HIV/AIDS en ödesfråga för facket och hela mänskligheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HIV/AIDS en ödesfråga för facket och hela mänskligheten"

Transkript

1 HIV/AIDS en ödesfråga för facket och hela mänskligheten Dansmuseet, Gustav Adolf torg 22-24, Stockholm, kl. 9-12, 14 oktober, 2004 Inledning Leif Håkansson, LO:s vice ordförande, ordförande LO-TCO Biståndsnämnd Aids är ett fruktansvärt världsproblem, som facket måste vara delaktig i att bekämpa. Det är ingen överdrift att kalla det för en överlevnadsfråga för oss alla. Statistiken är förödande: 36 miljoner i världen lever med HIV/AIDS, och 2/3 av dem finns i Afrika. Samtidigt sprider sig sjukdomen snabbt i andra världsdelar, även i Europa dog tre miljoner människor av AIDS, och det finns inget som pekar på att siffrorna gått ned sedan dess. Facket måste vara aktiva i kampen mot AIDS, och se det som en del i ett större arbete att främja fattigdomsbekämpning och motverka diskriminering på arbetsmarknaden och samhället i övrigt, i detta fall mot dem som drabbas av HIV och AIDS. Vi måste tvinga läkemedelsbolagen att sänka priserna på medicin så att den blir tillgänglig för alla, inte bara till dem i den rika delen av världen. Tillsammans med regeringar måste vi hitta bättre sätt att bekämpa detta hot. FFI:s kam p mot HIV/AIDS har högsta prioritet. FFI och även ILO har bland annat slutit avtal med IOT (arbetsgivarorganisationen i Afrika) för att bekämpa HIV/AIDS. FFI har en omfattande handlingsplan för att bekämpa HIV/AIDS i Afrika, Det Panafrikanska projektet, som innefattar 16 länder. Genom att introducera studiecirkelsmetoden för att informera om hur HIV/AIDS sprids och vad man kan göra för att motverka detta, samtidigt som problematiken sätts i ett fackligt perspektiv, där fackets roll i att sprida fackliga och mänskliga rättigheter är i fokus. Bland annat har SIDA gett anslag till FFI för att driva detta. TCO har i sin tur samlat in en miljon kronor som gått till att stötta en informationskampanj om HIV/AIDS i Zimbabwe. Tusentals diskrimineras i dag på sina arbetsplatser på grund av att de lider av HIV/AIDS. Jag är övertygad om att facket kan göra ett viktigt jobb i att bekämpa AIDS. Arbetsplatsen är en mycket bra plats att sprida information och informera om på. Där kan man skapa handlingsprogram för att förebygga och tackla AIDS-problematiken. Glädjande nog blir allt fler arbetsgivare medvetna om vikten av att bekämpa AIDS. De har sett sina vinster krympa då arbetskraften försvinner på grund av AIDS. Företagen har helt enkelt insett att det lönar sig att investera i preventivt arbete. I kollektivavtal kräver vi nu åtgärder mot diskriminering på arbetsplatsen: kräver noll tolerans mot diskriminering mot AIDS. Slutligen hoppas jag hoppas att denna konferens kan belysa och sprida ljus över AIDSproblemet. Tack!

