Karpesjö Consulting 1

Transkript

1 1

2 2

3 3

4 Var det bättre förr? Uttrycker teckningen från början av 1800-talet en sann idyll? Vad menar vi med hållbarhet status quo? 1987 kom Gro Harlem Brundtlands FN-rapport Our Common Future, som gjorde världen uppmärksam om det angelägna behovet av en ekonomisk utveckling utan utarmning av jordens resurser eller som skadade miljön. Nyckelbegreppet var Sustainable Development, varaktigt hållbar utveckling. Brundtlandrapporten blev underlag för Rio-konferensen 1992 som bland annat resulterade i en handlingsplan för det 21:a århundradet (Agenda 21), med deklarationer och principer för uthållig samhällsutveckling i ett lokalt perspektiv. Hållbar utveckling är över ett kvartssekel senare ledmotivet för alla strävanden på området. Även inom olika standarder, som ISO (miljöledningssystem) och ISO (socialt ansvarstagande). Det står för en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Man brukar förtydliga att hållbar utveckling handlar om integration av mål för hög livskvalitet, för hälsa och för välstånd med social rättvisa, och att bevara jordens förmåga att upprätthålla liv i alla dess former. Sociala, ekonomiska och miljömässiga mål är ömsesidigt beroende av varandra. Dom förstärker varandra. Hållbar utveckling kan därför betraktas som ett sätt att uttrycka större förväntningar än tidigare på samhället som helhet. 4

5 Drivkrafter för att arbeta med miljöfrågor i företag och organisationer kan vara: Bidra till att påverkan på jordens resurser, flora och fauna från verksamheten blir så lite som möjligt, d v s den ideella drivkraften, att ge sitt bidrag till varsamhet med det gemensamma ansvaret för jordklotet. Visa för omvärlden att man tar ansvar för miljön. Omvärldsintressenterna ställer numera allt större krav på företag vad avser deras miljöpåverkan. Allmänheten är engagerad, massmedia och intresseorganisationer fångar upp allmänhetens intresse. Det är viktigt att ha en god image - och att säkerställa att den bibehålls ( det som man har byggt upp efter år av ansträngning kan raseras på ett ögonblick från t.ex. en olycka som hanteras felaktigt). Uppfylla de krav som kommer från marknaden - kunder och användare - på att inte påverka miljön i produktionen eller genom produkterna. Allmänhetens engagemang blir ofta också lika med kundkrav. Genom uppfylla kundkrav eller överträffa förväntningar kan ökad försäljning, ökad marknadsandel uppnås etc. Uppfylla de krav som samhället ställer genom lagar och förordningar. Lagkraven är ofta minimikraven, det kan få fördelar av att ha goda marginaler till de nivåer av miljöpåverkan som lagar ger upphov till, t.ex. image i samhället, kundrelationer, ökad säkerhet vid ev. olyckor. God miljöledning också innebär att ökade förtjänster, t.ex. genom lägre kostnader för råvaruförbrukning, avfallsavgifter etc. Uppfylla de krav som ställs av ägare och företagsledning som uttrycks i t.ex. grundläggande värderingar, visioner och policys. 5

6 Sverige och de övriga skandinaviska länderna är en utlöpare på den enorma euroasiatiska kontinenten. I praktiken är vi som en ö om man ser till förutsättningarna för transporter. Det centrala i handel är utbytet av betalningsmedel och produkter (varor och tjänster). Men handel är så mycket mer. Genom handel sker kulturella kontakter mellan enskilda människor, länder, världsdelar och folk. Världshandeln ökar stadigt och det är handel med industrivaror som ökar mest. Även om större u-länder växer starkt som aktörer i världshandeln är det, med undantag för Kina, fortfarande traditionella industriländer som är de största handelsnationerna. Den internationella handelns betydelse ökar genom fortsatt industrialisering, ökade transportmöjligheter, globalisering, multinationella företag och outsourcing. Just den ökade internationella handeln kännetecknar globaliseringen. Valet av handelsstrategi påverka ett lands ekonomiska tillväxt. Ett sådant exempel är jämförelsen mellan Sydkorea och Indien. Sydkorea valde efter Koreakriget en exportinriktad industri medan Indien valde att prioriera intern handel (fram till 2005). Sydkoreas ekonomiska utveckling har varit betydligt starkare än Indiens under de senaste femtio åren. Sverige har i stort sett uteslutande tillämpat frihandel (frånvaro av tullar, importkvoter eller andra handelspolitiska åtgärder) sedan mitten av 1850-talet. Det är en viktig pusselbit för att kunna förstå det svenska ekonomiska undret från 1870-talet och fram till våra dagar. 6

