Inrättande av vård- och omsorgsnämnd, funktionsstödsnämnd, arbetsmarknads- och socialnämnd samt förändringar i övriga berörda nämnder

Transkript

1 Inrättande av vård- och omsorgsnämnd, funktionsstödsnämnd, arbetsmarknads- och socialnämnd samt förändringar i övriga berörda nämnder Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: Matts Hansson Stadskontoret Ledningsstaben

2 2 Innehållsförteckning Inrättande av vård- och omsorgsnämnd, funktionsstödsnämnd, arbetsmarknads- och socialnämnd samt förändringar i övriga berörda nämnder... 1 Inledning... 4 Uppdrag och beredning... 4 Nuvarande organisation och verksamhet... 5 Utgångspunkter för utredningen... 6 Sammanfattning av remissinstansernas yttranden... 8 Samverkan... 9 Förslaget om arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnd samt gymnasienämnd Arbetsmarknadsfrågornas placering samt ansvarskedjan för försörjningsstödet Arbetsmarknadsinsatserna placeras inom Individ- och familjenämnden11 Malmö stads utveckling och preventivt arbete Överföring av verksamheter Tekniska nämndens utökade uppdrag Medborgarinflytande/Medborgardialog Medborgarservice Kommunsstyrelsen och stadskontoret Personal Förslaget till ny organisation De nya nämnderna Vård- och omsorgsnämnd Funktionsstödsnämnd Arbetsmarknads- och socialnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Berörda nämnder Förtroendenämnden Överförmyndarnämnden Kulturnämnden Fritidsnämnden Grundskolenämnden Miljönämnden Tekniska nämnden Kommunstyrelsen Övriga frågor Ekonomi Förbättrade förutsättningar för styrning Förutsättningar för resursstyrning mellan verksamheter Medarbetare Ledning och styrning Medarbetarskap Facklig samverkan Kommunikation En kommunikativ organisation Digitalisering och IT Demokrati Stadskontoret

3 3 Det lokala utvecklingsarbetet Preventionsarbete Genomförandet Reglementen Budget och uppföljning Omorganisationen Förslag till beslut Stadskontoret

4 4 Inledning Under de senaste decennierna har Malmös befolkning ökat kraftigt. Den snabba befolkningsökningen och förändringen av befolkningens sammansättning ställer nya krav på den kommunala organisationens förmåga att förändras och anpassas till nya behov av och förväntningar på service och tjänster. En fortsatt hög befolkningstillväxt förväntas även i framtiden. Under den närmaste tioårsperioden kommer Malmös befolkning enligt prognosen att öka med cirka invånare till totalt cirka invånare år Nuvarande organisation har fungerat väl i många delar men inte lika väl i andra. Delar som det finns anledning att utveckla är till exempel styrning och ett tydligt ansvar för utmaningar beträffande barns uppväxtvillkor; likvärdiga insatser, stöd och service; hemlöshet; försörjningsstöd; arbetsmiljö samt brukarens och medborgarens möjligheter till inflytande. Malmö stads uppdrag att trygga Malmöbornas rätt till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet kommer i framtiden att ske under helt nya förutsättningar. Välfärdsfrågorna står i fokus såväl nationellt som i Malmö. Utmaningarna är många och komplexa. Välfärdsfrågorna behöver ledas och utvecklas in i framtiden utifrån en stabil och tydlig organisation där resurser och kompetens effektivt tas tillvara i syfte att Malmöborna får likvärdiga insatser av god kvalitet. För de områden av den kommunala organisationen som denna organisationsförändring i första hand berör innebär denna utveckling ett fortsatt högt tryck på de delar av organisationen som arbetar med frågor som handlar om Malmöbor i behov av stöd. Det handlar då om hela socialtjänstområdet, det preventiva arbetet, hemlöshet och arbetsmarknadsfrågorna. Här föreslås en mer ändamålsenlig, effektiv och handlingskraftig organisation som kan möta dessa framtida behov och krav samt bidra till ett socialt hållbart Malmö. Genom förändringen skapas förutsättningar för Malmö stads organisation att vara i samklang med de snabba förändringar som sker och förväntas ske i Malmö och omvärlden. Uppdrag och beredning Kommunstyrelsen beslutade den 4 mars 2016 att ge stadskontoret i uppdrag att den 6 april 2016 presentera ett förslag till utredningsdirektiv, tidplan, organisation och ledning av en utredning om den framtida organisationen och ansvaret för de frågor som stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden ansvarar för samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen beslutade den 6 april att godkänna utredningsdirektivet och ge kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att tillsätta en politisk styrgrupp med sju ledamöter och två adjungerande. Den politiska styrgruppen gavs i uppdrag att senast i juni avlämna ett remissförslag till kommunstyrelsen. Den 11 april 2016 tillsatte kommunstyrelsens arbetsutskott i enlighet med kommunstyrelsens beslut en politisk styrgrupp för arbetet. Ledamöter i styrgruppen är Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (ordförande), Andreas Schönström (S), Carina Nilsson (S), 4 Stadskontoret

5 5 Nils Karlsson (MP). Torbjörn Tegnhammar (M), Håkan Fäldt (M) och Magnus Olsson (SD). Adjungerande är Anders Skans (V) och Fredrik Sjögren (L). Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni att skicka ut ett förslag till ny organisation på remiss. Svaren var kommunstyrelsen tillhanda den 1 september På basis av bland annat remissinstansernas synpunkter har förslaget arbetats om. Den politiska styrgruppen har lett detta arbete. Det omarbetade förslaget presenteras här. Stadsdirektören och förvaltningschefer har under arbetets gång träffats i olika grupperingar. Hela förvaltnings- och bolagschefsgruppen har följt arbetet löpande. En projektgrupp med syfte att bistå den politiska styrgruppen med underlag tillsattes. I projektgruppen ingår: Birgitta Vilén Johansson (sammankallande), Carina Funeskog, Helene Persson, Ingegerd Kling, Lisa Janzon, Mats Hansson och Matts Hansson. Projektgruppen har efterhand utökats och förändrats. Nedan presenteras kortfattat de mest berörda nämndernas ansvar och verksamhetsområde i den nuvarande organisationen. Nuvarande organisation och verksamhet Kommunfullmäktige beslutade den 30 maj 2013 om inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet med mera (Dnr 217/2013). Förändringen innebar bland annat bildandet av en förskolenämnd, en grundskolenämnd, en gymnasieoch vuxenutbildningsnämnd samt att tio stadsdelar blev fem stadsområden. Dessutom beslutade kommunfullmäktige om att verksamheten kring verkställighet av i stadsområdesnämnderna beslutade insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (utom verkställighet av insatsen korttidstillsyn enligt 9 7 LSS som beslutades ligga under grundskolenämndens och arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsnämndens ansvar) i kommunen överfördes till sociala resursnämnden. Den stadsdelsorganisation som då förändrades hade införts den 1 januari Enligt det reglemente som kommunfullmäktige antog våren 2013 ska stadsområdesnämnden inom sitt område ansvara för att: tillhandahålla medborgarna de tjänster samt den hjälp och stöd som lagstiftaren och kommunfullmäktige har bestämt främja en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling förebygga ohälsa och otrygghet öka kvaliteten i den kommunala verksamheten effektivisera den kommunala verksamheten utveckla och stärka demokratin och säkra invånarnas möjligheter att påverka. Det handlar då om att ansvara för kommunens skyldigheter enligt socialtjänstlagen (SoL) (2001:453), och därtill knuten lagstiftning. Exempel på sådan lagstiftning är myndighetsutövning enligt LSS, hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen 5 Stadskontoret

6 6 (1982:763), (HSL) samt tvångslagstiftning avseende unga enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och avseende missbrukare enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). I det fortsatta arbetet refererar vi för enkelhetens skull till detta som socialtjänsten. Inom socialtjänstområdet har, som framgått ovan, stadsområdena omfattande uppgifter och ansvar. Stadsområdesnämnderna ansvarar också för lokal kultur- och fritidsverksamhet. Nämnderna har ett särskilt ansvar för att utveckla den lokala demokratin, lokal medborgarservice, stadsområdesbibliotek, förebygga ohälsa och otrygghet samt bedriva öppen fritidsverksamhet. Stadsområdenas breda ansvar och uppgifter innebär att en förändring av stadsområdesnämnderna också berör ytterligare nämnders ansvarsområden. Sociala resursnämnden ansvarar för att tillhandahålla kommungemensamma verksamheter och tjänster inom socialtjänstområdet. Som exempel kan nämnas familjerättsbyrån, arbete med våld i nära relationer, verksamheten kring ensamkommande barn och social jour. Vidare handlägger sociala resursnämnden ärenden som gäller alkoholserveringstillstånd och tillsyn samt folköls- och tobaksförsäljning, överförmyndarnämndens förvaltningsorganisation osv. Den 27 mars 2014 beslutade kommunfullmäktige att de delar av arbetsmarknadsinsatserna som Malmö stad utförde via serviceförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsens arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskott överflyttas till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (Dnr STK ). Samtidigt beslutade kommunfullmäktige att överföra kommunstyrelsens anslag för vuxenutbildningsinsatser till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Utgångspunkter för utredningen I utredningsdirektivet lyfter kommunstyrelsen fram att den föreslagna organisationens ändamålsenlighet bör prövas mot följande punkter: barn och ungas uppväxtvillkor likvärdiga insatser, service och omsorg över hela staden sammanhållet grepp för att möta hemlöshet fler i arbete och färre i försörjningsstöd en organisation som stödjer lärande, stärker personalpolitiken och en god arbetsmiljö med syfte att minska sjukfrånvaro och personalomsättning medborgarinflytandets och kunskapsalliansernas möjligheter erfarenheter från andra kommuner med olika organisatoriska lösningar Dessa har varit utgångspunkten för utredningsarbetet. Fokus i utredningsarbetet har framförallt legat på organisationens struktur. Detta betyder inte att andra delar blir mindre viktiga. En grundläggande framgångsfaktor för Malmö stads förmåga att på ett framgångsrikt sätt möta de utmaningar som staden står inför är att ha fungerande processer för samverkan. Då handlar det till exempel om förmågan att med Malmöbornas behov i fokus arbeta gränsöverskridande på ett sätt som kännetecknas av 6 Stadskontoret

7 7 öppenhet, samarbete, samverkan, dialog, kommunikation, respekt och tillit. En viktig utgångspunkt för översynen har varit att alla organisatoriska lösningar har sina för- och nackdelar Insikten om samt förståelsen av hur organisationens olika delar är ömsesidigt beroende av varandra för att, på ett effektivt sätt och med hög kvalitet, kunna möta de utmaningar vi ställs inför handlar om organisatorisk och ledarmässig mognad. För att på bästa sätt kunna tjäna Malmöborna och nå framgång i de utmaningar som vi ställs inför är det därför utomordentligt viktigt att utveckla kunskap och förståelse om det ömsesidiga beroende som finns mellan organisationens olika delar. En mer ändamålsenlig, effektiv och utvecklingsinriktad organisation med utgångspunkt i punkterna ovan innebär att förutsättningar för arbetet med ett socialt hållbart Malmö stärks. Det innebär också en organisation som agerar effektivt och ger bäst möjliga service till alla medborgare och brukare oavsett ålder, kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller sexuell läggning. Det ger också bättre förutsättningar för en god ekonomisk styrning. 7 Stadskontoret

8 8 Sammanfattning av remissinstansernas yttranden Här presenteras en kort sammanfattning av synpunkter som framfördes av remissinstanserna. Närmare 40 remissvar lämnades in. Av dessa kom hälften från kommunala nämnder och bolag. Generellt ser remissinstanserna positivt på införande av facknämnder gällande vård och omsorg, funktionsstöd samt individ och familjeomsorg. Införande av facknämnder bedöms medföra tydligare styrning, ansvar och resurser, ökad flexibilitet och likvärdighet vad gäller insatser, service och omsorg. Det framkommer synpunkter kring särskilda funktioner eller verksamheter att beakta i det fortsatta utredningsarbetet, det kan handla om att verksamheten inte fanns med i remissversionen, att föreslagen placering bedöms felaktig eller är problematisk. Kulturnämnden, stadsområdesnämnd söder, sociala resursnämnden, servicenämnden, tekniska nämnden, fritidsnämnden och stadsbyggnadsnämnden ger uttryck för att de i princip ställer sig bakom förslaget om de fem föreslagna nämnderna. Stadsområdesnämnd innerstaden ser fördelar med förslaget men lyfter att det finns andra möjliga alternativa lösningar. När det gäller förslaget angående arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnd samt gymnasienämnd skiljer sig synpunkterna åt mellan remissinstanserna. Remissinstanserna är generellt positiva till förslaget gällande tekniska nämndens utökade uppdrag avseende hemlöshet men det framhålls att gränsdragningar, uppdrag och ansvar måste tydliggöras. Generellt framförs synpunkter kring vikten av samverkan och att ansvaret för detta måste tydliggöras i samtliga nämnders reglementen. Även medborgardialog och medborgarinflytande, tvärsektoriellt och förebyggande arbete lyfts genomgående som viktiga delar att tillvarata och vidareutveckla i en ny organisation. Ett par remissinstanser lämnar förslag på att inrätta ytterligare en nämnd med ansvar för närdemokratifrågor, förebyggande arbete, stadsutveckling, mötesplatser med mera, som till stor del idag organiseras inom avdelningarna för områdesutveckling. Stadsområdesnämnd innerstaden menar att ska en framtida individ- och familjeomsorgsnämnd arbeta med förebyggande arbete krävs det att ekonomiska medel och personella resurser tillförs denna nämnd så att man kan kraftsamla i frågan och genomföra det arbete som krävs för att det ska ge avsedd effekt. Även stadsområdesnämnd öster lyfter att det finns en risk att icke lagstyrd verksamhet prioriteras bort i ekonomiskt mer ansträngda tider i en verksamhet där det finns verksamhet som är lagstyrd och inte kan prioriteras ner. Flera nämnder påpekar att vad gäller kostnader för ekonomiskt bistånd och hemlöshet behöver budget och resultatansvar tydliggöras. Gällande förslaget om distriktsnämnder inom individ- och familjeomsorgsnämnden ser flera nämnder att det är mest fördelaktigt med utskott istället. När det gäller målgrupper som har behov av insatser från flera nämnder behöver gränsdragningar tydliggöras, till exempel gäller det personer med socialpsykiatriska behov. Den enskilde brukaren ska inte riskera att drabbas för att gränssnittet är otydligt. Förslaget att socialpsykiatri ska organiseras under funktionsstödsnämnden får stöd av 8 Stadskontoret

9 9 remissinstanserna, men stadsområdesnämnd innerstaden lyfter exempelvis att det skulle vara en fördel om en nämnd hanterade det kommunala ansvaret gällande detta område. Malmö stads råd för funktionshinderfrågor lyfter att strukturen för samarbete mellan nämnderna är viktig, i syfte att minska antalet kontakter för medborgarna. Lokalt Forum anser att Malmö stad bör ta ett helhetsgrepp kring de socialpsykiatriska frågorna och bilda en särskild enhet som hanterar frågor kring socialpsykiatri, inklusive anhörigstöd, och som arbetar nämndsövergripande. Kommungemensamma verksamheter som riktar sig till målgrupper inom både vård- och omsorgsnämnden samt funktionsstödsnämnden och som organisatoriskt tillhör en stadsområdesnämnd idag kan också vara problematiska att överföra till en facknämnd då tillhörigheten inte är given. Samverkan Det anses positivt att samverkansparterna blir färre och effektivare med ett mindre antal nämnder och förvaltningar. Samverkan är en väsentlig del av ledning och styrning och krävs på alla nivåer för att målen ska uppnås. Generellt ser remissinstanserna positivt på att nämndernas uppdrag renodlas, samtidigt lyfter många risken med att vissa frågor, som inte självskrivet ingår i uppdraget hos en specialiserad nämnd utan rör några eller samtliga, faller mellan stolarna. Det finns en risk för stuprörstänk och att nämndens fokus på respektive kärnuppdrag begränsar helhetsperspektivet. Det är av vikt att ta tillvara fungerande samverkan och säkerställa att ändamålsenliga strukturer utvecklas framöver, både internt i organisationen och med civilsamhället. Att ansvaret för samverkan behöver tydliggöras i reglementena lyfts genomgående av nämnderna, och det är viktigt att detta också kopplas till ansvaret för arbetet med ett socialt hållbart Malmö och det gemensamma ansvaret för de uppdrag och utmaningar som finns i Malmö. En annan möjlighet som nämns är att kommunfullmäktige i sin budget ger uppdrag och delar ut ansvar. Överenskommelsen med civilsamhället som håller på att utarbetas nämns av många remissinstanser, den ses som ett centralt verktyg för att kunna utveckla samverkan med civilsamhället. Arbetet med idéburet offentligt partnerskap (IOP) bedöms också vara en modell som är viktig att vidareutveckla. Stadsområdesnämnd väster framhåller att de nya nämnderna redan från början bör få ett uppdrag att beakta en anpassning av organisationen till framtida samverkansaktörer. Bland annat stadsområdesnämnd norr lyfter risken med en omorganisation, upparbetade kontaktvägar, samverkanspartners och nätverk mellan förvaltningar förändras eller försvinner vilket riskerar att möjligheten att fånga förvaltningsövergripande behov minskar eftersom det inte längre finns en naturlig mottagare. Pågående utvecklingsarbete bromsas då upp. Polisområde Malmö lyfter att en övergång till facknämnder påverkar samverkan och nya kontaktvägar måste etableras, en utveckling i riktning mot att polisen och de olika nämnderna har skilda geografiska indelningar bedöms av polisområdet påverka samverkansförmågan klart negativt. Stadsområdesnämnd öster menar att när vi lämnar geografin som ett sätt att fördela ansvar, befogenheter och resurser och istället styr utifrån en funktionsindelning ställs nya krav på organisationens förmåga att förstå staden till sina olika delar. Den geografiska utgångspunkten för planering och prioriteringar och ett helhetsperspektiv på Malmöbors behov är därför av stor vikt för att möta utmaningarna långsiktigt ur de tre hållbarhetsaspekterna. Även Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och grundskolenämnden menar att nämnderna kommer att behöva enas om en geografisk 9 Stadskontoret

10 10 indelning på lokal nivå, en lokal effektiv och konstruktiv samverkan med andra verksamheter och förvaltningarna är av stor betydelse. Förskolenämnden anser det viktigt att former för en systematisk samverkan mellan förskolan och individ- och familjeomsorgen säkerställs innan den nya organisationen träder i kraft för att inte riskera att barn i behov av stöd och hjälp faller mellan stolarna. Förslaget om arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnd samt gymnasienämnd Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och förskolenämnden samt flertalet fackliga organisationer anser att arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ska bibehållas. Sveriges skolledarförbund hänvisar till de sakargument som lyfts av arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. SACO till exempel, anser att ett samarbete mellan försörjningsstödet och arbetsmarknadsinsatserna gynnas mer av andra förändringar än en samlad organisatorisk hemvist. Genomgående av dessa remissinstanser lyfts bland annat att nuvarande nämnd och uppdrag har funnits för kort tid för att utvärdering av resultat ska kunna göras. Skolledarförbundet lyfter att den nuvarande organisationen innehåller en potential för marginaliserade grupper inom gymnasiesärskolan, Särvux och Lär Vux, En splittring av nuvarande organisation skulle försvåra vidareutveckling av denna möjlighet. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden anser att förutsättningarna för verksamheterna skulle försvåras på många sätt om det bildades en arbetsmarknadoch vuxenutbildningsnämnd samt en gymnasienämnd. Detta bland annat gällande samordningsvinster, kompetensförsörjning, utbud av yrkesutbildningar, likvärdighet i betygssättning och den pedagogiska utvecklingen, samverkan både inom den nuvarande förvaltning och med andra viktiga aktörer och flexibiliteten när det gäller lösningar på introduktionsprogrammen. Nära samverkan mellan gymnasieskola, vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser är väsentlig för att flexibelt kunna skapa åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten eller exempelvis skapa snabbare etablering, vilket skulle riskeras med två separata nämnder. Det finns en oro att de två föreslagna nämnderna inte skulle få den volym som krävs för ett effektivt förvaltningsstöd och de båda nämnderna skulle ha olika ekonomiska förutsättningar. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden skulle vara starkt beroende av statliga satsningar, då en betydande del av finansieringen kommer från statliga bidrag, som är tidsbegränsade och har skiftande innehåll och ekonomiska förutsättningar. Flera remissinstanser, menar att gymnasie- och vuxenutbildningsuppdragen bör samlas i en nämnd som blir en renodlad skolnämnd. Grundskolenämnden menar att vuxen- och gymnasieutbildningen bör hållas samman men har inga invändningar mot en arbetsmarknadsnämnd och en gymnasienämnd. Att hålla samman den strategiska utbildnings- och utvecklingskompetensen möjliggör gemensam riktning och effektiv användning av resurser Liberalerna ställer sig bakom bildandet av en separat gymnasienämnd då gymnasieutbildningsfrågan syftar till att ge unga utbildning, medan arbetsmarknads- och vuxenutbildningsfrågorna syftar till att förbättra för näringslivet, få ut arbetslösa i arbete och nyanlända Malmöbors etablering i samhället och i arbete. 10 Stadskontoret

11 11 Arbetsmarknadsfrågornas placering samt ansvarskedjan för försörjningsstödet Remissinstanserna betonar genomgående vikten av väl fungerande samverkan oavsett organisationsstruktur. Det är viktigt att det skapas tydliga uppdrag och förutsättningar för samverkan för att uppdraget ska kunna fullföljas. Arbetsmarknadsinsatserna placeras inom Individ- och familjenämnden Flera remissinstanser som exempelvis stadsområdesnämnderna norr, väster och öster samt Vision menar att de operativa arbetsmarknadsinsatserna bör tillhöra individ- och familjenämnden då samlad ledning, styrning och uppföljning skulle vara en framgångsfaktor. Stadsområdesnämnd innerstaden ser fördelar med remissförslaget men det finns andra alternativa ändamålsenliga lösningar, såsom att arbetsmarknadsfrågorna kan tillhöra individ- och familjenämnden. Det finns idag en svårighet i att uppdraget och utformningen av arbetsmarknadsåtgärder ligger i en nämnd samtidigt som klienterna kommer från en annan. Uppföljningsansvaret ligger inom individ- och familj men där finns i dagsläget inga möjligheter att skapa insatser som är anpassade till klienternas behov. Samorganisering ger möjlighet till rådighet, resurser och insatser för att få fler i egen försörjning. Dessutom kan samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassan underlättas. En nämnd kan peka ut en riktning genom att sätta gemensamma mål för olika verksamhetsområden inom nämndens ansvar, ställa om snabbt efter behov och man kan arbeta utifrån ett helhetsperspektiv kring den enskilde, insatserna blir mer träffsäkra. Det finns behov av att utvärdera, utveckla och effektivisera insatser till målgruppen för att fler ska bli självförsörjande, och genom samma nämndstillhörighet skapas förutsättningar för tydlig styrning mot gemensamma mål. Samverkansstruktur för fler i arbete Stadsområdesnämnd norr samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslår, även om de har olika nämndsorganisationer som utgångspunkt, en plattform och systematik för samverkan, en nämndsövergripande organisation liknande PI 1. Utifrån uppdrag eller mål från kommunfullmäktige i linje med befintlig målstyrning skapas goda möjligheter att samverka kring det gemensamma uppdraget. Gemensamma beslut fattas i styrgrupp där förvaltningarna är representerade. Framtidens hus i Lindängen lyfts i olika sammanhang av flera remissinstanser som ett gott exempel som kan tjäna som förebild vad gäller lokal samverkan och samlokalisering för Malmöbon. Andra förslag Moderaterna föreslår att Jobb Malmö ska läggas ner. Resurserna kan omfördelas till andra aktörer inom området. Näringslivsfrågor och arbetsmarknadsfrågor bör kopplas samman för att rikta fokus på arbete och sysselsättning, i en näringslivs- och arbetsmarknadsnämnd. Liberalerna menar att ansvaret för ekonomiskt bistånd ska 1 Pedagogisk Inspiration som stödjer de pedagogiska förvaltningarnas utveckling 11 Stadskontoret

12 12 överföras till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden för att skapa bättre förutsättningar för de som står utanför arbetsmarknaden att bli självförsörjande. Sverigedemokraterna delar inte förslaget om att ansvaret för att minska kostnaderna för försörjningsstödet ska sorteras under individ- och familjeomsorgsnämnden, detta uppdrag måste hanteras av arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen. Näringslivskontorets roll Ett par remissinstanser menar att näringslivskontorets roll bör ses över och förtydligas, det lokala arbetet i stadsområdena, upparbetade kontakter och samverkan får inte gå förlorat i en förändrad organisation. Näringslivskontoret har en viktig roll för att få fler i arbete och det behövs därför ett långsiktigt strategiskt arbete kring det som sker centralt i Malmö stad och det samarbete som stadsområdesnämnderna idag har med näringslivet på lokal nivå. Sveriges skolledarförbund menar att en mer offensiv organisation skulle skapas om näringslivskontoret knöts till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och ingick i en ny helhet. Liberalerna anser att näringslivsfrågorna bör få en mer framträdande position i kommunens organisation, Malmö stad måste bli bättre på företagsfrågor och en bättre företagskommun. Malmö stads utveckling och preventivt arbete Remissinstanserna beskriver vikten av att det stadsutvecklingsarbete som idag bedrivs lokalt i stadsområdena behöver fortskrida, ansvaret för pågående projekt och verksamheter behöver tydliggöras. Det lämnas olika förslag på hur det lokala preventiva arbetet och geografiska satsningar ska kunna genomföras framöver. Arbetet ses till stor del som lokalt baserat och utgår från ett helhetsperspektiv samt som en viktig del i att uppnå ett socialt hållbart Malmö. Många nämnder framhåller vikten av att ansvaret för samverkan tydliggörs i reglementen och i uppdrag. Några nämnder menar att frågan behöver utredas vidare, samt påtalar behovet av att det utses en huvudansvarig nämnd. Flera remissinstanser ser behov av att det skapas en processorganisation och en struktur för att säkerställa det preventiva och det tvärsektoriella geografiska stadsutvecklingsarbetet i en facknämndsorganisation. Det pågående arbetet måste tas tillvara och fortsätta utvecklas. En tydlig struktur behövs i kontakten med Malmöborna och civilsamhället, och pågående satsningar behöver ett huvudmannaskap. Några nämner också att arbetet behöver utvecklas i alla områden, även i de som inte betraktas som utsatta. Förslag på ny nämnd Stadsområdesnämnderna väster och innerstaden lämnar snarlika förslag på inrättande av ytterligare nämnd med ansvar för närdemokrati, förebyggande arbete och utveckling av lokalsamhället. Nämnden kan arbeta långsiktigt, strategiskt och kvalitativt för att öka Malmöbornas delaktighet och välfärd. Förslag på verksamheter som skulle tillhöra nämnden är mötesplatserna, fritidsgårdar, medborgarservice och medborgardialogfrågor och samverkan med civilsamhället med mera. En nämnd som ansvarar för frågorna skulle kunna ge bättre effekt och högre kvalitet samt innebära ett långsiktigt förebyggande och främjande arbete med fokus på social och ekonomisk hållbarhet. 12 Stadskontoret

13 13 Utvidgning av befintliga nämnders uppdrag Stadsområdesnämnd norr anser att samtliga öppna icke kommersiella verksamheter såsom mötesplatser, som riktar sig till hela befolkningen ska finnas samlade under samma nämnd, exempelvis fritidsnämnden. Nämnden får i ansvar att säkerställa och utveckla det främjande arbetet på samhälls- och riskgruppsnivå vilket ger möjlighet till ett tydligt ställningstagande för prioriteringar av förebyggande arbete och ett socialt investeringsperspektiv. Samverkan med civilsamhället kan prioriteras och utvecklas, även samverkan med föreningslivet förenklas då bidragsgivning och övrig samverkan samlas under en nämnd. Stadsområdesnämnd söder föreslår att fritidsnämnden ombildas till en fritids- och förebyggandenämnd, med ett utökat ansvar för fritidsgårdar och det främjande arbetet på lokal nivå och på Malmö stadnivå. Vidare föreslås att kulturnämnden får huvudansvaret för alla mötesplatser och medborgarservice och ombildas till nämnden för kultur och medborgarmöten. Miljönämnden anser att en utveckling av nämnden till en miljö- och hållbarhetsnämnd kan vara ett alternativ för en starkare bas i stödjandet av lokala processer, i nära samverkan och partnerskap med olika aktörer. Nämnden ansvarar idag för strategiskt och långsiktigt miljöarbete och ska processleda, stödja och samordna kommunens miljöarbete för en hållbar utveckling, geografiska satsningar och lokal områdesutveckling berör miljönämndens uppdrag och projekt i högsta grad. Det bör övervägas att miljönämnden därutöver får ett tydligt uppdrag att samordna och stödja det lokala arbetet med Agenda 2030 i Malmö. Processmodeller och strukturer Flera remissinstanser lyfter vikten av att nämnderna arbetar tillsammans med de frågor som riskerar att hamna i mellanrummen och som spänner över flera nämnder. Exempel på sådana frågor är tidiga insatser för barn och unga; trygghet i bostadsområden; att fånga upp och tillvarata medborgarinitiativ; samverkan på lokalt plan med polis, räddningstjänst, frivilligorganisationer med flera. Kulturnämnden föreslår att tydliga strategier för kommunfullmäktiges tio mål tas fram i samverkan mellan nämnder och civilsamhället, myndigheter eller andra intressenter. Strategier som tar sin utgångspunkt i de politiska målen borgar för en tydlig koppling mellan fullmäktiges mål och nämndernas mål samt ett gemensamt ansvarstagande. Bland annat sociala resursnämnden samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ser möjligheter i att större satsningar kan göras i programeller projektform där resurser från berörda förvaltningar avsätts och med ett tydligt formulerat uppdrag och ansvarsfördelning utifrån detta. Med hjälp av etablerade modeller kan man säkra en väl övervägd men flexibel ansvarsfördelning. Stadsområdesnämnd norr föreslår att en permanent processorganisation får ett samlat ansvar för stöd till tvärsektoriell samverkan och utveckling gällande social hållbarhet och stadsutveckling. Det kan vara en projektorganisation eller samägda grupper, och varje nämnd skulle ha ett tydligt ansvar för att bemanna och delta i det utvecklingsarbete som identifierats. Stadsområdesnämnd öster föreslår att lokala utvecklings- och samordningsfunktioner inrättas för arbete med tvärprocesser kopplade till och med ansvar för geografiska områden, det vill säga en struktur för lokal utveckling och samverkan. Funktionerna ska arbeta både på strategisk och operativ nivå och mellan förvaltningar och organisationer. 13 Stadskontoret

14 14 Stadsbyggnadsnämnden lyfter särskilt barn och ungas uppväxtvillkor och föreslår en modell som bygger på lokala funktioner som är lokaliserade med spridning i alla Malmös delar, Centrum/arena för stadsutveckling och hållbarhet. Verksamheten ska ha territoriell inriktning, fokus på bl.a. stadsutveckling och social hållbarhet, här kan även medborgarservice/lokala kontaktcenter placeras. Dessa centrum/arenor kan kopplas till arbetet med en utvecklad investeringsstyrning för Malmö. Samordningsansvar kan placeras i ett operativt kansli för hållbarhet som direkt under kommunstyrelsen styr och följer upp samt garanterar helhetssyn och likvärdighet. Stadsområdesnämnd söder föreslår att en hållbarhetsavdelning på stadskontoret ska leda och samordna arbetet med social hållbarhet genom geografiska och tvärsektoriella innovationsteam som sätts samman av kompetenser från olika förvaltningar. Preventionsarbete Flertalet remissinstanser ser möjligheter i att organisera eller samordna det preventiva arbetet lokalt, utifrån förslag som beskrivs i föregående avsnitt. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden menar exempelvis att en tänkbar organisatorisk lösning är den tidigare nämnda nämndsövergripande plattform mellan individ- och familjeomsorgsnämnden samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som målstyrs med direktiv från kommunfullmäktige. SACO vill betona vikten av att det från politiskt håll värnas om det preventiva och förebyggande arbetet, det förebyggande arbetet måste stärkas för att nå ekonomisk och social hållbarhet. Fritidsnämnden anser det vara viktigt att det utses ett huvudmannaskap för frågor och samverkan inom den lokala områdesutvecklingen och påpekar att en ansvarig nämnd bör utses för att driva folkhälsofrågorna och ha det sammanhållande ansvaret för att kunna möta slutsatserna i Malmökommissionen. Miljönämnden anser att det behöver finnas en enhet i facknämnderna som i tvärsektoriell samverkan med andra nämnder utifrån handlingsplan för ekonomiskt utsatta barn 2. Social resursnämnden menar att samtliga nämnder ska ha ett tydligt uppdrag i sina reglementen när det gäller det förebyggande arbetet. Samtidigt konstateras att stadskontoret - bör ha det samordnande uppdraget på strategisk nivå. Det preventiva arbetet måste ske i geografiska områden och utgå från lokalbefolkningens behov. Nämnden menar att denna fråga bör utredas vidare. Grundskolenämnden menar att Malmö stad bör överväga att ge ett ökat fokus så att det förebyggande arbetet för barn och unga som sker inom förskola och skola förstärks. Genom att bygga ut förskola och skola med resurser och kompetenser skulle möjligheterna till ett effektivt och allomfattande preventivt arbete förbättras avsevärt, för att det ska kunna ske behöver förskolans och skolans resurser förstärkas. Varje nämnd som ansvarar för arbetet med en viss åldersgrupp, bör också ansvara för det preventiva arbetet med åldersgruppen, tätt kopplat till Malmö stads arbete kring social hållbarhet. Även förskolenämnden anser att frågan om hur det preventiva arbetet ska organiseras och utföras är tätt kopplat till arbetet för social hållbarhet, det behöver vara knutet till Malmö stads mål- och budgetarbete. Samverkan behöver stärkas, ett steg för att gå i denna riktning kan vara att nämnder ges funktionsansvar för att samordna samverkan där flera olika verksamheter och organisationer är involverade. Det ligger i varje facknämnds ansvar att arbeta 2 Stadskontorets kommentar: Det finns inte något beslut fattat om handlingsplan för att minska ekonomisk utsatthet bland barn, men det finns ett uppdrag, STK Stadskontoret

15 15 preventivt inom respektive verksamhetsområde, och att samverka systematiskt med andra nämnder och organisationer. MKB anser att ansvarsfrågan gällande initiativ och verkställighet av geografiska satsningar behöver förtydligas. Kommunfullmäktige bör ge varje ny nämnd i uppdrag att säkerställa hur det ska utformas inom ramen för verksamhetsuppdraget. Överföring av verksamheter Det framförs synpunkter kring enskilda verksamheter och funktioner samt vilken tillhörighet som är bäst och mest ändamålsenlig. Remissinstanserna lyfter också fram verksamheter som inte är omnämnda i remissversionen. Kommungemensamma verksamheter inom stadsområdesnämnderna som riktar sig till brukare som har behov av insatser från flera verksamhetsområden kan vara svåra att placera organisatoriskt. Remissinstanserna ser positivt på att stadsområdesbiblioteken överförs till kulturnämnden som är positiv till detsamma. Grundskolenämnden är inte positiv till förslaget att korttidstillsynen enligt 9 7 LSS även fortsättningsvis ska tillhöra grundskole- och gymnasienämnderna, det är mer fördelaktigt att renodla all verksamhet enligt LSS i den kommande funktionsstödsnämnden. Mötesplatser för barn och unga Som nämnts tidigare föreslår ett par nämnder att det ska bildas en ny nämnd med ansvar för lokalt utvecklingsarbete, förebyggande arbete och mötesplatser mm. Flera remissinstanser, däribland både fritids- och kulturnämnden, påpekar att det behöver göras en inventering gällande mötesplatserna för barn och unga, kriterier för tillhörighet behöver utarbetas och de nya nämndernas uppdrag behöver formuleras för att ställningstagande ska kunna göras. Stadsområdesnämnd öster betonar barn och ungas uppväxtvillkor och vikten av att utveckla Malmö stads mötesplatser så de tillgodoser flickors och pojkars, kvinnors och mäns behov av fritidssysselsättning på lika villkor. Fritidsnämnden ställer sig positiv till en överflyttning av samtliga fritidsgårdar till nämndens ansvar. Kulturnämnden menar att mötesplatser som präglas av någon form av eget skapande, som riktar sig till olika åldrar och där besökarna själva tillsammans med aktivitetsledare styr verksamhetsinnehållet, bör överföras till kulturnämnden. Sociala resursnämnden lyfter att vissa föreningsdrivna mötesplatser som inte är riktade mot allmänheten får organisationsstöd av nämnden. Dessa bör fortsatt hanteras inom funktionsstödsnämnden 3. Det framkommer också synpunkter på ett antal verksamheter som av olika anledningar bör tillhöra en annan nämnd än den föreslagna. Grundskolenämnden anser att fritidsklubbarna 4 (Segevångs och Kirsebergs fritidsklubb) bör föras över till grundskolenämnden, det skulle medföra både ekonomiska och pedagogiska vinster. 3 Barn i start (BIS), Mötesplats Otto och Kamratföreningen Comigen 4 Vad gäller öppen fritidsverksamhet (så kallade fritidsklubbar) regleras det i skollagen (14 kap, 7 samt 25 kap, 4 ) och huvudmannen har möjlighet att i vissa fall erbjuda öppen fritidsverksamhet istället för fritidshem. Den öppna fritidsverksamheten (fritidsklubbar) ska komplettera utbildningen och det ställs krav på ett pedagogiskt innehåll. 15 Stadskontoret

16 16 Kommunal anser att hela fritidsverksamheten måste samlas i en nämnd, inte delas upp på fritids- och kulturnämnden som i remissförslaget, alternativt kan det bildas en stadsområdesutvecklingsnämnd. Även Vision anser att fritidsgårdar och allaktivitetshusen ska ligga under samma nämnd. Fritidsnämnden vill lyfta fram möjligheten att ansvaret för multisportarenorna, företrädesvis mötesplatser för barn och ungdomar, som idag ligger under tekniska nämnden, överförs till fritidsnämnden då det skulle innebära samordningsvinster. Bidragsgivning När det gäller organisationsstöd som sociala resursnämnden ansvarar för idag förespråkar nämnden att detta placeras inom funktionsstödsnämnden, samt att en en väg in-lösning bör undersökas. Fritidsnämnden ser i sitt arbete med ett digitaliserat bidrags- och bokningssystem en möjlighet till ett enhetligt bidragssystem med en kontaktväg in för civilsamhället. Den totala bidrags- och organisationsstödgivningen bör ses över i samband med den nya organisationen, så att ansvar och riktlinjer tydliggörs samt att de ekonomiska resurserna fördelas i paritet med uppdraget. Kulturnämnden anser att om ansvaret för bidragsgivningen till en specifik organisation ska övergå från en nämnd till en annan bör förutsättningen vara att organisationens verksamhet överensstämmer med den mottagande nämndens uppdrag och ansvarsområde och de bidragsregler nämnden har fastställt. Tekniska nämndens utökade uppdrag Remissinstanserna är positiva till förslaget om tekniska nämndens utökade uppdrag. Men samtidigt framhålls att gränsdragningar och ansvar behöver tydliggöras. Det uppfattas som oklart vad som ingår i uppdraget att samordna boendesociala frågor. Begrepp bör definieras och uppdragens omfattning tydliggöras. Samverkan betonas av både nämnder och MKB till exempel. De konstaterar att för ett välfungerande arbete med att förhindra och minska hemlösheten ska kunna uppnås krävs ett mycket bra samarbete mellan socialtjänst och verksamheterna inom tekniska nämnden. Det ses som positivt att antalet ansvariga nämnder minskar och att den tekniska tillsynen av lägenheter samt ansvaret för samordning läggs på tekniska nämnden. Stadsområdesnämnderna anser att det blir tydligt vad som är teknisk tillsyn i förhållande till stöd för personer i boendet och på så sätt tydliggörs socialtjänsten uppdrag inom hemlösheten och fokus blir på den målgrupp som behöver biståndsbedömda insatser. Vissa risker lyfts fram, stadsområdesnämnd norr lyfter risken med att överlåta verkställigheten av socialtjänstens beslut om boende till tekniska nämnden. Stadsområdesnämnd innerstaden till exempel, påpekar att en risk med föreslagen uppdelning av ansvar är att de personer som erhåller boende genom individ- och familjeomsorgen kommer att ha svårt att på sikt få ett stabilt boende. Dessutom finns risk att de akuta boendelösningar som individ- och familjeomsorgen kommer att hänvisas till kommer att vara ytterst kostsamma. Tekniska nämnden anser att utöver vad som föreslagits i remissen bör förvaltningen av LSS-hyresavtal överföras till fastighetskontoret. 16 Stadskontoret

17 17 Medborgarinflytande/Medborgardialog Många remissinstanser lyfter och problematiserar kring frågan om medborgardialog. Det lämnas som tidigare nämnts förslag på en ny nämnd med ansvar för närdemokrati, samt förslag på modeller för organisering av det lokala utvecklingsarbetet där medborgarinflytande är central. Förslaget att alla nämnder ska ansvara för medborgardialog och medborgarinflytande utifrån sina verksamhetsområden medför enligt stadsområdesnämnd norr till exempel en risk för att det sker en försvagning av det lokala perspektivet på medborgarmöten och demokrati, då Malmöbon kommer att definieras som klient, brukare, förälder, mötesplatsbesökare och så vidare. Delar av dialogen och möjligheten att fånga upp lokala initiativ och samarbeten utifrån ett bredare perspektiv riskerar att gå förlorad. Fritidsnämnden anser att en översyn gällande medborgarinflytande är nödvändig och att det är av vikt att det tydliggörs vem som gör denna och att en tidplan tas fram. Förskolenämnden lyfter också att det finns ett behov av att se över nämndernas uppdrag gällande brukar- respektive medborgardialog, eftersom det finns en risk att malmöborna uppfattar Malmö stad som otydlig och splittrad när alla nämnder ansvarar både för brukardialog inom respektive verksamhetsområde och för medborgardialog mer generellt sett. Stadsområdesnämnd söder anser att alla nämnder har ansvar för medborgardialog, men huvudansvaret för medborgardialog ska organiseras under kommunstyrelsen och placeras centralt hos hållbarhetsavdelningen. Medborgarservice Frågan om medborgarservice lyfts och vikten av att kontaktcenterutredningen färdigställs nämns av många remissinstanser. Ett par remissinstanser föreslår som tidigare nämnts att en ny nämnd ska ansvara för medborgarnära frågor och ett par stycken anser att kulturnämnden eller fritidsnämnden ska få medborgardialog och medborgarservice som ett nytt uppdrag. Utöver det lyfter flera nämnder att biblioteken skulle kunna tillhandahålla medborgarservice och att kulturnämnden fick utökat ansvar för detta. Kulturnämnden menar att bland annat biblioteken kan fungera väl som plats för medborgardialog och service men det behöver tas ett helhetsgrepp och utredas vidare. En digital närvaro är viktig, så även en utvecklad service via telefon men dessa kommunikationskanaler ersätter inte behovet av en fysisk närvaro nära Malmöborna. Fritidsnämnden menar att ansvaret för medborgarservice får fördelas på olika nämnder men ser också möjlighet i att biblioteken kan fungera som medborgarkontor och tillhandahålla den övergripande medborgarservice som behövs. Servicenämnden ser en möjlighet i att, för att nämnderna ska kunna fokusera på sitt kärnuppdrag, kommande kontaktcenter organiseras under Servicenämnden. Kommunsstyrelsen och stadskontoret Flera remissinstanser menar att resurser som idag finns på välfärdsavdelningen till stor del bör överföras till de föreslagna nya nämnderna. När de nya förvaltningarna skapas är det viktigt att all specialkompetens samlas där. Det kan till exempel handla om IT, juridik, statistik, utredning och utvärdering. Omorganisationen bör leda till en tydlig ansvarsfördelning mellan de nya nämnderna/förvaltningarna och stadskontoret. Remissinstanserna lyfter generellt vikten av att förflyttning av arbetsuppgifter och tillhörande resurser från kommunstyrelsen samt att detta hanteras parallellt med uppbyggandet av nya organisationen. Facknämndernas behov av samordnande och stödjande funktioner behöver tydliggöras och tillgodoses. 17 Stadskontoret

18 18 Omorganisationen medför att stadskontorets roll behöver förändras. Flera remisinstanser nämner att kommunstyrelsen och stadskontoret har en central roll i att leda arbetet i en gemensam riktning samt att kompetens och resurser fokuseras och används effektivt. Kommunstyrelsen och stadskontoret bör utveckla sina processer för att samordna Malmö stads övergripande utveckling och det malmögemensamma arbetet som har bäring på flera av de specialiserade facknämnderna. Samtidigt är det av vikt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och nämnderna samt att synliggöra vilka tvärsektoriella frågor som kommunstyrelsen har att hantera. Stadsområdesnämnd väster vill särskilt lyfta fram stadskontorets roll som stödjande i den nya organisationen för exempelvis hållbarhetsfrågor som integration, jämställdhet, jämlikhet, barnrätt, och ekonomi och sociala investeringar. Även stadsområdesnämnd öster ser att kommunstyrelsen, genom förslaget, får utrymme att mer fokuserat och långsiktigt arbeta på den strategiskt övergripande nivån med frågor såsom hållbarhet, bostadspolitik, migrationspolitik och arbetsmarknadspolitik. Ju mer stöd och service nämnderna ges kring kommungemensamma frågor, som till exempel analyser av övergripande och samverkande nyckeltal, samt införande, ansvar för och support kring kommungemensamma system, desto större är möjligheten att skapa en gemensam bild av Malmös utmaningar och utvecklingsbehov. Förskolenämnden anser att fokus bör ligga på att leda, samordna och följa upp arbetet med och utifrån Malmö stads gemensamma styr- och ledningssystem. För att kompetens och resurser ska fokuseras och användas effektivt har kommunstyrelsen en viktig uppgift i att samordna och prioritera bland den mängd utredningar och processer som pågår kopplat till Malmös utveckling mot hållbarhet, ur alla perspektiv. Personal Det finns en samstämmighet i remissvaren, både från nämnder och fackliga organisationer, att föreslagen organisation med facknämnder som har tydliga uppdrag skapar goda förutsättningar för ett sammanhållet och strategiskt arbete med kompetensförsörjning och arbetsmiljö. Med dessa förutsättningar finns det goda möjligheter till minskad sjukfrånvaro och personalomsättning. Vidare instämmer flera remissinstanser med att facknämnder skapar goda förutsättningar för en ökad specialisering och spetskompetens inom respektive nämnds uppdragsområde. Flera remissinstanser lyfter ledarskapets centrala roll för medarbetarnas välbefinnande, varför det är viktigt att skapa goda förutsättningar och utrymme för cheferna att fokusera på ledarskapet. Remissinstanserna belyser vikten av att ta vara på medarbetarnas kompetens och engagemang och att samverkan med de fackliga organisationerna är av stor betydelse för att skapa en organisation som stödjer lärande och en god arbetsmiljö. 18 Stadskontoret

19 19 Förslaget till ny organisation Med utgångspunkt i remissvarens synpunkter och styrgruppens ställningstaganden har förslaget omarbetats. Nedan presenteras förslaget till nya nämnder för Malmö stad. Dessa är vård- och omsorgsnämnd; funktionsstödsnämnd; arbetsmarknads- och socialnämnd samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd(se figuren nedan). Figur: Nya nämnder Bildandet av dessa innebär att stadsområdesnämnderna, sociala resursnämnden samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden avvecklas. Vidare sker tydliga förändringar i kommunstyrelsens, tekniska nämndens, miljönämndens, kulturnämndens och fritidsnämndens ansvarsområden. Omfattningen på förändringen innebär att stora delar av den kommunala organisationen kommer att påverkas. I de fall där exempel på samverkansområde lyfts fram i ärendet är det för att lyfta vissa redan nu identifierade områden. Detta ska inte tolkas som att det exkluderar andra behov av samverkan som finns till exempel för att skapa möjligheter för en bra kvalitet i verksamheterna. De nya nämnderna De föreslagna nämnderna vård och omsorgsnämnden, funktionsstödsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden är samtliga att betrakta som socialnämnd eller motsvarande kommunal nämnd som bedriver socialtjänst. Dessutom bedriver funktionsstödsnämnden verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hälso- och sjukvård bedrivs av vård och omsorgsnämnd samt funktionsstödsnämnd. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) beskriver bland annat nämndens ansvar för samverkan. Föreskriften talar om att den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera de processer där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska 19 Stadskontoret

20 20 bedrivas i den egna verksamheten samt även hur samverkan säkerställs och möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. För hälso- och sjukvård gäller att processer ska identifieras där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Även här ska det framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten samt även hur samverkan säkerställs och möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter. Förslag är att när en nämnd ser ett behov av intern samverkan inom Malmö stad har den nämnden tolkningsföreträde avseende behov av att upprätta process och rutin för samverkan. Det som i nuvarande organisation benämns vård och omsorg kommer i kommande organisation benämnas vård och omsorg samt funktionsstöd. För att vård- och omsorgsnämnden och funktionsstödsnämnden ska kunna vara självständiga nämnder med möjlighet att ta ansvar och kunna styra sin verksamhet behöver båda nämnderna få del av den kompetens som finns i nuvarande vård- och omsorgsorganisation. Det innebär att verksamheter som idag är samlade inom respektive stadsområde, som biståndshandläggning, avgiftshandläggning och kommunens hälso- och sjukvård, i kommande organisation blir ett ansvar för respektive nämnd. För flera av dessa funktioner, i synnerhet de mindre specialistfunktionerna, men även större som hjälpmedelcentrum finns det dock behov av att utreda om och i så fall hur verksamheterna bör samverka för att ge bästa möjliga förutsättningar för kunskapsuppbyggnad och effektivt resursutnyttjande, som kan utgöras av samarbete, samlokaliering eller ett sammanhållet ansvar under en nämnd. Anhörigstöd Kommunen är skyldig att erbjuda anhöriga stöd i sin vardag. Anhöriga är personer som stödjer, vårdar eller ger omsorg till en närstående. Detta gäller för all kommunal verksamhet även om den närstående inte har insatser från kommunen. Ungefär en femtedel av den vuxna befolkningen utgör den grupp som ska erbjudas anhörigstöd. En viktig grupp att uppmärksamma är familjer och vårdnadshavare med barn med behov av stöd och service, så att alla i familjen får sina behov av såväl stöd, avlastning som egentid tillgodosedda. Vård- och omsorgsnämnd Vård- och omsorgsnämnden föreslås få ansvar för beslut om insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) samt ansvara för att insatserna verkställs. Målgruppen är i huvudsak personer över 18 år som är i behov av service, socialt stöd och/eller personlig omvårdnad. Personer som är 65 år eller äldre utgör 88 % av målgruppen. Nämnden föreslås få 13 ordinarie ledamöter och 13 ersättare. Verksamhet För de som bor i ordinärt boende innebär beslut om insatser ofta hjälp från hemtjänsten med service, till exempel tvätt, städ och inköp och/eller personligt omvårdnad, till exempel hjälp med personligt hygien, förflyttningar och att bereda måltider. För att möjliggöra social samvaro finns också andra insatser, till exempel ledsagning och 20 Stadskontoret

21 21 dagverksamhet. För brukare i behov av mer omfattande vård och omsorg finns korttidsboende och särskilt boende. Anhöriga erbjuds också avlastning kortare eller längre tid genom växelvård på korttidsboende och avlösning. Utifrån det föreslagna uppdraget kommer vård- och omsorgsnämndens ansvar att omfatta cirka brukare i ordinärt boende och cirka brukare i särskilt boende i genonsnitt per månad. I uppdraget ligger att fortsätta arbetet med att tillvarata digitaliseringens möjligheter, bland annat i det arbetet med mobilitet i vård och omsorgen (nyckelfri hemtjänst samt tid- och insatsrapportering). Vård- och omsorgsnämnden föreslås också få ansvar för den viktiga strategiska planeringen av särskilda boenden och vara pådrivande i andra former av boende. Vård- och omsorgsnämnden föreslås vidare ansvara för åtgärder enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) för alla åldrar och under dygnets alla timmar med undantag av de patienter som omfattas av funktionsstödsnämndens eller Region Skånes ansvar. Hemsjukvård ges i det egna hemmet då patienten inte har möjlighet att själv ta sig till vårdcentralen. Kommunens sjuksköterskor, fysioterapeuter/sjukgymnaster och arbetsterapeuter erbjuder rådgivning, bedömningar samt sjukvårdande och behandlande insatser, till exempel sårvård, hjälp med injektioner och medicinering samt rehabilitering och hjälpmedel. Utifrån det föreslagna uppdraget kommer vård- och omsorgsnämndens ansvar att omfatta cirka patienter i genomsnitt per månad. I uppdraget finns att fortsätta arbeta med implementeringen av det nya hälso- och sjukvårdsavtalet med Region Skåne. Vård- och omsorgsnämnden föreslås också ansvara för det förebyggande arbetet för målgruppen, till exempel fallprevention och uppsökande verksamhet. Mötesplatser med äldre som den primära målgruppen är viktiga arenor i det förebyggande arbetet och föreslås vara vård- och omsorgsnämndens ansvar. Mötesplatserna som vård- och omsorgsnämnden ansvarar för ska ha ett särskilt uppdrag att motverka ofrivillig ensamhet och isolering. Vård- och omsorgsnämnden ska samverka med funktionsstödsnämnden för att erbjuda förutsättningar för mötesplatser med ett inkluderande och anpassat innehåll också för funktionsstödsnämndens målgrupper. Medarbetare Cirka medarbetare kommer att arbeta i vård- och omsorgsnämndens verksamhet. Majoriteten av dessa är undersköterskor (cirka medarbetare varav 90 % är kvinnor och 10 % är män) och vårdbiträden (1 100 medarbetare varav 75 % är kvinnor och 25 % är män). Som nämns i remissvaren skulle ett samlat och strategiskt arbete för att förbättra anställningsvillkor och arbetsförhållanden inom vård- och omsorgsverksamhetens kvinnodominerade yrkesgrupper kunna ge goda jämställdhetseffekter för Malmö stad som helhet. Ekonomi Den nya vård- och omsorgsnämnden skulle få en budget om ungefär Mkr. Merparten av omslutningen, omkring 90 %, avser särskilt boende, hemtjänst och korttidsvård. Dessa verksamheter omfattas idag av en särskild intern prislista som arbetas fram av stadsområdesförvaltningarna och fastställs av kommunstyrelsens vårdoch omsorgsutskott inför varje år. Med en ny organisation kommer det att vara en fråga för vård- och omsorgsnämnden att besluta om hur resurser ska tilldelas verksamheterna, i likhet med hur det fungerar inom skolnämnderna idag. 21 Stadskontoret

22 22 Funktionsstödsnämnd Funktionsstödsnämnden föreslås få myndighetsansvar för beslut om insatser enligt LSS (utom insats enligt 9 7, se nedan), men även biståndsbedömning enligt SoL till målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. I myndighetsansvaret ligger att fullgöra socialnämndsansvar enligt socialtjänstlagen för de målgrupper och ansvarsområden som nämnden enligt reglementet kommer att ansvara för. Nämnden föreslås få 13 ordinarie ledamöter och 13 ersättare. Beskrivning av insatser som kan ges enligt LSS Det finns endast 10 insatser som kan beviljas enligt LSS, varav regionen ansvarar för den första (se punkterna nedan). De insatser som kan beviljas enligt 9 LSS är: 1. rådgivning och annat personligt stöd (som region skåne ansvarar för). 2. personlig assistent 3. ledsagarservice 4. kontaktperson 5. avlösarservice 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar 9. bostad med särskild service för vuxna 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig De som har behov av andra insatser beviljas dessa enligt annan lagstiftning. Endast de personer som omfattas av de tre personkretsarna i LSS 1 kan beviljas insatser. LSS utgör enligt 4 ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag. Verksamhet Funktionsstödsnämnden föreslås få verksamhetsansvar för samtliga LSS-verksamheter som kommunen bedriver, utom korttidstillsyn enligt LSS 9 7. Den verksamhet som ansvarar för planering och projektering av bostäder enligt LSS, samt fördelning av dessa, BoLSS, föreslås föras över till funktionsstödsnämnden. Funktionsstödsnämnden föreslås ansvara för det boendestöd enligt SoL för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumtillstånd som sociala resursnämnden idag ansvarar för. Nämnden föreslås även få ansvar för socialpsykiatri. Detta för att få en helhet för de som behöver insatser enligt LSS samt de som behöver insatser på grund av psykisk funktionsnedsättning även om de inte tillhör personkretsen men behöver liknande insatser enligt SoL. Boendestöd och boende för personer som omfattas av målgruppen, 22 Stadskontoret

23 23 som Nobelgårdens gruppboende med inriktning psykiatri samt Stödhuset Bangatan och Stödhuset Västra Skrävlingen bör tillföras nämnden. Korttidstillsyn enligt LSS 9 7 Insatsen korttidstillsyn, ligger redan idag inom ramen för nämnderna som ansvarar för grundskolan och gymnasieskolan. Ingen förändring av detta ansvar föreslås. Att korttidstillsyn, är till för barn över 12 år, beror på att kommunen ska erbjuda fritidshem till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Det är därför lätt att se korttidstillsynen som en förlängning av fritidshemsverksamheten för de som behöver den. Detta är skälet till att grundskole- och gymnasienämnderna ansvarar för verksamheten. Personliga ombud Personliga ombud är en verksamhet som idag finns inom sociala resursnämnden. Denna verksamhet kan med fördel finnas inom funktionsstödsnämndens ansvar. Uppdraget är att hjälpa de personer med psykisk funktionsnedsättning, som så önskar, i myndighetskontakter. Verksamheten är inte biståndsbedömd, och det finns inget dokumentationskrav för verksamheten. Personlig assistans Funktionsstödsnämnden har det fulla verksamhetsansvaret för kommunalt anordnad personlig assistans. Nämnden har även ansvar att fullgöra kommunens yttersta ansvar för de som har personlig assistans i privat regi, i de fall då assistansanordnaren i en akut situation inte kan fullgöra uppdraget. Mötesplatser Det är viktigt att personer med olika typer av funktionsnedsättningar, personer med psykiatrisk diagnos och personer med social problematik och eventuell samsjuklighet har tillgång till en social arena som de själva kan ha svårt att anordna. Det är viktigt att arbeta aktivt, och även i nära samverkan med brukarföreträdare, för att erbjuda mötesplatser som har ett inkluderande och anpassat innehåll och utformning. Det är även en fördel att komplettera verksamheten med ett förebyggande och motiverande arbete för att få de personer som inte själv tar initiativ till det att uppsöka mötesplatserna till exempel Vänkretsen och mötesplatsen i Limhamn. Det finns också verksamheter finansierade genom verksamhets- och föreningsbidrag till exempel Fontänhuset. Medel för dessa verksamheten bör föras över. Socialpsykiatri Socialpsykiatri omfattar personer som har psykisk ohälsa och därför, utöver eventuell medicinsk/terapeutisk behandling, även behöver hjälp och stöd inom sociala livsområden som boende, studier, arbete eller sysselsättning, ekonomi samt andra livsområden som inte fungerar som önskat. Eftersom socialpsykiatri är ett begrepp som inte har en exakt fastställd definition kan det tolkas olika av olika verksamheter, personer och samarbetsparter. Därför är det viktigt att definiera ansvar och uppdrag för funktionsstödsnämnden i termer av brukarorientering, brukarfokus och samverkan utifrån brukarens behov. 23 Stadskontoret

24 24 I nuvarande organisationsförslag kommer gruppen att behöva myndighetskontakter inom flera nämnder, främst inom arbetsmarknads- och socialnämnden, som komplement till funktionsstödsnämndens ansvarsområde. Brukare Den del av verksamheten som utgörs av insatser enligt LSS, som föreslås föras över från sociala resursnämnden, omfattar totalt cirka brukare som har en eller flera insatser. Av dessa har ungefär även insatser enligt HSL. Av de cirka med LSS-insatser har cirka 200 även insatser enligt SoL från sociala resursnämnden eller andra nämnder. Funktionsstödsnämnden föreslås få ansvar för socialpsykiatrin. Antalet personer som har behov av insatser från verksamheten är inte känd. Personerna kan idag vara aktuella för stöd från olika delar av kommunens verksamhet. Medarbetare Cirka medarbetare kommer att arbeta i funktionsstödsnämndens verksamheter och cirka av dessa är stödassistenter (varav 75 % är kvinnor och 25 % är män). Cirka 600 medarbetare i yrkesgrupperna ledsagare/avlösare och personliga assistenter kommer att arbeta i nämndens verksamhet. Funktionsstödsnämnden ansvarar för den legitimerade HSL-personalen, såsom sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster, som vänder sig till målgruppen. HSL-ansvaret för målgruppen avser heldygnsansvar. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster kommer även att utföra de funktionsbedömningar för målgruppen som kan behövas inför beslut om insatser enligt till exempel LSS, SoL och ansökan om bostadsanpassning. För att få en helhetssyn kring brukare som omfattas av socialpsykiatri, och möjlighet att erbjuda ett sammanhållet stöd, behövs även andra kompetenser knytas till funktionsstödsnämnden, främst från stadsområdenas individ- och familjeomsorg som idag ingår i teamsamverkan på individnivå för personer i målgruppen. Hur många och vilka kompetenser är svåra att definiera på förhand. Detta blir ett uppdrag för den nya nämnden att utreda, liksom att definiera vilka grupper av brukare som ska anses ligga inom nämndens ansvar avseende socialpsykiatri. Ekonomi Den nya funktionsstödsnämnden skulle få en budget om ungefär Mkr. Den största verksamheten med avseende på ekonomisk omslutning skulle bli bostäder med särskild service enligt LSS (inom och utanför Malmö) som utgör drygt 50 % av dagens kostnader för den nya nämndens verksamheter. För en del av dessa medel, de som avser ersättning till Försäkringskassan för personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken, har nämnderna, enligt gällande riktlinjer för ekonomistyrning, befriats från resultatansvar. I samband med inrättandet av en ny organisation bör inriktningen vara att nämnden har resultatansvar för samtliga kostnader. Det bör årligen prövas i vilka fall och i vilka former som nämnden skulle kunna medges ansvarbefrielse. Stadskontoret har 24 Stadskontoret

25 25 för avsikt att senast i samband med budget 2018 se över riktlinjer för ekonomistyrning, vilket innefattar regelverket för resultatansvarsbefrielse. Arbetsmarknads- och socialnämnd En arbetsmarknads- och socialnämnd föreslås få ansvar för arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningens verksamhet för kommunala arbetsmarknadsinsatser samt för stadsområdesnämndernas och sociala resursnämndens verksamhet inom nuvarande individ- och familjeomsorg. Kommunstyrelsens ansvar för den strategiska arbetsmarknadspolitiken kvarstår och ska tydliggöras och stärkas. Tyngdpunkten i nämndens verksamhet för försörjningsstöd ska ligga på att arbete för självförsörjning för alla individer. Detta ska genomsyra hela verksamheten. Utgångspunkten är att individen har en arbetsförmåga. Alla som är arbetslösa och står till arbetsmarknadens förfogande ska vara inskrivna på Arbetsförmedlingen. För de som är i behov av kompletterande arbetsmarknads- eller vuxenutbildningsinsatser inklusive sfi från kommunen ska en arbetsmarknadsplan upprättas med varje enskild individ. Den nya nämnden har ett viktigt uppdrag i sitt ansvar för arbetsmarknadsinsatser och försörjningsstöd att leda, styra och samordna så att enskilda individer blir självförsörjande och kostnaderna för försörjningsstöd minskar. Verksamhet Nuvarande individ- och familjeomsorgsverksamhet har dels en myndighetsutövande funktion, dels ett ansvar att erbjuda råd och stöd åt allmänheten. Dessa kommer att överföras till föreslagna arbetsmarknads- och socialnämnd. Den myndighetsutövande funktionen behandlar inkomna anmälningar och ansökningar, utreder och bedömer behov samt fattar beslut om och följer upp insatser. Verksamhetens insatser ska vara anpassade till den enskilde individens behov och säkerställa en skälig levnadsnivå. Individ- och familjeomsorgen i Malmö stad omfattar i huvudsak de fyra verksamhetsområdena ekonomiskt bistånd, barn- och ungdomsvård, missbruks- och beroendevård och boende/hemlöshet. Ekonomiskt bistånd Enheterna för ekonomiskt bistånd arbetar med att de som får försörjningsstöd ska bli självförsörjande och utreder rätten till bistånd. De insatser som erbjuds ska utformas med hänsyn till individuella önskemål, behov och förutsättningar samt ha tydligt fokus på arbete, självförsörjning och ett barnperspektiv. Individ- och familjeomsorgen har idag inte tillgång till egna arbetsmarknads- eller rehabiliteringsinsatser som avser de som har ekonomiskt bistånd. I förslaget om ny nämndsstruktur föreslås ansvaret för kommunala arbetsmarknadsinsatser överflyttas till arbetsmarknads- och socialnämnden. Se vidare under stycket Förslaget om ny organisation. Under perioden januari till september 2016 har cirka hushåll per månad beviljats ekonomiskt bistånd, samma period har personer deltagit i aktiviteter i Malmö stads kommunala arbetsmarknadsinsatser. Under samma period har Malmö stad betalat ut 741 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd. 25 Stadskontoret

26 26 Barn- och ungdomsvård Socialtjänsten ska verka för att ge barn och ungdomar en trygg och god uppväxt. Enheterna för barn och familj utreder inkomna ansökningar och anmälningar. Efter utredning kan barn, unga och familjer vid behov erbjudas insatser, såsom stödsamtal, familjehems- eller institutionsplacering. Insatser finns dels i egen regi (till exempel öppenvård och kommunala institutioner), dels i extern regi vid köp av vård. Insatserna bygger på frivillig medverkan och samtycke och ska i största möjliga mån utformas i samråd med barnet och dess vårdnadshavare. I annat fall kan Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) vara tillämplig. Under perioden januari till september 2016 har cirka 550 ansökningar och drygt anmälningar inkommit till enheterna för barn och familj. Cirka utredningar har inletts. Missbruks- och beroendevård Missbruks- och beroendevården ger stöd till personer med missbruks- och beroenderelaterade problem. Detta genom utredningar samt individuellt anpassad vård och stöd. Insatser erbjuds i egen eller extern regi så som inom barn- och ungdomsvården. De grupper av individer som Malmö stad särskilt uppmärksammar i Riktlinjer för Malmö stads missbruks- och beroendevård är: barn och ungdomar med eget missbruk eller beroende, gravida kvinnor med missbruk eller beroende, personer med samsjuklighet 5, anhöriga och närstående (inklusive barn och ungdomar). För flera av dessa grupper krävs särskild samordning av insatser med funktionsstödsnämnden och/eller hälso- och sjukvården. Under perioden januari till september 2016 har 590 kvinnor och män beviljats vård för sitt missbruk, varav nära 70 kvinnor och 200 män placerats på institution i enlighet med Socialtjänstlagen (2001:453) eller Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Boende/hemlöshet Individ- och familjeomsorgen arbetar i samverkan med andra förvaltningar, myndigheter och frivilligorganisationer för att förebygga hemlöshet. Enheterna utreder och beviljar vid behov bistånd till olika boenden till personer i hemlöshet. En viktig uppgift är det vräkningsförebyggande arbetet tillsammans med till exempel fastighetsägare och budgetoch hyresrådgivningen. I förslaget om ny nämndsstruktur beskrivs ansvaret för boende/hemlöshet vidare under rubrik Tekniska nämnden. Under perioden januari till augusti 2016 har 340 hushåll placerats i Malmö stads andrahandlägenheter och hushåll i andra boendelösningar. Annan verksamhet Individ- och familjeomsorgsverksamheten omfattar även andra verksamheter som till exempel: familjerätt, familjerådgivning, arbete med våld i nära relationer, stöd till särskilda grupper (till exempel brottsoffer och anhörigstöd), mottagande av ensamkommande barn (ankomst- och permanent uppehållstillstånd (PUT) boenden) och information och rådgivning. Dessa verksamheter samt samordningen av Sexuell hälsa finns idag hos sociala resursnämnden och föreslås överföras till föreslagen arbetsmarknads- och socialnämnd. Myndighetsutövande verksamhet såsom tillståndsenheten och tobakstillsyn föreslås överföras till arbetsmarknads- och socialnämnden. 5 En person som samtidigt uppfyller diagnostiska kriterier för missbruk eller beroende och för någon annan form av psykisk störning. 26 Stadskontoret

27 27 Vidare föreslås nämnden få ansvar för de förebyggande verksamheter, som bland annat bedriver fältande och uppsökande verksamhet riktad till barn och unga och deras föräldrar. Det innefattar även verksamheter såsom familjeklass, ungdomscoacher, föräldrakommunikatörer, stadsområdesvärdar och samordnare för CTC 6, som idag är organiserade inom avdelningarna för områdesutveckling i stadsområdena. Utifrån att de kommunala arbetsmarknadsinsatserna föreslås överföras till arbetsmarknads- och socialnämnden föreslås även verksamheter såsom Framtidens hus, Invandrarservice samt Intern service 7 tillhöra nämnden. Ekonomiskt bistånd och kommunala arbetsmarknadsinsatser I det utredningsdirektiv som Kommunstyrelsen antog den 6 april 2016 preciserades under punkten fler i arbete och färre i försörjningsstöd att En starkare koppling behövs mellan Malmö stads insatser kring försörjningsstöd och Malmö stads insatser inom arbetsmarknadsområdet för att med hög effektivitet erbjuda adekvat individuellt anpassade insatser och utbildning som motsvarar behoven hos enskilda personer med långvarigt försörjningsstöd i syfte att leda till självförsörjning. Remissinstanserna ombads särskilt besvara frågan om Hur ska arbetsmarknadsfrågorna placeras i organisationen för att på bästa sätt stödja utvecklingen av en ändamålsenlig organisation? Frågan är hur ansvarskedjan för försörjningsstödet och stödet för fler Malmöbor i arbete kan stärkas. I flera av nämndernas remissvar har även kopplingen mellan arbetsmarknadsinsatser, försörjningsstöd och näringslivsfrågorna i Malmö stad lyfts. Vid en ny organisering av kommunens nämnder och förvaltningar uppstår alltid nya gränssnitt medan andra gränssnitt försvinner då ansvarsområden kombineras och frågeställningarna istället blir nämnds- och förvaltningsinterna. En fråga som särskilt uppmärksammats är vuxenutbildningens möjligheter att erbjuda malmöbor utbildning som leder till goda förutsättningar för varaktig etablering på arbetsmarknaden. Statligt och kommunalt uppdrag inom arbetsmarknadsområdet idag Ansvaret för arbetsmarknadspolitik och arbetsmarknadsinsatser är ytterst statens. Regeringen har för år 2016 angett att Arbetsförmedlingens mål är att: Matchningen på arbetsmarknaden ska förbättras bland annat genom att rekryteringsproblemen på arbetsmarknaden ska motverkas. Andelen nyanlända som lämnar etableringsuppdraget för arbete eller studier ska öka. Långtidsarbetslöshet ska förebyggas och motverkas. Andelen av de långtidsarbetslösa och de som riskerar långtidsarbetslöshet som går till arbete eller studier ska öka. För att minska ungdomsarbetslösheten ska den tid som går innan unga personer övergår till arbete, studier eller en insats som leder till arbete minska. Särskilt viktiga är de som riskerar långtidsarbetslöshet. 8 6 Communities that care är ett styrsystem för prioriteringar och genomförande av långsiktiga förebyggande och främjande insatser i ett geografiskt avgränsat område. 7 Arbetsmarknadsverksamhet, samarbete Jobb Malmö och Arbetsförmedlingen. 27 Stadskontoret

28 28 Enligt gällande reglemente för arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden kring kommunala arbetsmarknadsinsatser ansvarar nämnden för: utförande och uppföljning av Malmö stads arbetsmarknadsinsatser. Insatserna ska ge förutsättningar att ta del av samhällets generella utbud av insatser inom arbetsmarknad och utbildning samt erbjuda alternativ när statliga eller andra kommunala insatser saknas. Nämnden ansvarar för att insatserna likvärdigt ska tillgodose behoven för kvinnor och män, fokusera på arbete och självförsörjning och utgå ifrån individuella behov. 9 Arbetsmarknadsområdet är arena för många politiska initiativ och diskussioner där fördelning av ansvar mellan stat och kommun är ett återkommande tema. I en färsk rapport om arbetsmarknadsstatistik från SKL (Sveriges kommuner och landsting) framkommer att ansvaret för kommunal arbetsmarknadsverksamhet vanligtvis är organiserat under kommunstyrelsen (39 %) eller tillsammans med socialnämnden (33 %), följt av en gemensam nämnd för arbetsmarknadsverksamhet och utbildning (12 %). 10 I arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens budget 2016 beräknas kostnaden för arbetsmarknadsåtgärder uppgå till 284 Mkr varav 84 Mkr finansieras via intäkter. 11 Inom arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden består arbetsmarknadsområdet idag av arbetsmarknadsinsatser inom ramen för JobbMalmös verksamhet; Anställningsenheten, Insatsenheten och Kart- och vägledningsenheten, PraktikMalmö samt förvaltningsgemensamma satsningar. 8 Regeringen, Arbetsmarknadsdepartementet ( ), Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Arbetsförmedlingen AGVN.pdf 10 SKL och RKA (2016) Kommunal arbetsmarknadsstatistik 2015 Kolada statistik och databank ndsbudget+2016.pdf 28 Stadskontoret

29 29 Figur Arbetsmarknadsområdes nuvarande organisation inom arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens verksamhet. Föreslagen ny organisation En samordning av Malmö stads resurser inom socialtjänst och arbetsmarknadsinsatser på nämnds- och förvaltningsnivå ger förutsättningar för tydlig styrning, ledning och ansvar i det strategiskt viktiga uppdraget att möjliggöra för fler malmöbor med försörjningsstöd att varaktigt skapa en grund för egen försörjning och ett mer självständigt liv. Den nya organisationen bedöms med högre kvalitet och med bättre samlad kompetens kunna föra nödvändig dialog med såväl kommuninterna som externa parter i frågor som påverkar kommuninvånarnas möjligheter till arbete och försörjning. En enhetlig analys av behov, i en gemensam organisation och med bredare och mer mångfacetterad kompetens, skulle kunna förebygga den nuvarande diskuterade obalansen med ömsom överskott ömsom underskott på både deltagare och platser i vissa arbetsmarknadsinsatser. Med ansvar för uppdrag och budget som inkluderar försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser bedöms incitament för samordning av de båda uppdragen stärkas. Arbetsmarknadsinsatserna behöver i den nya organisationen värnas som potenta insatser i syfte att stärka förutsättningarna för Malmöbor med längre behov av ekonomiskt bistånd att varaktigt kunna bli självförsörjande och ha förutsättningar till ett självständigt liv. Ett teambaserat arbetssätt på handläggarnivå i Malmö stad har tidigare belysts och bedömt som positivt Malmö stad (2016) Nulägesrapport om pågående samverkan och samlokalisering med relevanta aktörer för att fler Malmöbor ska bli självförsörjande (STK ) 13 Hjort (2016) Från stängd lucka till öppet hus. Om arbetet med försörjningsstöd på Lindängen. ngenrapport.pdf 29 Stadskontoret

30 30 Den föreslagna organisationen bedöms stärka den i utredningsdirektivet uttalade målsättningen att Malmö stads insatser kring försörjningsstöd och arbetsmarknadsområdet med hög effektivitet ska erbjuda adekvata individuellt anpassade insatser och utbildning som motsvarar behoven hos enskilda personer med långvarigt försörjningsstöd i syfte att leda till självförsörjning. En tydligare samordning av de båda uppdragen bedöms även stärka den framtida utvecklingen av en kunskapsbaserad socialtjänst i Malmö stad. Den föreslagna nya nämnden behöver uppmärksamma att verksamhet för socialtjänst respektive arbetsmarknad lyder under skilda lagrum i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst regleras i kapitel 26 och sekretess till skydd för enskild när det gäller socialförsäkringar, studiestöd, arbetsmarknad, med mera regleras i kapitel 28. Samarbetet tillsammans med och om den enskilde Malmöbon löses även framöver genom samtycke från den enskilde. Mot bakgrund av att remissversionen tidigare föreslog en annan nämndsstruktur kommer ett arbete behöva vidtas gällande kartläggning av verksamheter, projekt och avtal som eventuellt ska överföras till nämnden med ansvar för arbetsmarknad och socialtjänst eller annan nämnd. Till exempel behöver en nyligen undertecknad Strategisk överenskommelse avseende samverkan mellan Arbetsförmedlingen i Malmö och Malmö stad ses över avseende representationen. Nationell uppföljning av arbetsmarknadsinsatser samt olika inriktningar på insatser Nya föreskrifter (HSLF-FS 2015:30) gäller från och med januari 2017 då socialnämnden åläggs att lämna utökad statistik om ekonomiskt bistånd. Socialnämndens uppgiftsskyldighet kommer då att även omfatta avslutsorsak samt deltagande i arbetsmarknadsinsatser per person som beviljats ekonomiskt bistånd på månadsbasis. Insamlingen av uppgifterna om kommunala arbetsmarknadsinsatser möjliggör både en beskrivning av om en kommun tillhandahåller praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet till personer som får ekonomiskt bistånd och möjliggör en systematisk beskrivning på nationell nivå av vilken den huvudsakliga orsaken är till att en enskild inte längre får ekonomiskt bistånd. I kommuners arbete med ekonomiskt bistånd har kommunala arbetsmarknadsinsatser fått stor betydelse i syfte att stärka enskilda individers förutsättningar till egen försörjning för att förebygga eller bryta ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Bedömningen är att personer med ekonomiskt bistånd inte alltid erbjuds adekvat stöd och insatser via det generella socialförsäkringssystemet. Syftet med de kommunala arbetsmarknadsåtgärder som erbjuds enskilda kan vara olika formulerade. I forskning återfinns tre olika huvudinriktningar av åtgärder eller aktivering a) humankapitalstrategier, b) work-first program och c) workfare. Humankapitalstrategierna utgörs av insatser som syftar till att långsiktigt stärka deltagarens förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och insatserna omfattar exempelvis komplettering av studier upp till gymnasienivå, yrkesutbildning och kvalificerad praktik som kan höja den enskildes kompetens. 30 Stadskontoret

31 31 Work-first kännetecknas av ett mer kortsiktigt fokus på att så snart som möjligt få ut enskilda biståndsmottagare i arbete genom jobbsökarkurser, CV-skrivande och formaliserade krav angående arbetssökande och på kontakter med socialtjänst, arbetsförmedling med flera. Workfare innebär att biståndsmottagare erbjuds enkla jobb, ofta i kommunal regi, som inte direkt medför en kompetenshöjning och som villkoras i förhållande till det ekonomiska biståndet. Behovet av inventering av insatser och program samt utvärdering av desamma har uppmärksammats av den nationella kommissionen för jämlik hälsa. 14 I Malmö bedöms 40 % av biståndsmottagarna ha en utbildningsnivå på högst grundskolenivå. Det bedöms även finnas ett stort behov av utökade språkkunskaper i svenska. Parallella insatser - ofta i samverkan från flera aktörer - som möjliggör en varaktig förankring på arbetsmarknaden bedöms vara grundläggande för att många personer i Malmö ska kunna bryta ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Samverkan med vuxenutbildningen bedöms vara mycket viktig för att knyta ihop insatser inom arbetsmarknads- och socialnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden för att på bästa sätt stärka Malmöbons möjligheterna till egen försörjning. Medarbetare Cirka medarbetare kommer att arbeta i arbetsmarknad- och socialnämndens verksamheter. Av dessa är cirka 950 socialsekreterare (cirka 90 % är kvinnor och 10 % är män). Utifrån en hög personalsomsättning och ökad sjukfrånvaro i yrkesgruppen är det centralt för nämnden att arbeta strategiskt både med kompetensförsörjnings- och arbetsmiljöfrågorna. Det är mycket betydelsefullt att nämnden fortsätter det arbete som stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen har påbörjat för att skapa god arbetsmiljö och hållbar arbetsbelastning för socialsekreterarna. I nuvarande organisation för arbetsmarknadsinsatserna finns det idag cirka 250 medarbetare. Den största yrkesgruppen är arbetsmarknadssekreterare (cirka 120 personer varav 75 % är kvinnor och 25 % är män). Inom uppdraget med arbetsmarknadsinsatserna finns cirka 350 anställda genom åtgärder samt praktik- och arbetsträningsplatser. Dessa arbetar dels i nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, dels i övriga förvaltningar i Malmö stad och i ideella föreningar. Arbetsmarknads- och socialnämndens storlek Av de tre föreslagna socialnämnderna är arbetsmarknads- och socialnämnden den nämnd som får det största antalet ärenden, med ansvar för myndighetsutövning mot enskild, som till exempel beslutsfattande med stöd av socialtjänstlagen, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eller lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Antal sådana beslut per år är drygt Dessa beslut går ej att delegera från nämnden till tjänsteperson. 14 Bergmark, Åke (2016)Ekonomiskt bistånd: försörjningsvillkor och marginalisering ett hinder för jämlik hälsa? Kommissionen för jämlik hälsa 31 Stadskontoret

32 32 För att klara detta beslutsfattande i praktiken måste särskilda myndighetsutskott inrättas under nämnden, vilka har att fatta beslut på nämndens vägnar med stöd av delegationsbemyndigande. För att kunna ingå i ett utskott måste den förtroendevalde antingen vara ledamot eller ersättare i den nämnd som tillsätter utskottet. I nuvarande myndighetsutskott under stadsområdesnämnderna finns tre ledamöter och tre ersättare. Färre än tre ledamöter kan ett utskott inte ha. Däremot kan antalet ersättare vara lägre än tre, dock minst två. Ett förslag är att de nya myndighetsutskotten ska bestå av tre ledamöter, men att endast två ersättare utses. För att arbetsbelastningen ska bli rimlig för de förtroendevalda i utskotten krävs att lämpligt antal myndighetsutskott inrättas. En tänkbar modell är att fem utskott inrättas under nämnden vilka sammanträder två gånger varje månad förutom juli. Antal ärenden som ska behandlas vid varje sammanträde uppgår då vid en schablonmässig beräkning till cirka 18. Antal ledamöter och ersättare i den nya nämnden I de nuvarande stadsområdesnämnderna ingår 13 ledamöter och 13 ersättare. Väljer man då att inrätta fem myndighetsutskott, i enlighet med resonemangen ovan innebär det att flera förtroendevalda i nämnden måste tjänstgöra i fler än ett utskott. Denna problematik löses genom att den nya nämndens numerär utökas. Här föreslås därför att den nya nämnden ska bestå av 17 ledamöter och 17 ersättare. Förutsättningar skapas då för att ingen förtroendevald behöver tjänstgöra i mer än ett myndighetsutskott. Ekonomi i den nya nämnden Den nya arbetsmarknads- och socialnämnden skulle få en budget om ungefär Mkr. Det förutsätter att de särskilda anslag för hemlöshet i stadsområdesnämnderna samt för ekonomiskt bistånd hos kommunstyrelsen överförs till den nya nämnden. Genom att sammanföra uppdrag, ansvar och ekonomiska resurser ges en ökad möjlighet till förbättrad ekonomisk styrning och samordning mellan de resurser som idag finns för socialtjänstens uppdrag, arbetet med hemlöshet och utbetalning av ekonomiskt bistånd. Enligt gällande riktlinjer för ekonomistyrning har nämnderna befriats från resultatansvar avseende hemlöshet och ekonomiskt bistånd, vilket i praktiken innebär att ingen har ansvar för det ekonomiska resultat som uppkommer för dessa verksamheter. I samband med inrättandet av en ny organisation bör inriktningen vara att nämnden har resultatansvar för samtliga kostnader. Det bör årligen prövas i vilka fall och i vilka former som nämnden skulle kunna medges ansvarbefrielse. Stadskontoret har också för avsikt att senast i samband med budget 2018 se över riktlinjerna för ekonomistyrning, vilket innefattar regelverket för resultatansvarsbefrielse. Vid en förändring av ansvarsfördelning och uppdrag kopplat till hemlöshetsfrågor behöver utredas vilka ekonomiska resurser som ska föras över till respektive nämnd, så att verksamhet och resurser hänger ihop. 32 Stadskontoret

33 33 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Vuxenutbildnings- och gymnasienämnden ansvarar efter föreslagna förändringar för: Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna Svenska för invandrare Det kommunala aktivitetsansvaret samt Verkställighet av beslut om korttidstillsyn för vissa funktionshindrade gymnasieelever jml LSS 9 7 Nämnden föreslås få 13 ordinarie ledamöter och 13 ersättare. Beskrivande delar i avsnittet nedan är delvis hämta från arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens remissvar. Gymnasieskolan Nämnden ansvarar för att gymnasieskolan och gymnasiesärskola vilket ger en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för att elever inom gymnasiesärskolan får en för dem anpassad utbildning. Utbildning inom gymnasie- och gymnasiesärskolan ska också ge grunden för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Nämnden ansvarar utöver den egna verksamheten även för de av kommunens elever som går i fristående skolor eller andra kommuners gymnasie-, gymnasiesärskolor, kommunala vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller svenska för invandrare vad gäller bidrag till fristående skolor och interkommunal ersättning. Kommunal vuxenutbildning Nämnden ansvarar för att vuxna malmöbor genom kommunal vuxenutbildning, inklusive svenska för invandrare (sfi), och särskild utbildning för vuxna får möjlighet att stödjas och stimuleras i sitt lärande, att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt för att främja personlig utveckling. Nämnden ansvarar vidare för att utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar och att de som har lägst utbildning prioriteras. Den kommunala vuxenutbildningen bedrivs i såväl egenregi som genom upphandlade utbildningsanordnare. I nämndens ansvar ligger uppföljning, av såväl verksamhet i egenregi som externt upphandlad verksamhet, i relation till beslutade kommunala mål och styrande författningar. 33 Stadskontoret

34 34 Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Nämnden ansvarar för de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, det vill säga ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Förvaltningen ska erbjuda lämpliga individuella aktiviteter och följa upp verksamheten. Det kan röra sig om till exempel vägledning, praktik eller studier. Andelen ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret är i Malmö relativt stor. Bidragande orsaker till detta är den stora andel elever som i grundskolan inte uppnår behörighet till nationella program samt den stora andel gymnasieelever som inte slutför sin gymnasieutbildning med gymnasieexamen. Under år 2016 beräknas i snitt cirka 900 ungdomar omfattas av KAA. Nämnden uppfyller registerkravet genom den regionala elevdatabasen med koppling till Skatteverket. Nämnden uppfyller också informationsuppdraget då alla ungdomar kontaktas. Vad gäller att erbjuda aktiviteter har det hittills endast inneburit aktiviteter som gymnasieskolan kan anordna, såsom studier och praktik. För att nå högre måluppfyllelse i uppdraget har förvaltningen på eget initiativ genomfört två utredningar under åren 2015 och 2016 (Rapport utredning KAA, 2015 och Ungdomsenhet med ansvar för vägen till studier och arbete, 2016). Utifrån dessa beslutade nämnden i april 2016 att inrätta en Ungdomsenhet som sorterar under ett gymnasieområde men som ska ses om ett förvaltningsgemensamt åtagande. Ungdomsenheten matchar därmed de statliga satsningar som görs för målgruppen år och blir en viktig arena, en väg in för samverkan med andra myndigheter likväl som med idéburen sektor. Genom att ungdomsenheten leds av en enhetschef, tillika rektor, uppfylls skollagens krav när det gäller det kommunala aktivitetsasvaret, men uppdraget breddas alltså i syfte att uppnå större genomslag för hela målgruppen år. Ungdomar år Det görs i nuläget ett stort antal insatser för målgruppen år inom Malmö stad, inom Arbetsförmedlingen samt i samverkan mellan de båda myndigheterna och andra relevanta aktörer. Den nationella Delegationen för unga till arbete, DUA, har i uppdrag att främja samverkan mellan Sveriges kommuner och Arbetsförmedlingen. DUAöverenskommelsen med dithörande handlingsplan är knuten till den tidigare nämnda strategiska överenskommelsen, SÖK, och möjliggör bredare och fördjupad samverkan för att sänka ungdomsarbetslösheten i Malmö. Det lokala målet med DUAöverenskommelsen är att sänka arbetslösheten i åldern år med 3 procentenheter. DUA kompletteras med en nationell samordnare för de unga som varken arbetar eller studerar med uppdrag att samla och föra tillbaka kommuners erfarenheter i arbetet mot arbetslösheten i åldern år. En tät samverkan mellan gymnasieskolorna, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen och arbetsmarknadsområdet är av stor vikt för att kunna påverka Malmös höga ungdomsarbetslöshet. Ett konkret exempel på detta är det skollagstyrda uppdraget som rör det kommunala aktivitetsansvaret som formellt enbart omfattar åldersgruppen år men där nämnden beslutat att ta ett helhetsgrepp och utvidga insatserna till att omfatta ungdomar upp till 24 år. Nämndens initiativ till att starta en ungdomsenhet med 34 Stadskontoret

35 35 det samlade ansvaret för målgruppen och initiativet att vidga målgruppen upp till 24 år har uppmärksammats av såväl DUA som den nationella samordnaren. Inom Ungdomsenheten kommer såväl gymnasieskola som vuxenutbildning att ansvara för att ungdomarna ska erbjudas en studieplan som leder till gymnasieexamen. I många fall kommer individen att påbörja studierna inom gymnasieskolan och avsluta dessa inom vuxenutbildningen. Arbetsmarknadsinsatser och vägledning under studietiden kan vara nyckeln till snabbare resultat. Förvaltningen har beviljats ESF-medel som används i arbetet med att skala upp aktiviteter som tidigare utarbetats för målgruppen. Plattform för arbetsmarknadsfrågor Arbetsmarknadspolitiken omfattar bland annat socialpolitik, utbildningspolitik och näringspolitik. Arbetsmarknadsfrågorna är en av Malmö stads viktigaste frågor. För att ta tillvara berörda nämnders och förvaltningars uppdrag inom arbetsmarknadspolitiken, så behöver en gemensam plattform skapas mellan nämndspresidierna för kommunstyrelsen, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt arbetsmarknads- och socialnämnden. Plattformens uppgift är samordna, stödja, följa upp, driva och utveckla gemensamma insatser för arbetsmarknadspolitiken. Motsvarande ledningsorgan behöver inrättas på tjänstemannanivå mellan de berörda förvaltningarna för att säkerställa att konkret samarbete sker runt den enskilde malmöbon i behov av arbetsmarknadsinsatser och utbildning för självförsörjning samt det kommunala aktivitetsansvaret. Detta inkluderar arbetet med att implementera och sprida den så kallade Lindängemodellen som finns på Framtidens hus. Berörda nämnder I detta avsnitt beskrivs kortfattat nuvarande nämnders ansvarsområden efter det att stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden upphört samt att arbetsmarknadsinsatserna överförts från arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden till den nya nämnden arbetsmarknads- och socialnämnden. Vidare beskrivs i detta avsnitt tekniska nämndens tydligare ansvar för hemlösheten samt nya gränssnitt i organisationen. Förändringen innebär också att kulturnämndens, fritidsnämndens, grundskolenämnden, kommunstyrelsen och miljönämndens verksamheter påverkas. Med förändrade ansvarsgränser och överflyttning av uppdrag följer också att resurser och medarbetare förs över. En beräkning av omfattningen på dessa resurser kommer att ske då kommunfullmäktige beslutat om den nya organisationen. Förtroendenämnden Förtroendenämnden ansvarar idag för att utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter, brukare och anhöriga samt bidra till kvalitetsutvecklingen i verksamheter som bedrivs utifrån hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen (vård och omsorg) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Förtroendenämndens förvaltning är idag placerad på stadskontoret. Inför en ny förvaltningsorganisation behöver förtroendenämndens uppdrag och organisation ses över. En utgångspunkt bör vara att förbättra förtroendenämndens möjlighet att bidra till 35 Stadskontoret

36 36 kvalitetsutveckling i de kommande förvaltningarna för vård och omsorg respektive funktionsstöd. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden är en egen nämnd vars förvaltning idag tillhör sociala resursförvaltningen. Personalen gör bedömningar av lämpligheten hos ställföreträdare, gode män eller förvaltare och fullgör löpande tillsyn. Administrativt föreslås verksamheten tillhöra arbetsmarknads- och socialnämnden. Kulturnämnden Kulturnämnden har det samlade ansvaret för kommunens kulturverksamhet och ska främja samordning och utveckling inom kulturområdet. Nämnden förvaltar och utvecklar Malmö museers samlingar och ansvarar för kommungemensam biblioteksverksamhet. Nämnden ansvarar för samordning av kommungemensamma barnkulturaktiviteter och för att i samverkan med stadsområdesnämnderna stödja kulturella verksamheter som initieras och genomförs i de lokala områdena. Kulturen kan verka kompensatoriskt samt bidra till känslan av sammanhang och delaktighet. Det finns behov av gräns- och åldersöverskridande mötesplatser som utformas och utvecklas utifrån det lokala sammanhanget och i dialog med Malmöborna. Enskilda och grupper formar utifrån egna idéer och förmågor innehållet i verksamheten och mötesplatserna samarbetar nära med olika aktörer. Det är varierande verksamheter vars aktiviteter kommer på initiativ av och utformas i nära samverkan med de boende i området. Från stadsområdesnämnderna överförs ansvaret för stadsområdesbiblioteken och viss lokal kulturverksamhet. Vidare överförs ansvaret för vissa mötesplatser för unga från stadsområdesnämnderna. Kulturnämnden föreslås få ansvar för mötesplatserna Ungdomens hus, Kirsebergs fritid- och kulturhus, Arena 305, allaktivitetshusen på Hermodsdal och Lindängen, Lindgården samt Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC). Fritidsnämnden Fritidsförvaltningen arbetar för att alla malmöbor ska ha möjlighet till en meningsfull fritid. Fritidsnämnden ansvarar för drift av idrotts-, bad- och fritidsanläggningar med vissa undantag. Fritidsnämnden har dispositionsrätt under kvällstid och helgdagar i samtliga idrotts- och fritidsanläggningar och ansvarar för bokning av och tillgänglighet till dessa. Fritidsnämnden ansvarar idag för planering, samordning och kompetensutveckling inom fritidssektorn, med undantag för den öppna fritidsverksamheten. Det är av vikt att se till sammanhanget för fritidsgårdar och mötesplatser för barn och unga. Fritidsnämnden bör få ett uppdrag som harmonierar med och säkerställer fritidsgårdars och mötesplatsers utveckling utifrån mål och syfte med innehållet. Fritidsgårdar och mötesplatser är sociala arenor som formas och utvecklas tillsammans med besökarna. De syftar till att skapa en meningsfull fritid och ett socialt sammanhang för barn och unga vilket är en viktig del i arbetet med att stärka barn och ungas 36 Stadskontoret

37 37 uppväxtvillkor. Det finns ett behov av samordning för att kunna tillgodose behovet hos målgruppen och för att skapa en likvärdig tillgång såväl geografiskt som utifrån utbud. För att uppnå likvärdig tillgång behöver både jämställdhets- och antidiskrimineringsperspektivet beaktas. Det finns barn och unga vars möjligheter till fritidssysselsättning särskilt behöver beaktas som exempelvis barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. En annan grupp att uppmärksamma är barn med funktionsnedsättningar. Den lokala förankringen är viktig men det är också viktigt att se till helheten, och att skapa förutsättningar för ungdomar att röra sig över staden för att få del av det som erbjuds. Helhetssyn och samverkan, både inom kommunen och med föreningsliv, är viktiga inslag för att skapa ett varierat utbud som blir tillgängligt för barn och ungdomar i hela Malmö. Mötesplatser för barn och unga som bedriver likvärdig verksamhet som fritidsgårdarna föreslås tillhöra fritidsnämnden. Från stadsområdena överförs ansvaret för viss lokal fritidsverksamhet. Vissa mötesplatser för unga överförs från stadsområdesnämnderna till fritidsnämnden. Fritidsnämnden föreslås få ansvar för samtliga fritidsgårdar samt Aktivitetshuset, Ung fritid, Ungdomshuset, Tegelhuset, Gnistan samt mötesplatserna Klagshamn och Bunkeflo. Från stadsområdesnämnderna överförs även ansvaret för finansiering för vissa helt eller delvis föreningsdrivna mötesplatser såsom Unga möts i Sofielund (UMIS), Flamman, Gröningen och 4H-gård. Figur: Fritidsgårdar, medborgarkontor och bibliotekens geografiska spridning i Malmö 37 Stadskontoret

38 38 Bilden ovan visar den geografiska spridningen av fritidsgårdar, medborgarkontor och bibliotek i Malmö. Av bilden framgår Malmö stads närvaro i Malmös olika delar. Grundskolenämnden Öppen fritidsverksamhet (fritidsklubb) som drivs av stadsområdesförvaltning Norr, Kirsebergs fritidsklubb och Segevångs fritidsklubb, bör överföras till grundskolenämnden. Fritidsklubbar, regleras i skollagen och huvudmannen har möjlighet att i vissa fall erbjuda öppen fritidsverksamhet istället för fritidshem. Det finns pedagogiska och ekonomiska vinster om verksamheterna som lyder under skollagstiftningen samlas under en nämnd. Samverkan vad gäller personal och gemensamt nyttjande av lokaler är fortsatt viktigt för verksamheten, idag är det samma lokaler och personal som på fritidsgårdarna. Miljönämnden Hyres- och eventuellt budgetrådgivningsverksamheten föreslås flyttas från miljönämnden till tekniska nämnden som ett led i att samla ansvaret för hemlösheten till färre nämnder (se nedan under rubriken Tekniska nämnden). Tekniska nämnden Bostadsförsörjning för en ökande befolkning är en nyckelfråga för en hållbar utveckling för välfärd och tillväxt i Malmö. Enligt utredningsdirektivet är syftet med organisationsöversynen också att stärka förutsättningarna för att utveckla en fungerande samverkan. Dessa frågor är både bostadspolitiska och socialpolitiska och kräver en tydlighet i ansvarsfördelningen. Eftersom hemlöshet är en direkt följd av bostadsbristen är det nödvändigt att ansvaret för stadens bostadsförsörjning i görligaste mån kan hanteras sammanhållet och med en väl fungerande samverkan på nämnds-, bolags-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Kommunen har enligt socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd som de behöver. Detta medför att ansvaret för att ordna boende även till personer som är hemlösa på grund av bostadsbrist i praktiken fallit på kommunens individ- och familjeomsorg. Hemlöshet drabbar traditionellt hushåll med olika sociala problem, exempelvis missbruk i kombination med psykisk ohälsa. Under senare år har dock allt fler barnfamiljer utan andra sociala problem än hemlöshet tvingats vända sig till individ- och familjeomsorgen för att få bistånd till boende. I Malmö stads kartläggning av hemlösheten görs en åtskillnad mellan social och strukturell hemlöshet, där den senare utgörs av hushåll utan sociala problem men som inte har ekonomiska förutsättningar att konkurrera på en bostadsmarknad som präglas av bostadsbrist. Den strukturella hemlöshetens andel av den totala hemlösheten ökar och uppgick vid kartläggningen år 2015 till 65 procent av de hemlösa. I Malmö är ansvaret för frågor som rör hemlöshet uppdelat på ett flertal kommunala nämnder och förvaltningar samt det kommunala bostadsbolaget MKB. Ingen nämnd 38 Stadskontoret

39 39 har det övergripande ansvaret för frågan. En anledning till detta är att hemlöshetsfrågan är komplex och berör flera olika nämnders ansvarsområden. Det är således inte möjligt att utse en nämnd som ensam har ansvaret för arbetet med hemlöshet. Ett tydligare ansvar inom kommunens organisation är dock nödvändigt, både när det gäller att förebygga och att åtgärda hemlöshet. Utgångspunkten är att nuvarande hemlöshet framför allt beror på ett för lågt byggande i kombination med att det i Malmö finns många hushåll som inte är självförsörjande, har låga inkomster och/eller är nyanlända utan förankring på bostadsmarknaden. Det är framför allt stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden som idag är ansvariga för stadsbyggnadsprocessen som styr bostadsbyggandet i Malmö. Stadsbyggnadsnämnden ansvarar exempelvis för att på uppdrag av kommunstyrelsen bereda översiktsplanen, detaljplaner och bygglov, samt för den löpande statistiska uppföljningen av bostadsplanering och byggande. Tekniska nämnden å sin sida svarar för kommunens markexploatering, tecknar avtal för genomförandet och i denna egenskap ansöker om detaljplaner hos stadsbyggnadsnämnden. Tekniska nämnden svarar dessutom för lokalförsörjningen, dels till kommunens egna verksamheter, dels för enskilt boende utifrån de sociala behov och hemlöshet som ovan beskrivits. Uppdelningen av tekniska nämndens och stadsbyggnadsnämndens olika ansvarsområden är på flera sätt funktionell men innebär också utmaningar när det gäller att fördela ansvar och kraftsamla kring frågor som hänger ihop med boende för särskilda grupper, bland annat hemlösa. Detta gäller också i arbetet med att planera för den kommande demografiska förändringen med fler äldre, vilket innebär att trygghetsboende och seniorboende byggs och flyttkedjor åstadkoms. För att åstadkomma en kraftsamling krävs effektivisering och en tydligare rollfördelning. Här kan man ta utgångspunkt i den stegvisa uppdelning som görs i bostadsförsörjningslagen (Lag 2000:1383 om kommunernas bostadsförsörjning, 1) som utgår från dels förberedande åtgärder, dels genomförande åtgärder. Översatt på den kommunala organisationens ansvars- och arbetsfördelning innebär detta att stadsbyggnadsnämnden genom detaljplaner och bygglov möjliggör för bostadsproduktion, medan tekniska nämnden svarar för genomförande av bostadsförsörjningen utifrån sitt ansvar för upplåtelse av marken till exploatörer utifrån sitt markägaransvar. I remissunderlaget föreslås att tekniska nämnden och dess fastighetskontor får ett tydligare ansvar att införskaffa boenden av både tillfällig och permanent karaktär. Ansvaret att samordna boendesociala frågor föreslås också ligga under tekniska nämnden. I ansvaret att samordna boendesociala frågor ingår att leda och samordna kommunens arbete med att tillgodose behovet av boende och bostäder för hemlösa och andra personer och hushåll som av sociala skäl har särskilda behov. Genom detta ansvar får tekniska nämnden en samlad bild både av kommunens behov av bostäder och andra typer av boenden samt av planerad och pågående byggnation. Som grund för att ge tekniska nämnden ett tydligare ansvar inom bostadsområdet kan hänvisas till ärendet STK , som behandlades av kommunstyrelsen i maj 2016, där tekniska nämnden fick i uppdrag att inom ramen för sitt lokalförsörjningsansvar införskaffa boenden för nyanlända och att ansvara för att samordna arbetet med att ta fram andra boendealternativ i samarbete med berörda nämnder och styrelser. I ärendet framförs att detta uppdrag kan utvecklas till att gälla hela gruppen hemlösa. 39 Stadskontoret

40 40 Ansvarsfördelning i ny organisation I remissunderlaget finns som bilaga ärendet En ändamålsenlig struktur för kommunens arbete mot hemlöshet, STK I ärendet förordas att ansvaret att samordna boendesociala frågor ska åvila en nämnd/förvaltning som har kontakt med bostadsmarknadens aktörer och har en reell möjlighet att använda kommunens medel för att påverka byggandet. I Malmö stad har framför allt stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden ansvar för områden där kommunen kan påverka bostadsbyggandet. Ansvaret för bostadsförsörjningen ligger hos stadsbyggnadsnämnden. Nämnden har bland annat i uppdrag att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen vars syfte är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Stadsbyggnadsnämnden har ett utredningsuppdrag efter kommissionen för ett socialt hållbart Malmö (uppdrag 48) som handlar om att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som uppfyller kvalitets- och miljökrav. Utredningen kommer att vara klar i slutet av år I Malmö samordnas arbetet med bostadsförsörjning av stadsbyggnadskontoret. Arbetet leds av en beställargrupp med förvaltningsdirektörer från stadskontoret, stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, stadsområdesförvaltning norr och som adjungerad medlem MKB:s VD. Om fastighetskontoret tilldelas ett övergripande ansvar för att samordna boendefrågorna kring särskilda grupper, bland annat hemlösa, behöver man överväga att ge beställargruppen ett nytt och tydligare uppdrag för de frågor som påverkar hemlösheten och boende för särskilda grupper samt se över representationen i gruppen. Stadsbyggnadsnämnden har själva i sitt remissyttrande lyft fram att för att stärka arbetet kring hemlöshet bör de förvaltningar som arbetar direkt med bostäder för hemlösa delta i det gemensamma arbetet med bostadsförsörjning. Överlag behöver arbetet med bostadsförsörjning få ett tydligare uppdrag, mandat och ägarskap när det gäller frågor som kan förebygga och åtgärda stadens hemlöshet. Tekniska nämnden föreslås få ansvar att samordna insatserna för att tillgodose boende för de grupper i staden som har behov av särskilt stöd för att få ett boende. I ansvaret ingår att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden och andra berörda nämnder och bolag samt i samverkan med aktörer på bostadsmarknaden verka för att de grupper som har särskilda svårigheter får sitt behov av boende tillgodosett. Liksom idag blir en viktig fråga att arbeta för att fastighetsägare godkänner försörjningsstöd, etableringsersättning, aktivitetsersättning och sjukersättning samt barnbidrag och bostadsbidrag som inkomst samt att få dessa att tilldela kommunen lägenheter för boende för särskilda grupper. Även frågan om att godkänna att en hyresgäst har mindre betalningsanmärkningar är en viktig fråga. I ansvaret bör också ingå att arbeta för att öka andelen bostäder på kommunens mark som ska avsättas till sociala bostäder samt i förhandlingar med byggföretag skriva avtal om avsättning till sociala bostäder även bland de bostäder som byggs på privat mark. Tekniska nämnden föreslås överta ansvaret för hyresrådgivningen och eventuellt budgetrådgivningen från miljönämnden. Om beslut fattas att inrätta en bostadsrådgivning bör denna också ligga under tekniska nämnden. Tekniska nämnden bör också från stadsområdesnämnderna överta ansvaret för den tekniska tillsynen av övergångslägenheterna och en del av genomgångslägenheterna. Genom detta blir det tydligt vad som är arbetsmarknads- och socialnämndens uppgift, det vill säga att ge 40 Stadskontoret

41 41 socialt stöd, samtidigt som tekniska nämndens expertkunskap inom området används. Om socialtjänsten kan fokusera på sitt uppdrag att ge stöd samtidigt som tillsynen förbättras kan kvaliten öka vilket skulle innebära att kontraktsövertagande kom till stånd snabbare och i ökad omfattning. En högre kvalitet i arbetet med stöd och tillsyn innebär också att fastighetsägarnas förtroende för kommunens hemlöshetsarbete skulle öka. Detta kan förväntas leda till att fler lägenheter kommer att lämnas till kommunen och att tiden i hemlöshet kan förkortas samtidigt som kostnaderna kan minska. I tillsynsansvaret kan med fördel ingå viss information och rådgivning till hyresgästerna om sådant som berör skyldigheter och rättigheter och kring andra angränsade frågor, exempelvis om hemförsäkring och hyresinbetalningar. Om tekniska nämnden tillförs en eventuellt kommande bostadsrådgivning kan denna ha ett nära samarbete med den del av verksamheten som arbetar med tillsyn. I Malmö finns ett flertal frågor som rör boende för särskilda grupper som ingen nämnd idag har särskilt ansvar för. Det gäller exempelvis trygghetsboende för äldre personer. Tekniska nämnden bör få ansvar för arbetet med att öka antalet trygghetsbostäder. Frågan kräver ett nära samarbete med stadsbyggnadsnämnden och vård- och omsorgsnämnden samt fastighetsägare och byggbolag. En annan fråga rör personer med funktionsnedsättning som omfattas av LSS. Tekniska nämnden bör få ett uppdrag att ta fram lägenheter och förvalta enskilda hyresavtal för den grupp som själva inte kan ordna en bostad och som omfattas av LSS personkrets 1 men som inte har behov av insatsen bostad med särskild service utan kan få sina behov tillgodosedda genom boendestöd enligt SoL. Tekniska nämnden har i sitt remissvar föreslagit att dess fastighetskontor ska överta all hyresjuridik förvaltning och tillsyn avseende LSS-bostäder. Detta ligger i linje med att tekniska nämnden får ett utökat ansvar och skulle innebära en kvalitetsökning av den hyresjuridiska hanteringen av dessa bostäder. Frågorna behöver utredas vidare av tekniska nämnden och den nya funktionsstödsnämnden under genomförandefasen. Arbetsmarknads- och socialnämnden ska ha ansvaret att förebygga hemlöshet, bland annat genom att i kontakt med enskilda, fastighetsägare och kronofogdemyndigheten förebygga och förhindra vräkningar. Likaså fortsatt ansvar för all biståndsbedömning av enskilda och familjers ansökningar om boende, oavsett orsak till hemlöshet, samt fatta beslut om boende enligt socialtjänstlagen. De hemlösa som är i behov av olika typer av sociala stödinsatser för att kunna behålla ett boende är arbetsmarknads- och socialnämndens ansvar liksom att bemanna alla de olika kommunala boendeformer som kräver personal som ger stöd enligt socialtjänstlagen. Arbetsmarknads- och socialnämnden måste liksom idag ha ansvar för att bedöma behov hos olika grupper av hemlösa och hos tekniska nämnden göra beställningar av olika boenden, både permanenta och temporära. I den framtida organisationen finns ett stort behov av att samordna och kvalitetssäkra flera olika områden som rör arbetet med hemlöshet inom arbetsmarknads- och socialnämnden. Det handlar bland annat om likställighet i biståndsbedömningen, gemensamma processer och rutiner kring det förebyggande arbetet samt att optimera användningen av alla de boenden som idag drivs av de olika stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden. En annan utvecklingsfråga handlar om hur kommunens lägenheter kan användas mer strategiskt. Vidare att utveckla stödinsatser, både för de som bor i kommunens lägenheter men också de som bor i egna lägenheter, i syfte att 41 Stadskontoret

42 42 öka möjligheten att bo kvar. Arbetsmarknads- och socialnämnden ska också medverka i det strategiska arbetet när det gäller hemlöshet och i nära samverkan med tekniska nämnden bidra till analys av behov och insatser för olika grupper. Organisationsförändringen innebär att fem stadsområdesnämnder och delar av sociala resursnämnden bildar en ny arbetsmarknads- och socialnämnd med ansvar för frågor inom området hemlöshet enligt nedan. Tekniska nämnden föreslås få ett utökat ansvar och föreslås överta uppgifter från andra nämnder enligt nedan. Arbetsmarknads- och socialnämndens ansvar Arbetsmarkands- och socialnämndens ansvarar för: Att förebygga hemlöshet genom att ge sociala stödinsatser till enskilda och familjer som riskerar att bli hemlösa. Arbeta i ett nära samarbete med hyresvärdar, bostadsrättsföreningar, kronofogdemyndighet, föreningsliv samt andra verksamheter inom kommunen, exempelvis inom funktionsstödsnämnden, vård- och omsorgsnämnden samt hyres- och budgetrådgivningen. Att göra biståndsbedömningar av enskilda och familjers ansökningar om akut och tillfälligt boende oavsett orsak samt ansökningar om permanent bostad eller boende. Att vid behov ge sociala stödinsatser till de enskilda och familjer som bor i kommunens andrahandslägenheter, inklusive de som bor i lägenheter genom Bostad först. Att vid behov ge sociala stödinsatser till de enskilda och familjer som bor i kommunens egna boenden eller i externt upphandlade boenden Att ansvara för bemanning med personal samt ge sociala stödinsatser på boenden för ensamkommande barn. Att analysera behov av olika boenden för hemlösa och andra grupper som kommunen har ett särskilt ansvar för vad gäller boende och att hos tekniska nämnden göra beställningar av dessa boenden (gäller inte de särskilda boenden för äldre och boende för personer med funktionsnedsättning som avses i socialtjänstlagen och LSS). Tekniska nämndens ansvar Tekniska nämnden ansvarar för: Att införskaffa lokaler, boenden och lägenheter som det finns behov av hos de Malmöbor som av olika skäl inte kan skaffa boende på egen hand och för vilka kommunen har ett särskilt ansvar enligt socialtjänstlagen och bosättningslagen. I uppdraget ingår också att anvara för all hyresjuridik/administration i de fall hyreskontrakt tecknas. Att genom kontakt med fastighetsägare arbeta för att försörjningsstöd, etableringsersättning, aktivitetsersättning och sjukersättning godkänns som inkomst vid tecknande av hyreskontrakt. I detta arbete samarbeta med stadsbyggnadsnämnden och Boplats Syd. 42 Stadskontoret

43 43 Att i nära samarbete med stadsbyggnadsnämnden arbeta för ett ökat bostadsbyggande för att tillgodose behovet av boende för bostadslösa. Tekniska nämnden tillförs ansvaret för: Hyres- och eventuellt budgetrådgivningen från miljönämnden Bostadsrådgivning om det fattas beslut om att en sådan ska inrättas Teknisk tillsyn från stadsområdesnämnderna avseende de lägenheter för vilka hyreskontrakten kan övergå till andrahandshyresgästen, så kallade övergångslägenheter och när så är lämpligt genomgångslägenheterna. Att i nära samarbete med vård- och omsorgsnämnden ansvara för arbetet med att öka antalet så kallade trygghetsbostäder för äldre. Att i nära samarbete med arbetsmarknads- och socialnämnden ansvara för att upphandla olika typer av boenden inklusive boenden såsom härbärge och dygnsboenden för hemlösa. Servicenämnden föreslås ha fortsatt ansvar för att efter beställning från arbetsmarknadsoch socialnämnd köpa in bostadsrätter som genom tekniska nämndens hyrs ut med andrahandskontrakt till hemlösa. Plattform för bostadsfrågor Bostadspolitiken är komplex och berör flera andra politikområden bland annat socialpolitik och näringspolitik. Bostadsbristen inklusive hemlösheten är en av Malmö stads viktigaste frågor. För att ta tillvara berörda nämnders och förvaltningars uppdrag kring bostadsfrågorna, så behöver en gemensam plattform skapas mellan nämndspresidierna för kommunstyrelsen, tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden samt arbetsmarknadsoch socialnämnden. Plattformens uppgift är samordna, stödja, följa upp, driva och utveckla gemensamma insatser i bostadsfrågan. Motsvarande ledningsorgan behöver inrättas på tjänstemannanivå mellan de berörda förvaltningarna för att säkerställa att konkret samverkan sker så att det finns bostäder åt alla malmöbor. Kommunstyrelsen Den föreslagna nya organisationen med facknämnder medför att även kommunstyrelsen och dess förvaltning påverkas. Från kommunstyrelsen och stadskontoret kommer uppdrag, ansvar och resurser att överföras till de nya nämnderna och förvaltningarna. Nuvarande beredningar och kommunalrådens berednings- och rotelansvar kan behöva omprövas. Centrala pensionärsrådet och rådet för funktionshinderfrågor ska fortsatt vara organ till kommunstyrelsen. 43 Stadskontoret

44 44 Kommunstyrelsen roll i den strategiska arbetsmarknadspolitiken kvarstår och ska tydliggöras samt förstärkas. Ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder måste klargöras. Plattformar (se ovan) för samverkan kring arbetsmarknadsfrågor och bostadsfrågor är ett exempel på sätt att samverka. De frågor kommunstyrelsen själv inte ska hantera som kommunövergripande gemensamma processer eller projekt måste på ett eller annat sätt fördelas till andra nämnder genom reglementet, genom uppdrag eller på annat lämpligt sätt. Kommunstyrelsen ska i enlighet med ordinarie uppdrag ha fokus på att leda, samordna och ha uppsikt över kommunens verksamhet. I en förändrad nämndstruktur, med funktionsindelade nämnder även inom socialtjänsten, ställs nya krav på kommunstyrelsens förmåga att leda, samarbeta, samordna och följa upp för att nå kommunens mål. En fullt genomförd facknämndsorganisation medför att kommunstyrelsen ska ta en alltmer ledande roll för att samordna Malmö stad som helhet. Det kan då handla om att ta ansvar för vissa geografiska satsningar som spänner över flera nämnder till exempel det förebyggande arbetet på generell nivå (riktat mot hela befolkningen), digitaliseringen (i synnerhet välfärdsteknologi) och hållbarhetsfrågorna. För att kommunstyrelsen ska kunna fullgöra sin uppsiktsplikt behöver ägarskapet för beslutsstödet KOLL tydliggöras och resurssättas Analysen av befolkningens aktuella sammansättning och behov de närmsta åren, konsekvensbedömningar för kommunens verksamhet samt Malmös utmaningar i ett längre perspektiv ska utvecklas inom alla områden. En fullt genomförd facknämndsorganisation medför att kommunstyrelsen måste ta en en framträdande och ledande roll för att samordna Malmö stad som helhet och driva tvärsektoriella frågor. Helhet, dialog, förtroende och ömsesidighet i en välbalanserad avvägning mellan styrning och delaktighet bör utgöra ett grundläggande förhållningssätt i den nya organisationen. I förslaget till ny kommunallag föreslås att kommunstyrelsen ges utökade möjligheter att styra och samordna den kommunala verksamheten. 44 Stadskontoret

45 45 Övriga frågor Ekonomi Förbättrade förutsättningar för styrning Riktlinjerna för ekonomistyrning reglerar kommunfullmäktiges ekonomiska styrning av nämnderna och syftar till att tillsammans med de finansiella målen och målen för verksamheten uppnå en hållbar ekonomisk utveckling och god ekonomisk hushållning. Detta innebär att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Det är därför av stor vikt att nämnderna håller sig inom sina tilldelade ekonomiska ramar och vid behov anpassar sina kostnader. Utgångspunkten är att nämnderna, inom ramen för sitt uppdrag, ska bedriva en väl fungerande och effektiv verksamhet. En ny organisation med facknämnder väntas leda till förbättrade möjligheter till god ekonomisk styrning och förbättrad helhetssyn på resursernas användning. I en facknämndsorganisation finns ökade möjligheter att inom nämndens ansvarsområde organisera verksamheten optimalt och styra resurser inom organisationen på ett sätt som ger förutsättningar för god kvalitet och likabehandling av medborgare. Möjligheten att bedriva enhetlig styrning och att fokusera på strategiskt viktiga frågor förbättras när en nämnd får helhetsgrepp om utbud och efterfrågan. Modeller för ersättning till verksamheten kan förenklas och bli mer flexibla, vilket bör kunna leda till en minskning av sådana transaktionskostnader som inte tillför något mervärde till verksamheten. Förutsättningar för resursstyrning mellan verksamheter Genom att samla verksamheterna i facknämnder får varje nämnd större möjligheter att fokusera på frågor inom sitt eget verksamhetsområde. Samtidigt försvinner möjligheten att omdisponera medel/kommunbidrag mellan exempelvis individ- och familjeomsorg och äldreomsorg. I det nuvarande ekonomiska läge som verksamheterna befinner sig i är detta nog närmast att se som en fördel, då det tydliggör att den verksamhet som har underskott är den som måste arbeta med effektiviseringar. Detta ställer ökade krav på stadskontorets förmåga att analysera resursanvändning och effektivitet i verksamheterna för att kunna bedöma huruvida exempelvis underskott beror på en skev resurstilldelning eller ineffektiv styrning av verksamheten. Medarbetare De möjligheter som ges genom en förändrad organisationsstruktur som samlar verksamheter kring ett gemensamt uppdrag och som ger förutsättning för ett ledningssystem och ledarskap med fokus på uppdraget, ska tas tillvara. Samverkan med fackliga organisationer gynnas genom en sammanhållen ledning inom respektive verksamhetsområde. Ett långsiktigt och systematiskt arbete med kompetensförsörjning och arbetsmiljö skapar goda förutsättningar för minskad sjukfrånvaro och personalomsättning. 45 Stadskontoret

46 46 Sjukfrånvaron är hög i några av de yrkesgrupper som kommer att finnas i de nya nämndernas verksamheter, bland annat för undersköterskor, vårdbiträden, stödassistenter och biståndshandläggare. I vissa yrkesgrupper, som hos socialsekreterare, sjuksköterskor, biståndshandläggare och sektionschefer är personalomsättningen hög. Det är viktigt att de nya nämnderna fortsätter det arbete som påbörjats av stadsområdesförvaltningarna och sociala resursförvaltningen för att minska personalomsättningen och sjukfrånvaron bland medarbetarna och verka för en arbetsmiljö som lägger grunden till ett hållbart arbetsliv. Ledning och styrning En handlingskraftig organisationsstruktur säkerställer att såväl operativa som långsiktiga perspektiv beaktas. Den tydliggör mål, uppdrag, roller och ansvarsfördelning mellan olika beslutsnivåer. En effektiv organisation förutsätter ett bra samspel och kommunikation mellan chefer och medarbetare samt med ett ledarskap som är inriktat på att skapa en arbetsorganisation och arbetsmiljö som syftar till att ta tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens för att nå verksamhetens mål. Den handlingskraftiga organisationen kännetecknas av öppenhet, samarbete, samverkan, dialog, kommunikation, respekt och tillit med utgångspunkt i Malmöbornas behov. Organisation Organisationen behöver innehålla det antal nivåer som krävs för att säkerställa att både ett operativt och ett långsiktigt perspektiv beaktas och skapar en struktur där mål, uppdrag, roll- och ansvarsfördelning blir tydliggjorda mellan de olika nivåerna. Ledningsorganisationen inom Malmö stads nämnder följer principerna nämnd, förvaltningschef, avdelningschefer med verksamhetsansvar samt stabsansvar, enhetschefer och sektionschefer främst i verksamhetsavdelningarna. Ledarskap Framgångsrik organisation förutsätter ett bra samspel mellan chef och medarbetare. Ett samstämmigt ledarskap som är inriktat på att skapa en arbetsorganisation och arbetsmiljö som syftar till att ta tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens är en framgångsfaktor. Att skapa så bra organisatoriska förutsättningar för våra chefer och ledare som möjligt innebär att ha en kontinuerlig dialog och uppföljning av uppdrag, förväntningar och förutsättningar. Medarbetarskap Malmö stads medarbetare ger dagligen hjälp, stöd och service till Malmöborna. Medarbetarnas kompetens, engagemang och stolthet för sitt uppdrag är en förutsättning för att mötet och servicen ska bli en så bra upplevelse som möjligt. De senaste årens ökade sjukfrånvaro visar på behovet av att fortsatt arbeta för ett hållbart arbetsliv med arbetsmiljö, kompetens, ledarskap och verksamhetens uppdrag i fokus. 46 Stadskontoret

47 47 Facklig samverkan Genom en god samverkan med fackliga organisationer skapas möjlighet för medarbetarna till delaktighet, inflytande och ansvar via det representativa inflytandet. För organisationen innebär detta möjligheter att få viktiga frågor belysta ur ett bredare perspektiv. Tydlighet i ansvarsfördelning är en viktig förutsättning för en god samverkan som präglas av samarbete, öppenhet och tillit. Kommunikation En kommunikativ organisation Kommunikation är en nödvändig del av arbetet för alla som arbetar i Malmö stad oavsett om man är på en skola, ett bibliotek, ett vårdboende eller på ett kontor i en förvaltning. Kommunikationen ska vara tydlig så att den stärker dialogen, engagemanget, samarbetet och erfarenhetsutbytet samt gör det möjligt att lösa våra uppdrag bättre. Kommunikationsarbetet bidrar till målen Kommunikation är ett viktigt medel för att nå organisationens mål. Genom bland annat värdeskapande kommunikation bidrar kommunikationen till verksamhetens mål. Det måste finnas en koppling mellan verksamhetsidé och kommunikationsmål samt mellan dessa mål och strategierna för att kommunikationsarbetet ska bidra. Det ska också vara möjligt att utvärdera om kommunikationen bidragit till organisationens övergripande mål och verksamhet. Digitalisering och IT Den utveckling som idag sker kring digitalisering erbjuder stora möjligheter att utveckla och effektivisera verksamheten. Det är viktigt att nämnder och förvaltningar anammar, bejakar och driver den digitala utveckling som sker inom respektive ansvarsområde. Den traditionella verksamhetsutvecklingskompetensen måste kompletteras med digital utvecklingskompetens i förvaltningarna för att bli en möjliggörare för morgondagens organisation. I Malmö ska digitaliseringen användas för att skapa morgondagens samhälle. Med digitaliseringen som motor och verktyg kan vi ifrågasätta, utforska och förnya samhällsservicen. Just nu pågår ett arbete Det digitala Malmö - med att beskriva Malmö stads inriktning och hur den digitala resa kan formas. Parallellt pågår ett arbete med att säkerställa att Malmö stad har rätt förutsättningar och det förmågor som krävs för att åstadkomma den önskvärda utvecklingen. Genom digitaliseringens gränsöverskridande karaktär blir den också ett redskap för verksamheterna att integreras snabbare med varandra. Inom verksamheter som omfattas av sekretess är ändamålsenliga och rättsenliga digitala verktyg såväl en förutsättning som en utmaning för att skapa effektiva förvaltningar. 47 Stadskontoret

48 48 Som ett viktigt fundament för en fungerande vardag men även som avstamp för en digitalisering av verksamheten finns en gemensam IT-plattform. IT-plattformen är grunden för att varje medarbetare, systemförvaltare samt extern aktör ska kunna leverera eller använda kommunens tjänster och service. Som ett led i att säkerställa en säker och robust plattform som också lever upp till krav utifrån personuppgiftsbehandling och sekretess, men även en kontinuerlig vidareutveckling för att möta förvaltningarnas och Malmöbornas nya behov krävs en kompetent och beslutsmässig beställare. Det ställer krav på att kunna se nyttan och dess effekter, att kunna anlägga ett verksamhetsperspektiv samt att se kraften i att agera tillsammans med övriga beställare i Malmö stad. Med utgångspunkt i den utveckling som nu sker beträffande digitaliseringen finns det anledning att framhålla det påbörjade arbetet kring bland annat utvecklande av fungerande beslutsstöd och system för ledningsinformation fortsätter. I den fortsatta processen är det därför av stor vikt att arbetet med kommungemensamma, rättssäkra, enkla och lättillgängliga verktyg för att löpande följa hur verksamhet och organisation utvecklas inte avstannar. Behov av ett bättre och mer ändamålsenligt beslutsstöd har identifierats i ärendena Översyn av centrala behov och utvecklingsområden inom Individ- och familjeomsorgen i Malmö stad (STK )och Analys av kvalitet och ekonomi inom Vård och Omsorg (STK ). Inom individ- och familjeomsorgen finns sex verksamhetsspecifika applikationer i Koll. Dessa innehåller information från verksamhetssystemet Procapita IFO, fördelat på dess olika organisationsgrenar. Applikationerna har tagits fram av stadskontorets välfärdsavdelning som även förvaltar applikationerna medan IT Malmö ansvarar för drift av det gemensamma informationslagret. Inom vård och omsorg och välfärdsavdelningens enhet för vårdoch omsorg drivs idag en pilot för att ta fram en Koll applikation som samkör information från HR, Ekonomi och verksamhetssystem. Utvecklingen av dessa system kräver ett sammanhållet arbete och en effektiv styrning av projektet. I den fortsatta utvecklingen av organisationen är det viktigt att ansvaret för detta tydliggörs. Fungerande sådana system är också av stor betydelse för kommunstyrelsens skyldighet enligt 6 kapitel 1kommunallagen 1991:900 om uppsikt över nämndernas verksamhet. För att garantera kommunstyrelsens möjligheter att utöva uppsikten har lagstiftaren i 3 samma kapitel gett styrelsen möjligheter att från bland annat övriga nämnder begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter. Kommungemensamma system för beslutsstöd kommer att effektivisera och underlätta arbetet med den uppsiktsskyldighet som kommunstyrelsen har och i hög grad skapa robusta förutsättningar för att stärka kvaliteten i det utvecklings- och förändringsarbete som ständigt pågår i organisationen. Demokrati Genom förslaget till ny nämndsorganisation bildas en renodlad facknämndsorganisation i Malmö stad. De möjligheter som denna ger i form av ökad tydlighet, stärkt likvärdighet och ökade möjligheter att ta ett samlat grepp kring fler frågor ska tas tillvara. Förändringen innebär också nya utmaningar och möjligheter att utveckla det ständigt pågående arbetet att erövra och befästa demokratin i Malmö stad. Det är samtliga 48 Stadskontoret

49 49 nämnders och förvaltningars ansvar att detta sker. Detta kan till exempel innebära att i beredningen av ett ärende tas erfarenheter av och kunskaper om skilda lokala förhållanden tillvara hos medborgare, förtroendevalda, förvaltningar, företag och andra aktörer i området. Förtroendemannaorganisationen och tjänstemannaorganisationen har här olika roller. I tjänstemannaorganisationen sker en daglig kontakt och dialog med brukarna. Service och tjänster ska löpande påverkas och utvecklas av dessa kontakter. Ofta sker dialogen i själva servicemötet genom direktkontakt med personalen på biblioteket, vid hämtning i förskolan och så vidare. Dialogen med brukaren kan också vara mer strukturerad vid till exempel vårdplanering med brukare och anhörig, vid utvecklingssamtal i grundskolan och genom brukarundersökningar. I den politiska nämndsorganisationen tar arbetet med att stärka demokratin alltid sin utgångspunkt i det representativa systemet. Inom ramen för detta möts medborgare och förtroendevalda i samråd och diskussioner. Dialogen finns bland annat vid möten, via e- post, malmo.se, twitter och facebook. I dessa möten ges en möjlighet till att stärka kvalitén i besluten genom att förankra och pröva förslagen i dialog med medborgarna. Medborgardialogen förs då mellan politiker och Malmöbor. Under de senaste decennierna har Malmös befolkning förändrats. En inre dynamik finns i befolkningen som idag är en viktig utgångspunkt att försöka möta, inspireras av och använda för att stärka former för den lokala demokratin. Det handlar om att anpassa arbetet till de mycket skilda förutsättningar och förhållanden som råder inom olika delar av Malmö. Arbetsätt etc. måste anpassas till skilda förutsättningar hos Malmöbon som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar, trosuppfattning, ålder, etnisk tillhörighet och så vidare. Det är i Malmö stads arbete med att utveckla demokratin viktigt att ta tillvara och använda den lokala närvaron, kontakterna och kunskaperna som finns inom Malmö stad vid stadsområdebibliotek, mötesplatser, socialtjänstens lokala verksamheter, grundskolor, förskolor och så vidare. Nämnderna ska i sitt arbete samverka på och använda dessa arenor för att stärka det lokala demokratiska arbete i Malmö stad. Exempel på andra arenor för dialog är: Malmöinitiativet ger Malmöborna och politiker möjlighet att föra upp olika frågor till debatt och diskussion på webben. Den som lägger ett förslag kan få stöd för frågan genom att andra skriver under förslaget. Malmöpanelen består av representativt utvalda Malmöbor. Panelen rådfrågas regelbundet i aktuella frågor innan ärendena går vidare till beslut i de kommunala nämnderna och styrelserna. Deltagarna i panelen fyller i ungefär fyra frågeformulär per år och svaren visas på malmo.se. Deltagarna kan också bli inbjudna till gruppdiskussioner. Medborgarförslag ger Malmöborna möjlighet att påverka politiken i frågor som är angelägna för dem. 49 Stadskontoret

50 50 Medborgarservicen ska utvecklas för att öka tillgängligheten och möta medborgarnas behov. Tjänster som ingår i medborgarservice är allt från information till rådgivning och självservice av ärenden som kräver handläggning. Utvecklingen av medborgarservicen innebär bland annat att fler e-tjänster kommer att erbjudas. Medborgarnas möjlighet att använda digitala kanaler för hantering av ärenden till Malmö stad ska förbättras avsevärt. Med en utveckling av e-tjänsteutbudet kommer det vara möjligt att göra anmälningar och ansökningar digitalt via Malmö stads hemsida och att följa sina egna ärenden via mina sidor, via mail eller sms. Genom digitaliseringen skapas också nya möjligheter för dialog, öppenhet, delaktighet och deltagande som ska tas tillvara. Medborgarservicens fortsatta utveckling och inriktning kommer att presenteras i den kontaktcenterutredning som är under färdigställande. Det finns ett antal mötesplatser som har medborgarservice. Deras organisatoriska tillhörighet kommer att utredas vidare. Det lokala utvecklingsarbetet När organisationen enligt detta förslag ska gå från en princip att med utgångspunkt i geografin organisera vissa frågor till att få en renodlad facknämndsorganisation uppstår i ett inledningsskede frågan om hur till exempel det lokala utvecklingsarbetet i fortsättningen ska organiseras. När områdesprogrammen startade blev stadsområdena med sin geografiska förankring den naturliga ägare av utvecklingsarbetet även om alla nämnder bidrog och deltog i arbetet. Hur ska ett motsvarande arbete kunna ledas i en organisation som består av facknämnder? Inledningsvis är det viktigt konstatera att Malmö stad i allra högsta grad kommer att fortsätta vara närvarande i Malmös olika delar. Bibliotek, fritidsgårdar, skolor, förskolor, boenden, sporthallar, förvaltningars receptioner och så vidare kommer fortfarande att göra att Malmö stads närvaro är hög i Malmös olika geografiska delar. Vår personal kommer att fortsätta möta Malmöbor, ta del av deras erfarenheter, kunskaper och önskningar om sin stad ute i Malmös olika delar. I organisationens olika delar finns därför en kunskap om, kontaktnät med och en förståelse för den omgivning som den enskilda verksamheten bedrivs inom. Denna närvaro är en stor tillgång för organisationen. Av remissinstansernas svar på den särskilda frågan som i remissen ställdes om det lokala utvecklingsarbetet kan utläsas flera idéer och förslag som ligger på olika nivåer och med olika inriktning. Den sammanlagda bilden som ges av remissinstanserna beskriver egentligen den bredd av möjligheter som finns att hantera dessa frågor i en facknämndsorganisation. Nedan beskrivs några av de möjligheter som remissinstanserna ser i att driva lokalt utvecklingsarbete i en facknämndsorganisation. Kommunfullmäktige kan genom reglementena fördela ansvar för specifika frågor till enskilda nämnder genom nya reglementen. Ett annat sätt som kommunfullmäktige kan använda för att fördela ansvaret för det lokala utvecklingsarbetet är genom budgetens särskilda uppdrag till nämnderna. Fördelningen av dessa uppdrag kan ges till en enskild nämnd eller gemensamt till flera nämnder. Gemensamma strategier, kopplade till kommunfullmäktiges nio målområden i budgeten, skulle kunna underlätta detta arbete. Strategierna skulle kunna tydliggöra samt koppla samman kommunfullmäktiges mål och 50 Stadskontoret

51 51 nämndernas mål, tydliggöra vilken nämnd som ansvarar för vad, beskriva gemensamma åtgärder, fördela resurser, precisera en gemensam tidplan etc. Flera nämnder ser möjligheter i att större satsningar kan göras i program- eller projektform där resurser från berörda förvaltningar avsätts med en tydligt formulerad uppdrags- och ansvarsfördelning. Med hjälp av etablerade modeller kan man säkra en väl övervägd men flexibel ansvarsfördelning. Vidare lyfter någon remissinstans fram möjligheten att skapa en permanent processeller projektorganisation som får ett samlat ansvar för stöd till tvärsektoriell samverkan. Verksamheten har en territoriell inriktning med fokus på bland annat stadsutveckling och social hållbarhet. Dessa arenor kan kopplas till arbetet med en utvecklad investeringsstyrning för Malmö. Samordningsansvar kan placeras i ett operativt kansli för hållbarhet eller en hållbarhetsavdelning som direkt under kommunstyrelsen styr och följer upp samt garanterar helhetssyn och likvärdighet. De enskilda processerna eller projekten kan bemannas av kompetenser från olika förvaltningar. Flera remissinstanser lyfter vikten av att nämnderna arbetar tillsammans med de frågor som spänner över flera nämnder och som finns i mellanrummen. Behovet av att hitta former för samarbete, samverkan och samlokalisering kring det lokala utvecklingsarbetet går som en röd tråd genom remissinstansernas svar. Detta berör dels det interna arbetet i Malmö stad, dels arbetet med externa samarbetsparter som Arbetsförmedlingen, Region Skåne, näringslivet, civilsamhället och forskarsamhället. Uppenbart är att det finns ett behov av arbetsformer som möjliggör och säkrar detta arbete. Vissa remissinstanser ger också uttryck för en viss oro för att det goda exempel på lokalt utvecklingsarbete som idag pågår ska försvinna. Det är därför viktigt att det stora engagemang, erfarenheter och kunskaper som finns tas tillvara och utvecklas i det kommande arbetet. Den nya organisationen ska stödja ett tvärsektoriellt arbete. Det är i detta arbete av stor vikt att alla medarbetare har fokus på samverkan och inser att ingen nämnd klarar hela uppdraget själv. För att möta Malmös utmaningar krävs att alla tar ett gemensamt ansvar och arbetar tillsammans. Resonemangen ovan visar att det inte finns en enda lösning på hur det lokala utvecklingsarbetet kan organiseras. Istället finns en stor mängd olika sätt. Valet av arbetsform i det specifika fallet är därför beroende av frågans karaktär, tidigare erfarenheter av sakområdet och så vidare. Det är samtidigt av stor vikt att det framgångsrika lokala utvecklingsarbete som idag bedrivs i stadsområdena och de erfarenheter som gjorts kring detta tas tillvara i den nya organisationen. Under genomförandet av den nya organisationen är det därför viktigt att ansvaret för pågående arbete tydliggörs, resurser överförs till rätt instans och så vidare. Det är den mottagande organisationens ansvar att denna utveckling tas tillvara och fortsätter i den nya organisationen. I en ny, funktionellt indelad nämndsorganisation är det fortsatt viktigt att säkerställa möjligheten till geografiska satsningar och kraftsamling i särskilda områden fortsätter. För närvarande pågår ett utvecklingsarbete kring investeringsstyrning med pilotprogram i områden såsom exempelvis Lindängen och Sofielund. Om man vill ha ett tydligare 51 Stadskontoret

52 52 ägarskap för geografisk sammanhållen fysisk områdesutveckling kan uppdrag ges till exempel till tekniska nämnden. Preventionsarbete En annan fråga som uppstår som följd av en ny organisation i facknämnder är var det preventiva arbetet som idag bedrivs av avdelningarna för områdesutveckling tar vägen. Det preventiva arbetet är en viktig del av arbetet för social hållbarhet. Det finns en oro i verksamheten att det inte prioriteras när ingen har ett uttalat ansvar och i tider av dålig ekonomi. Av remissvaren framkommer olika förslag. En tänkbar organisatorisk lösning är en nämndsövergripande plattform mellan socialnämnden, skolnämnderna samt andra berörda nämnder som målstyrs med direktiv från kommunfullmäktige. Detta i likhet med de två tidigare plattformarna som nämnts för bostadsfrågor respektive arbetsmarknadsfrågor. Ett annat förslag är att en ansvarig nämnd bör utses för att driva folkhälsofrågorna och ha det sammanhållande ansvaret för att kunna möta slutsatserna i Malmökommissionen. Ytterligare andra förslag är att samtliga nämnder ska ha ett tydligt uppdrag i sina reglementen när det gäller det förebyggande arbetet eller att varje nämnd som ansvarar för arbetet med en viss åldersgrupp ansvarar för det preventiva arbetet med åldersgruppen eller verksamhetsområdet. Det är naturligt att knyta ansvaret för fallprevention till vård och omsorgsnämnden och det preventiva arbetet för barn och unga till skolnämnderna. Det ligger i varje facknämnds ansvar att arbeta preventivt inom respektive verksamhetsområde, och att samverka systematiskt med andra nämnder och organisationer. Det preventiva arbetet bör vara knutet till Malmö stads mål- och budgetarbete. De strategier knutna till målen som nämns ovan i avsnittet om lokalt utvecklingsarbete kan vara en möjlig lösning. Samtidigt konstateras att stadskontoret, bör ha det samordnande uppdraget på strategisk nivå 52 Stadskontoret

53 53 Genomförandet Förslaget till ny organisation för Malmö stads nämndsorganisation framgår i figuren nedan: Figur: Malmö stads organisation enligt förslaget Genomförs förslaget innebär detta att nämndsorganisationen sedan juni 2013 har gått från 22 nämnder till förslagets 15 nämnder. Här presenteras utgångspunkterna för genomförandet av organisationsförändringen. Både den remissversion som skickats ut och de svar som inkommit från remissinstanserna innehåller en rad frågor som är viktiga vid genomförandet av den nya organisationen. Här presenteras dels utgångspunkterna för genomförandet, dels ett antal frågor som tagits upp och som bör beaktas i genomförandet. Kommunstyrelsen kommer att ta fram en plan för detta arbete. Som framgått tidigare handlar organisationsförändringen om att avsluta stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden. Deras ansvarsområden och verksamheter förs över till dels de nybildade nämnderna vård och omsorgsnämnd, funktionsstödsnämnd, arbetsmarknads- och socialnämnden dels till kulturnämnden, fritidsnämnden och tekniska nämnden. Vidare påverkar förändringen också mer direkt kommunstyrelsen, miljönämnden och nuvarande arbetsmarknads-, vuxenutbildningsoch gymnasienämnden genom att ansvarsgränser och verksamheter flyttas till annan nämnd. Utgångspunkterna för bemanning av nya förvaltningar är att: 53 Stadskontoret