Yttrande. Yttrande över Översyn av den kommunala organisationen STK

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesnämnd Innerstaden 1 (16) Datum Adress Diarienummer SOFI Yttrande Till Kommunstyrelsen Yttrande över Översyn av den kommunala organisationen STK Sammanfattning Stadsområdesnämnd Innerstaden är till stora delar positiv till den nya organisation som föreslås, men ser en del viktiga förändringar som behöver göras. Bland annat menar stadsområdesnämnden att ytterligare en nämnd med tillhörande förvaltning utöver de föreslagna behöver skapas, nedan kallad Närdemokrati- och medborgardialognämnden. Dess uppdrag skulle förslagsvis bland annat innebära ansvar för verksamheterna inom mötesplatserna, samverkan med civilsamhället, medborgarservice- och medborgardialogsfrågor. Nämnden skulle kunna arbeta långsiktigt, strategiskt och kvalitativt för att öka Malmöbornas delaktighet och välfärd genom medborgardialog i olika former, främjande och förebyggande arbete samt icke lagstiftad verksamhet. Vidare menar stadsområdesnämnden att det saknas risk- och konsekvensanalyser utifrån de föreslagna förändringarna, samt att stadsområdesnämnden kan se att en del viktiga funktioner främst relaterade till det geografiska ansvaret stadsområdesnämnderna inte har omfattats av förslaget. Stadsområdesnämnden vill påtala vikten av att verksamheterna i de nämnder som berörs av omorganisationen bjuds in att medverka utifrån sina respektive kompetenser i det fortsatta arbetet för att bidra till att den nya organisation som skapas är så effektiv, kvalitiativ, långsiktig och resistent som möjligt. Yttrande Övergripande Samverkan I förslaget till ny nämndsorganisation nämns det vid upprepade tillfällen att förändringarna av organisationen syftar till att göra den nya organisationen mer ändamålsenlig med tydligare uppdrag då färre nämnder berörs och behöver samverka kring olika uppdrag. Vidare står det beskrivet (s 18-20) att det fordras ett gränsöverskridande arbete mellan verksamheter för att man ska klara att lösa Malmös utmaningar på ett effektivt och kvalitativt sätt. Denna bild delar stadsområdesnämnd Innerstaden, med förhoppning om att det ska skapas förutsättningar för att ett fördjupat och kvalitativt samarbete kring de aktuella utmaningarna ska kunna ske

2 när berörda nämnder har tydliga uppdrag. Dock menar stadsområdesnämnden att det behöver förtydligas vems ansvaret är att ta initiativ till samverkan ur ett helhetsperspektiv, då samverkan annars riskerar att enbart genomföras utifrån enskilda mindre frågor som uppstår utifrån de respektive nämndernas uppdrag. Den verksamhet som idag närmst har övergripande uppdrag är avdelningarna för Områdesutveckling och även till viss del stadskontoret som dock inte har någon direkt operativ verksamhet. Oavsett organisation och, eller, nämndtillhörighet behövs ett uttalat uppdrag med samordningsansvar och för uppdraget mandat och resurser därtill gentemot övriga förvaltningar. Dessutom anser nämnden att förutsättningarna för framgång är kontinuitet och långsiktiga mål. 2 (16) Ansvaret för genomförande av projekt utifrån Malmös olika utmaningar skulle med fördel kunna organiseras antingen i den Närdemokrati- och medborgardialognämnd som stadsområdesnämnden förordar ska inrättas. Stadsområdesnämnd Innerstaden är positiv till att de blivande förvaltningarna kan organisera sig utifrån den geografiska uppdelning i fem områden som finns idag (s 24) utifrån att andra interna och externa verksamheter anpassat sig efter denna. Genom att bibehålla samma uppdelning underlättas möjligheterna för samverkan, vilket stadsområdesnämnden är positiva till. Likvärdiga insatser I förslaget till ny nämndsorganisation har det tydligt påpekats att en av vinsterna som man ser med den föreslagna organisationen samt inrättandet av facknämnder är att Malmöborna ska erhålla likvärdiga bedömningar och insatser i hela Malmö stad. Detta är stadsområdesnämnd Innerstaden positiv till, då nämnden menar att såväl kvalitén som rättssäkerheten för Malmöborna kommer att öka i och med detta. Dock måste de nya organisationerna som skapas ges såväl tidsmässiga som budgetmässiga förutsättningar för att arbeta samman den nya verksamheten så att en likvärdighet kan erbjudas Malmöborna. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att det är viktigt att förslaget till ny nämndsorganisation även fortsatt är av övergripande karaktär så att respektive nämnd som skapas eller påverkas av omorganisationen ges möjlighet att utifrån sina respektive förutsättningar, kompetenser och utvecklingsbehov skapa en ändamålsenlig organisation samt att den erfarenhet, förvärvade kunskapen och systematiska lärandet av tidigare uppdrag ges utrymme i skapandet av organisation. Ledarskap

