måste stärkas. Det finns goda ansatser idag men vår farhåga är att arbetsmiljöarbetet kommer att göra halt när den nya organisationen ska införas. Malmö stad ska kunna klara av att hålla flera perspektiv samtidigt. Både brukar- och medarbetareperspektivet. Rehabiliteringsarbetet som det görs idag fungerar inte. Här har de nya förvaltningarna en stor utmaning att både stärka arbetet internt i varje förvaltning men också att samarbetet mellan förvaltningarna ska bli bättre. Chefer måste bli bättre men det måste också finnas möjlighet för chefen att ta sitt ansvar dvs. ge möjlighet till anpassade arbetsuppgifter eller ge reella omplaceringsalternativ. SKL och fackförbunden inom kommun- och landstingssektorn har presenterat sin gemensamma avsiktsförklaring med en rad åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting. Parterna är överens om att det, förutom generella åtgärder, också krävs mer verksamhetsspecifika insatser som utgår ifrån ohälsoorsaker särpräglade för vård, skola respektive omsorg, socialtjänst etc. Åtgärdspaketet omfattar 25 konkreta åtgärder inom nio olika områden. Höga krav i kombination med begränsade resurser är en bidragande orsak till sektorns relativt höga sjukfrånvaro. Vi är övertygade att vi med gemensamma ansträngningar kan vända utvecklingen i sektorn och inte minst i Malmö stad. Så att man inte bara levererar den verksamhet som utgör kärnan i vår välfärd, utan också ger hållbar hälsa för de som ska utföra arbetet. Detta förutsätter att man på lokal nivå agerar. Vi är beredda att arbeta tillsammans i staden och i de nya förvaltningarna kring dessa frågor. Arbetet med att göra om alla tjänster till heltid så att det blir norm måste påbörjas snarast. Fullmäktiges målområde 9 ska uppfyllas inom denna mandatperiod. Styr men styr rätt, undvik grynnor Många medlemmar i Kommunal älskar sina jobb, men hatar villkoren på jobbet. Ofrivilliga deltider, delade turer och visstidsanställningar som staplas på varandra gör det svårt att åstadkomma den höga kvalitet som stämmer överens med de anställdas kompetens, engagemang och erfarenhet. Det som medlemmarna ofta nämner som orsak till att de inte kan jobba professionellt är resursbristen i välfärden i kombination med de styrformer som brukar kallas New Public Management, NPM. Det vill säga olika former av marknadslösningar i offentligt finansierad välfärd. Utveckla en styrning av välfärden som tar sin utgångspunkt i målen för de olika välfärdspolitiska verksamheterna och ger personalen förutsättningar för att skapa en god vård, omsorg och omvårdnad. Ge de lokala beslutsfattarna större möjlighet att styra över välfärden. Utveckla system för uppföljning och utvärdering som förs i dialog och tar tillvara de anställdas erfarenheter.

427 Bihang 2016 Nr Malmö stads egna rapporter från Vård och Omsorg visar att styrningen och beslutsfattandet är otydligt idag. Detta är som vi ser det en anledning till att omorganisationen görs. Vi håller helt med. Men då är det viktigt att man bygger organisationen på tillit och att man ger proffsen plats. Inte på mer kontroller och misstro som det har utvecklats idag. I remissen på sidan 15 pratar man om fokusering på den egna verksamheten och att det är en fördel att man inte kan flytta pengar för att täcka underskott mellan verksamheter. Att de som går minus måste arbeta med effektiviseringar. Men vi kan konstatera att så enkelt är det inte. Vissa verksamheter har inte möjlighet att effektivisera. Det behöver tillföras resurser till verksamheterna för de är underfinansierade. Särskilt Vård och Omsorgsverksamheterna. Vi är övertygade att man kan göra besparingar genom att overheadkostnaderna med den nya organisationen blir mindre. En del chefstjänster kommer inte längre att behövas. Man kan få synergieffekter genom den nya organsationen. De pengar man frigör kan användas i verksamheten och i mötet med Malmöbon. Men initialt behöver man se till att det finns resurser för att ge de nya förvaltningarna reella möjligheter att arbeta med utvecklingsfrågor. Vård och Omsorgsnämnden/förvaltningen Kommunal är positiva till att det bildas en Vård- och Omsorgsnämnd/förvaltning. I remissen står väldigt lite kring hur denna organisation är tänkt att fungera. Allt läggs under en nämnd/förvaltning men inget står nämnt om det kommer att bli underliggande geografiska områden eller om det kommer att bli olika verksamheter t.ex. all hemtjänst under en avdelning, alla särskilda boenden under en annan, osv. Vi förutsätter att när nämnden/förvaltningen är bildad så startar arbetet med att diskutera hur verksamheterna ska organiseras för att få bästa möjliga kvalitet för brukare och bästa möjliga villkor för anställda. Dock vill vi här flagga för: - Att man måste stoppa fragmenteringen av arbetsuppgifterna. Det sätter inte brukaren i centrum och medarbetarna får ännu mindre inflytande på sitt arbete. - Överväg att organisera vård och omsorg i team som har rätt kunskaper för att möta brukarnas behov. Genom arbete i team kan olika professioner stötta och komplettera varandra. Det ger bättre kvalitet och medarbetarna får större möjlighet att anpassa arbetsbelastningen jämnare över arbetstiden. Det ger på sikt friskare arbetsplatser med mindre stress och andra arbetsmiljörisker. - Arbeta för att få bort de detaljstyrda minut-för-minut-scheman som finns inom delar av verksamheten. Låt proffsen vara proffs! Här vill vi lyfta fram Viking-projektet i Söder som ett gott exempel.

428 428 Bihang 2016 Nr 158 Genom att ha en nämnd/förvaltning kan man förhoppningsvis komma tillrätta med alla de brister i samverkan med de fackliga organisationerna som finns idag. Att man glömmer samverka kring viktiga frågor som innebär viktiga förändringar för våra medlemmar. Idag har vård och omsorgscheferna ett så hårt tryck på sig att samordna frågorna att man stupar på mållinjen och glömmer samverka innan de tar beslut. Förvaltningscheferna har inte velat axla det ansvaret att genomföra samverkan i ett speciellt forum utan man kallar detta för dialogforum, vilket inte är acceptabelt. Kommunal har identifierat ett antal utmaningar som Malmö stad och verksamheten står inför som förhoppningsvis kommer att bli lättare att arbeta med och hitta lösningar på. Det handlar om kompetensförsörjning, utvecklingsarbete, rekrytering och att kunna behålla medarbetare. Det handlar om chefernas kompetens när det gäller kollektivavtal och andra överenskommelser som vi har i Malmö Stad. Det handlar om kvalitetsarbete och samverkan med bl.a. Region Skåne. Det handlar om att minska omsättningen av chefer och att minska antalet personer som är timavlönade till förmån för tryggare anställningar så att det blir större kontinuitet för vårdtagarna. Det handlar om att heltid ska bli norm även i dessa verksamheter (mer än varannan jobbar deltid) och att delade turer fasas ut. Kort sagt att Malmö Stad ska bli en attraktiv arbetsgivare även i Äldreomsorgen. Funktionsstödsnämnden/förvaltningen Kommunal ställer sig bakom att en Funktionsstödsnämnd/förvaltning bildas. Att sammanföra alla verksamheter som går under LSS är bra. Det gör att den nämnden/förvaltningen kan fokusera på bästa möjliga kvalitet för brukarna men också att personalen i dessa verksamheter får bra villkor. I övrigt gäller mycket av det som vi framfört under Vård och Omsorgsnämnden/förvaltningen. Vi förutsätter att när nämnden/förvaltningen är bildad så startar arbetet med att diskutera hur verksamheterna ska organiseras för att få bästa möjliga kvalitet för brukare och bästa möjliga villkor för anställda. Genom att ha en förvaltning kan man förhoppningsvis komma tillrätta med alla de brister i samverkan med de fackliga organisationerna som finns idag. Att man glömmer samverka viktiga frågor som är viktiga förändringar för våra medlemmar.

429 Bihang 2016 Nr Det finns utmaningar inom denna förvaltning också: Kring kompetensförsörjning, utvecklingsarbete, rekrytering och att kunna behålla medarbetare. Kring chefernas kompetens när det gäller kollektivavtal och andra överenskommelser som vi har i Malmö Stad. Att minska omsättningen av chefer och att minska antalet personer som är timavlönade till förmån för tryggare anställningar så att det blir större kontinuitet för brukarna. Det handlar om att heltid ska bli norm även i dessa verksamheter och att delade turer fasas ut. Som sagt var att Malmö Stad ska bli en attraktiv arbetsgivare även i LSSverksamheten. Individ- och familjeomsorgsnämnden/förvaltningen Kommunal ser fördelar med detta förslag. Dock ställer vi oss lite frågande till varför man pekat ut att här ska finnas distriktsnämnder när man inte gör det i de två andra vård och omsorgsnämnderna. Områdesutveckling Vi har lite farhågor när det gäller Områdesutveckling: Att frågorna hamnar i nämnder som har annat fokus som ex. fritids- och/eller kultur nämnden vilka jobbar med en mer specifik verksamhet, Att man tappar det vardagliga arbetet som sker i närområdet, stadsutveckling, dialog, medborgarinflytande, demokratiska processer. Och av ståndet till Malmöborna ökar. Med fackförvaltningar finns det risk för att tappa många av de frågor som i dag ligger i områdes utveckling. Det är inte ensaksfrågor utan det handlar om ett nät av fina trådar som ska vävas samman. Det kan handla om förebyggande arbete och trygghetsskapande dialoger med medborgarna. Det finns en risk att vi tappar kompetens som komplettera varandra när verksamheter kastas ut hur som helst. Det finns så mycket gott i/med områdesutveckling som påverkar människor i närområdet och som kan gå förlorat. Det tar tid att bygga nätverk och skapa samarbeten eftersom det kräver goda relationer och bygger på respekt för varandra.

430 430 Bihang 2016 Nr 158 Nu går man enligt förslaget från mjukt till hårt. Vi menar att ska detta lyckas måste hela fritidsverksamheten samlas i en nämnd. Eller varför inte en stadsutvecklingsområdesnämnd med fokus på Malmöbornas möjligheter till påverkan i dess närområde. Det är viktigt att se till att alla verksamheter finns med, vilket det inte finns i denna remissversion. Arbetsmarknad och vuxenutbildningsnämnd/förvaltning Kommunal anser att dessa verksamheter ska ligga kvar under den nämnd/förvaltning som finns idag. Det är bara 1 ½ år sedan man omorganiserade senast. Den nya organisationen har inte hunnit sätta sig ännu. Därför förordar vi att man inte ändrar organisationen. Fler Malmöbor i arbete Arbetsmarknadsfrågorna Dock har vi lite synpunkter på hur man hanterar samrådet med de fackliga organisationerna främst Kommunal kring arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Inte minst förslaget kring Åtgärdsanställningar Merservice visar att här finns en stor utvecklingspotential i Malmö stad. Kommunal anser att det behövs en övergripande samverkansgrupp för dessa frågor. Genom att uppdatera rehabiliterings processen samt inrätta en enhet med internkonsulter som kan hjälpa de personer som är i behov av en annan arbetsplats t.ex. för att rehabiliteras, få högre sysselsättningsgrad eller för att få ett jobb i samband med en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, kan kanske Malmö stad leva upp till att vara en god och attraktiv arbetsgivare. Denna enhet ska ha nära kontakt med försäkringskassan och arbetsförmedlingen och hjälpa medarbetare vidare medan de fortfarande är anställda. En anställd ska inte behöva köpas ut och bli arbetslös för att kunna få ett annat arbete i kommunen som är mer anpassat efter personens förmåga. Kommunal föreslår att rehabiliteringsprocessen som finns i Malmö stad ses över. Kommunal föreslår: Inrätta en enhet som kan matcha de som behöver omplaceras som ett led i rehabiliteringen, de som är deltidsarbetslösa, de som önskar högre sysselsättningsgrad och de som är inne på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ewa Glimhed samordnare Kommunal i Malmö

431 Bihang 2016 Nr Remissvar angående översyn av den kommunala organisationen i Malmö stad STK Sveriges Skolledarförbunds medlemmar berörs enbart av det förslag som berör förändringen av AGV-förvaltningen, varför detta svar enbart har bäring på dessa delar i remissunderlaget. Sveriges Skolledarförbund stöder inte remissens förslag att splittra den nuvarande organisationen. Idén är inte hållbar att genom söndring etablera en arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd separerad från en gymnasienämnd. Det allra mest avgörande för en organisationsförändring, som ska leda till förbättringar, är att den grundar sig på en tydlig problemanalys där det framgår vilka problem respektive behov en ny organisation på ett positivt sätt kommer att svara upp på. Vi menar att en sådan analys saknas. Istället tycker utredningen saker. Ett exempel ges nedan, som är ett av de bärande argumenten för en splittring av nuvarande organisation. Sammanfattningsvis konstateras att den viktigaste samverkan för att minska beroendet av försörjningsstöd sker runt individen på lokala samverkansarenor. Där finns kommunens IoF, Arbetsförmedlingen, kommunens arbetsmarknadsinsatser, näringslivet och civilsamhället. En arbetsmarknadsförvaltning som kan fokusera på att få fler i arbete och möjliggöra individuella lösningar, för de som inte kan få rätt insats genom Arbetsförmedlingen, får bättre kunskap om behov av vuxenutbildning och vilka insatser som behövs i ett nära lokalt samarbete med de inom IoF som arbetar med biståndsbeslut om ekonomiskt bistånd. Ansvaret för att bygga upp de lokala samverkansarenorna ligger på arbetsmarknadsnämnden. Färre samverkans- och avtalsparter i förhållande till externa parter gynnar utvecklingen av arbetet. (s.11 i remissunderlaget) I detta exempel finns inget som förklarar varför inte nuvarande organisation klarar av att hantera detta uppdrag. Om, vi säger om, kritik finns mot den nuvarande förvaltningens sätt att sköta detta uppdrag, varför riktas då inte kritik mot förvaltningen, med krav på att rätta till brister? Vad är det som säger att det är organisationsstrukturen som är orsaken? Hur vet man iså fall det? Ansvaret att bygga upp lokala samverkansarenor kan utan problem redan idag läggas på den nuvarande förvaltningen. Det finns inte något sakskäl som säger att samarbetet med IoF avseende försörjningsstöd blir bättre i en alternativ organisation. Det behövs ingen ny nämnd/förvaltning för detta. Inte heller öppnas några nya vägar till insikter om behov via vuxenutbildningen. Dessa kan tillgodoses redan idag. Frågan om att få Malmöbor i arbete är kanske den mest överskuggande frågan för Malmö stad idag. Att det måste gå genom en kompetenshöjning av stadens medborgare är ställt utom allt tvivel. Att i ett sådant läge sära arbetsmarkandsfrå- SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND- MALMÖ LOKALAVDELNING TELEFON kurt.westlund@malmo.se

432 432 Bihang 2016 Nr 158 gorna från utbildning vore ett självmål staden inte får göra, för att kunna vinna matchen om framtiden. Ett sådant självmål fördubblas om man särar gymnasiefrågorna från vuxenutbildningsfrågorna. Förslaget andas dessvärre ett konsumtionsmönster av köp och släng, istället för att vårda sig om de varor man redan köpt. Utöver denna grundläggande kritik menar vi också att förslaget brister i: - Att hänsyn inte tas till tidsdimensionen när nya organisationer etableras. Forskningen visar (Blossing) att en organisation med ny ledning behöver mer än fem år för att bli effektiv. Att bryta sönder en organisation som etablerades den 1 januari 2015, knäcker också de processer av samarbete som har inletts mellan förvaltningens tre områden, gymnasiet, vuxenutbildningen och arbetsmarknadsfrågorna. Vi kan påminna oss hur blodkärl och nerver ska årterskapas och finna varandra efter en operation. På ett likande sätt söker en organisation sig organsikt till en funktionellt fungerande organism, med den skillnaden att det tar längre tid än för en förprogrammerad kropp. En nystartad organisation innebär därför ett hack i den utveckling som nu pågår och dyrbar tid förslösas. De viktiga processer av samarbete, som har inletts mellan exempelvis sfi och arbetsmarknad skulle tappa tempo vid ett särande mellan dessa båda områden. - Om vux och gymnasieskolan skulle säras från varandra så destrueras ett mångårigt samarbete som gynnat båda organisationernas ekonomi och pedagogiska utveckling. Ett vidareutvecklat samarbete som också bör innehålla Yrkeshögskoleutbildningar, borde istället vara en viktig strategi för Malmö stads ambitioner att få fler i arbete. - Respekten för de medarbetare, som accepterat den tidigare organisationsförändringens nya mål och strukturer och som efter bästa förmåga bidrar till att utveckla arbetet, är urvattnad. Att redan i maj genomföra en förändring kommer att skapa en arbetssituation för ett antal medarbetare som ska ansvara för de administrativa förändringarna, som inte är försvarbar. Medarbetare förväntas och ska vara lojala mot arbetsgivaren men även arbetsgivaren behöver visa lojalitet mot medarbetaren. Stora organisationsförändringar bör genomföras vid årsskiften om arbetsgivaren ska visa sin lojalitet mot medarbetarna. Ändamålsenligheten skulle bl.a. prövas mot en stärkt personalpolitik och god arbetsmiljö. Vi menar att förslaget suboptimerar detta. - Likaså ska förslaget prövas mot att organisationen stödjer lärandet. Genom de stora förändringar som genomfördes för grund- och förskola kan vi se att det målet har nåtts. Specialistavdelningar har etablerats som ökar lärandet i hela organisationen, såväl administrativt som pedagogiskt. En splittring av AGV skulle resultera i motsatsen. De resurser som finns idag för att stödja hela organisationens arbete skulle behöva delas upp. Den kompetens som finns centralt i förvaltningen och det lärande som kontinuerligt pågår, kräver individer som i kreativa möten utvecklar metoder och strategier. Utbytet av detta skulle minska när medarbetare går åt olika håll. - För att klara den förvaltningsservice mot verksamheterna som finns idag kommer det att krävas resurstillskott i respektive förvaltning som gör den nya organisationen samlat dyrare, alternativt får Malmö stad göra avkall 2(3)