2 Clementine Dehwe, FFI, Bryssel, koordinator för HIV/AIDS arbete globalt. Jag började som fackligt aktiv inom plantagearbetarnas fack under 80-talet i mitt hemland Zimbabwe. Under 90-talet jobbade jag med AIDS-frågor centralt inom facket. Sedan förra året är jag stationerad hos FFI i Bryssel som koordinator för att ansvara HIV/AIDS-frågor globalt. AIDS är som ni säkert vet inget nytt problem. Efter 20 år med AIDS i världen växer i dag antalet sjuka och smittade. Under 80-talet kom AIDS till mitt hemland, men få visste något om sjukdomen, och få kände till några som blivit smittade eller sjuka. Därmed betraktade man det inte som ett hot. När det visade sig att sjukdomen även drabbade vårt land valde man till en början att enbart se detta som ett medicinskt problem. AIDS sprids via blodsmitta, och när det gäller smitta via nålar, blodtransfusioner eller mellan mor och barn går det att informera om detta öppet. Men då man smittas via sex är det genast mer problematiskt. Sex är något som rör privatlivet, och betraktas som opassande att tala om offentligt. Men eftersom AIDS genom att smitta via sex också är en fråga om socialt beteende så måste vi ta upp dessa frågor. Det handlar om att ändra mänskliga beteendemönster om vi ska vara framgångsrika kampen mot AIDS. Jag anser att orsaken till att så många har AIDS i Afrika kan söka i främst ekonomiska faktorer. Fattiga människor som saknar utbildning och arbete är mer utsatta i fråga om sexuellt utnyttjande. Äldre män utnyttjar fattiga yngre flickor: genom att beskydda dem och ge dem ekonomiskt stöd i utbyte mot sex. Att ha sex blir därmed en fråga om att förbättra sina chanser i en hård värld. Dessa äldre män har många partners, och bidrar därmed till att smittan sprids. Giftermålen är dessutom ofta arrangerade och bestämda av män, samtidigt som otrohet från kvinnan är helt oacceptabelt, men tolereras då det gäller män. Sexarbete och prostitution finns överallt, och sker främst av överlevnadsskäl. Sammantaget med att många inte ens får näringsriktig mat i sig betyder det att AIDS har lätt att få fotfäste, och att de flesta smittade dör av sjukdomen. Jag är katolik, och tycker tanken om att hålla sig till en partner är bra, men man måste också se verkligen i vitögat. Tack vare att den ser ut som jag just beskrivit, måste vi propagera för användande av kondomer, då de skyddar mot AIDS. I Zimbabwe vet jag att det ofta är svårt för kvinnor att övertala män att använda kondom, men jag har förstått att det problemet även verkar finnas i ert land. Frågan om betydelse av sex i ett förhållande måste diskuteras, då folk sexuella beteenden är avgörande för att stoppa spridningen av HIV/AIDS. Är en relation bra, och har bägge parterna sex därför att de vill, eller är det så att mannen är de enda som får ut något av det, och kvinnan ger efter för hans sexuella lust? Finns det därmed en risk att han kommer att vara otrogen eller besöka prostituerade och därmed smitta sig själv och henne? Det är svåra frågor, men de måste komma upp till diskussion om vi ska vända trenden. I Zimbabwe försökte man isolera problemet med AIDS till att gälla prostituerade. Man försökte stoppa dem från att verka genom att smala ihop dem och köra ut dem på landet, där de sattes i arbete på en farm. Resultatet blev tyvärr inte det väntade, då de prostituerades kunder bara tog bilen ut till farmen där de befann sig. Det var alltså ingen bra lösning. 2

