HIV/AIDS en ödesfråga för facket och hela mänskligheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HIV/AIDS en ödesfråga för facket och hela mänskligheten"

Transkript

1 HIV/AIDS en ödesfråga för facket och hela mänskligheten Dansmuseet, Gustav Adolf torg 22-24, Stockholm, kl. 9-12, 14 oktober, 2004 Inledning Leif Håkansson, LO:s vice ordförande, ordförande LO-TCO Biståndsnämnd Aids är ett fruktansvärt världsproblem, som facket måste vara delaktig i att bekämpa. Det är ingen överdrift att kalla det för en överlevnadsfråga för oss alla. Statistiken är förödande: 36 miljoner i världen lever med HIV/AIDS, och 2/3 av dem finns i Afrika. Samtidigt sprider sig sjukdomen snabbt i andra världsdelar, även i Europa dog tre miljoner människor av AIDS, och det finns inget som pekar på att siffrorna gått ned sedan dess. Facket måste vara aktiva i kampen mot AIDS, och se det som en del i ett större arbete att främja fattigdomsbekämpning och motverka diskriminering på arbetsmarknaden och samhället i övrigt, i detta fall mot dem som drabbas av HIV och AIDS. Vi måste tvinga läkemedelsbolagen att sänka priserna på medicin så att den blir tillgänglig för alla, inte bara till dem i den rika delen av världen. Tillsammans med regeringar måste vi hitta bättre sätt att bekämpa detta hot. FFI:s kam p mot HIV/AIDS har högsta prioritet. FFI och även ILO har bland annat slutit avtal med IOT (arbetsgivarorganisationen i Afrika) för att bekämpa HIV/AIDS. FFI har en omfattande handlingsplan för att bekämpa HIV/AIDS i Afrika, Det Panafrikanska projektet, som innefattar 16 länder. Genom att introducera studiecirkelsmetoden för att informera om hur HIV/AIDS sprids och vad man kan göra för att motverka detta, samtidigt som problematiken sätts i ett fackligt perspektiv, där fackets roll i att sprida fackliga och mänskliga rättigheter är i fokus. Bland annat har SIDA gett anslag till FFI för att driva detta. TCO har i sin tur samlat in en miljon kronor som gått till att stötta en informationskampanj om HIV/AIDS i Zimbabwe. Tusentals diskrimineras i dag på sina arbetsplatser på grund av att de lider av HIV/AIDS. Jag är övertygad om att facket kan göra ett viktigt jobb i att bekämpa AIDS. Arbetsplatsen är en mycket bra plats att sprida information och informera om på. Där kan man skapa handlingsprogram för att förebygga och tackla AIDS-problematiken. Glädjande nog blir allt fler arbetsgivare medvetna om vikten av att bekämpa AIDS. De har sett sina vinster krympa då arbetskraften försvinner på grund av AIDS. Företagen har helt enkelt insett att det lönar sig att investera i preventivt arbete. I kollektivavtal kräver vi nu åtgärder mot diskriminering på arbetsplatsen: kräver noll tolerans mot diskriminering mot AIDS. Slutligen hoppas jag hoppas att denna konferens kan belysa och sprida ljus över AIDSproblemet. Tack!