433 Bihang 2016 Nr på kvaliteten, vilket knappast kan vara meningen vid en organisationsförändring. - Vi ser ingen analys som visar på vilket sätt stadens Näringslivskontor skulle kunna knytas, på ett liknade sätt som IoF, till den nuvarande förvaltningens uppdrag. Även där finns en idag outnyttjad potential som skulle gagna såväl utvecklingen av gymnasieskolorna, vuxenutbildningen, arbetsmarkandsfrågorna och näringslivsutvecklingen. En ännu offensivare organisation skulle skapas om Näringslivskontoret knöts till AGVförvaltningen och ingick i en ny helhet. - Den nuvarande organisationen innehåller en potential för marginaliserade grupper inom gymnasiesärskolan, Särvux och Lär Vux. Ett utvecklat samarbete med arbetsmarknadsområdet skulle gagna förutsättningarna för praktik och sysselsättning efter avslutade studier. Det är en liten grupp men ur demokratisk och etisk synpunkt mycket viktig. En splittring av nuvarande organisation skulle försvåra vidareutveckling av denna möjlighet. Sveriges Skolledarförbund ställer sig bakom Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens remissvar, vad gäller sakargument som anförs mot en förändrad organisation.. Kurt Westlund Ordförande Sveriges Skolledarförbund 3(3)

434 434 Bihang 2016 Nr Remiss Översyn av den kommunala organisationen STK I stort ställer Jusek sig bakom Sacos yttrande men vi har några förtydliganden. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 6 april 2016 att ge en politisk styrgrupp i uppdrag att se över och ta fram ett förslag om hur en handlingskraftig, effektiv och ändamålsenlig organisation inom den del av Malmö stads verksamhet som stadsområdesnämnderna samt sociala resursnämnden idag ansvarar för kan utformas. Avvägningar ska göras vid val av organisation Kommunstyrelsen lyfter ett flertal punkter som ändamålsenligheten av organisationen bör ställas mot. Jusek vill särskilt påtala att punkten: En organisation som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och en god arbetsmiljö med syfte att minska sjukfrånvaro och personalomsättning är inte något som är ett bör utan fortsatt ska vara ett ska. Stort fokus måste läggas på detta fortsättningsvis. Malmö stad måste bygga upp en lärande organisation och skapa en central modell, för att staden ska kunna utvecklas framåt och bibehålla den kompetens som finns idag. Det är viktigt att tillvarata det som fortlöpande görs inom Malmö stad. I en iver att vilja utvecklas, tappar staden bort mycket av det som redan finns idag det är därför viktigt att låta medarbetare växa och få ta del av denna utveckling. Det innebär att ge medarbetare tillgång till forum för spridning av lärandet. Det bör vara ett av Stadskontorets uppdrag, att i nära samarbete med stadens förvaltningar, skapa en modell för detta. Personalpolitiken tillsammans med god arbetsmiljö är något som ständigt måste utvecklas för att medarbetare med spetskompetens ska vilja stanna/ta anställning hos Malmö stad som arbetsgivare. Det måste således finnas goda argument för varför akademiker med spetskompetens ska vilja vara en del av kommunens organisation och fortsatt driva utvecklingen framåt. Malmö stad bör stimulera och skapa en strategi så att akademiker har möjlighet till lönekarriär som specialist utan att vara chef. Detta gagnar staden i stort. En flexibel arbetsmiljö består av många faktorer och Juseks akademiker behöver ha rätt förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt; för arbetsgivaren och för sitt eget välbefinnande. Skapa därför en tydlig organisation med bra arbetsmiljö genom tillit, rätt arbetsverktyg, goda förmåner, en flexibel arbetstid, anpassningsbar arbetsplats och med rätt lönesättning. Dessa förutsättningar säkrar staden genom sänkt personalomsättning, minskad sjukfrånvaro samt att spetskompetens stannar inom kommunen. 1

435 Bihang 2016 Nr Vidare framför Jusek särskilt vikten av att den nya organisationen tar ansvar för utvecklingen av en modell som bibehåller och utvecklar den nuvarande organisationens inbyggda utrednings- och utvecklingskompetens, vilket i stor utsträckning, utgör en resursgrupp för stadens ledningsfunktioner. En stor del av denna spetskompetens står våra medlemmar för. Ledarskap Ledarskapet är en oerhört viktig faktor inom personalpolitiken där chefer ska kunna utföra sitt arbete inom tydliga uppdrag. Malmö stad måste arbeta med chefsfrågorna på ett annat sätt än idag. Medarbetare har rätt till tydliga och väl kommunicerade uppdrag, som ligger i linje med de mål och visioner staden har. Och i den lärande organisationen sker lärandet genom analys och uppföljning. Men det saknas en del själva spridningen av lärandet för att kunna se helhet och ta lärdom. Det måste finnas en kontinuerlig och öppen dialog mellan arbetsgivare och chef, chef med andra chefer och framför allt tid till dialog mellan chef och medarbetare. Vikten av ett samstämmigt ledarskap leder till en starkare organisation och en mer närvarande organisation. Detta stärker medarbetare på alla plan. Tid måste finnas för ledarskap även inom en ny organisation. Det är avgörande. Samverkan I förslaget finns det utgångspunkter för utredningsarbetet och det skrivs att en framgångsfaktor för Malmö stads förmåga att på ett framgångsrikt sätt möta de utmaningar som staden står inför är att ha fungerande processer för samverkan. Jusek vill framföra att samverkansarbetet inom Malmö stad inte på något sätt får tappa fart i samband med organisationsförändringen. Det är ytterst viktigt att hålla fast vid den modell Malmö stad har och genomföra denna fullt ut i alla led. Hela organisationen ska nyttja modellen inte göra avsteg på grund av tidsbrist d.v.s. det måste finnas tid för att hantera organisationsfrågorna inom samverkansavtalet, både under den interimistiska tiden samt vid tiden för genomförandet av organisationsförändringen. Avslutningsvis vill Jusek framföra att om våra akademiker inte får en lärande organisation med tydliga mål och ramar för sina uppdrag, ett mer närvarande ledarskap och en mer flexibel arbetsmiljö hur ska då malmöbon kunna få det bästa ut av Malmö stad som arbetsgivare, fortsatt inom den nya organisationen? Jusek tackar för möjligheten att yttra sig om organisationsförändringen. för Jusekföreningen i Malmö stad Åsa Jarlstam Ordförande Jusekföreningen i Malmö stad Billy Nielsen Kommunombudsman Jusek, Malmö stad 2

436 436 Bihang 2016 Nr Centrala Sacorådet i Malmö stad Till kommunfullmäktige Yttrande i ärende: Översyn av den kommunala organisationen STK Centrala Sacorådet i Malmö stad har givits möjlighet att framföra yttrande över remiss kring översyn av den kommunala organisationen. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 6 april 2016 om att ge en politisk styrgrupp i uppdrag att göra en översyn av delar av den kommunala organisationen. Översynen gäller de delar av Malmö stads verksamhet som stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden idag ansvarar för. Bakgrunden till uppdraget är behovet att anpassa Malmö stads organisation till de snabba förändringar som skett och förväntas ske, bland annat gällande befolkningsutveckling och befolkningssammansättning. Saco har tagit del av innehållet i remissen och har följaktligen övergripande synpunkter som följs av yttrande kring organisationsförslagets ändamålsenlighet och som i sin tur följs av de frågor som ställs i remissen. Saco kommenterar även kring de verksamheter som ska flyttas till ny nämnd enligt bilagan i remissen. Slutligen yttrar Saco sig kring genomförandet av omorganisationen och ger därtill relevanta ställningstaganden. Till Sacos remissvar finns enskilda remissvar från fem av Sacos förbund som fördjupar diskussionen utifrån specifika frågor som är relevanta för respektive förbund. Sacos remissvar läses med fördel som en enhet tillsammans med remissvar från DIK, Lärarnas Riksförbund, Skolledarna, Jusek och Akademikerförbundet SSR. Yttrande kring remissen som helhet Saco ställer sig bakom förslaget till nya nämnder för vård och omsorg, funktionsstöd och individ och familjeomsorg. Detta gäller även bibliotekens tillhörighet och likaså tekniska nämndens ökade ansvar för hemlöshetsfrågan. Saco ställer sig negativ till delning av Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Saco förordar att behålla Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i sin nuvarande form. Anledningen till det är att nämnden haft kort tid på sig att utarbeta sitt arbetssätt och bör få arbetsro samt att nämnden gör samordningsvinster både gällande lokaler och gällande personal. Centrala Sacorådet i Malmö stad Adress: Stora Nygatan 18, Malmö Telefon: ordförande Katrin Skatt Gåvertsson , sekreterare Åsa Jarlstam , arbetsmiljösamordnare Hanna Ljungberg Hemsida: Mail: saco@malmo.se

437 Bihang 2016 Nr 158 Vidare anser Saco att samarbetet mellan försörjningsstödet och arbetsmarknadsinsatserna gynnas mer av andra förändringar än en samlad organisatorisk hemvist Förutom de föreslagna organisatoriska förändringarna som beskrivs i remissen, vill Saco förespråka en förflyttning av budget och skuldrådgivningen inom Miljönämnden till Individoch familjeomsorgsnämnden, där ett ökat samarbete mellan verksamheterna kan utvecklas och där utveckling av medarbetarnas kompetenser kan samordnas. I remissen saknar Saco en redogörelse kring Stadskontorets välfärdsavdelning där Saco förespråkar att verksamheten flyttas till de föreslagna facknämnderna. I remissen beskrivs att nämnder med ett tydligt uppdrag skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö. Här vill Saco påpeka att tydliga uppdrag i sig inte skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö utan detta görs genom ett fortlöpande strategiskt arbete med att göra arbetsmiljöfrågan till en integrerad del av det dagliga arbetet. För en god arbetsmiljö krävs även tillräckliga resurser i verksamheterna och balans mellan krav och resurser. Malmö stad måste arbeta strategiskt och kraftfullt på så väl central nivå som på förvaltningsnivå för att uppnå god arbetsmiljö och genom detta stoppa en osund personalomsättning och höga sjukskrivningstal! Remissen nämner vikten av ledarskap och medarbetarskap men en fördjupning på området är önskvärt. Vad innebär begreppet medarbetarskap i Malmö stad? Saco anser att begreppet behöver definieras och utvecklas. Gällande ledarskapet så är det av yttersta vikt att Malmö stads ledare får förutsättningar för att vara ledare och kunna arbeta både strategiskt och stöttande till medarbetarna i vardagen. Det avsnitt i remissen som beskriver förutsättningar för en ny organisation i form av samverkan, digitalisering med flera, är intressanta och bör utvecklas med fler parametrar. En del som Saco där förespråkar är att nya nämnder jämförs ur ett jämställdhetsperspektiv. Det finns exempelvis många intressanta slutsatser från till exempel Arbetsmiljöverkets inspektion kring arbetsmiljö ur ett jämställdhetsperspektiv. De nya nämnderna behöver få jämställda förutsättningar som konkret kan handla om chefstäthet, arbetsredskap som tekniska hjälpmedel och ändamålsenliga system att arbeta i. Det måste skapas samsyn i staden för begrepp som samarbete och samverkan för att facknämnderna inte ska ha enbart enskilt fokus på sin nämnds uppdrag utan kunna ta ett ansvar för Malmö stad, som helhet. För att kunna ta ansvar för Malmö som helhet måste verksamheterna ha tillräckliga resurser till sin verksamhet. En annan förutsättning som måste utvecklas är den kring kommunstyrelsens roll i den fortsatta framtida organisationen. Yttrande kring organisationens ändamålsenlighet Barn och ungas uppväxtvillkor Saco anser att alla berörda nämnder måste ha ett tydligt uppdrag för att arbete med att förbättra barn och ungas uppväxtvillkor. Saco ser att remissens förslag om nya nämnder kan stärka arbetet för barn och unga men enbart om ett system för samarbete över nämndsgränserna skapas. Det är viktigt att det inte finns konkurrens mellan nämnderna som arbetar med målgruppen barn- och unga. Det är också viktigt att de geografiska indelningarna inom nämnderna harmoniseras för att underlätta så väl samarbete mellan nämnderna som med Centrala Sacorådet i Malmö stad Adress: Stora Nygatan 18, Malmö Telefon: ordförande Katrin Skatt Gåvertsson , sekreterare Åsa Jarlstam , arbetsmiljösamordnare Hanna Ljungberg Hemsida: Mail: saco@malmo.se

438 438 Bihang 2016 Nr nämnderna och externa aktörer. Saco vill betona vikten av att det från politiskt håll värnas om det preventiva och förebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet måste stärkas för att nå ekonomisk och social hållbarhet. Likvärdiga insatser, service och omsorg över hela staden Saco håller med om att facknämnder ger en bättre överblick, flexibilitet och kunskap samt att en facknämnd ger en samlad budget, med möjlighet att rikta resurser dit de behövs. För att detta ska vara möjligt krävs dock att verksamheten har tillräckliga resurser för att fylla de mål som finns för verksamheten och för att kunna uppfylla de lagkrav som ställs på verksamheten. Vidare anser Saco att facknämnder ger ökade möjligheter att bedriva utvecklingsarbete och ger möjlighet till en ökad professionalisering. Men facknämnder innebär också risker vilket i sig ger en minskad lokal förankring och lokalkännedom. Det är därför viktigt att det finns ett reglerat ansvar för den lokala utvecklingen. Det är viktigt att de geografiska gränsdragningarna inom nämnderna harmoniseras med varandra. Saco vill också poängtera att det är viktigt att se att likvärdiga insatser, service och omsorg inte betyder lika insatser, service och omsorg. Professionella bedömningar och flexibilitet med individuell hänsyn bör vara ledord i Malmö stad. Saco vill särskilt poängtera att folkbibliotekens särart och självständighet måste värnas om då vi ser en risk att det utvecklingsarbetet med anpassning efter malmöborna, inom olika områden, inte tas tillvara i och med organisatorisk flytt av verksamheterna. Vad gäller området vård och omsorg ser Saco att ett förtydligande kring området socialpsykiatri behövs, där Saco förespråkar att funktionsstödsnämnden får ansvar för arbetet. Dessutom måste hänsyn tas till nya Hälso-och sjukvårdsavalet där nya arbetssätt och ny kompetens kommer att behövas. Saco anser att ett rehabiliterande synsätt måste genomsyra verksamheten och vill se att MAR- funktionen utvecklas och förstärks. Den kommande kompetensförsörjningsstrategin behöver förstärkas. Samanhållet grepp för att möta hemlösheten Saco ställer sig i stort bakom förslaget och anser att det är bra att tekniska nämnden får ett utökat ansvar för att samordna arbetet. Gränsdragningen och samarbetet mellan nämnderna måste dock förtydligas och utvecklas. Saco vill se att Case Lindängen lyfts fram som ett positivt exempel och att erfarenheterna därifrån sprids till fler områden. Fler i arbete och färre i försörjningsstöd Saco förespråkar att Arbetsmarknad- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden behålls i sin nuvarande form då Saco anser att ett samarbete mellan försörjningsstödet och arbetsmarknadsinsatserna gynnas mer av andra förändringar än en samlad organisatorisk hemvist. Saco menar att en fördjupad analys av arbetsmarknadsåtgärderna bör göras med utgångspunkt i hur staden kan stödja malmöborna för att få arbete. I den föreslagna analysen kan även kopplingen till försörjningsstödet utredas. För att få fler i arbete och färre i försörjningsstöd är det viktigaste är att säkerställa ett samarbete mellan professionerna nära Malmöborna. Saco vill se att den centralisering som förespråkas av remissen med tydliga Centrala Sacorådet i Malmö stad Adress: Stora Nygatan 18, Malmö Telefon: ordförande Katrin Skatt Gåvertsson , sekreterare Åsa Jarlstam , arbetsmiljösamordnare Hanna Ljungberg Hemsida: Mail: saco@malmo.se

439 Bihang 2016 Nr facknämnder leder till decentraliserad verksamhet med lokalfokus och möjlighet till professionellt arbete i större grad än vad som är möjligt idag. En annan anledning till att Saco förespråkar att behålla Arbetsmarknad- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, i sin nuvarande form är att nämnden haft kort tid på sig att arbeta tillsammans och utarbeta effektiva arbetsformer. Vidare anser Saco att det är viktigt att stärka arbetsmarknadsinsatserna genom att ge frågan ett eget fokus och en tydlig organisation, vilket ökar sannolikheten för en trygghet i den professionella yrkesrollen. För som remissen beskriver; ger en tydlig professionalitet förutsättning för ökade möjligheterna för professionen att kunna arbeta gränsöverskridande. Det gynnar samverkan i alla dess former. Saco vill även poängtera att medarbetarna inom arbetsmarknadsområdet bör få möjlighet till arbetsro och ej genomgå flera stora omorganisationer. En ny omorganisation för Arbetsmarknad- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden riskerar med stor sannolikhet leda till en sämre arbetsmiljö för medarbetarna. En organisation som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och en god arbetsmiljö med syfte att minska sjukfrånvaron och personalomsättningen För att vara en ändamålsenlig organisation som ska möta framtidens behov och utmaningar krävs ett arbete på såväl central som på förvaltningsnivå. En förutsättning för att få en framgångsrik organisation och att kunna ge bra stöd till malmöborna innebär goda förutsättningar för att rekrytera, behålla och utveckla stadens kompetens. Malmö stad måste skapa bättre möjligheter att tillvara medarbetarnas kompetens och utveckla medarbetare. Det innebär nya möjligheter för medarbetare att finna alternativa karriärvägar, att gå vidare inom annan tjänst inom Malmö stad och vid behov få omplacering. För dessa ändamål måste ett system skapas inom staden. För att behålla rätt kompetens inom staden behövs även en genomtänkt lönestruktur. Inom de nya nämnderna måste ett samlat grepp tas kring lönebildning då det i dagsläget finns olika lönebilder, inom olika nämnder. Resurser måste särskilt avsättas till detta arbete. Saco anser att ett nytt och större fokus måste sättas på arbetsmiljö och personalvård för hela staden, som ett led i att kunna behålla och rekrytera rätt kompetens nu och i framtiden. För att komma till rätta med arbetsmiljöproblematik och för att få minskning av sjukskrivningar måste flera insatser sättas till. Som tidigare beskrivits gäller det ett strategiskt arbete på såväl central nivå som på förvaltningsnivå. Två konkreta förslag som Saco här vill nämna är att mätverktyget COPSOQ får genomslag i organisationen som stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet och för att följa upp arbetsmiljön på alla nivåer. Saco vill än en gång poängtera vikten av balans mellan krav och resurser. Saco vill också hänvisa till den nyligen överenskomna partsavsikten för friskare arbetsplatser inom kommun och landsting som ett stöd i det fortsatta arbetet med att förbättra arbetsmiljön och minska sjukskrivningarna. Remissen menar på att samverkan är en framgångsfaktor och en fråga som måste diskuteras redan under hösten; är hur facklig samverkan ska fungera i den nya organisationen gällande samverkan på förvaltningsnivå, kommuncentral samverkan och samverkan när frågor arbetas med på tvären mellan nämnderna och framförallt hur denna samverkan kan omfatta helheten. Samverkansavtalet måste utvecklas vidare och kopplas in som en naturlig del i den förändrade organisationen. Centrala Sacorådet i Malmö stad Adress: Stora Nygatan 18, Malmö Telefon: ordförande Katrin Skatt Gåvertsson , sekreterare Åsa Jarlstam , arbetsmiljösamordnare Hanna Ljungberg Hemsida: Mail: saco@malmo.se