7 Bilden visar oroligheterna i Hongkong hösten Den ger uttryck för konflikten mellan befolkningen i Hongkong och de styrande i Peking. Hur kan socialt ansvarstagande användas som utgångspunkt i denna situation? I ISO definieras socialt ansvarstagande som en organisations ansvar för den påverkan som organisationens beslut och aktiviteter har på samhälle och miljö och som genom transparent och etiskt uppförande bidrar till hållbar utveckling inklusive hälsa och välfärd i samhället, tar hänsyn till intressenters förväntningar, är förenlig med tillämpliga lagar och i överensstämmelse med internationella uppförandenormer, är integrerat i hela organisationen och praktiseras i dess relationer I definitionen för socialt ansvarstagande förekommer ordet aktiviteter. Det omfattar produkter, tjänster och processer. Det sista ordet är relationer. Det syftar på en organisations aktiviteter inom dess inflytandesfär (politiska, avtalsmässiga, ekonomiska eller andra relationer genom vilka organisationen har möjlighet att påverka personers eller organisationers beslut eller aktiviteter. 7

8 Bilden ovan är tagen från Norr Mälarstrands vackra promenad som sträcker sig från Rålambshovsparken i väster och halvvägs till Stockholms stadshus. Omgivningen är utpräglat urban i centrum av en europeisk storstad. Men här har alltså ett andpar etablerat ett bo för sina ungar. Ordet miljö kommer från franskan, på tyska säger man umwelt, på engelska environment. På svenska skulle det kunna sägas omvärld. Det stämmer väl med definitionen i standarden för miljöledningssystem ISO 14001: Miljö - omgivningar där en organisation verkar, vilket inkluderar luft, vatten, mark, naturresurser, flora, fauna och människor samt samspelet mellan dessa Samma definition gäller för ISO vägledningsstandarden för socialt ansvarstagande. För båda gäller att omgivningen sträcker sig inifrån en organisation och hela vägen ut i det globala systemet. Omsatt i praktiken, innebär denna miljöhänsyn ett antal ambitioner: Människans hälsa Djurens överlevnad Växternas fortbestånd Naturens ekonomiska tillgångar Landskapens bevarande Syftet med miljöledning är att säkerställa att verksamheten och dess produkter (varor och/eller tjänster) inte påverkar människors hälsa, t.ex. från utsläpp eller genom effekter vid användning av produkterna. Det är också att inte negativt påverka faunan (djurlivet) och artrikedomen, t.ex. vid skogs- och jordbruk, vägbygge, vattenutsläpp. Vidare att floran (växtlivet) inte påverkas negativt, t.ex. genom luftutsläpp, och att bevara ändliga naturresurser t.ex. genom återvinning och resurseffektivitet. Slutligen ska landskapet bevaras, t.ex. genom att inte anlägga deponier och ta hänsyn vid lokalisering av verksamheter, vägsträckningar etc. 8

9 En snabbresa Den institutionella utvecklingen Nya grundlagar, första genombrottet för de liberala tankarna om fria rättigheter Det första regelverket för aktiebolag Näringsfrihet, det medeltida skråväsendet går slutligen i graven Den första aktiebolagslagen Det osänkbara fartyget Titanic kolliderar med ett isberg och förliser. Den industriella utvecklingen Masstillverkning, genom maskiner och rationell system. T.ex. T-Forden. Massdistribution av konsumentvarumärken, t.ex. Kellogg s, genom järnvägarna. Massförsäljning, kunden går in i butiken och plockar paketerade varor och betalar i kassan. Massinformation, reklam etc. genom tidningar, radio, teve. Masskommunikation, individen rör sig fritt på nätet (facebook, twitter, instagram etc). 9

10 Miljöfrågor och vår syn på naturen har diskuterats länge. En debatt uppstod i början av 1900-talet när vattenkraften skulle byggas ut. Då bildades Naturskyddsföreningen. Rachel Carsons bok 1962 Tyst vår blev en väckarklocka när den bl.a. tog upp småfågeldöd orsakad av kvicksilverbehandlat (betat) utsäde. Ökat fokus på miljöfrågor t.ex. Bhopal (giftutsläpp i Indien), Exxon Valdez (oljeutsläpp i Alaska), Ciba Geigy (fiskdöd i Rhen, utsläpp förorenat släckvatten), Seveso (utsläpp dioxiner i Italien), Teckomatorp (mark- och vattenförorening, nedgrävt giftigt avfall). En enkel indelning av den moderna miljöfrågan är fem faser: Väckarklockornas tid (60-talet). Avsaknad modern lagstiftning. Teknik: utspädning genom höga skorstenar och avloppsledningar ut i sjöar etc. Koncessionsnämndens era ( ). Filter i skorstenar, ventilation, vattenrening, deponier Upplysningstiden och Kritiska massans mognad (åren kring 1990). Säldöd och algblomning i Sverige ger snabba konsumtionsändringar 1988 inom pappersprodukter. Miljö blir ett argument i marknadsföringen. Hållbar utveckling ( ). Efter Rio-konferensen 1992 slår begreppet hållbar utveckling igenom och blir bärande för den nya miljöpolitiken. Den tidigare (under Koncessionsnämndens era) gick ut på att få ner de fasta punktutsläppen till oskadliga nivåer. Nu handlar det alltmer om varor och tjänster, fortplantningen av miljöproblem långt utanför fabriksgrindarna. Transporterna hamnar allt mer i fokus. Via ISO utvecklas standarder för miljöledning mm (första versionen av ISO antas 1996) börjar arbetet med en standard för socialt ansvar antas ISO 26000, Vägledning för socialt ansvarstagande. Det är ISO:s största standardiseringsprojekt någonsin, internationella sekretariatet delas av Brasilien och Sverige. Miljö ingår som en viktig del i definitionen av socialt ansvarstagande.

11 När ISO utvecklades utgick man från en figur utvecklad av kvalitetsgurun Deming, kvalitetscirkeln. Den byggde på fyra principer: Plan Do, Check, Act. I standarden lades till en femte övergripande princip, Policy. Princip 1 Policy Organisationen definierar en miljöpolicy och skapar genom uttryckliga åtaganden engagemang för sitt systematiska miljöarbete. Princip 2 Planera Organisationen utarbetar en plan för att omsätta sin miljöpolicy i praktiken. Princip 3 Genomföra För att kunna genomföra sitt systematiska miljöarbete effektivt, bör organisationen först skapa de förutsättningar och resurser som möjliggör utvecklingen. Organisationen inför även processer och rutiner. Princip 4 Följa upp Organisationen mäter, övervakar och utvärderar sina miljöprestanda. Princip 5 Förbättra Med hjälp av uppföljningen förbättrar organisationen sitt miljöledningssystem. Ett bra övergripande mål är att höja hela organisationens miljöprestanda på alla områden. Miljöledningssystemet är ett organisatoriskt ramverk som måste övervakas och regelbundet ses över. Först då blir det möjligt att effektivt utveckla organisationens verksamheter med hänsyn till föränderliga interna och externa faktorer. Alla anställda måste känna ansvar för hur påverkan av miljön.

12

13 ISO är inte en kravstandard, till skillnad från ISO Den är i stället en vägledning. I standarden finns en god struktur för analys och tankearbete, med massor av tips hur man kan angripa olika problemställningar. Utgångspunkten är de sju principerna för det sociala ansvarstagandet. Verksamhetsstyrning är den viktigaste faktorn för att kunna ta ansvar för sina beslut och aktiviteter, samt integrera sitt sociala ansvarstagande. De mänskliga rättigheterna delas in i två huvudkategorier. Den första kategorin omfattar t.ex. medborgerliga och politiska rättigheter, rätten till liv och frihet, jämlikheten inför lagen, yttrandefriheten. Medan t.ex. de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna; rätten till arbete, mat, hälsa, utbildning och social trygghet återfinns i den andra kategorin. Arbetsförhållanden rymmer riktlinjer och arbetssätt relaterade till arbete. Oavsett om det sker inne i eller på uppdrag av organisationen. Det inkluderar underleverantörer. Miljöansvar lyfter framförallt upp utbildning som grundläggande för att främja utveckling av hållbara samhällen och livsstilar. ISO nämns som hjälpverktyg. Goda verksamhetsmetoder inbegriper etiskt agerande i kontakt med omvärlden. Anti-korruption, konkurrens på lika villkor, respekt för ägande mm. Konsumentfrågor gäller saker som korrekt information och god avtalssed. Att främja hållbar konsumtion, utforma produkter och tjänster som är tillgängliga för alla samt, där så är lämpligt, tillgodose de sårbaras och missgynnades behov. Samhällsengagemang och utveckling. Kan vara individuellt eller i allmännyttiga sammanslutningar för att stärka det civila samhällets demokrati och värderingar. 13

14 Om ett träd faller i skogen, men ingen hör eller ser det - har det då hänt? Naturligtvis har det hänt. Men om det fallna trädet skulle leda till negativa konsekvenser så finns det ingen som kan uppmärksamma det och göra någonting åt det. Det kanske ligger någon svårt skadad under det fallna trädet. Vem vet det? När organisationer skapar ledningssystem i något syfte (hantera kvalitet, miljö, arbetsmiljö, IT-säkerhet, trafiksäkerhet eller något annat), så är det bland annat två fenomen som man strävar efter att få kontroll över. Det ena kallas risk, och det andra kallas avvikelse. Risk handlar om en oönskad händelse som kan leda till negativa konsekvenser. Ofta förknippas den med svåra konsekvenser, men det är inte nödvändigt. En avvikelse är också en oönskad händelse, men eftersom den har hänt så leder den till negativa konsekvenser. Riskhantering handlar om att i förväg identifiera tänkbara händelser med negativa konsekvenser, och att vidta åtgärder för att förhindra sådana händelser. Avvikelsehantering handlar om att upptäcka inträffade oönskade händelser med negativa konsekvenser. Annars är det inte möjligt att göra någonting åt det. En enstaka avvikelse kanske i bästa fall inte betyder så mycket. Den kanske leder till lite resursslöseri, till exempel kassation. Det kanske går att korrigera i efterhand. Men om samma avvikelse inträffar ofta kan det börja kosta pengar och binda resurser av olika slag. I kvalitetssammanhang kallas det kvalitetsbristkostnad. I miljösammanhang kan det handla om en olycka med negativa miljökonsekvenser, som också har ett pris. I organisationer med levande, väl fungerande, ledningssystem finns en kultur att hantera risker och som fångar upp uppdykande fel eller brister. Det brukar i kvalitetssammanhang kallas "kvalitetskultur", att man har system och att man har rätt attityder. 14

15 Motiv eller skäl Jämför med de två figurerna om Funktion och etik. Den första figuren beskriver en funktionsdimension som vi kan kalla "motivet eller skälet för handlingen". I vilket fält skulle vi kunna placera vi att vi inte uppmärksammar - avvikelserapporterar - en händelse med negativa konsekvenser, trots att vi borde göra det? Rimligen i fältet "Inaktiv/Omedvetet". Vad skulle vi kunna kalla det: "tanklöshet". I samma fält finns ordet "paralyserad", det står för oförmåga i ett läge där action verkligen är påkallad. Att veta att det blir fel men inte kunna göra någonting åt det. I det högra fältet "Inaktiv/Medvetet" återfinns beskrivande ord som "avstående" och "avvaktande". Om det är destruktivt eller konstruktivt, se figuren med den andra funktionsdimensionen, "handlingens etiska konsekvenser". I vilket fält skulle vi kunna placera att vi faktiskt uppmärksammar - avvikelserapporterar - en händelse med negativa konsekvenser - men inget görs åt saken? I fältet "Reaktiv/Omedvetet". Att acceptera avvikelser och inte hantera dem, tyder på en mållöshet. Det finns ingen uttalad vilja att till exempel få ner kvalitetsbristkostnaderna till en lägre nivå. I en organisation där avvikelser inte hanteras, utan man upprepar ett beteende som leder till fortsatta nya avvikelser, stiger kvalitetsbristkostnaderna i höjden. I det högra fältet "Reaktiv/Medvetet" återfinns ord som "målmedveten" och "anpassande". Det ger uttryck för en mer professionellt verkande organisation. Slutligen har vi det tredje omedvetenhet-fältet, "aktiv" nivå. Hjärtat i ledningssystem är Avvikelser och korrigerande åtgärder. Det är ett eget delsystem i det stora systemet som står för hög samlad medvetenhet och konstruktivitet. Men i en organisation där detta delsystem inte fungerar, överlåter ledningen (förmodligen omedvetet eller aningslöst) till sin personal eller delar av verksamheten att hantera de problem som dyker upp. Det finns 15

16 ingen plan för risk- och avvikelsehantering. Enskilda medarbetare försöker på olika sätt att korrigera avvikelser. Det finns ingen samlande hand som sorterar och studerar alla avvikelser och spårar mönster. Risken för upprepade avvikelser är hög, organisationen samlar inte på ett systematiskt sätt in erfarenheter och kunskaper. Till höger har vi medvetenhets-fältet: "strategisk"och "värdeledd". I ett professionellt ledarskap är fungerande system för risk- och avvikelsehantering effektiva verktyg för god kvalitetskultur. Etiska konsekvenser Den andra funktionsdimensionen för funktion och etik strukturerar handlingens etiska konsekvenser. Här beskrivs innebörden i att till exempel vara "Inaktiv/Destruktiv", med orden "underlåtande", "förhalande", "likgiltig". En organisation som kännetecknas av att högsta ledningen inte engagerar sig för till exempel bemästrande av kvalitetsbristkostnader, riskerar engagemanget hos medarbetarna att sjunka. Det kan ligga på ett medvetet plan hos medarbetaren: "ledningen bryr sig inte, varför ska jag bry mig, det leder ju ingen vart att uppmärksamma avvikelser". Eller på ett omedvetet plan: upprepade korrigerande åtgärder uppfattas som en helt normal del av arbetsuppgifterna. Tsesiskatastrofen och visselblåsaren Fången på fyren Den 26 oktober 1977 gick den sovjetiska oljetankern Tsesis på grund 100 meter väster om skäret Kärringklubben vid Fifång i Södertäljeleden utanför Trosa. Fartyget sprang läck och cirka kubikmeter olja läckte ut i havet. Sjöfartsverket lade skulden för olyckan på lotsen, sjökapten Hjalmar Nordenberg och fartygets befälhavare, sjökapten Vladimir Minailenko. Förste kartografen Anders Ahlmark, chef för konstruktionsdetaljen på sjökarteavdelningen på Sjöfartsverket, hävdade att verket var ansvarigt för olyckan genom att man missat att föra in grundet på sjökort. Det var kartlagt redan 1969, men Sjöfartsverket hävdade att sjökortet inte var felaktigt. Efter att ha misslyckats med att få gehör inom verket kontaktade Anders Ahlmark media och berättade vad som hade orsakat grundstötningen och att Sjöfartsverket mörklade det. Generaldirektören kallade in justitiekanslern (JK) för att få en opartisk utredning. JK tog inte ställning i sjökortsfrågan och Sjöfartsverket ansvar för felet, och friade verket från anklagelsen om systematisk mörkläggning. Ett tiotal tjänstemän på Sjöfartsverket skrev nu på listor som kritiserade Ahlmark, vilket ledde till yrkesförbud som kartograf och tvångsförflyttning till verkets fyrverkstad för omskolning till elingenjör. Media granskade fallet igen 1979 när Ahlmark tjänstgjorde på fyren Ölands södra grund. Han kallades Fången på fyren. Fackliga förhandlingar om hans arbetssituation ledde till att han kunde återgå till Sjöfartsverket - men inte som kartograf. Tsesiskatastrofen gick genom hela rättssystemet och 1983 fick Ahlmark rätt av Högsta domstolen. Sjökort är navigatoriska hjälpmedel och felet orsakade olyckan. Både lotsen (nu avliden) och den ryske kaptenen fick upprättelse. Staten förlorade och JK betalade ut fullt skadestånd till det ryska rederiet. Anders Ahlmark och hustrun Christina, som också arbetade på Sjöfartsverket, fick aldrig någon upprättelse av staten. De köptes ut från verket fick Anders Ahlmark Stiftelsen Owe Thörnqvists Miljöfonds stipendium. Malin Lagerlöf skrev pjäsen Fången på fyren. Fältet "Reaktiv/Destruktiv", i den andra funktionsdimensionen om en handlings etiska konsekvenser, beskrivs med ord som "obstruerande", "förfalskande", "dräpande". Sjöfartsverkets ledning tyckte förmodligen att Anders Ahlmark obstruerade mot verket när han gick till media. Men frågan är om inte Ahlmark agerade både värde-ledd ("Aktiv/Medvetet") och mål-medveten ("Reaktiv/Medvetet"), när han agerade som en visselblåsare. Det kanske snarare var Sjöfartsverket som handlade förfalskande eller åtminstone vilseledande gentemot omvärlden, och dräpande på gränsen eller bestraffande, på gränsen till mördande, gentemot Anders Ahlmark? Och tjänstemännen på Sjöfartsverket, mobbade de ut Ahlmark? 16

17 Konstruktiv etik Medan de vänstra, destruktiva fälten kan basera sig på antingen medvetet eller omedvetet handlande, så är det kanske svårare att tänka sig att de konstruktiva fälten skulle kunna vara annat än medvetna. Att vara aktiv och konstruktiv kan beskrivas med ord som "nydanande", "förebyggande", "födande". Att vara reaktiv och konstruktiv med stödjande, korrigerande, reproducerande. Samt inaktiv och konstruktiv med måttfull, förtroendefull, beredd. Vi skulle kunna sammanfatta det som att det är vad gott ledarskap kännetecknas av. 17