3 Den föreslagna nämndsorganisationen påverkar flertalet medarbetare, även om de inte nödvändigtvis påverkas i det praktiska utförandet av eller lokaliseringen av sitt arbete. Detta ställer stora krav på de chefer som finns i Malmö stad. Ledarskapet har en stor betydelse på hur medarbetarnas välbefinnande och hälsa påverkas i såväl positiv som negativ riktning. Forskning har visat att en närvarande, tillgänglig och lyhörd chef spelar en central roll i huruvida arbetsplatsen präglas av trivsel, stöd, dialog och delaktighet. Antalet underställda medarbetare är en av de faktorer som påverkar chefers arbetsmiljö och ledarskap, och därmed deras förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö för sina medarbetare. Ju fler medarbetare, desto svårare att vara en engagerad och stödjande chef. Utifrån detta menar stadsområdesnämnd Innerstaden att en översyn av ledartätheten bör genomföras inför en omorganisation, samt att det varit positivt om Malmö stad skapade förutsättningar för att erbjuda alla chefer mentorer och stödjande nätverk utifrån sitt uppdrag. Detta särskilt utifrån de verksamheter med en hög omsättning på chefer alternativt som har svårigheter att rekrytera erfarna chefer och ledare. 3 (16) Utifrån skissen som finns på den föreslagna organisationen (s. 25) kan man bland annat se att det genomsnittliga antalet medarbetare per chef inom Vård och Omsorgsnämnden är högre än vad det är inom Funktionsstödsnämnden och Individ- och Familjeomsorgsnämnden. Detta menar stadsområdesnämnden är ytterligare ett argument för vikten av att genomföra en översyn av chefstätheten samt vidta adekvata åtgärder utifrån detta. I en framtida organisation är det viktigt att satsa på kompetensförsörjning och att kunna rekrytera rätt. Dagens ledare har många olika uppdrag att hantera och för att underlätta för dem och effektivisera rekryteringsprocessen bör man fundera på att ha en samlad rekryteringsfunktion inom respektive ny förvaltning. Digitalisering Stadsområdesnämnd Innerstaden vill peka på vikten av att arbetet med digitalisering fortskrider, samt att förutsättningar skapas för såväl medarbetare, Malmöbor och förtroendevalda att på ett effektivt sätt kunna använda de digitala hjälpmedel som står till förfogande. Malmö stad behöver vara drivande och proaktiva i detta arbete för att kunna möta de förväntningar som finns, då Malmö strävar efter att vara en ung, modern och global stad. En del i detta handlar om det som beskrivs i remissförslaget avseende omorganisationen (s ), men det handlar också exempelvis om att medarbetare ska ha tillgång till digitala arbetsredskap och hjälpmedel om dessa kan effektivisera och/ eller öka kvalitén på det arbete som utförs. Likväl som det är viktigt att ett utvecklingsarbete ständigt pågår centralt i Malmö stad så är det också viktigt att kompetens kring digitalisering och IT samt hur den aktuella verksamheten skulle kunna utvecklas i dessa frågor finns i respektive verksamhet. Ska detta vara

4 möjligt behöver resurser tillföras de berörda nämnderna. Nämnden vill särskilt poängtera vikten av att staden lyssnar av Malmöbornas behov och önskemål, där stadens mötesplatser bli en plattform som ger gehör till invånarna gällande såväl teknik som kompetens. 4 (16) E-tjänster som riktar sig mot medborgarna, t.ex. Mitt försörjningsstöd, behöver utvecklas till att omfatta fler tjänster. Systemen måste integreras och anpassas till processer och organisering för att skapa effektivisering för medarbetarna och förenkling för medborgarna. Idag innebär t.ex. systemet Mitt försörjningsstöd ett merarbete för handläggarna. Det uppstår dubbelarbete som består i att det finns både handlingar i pappersform och elektroniska handlingar som behöver hanteras. För att E-tjänster som Mitt försörjningsstöd ska bli effektiva, behöver system utvecklas för att hämta in uppgifter elektroniskt istället för i pappersform. Påverkan på Malmö stads nämnder och bolag I remissförslaget avseende omorganisationen (s. 13) påpekas att Malmö stads samtliga nämnder och bolag kommer att påverkas av den föreslagna omorganisationen på olika sätt. Dock har ingen konsekvensanalys av hur denna påverkan kommer se ut för respektive nämnd och bolag gjorts, inte heller för de nämnder som kommer påverkas påtagligt då de föreslås få ta över befintliga verksamheter från andra nämnder. Det är inte tydliggjort vad de nya uppdragen kommer innebära för respektive nämnd, hur det kommer påverka den nämndens befintliga uppdrag, vilka samverkansprocesser som tillkommer/utvecklas och vilka samverkansprocesser som upphör. Stadsområdesnämnd Innerstaden ställer sig frågande till detta, och vill trycka på vikten av att de nämnder som kommer ta emot verksamheter kommer att ha lika stort behov av förberedelse som de nämnder som kommer att upphöra alternativt att lämna ifrån sig verksamheter om man ska lyckas med att ta emot nya verksamheter och kompetenser in i sina nuvarande organisationer. Utifrån detta menar stadsområdesnämnden att samtliga påverkade nämnders uppdrag och reglementen behöver ses över inför omorganisationen, samt att handlingsplaner skapas för hur denna process ska kunna genomföras med ett positivt utfall. Resursfördelning Stadsområdesnämnd Innerstaden ser det som positivt att samtliga nämnder kommer arbeta utifrån samma regler avseende de ekonomiska styrprinciperna och riktlinjerna (s 15). Dock menar stadsområdesnämnden att hänsyn måste tas till Malmös demografiska skillnader sett ur ett geografiskt perspektiv. Resurser baserade på befolkningsutveckling bör i ett kort perspektiv baseras på känd statistik enbart och i ett längre perspektiv även på prognosvärden. Gällande tilläggskriterier så är det av yttersta vikt att dessa tar hänsyn till befolkningens struktur, samt att man använder parametrar som speglar situationen i verkligheten även ur ett