440 440 Bihang 2016 Nr 158 En organisation kan inte lösa alla problem utan varje organiseringsform har sina problem och det gäller att välja vilka problem vi vill ha. Vilka problem skapar vi i ny organisationsform och hur möter vi de problemen på bästa sätt? 5 Yttrande kring frågor ställda i remissen Hur ska arbetsmarknadsfrågor placeras i organisationen för att på bästa sätt stödja utvecklingen av en ändamålsenlig organisation? Frågan är hur ansvarskedjan för försörjningsstödet och stödet för fler Malmöbor i arbete kan stärkas. Se svar under rubriken Fler i arbete och färre i försörjningsstöd. Hur löser vi ansvarsfrågan om initiativ och verkställighet av geografiska satsningar kring stadens utveckling som spänner över flera nämnder och som involverar externa samarbetspartners? Saco kan se att det finns flera olika ställningstaganden som behöver göras kring ansvarsfrågan och att det kan finnas för- och nackdelar med olika sätt att organisera arbetet. Saco förespråkar ett tydligt uppdrag kring social hållbarhet för alla nämnder samt för samverkan mellan nämnderna. Viktigt är dock att det inte blir allas ansvar - ingens ansvar. Saco ställer sig inte negativ till att kommunstyrelsen här kan får en utökad roll. Likväl måste en struktur för en lärande organisation av utvecklas då många goda idéer idag stannar som isolerade öar utan att spridas vidare inom organisationen. Hur det preventiva arbetet som idag bedrivs av avdelningarna för områdesutveckling ska organiseras för att säkerställa likvärdiga förutsättningar utifrån lokala behov och kvalitet i arbetet? Saco ser att det kan finnas flera sätt att organisera och styra det preventiva arbetet. Saco förespråkar att vi måste värna och behålla den kompetens, erfarenhet och kunskap som utvecklats på avdelningarna för områdesutveckling kring att arbete mellan sektorer och i samarbeten med näringsliv, lokalsamhälle och civilsamhället. För att kunskapsallianser i enlighet med Malmökommissionen ska bli verklighet, måste medarbetarnas erfarenheter tas till vara. Det är mycket viktigt att den personal som idag finns på områdesutvecklingsavdelningarna får en placering där deras kompetens och erfarenheter tas tillvara. Yttrande kring verksamheter som ska överföras (bilaga 1 och 2) Saco anser att det saknas i remissen en diskussion om varför verksamheterna får den placering som föreslås. Det behöver förtydligas kring anledning av överflytt av verksamheterna till föreslagen nämnd. Saco har några konkreta förslag på annan placering och det är som följer: Anhörigstödet och syninstruktörer bör alla placeras inom Vård och omsorgsnämnden för samordningsvinster. Fritidsgård Lyktan bör inte placeras inom kulturnämnden utan bör istället tillhöra Fritidsnämnden eller Individ- och familjeomsorgsnämnden. Personliga ombud saknas i listan över verksamheter. Sacos yttranden kring genomförandet av organisationsöversyn Saco vill lyfta fram att det är mycket viktigt att i denna omorganisation ta lärdomar av tidigare omorganisationer och att den rapport som skrevs efter genomförd organisationsförändring 2013 bör vara vägledande. Erfarenheter kring framgångsfaktorer samt brister och hinder bör Centrala Sacorådet i Malmö stad Adress: Stora Nygatan 18, Malmö Telefon: ordförande Katrin Skatt Gåvertsson , sekreterare Åsa Jarlstam , arbetsmiljösamordnare Hanna Ljungberg Hemsida: Mail: saco@malmo.se

441 Bihang 2016 Nr tas hänsyn till. Vi vill särskilt lyfta att arbetsbördan vid omorganisationen 2013 delvis varit hög för flera av Sacos medlemsgrupper och att behovet varit stort av ytterligare personal under vissa perioder. Detta måste vara en del av planeringen inför och vid genomförandet denna gång. Risk finns också att mycket tid läggs på omorganisationen och att verksamheterna får stå tillbaka. Det finns också en risk för en ökad personalomsättning i och med stora förändringar i organisationen. En plan måste finnas för att minska riskerna med ovanstående. I remissen görs hänvisningar till en rapport från Rådet för främjande av kommunala analyser Framgångsfaktorer i kommuner och landsting - en översikt som vi anser är mycket intressant och bör få genomslag i det fortsatta arbetet. Några av de framgångsfaktorer som lyfts fram i rapporten och som Saco anser ska vara ledande i den fortsatta processen är: professionell personalpolitik, kompetensutveckling, lyhördhet inför personlens önskemål och förväntningar, att organisationen själv äger problemen, goda arbetsförhållanden och arbetsmiljö samt centralt stöd och administration. Saco vill avslutningsvis poängtera att den fackliga samverkan under processen och inte minst i de nya nämnderna är avgörande, för en lyckad förändring av organisationen. Saco tackar för möjligheten att få yttra sig över förslaget. För Centrala Sacorådet i Malmö stad Katrin Skatt Gåvertsson ordförande Centrala Sacorådet i Malmö stad Adress: Stora Nygatan 18, Malmö Telefon: ordförande Katrin Skatt Gåvertsson , sekreterare Åsa Jarlstam , arbetsmiljösamordnare Hanna Ljungberg Hemsida: Mail: saco@malmo.se

442 442 Bihang 2016 Nr 158 Lokalavdelningen i Malmö Roine Selind Till Kommunfullmäktige Remiss angående översyn av den kommunala organisationen i Malmö stad Yttrande I föreliggande remissvar kommenterar Lärarförbundet de områden som närmast berör Lärarförbundet och dess medlemmar. Lärarförbundet förordar ingen delning av Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Konsekvenser av förslaget att dela på Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen riskerar att bli negativa för framför allt vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen i Malmö stad har ett större utbildningsuppdrag än bara en arbetsmarknadsinsats. Samordningsvinster och möjligheten för yrkeslärarna till heltidstjänster är positiva inslag i nuvarande organisation. En faktor som också, enligt Lärarförbundet, talar för att behålla nuvarande organisation är att AGVF funnits i drygt 1,5 år och effekterna av organisationen är inte utvärderad. Lärarförbundet anser att våra medlemmars möjlighet till heltidstjänster försvåras av en delning av AGVF alternativet till heltidstjänster är att ha deltidstjänster i två förvaltningar. Lärarförbundet har inget att invända mot de verksamheter som överförs från stadsområdesnämnderna till Kulturnämnden. Lärarförbundet har inget medlemsintresse i dessa verksamheter men däremot har vi intresse i mottagande nämnd. Vi förutsätter att medel tillförs för verksamheterna i samband med överföringen. Lärarförbundet, Malmö Roine Selind Ordförande Postadress Gatuadress Telefon e-post roine.selind@ malmo.se Box 4023 Rörsjögatan Malmö (direkt) (mobiltel.)

443 Bihang 2016 Nr Remissvar angående översynen av den kommunala organisationen i Malmö stad STK Lärarnas Riksförbund i Malmö har givits möjlighet att yttra sig över översynen av den kommunala organisationen i Malmö stad. Förbundets synpunkter Lärarnas Riksförbund ställer sig bakom förslaget att inrätta vård- och omsorgsnämnd, individ- och familjeomsorgsnämnd samt funktionsstödsnämnd. Lärarnas Riksförbund avslår förslaget att bilda en arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd och en gymnasienämnd. Bakgrund till Lärarnas Riksförbunds synpunkter Barn och ungas uppväxtvillkor När det gäller mötesplatser för unga som föreslås överföras till kulturnämnden ser LR positivt på förslaget. LR ser fördelar med kring professionsfrågor och kompetensutvecklig om verksamheten samlas i en annan nämnd. Dessutom får grundskolans nämnd ett mer renodlat uppdrag. Eftersom många barn och unga idag inte går i skola i det område de bor i är det en fördel att bilda en individ och familjeomsorgsnämnd. Man underlättar då skolans arbete med samarbetet med förvaltningen/nämnden. LR anser att det är viktigt att vuxenutbildningen ligger kvar i samma nämnd som gymnasieskolan för likvärdighetens skull. Gymnasiekurser på vuxenutbildningen är gemensamma med gymnasieskolan och samordningen mellan skolformeran är viktig för hur kurserna ska utföras och bedömas. På de gymnasieenheter där även vuxenutbildning är förlagd finns det lärare som har delade tjänster i de båda skolformerna och man gör här det möjligt för lärare med specialistkompetens att få hela tjänster. Man gör dessutom samordningsvinster på olika sätt när det gäller utnyttjande av lokaler och personal. En delning av nuvarande nämnd kommer att innebära att Besöks- och postadress Org nr Telefon /Fax e-post Bankgiro Gasverksgatan malmo@lr.se MALMÖ

444 444 Bihang 2016 Nr 158 vuxenutbildningen och gymnasieutbildningen kommer att behöva köpa tjänster av varandra vilket kommer att öka de administrativa kostnaderna för skolorna. Med två mindre nämnder blir organisationen mindre flexibel och kan få svårt att bära sina kostnader. En nämnd måste ha en viss volym för att kunna vara en flexibel organisation. LR anser också att vuxenutbildning ska ligga i en utbildningsorganisation eftersom vuxenutbildningen inte är en arbetsmarknadsåtgärd. LR ser en risk med rekrytering av lärare till vuxenutbildningen om man ser utbildningen som en arbetsmarkandsåtgärd. LR ser redan i dag att det är ett minskat söktryck till de praktiska utbildningarna. Redan idag är det svårt att rekrytera yrkeslärare och om vuxenutbildningen och gymnasieskolan separeras kommer detta att försvåras ytterligare. Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen blev en ny förvaltning endast för 1 ½ år sedan och möjligheten att utvärdera förvaltningens/nämndens arbete är all för kort. Lärarnas Riksförbunds fackliga arbete och representation i de olika nämnderna och förvaltningarna försvåras ju fler nämnder vi ska arbeta med. Malmö 22 augusti 2016 Lärarnas Riksförbund Distrikt Malmö stad Catharina Niwhede Distriktsordförande Besöks- och postadress Org nr Telefon /Fax e-post Bankgiro Gasverksgatan malmo@lr.se MALMÖ

445 Bihang 2016 Nr Malmö Svar på Remiss STK Tack för remissen! Vårdförbundet ser positivt på den planerade omorganisationen. Att likrikta politiska beslut gällande vård och omsorg behövs såväl för Malmö Stads medborgare som för Vårdförbundets medlemmar. Vi vill framföra några områden som är särskilt viktiga för våra frågor att beakta vid införande av ny organisation. Det är viktigt att med en ny nämndsorganisation behålla det initiativ till närhet mellan medborgare och politiker som varit ett syfte med den förra organisationen. Vi önskar också en naturlig samverkanslinje mellan fackförbund och tjänstemannaledning när sådan formas i ny organisation. Inför det nya hälso- och sjukvårdsavtalet (HS-avtalet) mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne förväntas den kommunala hälso- och sjukvården ta ett stort ansvar för de medborgare som har störst vårdbehov. Därmed är det av stor vikt att Malmö Stad vidtar åtgärder för att kvalitetssäkra vården för dessa medborgare som ska ha rätt till samma goda vård i kommunal regi som den man får vid sjukhusen idag. Det kommer att krävas satsning på specialistkompetens för att möta behoven. Vårdförbundet anser att det är bästa läge att planera åtgärder för implementeringen av HS-avtalet i samband med ny nämndsorganisation. Remissen beskriver själv på sida 22, andra stycket, hur frågor för personer med funktionsnedsättning tenderar att drunkna i vård och omsorgsfrågorna. Att föra över legitimerade sjuksköterskor med ansvar för LSS till funktionsstödsnämnden ser vi är rätt väg att gå, men man bör vara uppmärksam på att frågorna som rör hälso- och sjukvård är en verksamhet som kommer att vara liten i nämnden i förhållande till övrig verksamhet och det finns fortfarande risk att dessa frågor drunknar. Samtidigt så är personer med insatser enligt LSS idag den grupp som löper allt störst risk för att inte omfattas av den goda hälso- och sjukvård som varje medborgare har rätt till. Anledningen idag är främst brist på utbildning inom hälso- och sjukvård hos de som arbetar närmst brukarna samt bristande samverkan mellan legitimerad personal och den olegitimerade som är närmst vårdtagarna. Det krävs således krafttag för att hälso- och sjukvård blir en naturlig del i verksamheten hos personer med insatser enligt LSS.

446 446 Bihang 2016 Nr 158 Malmö Nästa synpunkt berör något som inte går att finna i remissen. Det beskrivs inte var i organisationen som medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ska placeras. MAS är en viktig aktör för att kvalitetssäkra vården kring de medborgare med störst vårdbehov som Malmö Stad behöver agera för i och med det nya HSavtalet. Vårdförbundet ser inte en lösning där det finns en MAS per nämnd som vare sig möjligt eller positivt. Vi delar med oss av erfarenheten från förra omorganisationen då 10 stadsområden blev 5. I samma omorganisation halverade flera stadsområden sina MAS-tjänster vilket har lett till undermålig arbetsmiljö som följd på grund av överbelastning i arbetet. Konsekvensen blev en stor kompetensförlust för Malmö stad med sjukskrivningar och uppsägningar från flera MAS. Vårdförbundet förordar därför en utökning av antalet MAS i Malmö Stad. Vi ser också ett behov av att MAS anställning ligger utanför både hälso- och sjukvårdsnämnden och funktionsstödsnämnden, eftersom det sker en granskning av nämndernas arbete vilket gör det olämpligt att vara anställd av samma nämnd som granskas. Vårdförbundet förordar härmed en egen förvaltning för MAS för att säkerställa deras trygghet att kunna utveckla, säkerställa och granska sjukvården i Malmö Stad. Vi avslutar med att säga att vi är tillgängliga för ytterligare dialog för att utveckla våra idéer om ny organisation i Malmö Stad. Med vänlig hälsning Vårdförbundet Avdelning Skåne Genom Per Bengtsson, styrelseledamot

447 Bihang 2016 Nr Visions Malmöavdelning Fersens väg Malmö Växel Kommunstyrelsen Malmö stad Visions yttrande gällande: Översyn av stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet STK Sammanfattning Vision ställer sig positiv till inrättande av en vård- och omsorgsnämnd, en individ- och familjeomsorgsnämnd samt en funktionsstödsnämnd. Vision ställer sig negativ till att inrättandet av en arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd respektive en gymnasienämnd. Vision anser att gymnasie-och vuxenutbildning ska vara i en nämnd och arbetsmarknadsåtgärder ska placeras i individ- och familjeomsorgsnämnd i nära samarbete med försörjningsstöd. Vision har vissa kommentarer gällande de verksamheter som överförs till annan nämnd. Vision anser också att man måste se över titulaturer och löner i samband med omorganiseringen så att det blir rätt titel till rätt arbetsuppgift från början. Man måste också säkerställa så att alla får en tillsvidare placering i den nya organisationen, fast att man är tjänstledig eller långtidssjukskriven. Det håller inte att göra detta i efterhand. SKL och fackförbunden inom kommun- och landstingssektorn har presenterat sin gemensamma avsiktsförklaring med en rad åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting. Parterna är överens om att det, förutom generella åtgärder, också krävs mer verksamhetsspecifika insatser som utgår ifrån ohälsoorsaker särpräglade för vård, skola respektive omsorg, socialtjänst etc. Åtgärdspaketet omfattar 25 konkreta åtgärder inom nio olika områden. Vision anser att man ska införliva dessa 25 konkreta åtgärder i omorganisationen. Angående förslag till en ny nämndsorganisation Vård- och omsorgsnämnd Vision ställer sig positiv till inrättande av facknämnd för vård-och omsorgsverksamheten. Det skapar bättre förutsättningar för alla anställda när det gäller arbetsmiljö, kompetensutveckling och för att kunna utföra ett gott och tillfredsställande arbete. Det kan också bidra till att sjukfrånvaro och personalomsättning minskar. När det gäller tolkningar av olika lagar så kommer det att underlätta för personal som skall tolka dessa när man tillhör en nämnd. När det gäller avgiftshandläggarna

448 448 Bihang 2016 Nr 158 Visions Malmöavdelning Fersens väg Malmö Växel måste man bestämma vilken organisation dessa skall tillhöra, eftersom de idag arbetar både mot vård och omsorg och LSS. Individ- och familjeomsorgsnämnd Vision ställer sig positiv till inrättande av facknämnd för Individ- och familjeomsorg. Det skapar bättre förutsättningar för alla anställda när det gäller arbetsmiljö, kompetensutveckling och för att kunna utföra ett gott och tillfredsställande arbete. Det kan bidra till att sjukfrånvaron och personalomsättning minskar. När det gäller tolkningar av olika lagar så kommer det att underlätta för personal som skall tolka dessa när man tillhör en nämnd. Vision ställer sig negativt till att införa 5 stycken distriktsnämnder. Detta öppnar upp för att man i de olika distrikten kan tolka lagar och avtal på olika vis, vilket sker i dag i stadsområdesnämnderna. Funktionsstödsnämnd Vision ställer sig positivt till inrättande av facknämnd för funktionsstöd. Det skapar bättre förutsättningar för alla anställda när det gäller arbetsmiljö, kompetensutveckling och för att kunna utföra ett gott och tillfredsställande arbete. När det gäller tolkningar av olika lagar så kommer det att underlätta för personal som skall tolka dessa när man tillhör en nämnd. Det kan bidra till att sjukfrånvaro och personalomsättning minskar. När det gäller avgiftshandläggarna måste man bestämma vilken organisation dessa skall tillhöra eftersom de idag arbetar både mot vård och omsorg och LSS. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd Vision ställer sig negativ till att inrättandet av en arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd. Vision anser att gymnasie-och vuxenutbildning ska vara i en nämnd och arbetsmarknadsåtgärder ska placeras i individ- och familjeomsorgsnämnd i nära samarbete med försörjningsstöd. Gymnasienämnd Vision ställer sig negativ till inrättandet av en gymnasienämnd. Vision anser att gymnasie- och vuxenutbildning ska vara en nämnd. Idag finns det personer som är anställda och arbetar mot båda verksamheterna. En delning skulle få stora konsekvenser för dessa personer angående deras arbetsmiljö och anställnings trygghet. Verksamheter som överförs till annan nämnd Romskt Informations- och kunskapscenter Vision anser att Romskt informations- och kulturcenter ska placeras i Individ- och familjeomsorgsnämnd och inte överförs till kulturnämnden. RICKS har ett kommunövergripande uppdrag och arbetet sträcker sig över flera områden såsom arbetsmarknad, utbildning, kultur, antidiskriminering, sociala frågor samt hälsa och passar därför bättre i Individ- och familjeomsorgsnämnden.