3 Facket har inte tagit frågan om AIDS på tillräckligt allvar. Om vi hade varit tillräckligt involverade från början hade situationen sett mycket ljusare ut i dag. Det är jag säker på, då jag vet vilka resurser vi har att lösa problem. I Väst verkar många se AIDS som ett problem som främst rör homosexuella, och därför för man ingen större samhällsdiskussion om det. I Afrika har sjukdomen främst har kopplats samman med promiskuitet, vilket är tabubelagt och socialt stigmatiserat i den världsdelen. Det är helt enkelt inte accepterat att man talar offentligt om vad man gör i sina sovrum. Jag blev väldigt förvånad när jag i ett möte med en man fick berättat att han i samband med att sin fru hade mens i stället för vaginal sex valde att ha analsex med henne. Detta är väsentlig information, då denna typ av sexuellt beteende ökar smittrisken med avseende på AIDS. Här måste facket komma in och utnyttjade de förtroendekapital man har för att få upp frågor om sexuellt beteende på dagordningen för att kunna bekämpa AIDS. Likaså måste man ta upp frågan om vad som händer om du blir smittad: Vilken hjälp finns att få, och vilka rättigheter har du på arbetsplatsen som smittad? Eftersom de flesta inte har råd med mediciner i Afrika kommer de inte att få hjälp. Vi måste diskutera vad vi kan göra för att ändra på detta i stället för att acceptera status quo. Arbetsgivare ansåg länge att AIDS inte var deras problem, utan en fråga för individen. Nu ser de dock hur sjukdomen påverkar tillgången på arbetskraft, och hur de förlorar pengar på grund av dess härjningar. Nu säger de plötsligt att vi måste agera, men samtidigt har de inte byggt upp en tillit från de anställda i dessa frågor. De anställda vågar inte berätta att de blivit smittade, då de är rädda att förlora jobbet. De enda de kan lita på i denna situation är facket! Därför måste vi bli involverade. V i måste ta upp frågan och göra den till en del av vår agenda nu. Vi måste inkludera frågan om HIV/AIDS i våra bredare policys. Vi måste inkludera dessa frågor i kollektivavtalen, så att vi kan sätta kraft bakom våra ord. Annars kommer du inte att känna att fackets engagemang erbjuder ett reellt skydd, och du kommer att frukta diskriminering och avsked om du blir smittad. Bara facket kan få de anställda att bryta sin misstro mot arbetsgivaren i denna fråga. Arbetsgivarna ser inte på detta problem i ett större perspektiv. Bara facket har den unika möjligheten att inkludera det i de större policyfrågor som rör ett rättvisare arbetsliv och en mer jämlikt samhälle. Vi tar hänsyn till de större social och ekonomiska konsekvenser som arbetsmarknaden skapar, och det gäller även HIV/AIDS. Frågan om HIV/AIDS hänger samman med dessa större strukturella frågor. Åter igen: fackföreningarna måste agera kraftfullt nu. Vi har knappt gjort någonting under de 20 år sjukdomen funnits ibland oss, och det har fått förödande konsekvenser. Nu måste vi handla! Vi har unika möjligheter att agera kraftfullt i den här frågan. Genom vår närvaro på arbetsplatsen har vi tillgång till medborgarna under större delen av deras tid: det är ju på jobbet de flesta spenderar sina vakna timmar. Vi har också en struktur, inte minst internationellt, som gör att vi snabbt kan mobilisera oss och sätta stora krafter i rörelse. Vi vet dessutom hur man bedriver lobbyverksamhet för att påverka politiker, arbetsgivare, organisationer och den offentliga debatten. 3