5 geografiskt perspektiv. För Individ och familjeomsorgens räkning är det av stor vikt att resursfördelningen tar hänsyn till antalet barn och barnfamiljer i stadens geografiska områden. Det kan konstateras att med ett ökat antal barn och unga i staden ökar också antalet barnfamiljer med behov av stöd och insatser. Socialt vårdbehov hos barn och deras familjer korrelerar inte generellt till det geografiska områdets socioekonomiska status. 5 (16) Stadsområdesnämnd Innerstaden vill påpeka att det är viktigt att ge de nya nämnderna goda förutsättningar för att fullfölja sitt uppdrag, varför ingen av de nybildade nämnderna ska behöva ta med sig eventuella underskott som kan visa sig efter att nuvarande verksamheters ekonomi slagits samman när omorganisationen träder i kraft. Ny nämndsorganisation: I den nya nämndsorganisationen föreslås fem nämnder med tillhörande förvaltningar. I stort är stadsområdesnämnd Innerstaden positiv till de nämnder som föreslås, men vissa justeringar bedöms behöva göras för att verksamheterna ska bli ändamålsenliga. Stadsområdesnämnd Innerstaden föreslår också att ytterligare en nämnd ska tillkomma, samt att Välfärdsavdelningen som organiseras under kommunstyrelsen ska förändras. Vård och Omsorgsnämnden samt Funktionsstödsnämnden Stadsområdesförvaltning Innerstaden är positiva till bildandet av dessa nämnder. Det har klara fördelar att kunna arbeta fokuserat med intressefrågor utifrån de olika grupperna medarbetare och medborgare. Genom att lyfta fram och tydliggöra behovet hos dessa grupper så menar stadsområdesnämnd Innerstaden att det skapas bättre förutsättningar för att arbeta med kvalitets- och utvecklingsfrågor. Stadsområdesnämnd Innerstaden vill vara tydlig med att en beställar-utförarorganisation inte är önskvärd, varken mellan eller inom respektive nämnd. Vidare vill nämnden påpeka att det inte framgår i vilken nämnd avgiftshanteringen, det vill säga beslut om avgift samt jämkning av avgift för service, boende och omvårdnad samt HSL-avgifter, avses placeras. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att denna bör organiseras i den förvaltning där aktuell myndighetsutövning sker. Stadsområdesnämnd Innerstaden önskar att ett förtydligande kring gränsdragningar mellan nämnderna görs, då det finns en grupp med brukare/klienter som har behov av insatser som kommer att omfatta flera nämnders verksamhet. För att dessa ska kunna tillgodoses behöver dels en kontinuerlig samverkan kring brukaren finnas, men det måste också vara tydliggjort vilken nämnd som ansvarar för vad för att undvika negativa konsekvenser för den enskilda individen. Vidare menar stadsområdesnämnden att det är viktigt att biståndsbeslut bör fattas

6 och insatser bör genomföras där verksamheten finns och där målgruppen är hemmahörande utifrån den indelning som gjorts. Likväl behöver centrala kompetenser så som medicinskt ansvarig sjuksköterska, socialt ansvarig samordnare och medicinskt ansvarig för rehabilitering placeras i den verksamhet de ska arbeta gentemot. 6 (16) En grupp som i detta sammanhang bör uppmärksammas är gruppen brukare med socialpsykiatriska vårdbehov som idag ofta är i behov av stöd från både Vård och Omsorg, Individ och familjeomsorgen och sjukvårdens psykiatriska mottagningar. Det är många gånger svårt för dessa brukare som har ett mångfacetterat vårdbehov att navigera i en organisation med flera olika vårdgivare. Stadsområdesnämnd Innerstaden ser att det skulle vara en fördel för brukarna om det kommunala ansvaret för målgruppen hanterades inom en nämnd och föreslår därför att det framtida ansvaret för brukare med socialpsykiatriska vårdbehov utreds närmare. Vidare önskar stadsområdesnämnd Innerstaden förtydligande kring hur de kommungemensamma verksamheterna som idag är organiserade i olika stadsområden ska fördelas. För stadsområdesnämnd Innerstadens del avses verksamheterna Hjälpmedelscentrum, Club Cefalon, dagverksamhet Fenix, Nattsjuksköterskor i Malmö samt Bemanning Uthyrning Malmö Sjuksköterskor (BUMS). Dessa verksamheter riktar sig till målgrupper inom både Vård- och omsorgsnämnden och Funktionsstödsnämnden, varför organiseringen inte är helt oproblematisk. Avseende anhörigstödet menar stadsområdesnämnd Innerstaden att denna verksamhet ska organiseras för att kunna genomföras så systematiskt och effektivt som möjligt. Då anhörigstödet är ett ansvar inom såväl Vård och Omsorgsnämnden, Funktionsstödsnämnden och Individ- och Familjeomsorgsnämndens verksamheter så skulle anhörigstödets verksamhet med fördel kunna organiseras centralt inom respektive nämnd. Individ- och Familjeomsorgsnämnd Stadsområdesnämnd Innerstaden är positiv till att utskott skapas inom Individ- och Familjeomsorgsnämnden i syfte att skapa en tydlig organisation för att hantera individärenden. Dock vill stadsområdesnämnden trycka på vikten av att det är just individbeslut som hanteras i dessa utskott, medan övriga frågor av mer övergripande karaktär hanteras av den ansvariga nämnden. Huruvida dessa utskott ska organiseras distriktsvis, utifrån tidsperioder eller på annat sätt behöver utredas närmare. Stadsområdesnämnden kan se fördelen med att det inte är en geografisk indelning som blir rådande avseende hur utskotten organiseras ur ett likvärdighetsperspektiv, då det kommer bli tydligare ifall alla Malmöbor erhåller likvärdigt stöd om utskotten hanterar ärenden från hela staden. Likväl kan stadsområdesnämnden se att det finns fördelar med en geografisk organisering utifrån att sekreteraren för utskottet kan