449 Bihang 2016 Nr Visions Malmöavdelning Fersens väg Malmö Växel Medborgarkontor Vision har noterat att medborgarkontoren i utredningen inte har fått någon placering. Vision anser att man ska inrätta kontaktcenter i stället. IPS IPS är en nystartad verksamhet som fortfarande jobbar med att hitta ett gemensamt arbetssätt, sina roller samt att utforma en ny verksamhet. Det arbetet har pågått sedan mars 2016 och en nystartad verksamhet är ofta mer sårbar. Att placera IPS i Funktionsstödsnämnden innebär att man hamnar med i huvudsak LSS-boenden och daglig verksamhet vilket kan leda till att en frivillig insats som den IPS erbjuder kan förbises till förmån för det som har med LSS att göra. En annan aspekt av det är att det finns en risk att målgruppen förändras då IPS vänder sig till personer med psykiska funktionsnedsättningar och inte enbart personer inom LSS. IPS deltagare kommer från hela Malmö och deras funktionsnedsättningar är av olika grad med olika former av inkomst, exempelvis försörjningsstöd. Det kommer från den 1/9 att startas upp ett projekt i samarbete med Region Skåne där IPS-metoden ska prövas på personer med läkemedelsberoende. Detta projekt är kopplat till IPS verksamheten och målgruppen där faller således inte inom ramen för funktionsstöd. Vision anser att man måste utreda ytterligare, vilken nämnd IPS skall tillhöra. Om det skall vara Funktionsstödsnämnden eller Individ- och familjeomsorgsnämnden. Hemlöshet Vision är positiv till att tekniska nämnden får det övergripande ansvaret när det gäller anskaffande av tillfälliga och permanenta boende. Här är det viktigt att tekniska nämnden får rätt resurser och förutsättningar för att klara av uppdraget. Det måste även bli tydligt vilken nämnd det är som ska bedriva tillsyn av dessa boende och att resurserna utifrån detta uppdrag tillförs den nämnd som ska utöva tillsynen. Områdesutveckling. Vision anser att fritidsgårdar och allaktivitetshusen ska ligga under samma nämnd. Båda verksamheterna vänder sig till samma målgrupp. Om man ligger i olika nämnder finns det en risk att man konkurera med varandra vilket kan påverka arbetsmiljön och den enskilde arbetstagarens mående. I samma nämnd är det lättare att hitta samarbetsformer ut ifrån verksamheternas behov. Visions erfarenheter av tidigare omorganisationer. Vision vill trycka på vikten av att ta till vara tidigare erfarenheter när det gäller omorganisationer i Malmö stad. Det är av största vikt att man har ett långsiktigt perspektiv och med fokus på verksamhetens uppdrag. Man måste analysera verksamhetens behov och utmaningar. Detta måste få ta sin tid innan man genomför förändringar. Dessa processer ger även möjligheter att involvera arbetstagarna och skapa ett ägarskap för förändringar i verksamheten som är nödvändiga för att skapa en bättre verksamhet och en tryggare arbetsmiljö. Det är även av största vikt att de fackliga organisationerna blir involverade i processerna redan från början.

450 450 Bihang 2016 Nr 158 Visions Malmöavdelning Fersens väg Malmö Växel Ett föredömligt exempel på hur man kan arbeta vid en omorganisation är Förskole förvaltningen. De hade is i magen att först göra en grundlig analys av vad verksamhetens behov var, och sedan efter det bestämma i samråd med de fackliga organisationerna vad som behövde göras. I denna process som Förskole förvaltningen genom gick var de fackliga organisationerna med från början och hade möjlighet att påverka och ifråga sätta resultaten. Peter Nilsson Ordförande Vision Malmö Avdelning

451 Bihang 2016 Nr Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Matts Hansson Stadskontoret Ledningsstaben

452 452 Bihang 2016 Nr 158 Innehållsförteckning Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet...1 Inledning...4 Ärendets beredning...4 Uppdraget...4 Avvägningar vid val av organisation...5 Avgränsningar och disposition...6 Styrgruppens bedömning av förslagens ändamålsenlighet...7 Ny nämndsorganisation...7 Förslagets ändmålenlighet...7 Barn och ungas uppväxtvillkor...7 Likvärdiga insatser, service och omsorg över hela staden...8 Sammanhållet grepp för att möta hemlöshet...9 Fler i arbete och färre i försörjningsstöd...10 En organisation som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och en god arbetsmiljö med syfte att minska sjukfrånvaro och personalomsättning...11 Medborgarinflytandets och kunskapsalliansernas möjligheter...12 Erfarenheter från andra kommuner med olika organisatoriska lösningar...12 Förutsättningar för den nya organisationen...13 Politisk organisation och demokrati...13 Ledning och styrning...14 Kommunal organisation och reglering...16 Samverkan...18 Digitalisering...20 Erfarenheter från andra kommuner av organiserandet av berörd verksamhet...21 Förslag till ny nämndsorganisation...24 Förändrad nämndsstruktur...24 Verksamheter som överförs till annan nämnd...28 Övriga nämnder och verksamheter som påverkas...29 Tidplan...32 Förslag till beslut...33 Bilagor...34 Verksamheter som överförs från stadsområdesnämnderna...34 Verksamheter som överförs från sociala resursnämnden Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

453 Bihang 2016 Nr Remissversion Kommunstyrelsen beslutade den 6 april 2016 (STK ) att ge en politisk styrgrupp i uppdrag att se över och ta fram ett förslag om hur en handlingskraftig, effektiv och ändamålsenlig organisation inom den del av Malmö stads verksamhet som stadsområdesnämnderna samt sociala resursnämnden idag ansvarar för kan utformas. I november 2016 ska kommunfullmäktige besluta om en ny organisation. I föreliggande promemoria redovisar styrgruppen förslaget till ny organisation. Remissversionens tyngdpunkt ligger i en redovisning av de överväganden som gjorts kring valet av organisation. Genom remissen öppnas processen upp för synpunkter på förslaget och bidrag till det fortsatta arbetet. Det är viktigt att remissinstanserna inte betraktar förslaget som klart. Istället är det angeläget för det fortsatta arbetet att till exempel arbetsmarknadsfrågornas organisatoriska koppling till näringslivsfrågorna, individ och familjomsorgen, utbildningsfrågorna etc blir väl belysta i remissvaren. Detta kommer att ha stor betydelse som underlag i det fortsatta arbetet. Efter att remisstiden gått ut, den 1 september 2016, värderas och vägs inkomna synpunkter av den politiska styrgruppen. Därefter utarbetas förslaget till ny organisation. Det nya förslaget kommer att innehålla en fördjupad beskrivning av den nya organisationen samt hur genomförandet ska ske. Kommunstyrelsen beslutar om en eventuell ny organisation den 2 november och kommunfullmäktige den 23 november För att underlätta såväl remisskrivande som sammanställning ber vi er att följa utredningens disposition i remissvaret. Ange, genom att hänvisa till rubriken i remissversionen, det som ni har synpunkter på. I ert remissvar ber vi er förutom att lämna synpunkter på hela ärendet, att gärna komma med synpunkter påföljande punkter: Hur ska arbetsmarknadsfrågorna placeras i organisationen för att på bästa sätt stödja utvecklingen av en ändamålsenlig organisation? Frågan är hur ansvarskedjan för försörjningsstödet och stödet för fler Malmöbor i arbete kan stärkas. Hur löser vi ansvarsfrågan om initiativ och verkställighet av geografiska satsningar kring stadens utveckling som spänner över flera nämnder och som involverar externa samarbetspartners? Hur det preventiva arbetet som idag bedrivs av avdelningarna för områdesutveckling ska organiseras för att säkerställa likvärdiga förutsättningar utifrån lokala behov och kvalitet i arbetet? För tips inför remisskrivandet se Regeringens skrift Svara på remiss hur och varför. Du hittar den på följande länk 3 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

454 454 Bihang 2016 Nr 158 Inledning Kommunstyrelsen beslutade den 4 mars 2016 att ge stadskontoret i uppdrag att den 6 april 2016 presentera ett förslag till utredningsdirektiv, tidplan, organisation och ledning av en utredning om den framtida organisationen och ansvaret för de frågor som stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden ansvarar för samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet. Bakgrunden till uppdraget är behovet av att anpassa Malmö stads organisation och vara i samklang med de snabba förändringar som har skett och förväntas ske i Malmö och omvärlden. Kommunstyrelsen beslutade den 6 april att godkänna utredningsdirektivet och ge kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att tillsätta en politisk styrgrupp med sju ledamöter och två adjungerande. Den politiska styrgruppen gavs i uppdrag att senast i juni avlämna ett remissförslag till kommunstyrelsen. Ärendets beredning Den 11 april 2016 tillsatte kommunstyrelsen i enlighet med kommunstyrelsens beslut en politisk styrgrupp för arbetet. Ledamöter i styrgruppen är Katrin Stjenfeldt Jammeh (S) (ordförande), Andreas Schönström (S), Carina Nilsson (S), Nils Karlsson (MP). Torbjörn Tegnhammar (M), Håkan Fäldt (M) och Magnus Olsson (SD). Adjungerande är Anders Skans (V) och Fredrik Sjögren (L). Stadsdirektören har tillsammans med berörda förvaltningschefer bildat en ledningsgrupp. Gruppen utgjordes inledningsvis av Jan-Inge Ahlfridh (sammankallande), Annelie Larsson, Ann Söllgård, Britt-Marie Pettersson, Gisela Green, Lena Wetterskog Sjöstedt, Ronny Andersson samt Birgitta Vilén Johansson och Matts Hansson. Gruppen har i takt med att arbetet fortskrider utvidgats med Eva Ahlgren, Johan Hermansson och Elisabet Lundgren. En projektgrupp med syfte att bistå den politiska styrgruppen med underlag tillsattes. I projektgruppen ingår: Birgitta Vilén-Johansson (sammankallande), Carina Funeskog, Helene Persson, Ingegerd Kling, Lisa Janzon, Mats Hansson och Matts Hansson. Projektgruppen har tillsatt arbetsgrupper för kortare uppgifter. Dessa har tagit fram underlag om till exempel samverkan, uppgifter om andra kommuner, forskning, statistik och inventering av olika verksamheter. Uppdraget Under de senaste decennierna har en kraftig ökning skett av Malmös befolkning. Den snabba befolkningsökningen och den förändring som skett av befolkningens sammansättning ställer nya krav på den kommunala organisationens förmåga att förändras och anpassas till nya behov av och förväntningar på service och tjänster. En fortsatt hög befolkningstillväxt förväntas även i framtiden. Under den närmaste tioårsperioden kommer Malmös befolkning enligt prognosen att öka med cirka invånare till totalt cirka invånare år Nuvarande organisation har fungerat väl i många delar men inte lika väl i andra. Delar som det finns anledning att uppmärksamma i en översyn är till exempel styrning och ett tydligt ansvar för utmaningar beträffande barns uppväxtvillkor; likvärdiga insatser, stöd och 4 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

455 Bihang 2016 Nr service; hemlöshet; försörjningsstöd; arbetsmiljö samt brukarens och medborgarens möjligheter till inflytande. Malmö stads uppdrag att trygga Malmöbornas rätt till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet kommer i framtiden att ske under helt nya förutsättningar. Välfärdsfrågorna står i fokus såväl nationellt som i Malmö. Utmaningarna är många och komplexa. Välfärdsfrågorna behöver ledas och utvecklas in i framtiden utifrån en stabil och tydlig organisation där resurser och kompetens effektivt tas tillvara i syfte att Malmöborna får likvärdiga insatser av god kvalitet. För de områden av den kommunala organisationen som denna översyn i första hand berör till innebär denna utveckling ett fortsatt högt tryck på de delar av organisationen som arbetar med frågor som handlar om Malmöbor i behov av stöd. Det gäller såväl inom vård och omsorg som inom individ och familjeomsorg samt preventivt arbete som bland annat sker med fokus på områdesutveckling. Denna utveckling aktualiserar behovet av en översyn av hur dessa frågor är och bör vara organiserade. Syftet med översynen är att föreslå en ändamålsenlig, effektiv och handlingskraftig organisation som kan möta dessa framtida behov och krav samt bidra till ett socialt hållbart Malmö. Avvägningar vid val av organisation I utredningsdirektivet lyfter kommunstyrelsen fram att den föreslagna organisationens ändamålenlighet bör prövas mot följande punkter: barn och ungas uppväxtvillkor likvärdiga insatser, service och omsorg över hela staden sammanhållet grepp för att möta hemlöshet fler i arbete och färre i försörjningsstöd en organisation som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och en god arbetsmiljö med syfte att minska sjukfrånvaro och personalomsättning medborgarinflytandets och kunskapsalliansernas möjligheter erfarenheter från andra kommuner med olika organisatoriska lösningar Dessa har varit utgångspunkten för utredningsarbetet. Fokus i utredningsarbetet ligger framförallt på organisationens struktur. Detta betyder inte att andra delar blir mindre viktiga. En grundläggande framgångsfaktor för Malmö stads förmåga att på ett framgångsrikt sätt möta de utmaningar som staden står inför är att ha fungerande processer för samverkan. Då handlar det till exempel om förmågan att med Malmöbornas behov i fokus arbeta gränsöverskridande på ett sätt som kännetecknas av öppenhet, samarbete, samverkan, dialog, kommunikation, respekt och tillit. En viktig utgångspunkt för översynen har varit att alla organisatoriska lösningar har sina för- och nackdelar. En mer ändamålsenlig, effektiv och utvecklingsinriktad organisation med utgångspunkt i punkterna ovan innebär att förutsättningar för arbetet med ett socialt hållbart Malmö stärks. Det innebär också en organisation som agerar effektivt och ger bäst möjliga service 5 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

456 456 Bihang 2016 Nr 158 till medborgare och brukare. Det ger också bättre förutsättningar för en god ekonomisk styrning. Avgränsningar och disposition Den politiska styrgruppens uppdrag innebär att utreda och presentera förslag till en ny organisation för verksamheterna inom stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämndens samt anknytande verksamheters ansvarsområden. I direktivet (STK ) finns beskrivningar av områdets nuvarande omfattning, ansvarsfördelning, organisering etc. Där beskrivs också vad en ändamålsenlig organisation bör vara. En rad aktuella utredningar beskriver också delar eller till området angränsande delar. Dessa har beaktats i arbetet. Utredningar och annat material av bakgrundskaraktär finns på följande länk: Dessa är: Framgångsfaktorer i kommuner och landsting en översikt. Rådet för främjande av kommunala analyser. Slutrapport - Analys av kvalitet och ekonomi inom vård och omsorg. Stadskontoret. Delrapport - Ekonomi och kvalitet inom vård och omsorg. Stadskontoret. Underlagsrapport - Ekonomi och kvalitet inom vård och omsorg. Stadskontoret. Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta aktörer för att fler Malmöbor ska bli självförsörjande. Stadskontoret. Bosättningsprocess för nyanlända som anvisas enligt lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare. Stadskontoret. Särskild tillsynsorganisation för kommunens andrahandslägenheter. Stadskontoret. En ändamålsenlig struktur för kommunens arbete mot hemlöshet. Stadskontoret. Utredning om kommungemensamt kontaktcenter + tjänsteskrivelse. Under de senaste åren har frågan om att bilda ett kontaktcenter i Malmö stad diskuterats. En omfattande utredning inom området har varit ute på remiss bland nämnder och fackliga organisationer. Fortfarande återstår ett antal frågor att lösa. Beroende på om och i så fall hur dessa lösningar kommer att kan det påverka den organisatoriska placeringen av vissa av de verksamheter som omnämns i bilaga 1. I nästa avsnitt presenteras den politiska styrgruppens bedömning av förslagets ändmålsenlighet. Avsnittet har en närmast sammanfattande karaktär. Därefter presenteras och beskrivs förslaget till ny nämndsstruktur. En genomgång görs av ett antal grundläggande utgångspunkter för arbetet. Remissförslaget avslutas med förslag till tidplan för det fortsatta arbetet och förslag till beslut. 6 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

457 Bihang 2016 Nr Styrgruppens bedömning av förslagens ändamålsenlighet Kapitlet inleds med en kort presentation av förslaget till ny nämndsorganisation. Denna presenteras mer utförligt i avsnittet med rubriken Ny nämndsorganisation. Här prövas förslaget till ny organisation mot de punkter som direktivet lyfte fram som viktiga för en effektiv och ändmålsenlig organisation. Punkter utgör rubriker i avsnittet. Ny nämndsorganisation Den politiska styrgruppen föreslår följande nämndsorganisation. Figur 1: Förslag till ny nämndsorganisation Förslaget innebär att bildandet av en Vård- och omsorgsnämnd, Individ- och familjeomsorgsnämnd, Funktionsstödsnämnd, Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd samt Gymnasienämnd I samband med bildandet av dessa upphör följande sju nämnder: Stadsområdesnämnderna Norr, Öster, Söder, Väster och Innerstaden, Social resursnämnden samt Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Förslagets ändmålenlighet Barn och ungas uppväxtvillkor Barn och ungas uppväxtvillkor är en prioriterad fråga och berör uppdragen för flertalet nämnder och förvaltningar samt ett stort antal externa aktörer. Frågan kan alltså inte lösas 7 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