4 Vi har våra medlemmars tillit i andra frågor, och de kan därför lita på oss i även denna fråga. Vi kan utbilda dem och sprida information, få dem att öppna upp och börja prata om alla aspekter i denna fråga. Vi ska arbeta för att få dem att ändra attityder och beteende för att minska risken för spridning av HIV/AIDS. Om vi har tydliga policyn där kampen mot AIDS sätts i ett större perspektiv kommer vi att få med oss medlemmarna i detta. Vi kan skapa en trygghet som gör att de vågar gå och testa sig med vetskapen att arbetsgivaren inte får veta det per automatik, och att det finns tydliga regler som skyddar dem i deras utsatta situation. Sedan måste vi också se till att arbetsgivarna och cheferna i arbetslivet utbildas i dessa frågor, men vi måste börja med våra egna medlemmar. Vi måste också sätta fokus på att även andra sjukdomar och medicinska problem måste åtgärdas. Som sagt, detta måste göras nu. Varje arbetsför person i åldern år tillhör riskgruppen. I Afrika är dessutom många av dessa arbetsföra män som står för huvuddelen av familjen försörjning. Blir de sjuka eller dör i AIDS påverkar det hela familjens möjligheter att överleva. Vi måste som fackförening stoppa detta större hot mot samhället som HIV/AIDS utgör. Det är viktigt att involvera även andra parter i detta, så att facket inte står ensam i kampen. Vi måste knyta till oss regeringar och NGO:s som vill verka för samma mål. Problemet är bara att det innebär att vi måste hitta gemensamma metoder och praktiker för att nå fram till målet och effektivisera samarbetet,. I Afrika finns ett fåtal program mot att motverka AIDS, men de är spridda över flera länder och inte samordnade. Jag vet att SIDA är engagerad i kampen mot AIDS, men det finns alltid mer den organisationen kan göra. I fråga om NGO:s måste vi också vara noggranna med vem vi väljer att samarbeta med. Det finns seriösa NGO:s, men också en hel del vars främsta syfte verkar vara att kunna ragga pengar genom snitsiga ansökningar, och mindre att bedriva ett seriöst och långsiktigt biståndsarbete. Åter igen kan vi som fackföreningar erbjuda ett bredare samhällsperspektiv på dessa frågor än de flesta NGO:s, och våra medlemmar och kollektivavtalet ger oss en möjlighet att sätta makt bakom våra ord på ett sätt som de flesta NGO:s inte kan. Samtidigt är det viktigt för oss att vi klargör vår roll i kampen mot HIV/AIDS för resten av samhället. Många i samhället är osäkra på vilken roll vi kan eller vill spela i denna fråga. Vi måste därför nå ut till andra delar av det civila samhället för att klargöra vår roll och vår potential, både vad gäller regeringar, NGO:s, arbetsgivare och religiösa organisationer. Vi måste visa på hur vi alla kan komplettera varandra i denna kamp. Alla måste ansluta sig till kampen mot HIV/AIDS: Arbetsgivarna, kyrkorna, stater: alla måste ansluta sig! Vi måste övertyga fackföreningar att detta inte bara är en hälsofråga som berör hälsomyndigheterna, och vi måste se till att representanter från NGO:s inte undanhåller sina idéer från oss av rädsla för att någon annan tar deras upplägg och får biståndspengar som man själv vill ha. Vi har inte råd att vara själviska för att nå framsteg i kampen mot HIV/AIDS: här är samarbete och solidaritet nyckeln till framgång! 4

5 Jag vet att det är en oerhörd svår uppgift dom väntar oss, men jag är säker på att vi kan arbeta för att minska problemet med HIV/AIDS, och spela en avgörande roll i kampen mot denna ödeläggande sjukdom. Elisabeth Olsson Wallin, fotograf bakom utställningen South Africa Via Dolorosa Mitt engagemang för HIV/AIDS började i slutet av 80-talet, när mina vänner dog i aids. Folk vågade då inte obducera kropparna av rädsla för att bli smittade, och kropparna begravdes i plastsäckar. Sjusköterskor vågade inte ge de sjuka morfinsprutor. Specialavdelningar byggdes där det inte gick att se vem som lämnade eller kom in. Jag har följt detta tragiska fenomen på nära håll länge. Har sett hur folk skämdes för detta. Att folk inte vågade prata om detta. Efter 20 år kände jag att jag ville göra något om detta, i Afrika. Ville åka ner och komma ner på gräsrotsnivå, träffa och skildra de vanliga afrikaner som drabbas av sjukdomen och dess konsekvenser. Jag hade aldrig varit i Afrika innan, men tack vare kontakt med författarinnan Sharlene Smith, fick jag kontakter som ledde till att jag hittade personer som drabbats av HIV/AIDS som var villiga att delta i mitt projekt. Jag har alltid varit fascinerad av bibelns språk. Jag ser religionens dubbelmoral, men också dess ansvar. Nu ville jag inte ha Jesus som inspiration i bilden som på Ecco homo, utan mer arbeta med de religiösa och moraliska förställningar som finns i kristendomen. Jag valde Johannesburg i Sydafrika som exempel på ett land för att symboliskt kunna visa vad som händer överallt i Afrika. Jag åkte med mina via Dolorosa-bilder jag köpt i Vatikanstaten och visade upp dem för folk jag träffade, berättade om mina idéer att koppla kristendomens tankar om Jesu lidande under sina sista timmar på jorden till det lidande de själva genomgick på grund av sin dödliga sjukdom. Men jag ville inte ta de bilder där folk låg döende och smala. De vill folk inte se, de är rädda för detta, och de skapar ett avstånd mellan oss och dem. Jag minns att jag tog en bild på en kvinna som var sängliggande och var väldigt sjuk. Men jag ville inte ha den, och kom tillbaka senare och bad att få ta en till bild. Det blev en där hon stod upp med hjälp av sin son. Några av de personer jag träffade och fotograferade hoppades att mina bilder skulle medverka till att de skulle få medicin fortare. En del tyckte det var bra att någon skildrade deras situation, förevigade det på fotografi och lät världen se vad som händer. Jag upplever att den tystnad kring HIV/AIDS som finns i det svenska samhället i dag är enorm. Knappt någon tidning har exempelvis skrivit om denna utställning. Folk orkar inte ta sig till och se en utställning om detta tema, de är rädda för att se utmärglade människor. Jag hoppas att de kommer och ser mina bilder, och ser människan bakom den stereotypa mediebilden av det utmärglade offret för AIDS. Birgit Birgersson-Brorsson, internationell sekreterare i Metallarbetarförbundet I vårt fack har vi samarbetat med fack i Sydafrika i årtionden. Vi har haft ett flertal projekt med dem, de två fack vi jobbat främst med är det sydafrikanska gruvarbetarförbundet och 5