2 Clementine Dehwe, FFI, Bryssel, koordinator för HIV/AIDS arbete globalt. Jag började som fackligt aktiv inom plantagearbetarnas fack under 80-talet i mitt hemland Zimbabwe. Under 90-talet jobbade jag med AIDS-frågor centralt inom facket. Sedan förra året är jag stationerad hos FFI i Bryssel som koordinator för att ansvara HIV/AIDS-frågor globalt. AIDS är som ni säkert vet inget nytt problem. Efter 20 år med AIDS i världen växer i dag antalet sjuka och smittade. Under 80-talet kom AIDS till mitt hemland, men få visste något om sjukdomen, och få kände till några som blivit smittade eller sjuka. Därmed betraktade man det inte som ett hot. När det visade sig att sjukdomen även drabbade vårt land valde man till en början att enbart se detta som ett medicinskt problem. AIDS sprids via blodsmitta, och när det gäller smitta via nålar, blodtransfusioner eller mellan mor och barn går det att informera om detta öppet. Men då man smittas via sex är det genast mer problematiskt. Sex är något som rör privatlivet, och betraktas som opassande att tala om offentligt. Men eftersom AIDS genom att smitta via sex också är en fråga om socialt beteende så måste vi ta upp dessa frågor. Det handlar om att ändra mänskliga beteendemönster om vi ska vara framgångsrika kampen mot AIDS. Jag anser att orsaken till att så många har AIDS i Afrika kan söka i främst ekonomiska faktorer. Fattiga människor som saknar utbildning och arbete är mer utsatta i fråga om sexuellt utnyttjande. Äldre män utnyttjar fattiga yngre flickor: genom att beskydda dem och ge dem ekonomiskt stöd i utbyte mot sex. Att ha sex blir därmed en fråga om att förbättra sina chanser i en hård värld. Dessa äldre män har många partners, och bidrar därmed till att smittan sprids. Giftermålen är dessutom ofta arrangerade och bestämda av män, samtidigt som otrohet från kvinnan är helt oacceptabelt, men tolereras då det gäller män. Sexarbete och prostitution finns överallt, och sker främst av överlevnadsskäl. Sammantaget med att många inte ens får näringsriktig mat i sig betyder det att AIDS har lätt att få fotfäste, och att de flesta smittade dör av sjukdomen. Jag är katolik, och tycker tanken om att hålla sig till en partner är bra, men man måste också se verkligen i vitögat. Tack vare att den ser ut som jag just beskrivit, måste vi propagera för användande av kondomer, då de skyddar mot AIDS. I Zimbabwe vet jag att det ofta är svårt för kvinnor att övertala män att använda kondom, men jag har förstått att det problemet även verkar finnas i ert land. Frågan om betydelse av sex i ett förhållande måste diskuteras, då folk sexuella beteenden är avgörande för att stoppa spridningen av HIV/AIDS. Är en relation bra, och har bägge parterna sex därför att de vill, eller är det så att mannen är de enda som får ut något av det, och kvinnan ger efter för hans sexuella lust? Finns det därmed en risk att han kommer att vara otrogen eller besöka prostituerade och därmed smitta sig själv och henne? Det är svåra frågor, men de måste komma upp till diskussion om vi ska vända trenden. I Zimbabwe försökte man isolera problemet med AIDS till att gälla prostituerade. Man försökte stoppa dem från att verka genom att smala ihop dem och köra ut dem på landet, där de sattes i arbete på en farm. Resultatet blev tyvärr inte det väntade, då de prostituerades kunder bara tog bilen ut till farmen där de befann sig. Det var alltså ingen bra lösning. 2