458 458 Bihang 2016 Nr 158 inom en organisation. Det är i stället de berörda nämnderna och förvaltningars förmåga och förutsättningar för samverkan som avgör om staden lyckas i detta uppdrag. Grunden för att barn och unga har goda uppväxtvillkor är att föräldrarna har bostad, arbete och försörjning. De flesta hyresvärdar kräver en fast inkomst hos den bostadssökade för att få ett kontrakt på en bostad. För föräldrar som är arbetslösa och saknar egen försörjning är det därför av stor vikt att komma närmre arbetsmarknaden genom olika insatser, till exempel vuxenutbildning. Genom att bilda en egen nämnd för arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågor med ett tydligt uppdrag skapas bättre förutsättningar för de som står utanför arbetsmarknaden att bli självförsörjande, vilket påverkar deras barns uppväxtvillkor på ett positivt sätt. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunens arbetsmarknadsinsatser, näringslivet, civilsamhället och försörjningsstödsverksamheten säkras med ett tydligt ansvar för att få till stånd den lokala samverkansarenan. Förskole-, grundskole- och gymnasienämnden har som utbildningsnämnder ett stort ansvar avseende barn och unga. Fokus på utbildningen ökar ytterligare genom att gymnasiet blir en egen nämnd. Avklarad gymnasieutbildning har blivit allt viktigare för ungdomars möjligheter att skaffa sig arbete. Genom organisationsförändringen skapas möjligheter att utveckla gymnasieskolan, inklusive gymnasiesärskolan i en sådan riktning att den kan stödja fler elever på vägen mot att klara utbildningen. Fritid och kultur, fritidsgårdar, mötesplatser och ett rikt föreningsliv är andra viktiga inslag i barn och ungas uppväxtvillkor genom sina främjande och förebyggande insatser. Att utbudet varierar och blir tillgängligt för alla med olika intressen, även om de har en funktionsnedsättning, ökar om ansvaret samlas hos färre nämnder. Ansvaret för bistånd för barn och unga med behov av insatser för egen del eller för hela familjen är IoF. Samverkan med sjukvården till exempel barnhälsovården genom familjecentraler, elevhälsovården i skolan och barnpsykiatrin regleras och säkras genom överenskommelser som med föreslagen organisation underlättas genom färre parter. Bostäder och hur staden byggs, hur lekplatser, parker och bostäder utformas är en viktig del av barn och ungas liv. Alla nämnder måste därför ha ett barnperspektiv för att bidra till goda uppväxtvillkor. Sammanfattningsvis kan det konstateras att den föreslagna organisationen bedöms ändamålsenlig utifrån att likvärdiga insatser kan erhållas över hela staden genom att antalet berörda förvaltningar minskar och får tydligare uppdrag vilket ger förutsättningar för ett hela Malmö - perspektiv på barn och unga uppväxtvillkor. Likvärdiga insatser, service och omsorg över hela staden När det gäller myndighetsutövning och beslut om bistånd och insatser avseende enskilda individer inom hela socialtjänstområdet ökar möjligheten för likabehandling av medborgarna genom färre nämnder. Samverkan med externa parter, framförallt hälso- och sjukvården genom Region Skåne, underlättas. 8 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

459 Bihang 2016 Nr För att säkra kvaliteten på de insatser som erbjuds i verksamheten behöver samverkan i olika former ske. Brukare i kontakt med Malmö stads socialtjänstverksamheter (Individ och familjeomsorg (IoF), Vård och omsorg (VoO) och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan ha sammansatta behov som kräver samverkan och samarbete såväl internt mellan nämnder, som externt med till exempel andra vårdgivare, myndigheter och aktörer. Det finns utifrån ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, (SOSFS 2011:9) processer och rutiner som säkerställer hur samverkan och samarbetet ska ske internt och externt. Färre parter inom kommunen behöver underteckna samarbetsöverenskommelser och avtal med externa parter. Ett fåtal starka nämnder har större möjlighet att driva viktiga utvecklingsfrågor inom till exempel välfärdsteknologi och slipper därmed samordningsproblem och kompromisslösningar. Sammanfattningsvis konstateras att det skapas bättre förutsättningar för en ökad likställighet för Malmöborna vid bedömning av bistånd och i tillgången till insatser, service, vård och omsorg genom omorganisationen. Detta skapas genom att ansvar för frågorna samlas i facknämnder. Sammanhållet grepp för att möta hemlöshet Ett särskilt ärende avseende hemlöshet har behandlats av kommunstyrelsen i maj 2016 (STK ). Ett kortfattat referat från ärendet görs nedan (ärendet finns i sin helhet som beslutsunderlag till detta ärende). Ett flertal kommunala nämnder och förvaltningar är i nuvarande organisation på olika sätt involverade i eller har uppdrag som påverkar hemlöshetsproblematiken. Nedan beskrivs kortfattat vilket ansvar som de olika nämnderna har för arbetet mot hemlöshet: Sociala resursnämnden ansvarar för kommungemensamma insatser mot hemlöshet. Stadsområdesnämnderna ansvarar för biståndsbedömning och insatser enligt socialtjänstlagen i förhållande till befolkningen i respektive stadsområde. Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för planer, bygglov samt samordningen av kommunens bostadsförsörjning. Tekniska nämnden (fastighetskontoret) ansvarar för att anskaffa lokaler, gruppboenden, blockförhyrningar, lägenheter för andrahandsuthyrning och andra objekt för socialt boende. Servicenämnden ansvarar genom stadsfastigheter för skötsel och drift av kommunens fastigheter och förvaltning av de bostadsrätter som kommunen äger. Miljönämnden ansvarar för förebyggande hemlöshetsarbete genom budget- och hyresrådgivningen. Kommunstyrelsen arbetar med strategiska frågor och insatser inom hemlöshetsområdet. Till exempel genomförs årligen en kartläggning av hemlösheten i Malmö. 9 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

460 460 Bihang 2016 Nr 158 MKBs sociala ansvar finns formulerat i ägardirektiven. Det är det enda styrdokument där det finns uttalat ett ansvar att tillgodose behovet av bostäder hos hem- och bostadslösa. Boplats Syd håller på att utvecklas till en regional bostadsförmedling som förmedlar hyreslägenheter både från allmännyttan och privata hyresvärdar. Stadskontoret förordar i ärendet att ansvaret för att samordna boendesociala frågor ska åvila en nämnd/förvaltning som har kontakt med bostadsmarknadens aktörer och har en reell möjlighet att använda kommunens medel för att påverka byggande. I ärende (STK ) som behandlades av kommunstyrelsen i maj 2016 regleras ansvaret i frågor enligt lag om gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända flyktingar. Tekniska nämnden (fastighetskontoret) fick i detta ärende i uppdrag att inom ramen för sitt lokalförsörjningsansvar införskaffa boenden för målgruppen nyanlända och att ansvara för att samordna arbetet med att ta fram andra boendealternativ i samarbete med berörda nämnder och styrelser. Detta uppdrag kan utvecklas till att gälla hela målgruppen hemlösa. Sammanfattningsvis konstateras att med föreliggande organisationsförslag minskar antalet berörda parter från 11 förvaltningar till 5 eller 4 (beroende på om ett kontaktcenter skapas och bostadsrådgivning och hyres- och budgetrådgivning placeras där). Fastighetskontoret får ett utökat och tydligare ansvar. Genom färre kommunala nämnder och förvaltningar med ansvar i hemlöshetsfrågan kan samverkan med fastighetsägare underlättas och bli tydligare. Fler i arbete och färre i försörjningsstöd Ekonomiskt bistånd är individuellt behovsprövat och ingen ersättning för inkomstbortfall som till exempel arbetslöshetskassa eller sjukpenning. I 4 kapitlet 1 socialtjänstlagens (2001:453) regleras rätten till bistånd. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. ( ) Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52). Ett förslag kring ändring, ett förtydligande tillägg, finns gällande 4 kapitlet 1 socialtjänstlagens föreligger och föreslås träda i kraft 1 juli Den som är arbetsför och oförhindrad att arbeta är, i fråga om försörjningsstöd, skyldig att vara aktivt arbetssökande, anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och även i övrigt stå till arbetsmarknadens förfogande, om det inte finns godtagbara skäl. Enligt 4 kap 4 samma lag har socialtjänsten möjlighet att ställa krav på deltagande i kompetenshöjande verksamhet, efter samråd med Arbetsförmedlingen. Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. 10 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

461 Bihang 2016 Nr Den praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket ska syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten ska stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den ska utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar. Socialnämnden ska samråda med Arbetsförmedlingen innan beslut fattas enligt första stycket. (Lag 2013:421). Cirka 40 procent av de som idag erhåller ekonomiskt bistånd gör det på grund av arbetslöshet. Staten har ansvar för arbetsmarknadspolitik och insatser genom Arbetsförmedlingen. Socialtjänsten har två uppdrag i arbetet med ekonomiskt bistånd. Huvuduppgiften, eller målet, är att hjälpa den enskilde till självförsörjning. I avvaktan på att det kan uppnås, är uppgiften att avhjälpa det aktuella behovet av försörjning. Socialtjänsten utreder vilket stöd och vilka insatser som ska erbjudas utifrån de individuella förutsättningarna. Omfattningen av utredning, planering och uppföljning påverkas av biståndstidens längd och de individuella förutsättningarna och behoven. Bedömning av rätten till bistånd och hur mycket som ska beviljas hanteras av socialsekreterare inom IoF på delegation av socialnämnd. Vid arbetslöshet ska man vara aktivt arbetssökande och anmäld på Arbetsförmedlingen. Insatser som den enskilde kan behöva för att komma närmre arbetsmarknaden kan tillhandahållas av kommunen som t.ex. vuxenutbildning,praktik eller liknande.verktygen eller lösningarna för att bli självförsörjande finns inte inom IoF varför det krävs samverkan med andra parter. Sammanfattningsvis konstateras att den viktigaste samverkan för att minska beroendet av försörjningsstöd sker runt individen på lokala samverkansarenor. Där finns kommunens IoF, Arbetsförmedlingen, kommunens arbetsmarknadsinsatser, näringslivet och civilsamhället. En arbetsmarknadsförvaltning som kan fokusera på att få fler i arbete och möjliggöra individuella lösningar, för de som inte kan få rätt insats genom Arbetsförmedlingen, får bättre kunskap om behov av vuxenutbildning och vilka insatser som behövs i ett nära lokalt samarbete med de inom IoF som arbetar med biståndsbeslut om ekonomiskt bistånd. Ansvaret för att bygga upp de lokala samverkansarenorna ligger på arbetsmarknadsnämnden. Färre samverkans- och avtalsparter i förhållande till externa parter gynnar utvecklingen av arbetet. En organisation som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och en god arbetsmiljö med syfte att minska sjukfrånvaro och personalomsättning En organisationsstruktur som samlar verksamheter kring ett gemensamt uppdrag skapar förutsättning för ett ledningssystem och ledarskap med fokus på uppdraget och möjligheter till gemensamma mål och strategier. Samverkan med fackliga organisationer gynnas genom en sammanhållen ledning inom respektive verksamhetsområde. Organisationsförslaget skapar förutsättningar att genom ett större fokus på ett gemensamt uppdrag, lättare kunna identifiera eventuella kompetensgap. Förutsättningar skapas då för att på ett effektivare sätt kunna åtgärda dessa genom att använda medarbetarnas kompetens på ett optimalt sätt, öka attraktiviteten i uppdrag och på arbetsplatser så att medarbetare vill stanna och utvecklas samt att rekrytering kan underlättas. 11 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

462 462 Bihang 2016 Nr 158 I de nya fackförvaltningar som nu skapas ökar möjligheten för att ta tillvara och utveckla spetskompetens. Sammanfattningsvis kan det konstateras att nämnder/förvaltningar med tydligt uppdrag skapar förutsättningar för god arbetsmiljö och trygghet i uppdraget. Detta ökar sannolikheten för professionen att också våga arbeta gränsöverskridande. I tydliga organisationer med samverkansfokus behöver man inte vara osäker på roller och ansvar vilket gynnar samverkan med andra. Medborgarinflytandets och kunskapsalliansernas möjligheter Alla nämnder har ansvar för medborgardialog och inflytande. Barn och ungas inflytande ska stärkas och säkras i alla nämnder. Det finns många goda exempel på lokalt baserat stadsutvecklingsarbete som ska tas tillvara. Exempel som kan lyftas fram är BID (Business Improvement District), Hela Malmö och Case Lindängen. Alla nämnder ska samverka och ta ansvar för denna fråga när de geografiska stadsområdesnämnderna upphör. Detta kan säkras genom tydliga uppdrag och att ansvariga utses för varje enskilt utvecklingsområde. I Malmö finns en rad exempel på olika former av medborgarinflytande. Vissa är formella andra mer informella. Bland de mer formella kan nämnas medborgarpanelen, malmöinitiativet, centralt och lokala pensionärsråd, råd för funktionshinderfrågor och ungdomsråd. Vid en förändring av organisationen behöver en översyn göras av dessa. Då blir det viktigt att hitta former för hur dessa kan få möjligheter att utvecklas i den nya organisationen. I detta arbete är det angeläget att finna gemensamma former för metodutveckling och som har ansvaret för metodutvecklingen. Det finns ett antal modeller för demokratiserad styrning och medborgarinflytande som prövas idag till exempel kunskapsallianser mellan stadens verksamhet, medborgare, civilsamhället, näringslivet och akademin. Civilsamhället är en mycket viktig part i utvecklingen av Malmö. Det pågår ett arbete med att ta fram en lokal överenskommelse med idéburen sektor som skapar förutsättningar för att ytterligare utveckla samverkan med civilsamhället. Sammanfattningsvis konstateras att i samband med organisationsförändringen då nya organisationer ska byggas upp skapas ett fönster av möjligheter att pröva nya metoder, modeller och funktioner som gynnar utvecklingen av medborgarinflytandet. En viktig förutsättning är då att organisationen ges tydliga uppdrag som ligger i linje med en önskvärd utveckling. Erfarenheter från andra kommuner med olika organisatoriska lösningar En genomgång av andra kommuners organisatoriska lösningar visar att större kommuner valt att indela sin organisation i ungefär de nämnder som finns i föreliggande förslag om de inte som Göteborg och Stockholm har stadsområden. Mindre kommuner har ofta färre nämnder och har slagit ihop till exempel fritid, kultur och skola och har en socialnämnd som omfattar både vård och omsorg, individ och familj och funktionsdtödsfrågor. 12 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

463 Bihang 2016 Nr Förutsättningar för den nya organisationen I detta avsnitt presenteras ett antal grundläggande och för hela Malmö stads organisation viktiga förutsättningar för det fortsatta arbetet. Dessa är politisk organisation och demokrati, ledning och styrning, kommunal organisation och reglering, samverkan, digitalisering samt erfarenheter från andra kommuner. Förslaget kan vid en första anblick ses som ett förslag som primärt handlar om att förändra de ansvarsområden som idag är stadsområdesnämndernas, sociala resursförvaltningens samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens. Det bör emellertid noga understrykas att dessa förändringar på olika sätt kommer att påverka och beröra samtliga nämnder och bolag i Malmö stad. Större krav kommer att ställas på samtliga nämnder och bolag att med utgångspunkt i Malmöbornas behov av service och tjänster utveckla och förändra organisationen i en sådan riktning att Malmö stad som organisation kan erbjuda detta men med en ännu högre kvalitet och med en högre grad av effektivitet. Förändringen ska därför användas till att utveckla och finna nya vägar för att samverka och utveckla organisationen. Detta ansvar handlar om ledarskap både politiskt och tjänstemannamässigt. Men det handlar också om medarbetarskap. Det är viktigt att det skede som organisationen befinner sig i under pågående förändring används för att stärka kända organisatoriska framgångsfaktorer som att tydliggöra uppdrag, syfte, mål etc. som organisationen arbetar för att uppnå; stärka långsiktigheten i arbetet; visa ett engagerat ledarskap; göra medarbetarna delaktiga i förändrings- och utvecklingsarbete; stärka den strategiska kompetensutvecklingen och lärandet samt stärka organisationens samverkansförmåga. Politisk organisation och demokrati Då tio stadsdelar infördes i Malmö stad år 1996 var en av de främsta orsakerna att stärka och utveckla den lokala demokratin. Det är viktigt att en ny organisation ger goda förutsättningar att fortsätta utveckla och stärka den lokala demokratin. Redan i regeringsformens första paragraf konstateras att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Detta, det svenska folkstyret, förverkligas bland annat genom kommunal självstyrelse. Den svenska demokratin förknippas med sådant som till exempel öppenhet, allmän och lika rösträtt, alla människors lika värde och fri åsiktsbildning. Detta är den självklara utgångspunkten för allt arbete i Malmö stad. Varje nämnd har ett direkt ansvar att arbeta med och ständigt utveckla former för att stärka och ta tillvara de kunskaper, erfarenheter och engagemang som Malmöborna har för sin stad. Det innebär att nämnderna ska arbeta med att involvera, engagera och föra dialog med Malmöborna. Den lokala förankringen och närvaron är då viktig. Kommunfullmäktige tydliggjorde, i beslutet om införande av stadsområdesnämnder i Malmö (22 november 2012, 185), det demokratiska uppdrag som samtliga nämnder har för hela den yta som Malmö stad utgör. I den organisation som föreslås här finns anledning att återigen tydliggöra att alla nämnder ansvarar för att ha brukar- och medborgardialoger utifrån sina respektive verksamhetsområden. Formerna för dessa ska ständigt utvecklas och nya prövas. Den lokala förankringen är viktig. 13 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

