Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Transkript

1 Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA VÄRDE Välkomna till denna viktiga konferens om etnisk diskriminering i arbetslivet! Vi som arrangerar konferensen, Finansförbundet, Lärarförbundet, SKTF, ST, Unionen och Vårdförbundet, tillsammans med min egen organisation TCO, är väldigt glada över att se över 150 fackligt förtroendevalda och andra engagerade här. Det visar på det stora engagemang mot etnisk diskriminering och för likabehandling som finns i fackföreningsrörelsen. Frågorna vi kommer att ägna oss åt i dag handlar om mänskliga rättigheter, om allas lika värde. Egentligen är det väldigt enkelt. Om var och en tänker på sig själv inser man direkt att man inte skulle vilja bli diskriminerad för att man är lång eller kort, kristen eller muslim. Ändå har vi fått ett parti i riksdagen vars själva idé är att lyfta fram skillnaderna mellan människor, skillnader som oftast är rena påhitt, med syfte att skapa motsättningar och missnöje i samhället. Sverigedemokraterna skiljer sig från övriga riksdagspartier genom att deras politik utgår från en människosyn som står i direkt motsats till TCOs grundläggande värderingar om alla människors lika värde och rätt. Historien har upprepade gånger visat att konsekvenserna av en politik som pekar ut en grupp som ett hot mot samhället ofta blir ödesdigra. TCOs SD-POLICY Därför har vi inom TCO antagit en hållning, till Sverigedemokraterna, som vi slagit fast i en policy. Vi är, som ni vet, en partipolitiskt obunden organisation. Men vi samarbetar med olika politiska partier i

2 enskilda frågor som gynnar våra medlemmar. Det kommer vi inte att göra med Sverigedemokraterna. Men vi respekterar naturligtvis valresultatet. Därför kommer vi inte att exkludera något parti i sammanhang eller organ där alla partier ingår, till exempel när vi bjuder in ett riksdagsutskott. I de sammanhangen kommer vi dock att vara tydliga med att vi aktivt motarbetar Sverigedemokraternas politik. Dessutom ska vi intensifiera arbetet för TCO:s grundläggande värderingar. Vi har alla hört om beskjutningarna i Malmö. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser om de här händelserna, men hos mig väcks obehagliga tankar till liv. En risk med Sverigedemokraternas uppgång i opinionen och intåg i riksdagen är nämligen att tonläget i samhällsdebatten nu blir mer tolerant mot främlingsfientliga och rasistiska röster. Om ribban höjs för vad som är acceptabelt att säga om andra människor, kan det i värsta fall göra att personer med en obehaglig människosyn får för sig att gå från ord till handling. Vi riskerar att gå en skrämmande framtid till mötes. Som fackliga organisationer med stort samhällsansvar måste vi göra allt som står i vår makt för att motverka den utvecklingen. Vi måste högt och tydligt ta ställning för ett samhälle som präglas av allas lika värde och rättigheter. Därför har den fackliga kärnuppgiften att motverka diskriminering på arbetsmarknaden blivit än viktigare. DISKRIMINERING I ARBETSLIVET Det är på arbetsmarknaden som människors viktigaste möjligheter att forma sitt eget liv finns. Men det är också på arbetsmarknaden som mycket av diskrimineringen sker. Om vi vill att alla i vårt land ska leva under jämlika förutsättningar, om vi vill kunna ta tillvara på allas kunskap och engagemang, då behöver vi en fungerande arbetsmarknad. Och arbetsmarknaden, mina vänner, det är fackets hemmaplan vår hemmaplan. Arbetet för att motverka etnisk och religiös diskriminering, liksom annan diskriminering, på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas ansvar, men det är också en facklig kärnuppgift. Den fackliga grundtanken

3 bygger på alla människors lika värde och rätt. Om inte facket aktivt motarbetar de strukturer på arbetsmarknaden som utesluter grupper av människor eller ger dem sämre möjligheter än andra vem ska då göra det? De fackliga organisationerna som organiserar den här konferensen ser att diskriminering i arbetslivet varken är en tillfällighet eller begränsad till isolerade handlingar. Diskriminering är ett generellt och strukturellt maktproblem. Vi ser att det finns normer, rutiner, förhållningssätt och beteenden på arbetsmarknaden som utgör hinder för att vi i praktiken ska uppnå lika rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet. Sådan diskriminering kan vara synlig eller dold och den kan ske avsiktligt eller oavsiktligt. FAKTA OM DISKRIMINERING Hur tar sig då diskrimineringen uttryck? Det kommer vi strax att få höra mer om från professor Paulina de los Reyes. Men ett tydligt exempel är att människor med utländskt klingande namn oftare sorteras bort när de söker jobb än personer med svenskklingande namn. Det finns flera akademiska studier och uppmärksammade mediegranskningar som visar detta. Flera studier visar också att informella rekryteringskanaler och nätverk har stor betydelse vid rekryteringen till lediga arbeten. Inrikes födda har fått sina jobb via dessa informella kanaler i betydligt större utsträckning än personer födda i icke-västliga länder. Och konsekvenserna av diskrimineringen syns tydligt i arbetsmarknadsstatistiken. Som grupp betraktad har utrikes födda en betydligt högre arbetslöshet och lägre sysselsättning än inrikes födda, och det går inte att i sin helhet förklara med faktorer som vistelsetid i landet eller utbildningsnivå. Att alla människor ges jämlika jobbchanser är en grundläggande förutsättning för en modern arbetslinje som tar till vara på varje människas vilja och förmåga att arbeta. Men skillnaderna i sysselsättning och arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda talar

4 sitt tydliga språk det finns en stor outnyttjad arbetskraftspotential i Sverige. Den diskriminering vi ser på arbetsmarknaden idag är inte bara orättfärdig och ojämlik, utan också ett enormt samhällsekonomiskt slöseri. Jag undrar varför vi anser oss ha råd med det? AKTIVA ÅTGÄRDER Var och en av som är fackligt aktiv har ett ansvar att arbeta för att motverka alla dessa former av diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Och det arbetet måste göras medvetet, aktivt och systematiskt. Jag vill vara tydlig med att det här inte handlar om åsiktsfrihet. Var och en får naturligtvis tänka och tycka vad den vill. Däremot får man inte handla hur man vill. Och risken för att man agerar efter medvetna eller omedvetna tankemönster ökar om man har en oreflekterad rekryteringsprocess som till exempel sorterar bort dem som har "fel" namn eller utseende. Aktiva åtgärder handlar om främjande och förebyggande arbete. Ett starkt diskrimineringsförbud är nödvändig men långt ifrån tillräcklig i det arbetet. Det kanske allra viktigaste är ett gemensamt och aktivt arbete mellan arbetsmarknadens parter för att skapa lika möjligheter vid rekrytering, befordran, arbetsförhållanden och lön oavsett etnisk tillhörighet. Inte minst rekryteringsprocessen behöver på många håll förändras. Alla arbeten, också korta jobb, bör utannonseras och personer ska rekryteras på basis av kompetens och inte kontakter. Under dagen kommer vi att få ta del av goda exempel på aktiva åtgärder för likabehandling från Gävle kommun, Arbetsförmedlingen, och EON Nordic. Det ska bli spännande att få höra dem berätta om det viktiga arbete de bedriver! DET FACKLIGA ARBETET Dagens konferens är ett exempel på att vi inom TCO och våra medlemsförbund prioriterar likabehandlingsarbetet. Jag vill särskilt

5 nämna tre exempel på viktigt arbete som görs inom TCO och TCOförbunden. SKTF, som är med och arrangerar dagens konferens, beslöt nyligen på sin förbundsstämma att det ska bli ledande vad gäller antidiskrimineringsavtal. Man ska helt enkelt använda den svenska modellen i anti-diskrimineringsarbetet genom att teckna kollektivavtal på central och lokal nivå för att säkerställa att detta arbete bedrivs. Ett annat exempel på hur TCO-förbunden arbetar kommer från Unionen, som också är en av dagens arrangörer. I den nyligen avslutade avtalsrörelsen drev Unionen som ett av sina sex krav likabehandlingsavtal Tyvärr fick man denna gång inte igenom detta med arbetsgivarna. Exemplen från SKTF och Unionen visar hur vi kan använda det främsta fackliga verktyget, kollektivavtalet, för aktiva åtgärder som kan främja allas lika värde och möjligheter. I kollektivavtal kan man till exempel reglera hur rekryteringsprocessen ska se ut vad gäller sökvägar, kravprofil och form för intervju. Man kan också avtala om rutiner för karriärutveckling och kompetensutveckling och inte minst arbetsgivarens ansvar för att personer med arbetsledande ställning har kunskap om likabehandling. Från fackligt håll finns det en tydlig vilja att teckna avtal på det här området. Tyvärr är inte arbetsgivarsidan alltid lika intresserad, men det innebär bara att vi måste vässa våra argument och intensifiera vårt påverkansarbete. Det tredje exemplet jag vill nämna är den rekryteringshandbok som vi presenterar idag. Den har vi gjort med er som är fackligt förtroendevalda i åtanke, eftersom mycket av det konkreta fackliga likabehandlingsarbetet utförs av er. Rekryteringshandboken innehåller bland annat en lista med tolv steg till en lyckad rekrytering. Hela rekryteringsprocessen behöver skärskådas för att säkerställa att den mest kompetenta får jobbet. Handboken är kort och innehåller tips och råd på hur man kan rekrytera utan att diskriminera. Läs den!

6 AVSLUTNING ALLAS LIKA VÄRDE Vi vet att inrikes födda medborgare i Sverige har större makt och välstånd än utrikes födda medborgare i Sverige. Inrikes födda medborgare har lägre arbetslöshet, oftare ett jobb som motsvarar deras utbildning, högre lön, bättre hälsa, bättre tillgång till de inkomstrelaterade socialförsäkringarna, är mer nöjda med sitt boende och överrepresenterade i Sveriges riksdag. De här orättvisorna beror på strukturer och föreställningar som är svåra att göra någonting åt på individnivå. Tyvärr hakar diskussionen om rasism och diskriminering ofta upp sig på frågan om vem som är rasist. Men det är inte individperspektivet som är det viktiga. Det viktiga i arbetet för ett jämlikt samhälle är att utjämna skillnader i makt och välstånd. Och det gör man genom att skapa förutsättningar för att alla ska behandlas lika och ges samma möjligheter. Och här vill jag vara väldigt tydlig: alla betyder alla. Diskrimineringen har sina rötter i bilden av "den andre". En uppdelning i vi och dom. Men den fackliga idén bygger på att det inte finns några sådana uppdelningar. För oss finns inte ett vi och ett dom, bara ett vi! Jag är övertygad om att ett icke-diskriminerande arbetsliv är ett bättre arbetsliv. Våra medlemmar ska oavsett nationell eller etnisk tillhörighet, hudfärg, religion, annan trosuppfattning eller andra ovidkommande faktorer ha samma möjlighet till ett arbete. Och det ska vara ett arbete och en lön som motsvarar hennes kunskap och kompetens. Det målet kan vi bara uppnå med ett aktivt, systematiskt och medvetet arbete för att främja allas lika rättigheter och möjligheter. Här finns en viktig uppgift för oss fackligt engagerade. Tack för att ni ville lyssna och varmt välkomna!