3 Facket har inte tagit frågan om AIDS på tillräckligt allvar. Om vi hade varit tillräckligt involverade från början hade situationen sett mycket ljusare ut i dag. Det är jag säker på, då jag vet vilka resurser vi har att lösa problem. I Väst verkar många se AIDS som ett problem som främst rör homosexuella, och därför för man ingen större samhällsdiskussion om det. I Afrika har sjukdomen främst har kopplats samman med promiskuitet, vilket är tabubelagt och socialt stigmatiserat i den världsdelen. Det är helt enkelt inte accepterat att man talar offentligt om vad man gör i sina sovrum. Jag blev väldigt förvånad när jag i ett möte med en man fick berättat att han i samband med att sin fru hade mens i stället för vaginal sex valde att ha analsex med henne. Detta är väsentlig information, då denna typ av sexuellt beteende ökar smittrisken med avseende på AIDS. Här måste facket komma in och utnyttjade de förtroendekapital man har för att få upp frågor om sexuellt beteende på dagordningen för att kunna bekämpa AIDS. Likaså måste man ta upp frågan om vad som händer om du blir smittad: Vilken hjälp finns att få, och vilka rättigheter har du på arbetsplatsen som smittad? Eftersom de flesta inte har råd med mediciner i Afrika kommer de inte att få hjälp. Vi måste diskutera vad vi kan göra för att ändra på detta i stället för att acceptera status quo. Arbetsgivare ansåg länge att AIDS inte var deras problem, utan en fråga för individen. Nu ser de dock hur sjukdomen påverkar tillgången på arbetskraft, och hur de förlorar pengar på grund av dess härjningar. Nu säger de plötsligt att vi måste agera, men samtidigt har de inte byggt upp en tillit från de anställda i dessa frågor. De anställda vågar inte berätta att de blivit smittade, då de är rädda att förlora jobbet. De enda de kan lita på i denna situation är facket! Därför måste vi bli involverade. V i måste ta upp frågan och göra den till en del av vår agenda nu. Vi måste inkludera frågan om HIV/AIDS i våra bredare policys. Vi måste inkludera dessa frågor i kollektivavtalen, så att vi kan sätta kraft bakom våra ord. Annars kommer du inte att känna att fackets engagemang erbjuder ett reellt skydd, och du kommer att frukta diskriminering och avsked om du blir smittad. Bara facket kan få de anställda att bryta sin misstro mot arbetsgivaren i denna fråga. Arbetsgivarna ser inte på detta problem i ett större perspektiv. Bara facket har den unika möjligheten att inkludera det i de större policyfrågor som rör ett rättvisare arbetsliv och en mer jämlikt samhälle. Vi tar hänsyn till de större social och ekonomiska konsekvenser som arbetsmarknaden skapar, och det gäller även HIV/AIDS. Frågan om HIV/AIDS hänger samman med dessa större strukturella frågor. Åter igen: fackföreningarna måste agera kraftfullt nu. Vi har knappt gjort någonting under de 20 år sjukdomen funnits ibland oss, och det har fått förödande konsekvenser. Nu måste vi handla! Vi har unika möjligheter att agera kraftfullt i den här frågan. Genom vår närvaro på arbetsplatsen har vi tillgång till medborgarna under större delen av deras tid: det är ju på jobbet de flesta spenderar sina vakna timmar. Vi har också en struktur, inte minst internationellt, som gör att vi snabbt kan mobilisera oss och sätta stora krafter i rörelse. Vi vet dessutom hur man bedriver lobbyverksamhet för att påverka politiker, arbetsgivare, organisationer och den offentliga debatten. 3

4 Vi har våra medlemmars tillit i andra frågor, och de kan därför lita på oss i även denna fråga. Vi kan utbilda dem och sprida information, få dem att öppna upp och börja prata om alla aspekter i denna fråga. Vi ska arbeta för att få dem att ändra attityder och beteende för att minska risken för spridning av HIV/AIDS. Om vi har tydliga policyn där kampen mot AIDS sätts i ett större perspektiv kommer vi att få med oss medlemmarna i detta. Vi kan skapa en trygghet som gör att de vågar gå och testa sig med vetskapen att arbetsgivaren inte får veta det per automatik, och att det finns tydliga regler som skyddar dem i deras utsatta situation. Sedan måste vi också se till att arbetsgivarna och cheferna i arbetslivet utbildas i dessa frågor, men vi måste börja med våra egna medlemmar. Vi måste också sätta fokus på att även andra sjukdomar och medicinska problem måste åtgärdas. Som sagt, detta måste göras nu. Varje arbetsför person i åldern år tillhör riskgruppen. I Afrika är dessutom många av dessa arbetsföra män som står för huvuddelen av familjen försörjning. Blir de sjuka eller dör i AIDS påverkar det hela familjens möjligheter att överleva. Vi måste som fackförening stoppa detta större hot mot samhället som HIV/AIDS utgör. Det är viktigt att involvera även andra parter i detta, så att facket inte står ensam i kampen. Vi måste knyta till oss regeringar och NGO:s som vill verka för samma mål. Problemet är bara att det innebär att vi måste hitta gemensamma metoder och praktiker för att nå fram till målet och effektivisera samarbetet,. I Afrika finns ett fåtal program mot att motverka AIDS, men de är spridda över flera länder och inte samordnade. Jag vet att SIDA är engagerad i kampen mot AIDS, men det finns alltid mer den organisationen kan göra. I fråga om NGO:s måste vi också vara noggranna med vem vi väljer att samarbeta med. Det finns seriösa NGO:s, men också en hel del vars främsta syfte verkar vara att kunna ragga pengar genom snitsiga ansökningar, och mindre att bedriva ett seriöst och långsiktigt biståndsarbete. Åter igen kan vi som fackföreningar erbjuda ett bredare samhällsperspektiv på dessa frågor än de flesta NGO:s, och våra medlemmar och kollektivavtalet ger oss en möjlighet att sätta makt bakom våra ord på ett sätt som de flesta NGO:s inte kan. Samtidigt är det viktigt för oss att vi klargör vår roll i kampen mot HIV/AIDS för resten av samhället. Många i samhället är osäkra på vilken roll vi kan eller vill spela i denna fråga. Vi måste därför nå ut till andra delar av det civila samhället för att klargöra vår roll och vår potential, både vad gäller regeringar, NGO:s, arbetsgivare och religiösa organisationer. Vi måste visa på hur vi alla kan komplettera varandra i denna kamp. Alla måste ansluta sig till kampen mot HIV/AIDS: Arbetsgivarna, kyrkorna, stater: alla måste ansluta sig! Vi måste övertyga fackföreningar att detta inte bara är en hälsofråga som berör hälsomyndigheterna, och vi måste se till att representanter från NGO:s inte undanhåller sina idéer från oss av rädsla för att någon annan tar deras upplägg och får biståndspengar som man själv vill ha. Vi har inte råd att vara själviska för att nå framsteg i kampen mot HIV/AIDS: här är samarbete och solidaritet nyckeln till framgång! 4

5 Jag vet att det är en oerhörd svår uppgift dom väntar oss, men jag är säker på att vi kan arbeta för att minska problemet med HIV/AIDS, och spela en avgörande roll i kampen mot denna ödeläggande sjukdom. Elisabeth Olsson Wallin, fotograf bakom utställningen South Africa Via Dolorosa Mitt engagemang för HIV/AIDS började i slutet av 80-talet, när mina vänner dog i aids. Folk vågade då inte obducera kropparna av rädsla för att bli smittade, och kropparna begravdes i plastsäckar. Sjusköterskor vågade inte ge de sjuka morfinsprutor. Specialavdelningar byggdes där det inte gick att se vem som lämnade eller kom in. Jag har följt detta tragiska fenomen på nära håll länge. Har sett hur folk skämdes för detta. Att folk inte vågade prata om detta. Efter 20 år kände jag att jag ville göra något om detta, i Afrika. Ville åka ner och komma ner på gräsrotsnivå, träffa och skildra de vanliga afrikaner som drabbas av sjukdomen och dess konsekvenser. Jag hade aldrig varit i Afrika innan, men tack vare kontakt med författarinnan Sharlene Smith, fick jag kontakter som ledde till att jag hittade personer som drabbats av HIV/AIDS som var villiga att delta i mitt projekt. Jag har alltid varit fascinerad av bibelns språk. Jag ser religionens dubbelmoral, men också dess ansvar. Nu ville jag inte ha Jesus som inspiration i bilden som på Ecco homo, utan mer arbeta med de religiösa och moraliska förställningar som finns i kristendomen. Jag valde Johannesburg i Sydafrika som exempel på ett land för att symboliskt kunna visa vad som händer överallt i Afrika. Jag åkte med mina via Dolorosa-bilder jag köpt i Vatikanstaten och visade upp dem för folk jag träffade, berättade om mina idéer att koppla kristendomens tankar om Jesu lidande under sina sista timmar på jorden till det lidande de själva genomgick på grund av sin dödliga sjukdom. Men jag ville inte ta de bilder där folk låg döende och smala. De vill folk inte se, de är rädda för detta, och de skapar ett avstånd mellan oss och dem. Jag minns att jag tog en bild på en kvinna som var sängliggande och var väldigt sjuk. Men jag ville inte ha den, och kom tillbaka senare och bad att få ta en till bild. Det blev en där hon stod upp med hjälp av sin son. Några av de personer jag träffade och fotograferade hoppades att mina bilder skulle medverka till att de skulle få medicin fortare. En del tyckte det var bra att någon skildrade deras situation, förevigade det på fotografi och lät världen se vad som händer. Jag upplever att den tystnad kring HIV/AIDS som finns i det svenska samhället i dag är enorm. Knappt någon tidning har exempelvis skrivit om denna utställning. Folk orkar inte ta sig till och se en utställning om detta tema, de är rädda för att se utmärglade människor. Jag hoppas att de kommer och ser mina bilder, och ser människan bakom den stereotypa mediebilden av det utmärglade offret för AIDS. Birgit Birgersson-Brorsson, internationell sekreterare i Metallarbetarförbundet I vårt fack har vi samarbetat med fack i Sydafrika i årtionden. Vi har haft ett flertal projekt med dem, de två fack vi jobbat främst med är det sydafrikanska gruvarbetarförbundet och 5

6 deras metallarbetarförbund. De är bland de största facken i Sydafrika. Man har ett stort inflytande i samhället, flera ledare i samhället har sin bakgrund i dessa fackförbund. För ett par år sedan diskuterade vi hur vi skulle kunna hjälpa våra fackförbund i Sydafrika. Man förlorade sina medlemmar och ledare i HIV/AIDS. Detta ledde till att vi ansökte om projektpengar i Olof Palme Centrets regi, vilket vi också fick. Tyvärr misslyckades det projektet. Det fanns konflikter i gruvfackets ledning, vilket förlamade arbetet. Det var illa, då 30 procent av arbetskraften inom gruvnäringen är HIV-smittad. Vi fick lägga ner efter ett år. Men vi gav inte upp, efter ett antal möten med sydafrikanska metallarbetarförbundet beslöt vi att på nytt försöka, denna gång med metallförbundet. Hiv/AIDS-frågan har fått hög status i det förbundet. Där har man högt och tydligt deklarerar detta som en viktig fråga. Svenska metallarbetarförbundet blev omnämnt på en kongress de nyligen hade som en av de som hjälper till att bekämpa HIV, vilket så klart kändes fint. Vi ansökte om och fick medel att starta projektet De skall löpa över tre år, och tar slut detta år. Projektets mål har varit att fokusera på att öka medvetenhet om HIV/AIDS bland medlemmarna i det syafrikanska metallarbetarförbundet. Vi hoppas alla att det arbetet ska bidra till att det i det långa loppet sker en minskning av antalet sjuka och smittade. Genom utbildning får de fackliga ledarna fått mer kunskap om sjukdomen. Förhandlare har fått kunskap för att bättre hjälpa medlemmar som blir diskriminerade på arbetsplatsen. Först fick ledningen undervisning, sedan har man undervisat på regional nivå. De anställda har fått först en grundutbildning, och sedan en vidareutbildning. Därefter har man arbetat på lokal nivå, och de har i princip fått samma utbildning som de på regionalnivå. Man har fått en paraplyeffekt: de som utbildats har utbildat andra, osv. Det första projektet byggde på att skapa medvetenhet: att använda kondom, skydda sig själv och skydda sig andra, att man har tystnadsplikt som facklig företrädare inför arbetsgivare om vilka som talat om att de är smittade och testat positivt. Att man ska kunna gå och testa sig utan risk att denna information ska hamna hos företagsledarna. Medlemmarnas familjer har påverkats och tagit intryck av projektet, och i vissa regioner han man också involverat kommuner och NGO:s. Till skillnad från det första projektet har detta varit en väldigt lyckat insats. När jag träffad medlemmarna i deras metallarbetarförbund för tre fyra år sedan var det ännu tabu att tala om HIV/AIDS. Nu har det skett en stor förändring, inte minst bland dem som är fackligt aktiva. Man talar öppet om detta som ett problem, och om hur man ska lösa det. Det finns fler projekt som vi arbetar med. Tillsammans med Näringslivets internationella råd ska vi nu genomföra ett projekt rörande HIV/AIDS under tre och ett halvt års tid. Vi ska fokusera på tre länder: Zambia Kenya o Sydafrika. Arbetsgivarna i dessa länder har tagit sig an frågan på helt olika sätt. En del har gjort mycket, andra inte så mycket. Ett problem är ekonomin, andra vet inte riktigt var och de ska börja agera. Gemensamma aktiviteter mellan företag och fack är ett bra sätt att hantera AIDS-frågan. I Zambia i Kenya är facket inte lika starka som i Sydafrika, vilket nog kommer att kräva en större insats. 6

7 Vi har fått hjälp av FFI med att få fram namn på arbetsplaster och personer som kan vara värda att kontakta. Projektet berör anställda på 25 utpekade arbetsplatser. Arbetet organiseras med hjälp av en gemensam styrgrupp i Sverige. De ska ansvara för projektet. Folk i vare land ska utses som ansvariga för att stödja projektet. Väldigt viktigt är att företagen, management och fack är överens om hur projektet ska genomföras. Viktigt att man är överens, att man har ansvariga personer på företaget, för att vi ska bevilja medel så att de kan delta i projektet. Jag är övertygad att de projekt vi haft och de vi ska ha, även om de är på liten skala, betyder mycket för de som är involverade liksom deras familjer. Men det finns så mycket mer som måste göras. Jag hoppas verkligen att andra fack världen även tar sitt ansvar och engagerar sig i denna fråga. Helena Johansson, policychef TCO De fackliga organisationerna har ett viktigt arbete att utföra i kampen mot AIDS. Vi har en organisation ute på arbetsplatserna som når massvis av medlemmar, vi har kollektivavtal som instrument för att dra in arbetsgivarna i processen för hur vi ska motarbeta detta. Men jag tycker vi inom facket borde tala mer om hur vi hanterar detta även här hemma: Är det ok att berätta att man är homosexuell på jobbet? Hur skulle det lokala facket ta sig an frågan om det kom fram att en anställd var HIV-positiv? Skulle det kännas naturligt och tryggt att vända sig till facket i dessa frågor? De här problemen finns inte bara i Afrika. Vi måste ta in de här frågorna i det som gälle vår generella policy om diskriminering på arbetsplatserna. Vi borde fundera över hur vi kan få in frågan om HIV/AIDS i projekt som handlar om andra mer övergripande frågor. Problemet finns över hela världen, och det blir bara större. Det unika för facken är att vi kan teckna bindande kollektivavtal, get oss tillgång till ett instrument till förändring som andra NGO:s inte har. Därför kan man inte likställa fack med NGO:s, och därför är det viktigt att fack och NGO:s samarbetar i denna fråga. Keth Thapper, LO, ombudsman, internationella frågor Jag vill ta upp de internationella projekt som LO/TCO och andra driver rörande HIV/AIDS. LO/TCO har flera projekt som involverar de här aspekterna. Det största är utan tvekan det panafrikanska programmet, det involverar 16 länder. Vi har precis anslutit Kenya, och programmet inkluderar länder i både fransk- och engelsktalande Afrika. Vi arbetar med detta på central internationell nivå, men även med förbunden i respektive land. Under ett par år har vi tagit fram informationsmaterial för facklig utbildning på grundnivå. Där har bi inkluderat information och råd om HIV/AIDS. Och här har vi strukturen färdig. Det kostar inget extra att inkludera dessa teman i information och facklig utbildning. Det finns en möjlighet att träffas och mötas på arbetsplatsen som är unik. Det finns förtroenden för facket: att de kan ta upp kampen mot arbetsgivarna om så krävs, men även samarbeta med dem. Pan-afrikanska projektet är bra. 7

8 Vi är också aktiva i andra delar av världen, som i Ryssland, där problemen växer. Där är förutsättningarna för den typen av arbete ännu något svårare än i Afrika. Det finns inget erkännande från facket där att detta är ett problem. I Afrika har man kommit länge: man ser hotet mot utveckling och kopplingen till fattigdom som HIV/AIDS utgör. I Östeuropa har man inte kommit lika långt i detta erkännande. Vi jobbar också med Svenskt Näringsliv inom området Labour Market Dialogue. Där arbetar vi tillsamman för att främja mänskliga rättigheter, vilket vi tycker är väldigt glädjande. SIDA är också med. Vi jobbar med att utveckla arbetsgivare och fack i olika länder, och vi jobbar också tematiskt. Frågan om HIV/AIDS kom tidigt upp i denna dialog, och där är vi överens. För ett par år sedan var det arbetsgivarsidan i ILO tog upp frågan om HIV/AIDS, och man skaffade sig en handlingsplan. Man slöt sedan avtal om detta utifrån ILO:s trepartsstruktur. Vi har härmat detta i vårt program. Vi tittat på länder i Afrika där vi kan jobba med denna fråga. Slutligen har vi i biståndsnämnden diskuterat samarbete med andra organisationer. Vi vill samarbeta med effektiva och pålitliga NGO:s. Vi har träffat Röda Korset, och de är intresserade. Noaks ark har vi också pratat med, även de är också intresserade. Kampen mot HIV/AIDS ur ett fackligt perspektiv handlar mycket om att bygga allianser. Förhoppningsvis har vi något klar med dessa två organisationer i början av nästa år. Detta alliansbyggande är ett viktigt recept för att nå framgång. Slutligen vill jag ta upp en annan viktig aspekt i kampen mot HIV/AIDS: frågan om gender equality, jämlikhet mellan könen. Det är en viktig fråga, inte minst i Afrika. Att särskilt främja detta perspektiv är instrumentellt för att lyckas: kvinnornas rätt till arbetet, rätten att äga sin egen kropp och sin sexualitet måste säkras. Att de inte ska falla offer för samhällsstrukturer som gör att kvinnan inte har kontroll över sin egen kropp och sin egen sexualitet måste bli en viktig del i vår strategi för att motverka detta allvarliga problem. Transkriberat och sammanställt av Michael Funke, Michael Funke Media 8

Åsiktskort. Åsiktskort. Åsiktskort

Åsiktskort. Åsiktskort. Åsiktskort Att sprida gratis kondomer är det samma som att uppmuntra till sex utanför äktenskap. Kondom förstör ju hela grejen med sex! Visst borde man kunna avskeda någon som visar sig ha aids! Hiv är ett biologiskt

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN RESERAPPORT. Bakgrund. Konferensen i sammandrag. Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN RESERAPPORT. Bakgrund. Konferensen i sammandrag. Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026 SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026 RESERAPPORT Bakgrund Stadens hiv/aids-samordnare deltog i Världsaidskonferensen i Mexico City som genomfördes

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas

Läs mer

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH

diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH diskussionsunderlag CITIZEN OKETCH Vad tänker du på när du hör ordet Afrika? Bilder av Afrika I filmen Citizen Oketch får vi följa med George och Esther Oketch och deras fyra barn i vardagen i ett slumområde

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete

Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionens position angående den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete Den svenska sektionen tar avstånd från den föreslagna policyn om avkriminalisering av sexarbete. Förslagets

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014 Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen Personalstrategiska avdelningen Charlotta Lundberg likabehandlingsstrateg 044-309 33 13 charlotta.lundberg@skane.se BESLUT 2011-03-22 1 (2) Handlingsplan mot trakasserier och kränkande särbehandling Beskrivning

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Ung i Seko Väst aktiviteter

Ung i Seko Väst aktiviteter Ung i Seko Väst aktiviteter Ung i Seko Väst aktiviteter Ungdomskurser Det finns en hel del att lära sig om man är ny inom den fackliga verksamheten eller behöver fler argument för att gå med, Hur tar jag

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

ÖPPNA STARKA OCH FRIA

ÖPPNA STARKA OCH FRIA ÖPPNA STARKA OCH FRIA Öppna starka och fria Hbtq i globalt fackligt samarbete Hbtq i globalt fackligt samarbete FOTO: UNION TO UNION Göran Arrius, ordförande Saco, och Kristina Henschen, chef på Union

Läs mer

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket!

LO Ung utbildningar. Lar dig mer om facket! 2013 LO Ung utbildningar Lar dig mer om facket! Lär dig mer om facket och var med och påverka. På första kursen Om facket får du lära dig mer om vad facket står för och vad du har för rättigheter på jobbet.

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005

Noaks Ark Nyhetsbrev nr 1/2006: statistik över 2005 Hiv/Aids 2005 Antalet hivsmittade i världen är nu 40,3 miljoner. Endast under 2005 har 4,9 miljoner vuxna och barn smittats med viruset. Trots att andelen hivsmittade har minskat i vissa länder, så fortsätter

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Att prata om hiv och aids är inte alltid lätt men fakta behövs

Att prata om hiv och aids är inte alltid lätt men fakta behövs Ungdomar lyssnar på en kamratutbildare som talar om hiv/aids under en lektion i gymnasiet i Umzimkhulu. Att prata om hiv och aids är inte alltid lätt men fakta behövs Apple! Buller och brak, springande

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

Handlingsplan mot våldsbejakande

Handlingsplan mot våldsbejakande Handlingsplan mot våldsbejakande extremism November 2015 2 (6) Inledning Våldsbejakande extremism har blivit allt mer synligt i samhället de senaste åren och uppfattas ibland som ett hot mot vår demokrati.

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m)

Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) PM 2005 RVII (Dnr 325-4023/2004) Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Kristina

Läs mer

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar 2011 2014 1 IF Metalls handlingslinjer En arbetsmiljö för hållbara, trygga och utvecklande jobb Arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det hållbara arbetet. En god arbetsmiljö

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling POLICY Datum 2015-08-31 1(6) Franserudsskolan Birgitta Stenbratt Birgitta.stenbratt@bengtsfors.se Antagen av Rektor Plan mot kränkande behandling Reviderad 2015-09-03 2 Syfte Alla elever har samma rättigheter

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

TILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun

TILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun TILLÄMPNING Etnisk mångfald i Hudiksvalls kommun Plan för aktiva åtgärder Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

ARBETSPROGRAM 2011 2014

ARBETSPROGRAM 2011 2014 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 6 augusti 2010 Vägtransportarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 4: ARBETSPROGRAM 2011 2014 1. Vi bygger upp starka

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön 1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan

Läs mer

Hög eller full på jobbet, vem bryr sig? om alkohol och droger på jobbet

Hög eller full på jobbet, vem bryr sig? om alkohol och droger på jobbet Hög eller full på jobbet, vem bryr sig? om alkohol och droger på jobbet 1 2005 Landsorganisationen i Sverige Producerad av Bilda Idé Omslagsfoto Lars Dahlström TIOFOTO Foto sid 7 Bengt-Göran Carlsson TIOFOTO

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Lär dig mer om facket!

Lär dig mer om facket! LO UNG UTBILDNINGAR Lär dig mer om facket! Lär dig mer om facket och var med och påverka På kursen Om facket får du lära dig vad facket står för och vad du har för rättigheter på jobbet. Du får lära dig

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Välkommen. in till svensk besöksnäring

Välkommen. in till svensk besöksnäring Välkommen in till svensk besöksnäring SVERIGES ROLIGASTE BRANSCH Besöksnäring blir basnäring Besöksnäringen utgörs till stor del av hotell, restauranger, nöjesparker, campingar, vandrarhem och skid- och

Läs mer

Sjukdomar som socialt fenomen och den påföljande synen på aids i Sydafrika

Sjukdomar som socialt fenomen och den påföljande synen på aids i Sydafrika Sociologi 3: Aktuell sociologisk forskning Essä, 10.3.2011 Fredrika Lund Sjukdomar som socialt fenomen och den påföljande synen på aids i Sydafrika Denna essä borde handla om aidsaktivisters syn på aidspolitik

Läs mer

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer