Sågbäcksgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Sågbäcksgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola, gymnasiesärskola, resursenheten Klippan för planen Hans Almgren, rektor Vår vision Både vuxna och ungdomar på skolan hjälps tillsammans åt med att skapa en trygg miljö där ingen trakasseras, diskrimineras eller utsätts för annan kränkande behandling. Alla elever på skolan känner sig trygga i vetskapen om att de vid behov kan vända sig till alla vuxna på skolan och få den hjälp de behöver. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Alla klasser går igenom planen på mentorstiden vid läsårsstarten. Mentor tar upp och konkretiserar "stoppljusen", skolans förenklade påminnelse om planens budskap, vid ett flertal tillfällen under läsåret. Temaarbeten i klasserna kring likabehandlingsfrågor. Klasserna kartlägger trygghet och kränkningar på skolan inför det årliga revideringsarbetet av planen. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får information om planen, samt möjlighet att diskutera och komma med synpunkter på föräldramöte i åk 1. "Stoppljus," skolans förenklade påminnelse om planens budskap visas i ett bildspel tillsammans med dokumentet, liksom var det finns på skolans hemsida. Personalens delaktighet Skolan har en stor likabehandlingsgrupp (LBH-gruppen) med representanter från de flesta arbetslag, elevhälsa samt skolledning. Gruppen har schemalagda möten en gång i månaden. Likabehandlingsgruppen är "motorn" i arbetet med att öka tryggheten och rätten till likvärdig

2 behandling för alla i skolan, men skolledningen betonar allas ansvar i dessa frågor. Personalen i arbetslagen får kunskap om planen via sina representanter i LBH-gruppen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats De frågor som har utvärderats är om eleverna (1) har upplevt att det sker kränkningar på skolan, och i sådant fall hur, vad, hur ofta; (2) vet vart de ska vända sig om man själv blir kränkt eller upplever att någon annan kränks; samt (3) om det är någon plats eller sammanhang där man upplever en otrygg miljö. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Representanter ur likabehandlingsgruppen har utvärderat planen i ett urval av klasser inom såväl gymnasieskola som gymnasiesärskola. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vid gymnasiesärskolan uttryckte elever att man vet till vem man ska vända sig om man känner sig kränkt, och att man inte upplever någon plats på skolan som otrygg. En enstaka elev har känt sig tittad på. Vid gymnasieskolan uttryckte elever att man vet till vem man ska vända sig om man känner sig kränkt. Enstaka elever uttryckte att man upplever skolans tillfälliga uppehållsyta (i ersättningslokaler - - skolan är till stor del under ombyggnad läsåret 2013/14) och trånga korridorer i tillfälliga lokaler som otrygga. Enstaka elever uttrycker att de har upplevt kränkningar i form av blickar och kommentarer, eller utsatthet genom ensamhet. Eleverna kommenterade att de upplevt att kränkningarna förekommit vid läsårsstart, men minskat i omfattning. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas En enkät kommer att genomföras med eleverna om deras upplevelse av eventuell otrygghet och kränkningar, och om det förekommer på vissa platser och i vissa sammanhang. för att årets plan utvärderas Rektor Främjande insatser Utbildning för personal i Hedersrelaterad problematik Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Sexuell läggning Att ha personal med spetskompetens i frågan. Insatsen kan utvärderas genom (1) att personal har deltagit i kursen, samt (2) om skolan kan ta fram en checklista över signaler som signalerar att hedersproblematik kan förekomma.

3 Insats Rektor, en biträdande rektor samt en studie- och yrkesvägledare deltog i utbildning i hedersfrågor under 2013 i Skolverkets regi. Motsvarande utbildning är ett tiotal lärare anmälda till under Rektor Introduktionsdagar för åk 1 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Öka tryggheten och gemenskapen i de nya klasserna. Insats Under de tre introduktionsdagarna för de nya eleverna sker inga tester av kunskaper, utan klassen är tillsammans med sina mentorer. Tiden ägnas åt enskilda samtal med elev och förälder då man bland annat talar om elevens skolbakgrund och vad eleven behöver för att känna sig trygg. Om eleven har tidigare erfarenheter av kränkningar i skolan brukar det framkomma under samtalet. Under dessa dagar ägnas ochså en del av tiden till att lära känna varandra genom övningar och lekar. Mentorerna och eleverna gör upp regler för hur klassen vill ha det tillsammans, exv är det klassens ansvar att se till att ingen är utanför i gruppen. Mentorerna Under augusti Temadag för elever om hedersproblematik. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Sexuell läggning Medvetandegöra elever om hederskulturers mekanismer och ge de som är utsatta information om individens rättigheter och vilket stöd de kan få av skola och samhälle. Målet är att medvetandegöra eleverna --både de elever som lever i en hederskontext och de som inte gör det-- om hedersproblematik och dess mekanismer. Ett vidare mål är at få alla elever att förstå att hedersbegreppet inte enbart finns inom vissa etniska grupper, utan att mekanismerna har funnits i det traditionella svenska samhället också och därför är en del av en historisk process. Därmed finns ett vidare mål att minska vi/de-tänkande. Därtill är ett mål att möjliggöra för elever att finna strategier att navigera i den kontext de själva lever. Uppföljning och utvärdering sker i klasserna, samt om insatsen kan genomföras.

4 Insats Medel finns avsatta för att ordna temadag kring heder med stöd av Elektraprojektet. Målet är att genomföra dagen under läsåret. Även andra insatser är planerade, men inte beslutade. Rektor Kartläggning Kartläggningsmetoder Årligen återkommande kartläggningsmetoder är en utvärdering av förekomsten av trakasserier, diskriminiering eller annan kränkande behandling i ÅK1, en kommunövergripande elevenkät som utvärderar trygghet och om eleverna har kännedom om planen i ÅK2, en kommunövergripande personalenkät, husmodellen inom Gymnasiesärskolan samt våra utvecklingssamtal inom alla program. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna i ett urval av klasser har tillfrågats om de upplever kränkningar i någon form mot sig själva eller andra, och i sådant fall var detta sker. Alla elever i åk 2 svarar på en enkät som rör skolans kvalitet, men även elevernas trygghet. Alla elever har utvecklingssamtal en gång per termin där frågor om trygghet, kompisar kränkningar och diskriminering ingår. Särskolan arbetar dessutom med husmodellen som kartläggningsmetod. Denna kartläggning är årligen återkommande. Hur personalen har involverats i kartläggningen Mentorerna arbetar med sina klasser genom enkäter och samtal. Särskilt utvecklingssamtal som hålls varje termin har en möjlighet att fånga upp alla elevers upplevelse. Därtill arbetar skolan med kartläggning av orsaker vid frånvaro, vilket är ytterligare en möjlighet att få reda på otrivsel i allmänhet och kränkningar och otrygghet i synnerhet. Resultat och analys Resultaten från vår kartläggning visar inga tydliga tecken på att vår skola skulle vara en otrygg arbetsplats för elever eller personal. Det innebär dock inte att allt är bra. Skolans många och trånga korridorer kan i vissa fall upplevas som otrygga. Detta beaktas under pågående ombyggnad som beräknas vara klar under sommaren Under ombyggnaden är en större del av verksamheten lokaliserad till tillfälliga paviljonger som upplevs som trånga och mer otrygga än skolans ordinarie lokaler. Eleverna är hänvisade till korridorer under ledig tid, och en mindre uppehållsyta som har utpekats som otrygg. Bland Gymnasiesärskolans elever, som vistas i den färdigställda delen av skolan, var ingen otrygg på någon plats i skolans lokaler. Endast en mindre del av eleverna befinner sig under året i dessa lokaler och de upplevs som lugna och trygga. Tidigare år kunde särskolans elever känna sig lite oroliga i skolans cafeteria. Den upplevs inte så i år, men om det är ett resultat av ett litet antal elever eller att

5 man har lyckats i ambitionen att skapa en mer ombonad och inbjudande miljö får utvärderas kommande år. De vanligaste formerna för kränkningar var verbalt och ickeverbalt (gester, miner), men även kränkningar har förekommit genom sociala medier på internet. Förebyggande åtgärder Skärpt uppmärksamhet bland vuxna Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Minska antalet kränkningar på vår skola. Uppföljning sker genom nästa års elevenkät. Vid terminsstarten påminna alla vuxna som vistas i klassrum och korridorer att skärpa uppmärksamheten på verbala och ickeverbala kränkningar så att vi upptäcker fler. Givetvis också att de ska ingripa snabbt och tydliggöra att detta ska upphöra omedelbart, samt sedan följa våra rutiner. Vi lärare måste även bli bättre på att upptäcka kränkningar i klassrummen och uppehållsytor. Motivera åtgärd De vanligaste formen för kränkningar var verbalt och sedan ickeverbalt (gester, miner) och de vanligaste platserna var uppehållsrum och korridor enligt vår kartläggning. Alla vuxna i skolan Årligen återkommande Levandegöra likabehandlingsplanen Att fler elever ska känna till att vi har en plan och veta hur vi arbetar i dessa frågor. Stoppljusen konkretiserar planen för eleverna. Alla mentorer försöker öka tydligheten ytterligare för eleverna när de tar upp vår plan. Motivera åtgärd Skolan har tidigare år haft låga siffror i den kommunövergripande enkäten när det gäller frågor om planen mot kränkande behandling och dess innehåll. Vi har haft en svårighet att övervinna då många av våra elever misstolkar enkätfrågor och svarar att de inte har sett planen. När mentorerna talar med klasserna senare framkommer att de inte trodde det var samma dokument. För att motverka detta har vi framhävt stoppljusen som konkretiserar planens syfte och innehåll. Mentorerna

6 Löpande Arbeta fram verktyg för att fånga upp risker som härrör från kränkningar. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Betrakta frånvaro som en indikation på otrivsel, eventuellt kränkningar i skolan och/eller hemmet. Uppföljning genom att analysera resultaten. Snabb utredning av elevers frånvaro. Motivera åtgärd Under hösten 2013 inleddes ett arbete med snabb kartläggning av frånvaro. Vi ser att frånvaro bland annat kan vara orsakad av brist på trivsel, vilket kan vara ett uttryck för ensamhet eller direkt utsatthet. Vi ser också att frånvaro kan vara ett tecken på att eleven förväntas ha en roll i hemmet som i vissa fall kan vara följden av hedersrelaterade strukturer. Skolledningen och rektor. Uppehållsyta för särskoleelever samt öppnare cafeteria Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Öka tryggheten för särskolans elever. Insatsen följs upp vid utvecklingssamtal. Genom ombyggnaden kommer gymnasiesärskolans elever att få tillgång till en mindre uppehållsyta i anslutning till sina klassrum. Dessutom kommer cafeterian att få en öppnare och mer inbjudande miljö. Motivera åtgärd Gymnasiesärskolans elever utrryckte vid kartläggningen inför planen 2013 en viss oro inför vistelse i cafeterian. Läsåret 2013/14 är cafeterian ombyggd och ingen elev har uttalat att cafeterian nu är en otrygg miljö. En stor del av skolans alla elever befinner sig huvudsakligen i ersättningslokaler och cafeterian, i huvudbyggnaden där särskolan befinner sig, är en betydligt lugnare miljö detta läsår, vilket kan påverka. Mot den bakgrunden bör frågan bevakas kommande läsår när alla elever har flyttat tillbaka till huvudbyggnaden. Rektor

7 Temaarbete i undervisningen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Att i undervisningen arbeta med fenomen som berör diskrimineringsgrunderna. I kursen Svenska som andra språk arbetar lärarna med temat Manligt, kvinnligt, mänskligt. I kursen belyses och diskuteras köns- och maktstrukturer och därmed berörs diskrimineringsgrunderna. I kursen Svenska 1 arbetar lärarna med ett tema kring skräck. I materialet tas internets effekter upp, som exempelvis möjligheten till att massrörelser bildas som kan vara kränkande och hetsande. Ett konkret exempel är Instagrammålet. Lärarna i svenska. Rutiner för akuta situationer Policy Diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling såsom mobbning får under inga omständigheter förekomma på Sågbäcksgymnasiet. Om så sker i skolan är det skolans ansvar att se till att detta upphör. Diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling kan aldrig accepteras oavsett vem det gäller, eller vilka som drabbas. Alla, både elever och personal, som verkar i skolan är skyldiga att motverka alla sådana tendenser. Alla som verkar i skolan är skyldiga att omgående underrätta rektor, direkt eller indirekt genom biträdande rektorer eller någon i skolans likabehandlingsgrupp, om misstanke att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling förkommer. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal meddelar mentor eller likabehandlingsgruppen vid misstanke om att elev mår fysiskt och/eller psykiskt dåligt samt vid kränkande beteende och tillmälen. Alla elever är uppmanade att berätta för vuxen på skolan om de upplever sig bli kränkta eller trakasserade. Likaså om de ser någon annan bli utsatt för kränkningar eller trakasserier. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Mentor, annan lärare, elevvården, skolledningen eller medlem i likabehandlingsgruppen. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Så fort någon på skolan har fått kännedom om att misstanke finns rörande kränkande behandling mot elev sammankallar rektor Likabehandlingsgruppen som träffas omedelbart, dvs samma dag eller dagen därpå. Gruppen går igenom den information som finns och utser personer som ska hålla i samtalen. Incidentrapport skrivs och utredning öppnas av rektor som även dokumenteras och sänds till

8 huvudman. Den utsatte eleven kontaktas och får vid ett samtal beskriva sin upplevelse av kränkningen/arna. Eleven/eleverna som utsätter andra kallas snabbt till samtal, där det tydligt görs klart att deras beteende är oacceptabelt och omedelbart ska upphöra. Om fler elever deltagit i kränkningarna sker samtalen alltid med en elev i taget. Alla samtal leds av medlemmar i likabehandlingsgruppen ev. tillsammans med mentor. Samtalen dokumenteras och om eleven/eleverna är omyndiga kontaktas deras vårdnadshavare. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Personal som får kännedom om att elev/elever kränks av personal kontaktar omedelbart rektor. Rektor öppnar utredning samt informerar huvudman. Rektor kontaktar också Personal- och utvecklingsavdelningen i sådana situationer eftersom det finns arbetsrättsliga regler som ska följas. Rektor ansvarar för den fortsatta processen. Rutiner för uppföljning De personer i LBH-gruppen som håller i samtalen med de som kränkte och den som blivit kränkt, ska ha uppföljande samtal inom en vecka med berörda för att kontrollera att kränkningarna har upphört helt, samt att den utsatte känner sig helt trygg. Vid behov ev fortsatta kortare samtal för att säkra tryggheten för den utsatte. Rutiner för dokumentation Skolan använder sig av ett strukturstöd från Barn- och utbildningsförvaltningen, dvs ett blankettsystem där hela processen dokumenteras. När skolan fått kännedom om kränkningen skrivs en incidentrapport av rektor och utredning öppnas. Därefter dokumenteras kontinuerligt utredning, uppföljning samt avslut av ärendet. Incidentrapport/utredning samt avslutning av ärendet sänds till huvudman. All dokumentation förvaras i låst dokumentskåp hos rektor. Ev. annan dokumentation läggs i dokumentförstöraren när ärendet är avslutat. Ansvarsförhållande Rektor är ansvarig för dokumentation.