7 vara direkt knuten till respektive geografiskt distrikt där tjänstemännen som skriver till utskottet befinner sig vilket underlättar samarbetet inför sammanträdena, samt att de förtroendevalda får bättre kännedom om de ärenden som de beslutar kring eftersom dessa många gånger är återkommande. För att det ska finnas en kontinuitet i beslutsfattandet är det av vikt att beslut i individärenden i återkommande fall behandlas av samma utskottsledamöter. 7 (16) Stadsområdesnämnd Innerstaden är ytterst negativ till att det ska finnas distriktsnämnder under en Individ- och familjeomsorgsnämnd, då distriktsnämnderna blir mer självständiga i förhållande till Individ- och familjeomsorgsnämnden. Det innebär att den nuvarande risken för olik handläggning, bedömning och prioritering finns kvar. Vidare finns också problematiken med sekretessgränser kvar, vilket försvårar samarbetet. Stadsområdesnämnd Innerstaden ser dock positivt på att verksamheten även fortsatt vid behov använder sig av nuvarande områdesindelning i syfte att underlätta sitt arbete, även om vissa delar av verksamheten med fördel kan samlokaliseras och enbart verka Malmöövergripande. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att det är av yttersta vikt att ansvaret för handläggning av ekonomiskt bistånd även fortsatt ligger kvar inom Individ- och familjeomsorgen, då det annars är mycket svårt att bedriva ett arbete ur ett helhetsperspektiv för de individer socialsekreterarna möter. Det är endast ett litet antal klienter med försörjningsstöd vars problem enbart är att de saknar arbete. Många klienter har behov av stödjande och rehabiliterande sociala insatser för att de ska kunna bli självförsörjande. Det är socialtjänsten som har kompetensen att utreda, göra bedömningar och fatta beslut om sociala stödinsatser i enlighet med socialtjänstlagen. Stadsområdesnämnd Innerstaden är frågande till att ansvaret för försörjningsstödsbudgeten skulle flyttas till den ansvariga nämnden. Stadsområdesnämnden ser att det finns en stor risk att i tider av lågkonjunktur där andelen försörjningsstödstagare ökar och därmed även de medel som behöver avdelas för denna grupps räkning så riskerar övrig verksamhet inom den ansvariga nämnden att behöva drastiskt skära i sin verksamhet för att nämnden ska kunna avsluta året med en budget i balans. Det som ytterligare komplicerar situationen är att i tider av lågkonjunktur när fler individer söker försörjningsstöd så ökar ofta behovet av stöd och insatser från övriga verksamheter inom Individ- och familjeomsorgen. Under denna period behöver Individ- och familjeomsorgen kunna satsa såväl ekonomiska som personella resurser på att arbeta aktivt med de individer de möter. Skulle då nämndens budget belastas med försörjningsstödskostnaden kommer detta vara svårt att lösa. Med den bakgrunden menar stadsområdesnämnd Innerstaden att det är viktigt att försörjningsstödsbudgeten även fortsatt blir fullt finansierad av centrala medel. Uppföljningen av budgeten borde ligga på individ- och familjeomsorgsnämnden för att kunna koppla prognosarbetet till verksamheten.

8 Ska en framtida Individ- och familjeomsorgsnämnd arbeta med förebyggande arbete krävs det att ekonomiska medel och personella resurser tillförs denna nämnd så att man kan kraftsamla i frågan och genomföra det arbete som krävs för att det ska ge avsedd effekt. Stadsområdesnämnden ser att det finns en risk att icke lagstyrd verksamhet prioriteras bort i ekonomiskt mer ansträngda tider i en verksamhet där det finns verksamhet som är lagstyrd och inte kan prioriteras ner. Det är av stor vikt att det blir fastställt vem som har ansvar för förebyggande socialt arbete, fältarbete och uppsökande arbete och att den aktören får ekonomiska förutsättningar att sköta uppdraget. I förslaget till ny organisation överförs verksamheter inom socialpsykiatrin från stadsområdesnämnderna till funktionsstödsnämnden med en helhetssyn kring brukaren genom att även biståndshandläggare och legitimerad personal som arbetar riktat mot målgruppen samlas i samma nämnd. Stadsområdesnämnd Innerstaden är positiva till en gemensam placering av resurser kring målgruppen men ser behov av att en utredning genomförs för att identifiera vilka resurser som krävs för ett helhetsperspektiv kring brukaren samt var de ska placeras. Innerstadens erfarenhet är att brukare inom socialpsykiatrin ofta är i behov av stöd från ytterligare professioner t.ex. individ- och familjeomsorgen. Stadsområdesnämnd Innerstaden föreslår att utredningen tydliggör vilka uppdrag som ska utföras inom tilldelad nämnd samt avgränsningar gentemor övriga nämnder, t.ex. bistånd om serviceinsatser, särskilt boende, insatser enligt Lagen om vård av missbrukare (LVM) och ekonomiskt bistånd. 8 (16) Juridiskt stöd För att det arbete som bedrivs ska kunna ske så effektivt som möjligt så menar stadsområdesnämnd Innerstaden att det är nödvändigt att det finns juridiskt stöd och kompetens direkt tillgängligt på respektive förvaltning i stället för att förvaltningen vid behov ska söka kontakt med den juridiska avdelningen på stadskontoret. Detta främst avseende Vård och omsorgsnämnden, Funktionsstödsnämnden och Individ- och familjeomsorgsnämnden. Stadsområdesnämnd Innerstaden vill också uppmärksamma behovet av specificerat juridiskt stöd inom nämnderna, till exempel har behovet av stöd inom medicinsk juridik ökat inom vård och omsorg till följd av att fler av de mest sjuka vårdas inom den kommunala omsorgen. Genom att ha en nära tillgång till juridisk kompetens ökar förutsättningarna för att förvaltningen ska kunna arbeta kvalitativt och strategiskt med juridiskt relaterade frågor, såväl på individuell som på strategisk nivå. Detta hade bland annat medfört att Malmöborna mötts av en högre kvalité och kompetens i kontakten med respektive nämnd. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd samt Gymnasienämnd

9 Stadsområdesnämnd Innerstaden kan se fördelar med den föreslagna organisationen, men kan också se att det finns flera alternativa lösningar som skulle kunna vara ändamålsenliga. Exempelvis skulle en Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd med såväl en gemensam som två separata förvaltningar bildas. 9 (16) Arbetsmarknadsfrågorna skulle också kunna lyftas in i en Individ- och familjeomsorgsnämnd och utgöra en avgränsad verksamhet inom nämnden. Det finns en svårighet i att uppdraget och utformningen av arbetsmarknadsåtgärder ligger i en nämnd samtidigt som att verksamhetsunderlaget det vill säga klienterna inom Individ och familj kommer från en annan nämnd. Uppföljningsansvaret avseende försörjningsstödet ligger på IoF, men IoF har inte möjlighet att själv skapa arbetsmarknadsåtgärder som är anpassade till klienternas behov. Till detta ska man lägga den svårighet som sekretesshindren utgör när ansvaret för ekonomiskt bistånd och kommunala arbetsmarknadsinsatser organiseras under två olika nämnder. Stadsområdesnämnden menar att det med föreliggande förslag är viktigt att det skapas tydliga uppdrag och förutsättningar för samverkan mellan de respektive nämnderna om de ska kunna fullfölja sitt uppdrag och möta sina målgruppers perspektiv. Oavsett hur man väljer att organisera dessa områden så menar stadsområdenämnd Innerstaden att det är viktigt att uppdraget och ansvaret som ges nämnderna tydliggör de förutsättningar och förväntningar som finns. En annan utmaning som behöver lösas är hur eventuella omfördelningar av medel, d.v.s. medel som tas från försörjningsstödsbudgeten och fördelas om så att de istället finansierar åtgärdsanställningar, från försörjningsstödsbudgeten skall beslutas och genomföras. Hur detta hanteras vid ett eventuellt underskott om IoF har ansvar för försörjningsstödsbudgeten bör utredas Tekniska nämnden, hemlöshetsfrågan Stadsområdesnämnden ser positivt på att ansvaret för boende och bostäder samlas till färre nämnder, då det kommer underlätta samverkan mellan berörda parter. För att det arbete som görs ska ge avsedd effekt krävs att man tar ett krafttag i denna fråga, vilket också kräver att det är tydligt vem eller vilka som har ansvar för vad. Det skulle i denna del behöva förtydligas vilket ansvar Tekniska nämnden får för kontraktsfrågor, underhåll av lägenheter och blockförhyrningar och strategisk planering av boende för hemlösa. Om ansvar för anskaffning av lägenheter, lokaler och upphandling av tillfälliga boenden ska ligga hos Tekniska nämnden krävs ett mycket tätt samarbete mellan Tekniska nämnden och Individ- och familjeomsorgsnämnden för att hemlösa ska kunna ges tak över huvudet och att inte platsbrist och flaskhalsar ska uppstå. Stadsområdesnämnd Innerstaden ser att en möjlig lösning kan vara att social hemlöshet fördelas till Individ- och familjeomsorgsnämnden medan strukturell

10 hemlöshet fördelas till Tekniska nämnden. De nämnder som berörs av hemlöshetsfrågan måste isåfall tilldelas ett tydligt uppdrag att samverka i den aktuella frågan och detta måste noggrant följas upp så att eventuella oönskade effekter snabbt kan åtgärdas. Stadsområdesnämnden hade gärna sett att en ordentlig utredning i frågan gjorts för att risker och konsekvenser av föreslagna och andra möjliga förändringar skulle kunna redogöras för. 10 (16) Oavsett hur en fördelning av ansvaret ser ut kan stadsområdesnämnd Innerstaden se gränsdragningsproblem mellan Tekniska nämnden och Individ och familjeomsorgsnämnden. När är du hemlös av strukturella eller sociala skäl? Var dras gränsen för vilken sorts boende du har rätt till? Vilket ansvar tar Tekniska nämnden för klienterna och deras behov? Var sätts ribban för vem som kan flytta in i eller bo kvar en övergångslägenhet? Stadsområdesnämnden ser att det många gånger är så att personer som söker stöd kring sitt boende också har behov av stödinsatser av andra slag för att kunna erhålla och behålla sina boenden. Stadsområdesnämnd Innerstaden ser att risken utifrån föreliggande förslag är att de personer som erhåller boende genom Individ- och familjeomsorgsnämnden kommer ha svårt att på sikt kunna få ett stabilt boende med den föreslagna uppdelningen, likväl som risken finns att de akuta boendelösningar som Individ- och familjeomsorgsnämnden kommer hänvisas till att använda kommer vara ytterst kostsamma. Ytterligare en aspekt av det hela är att ingen konsekvensanalys gjorts avseende vilka effekter den föreslagna förändringen hade haft för tekniska nämnden och dess nuvarande verksamhet. Skulle den nämnd där hemlösheten, och framför allt den sociala hemlösheten, placeras behöva bära hela kostnaden för detta kommer liknande problematik som beskrivs avseende försörjningsstödsbudgeten ovan kunna uppstå. Stadsområdesnämnden menar att detta inte är önskvärt, varför stadsområdesnämnden menar att hemlöshetskostnaderna även fortsättningsvis bör finansieras till större delen av centrala medel. Närdemokrati- och medborgardialognämnden Stadsområdesnämnd Innerstaden ser att det finns flera viktiga uppdrag som Malmö stad behöver verka för, bland annat utifrån de slutsatser som kunde dras i och med Malmökommissionens arbete och dess tillhörande rapporter, lokaldemokrati, medborgarinflytande, lokala utvecklingsområden osv. Övergripande uppdrag som i dag organiseras under avdelningen för Områdesutveckling. Dessa uppdrag kan inte stadsområdesnämnd Innerstaden se att man tagit hänsyn till i förslaget på ny organisation. För att Malmö stad ska klara av att möta de krav och behov som dess medborgare har så behöver Malmö vara proaktivt och nytänkande i arbetet gentemot Malmöborna.

11 I remissförslaget avseende ny organisation påtalas att detta är samtliga nämnders ansvar, vilket stadsområdesnämnden håller med om att det är. Dock menar stadsområdesnämnd Innerstaden att det finns behov av att en nämnd arbetar mer fokuserat med dessa frågor, såväl på egen hand som i samverkan med andra nämnder, för att ett effektivt och ansvarstagande arbete ska kunna ske. Nämnden anser att avdelningen för Områdesutveckling med dess uppdrag, arbetssätt, erfarenhet och erhållna kunskap inom området med tillhörande mötesplatser som arena för det förebyggande och främjande arbetet gentemot Malmöbon bör tas tillvara och stärkas snarare än splittras. Det är också viktigt att skapa mötesplatser för såväl enskilda målgrupper som för samtliga Malmöbor för att nå grupper som man annars inte kommit i kontakt med. På så sätt kan ett långsiktigt förebyggande och främjande arbete ske med fokus på social och ekonomisk hållbarhet som ett starkt utvecklingsområde. För att detta arbete ska kunna genomföras menar stadsområdesnämnd Innerstaden att ytterligare en nämnd utöver de fem föreslagna nämnderna ska skapas. Denna nämnd har stadsområdesnämnd Innerstaden valt att här kalla Närdemokrati- och medborgardialognämnden, och till den behöver en egen förvaltning knytas. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att det är viktigt att det förebyggande arbetet som sker i staden genomförs i denna nämnd, då risken om det genomförs i en nämnd styrd av lagstiftning (exempelvis en Individ- och Familjeomsorgsnämnd) är att det arbetet behöver prioriteras bort då det ekonomiska läget blir ansträngt. Detta har visat sig i tidigare organisationer, och genom att särskilja dessa frågor så hoppas stadsområdesnämnd Innerstaden att genomförandet ska få bättre effekt med högre kvalité på lång och kort sikt. Förslag på verksamheter som skulle kunna tillhöra denna nämnd är mötesplatserna, fritidsgårdarna, medborgarservice och medborgardialogsfrågor, hantering av medborgarförslag och medborgarinitiativ (det senare sker genom stadskontoret idag), förebyggarna/fältarna, socialarbetare för ungdomar, SSPF (och dess motsvarigheter), samverkan med civilsamhället och romskt informationscenter. Eventuellt skulle viss icke biståndsprövad öppenvårdsverksamhet som i nuvarande förslag fördelats till Individ- och Familjeomsorgsnämnden kunna förläggas i denna nämnd med motiveringen att Malmöborna har möjlighet att själva söka sig till denna verksamhet som inte är lagstyrd, varför den riskerar att prioriteras bort i en Individ- och Familjeomsorgsnämnd om det ekonomiska läget blir pressat. Det ska tydligare fastställas vilka nämnder som har ansvar för förebyggande socialt arbete, fältverksamhet och uppsökande verksamhet och att dessa verksamheter ges full finansiering i den nya organisationen. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar vidare att det hade varit lämpligt att placera den eventuella verksamhet som kan bli utfallet av kontaktcenterutredningen i denna nämnd, samt vill påtala vikten av att även denna fråga löses inför att omorganisationen ska ske i stället för att den skjuts på framtiden. Stadsområdesnämnden ser det som problematiskt om man i stäl- 11 (16)

12 12 (16) let för att ta ett helhetsgrepp väljer att avvakta med vissa frågor som sedan kan visa sig ha betydelse för vilken organisation man väljer att använda sig av. Då en reviderad Förvaltningslag troligen kommer träda i kraft under 2017, under förutsättning att nödvändiga beslut fattas, i vilken kommunens ansvar för en god, effektiv och kvalitativ service kommer tydliggöras och förstärkas menar stadsområdesnämnd Innerstaden att det är viktigt att Malmö stad redan nu skapar en hållbar organisation för att då kunna ge den service till Malmöborna som kommer att krävas. Då förutsättningarna för att denna nämnds verksamhet ska ge effekt är att en god samverkan finns med övriga nämnder i staden så menar stadsområdesnämnd Innerstaden att det skulle kunna vara lämpligt att ge denna nämnd i uppdrag att ansvara för att samverkan och samordning sker utifrån de fokusområden som var utgångspunkten för arbetet med det nya organisationsförslaget (s 5), samt utifrån de nämndsövergripande uppdrag som beslutats av kommunfullmäktige men som inte har en tydlig adressat idag. Detta handlar exempelvis om frågor om närdemokrati, social hållbarhet, stadsutveckling, föreningsliv, trygghet och så vidare. Denna nämnd skulle då kunna arbeta med att kvalitetssäkra, följa upp, utvärdera, utveckla och implementera de handlingsplaner som finns antagna utifrån dessa områden, samt arbeta utifrån Malmökommissionen och dess slutsatser i syfte att verka för ett mer hållbart Malmö. Kommunstyrelsen I remissförslaget till ny organisation så har man valt att inte beskriva vad som kommer hända med Välfärdsavdelningen som är organiserad under kommunstyrelsen med hänvisning till att man inte vet ännu hur övrig organisation ser ut eftersom beslut inte fattats, varför dessa funktioner inte kan fördelas. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att Välfärdsavdelningen idag har en tydlig uppdelning utifrån vilka verksamheter man arbetar mot, exempelvis Individ- och familjeomsorgen och vård och omsorg. Därmed menar stadsområdesnämnden att det också är klart att dessa funktioner ska fördelas till de respektive berörd nämnd så att denna nämnd får med sig även denna kompetens redan från början och kan inkludera den vid uppbyggnaden av den nya förvaltningsorganisationen. Övriga reflektioner Stadsområdesnämnd Innerstaden ser att det i förslaget till ny organisation finns vissa brister då viktiga uppdrag och funktioner inte tydliggjorts. Stadsområdesnämnden har förståelse för att den korta tiden påverkat utfallet, men menar att det hade gagnat hela Malmö stad om en ordentlig genomlysning av nuvarande organisation hade gjorts och ett nytt väl genomarbetat organisationsförslag kunnat arbetas fram i syfte att kunna möta nuvarande och kommande samhällsutmaningar. På så sätt hade man inte riskerat att missa viktiga funktioner och verksamheter, samt kunnat göra en ordentlig konsekvensanalys av de tänkta förändringarna. Ex-

13 empelvis så har stadsområdesnämnd Innerstaden observerat att det i remissförslaget om ny organisation inte finns något beskrivet om vilken nämnd som övertar ansvaret för geografiskt knutna delar av stadsområdenas verksamheter, så som krisledning och krisstöd. Utifrån hur stadsområdesnämnden tolkar detta så är det kommunstyrelsen som är den nämnd som är geografiskt ansvarig efter att föreslagen omorganisation genomförts, vilket stadsområdesnämnden ser skulle kunna bli problematiskt. Det finns idag en relativt omfattande verksamhet kring såväl HR, kommunikation och ekonomi såväl centralt i Malmö stad som ute på respektive förvaltning. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att det i och med den föreslagna omorganisationen finns möjlighet att se över ifall nuvarande organisation är ändamålsenlig och skapar goda förutsättningar för att uppnå kvalitativa resultat i en effektiv organisation, eller om resurser behöver omfördelas för att nämnderna ska kunna uppnå önskvärda resultat. Stadsområdesnämnd Innerstaden vill vara tydlig med, inför det fortsatta arbete som kommer ske av de olika projekt- och styrgrupper som är utsedda att arbeta med organisationsförändringen, att det vore önskvärt om man valde att ta hjälp av den kompetens som finns ute i berörda förvaltningar och verksamheter. Detta för att det slutliga organisationsförslaget som presenteras för kommunstyrelsen och så småningom kommunfullmäktige präglas av förståelse för och kunskap om berörda verksamheter och dess behov. Nämnden anser att det innan eventuell organisationsplacering av nuvarande mötesplatser bör göras en noggrann inventering av varje enskild mötesplats där det tydligt framgår nuvarande uppdrag och verksamhetsinnehåll. Den mottagande organisation bör samtidigt kunna redogöra för vad den mottagande förvaltningen avser ha för uppdrag för mötesplatsen. På så sätt ökar möjligheterna för att en hållbar och långsiktig organisation skapas med fokus på Malmöbornas behov och hur ett socialt hållbart Malmö kan uppnås på bästa sätt enligt rekommendationerna från Malmökommissionen. 13 (16) Besvarande av remissens frågeställningar Hur ska arbetsmarknadsfrågorna placeras i organisationen för att på bästa sätt stödja utvecklingen av en ändamålsenlig organisation? Frågan är hur ansvarskedjan för försörjningsstödet och stödet för fler Malmöbor i arbete kan stärkas. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att detta är en komplex fråga som kan belysas ur flera olika vinklar. Oavsett vart man rent organisatoriskt väljer att placera arbetsmarknadsfrågorna så blir samverkan mellan den nämnd där dessa befinner sig och de nämnder som ansvarar för vuxenutbildning och Individ- och familjeomsorg ytterst viktig om reella resultat ska kunna uppnås.

14 Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att det är av yttersta vikt att frågan om försörjningsstöd finns kvar inom Individ- och familjeomsorgens verksamhet, då det är nödvändigt för att ett helhetsperspektiv ska genomsyra arbetet med de medborgare som erhåller försörjningsstöd och eventuellt har behov av även annat stöd. Majoriteten av dem som erhåller försörjningsstöd står långt ifrån arbetsmarknaden, dessa är också i behov av rehabiliterande insatser, utbildning eller annat socialt stöd. Intensiva insatser krävs därför för att det ska vara möjligt att få dessa individer i självförsörjning, vilket också ställer höga krav på samverkan såväl inom Malmö stads egna verksamheter som med externa parter. En tydlig organisation för detta behöver arbetas fram, där det också är tydligt vilket ansvar de respektive parterna har. 14 (16) Hur löser vi ansvarsfrågan om initiativ och verkställighet av geografiska satsningar kring stadens utveckling som spänner över flera nämnder och som involverar externa samarbetspartners? Stadsområdesnämnd Innerstaden ser gärna att detta ansvar tilldelas den nämnd och förvaltning som stadsområdesnämnd Innerstaden föreslagit att organisationsskissen ska kompletteras med, Närdemokrati- och medborgardialognämnden. Som ett alternativ till detta ifall man inte finner ovanstående förslag som lämpligt är det stadsområdesnämnd Innerstadens förslag att det under kommunstyrelsen (i stället för dagens välfärdsavdelning) finns en avdelning som ansvarar för att utifrån aktuella utmaningar arbeta för samverkan och samordning mellan såväl interna som externa samverkanspartners. Detta i syfte att Malmö stad ska kunna ta ett helhetgrepp kring kritiska frågor och på så sätt kunna få större genomslag i det gemensamma arbete som bedrivs. Risken om ingen ansvarar för samverkan och samordning är att det inte genomförs. Stadsområdesnämnd Innerstaden ser att det behöver finnas en tydlig koppling mellan det arbete som bedrivs i denna avdelning, de mål som är uppsatta av kommunfullmäktige samt de policys, riktlinjer och annat som kommunfullmäktige i Malmö stad valt att anta och som nämnderna ska verka utifrån. Hur det preventiva arbetet som idag bedrivs av avdelningarna för områdesutveckling ska organiseras för att säkerställa likvärdiga förutsättningar utifrån lokala behov och kvalitet i arbetet? Stadsområdesnämnd Innerstaden ser att det i den föreslagna organisationen är ytterst svårt att utföra det arbete som idag bedrivs av avdelning för områdesutveckling, samt i viss mån sociala resursnämnden och avdelningen för individ- och familjeomsorg. Stadsområdesnämnd Innerstaden menar att det utifrån ett medborgarperspektiv, demokratiperspektiv och hållbarhetsperspektiv vore till det bästa om ytterligare en nämnd med tillhörande förvaltning skapades. Denna nämnd, här kallad Närdemokrati- och medborgardialognämnden, skulle

15 15 (16) kunna arbeta med de frågor som främst avdelning för områdesutveckling idag arbetat med. Såväl mötet med Malmöborna i olika former, medborgardialog i olika former, främjande och förebyggande arbete samt icke lagstiftad verksamhet (främst från sociala resursnämnden) skulle med fördel kunna placeras i en sådan nämnd och förvaltning. Denna nämnd skulle då kunna arbeta långsiktigt, strategiskt och kvalitativt med att öka Malmöbornas delaktighet och välfärd Sammanfattningsvis menar stadsområdesnämnd Innerstaden att det som är viktigt att ta hänsyn till i skapandet av den nya organisationen är: Att ansvarsfrågan kring hur samverkan ska genomföras utifrån Malmö stads gemensamma utmaningar och övergripande frågeställningar i ett helhetsperspektiv behöver fastställas. Att den nya organisationen måste ges tidsmässiga och budgetmässiga förutsättningar att skapa en verksamhet som kan möta Malmöborna på ett likvärdigt och kvalitativt sätt. Att en översyn av ledartätheten i berörda organisationer bör genomföras, samt att alla chefer erbjuds mentorer och stödjande nätverk utifrån sina respektive uppdrag. Att arbetet kring digitalisering och IT intensifieras, såväl centralt som på de respektive förvaltningarna. Att en översyn av samtliga berörda nämnder och bolags uppdrag och reglemente sker utifrån den påverkan som omorganisationen kan ha på dem. Att en risk- och konsekvensanalys kring avvecklandet och implementeringen av verksamheter genomförs. Att hänsyn tas till demografiska skillnader i Malmö sett ur ett geografiskt perspektiv avseende hur resurser ska fördelas framöver, samt att de nya verksamheterna ges budgetmässiga förutsättningar att skapa en kvalitativ, effektiv och utvecklande organisation. Att gränsdragningen mellan Vård och omsorgsnämnden och Funktionsstödsnämnden tydliggörs. Att en utredning om samorganisation kring socialpsykiatrin samt dess nämndstillhörighet med tydliggörande av uppdrag och avgränsningar gentemot övriga nämnder genomförs. Att de kommungemensamma verksamheter, som idag är placerade i de olika stadsområdena och som ofta arbetar mot brukare inom flera nämnder, ges nämndtillhörighet i den nya organisationen. Att utskott, inte distriktsnämnder, skapas i Individ- och familjeomsorgsnämnden. Att försörjningsstödsverksamheten även fortsatt placeras i Individ- och familjeomsorgsnämnden, samt att försörjningsstödsbudgeten ges full finansiering.

16 16 (16) Att juridiskt stöd knyts direkt till främst Vård- och omsorgsnämnden, Funktionsstödsnämnden och Individ- och familjeomsorgsnämnden. Att det tydligare fastställs vilka nämnder som har ansvar för förebyggande socialt arbete, fältverksamhet och uppsökande verksamhet och att dessa verksamheter ges full finansiering i den nya organisationen. Att frågan kring hemlöshet utreds ytterligare, att en risk- och konsekvensanalys utifrån föreliggande och alternativa förslag görs samt att förtydliganden kring ansvarsfrågan, gränsdragningar, samverkan och budgetmässiga förutsättningar görs. Att en Närdemokrati- och medborgardialognämnd skapas med ansvar för förebyggande arbete, medborgarrelaterade frågor, mötesplatser, samverkans- och samordningsfrågor samt för att arbeta proaktivt utifrån Malmökommissionens slutsatser i syfte att bidra till att Malmö blir den unga, globala och moderna stad man strävar efter att vara. Att kontaktcenterutredningen återupptas och beslutas kring, att implementeringen av eventuella förändringar genomförs, samt att relevanta verksamheter placeras i den föreslagna Närdemokrati- och medborgardialognämnden. Att de resurser som idag finns samlade i Välfärdsavdelningen fördelas ut till respektive nämnder som man arbetar mot idag så att den kompetensen följer med den aktuella nämnden inför uppbyggnationen av förvaltningen. Att respektive ny nämnd och förvaltning ges möjlighet att skapa den egna interna organisationen efter den verksamhetens behov, utmaningar och utvecklingsområden. Att verksamheterna på central nivå och nämndsnivå avseende ekonomi, HR och kommunikation ses över så att den mest effektiva organisationen kan skapas. Att berörda verksamheter bjuds in i att med sin kompetens delta i det fortsatta arbetet med att ta fram en hållbar och långsiktig nämndsorganisation i Malmö stad. Ordförande Anders Nilsson Stadsområdesdirektör Ronny Andersson