464 464 Bihang 2016 Nr 158 I arbetet kring bildandet av stadsområdena år 2013 konstaterades att för att stärka demokratin finns det anledning att särskilt uppmärksamma: det allt mer heterogena samhället behov av att anpassa och utveckla former för och processer kring demokratin utmaningar att ta vara på medborgarnas höga samhällsengagemang möjligheterna som den nya kommunikationstekniken erbjuder det representativa systemets roll i demokratiarbetet. Dessa punkter har fortfarande stor aktualitet och bör därför tjäna som en viktig utgångspunkt för nämnderna i demokratiarbetet. En viktig framgångsfaktor i nämndernas demokratiarbete torde vara ett tydligt och väl förankrat arbete av både politiker och tjänstepersoner ute i Malmö stads olika områden. Ett sådant arbetssätt innebär möjligheter att ta tillvara på den stora erfarenhet och kunskap som Malmöborna besitter om sin stad. Detta ska tas tillvara i den fortsatta utvecklingen av Malmö. Därför ges samtliga nämnder i uppdrag att utveckla former för dialog med brukare av service och tjänster samt med Malmöborna. Ledning och styrning Den förändring som nu föreslås innebär som tidigare beskrivits att en geografisk princip att fördela ansvar och uppgifter till nämnderna inom de berörda områdena försvinner. Förslaget innebär en övergång till facknämnder med snävare ansvarsområden och uppgifter. Det innebär nya möjligheter att utveckla och kraftsamla verksamhet och organisationen. Nämnderna kan utveckla en djupare specialistkunskap inom området. Denna utveckling är viktig. Samtidigt vill den politiska styrgruppen vara utomordentligt tydlig med att denna utveckling endast kan ske med ett i alla situationer beaktande av helhetsperspektivet Malmö stad. Varje nämnd utgör viktiga delar i Malmö stads arbete för Malmöborna. Ingen nämnd står självständig i detta arbete. Kvaliteten i det arbete som görs i en enskild nämnd avgörs alltid i helheten. Den vision som nu arbetas fram för Malmö stad och kommunfullmäktigemålen är viktiga redskap och stöd i arbetet med helheten. Ledarskapet, både det politiska och förvaltningarnas, måste hela tiden befinna sig i gränsen mellan delen ansvarstagandet för den egna verksamheten och ansvarstagandet för Malmö i sin helhet. Att samverka, arbeta gränsöverskridande, skapa relationer baserade på dialog, öppenhet, tillit och förtroende med andra nämnder är viktiga framgångsfaktorer för att lyckas i ett sådant arbete. Riktlinjerna för ekonomistyrning reglerar kommunfullmäktiges ekonomiska styrning av nämnderna och syftar till att tillsammans med de finansiella målen och målen för verksamheten uppnå en hållbar ekonomisk utveckling och god ekonomisk hushållning. Den här föreslagna organisationen med facknämnder underlättar kommunfullmäktiges styrning av resurser till specifika mål- och verksamhetsområden. I stadsområdesnämnderna passerade kommunfullmäktiges medeltilldelning en särskild resursfördelningsmodell där den direkta kopplingen mellan kommunfullmäktige och verksamhetsområde försvann. 14 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

465 Bihang 2016 Nr Vad gäller de ekonomiska styrprinciperna och riktlinjer kommer i förslaget samtliga nämnder att behandlas efter samma regler vilket sannolikt ökar förståelsen och tydligheten i styrningen. I en facknämndsorganisation finns ökade möjligheter att inom nämndens ansvarsområde organisera verksamheten optimalt och styra resurser inom organisationen på ett sätt som ger förutsättningar för god kvalitet och likabehandling av medborgare. Möjligheten att bedriva enhetlig styrning och att fokusera på strategiskt viktiga frågor förbättras när en nämnd får helhetsgrepp om utbud och efterfrågan. Modeller för ersättning till verksamheten kan förenklas och bli mer flexibla, vilket bör kunna leda till en minskning av sådana transaktionskostnader som inte tillför något mervärde till verksamheten. Genom att samla verksamheterna i facknämnder får varje nämnd större möjligheter att fokusera på frågor inom sitt eget verksamhetsområde. Samtidigt försvinner möjligheten att omdisponera medel/kommunbidrag mellan exempelvis individ- och familjeomsorg samt vård och omsorg. I det nuvarande ekonomiska läge som verksamheterna befinner sig i är detta nog närmast att se som en fördel, då det tydliggör att den verksamhet som har underskott är den som ska arbeta med effektiviseringar. En handlingskraftig organisationsstruktur säkerställer att såväl operativa som långsiktiga perspektiv beaktas. Den tydliggör mål, uppdrag, roller och ansvarsfördelning mellan olika beslutsnivåer. En handlingskraftig organisation förutsätter ett bra samspel och kommunikation mellan chefer och medarbetare samt med ett ledarskap som är inriktat på att skapa en arbetsorganisation och arbetsmiljö som syftar till att ta tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens för att nå verksamhetens mål. Den handlingskraftiga organisationen kännetecknas av öppenhet, samarbete, samverkan, dialog, kommunikation, respekt och tillit med utgångspunkt i Malmöbornas behov. Politikerrollen Förslaget innebär också att förutsättningar skapas för ett annat samspel mellan politik och förvaltning. Politikernas ansvarsområde blir tydligare och mindre splittrat. Kompetensen hos politiken inom området kan fördjupas och fokuseras. Förutsättningarna förbättras för att utveckla en politikerroll som blir ett viktigt och verkligt bollplank för den professionella förvaltningen. Ledningsstruktur I Malmö stads arbete med styrning, ledning och utveckling med mål är utgångspunkten en målkedja som består av kommunfullmäktigemål och nämndsmål som omsätts i åtaganden och aktiviteter. Tillsammans med en gemensam vision skapar detta grunden för uppdragsoch rollfördelningen i Malmö stad. Genom ett gemensamt uppdrag ges organisationen förutsättningar för ett sammanhållet arbetssätt med fokus på uppdraget. Ett sammanhållet ledningssystem med gemensamma mål och strategier och med ett ledarskap med fokus på uppdraget skapar i sin tur förutsättningar för samverkan och dialog mellan interna och externa aktörer. Organisation Organisationen behöver innehålla det antal nivåer som krävs för att säkerställa att både ett operativt och ett långsiktigt perspektiv beaktas och skapar en struktur där mål, uppdrag, roll- och ansvarsfördelning blir tydliggjorda mellan de olika nivåerna. 15 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

466 466 Bihang 2016 Nr 158 Ledningsorganisationen inom Malmö stads nämnder följer principerna, nämnd, förvaltningschef, avdelningschefer med verksamhetsansvar samt stabsansvar, enhetschefer och sektionschefer främst i verksamhetsavdelningarna. Ledarskap Framgångsrik organisation förutsätter ett bra samspel mellan chef och medarbetare. Ett samstämmigt ledarskap som är inriktat på att skapa en arbetsorganisation och arbetsmiljö som syftar till att ta tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens är en framgångsfaktor. Att skapa så bra organisatoriska förutsättningar för våra chefer och ledare som möjligt innebär att ha en kontinuerlig dialog och uppföljning av uppdrag, förväntningar och förutsättningar. Medarbetarskap Malmö stads medarbetare ger dagligen hjälp, stöd och service till Malmöborna. Medarbetarnas kompetens, engagemang och stolthet för sitt uppdrag är en förutsättning för att mötet och servicen ska bli en så bra upplevelse som möjligt. Goda förutsättningar för detta är ett ledarskap som skapar dialog, kommunicerar mål, fokuserar på lärande och anger ramar för uppdraget. De senaste årens ökade sjukfrånvaro visar på behovet av att fortsatt arbeta för ett hållbart arbetsliv med arbetsmiljö, kompetens, ledarskap och verksamhetens uppdrag i fokus. Facklig samverkan Genom en god samverkan med fackliga organisationer skapas möjlighet för medarbetarna till delaktighet, inflytande och ansvar via det representativa inflytandet. För organisationen innebär detta möjligheter att få viktiga frågor belysta ur ett bredare perspektiv. Tydlighet i ansvarsfördelning är en viktig förutsättning för en god samverkan som präglas av samarbete, öppenhet och tillit. Kommunal organisation och reglering Kommunallagen reglerar formerna för den kommunala demokratin. Olika verksamheter i kommuner som skola, vård och omsorg samt socialtjänst, regleras genom olika speciallagar. De flesta av kommunernas förvaltningsuppgifter regleras i det som kallas speciallagstiftningen. Hit hör till exempel socialtjänsten (socialtjänstlagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen om vård av missbrukare i vissa fall, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade med flera), hälso- och sjukvården (hälsooch sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen med flera), miljö- och hälsoskydd (miljöbalken) samt för-, grund- och gymnasieskolan samt grund- och gymnasiesärskola (skollagen med flera). Flera av speciallagarna är så kallade ramlagar som regeringen eller statliga myndigheter kan komplettera med förordningar eller föreskrifter. Socialstyrelsen ger exempelvis ut föreskrifter för både socialtjänsten och hälso- och sjukvården som innehåller mer detaljerade bestämmelser än hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. När den nya kommunallagen (1991:900) trädde i kraft år 1992 fick kommunerna en nästan obegränsad möjlighet att fritt organisera sin nämndverksamhet och fördela ansvaret mellan nämnder på de sätt man finner lämpligt, effektivt och ändamålsenligt. Den så kallade fria 16 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

467 Bihang 2016 Nr nämndorganisationen innebär även att en och samma verksamhet kan delas upp på flera nämnder. Den organisatoriska friheten får dock inte medföra att en och samma nämnd har både partsintressen och sköter myndighetsutövningen inom samma område. Kommunfullmäktige får delegera beslutanderätten till en nämnd i enstaka ärenden eller i grupper av ärenden. Kommunfullmäktige antar för detta ändamål reglementen för nämnderna/styrelsen och fördelar arbetsuppgifterna mellan dessa. Vissa begränsningar finns, bland annat för ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Dessa ärenden är förbehållna kommunfullmäktiges beslutanderätt. Nämndernas uppgifter är i viss mån av osjälvständig art. Nämnderna ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs och nämnderna fungerar som beredningsorgan åt kommunfullmäktige. Nämndernas verksamhetsansvar innebär att de inom sitt område ska se till att verksamheten följer de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt, de föreskrifter som gäller för verksamheten, att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Nämnderna är beroende av de riktlinjer och anvisningar som kommunfullmäktige har beslutat om, men när nämnderna handlägger konkreta förvaltningsärenden agerar de i princip självständigt och på eget ansvar. Nämnderna har en grundlagsfäst beslutanderätt vid myndighetsutövning och ansvarar för ärenden som nämnden enligt speciallagstiftning ska handha (till exempel socialtjänstlagen eller plan- och bygglagen). Nämnden ansvarar även för förvaltning, enligt fasställt reglemente samt för frågor som delegarats från kommunfullmäktige. Socialnämnden Regler för socialnämndens organisation återfinns i 10 kapitelet socialtjänstlagen. Det finns ett antal ärendetyper, till exempel ansökningar hos tingsrätten om vårdnadsöverflyttning, som måste tas av socialnämnden och som inte får delegeras från nämnden. Bortsett från de ärendeslag där det är förbjudet att delegera finns en möjlighet för nämnden att delegera beslutsfattande i olika ärendeslag. För ett stort antal ingripande ärenden och beslut inom ramen för sociallagstiftningen gäller att den lägsta nivån för delegering är utskottsnivån (se 10 kap. 4 socialtjänstlagen). Mot denna bakgrund bör övervägas om det finns behov av mer än ett myndighetsutskott. Utskottens sammansättning framgår också av 10 kap. 4 socialtjänstlagen. Utskotten kan endast bestå av ledamöter eller ersättare från socialnämnden. På grund av att antalet individärenden är närmare 2000 per år i Malmö stad innebär detta att någon form av distriktsnämndindelning sannolikt behöver göras för att förtroendeuppdragen ska vara hanterbara. Vidare bör tas i beaktande att ordföranden i socialnämnden har en lagstadgad rätt att fatta vissa akuta beslut enligt LVU och LVM. Denna bestämmanderätt är endast hänförlig till ordföranden i socialnämnden, inte till ordföranden i ett utskott. Socialnämnden kan dock förordna att en annan ledamot i nämnden jämte ordföranden kan fatta dessa beslut. Om verksamheterna omorganiseras i olika nämnder påverkas sekretessgränserna. En nämnd fungerar inom ramen för offentlighets- och sekretesslagstiftningen som en egen myndighet med en sekretessgräns utåt. I den mån verksamheter flyttas från stadsområdesnämnderna eller sociala resursnämnden till en nämnd som inte är en socialnämnd (till exempel arbetsmarknadsnämnden eller fritidsnämnden) kan det i vissa fall 17 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

468 468 Bihang 2016 Nr 158 innebära att personuppgifter som tidigare omfattades av socialtjänstsekretessen inte längre omfattas av denna sekretess. Samverkan Redan i inledningen till denna remissversion konstaterades att en organisations framgång inte enbart hänger samman med hur pilar och boxar är relaterade till varandra i ett organisationschema. Alla frågor löses inte genom att ändra dessa. Framgång handlar även om hur bland annat sådant som organisationens kultur, roller, rum och procedurer genom till exempel chef- och ledarskap knyts samman i arbetet med att utveckla ledningen och organisationen. Komplexiteten i det uppdrag och utmaningar Malmö står inför är stora. För att kunna möta dessa utmaningar framgångsrikt krävs samverkan med andra förvaltningar, myndigheter eller frivilligorganisationer. Komplexa utmaningar finner vi bland annat i: att skapa bättre uppväxtvillkor för barn och ungdom, att medborgaren ska få likvärdiga insatser av service och omsorg över hela staden, att utveckla ett sammanhållet grepp för att möta hemlöshet, att få fler Malmöbor i arbete och att minska Malmöbornas beroende av försörjningsstöd. För organisationen består frågornas komplexitet bland annat av svårigheterna i att det inte går att identifiera vem eller vilken funktion i organisationen som ensamma kan lösa dessa utmaningar. Utmaningarna spänner istället över flera organisatoriska gränser. För att arbeta framgångsrikt med vissa av dessa utmaningar fordras ett gränsöverskridande arbete både inom Malmö stads organisation men också med aktörer utanför Malmö stad som frivilligorganisationer, föreningar, Polismyndigheten, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och så vidare. Behoven av och insikten om betydelsen av att framgångsrikt kunna samverka, såväl internt som externt, för att med framgång kunna arbeta med dessa frågor har under de senaste åren ökat. Inom staden finns idag många pågående, framgångsrika och viktiga samarbetsprojekt. Medvetenhet om behovet av samverkan för att möta de utmaningar som vi står inför ökar i organisationen. Nedan presenteras några exempel på samverkan. Malmökommissionens slutrapport är en bland många som pekar på behovet av samverkan. I den nya strukturen för arbetet med kommunfullmäktigemålen är en viktig framgångsfaktor nämnders och bolags förmåga att samverka kring uppfyllandet av dessa mål. I budgeten för år 2016 pekar därför kommunfullmäktige på att utgångspunkten i ett effektivt arbete med kommunfullmäktigemålen är ett gemensamt gränsöverskridande arbete som kännetecknas av öppenhet, samarbete, samverkan, dialog, kommunikation och tillit. Detta ska prägla nämnder och bolagsstyrelsers arbete med styrning och ledning med utgångspunkt i kommunfullmäktigemålen. Ibland kommer initiativ till samverkan utifrån. Ett exempel är BID (Business Improvment District) Sofielund. Det är en förening med drygt 20 medlemmar som består av fastighetsägare, boende, företag och föreningar. Uppgiften är att utveckla Sofielund till en 18 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

469 Bihang 2016 Nr attraktiv stadsdel. För organisationen innebär detta att en beredskap och mognad ska finnas för att ta tillvara på och delta i denna typ av nätverk. Ett annat exempel på samverkan, denna gång internt, är den så kallade Malmömodellen. Det är en samverkansform som arbetats fram i förvaltnings- och bolagschefsgruppen och är ett strukturerat sätt att arbeta med samverkan inom Malmö stad. Modellen är applicerbar på olika sorters samverkan. Aktuellt område för Malmömodellen är nu insatsområde 5 inom EUs regionala utvecklingsfond ERUF. Här finns möjlighet till samverkansprojekt kring stads- och samhällsutveckling av geografiskt prioriterade områden i Malmö. Projekten svarar upp mot kommunens styrgrupper och den politiska ledningen. På så sätt får man transparenta och förankrade projekt i den kommunala verksamheten. Föreslagna förändringar i organisationsstrukturen syftar till att skapa bättre förutsättningar för samverkan såväl inom Malmö stad som med externa aktörer. De förutsättningar som nu skapas för att utveckla samverkan ska tas tillvara. Alla politiker, chefer och medarbetare ansvarar för att utveckla former och sätt att samverka. I detta arbete är det viktigt att de omfattande erfarenheter och kunskaper som finns i Malmö stad om samverkan tas tillvara och fortsätter utvecklas både på organisations- och individnivå. Vid samverkan kan till exempel kunskapsallianser eller så kallad pentahelixmodeller användas. Det handlar då om att bilda nätverk av aktörer representerande olika delar av samhället som idéburen sektor, offentlig sektor, marknadsaktörer och akademin. Samverkanstrappan Om syftet med samverkan är att åstadkomma en samordnad aktion kan det finnas ett antal steg som samverkansarbetet måste ta innan detta kan ske. Samverkan är inte heller ett mål i sig utan ett medel för att kunna uppnå målen. Erfarenheten visar att samverkan kan underlättas av bland annat styrning och struktur. Parallellt med att organisationens struktur nu förändras ska förståelse och kunskaper om vad som är samverkansarbetets framgångsfaktorer stärkas i organisationen. Samtliga nämnder, förvaltningar och kommunala bolag ansvarar för att detta sker. I vissa sammanhang talas om samverkanstrappan (se Statskontoret: Samverkan :1). Att skapa förutsättningar för att arbeta tillsammans fordrar inledningsvis någon form av samtal mellan parterna. Då behövs platser eller arenor för samtal och möten. Efterhand som dessa arenor och mötesplatser blir fastare och samtalen blir återkommande växer en samsyn fram. Det skapas en respekt mellan aktörerna. Aktörerna börjar förstå varandra, vilka resurser, uppdrag och kompetenser som parterna besitter samt vilka fungerande kontaktytor som finns. Efterhand fördjupas samsynen och ett samförstånd inträder. Fortfarande befinner sig aktörerna på tankeplanet. I samförstånd har en gemensam uppfattning vuxit fram om bakgrund, problem, lösningar, syfte, mål och så vidare. Nästa steg är nu att i samverkan gå vidare genom att börja agera. Processen kan sedan leda till en faktisk gemensam samordnad aktion mellan parterna. 19 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

470 470 Bihang 2016 Nr 158 Samtal Samsyn Samförstånd Samverkan Samordnande aktion Figur 2: Samverkanstrappan (se Statskontoret: Samverkan :1, sidan 76) Digitalisering Den utveckling som idag sker kring digitalisering erbjuder stora möjligheter att utveckla och effektivisera verksamheten. Det är viktigt att nämnder och förvaltningar anammar, bejakar och driver den digitala utveckling som sker inom respektive ansvarsområde. I Malmö ska digitaliseringen användas för att skapa morgondagens samhälle. Med digitaliseringen som motor och verktyg kan vi ifrågasätta, utforska och förnya samhällsservicen. Just nu pågår ett arbete Det digitala Malmö - med att beskriva stadens inriktning och hur den digitala resa kan formas. Parallellt pågår ett arbete med att säkerställa att staden har rätt förutsättningar och det förmågor som krävs för att åstadkomma den önskvärda utvecklingen. Genom digitaliseringens gränsöverskridande karaktär blir den också ett redskap för verksamheterna att integreras snabbare med varandra. Inom verksamheter som omfattas av sekretess är ändamålsenliga och rättsenliga digitala verktyg såväl en förutsättning som en utmaning för att skapa effektiva förvaltningar. Som ett viktigt fundament för en fungerande vardag men även som avstamp för en digitalisering av verksamheten finns en gemensam IT-plattform. IT-plattformen är grunden för att varje medarbetare, systemförvaltare samt extern aktör ska kunna leverera eller använda kommunens tjänster och service. Som ett led i att säkerställa en säker och robust plattform som också lever upp till krav utifrån personuppgiftsbehandling och sekretess, men även en kontinuerlig vidareutveckling för att möta förvaltningarnas och Malmöbornas nya behov krävs en kompetent och beslutsmässig beställare. Det ställer krav på att kunna se nyttan och dess effekter, att kunna anlägga ett verksamhetsperspektiv samt att se kraften i att agera tillsammans med övriga beställare i staden. Med utgångspunkt i den utveckling som nu sker beträffande digitaliseringen vill styrgruppen lyfta fram att det påbörjade arbetet kring bland annat utvecklande av fungerande beslutsstöd och system för ledningsinformation fortsätter. I den fortsatta processen är det därför av stor vikt att arbetet med kommungemensamma, rättssäkra, enkla och lättillgängliga verktyg för att löpande följa hur verksamhet och organisation utvecklas inte avstannar. Behov av ett bättre och mer ändamålsenligt beslutsstöd har identifierats i ärendena Översyn av centrala behov och utvecklingsområden inom Individ- och familjeomsorgen i Malmö stad (STK )och Analys av kvalitet och ekonomi inom Vård och Omsorg (STK ). Inom individ- och familjeomsorgen finns sju verksamhetsspecifika applikationer i Koll. 20 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

471 Bihang 2016 Nr Dessa innehåller information från verksamhetssystemet Procapita IFO, fördelat på dess olika organisationsgrenar. Applikationerna har tagits fram av stadskontorets välfärdsavdelning som även förvaltar applikationerna medan IT Malmö ansvarar för drift av det gemensamma informationslagret. Inom vård och omsorg drivs idag en pilot för att ta fram en Koll applikation som samkör information från HR, Ekonomi och verksamhetssystem. Utvecklingen av dessa system kräver ett sammanhållet arbete och en effektiv styrning av projektet. I den fortsatta utvecklingen av organisationen är det viktigt att ansvaret för detta tydliggörs. Fungerande sådana system är också av stor betydelse för kommunstyrelsens skyldighet enligt 6 kapitel 1kommunallagen 1991:900 om uppsikt över nämndernas verksamhet. För att garantera kommunstyrelsens möjligheter att utöva uppsikten har lagstiftaren i 3 samma kapitel gett styrelsen möjligheter att från bland annat övriga nämnder begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter. Sådana system kommer att effektivisera och underlätta arbetet med den uppsiktsskyldighet som kommunstyrelsen har och i hög grad skapa robusta förutsättningar för att stärka kvaliteten i det utvecklings- och förändringsarbete som ständigt pågår i organisationen. I maj 2018 kommer EU:s nya dataskyddsförordning att ersätta den nuvarande personuppgiftslagen (1998:204). Att säkerställa de nya former för behandling av personuppgifter som följer av förordningen är ett viktigt inslag i arbetet med digitaliseringen inom stadens verksamheter. Förutom att effektivisera och underlätta verksamheternas arbete är fungerande och rättsäkra system som följer lagstiftningen viktigt, både för att säkerställa att enskildas rättigheter respekteras och för att minimera risken att verksamheterna riskerar de bötesbelopp och sanktioner som regleras i förordningen. Erfarenheter från andra kommuner av organiserandet av berörd verksamhet Under utredningsarbetets gång har en genomgång gjorts av ett antal kommuners organisation inom berört område. Valet av kommuner gjordes så att dessa skulle representera några olika typer av sätt att organisera sig på. 21 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

472 472 Bihang 2016 Nr 158 Figur 3: Sammanfattande bild med exempel från olika kommuner Inom de tre delarna individ- och familjeomsorg, vård och omsorg samt insatser till personer med funktionsnedsättning förekommer en rad olika kombinationer. Inom särskilt mindre kommuner finns ofta en socialnämnd för hela ansvarsområdet. Andra kommuner har en nämnd med ansvar för både vård och omsorg och personer med funktionsnedsättning. Dessa kommuner har då en separat nämnd för individ- och familjeomsorg. Bakgrunden kan vara uppfattningen av att vård och omsorg samt insatser för personer med funktionsnedsättning kan ha vissa samordningsfördelar på verksamhetsnivå, särskilt vid utförandet av tjänsterna. Personer med insatser enligt LSS har ibland hemtjänstinsatser och både äldre och funktionsnedsatta personer har HSL-insatser. Samtidigt finns andra som menar att man bör undvika att slå ihop verksamheter för äldre och funktionsnedsatta i en och samma förvaltning under en och samma nämnd. Bakgrunden är då att funktionsnedsättningsfrågorna tenderar att drunkna i vård och omsorgsfrågorna då äldre är den väsentligt större målgruppen av de två. En variant som också finns bland de studerade kommunerna, är att slå ihop verksamheten för funktionsnedsatta med individ- och familjeomsorgen som ju har uppdrag att arbeta med hela befolkningen, alla åldrar. Men även här finns en risk att målgruppens frågor drunknar i individ- och familjeomsorgens uppdrag med hemlöshet, försörjningsstöd, flyktingmottagande, tvångsomhändertaganden och så vidare. Ansvaret för frågor kring hemlöshet har sällan en tydligare hemvist i någon del av kommunerna som studerats. Ett undantag är Göteborgs stad där deras fastighetskontor har ett tydligt samordnande ansvar för dessa frågor. I Malmö är det idag elva nämnder som på olika sätt är inblandande i dessa frågor. 22 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

473 Bihang 2016 Nr Beträffande arbetsmarknadsfrågorna kan det konstateras att flera kommuner idag har organiserat dessa frågor i en särskild nämnd. I de kommuner som valts ut kombineras dessa frågor med SFI och komvux. Ibland finns också gymnasieskolan, försörjningsstöd, insatser för nyanlända, daglig verksamhet och flyktingmottagning organiserad tillsammans med arbetsmarknadsfrågorna. Ett intryck är att ju mindre befolkning kommunen har ju fler och därmed bredare uppgifter finns tillsammans med arbetsmarknadsfrågorna. Framgångsrika kommuner Finns då någon gemensamma nämnaren för framgångsrika kommuner kopplat till organisation? Redan inledningsvis konstaterades att trots att fokus i denna översyn riktas mot organisationens struktur är denna bara en del i förståelsen av hur en organisation presterar och utvecklas. Strukturen ingår i ett samspel mellan andra delar i organisationen som roller, kultur, procedurer och rum. Organisationens resultat blir därför inte enbart beroende av hur organisationen ser ut i form av boxar, pilar eller hierarkier. Istället är svaret på frågan ofta beroende av hur olika delar av organisationen samvarierar på ett för helheten positivt sätt. Organisationens struktur är därför bara en bland flera andra faktorer som måste beaktas då vi försöker förstå vad det är som gör organisationer framgångsrika. Floran av litteratur kring vad det är som gör en organisation framgångsrik är omfattande. I en rad rapporter pekas på sådant som organisationernas förmåga att i förändringsskeden visa handlingskraft och att ha förmåga att anpassa sig till nya krav och förväntningar. Ett exempel är Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) skrift Framgångsfaktorer i kommuner och landsting en översikt. I det kommande avsnittet presenteras den politiska styrgruppens förslag till ny nämndsorganisation. Inledningsvis presenteras förslag till nya nämnder därefter presenteras verksamheter som förs över till annan nämnd. Avslutningsvis presenteras förslag till övriga verksamheter som mer direkt kommer att påverkas av omorganisationen. 23 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

474 474 Bihang 2016 Nr 158 Förslag till ny nämndsorganisation Här presenterar styrgruppen sitt förslag till en handlingskraftig, effektiv och ändamålsenlig organisation för de områden av den kommunala verksamheten som stadsområdesnämnderna, den sociala resursnämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden idag ansvarar för. Inledningsvis konstateras det att förslaget innebär att Malmö stad nu lämnar geografin som ett sätt att organisera nämnderna. För stadsdelar och senare stadsområden var en avgränsad geografisk yta utgångspunkten för vilket ansvar och befogenheter som nämnden hade. Den nu föreslagna organisationen innebär att Malmö stad skapar en renodlad facknämndsorganisation. I en sådan fördelas ansvar, befogenheter och resurser till nämnden inte med utgångspunkt i det geografiska området utan med utgångspunkt för typen av fackområde. Denna förändring innebär samtidigt behov av att på nämndsnivå genom organisering ta ansvaret för de uppgifter nämnden fått. I flera fall kommer säkert nämnderna att välja geografin som organiserande princip för att hantera ansvar och befogenheter på förvaltningsnivå. Det är då viktigt att nämnderna väljer en geografisk indelning som inte försvårar samverkan med övriga nämnder. Samverkan mellan nämnderna och förvaltningarna runt individen som till exempel mellan individ- och familjeomsorg och skolan torde underlättas om den geografiska indelningen överensstämmer mellan nämnderna. Även externa aktörer har anpassat sig efter denna indelning. Polismyndigheten har anpassat sin organisation efter denna indelning med fem kommunpoliser och områdespoliser. Det är viktigt att hänsyn även tas till detta för att underlätta samverkan. Nedan presenteras först förändringar i nämndsstrukturen. Därefter presenteras verksamheter som förs över till annan nämnd med anledning av förändringen av nämndsstrukturen. Förändrad nämndsstruktur Här föreslås att fem nya nämnder bildas i Malmö stad. Dessa är: Vård- och omsorgsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Funktionsstödsnämnd Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd Gymnasienämnd I samband med bildandet av dessa upphör följande sju nämnder: Stadsområdesnämnd Norr Stadsområdesnämnd Öster Stadsområdesnämnd Söder Stadsområdesnämnd Väster Stadsområdesnämnd Innerstaden 24 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

475 Bihang 2016 Nr Social resursnämnden Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden I figuren nedan framgår översiktligt de nya nämndernas omfattning. I föreliggande förslag har varje nämnd en egen förvaltning. Det ungefärliga antalet anställda samt den ekonomiska omfattningen finns beskrivet i rutorna nedan. Figur 4: Förslag nya nämnder Oavsett vilken organisation som väljs kan den samverkan som behövs kring frågor som barn och ungas uppväxtvillkor, hemlöshet, försörjningsstödsberoende och så vidare inte lösas enbart av en nämnd eller förvaltning (se även sidorna om samverkan). Komplexa behov hos en individ kan inte lösas enbart genom att slå ihop olika verksamheter från olika förvaltningar under en nämnd. Istället måste dessa frågor lösas i samverkan mellan olika parter, såväl interna inom en förvaltning, som mellan förvaltningar och med externa aktörer. Ett exempel på detta visas i figuren nedan. Den handlar om den samverkan och samlokalisering som finns i Framtidens hus på Lindängen och som av många betraktas som ett gott exempel.det framgår att utöver stadsområdets verksamheter, IoF/försörjningsstöd och områdesutveckling, ingår Sociala resursförvaltningens öppenvård, arbetsmarknadsinsatser genom Jobbmalmö, civilsamhället genom Röda korset, Arbetsförmedlingen och barnpsykiatrin genom Region Skåne. För Lindängebon ger detta en hög tillgänglighet till kompetensen hos flera aktörer. 25 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

476 476 Bihang 2016 Nr 158 Figur 5: Samverkan mellan verksamheter, exemplet Framtidens hus i Lindängen Nedan presenteras kortfattat det olika delar som de fem nybildade nämnderna föreslås få. Den ungefärliga omfattningen av respektive ny nämnd framgår i figuren ovan. I bilagorna ett och två redovisas mer detaljerat de verksamheter som förs till respektive ny nämnd. Vård- och omsorgsnämnden Från stadsområdena överförs alla uppgifter för vård och omsorg utom beslut om insatser enligt LSS. Det är biståndsbedömning enligt SoL och utförandet av hemtjänstinsatser enligt SoL till cirka 8800 brukare, insatser enligt HSL (det vill säga hemsjukvårds- och rehabinsatser) till 8600 patienter, ansvar för 2100 brukare i särskilt boende varav cirka 600 bor i upphandlade enskilda boenden samt ett antal dagverksamheter och korttidsenheter. Vård- och boendeförmedlingen samt uppföljning och upphandling av externa vårdboenden för Malmö stad förs över från sociala resursförvaltningen. Individ och familjeomsorgsnämnden Från stadsområdesnämnderna förs all verksamhet inom individ och familj över. En stor del avser myndighetsutövning enligt SoL, LVM och LVU men även service och insatser i form av förebyggande arbete och öppenvård. En stor del av verksamheten är arbetet med ekonomiskt bistånd. Varje månad gör verksamheten bedömning av rätten till och utbetalning av ekonomiskt bistånd för cirka hushåll. Ansvaret för att barn och unga som far illa, eller som riskerar att fara illa, får det skydd och stöd de behöver är ett annat exempel. Drygt utredningar genomfördes Arbetet med biståndsbedömning av behovet av boende vid hemlöshet samt missbruks- och beroendevård är andra exempel på verksamheter som förs över till den nya nämnden från stadsområdena. 26 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

477 Bihang 2016 Nr Från sociala resursnämnden förs nuvarande kommungemensamma verksamheter inom individ- och familjeomsorg över. Institutioner, boende och öppenvårdsinsatser (behandlande och förebyggande) för barn upp till 18 år och deras familjer, såsom Enebackens barnhem, Plattform Malmö och föräldrautbildningar. Familjerådgivningen, stöd till brottsutsatta och till personer som utsatts för våld i nära relation. Vidare förs ansvaret för att de ensamkommande asylsökande barn och ungdomarna som anländer till Malmö har ett boende i väntan på att de placeras i en annan kommun över. Bland verksamheterna som riktar sig till vuxna finns institutioner och öppenvårdsinsatser för personer med missbruks- och beroendeproblematik, till exempel Avenboken och Öppenvårdshuset Gustav samt boenden för hemlösa, som Beijers hus och genomgångsboenden samt boendestöd för målgrupperna. Från myndighetsdelen på sociala resursförvaltningen överförs familjerättsbyrån, invandrarservice med Mosippan, tillståndsenheten och social jour. Andra verksamheter som förs över är organisationsstöd inom det sociala området, volontärverksamhet, samordning när det gäller kvinnnofridsprogram, sexuell hälsa och arbete mot prostitution. Funktionsstödsnämnden Från stadsområdena överförs beslut av insatser enligt LSS men även biståndsbedömning enligt SoL till målgruppen personer med funktionsnedsättning. Från stadsområdena förs även den legitimerade personalen, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster som idag vänder sig till målgruppen, över. Från sociala resursförvaltningen förs alla insatser enligt LSS (personlig assistent, ledsagare, kontaktperson, avlösarservice, korttidsvistelse, boende och daglig verksamhet) över, med undantag av insatsen korttidstillsyn enligt 9 7 LSS, som utförs av grundskole- respektive gymnasieförvaltningarna. En stor del av den nya nämndens verksamhet är att utföra insatser enligt LSS, till exempel daglig verksamhet för cirka 700 brukare, boenden för cirka 900 brukare samt ytterligare 200 personer med andra insatser enligt LSS. Till denna nämnd förs även boendestöd enligt SoL för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd samt socialpsykiatri för att få en helhet för alla som behöver insatser enligt LSS samt de som behöver insatser på grund av psykisk funktionsnedsättning även om de inte tillhör personkretsen men behöver liknande insatser enligt SoL. Arbetsmarknads och vuxenutbildningsnämnden Kommunala vuxenutbildningen med cirka studerande, svenska för invandrare samt arbetsmarknadsfrågorna med cirka inskrivna per år, överförs från nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden till den nybildade arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Gymnasieskolan bildar en egen nämnd. 27 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

478 478 Bihang 2016 Nr 158 Gymnasienämnden Genom bildandet av en arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd bildas en gymnasienämnde med ansvar för cirka elever. Nämnden har ansvar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt insatser korttidstillsyn enligt 9 7 LSS för de elever som omfattas av nämndens verksamhet. Verksamheter som överförs till annan nämnd Förutom bildandet av fem nya nämnder kommer uppgifter och ansvar att överföras inom följande områden från stadsområdenas avdelningar för områdesutveckling. Det är mötesplatser för alla åldrar, fritidsgårdar, medborgarkontor bibliotek och öppna förebyggande insatser (se även bilaga ett). Mötesplatser för unga och fritidsgårdar Möteplatser för unga överförs från stadsområdenämnderna till kulturnämnden och fritidsgårdarna förs över till fritidsnämnden. Detta innebär att ansvaret för bidragsgivning till de föreningar som driver mötesplatser för unga i stort sett nu kan samlas. Möjligheterna till en mer enhetlig bidragsgivning ska tas tillvara. När mötesplatserna för unga respektive fritidsgårdarna nu samlas i vars en nämnd bör de fördelar kring professions kompetensoch verksamhetsutveckling som detta ger tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Mötesplatserna bör verksamhets- och inriktningsmässigt också ges möjligheter att utveckla olika profiler på den verksamhet som bedrivs. Mötesplatsernas lokala förankring och kontakter ska utvecklas. För att säkra en lämplig placering av respektive verksamhet är dessa specificerade i bilaga ett. Remissinstanserna ombeds att särskilt ta ställning till varje verksamhets framtida placering. Möteplatser för äldre Flertalet mötesplatser för äldre överförs från stadsområdesnämnderna till vård- och omsorgsnämnden. Möteplatser för äldre är viktiga i det förebyggande och uppsökande arbetet och ska som sådana utvecklas. Det är viktigt att mötesplatserna för äldre vänder sig till de breda grupperna av äldre för att skapa social samvaro, upplevelser, stimulerande aktiviteter och möjligheter att knyta nya kontakter. Mötesplatser för personer med psykisk funktionsnedsättning Mötesplatser för personer med psykisk funktionsnedsättning förs över från stadsområdesnämnderna till funktionsstödsnämnden. Biblioteken Samtliga områdesbibliotek och filialer överförs från stadsområdesnämnderna till kulturnämnden. Biblioteken är en viktig arena för meningsfulla möten. Den utveckling som skett av biblioteken mot en stor bredd av olika verksamheter ska fortsätta. Denna utveckling innebär att biblioteken blivit allt viktigare lokala möteplatser. Den lokala förankringen är därför viktig att ta tillvara och ytterligare stärka. Att biblioteken nu samlas i en gemensam organisation innebär nya möjligheter att utveckla verksamhetens innehåll, olika aktiviteter, prioriteringar av olika insatser, verksamhetsutveckling och så vidare. Dessa fördelar ska tas tillvara i den fortsatta utvecklingen av dessa. 28 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

479 Bihang 2016 Nr Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden är en egen nämnd men tillhör idag administrativt sociala resursnämnden. Personalen bedömer lämpligheten för de som får uppdrag som ställföreträdare, gode män eller förvaltare och fullgör sedan löpande tillsyn. Målgruppen är till exempel ensamkommande barn, personer med utvecklingsstörning och dementa. Överförmyndarnämnden föreslås administrativt knytas till Inivid- och familjeomsorgsförvaltningen. Det mesta samarbetet sker idag med denna verksamhet. Romskt informationscentrum RIKC romskt informationscentrum som är en verksamhet under sociala resursnämnden. Den föreslås överföras till Kulturnämnden. RIKC fungerar bland annat som en mötesplats för romer. Övriga nämnder och verksamheter som påverkas Nedan presenteras ett antal områden som berörs av omorganisationen. Stadsområdenas områdesutveckling Vissa av verksamheterna inom områdesutvecklingen förs över till andra nämnder. Som exempel kan nämnas mötesplatser för unga och fritidsgårdar som förs över till kulturnämnden respektive fritidsnämnden. Andra frågor av projektkaraktär förs över till den nämnd som vid sidan om stadsområdena har haft det mest omfattande ansvaret. Ansvaret för en del av dessa frågor och verksamheter kan inte självklart placeras in i en ny fackförvaltning. Det finns en farhåga att preventionsarbete på främjande och förebyggande nivå riskerar att prioriteras bort i nämnder med lagstadgad myndighetsutövning. Kommunstyrelsen behandlade i juni ärendet (STK ) -Riktlinje att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. I detta ärende används preventionstriangeln nedan. Den åskådliggör preventionsarbete på olika nivåer och användas här för att illustrera preventionsarbetet i en bredare bemärkelse. När det gäller barn och unga har individ och familj ansvar för insatser på individ och riskgruppsnivå. Samtidigt har många nämnder och externa aktörer ansvar för det främjande arbetet och arbetet på samhällsnivån. Det förebyggande arbetet ska syfta till att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer. Det är viktigt att det goda arbete som utförs inom avdelningarna för områdesutveckling säkerställs, utvecklas och professionaliseras i den nya organisationen. 29 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

480 480 Bihang 2016 Nr 158 Figur 6: Det förebyggande arbetet I en renodlad facknämndsorganisation fördelas ansvaret för specifika frågor av karaktären områdesutveckling till nämnderna genom till exempel uppdrag i budget eller särskilda uppdrag från kommunfullmäktige till en eller flera nämnder i specifika frågor. Andra sätt är att nämnderna inom ramen för sitt uppdrag tar initiativet i en specifik fråga. I det fortsatta arbetet kan det också prövas om det finns anledning att bilda en särskild projektorganisation för vissa av dessa frågor. Tekniska nämnden Här föreslås att ansvaret för boende och bostäder samlas till den tekniska nämnden och dess fastighetskontor genom att de får ett tydligare ansvar för att anskaffa boenden och bostäder av både tillfällig och permanent karaktär. Frågan om hemlöshet är både bostadspolitisk och socialpolitisk och kräver en tydlighet i ansvarsfördelningen. Den förändrade nämndsstrukturen innebär att bättre förutsättningar skapas för att ett fungerande tvärsektoriellt samarbete på tvärs över nämndsgränserna ska kunna uppstå. Tekniska nämnden ges i uppdrag att leda arbetet och tillsammans med övriga berörda nämnder kraftsamla Malmö stads arbete för att möta hemlösheten. Tekniska nämnden ges ansvaret för samordning av boendesociala frågor för att tillgodose boendebehov för hushåll som av sociala skäl har särskilda behov, däribland hemlösa. Tekniska nämnden erhåller genom detta ansvar en samlad bild både av kommunens behov av bostäder och andra typer av boenden samt av planerad och pågående byggnation. Förslaget innebär att ansvaret för lokaler, boende och andrahandslägenheter i Malmö stad samlas hos tekniska nämnden. Förutom det bostadssociala ansvaret har tekniska nämndens ansvar för all hyresjuridik och administration av kommunens andrahandsuthyrning till hemlösa. 30 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

481 Bihang 2016 Nr Det är en fördel att samla i princip allt arbete som hör samman med kommunens boenden för hemlösa under samma nämnd och att tillsynsarbetet för övergångslägenheterna, det vill säga de lägenheter för vilka kontrakten kan övertas överförs till lägenhetsenheten vid tekniska nämnden. De boende där ska generellt inte vara i behov av boendestöd från socialtjänsten. Tillsynen för lägenheter där kontrakten inte kan övergå, så kallade genomgångslägenheter, bör finnas kvar inom socialtjänsten. De ska användas strategiskt som referensboende eller för personer som inte har möjlighet att överta kontrakten. Ett ärende om särskild tillsynsorganisation för kommunens andrahandslägenheter (STK ) behandlades av kommunstyrelsen , beslut fattades att frågan skulle ingå i föreliggande organisationsöversyn. Ytterligare ett ärende om kommungemensam bostadsrådgivning har tagits fram men ännu inte behandlats politiskt (STK ). Här föreslås att kommunstyrelsen vid beslut om en ny organisation, den 2 november 2016, även beslutar om att tydliggöra tekniska nämndens ansvar för arbetet mot hemlöshet enligt ovan. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen kommer också att beröras av organisationsöversynen då samordning av frågor inte kommer att behövas på samma sätt i en facknämndsorganisation. Arbetsuppgifter som finns på stadskontoret kan sannolikt flyttas ut i de nya nämnderna, men vilka är oklart innan den nya organisationen fastställs. Samtidigt kommer förändring av stadsområdena innebära att kommunstyrelsen får en tydligare samordnande och stödjande roll i tvärsektoriella frågor. Budgeten för Ekonomisk hjälp bör flyttas till ny IoF nämnd och behöver inte ligga kvar under kommunstyrelsen. Frågor om budget, resultatansvar etc för kommer att tydiggöras i det fortsatta arbetet med en ny organsiation. 31 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

482 482 Bihang 2016 Nr 158 Tidplan 22 juni Kommunstyrelsen beslutar om remissversion av utredningen 1 september Remissvaren in 2 november Kommunstyrelsen beslutar om förslag till ny nämndsorganisation 23 november Kommunfullmäktige beslutar om förslag till ny nämndsorganisation 30 november Kommunstyrelsen beslutar om att påbörja genomförandet och utser förvaltningschefer Maj 2017 Ny organisation 32 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

483 Bihang 2016 Nr Förslag till beslut Styrgruppen föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna remissförslaget och sända ut det på remiss med svar senast den 1 september 2016 att ge den politiska styrgruppen i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen den 2 november 2016 med ett slutligt förslag till ny organisation där remissvarens synpunkter beaktats. 33 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

484 484 Bihang 2016 Nr 158 Bilaga 1 Bilagor Verksamheter som överförs från stadsområdesnämnderna Verksamhet Fritid Kultur Vård & omsorg Bibliotek Bellevuegårdsbiblioteket Bunkeflostrandsbiblioteket Limhamnsbiblioteket Tygelsjöbiblioteket Kirsebergsbiblioteket Husiebiblioteket Rosengårdsbiblioteket Lindängebiblioteket Oxiebiblioteket Garaget Mötesplatser unga med organisatorisk tillhörighet i Malmö stad SOF Väster: Basement fritidsgård (12-19 år) Tygelsjö fritidsgård (12-19 år) Aktivitetshuset (åk 1-24 år) Fritidsgård Lyktan (6-12 år) Mötesplats Bunkeflo (12-19 år) Mötesplats Klagshamn (12-19 år) SOF Norr: Segevångs fritidsgård (13-18 år) Kirsebergs fritids- och kulturhus (13-18 år, samt Kirsebergs fritidsklubb åk 4-6) Rörsjöns fritidsgård (13-18 år) Johannes fritidsgård (12-17 år) Ungdomens hus (alla åldrar, lokaler för Annan nämnd 34 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

485 Bihang 2016 Nr Verksamhet Fritid Kultur Vård & omsorg uthyrning till förenings-, företags- och kommunal verksamhet) Arena 305 (15-25 år) Ung fritid (12-16 år) Fältgruppen Annan nämnd Individ & familj SOF Öster: Ungdomshuset (ungdomar i alla åldrar) Tegelhuset (ungdomar och vuxna) SOF Söder: Nydala fritidsgård (åk 4-9) Lindängen fritidsgård (åk 4 gym) Oxie fritidsgård (12-17 år) Allaktivitetshuset på Hermosdal (6 år och uppåt) Allaktivitetshuset på Lindängen (6 år och uppåt) Gnistan (6-14 år) Framtidens hus SOF Innerstaden: Stenkula fritidsgård (11-18 år) Dammfri fritidsgård (11-18 år) Sofielunds fritidsgård (11-18 år) Mötesplats Seved (barn, unga och vuxna) Mötesplatser unga föreningsdrivna helt/delvis finansierade av avdelning för områdesutveckling SOF Väster: Flamman (9-20 år) 35 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

486 486 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Fritid Kultur Vård & omsorg SOF Norr: SOF Öster: Tjejer i förening (tjejer och unga kvinnor) SOF Söder: 4H-gård (barn och ungdomar i skolåldern) SOF Innerstaden: Arrangörsskolan Moriskan (ungdomar i alla åldrar) Unga möts i Sofielund UMIS (ungdomar alla åldrar) Bryggeriet (alla åldrar, men främst barn och unga) Fryshuset (framförallt barn och unga) Spiritus Mundi (framförallt barn och unga) Rörelsens gatans röst och ansikte RGRA (ungdomar) Mötesplats unga föreningsdrivna helt/delvis finansierade av annan förvaltning Mötesplats Otto finansiering från Sociala resursförvaltningen (främst ensamkommande unga i alla åldrar, men öppet för alla besökare) HabiTat Q finansierad av kommunstyrelsen och fritidsförvaltningen (mötesplats för unga HBTQ-personer i ålder år) Spelens hus finansiering från Fritidsförvaltningen (ungdomar) BIS barn i start finansiering från Sociala resursnämnden (nyanlända barn och unga) Kamratföreningen Comigen finansiering från Sociala resursnämnden Annan nämnd 36 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

487 Bihang 2016 Nr Verksamhet Fritid Kultur Vård & omsorg (alla åldrar) Mötesplatser för äldre SOF Väster: Limhamns mötesplats SOF Norr: Havsuttern Mötesplats Kirseberg Vänkretsen Annan nämnd Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning SOF Öster: Seniorum Träffpunkten SOF Söder: Lindgårdens mötesplats SOF Innerstaden: Dammfrigården Tuppen Medborgarservice på mötesplatser Mötesplats Kirseberg Framtidens hus i Lindängen Kompassens öppna förskola (Innerstaden) Mötesplats Seved Tuppen (Innerstaden) Familjens hus Holma infocenter Medborgarservice på bibliotek Oxiebiblioteket Garaget (Innerstaden) Bellevuegårdsbiblioteket Medborgarservice på förvaltningskontor eller annan plats SOF Söder, Eriksfältsgatan 28 A SOF Innerstaden, Bergsgatan 54 SOF Väster, 37 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

488 488 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Fritid Kultur Vård & omsorg Apoteksgatan 7 SOF Väster, Individ- och familjeomsorg, Hålsjögatan 8 SOF Öster, Varda, Ramels väg 41 Annan nämnd 38 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

489 Bihang 2016 Nr Bilaga 2 Verksamheter som överförs från sociala resursnämnden Verksamhet ALMA Kvinnofrid Plattform Malmö Socialarbetare för ungdomar MST Konsultationsteamet Maria Malmö SSK Polis Chatt Familjeteamet Ungdomstjänst Stödcentrum Kriscentrum Malmö Koncept Karin Samtalsmottagning Kompetenscentrum Boende kvinnor o barn Borgen Boende heder Utredning & insats Familjerätten Familjestöd COPE ALHVA Familjerådgivning Umgåsen Enebacken Boende & integration (ca 9 boende) Myndighet EKB Boende EBO IoF boende o stöd, vuxna Lönngården, Hasselgården, Disponentvillan Stödhuset, Bangatan, Fribo Stödhuset V Skrävlinge Beijers hus Handkraft Social jour Individ & familj Funktionsstöds Vård & omsorg Annan nämnd 39 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

490 490 Bihang 2016 Nr 158 Verksamhet Bostad först, Genomgångsboenden IoF behandling o stöd, vuxna Kvinnoteamet MIKA (stöd till personer som säljer, köper, byter eller konsumerar sexuella tjänster) ACT-team Uppsökande verksamhet, vuxna Aktivitetshuset IPS (arbetsrehab) Öppenvårdshuset Gustav Augustenborg behandlingshem o eftervård Avenboken behandlingshem Avenbokens Rebo, Rebo-bo LSS Nordöst PK 3 (ca 13 boende) LSS Sydväst PK 3 (ca 12 boende) Invandrarservice Mosippan LSS-bostäder PK 1&2 (6 enheter) Daglig verksamhet (ca 6 sektioner) Daglig verksamhet o sysselsättning (ca 9 sektioner) Omsorg, vård och stöd Habilitering Dietist Syninstruktör Anhörigstöd LSS Fröet Stödfamilj LSS Högåkersringen Kastanjeplatsen Elinelund Sommarkollo Vomb/Finnhult Individ & familj Funktionsstöds x Vård & omsorg Annan nämnd 40 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

491 Bihang 2016 Nr Verksamhet Ledsagning, avlösning (3 sektioner) Personlig assistans (8 sektioner) Bo LSS Vård- och boendeförmedlingen Tillståndsenheten Överförmyndarnämnd Romskt informationscenter Sexuell hälsa Tobakstillsyn Individ & familj Vård & omsorg Annan nämnd Funktionsstöds Kulturnämnden 41 Stadskontoret Remissversion - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

492 492 Bihang 2016 Nr 158 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 Protokollsutdrag Sammanträdestid kl. 10:00 Sluttid: 11:20 Plats Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Sessionssalen, stadshuset Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), Ordförande Andréas Schönström (S), Vice ordförande Torbjörn Tegnhammar (M), Andre vice ordförande Rose-Marie Carlsson (S) Sofia Hedén (S) Hanna Thomé (V) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Carina Nilsson (S), Ersättare Nils Karlsson (MP), Ersättare Roko Kursar (L), Ersättare Anders Rubin (S) Carina Svensson (S) Mubarik Mohamed Abdirahman (S) Frida Trollmyr (S) Anders Skans (V) John Roslund (M) Helena Nanne (M) Jörgen Grubb (SD) Rickard Åhman Persson (SD) Milan Obradovic (S), kommunalråd Jan-Inge Ahlfridh, stadsdirektör Tomas Bärring, chefsjurist Pia Kanold, sekreterare Karin Ringman Ingvarsson, kanslichef Jan Haak, planeringsdirektör Claes-Inge Wennström, stadsjurist Birgitta Vilén Johansson, välfärdsdirektör Karin Lindroth, ledningsstrateg Jan Åke Troedsson, ekonomidirektör Anna Westerling, budgetchef Liselott Nilsson, HR-direktör Anders Mellberg, kommunikationsdirektör Torbjörn Tegnhammar Justering Protokollet omfattar 279

493 Bihang 2016 Nr Remiss Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet STK Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 6 april 2016 (STK ) ge en politisk styrgrupp i uppdrag att göra en översyn av delar av den kommunala organisationen. Den politiska styrgruppen föreslår, i denna remissversion, kommunstyrelsen besluta att översända ett förslag på remiss till ny organisation för stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden och övriga berörda verksamheter. Remissförslaget innebär bildandet av en Vård- och omsorgsnämnd, Individ- och familjeomsorgsnämnd, Funktionsstödsnämnd, Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd samt Gymnasienämnd. Vidare innebär remissförslaget att Stadsområdesnämnderna Norr, Öster, Söder, Väster och Innerstaden, Social resursnämnden samt Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden upphör. I remissvaren är det mycket viktigt att, i förhållande till förslagen i denna remissversion, få alternativa förslag till organisation belysta. Särskild uppmärksamhet bör remissinstanserna ägna åt frågan hur ansvarskedjan för försörjningsstödet och stödet för fler Malmöbor i arbete kan stärkas. Remissvaren ska ha inkommit till kommunstyrelsen senast den 1 september Med utgångspunkt från remissinstansernas svar kommer ett nytt förslag att arbetas fram. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna remissförslaget och sända ut det på remiss med svar senast den 1 september 2016, samt att ge den politiska styrgruppen i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen den 2 november 2016 med ett slutligt förslag till ny organisation där remissvarens synpunkter beaktats. Särskilda yttranden, reservationer Roko Kursar (L) anmäler att han avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 35. Beslutsunderlag Remissversion organisationsöversyn G-Tjänsteskrivelse, ksau , Remissversion-Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter

494 494 Bihang 2016 Nr 158 Bilaga 35 3 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen Ärende: Remiss - Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet Nr: STK Liberalerna är positiva till en förnyad översyn av stadsområdesnämnderna samt den generella översyn av kommunala förvaltningar, som främst rör sociala resursnämnden. Vi tror i grunden att det innebär en tydligare ansvarsfördelning och det blir lättare för kommuninvånarna att få stöd och hjälp av de kommunala verksamheterna, utan att riskera behandlas olika, beroende på vart man bor i staden. Styrgruppen remiss som är utskickad innefattar många positiva aspekter som kommer tydliggöra just vad Liberalerna har efterfrågat lång tid. Det finns däremot ett viktigt område som särskilt bör tas i beaktande och det är under vilken nämnd som ekonomiskt bistånd bör ligga. Liberalerna anser att det vore en fördel om man kopplade det samman med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, då det blir en tydligare fokus på arbete för dem som idag är beroende av ekonomiskt stöd. Malmö Roko Kursar (L) Malmö, Tryckeri AB C A Andersson & Co