6 deras metallarbetarförbund. De är bland de största facken i Sydafrika. Man har ett stort inflytande i samhället, flera ledare i samhället har sin bakgrund i dessa fackförbund. För ett par år sedan diskuterade vi hur vi skulle kunna hjälpa våra fackförbund i Sydafrika. Man förlorade sina medlemmar och ledare i HIV/AIDS. Detta ledde till att vi ansökte om projektpengar i Olof Palme Centrets regi, vilket vi också fick. Tyvärr misslyckades det projektet. Det fanns konflikter i gruvfackets ledning, vilket förlamade arbetet. Det var illa, då 30 procent av arbetskraften inom gruvnäringen är HIV-smittad. Vi fick lägga ner efter ett år. Men vi gav inte upp, efter ett antal möten med sydafrikanska metallarbetarförbundet beslöt vi att på nytt försöka, denna gång med metallförbundet. Hiv/AIDS-frågan har fått hög status i det förbundet. Där har man högt och tydligt deklarerar detta som en viktig fråga. Svenska metallarbetarförbundet blev omnämnt på en kongress de nyligen hade som en av de som hjälper till att bekämpa HIV, vilket så klart kändes fint. Vi ansökte om och fick medel att starta projektet De skall löpa över tre år, och tar slut detta år. Projektets mål har varit att fokusera på att öka medvetenhet om HIV/AIDS bland medlemmarna i det syafrikanska metallarbetarförbundet. Vi hoppas alla att det arbetet ska bidra till att det i det långa loppet sker en minskning av antalet sjuka och smittade. Genom utbildning får de fackliga ledarna fått mer kunskap om sjukdomen. Förhandlare har fått kunskap för att bättre hjälpa medlemmar som blir diskriminerade på arbetsplatsen. Först fick ledningen undervisning, sedan har man undervisat på regional nivå. De anställda har fått först en grundutbildning, och sedan en vidareutbildning. Därefter har man arbetat på lokal nivå, och de har i princip fått samma utbildning som de på regionalnivå. Man har fått en paraplyeffekt: de som utbildats har utbildat andra, osv. Det första projektet byggde på att skapa medvetenhet: att använda kondom, skydda sig själv och skydda sig andra, att man har tystnadsplikt som facklig företrädare inför arbetsgivare om vilka som talat om att de är smittade och testat positivt. Att man ska kunna gå och testa sig utan risk att denna information ska hamna hos företagsledarna. Medlemmarnas familjer har påverkats och tagit intryck av projektet, och i vissa regioner han man också involverat kommuner och NGO:s. Till skillnad från det första projektet har detta varit en väldigt lyckat insats. När jag träffad medlemmarna i deras metallarbetarförbund för tre fyra år sedan var det ännu tabu att tala om HIV/AIDS. Nu har det skett en stor förändring, inte minst bland dem som är fackligt aktiva. Man talar öppet om detta som ett problem, och om hur man ska lösa det. Det finns fler projekt som vi arbetar med. Tillsammans med Näringslivets internationella råd ska vi nu genomföra ett projekt rörande HIV/AIDS under tre och ett halvt års tid. Vi ska fokusera på tre länder: Zambia Kenya o Sydafrika. Arbetsgivarna i dessa länder har tagit sig an frågan på helt olika sätt. En del har gjort mycket, andra inte så mycket. Ett problem är ekonomin, andra vet inte riktigt var och de ska börja agera. Gemensamma aktiviteter mellan företag och fack är ett bra sätt att hantera AIDS-frågan. I Zambia i Kenya är facket inte lika starka som i Sydafrika, vilket nog kommer att kräva en större insats. 6

7 Vi har fått hjälp av FFI med att få fram namn på arbetsplaster och personer som kan vara värda att kontakta. Projektet berör anställda på 25 utpekade arbetsplatser. Arbetet organiseras med hjälp av en gemensam styrgrupp i Sverige. De ska ansvara för projektet. Folk i vare land ska utses som ansvariga för att stödja projektet. Väldigt viktigt är att företagen, management och fack är överens om hur projektet ska genomföras. Viktigt att man är överens, att man har ansvariga personer på företaget, för att vi ska bevilja medel så att de kan delta i projektet. Jag är övertygad att de projekt vi haft och de vi ska ha, även om de är på liten skala, betyder mycket för de som är involverade liksom deras familjer. Men det finns så mycket mer som måste göras. Jag hoppas verkligen att andra fack världen även tar sitt ansvar och engagerar sig i denna fråga. Helena Johansson, policychef TCO De fackliga organisationerna har ett viktigt arbete att utföra i kampen mot AIDS. Vi har en organisation ute på arbetsplatserna som når massvis av medlemmar, vi har kollektivavtal som instrument för att dra in arbetsgivarna i processen för hur vi ska motarbeta detta. Men jag tycker vi inom facket borde tala mer om hur vi hanterar detta även här hemma: Är det ok att berätta att man är homosexuell på jobbet? Hur skulle det lokala facket ta sig an frågan om det kom fram att en anställd var HIV-positiv? Skulle det kännas naturligt och tryggt att vända sig till facket i dessa frågor? De här problemen finns inte bara i Afrika. Vi måste ta in de här frågorna i det som gälle vår generella policy om diskriminering på arbetsplatserna. Vi borde fundera över hur vi kan få in frågan om HIV/AIDS i projekt som handlar om andra mer övergripande frågor. Problemet finns över hela världen, och det blir bara större. Det unika för facken är att vi kan teckna bindande kollektivavtal, get oss tillgång till ett instrument till förändring som andra NGO:s inte har. Därför kan man inte likställa fack med NGO:s, och därför är det viktigt att fack och NGO:s samarbetar i denna fråga. Keth Thapper, LO, ombudsman, internationella frågor Jag vill ta upp de internationella projekt som LO/TCO och andra driver rörande HIV/AIDS. LO/TCO har flera projekt som involverar de här aspekterna. Det största är utan tvekan det panafrikanska programmet, det involverar 16 länder. Vi har precis anslutit Kenya, och programmet inkluderar länder i både fransk- och engelsktalande Afrika. Vi arbetar med detta på central internationell nivå, men även med förbunden i respektive land. Under ett par år har vi tagit fram informationsmaterial för facklig utbildning på grundnivå. Där har bi inkluderat information och råd om HIV/AIDS. Och här har vi strukturen färdig. Det kostar inget extra att inkludera dessa teman i information och facklig utbildning. Det finns en möjlighet att träffas och mötas på arbetsplatsen som är unik. Det finns förtroenden för facket: att de kan ta upp kampen mot arbetsgivarna om så krävs, men även samarbeta med dem. Pan-afrikanska projektet är bra. 7

8 Vi är också aktiva i andra delar av världen, som i Ryssland, där problemen växer. Där är förutsättningarna för den typen av arbete ännu något svårare än i Afrika. Det finns inget erkännande från facket där att detta är ett problem. I Afrika har man kommit länge: man ser hotet mot utveckling och kopplingen till fattigdom som HIV/AIDS utgör. I Östeuropa har man inte kommit lika långt i detta erkännande. Vi jobbar också med Svenskt Näringsliv inom området Labour Market Dialogue. Där arbetar vi tillsamman för att främja mänskliga rättigheter, vilket vi tycker är väldigt glädjande. SIDA är också med. Vi jobbar med att utveckla arbetsgivare och fack i olika länder, och vi jobbar också tematiskt. Frågan om HIV/AIDS kom tidigt upp i denna dialog, och där är vi överens. För ett par år sedan var det arbetsgivarsidan i ILO tog upp frågan om HIV/AIDS, och man skaffade sig en handlingsplan. Man slöt sedan avtal om detta utifrån ILO:s trepartsstruktur. Vi har härmat detta i vårt program. Vi tittat på länder i Afrika där vi kan jobba med denna fråga. Slutligen har vi i biståndsnämnden diskuterat samarbete med andra organisationer. Vi vill samarbeta med effektiva och pålitliga NGO:s. Vi har träffat Röda Korset, och de är intresserade. Noaks ark har vi också pratat med, även de är också intresserade. Kampen mot HIV/AIDS ur ett fackligt perspektiv handlar mycket om att bygga allianser. Förhoppningsvis har vi något klar med dessa två organisationer i början av nästa år. Detta alliansbyggande är ett viktigt recept för att nå framgång. Slutligen vill jag ta upp en annan viktig aspekt i kampen mot HIV/AIDS: frågan om gender equality, jämlikhet mellan könen. Det är en viktig fråga, inte minst i Afrika. Att särskilt främja detta perspektiv är instrumentellt för att lyckas: kvinnornas rätt till arbetet, rätten att äga sin egen kropp och sin sexualitet måste säkras. Att de inte ska falla offer för samhällsstrukturer som gör att kvinnan inte har kontroll över sin egen kropp och sin egen sexualitet måste bli en viktig del i vår strategi för att motverka detta allvarliga problem. Transkriberat och sammanställt av Michael Funke, Michael Funke Media 8

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket!

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket! 2013 LO Ung utbildningar Lar dig mer om facket! Lär dig mer om facket och var med och påverka. På första kursen Om facket får du lära dig mer om vad facket står för och vad du har för rättigheter på jobbet.

Läs mer

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF

Barn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF Barn och aids Varje år smittas hundratusentals barn av hiv och ännu fler förlorar sina föräldrar i aids På många håll i världen ses inte hiv och aids enbart som en hälsofråga, utan som ett hot mot hela

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete

Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Introduktion: Hivperspektiv i utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i hivfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd uppmuntra dig

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

Facklig policy mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning eller könsidentitet

Facklig policy mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Facklig policy mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning eller könsidentitet »Det måste bli lika naturligt för våra fackligt förtroendevalda att ta strid för medlemmar som blivit diskriminerade

Läs mer

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket!

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket! 2012 LO Ung utbildningar Lar dig mer om facket! Lär dig mer om facket och var med och påverka. På första kursen Om facket får du lära dig mer om vad facket står för och vad du har för rättigheter på jobbet.

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket!

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket! 2014 LO Ung utbildningar Lar dig mer om facket! Lär dig mer om facket och var med och påverka. På första kursen Om facket får du lära dig mer om vad facket står för och vad du har för rättigheter på jobbet.

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt

LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt Bakgrund och syfte Under utvecklingssamarbetets historia har många områden för förbättring av fattigdomsbekämpning identifierats av olika

Läs mer

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet

BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011

Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011 Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011 1 TNS SIFO:s anseendeindex 1 Övergripande värdering Allmänt rykte 2 Personligt intryck Känslomässig Anseendeindex 3

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst

Studieprogram. FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst Studieprogram 2011 FÖR ALLA MEDLEMMAR INOM SEKO Väst 2 Innehållsförteckning Information om ungdomskurser för dig under 30 år...5 Om Facket... 6 Om Samhället...7 Om Global rättvisa...8 Om Främligsfientlighet...

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

HIV/AIDS situationen i Tanzania

HIV/AIDS situationen i Tanzania HIV/AIDS situationen i Tanzania Idag anser de flesta insatta att den omfattande spridningen av HIV/AIDS i världens U-länder kan ses som en ren katastrofsituation. Det är på många sätt svårt för oss i vår

Läs mer

Projektplan för WAD-nätverket 2015

Projektplan för WAD-nätverket 2015 Projektplan för WAD-nätverket 2015 Datum: 2014-12-11 1. Bakgrund 2. Syfte, huvudmål och delmål 3. Omfattning och avgränsningar 4. Samverkan och beroende av andra projekt 5. Perspektiv som bör beaktas 6.

Läs mer

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi

Läs mer

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009

Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Ungdomsstyrelsens Rikskonferens 1-2 december 2009 Laura Andreea Bolos I denna rapport har jag försökt ge en sammanfattning av de två dagar som jag har spenderat i Stockholm på Ungdomsstyrelsens Rikskonferens.

Läs mer

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1

RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 RUSTA UPPFÖRANDEKOD 2012 RUSTA AB 1 INNEHÅLL 1 Rusta uppförandekod... 3 2 Lagliga krav... 3 3 Affärsetik... 4 4 Barnarbete... 4 5 Säkerhet... 4 6 Arbetarnas rättigheter... 6 7 Arbetsmiljö i fabrikerna...

Läs mer

En ny paragraf i brottsbalken måste införas för att stoppa mobbning, trakasserier, förtalskampanjer. utstötning från arbetslivet!

En ny paragraf i brottsbalken måste införas för att stoppa mobbning, trakasserier, förtalskampanjer. utstötning från arbetslivet! En ny paragraf i brottsbalken måste införas för att stoppa mobbning, trakasserier, förtalskampanjer samt social utstötning från arbetslivet! Nutidens stora häxjakter sker på arbetsplatserna. Man utser

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning

Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Socialt entreprenörskap på Thoren Business School

Socialt entreprenörskap på Thoren Business School Socialt entreprenörskap på Thoren Business School TBS vill skapa entreprenörer, det vill säga personer som arbetar hårt för sin sak. Oftast blir entreprenörer chefer eller får åtminstone en viktig position

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

Kyrka arbetslivs höstkonferens Göteborg oktober 2010

Kyrka arbetslivs höstkonferens Göteborg oktober 2010 Kyrka arbetslivs höstkonferens Göteborg oktober 2010 Arbetsgivarorganisationer, fackföreningar och kyrkor möttes under gångna veckan till två spännande konferensdagar med samtal om framtidstro i arbetslivet.

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Medlemsavgifter motion 103, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128 och 129 Motion 103 Avdelning Västerås, Eskilstuna och Köping Motionär Henrik Ryman, Patrik Hellström,

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

ARBETSPROGRAM 2011 2014

ARBETSPROGRAM 2011 2014 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 6 augusti 2010 Vägtransportarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 4: ARBETSPROGRAM 2011 2014 1. Vi bygger upp starka

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer

Teser om medlemsrekrytering och organisering

Teser om medlemsrekrytering och organisering Projekt-09.05.07 BTI:s Europakommittée Palermo, 4-5.10.2007 Teser om medlemsrekrytering och organisering Sammanfattning av de viktigaste reglerna för framtidens fackförening Diskussionsunderlag av Vasco

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer