Kemikaliehantering i Landskronas skolor

Transkript

1 Kemikaliehantering i Landskronas skolor Tillsynsprojekt inom ramen för Samordnad Kemikalietillsyn i Skåne län Sara Edlund Fredholm Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 2006: Landskrona rapport kemikalier i skolor.doc

2 rapport kemikalier i skolor.doc utskrivet :47:00

3 3(7) Sammanfattning Miljöförvaltningen har genomfört ett tillsynsprojekt gällande kemikaliehantering på skolor i Lanskrona inom ramen för Samordnad kemikalietillsyn i Skåne län. Syftet med projektet var att begränsa hälso- och miljörisker i samband med kemikaliehantering (inklusive farligt avfall) i skolverksamheter samt sprida behövlig information till dem som är ansvariga för kemikalie- och avfallshantering på respektive skola. De skolor i kommunen som bedriver kemiundervisning har ingått i projektet. Dessa var fyra grundskolor och två gymnasieskolor. På skolorna inspekterades sammanlagt 9 labsalar, 4 slöjd- eller tekniksalar, 4 vaktmästerier, 3 städutrymmen samt 2 övriga lokaler (bildsal samt preparationsrum). Tillsynen inriktades främst mot skolornas egenkontroll och rutiner gällande kemikaliehantering, riskbedömningar, förvaring, hantering och märkning av kemikalier, farligt avfall samt kontroll av att olämpliga kemikalier inte hanterades i skolorna. Hälften av skolorna hade ett egenkontrollprogram. Samtliga dessa hade brister, framför allt gällande kemikalieförteckningen. Samtliga skolor hanterade farliga ämnen, och flera hanterade olämpliga ämnen. Bland annat hittades ämnen som var cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska, allergena, mycket giftiga samt miljöfarliga. Hälften av skolorna ansågs ha en förvaring av kemikalier och farligt avfall som var bra, resten gavs betyget acceptabel. På ett flertal kemikalier som inspekterades var märkningen bristfällig, och rutiner gällande märkning och utrensning av gamla kemikalier saknades hos flera av skolorna. Bristerna hos skolorna har följts upp och åtgärdats. De grövsta bristerna fanns på högstadieskolorna, främst vad gäller egenkontroll, rutiner, märkning och kemikalieförteckning. På den ena gymnasieskolan hittades dock flest kemikalier med olämpliga egenskaper.

4 4(7) Bakgrund Under slutet av 2004 och 2005 genomförde miljöförvaltningen ett tillsynsprojekt gällande kemikaliehantering på skolor inom ramen för Samordnad kemikalietillsyn i Skåne län. Syftet med projektet var att begränsa hälso- och miljörisker i samband med kemikaliehantering (inklusive farligt avfall) i skolverksamheter samt sprida behövlig information till dem som är ansvariga för kemikalie- och avfallshantering på respektive skola. Tillsynen inriktades främst på förvaring, hantering och märkning av kemikalier, tillgänglighet av säkerhetsdatablad och kemikalieförteckning, tillämpning av utbytesprincipen, uppsamling och avlämning av kemikalierester, farligt avfall, identifiering av utsläppsvägar samt kontroll av att olämpliga kemikalier inte användes i undervisningen eller i övrigt hanterades eller förvarades. Tillsyn av kemikaliehantering på skolor är viktig ur många synvinklar. Dels är de som använder och kommer i kontakt med kemikalierna barn vilka saknar kunskap om hur viktigt det är att hantera dessa på ett säkert sätt. Dels är det i skolorna barnen lär sig inför framtiden hur kemikalier bör betraktas/hanteras. Gällande bestämmelser Kemikalie- och avfallshanteringen på en skola är en process med flera led och regleras därför av diverse lagstiftning. Hur uppköp, hantering, förvaring och avyttring ska ske är reglerat i Miljöbalken och dess förordningar, Arbetsmiljölagstiftningen samt i föreskrifter från Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Statens Räddningsverk. Då skolor är anmälningspliktiga verksamheter omfattas de av de krav på egenkontroll som ställs i miljöbalken. Kemikalier och farligt avfall skall förvaras så att risker för hälsa och miljö förebyggs eller minimeras. Detta innebär bland annat förvaring i utrymmen där spill eller läckage till avlopp förhindras. Vidare skall det finnas ett register över de kemiska produkter som kan innebära risker ur hälso- eller miljösynpunkt. I registret skall det finnas angivet produkternas namn, omfattning och användning, information om hälso- och miljöfarlighet samt klassificering. Skolans ledning är ansvarig för att kemikalierna är korrekt klassificerade och märkta. Genomförande De skolor i kommunen som bedriver kemiundervisning har ingått i projektet. Dessa är Dammhagskolan, Alvar Gullstrandsgymnasiet, Gustav Adolfskolan, Sandåkerskolan, Västervångskolan, dvs fyra grundskolor och en gymnasieskola. Även Selma Lagerlöfskolan (gymnasieskola) inspekterades men vid besöket visade det sig att skolan inte hanteras kemikalier annat än till städ, underhåll etc, och denna skola ingår därför inte i sammanställningen om kemikalieförvaring, säkerhet och märkning samt egenkontroll gällande kemikalier. Innan besöken skickades ett särskilt informationsbrev ut till skolorna. Inspektionerna var förbokade för att personer med relevant ansvarsområde skulle kunna vara tillgängliga. Inspektionerna gjordes utifrån för projektet framtagna checklistor. Checklistorna samt en inspektionsrapport översändes efteråt till skolorna, samt i vissa fall, föreläggande om åtgärder vi brister. På skolorna inspekterades sammanlagt 9 labsalar, 4 slöjd- eller tekniksalar, 4 vaktmästerier, 3 städutrymmen samt 2 övriga lokaler (bildsal samt preparationsrum).

5 5(7) Resultat från inspektionerna Egenkontroll Tre av skolorna hade ett fungerande egenkontrollprogram, och tre av dem saknade. Alla tre skolorna med egenkontrollprogram hade brister i detta. Bristerna gällde framför allt att en dokumenterad ansvarsfördelning saknades eller var bristfällig (1 skola av 6), dokumenterade riskbedömningar av laborationer saknades (2 skolor av 6), skriftliga rutiner för rengöring och sanering vid spill av kemikalier och olyckor saknades (3 skolor av 6), samt att kemikalieförteckningen var bristfällig eller saknades (samtliga). Bristerna i kemikalieförteckningen gällde att det saknades uppgifter information om kemikaliernas hälso- och miljöfarlighet inklusive farobeteckningar och riskfraser, kemikaliemängder eller plats där kemikalien hanterades eller förvarades. Hanterade kemikalier De typer av kemikalier som hanterades på skolorna innefattade labkemikalier (5 skolor), klottersaneringsmedel (2 skolor), färg, lim och spackel (4 skolor) samt disk-, tvätt- och rengöringsmedel (6 skolor). Samtliga skolor med kemiundervisning hanterade farliga ämnen. Flertalet skolor hanterade enligt observationer på plats eller enligt kemikalieförteckningarna olämpliga ämnen. I nedanstående tabell listas dessa kemikalier: Tabell 1. Olämpliga kemikalier som hanterades på skolorna Kemikalie Ammoniumdikromat Bly(II)kromat Blyacetat Fenol Flussmedel Formaldehyd Kaliumborat Kaliumdikromat Koldisulfid Krom(IV)oxid Metanol Natriumdikromat Nickelsulfat Nitrobensen Vanadin(V)oxid Weltec A Produkt innehållande Zink- Olämpliga egenskaper (enligt kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1994:12) om klassificering och märkning av kemiska produkter) Cancerogent, Mutagent, Allergent, Miljöfarligt, Mycket giftigt Cancerogent, Reproduktionstoxiskt Cancerogent, Reproduktionstoxiskt, Miljöfarligt Giftigt Giftigt Cancerogent, Allergent Cancerogent, Giftigt Cancerogent, Mutagent, Miljöfarligt Reproduktionstoxiskt, Giftigt Cancerogent, Allergent, Miljöfarligt Giftigt Cancerogent, Mutagent, Allergent, Miljöfarligt, Mycket giftigt Cancerogent, Allergent Reproduktionstoxiskt Mutagent, Reproduktionstoxiskt, Miljöfarligt Giftigt Frätande, Miljöfarligt

6 6(7) klorid Utöver detta innehade en av skolorna även andra blyföreningar, kvicksilver, rent DDT och ren lindan, och två skolor innehade kvicksilvertermometrar. Nedanstående tabell redovisar antalet funna kemikalier med olämpliga egenskaper. Tabell 2. Totalt antal funna kemikalier med i en skolmiljö olämpliga egenskaper Egenskap hos kemikalie Antal funna kemikalier med egenskapen Cancerogen 17 Mutagen 12 Reproduktionstoxisk 5 Allergen 10 Miljöfarlig 12 Mycket giftig 7 Giftig 6 Som synes ovan hanterades eller förvarades många kemikalier med egenskaper som gör dem olämpliga i en skolmiljö. Vid samtliga skolor meddelade man att elever inte hanterade farliga kemikalier med undantag för små mängder metanol. Skolorna uppmanades att rensa ut cancerogena, mutagena, reproduktionstoxiska, allergena, miljöfarliga samt mycket giftiga kemikalier och lämna dem som farligt avfall såvida de inte kunde visa att ämnena var absolut nödvändiga i undervisningen. Förvaring och transport av kemikalier och farligt avfall En helhetsbedömning av skolornas förvaring av kemikalier och farligt avfall skulle enligt checklistan göras. Tre av skolorna befanns ha en bra förvaring och de övriga tre hade en acceptabel förvaring. De brister som förekom var bland annat att farliga kemikalier förvarades i skåp som elever hade tillgång till i slöjd eller tekniksal. Förvaringen i labsalar var i allmänhet någorlunda tillfredsställande. Brister gällde exempelvis samförvaring av brandfarliga eller giftiga kemikalier med andra kemikalier, eller att golvbrunnarna vid nödduschar inte var invallade eller försedda med tättslutande lock. En av skolorna saknade skriftliga rutiner för förvaring och hantering av farligt avfall.. Två av skolorna uppgav att de inte förde journal över avlämnat farligt avfall. De flesta skolorna meddelade att de hade mycket små mängder farligt avfall och att hämtning inte skedde varje år. Flera av skolorna påpekade att de inte hade en fungerande källsortering, och att de upplevde att de inte kunde påverka detta på grund av att det sköttes av kommunens fastighetsavdelning. Detta upplevdes som ett problem Säkerhet samt märkning och förpackning Samtliga skolor hade säkerhetsdatablad för hanterade produkter. Tre av skolorna saknade rutiner för utrensning av inaktuella kemikalier, och samtliga skolor hade brister i sina kemikaileförteckningar. Två skolor saknade dokumenterade riskbedömningar av laborationerna. Representanter för dessa

7 7(7) skolor menade dock att man hade gjort riskbedömningar för laborationerna men att dessa inte var nedskrivna. Miljöförvaltningen kontrollerade ett antal produkter med avseende på märkning. Totalt kontrollerades ca 40 produkter. Vid samtliga skolor hittades produkter där svensk märkning saknades och vid två skolor hittades produkter vars etikett var oläslig. I tabellen nedan listas de brister i märkning som miljöförvaltningen hittade. Tabell 3 Brister i märkning hos kemikalier på skolorna Brister Antal Märkning saknas 3 Märkningen ej på svenska 1 Etiketten är oläslig 1 Saknar farosymbol 4 Saknar farobeteckning 7 Saknar riskfraser 8 Saknar skyddsfraser 10 Saknar innehållsförteckning 10 Saknar uppgift om tillverkare/importör 10 Saknar EG-nummer/EG-märkning för vissa ämnen 10 Saknar uppgift om vikt/volym 5 Bristerna gällde nästan uteslutande kemikalier som inte förvarades i sina originalförpackningar. Samtliga skolor saknade skriftliga rutiner för märkning av ompaketerade eller utspädda kemikalier, även om några av skolorna uppgav att informella rutiner fanns. Övergripande arbete Vid samtliga skolor meddelade man at man arbetade med att minska mängden och antalet hanterade kemikalier, bland annat genom att göra laborationer i mikroskala eller lärarledda demonstrationer. Samtliga skolor menade också att man vid inköp av kemikalier försökte välja den minst farliga, eller ersätta äldre kemikalier men mindre farliga. Ingen skola gjorde dock detta systematiskt. Uppföljning Samtliga skolor med brister förelades om att åtgärda dessa. Inga beslut om vitesförelägganden eller åtalsanmälningar var nödvändiga. Skolorna har redovisat de åtgärder som vidtagits med anledning av inspektionerna och föreläggandena, och samtliga brister kan anses vara korrigerade. De grövsta bristerna fanns på högstadieskolorna, främst vad gäller egenkontroll, rutiner, märkning och kemikalieförteckning. På den en a gymnasieskolan hittades dock flest kemikalier med olämpliga egenskaper. Tillämplig lagstiftning Miljöbalken (1998:808) 9 och 14 kapitlet Avfallsförordningen (SFS 2001:1063)

8 8(7) Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Förordning (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 1994:12) Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 1998:8) Bilagor: Informationsbrev till skolor, Checklista, Sammanställning till Länsstyrelsen

9 asdf PM 1(2) Datum Ärende nr Vår referens Rektorn vid Gullstrandsskolan Box Landskrona LÄNSSTYRELSEN OCH KOMMUNERNA I SKÅNE LÄN SAMORDNAD KEMIKALIETILLSYN I SKÅNE LÄN INFORMATION TILL SKOLOR SOM HANTERAR KEMIKALIER Under år 2004 kommer miljöförvaltningen i Landskrona att genomföra ett tillsynsprojekt riktat mot skolor som hanterar kemikalier i sin verksamhet. Projektet samordnas av Länsstyrelsen i Skåne län och utförs i samverkan med Arbetsmiljöinspektionen i Malmö. Målsättningen med projektet är att begränsa hälso- och miljörisker i samband med hanteringen av kemikalier och farligt avfall i skolorna. Syftet är också att i samband med inspektionerna sprida behövlig information till de som ansvarar för kemikalie- och avfallshanteringen. Tillsynen kommer att inriktas på: - Förvaring och märkning av kemikalier - Tillgänglighet av varuinformationsblad och kemikalieförteckning - Tillämpning av utbytesprincipen och inköpsrutiner - Uppsamling och bortforsling av kemikalierester och farligt avfall - Identifiering av utsläppsvägar Kemikalie- och avfallshanteringen på en skola är en process med flera led och regleras därför av diverse lagstiftning. Hur uppköp, hantering, förvaring och avyttring ska ske är reglerat i Miljöbalken och dess förordningar, Arbetsmiljölagstiftningen samt i föreskrifter från Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Statens Räddningsverk. En skola är en anmälningspliktig verksamhet och omfattas därför av de krav på egenkontroll som ställs i miljöbalken. Syftet med egenkontrollen är att minimera riskerna för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det måste till exempel finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret i skolan, liksom rutiner för kontroll av laborationsutrustning m.m.

10 PM 2(2) Datum Ärende nr Kemikalier och farligt avfall skall förvaras så att risker för hälsa och miljö förebyggs eller minimeras. Detta innebär bland annat förvaring i utrymmen där spill eller läckage till avlopp förhindras. Vidare skall det finnas ett register över de kemiska produkter som kan innebära risker ur hälso- eller miljösynpunkt. I registret skall det finnas angivet produkternas namn, omfattning och användning, information om hälso- och miljöfarlighet samt klassificering. Skolans ledning är ansvarig för att kemikalierna är korrekt klassificerade och märkta. Inför tillsynsbesöket kan det vara bra att se över och diskutera de rutiner som rör kemikalie- och avfallshanteringen på skolan. Några bra lästips är: - Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) - Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll - Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter - Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 1994:12) - Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 1998:8) Ytterligare information om lagstiftning m.m. finns att hämta på bland annat och En kopia av den checklista som kommer att användas vid inspektionstillfället har bifogats och om Ni har några frågor går det bra att kontakta nedanstående miljöinspektör. Med vänlig hälsning Sara Edlund Miljöinspektör Telefon: Bilaga Checklista för kemikaliekontroll i skolor

11 Checklista för kemikaliekontroll i skolor Datum.. Skolans namn... Adress... Rektor...Tfn: E-post... Kemikalieansvarig/kontaktperson. Tfn.. Närvarande vid inspektionen... Skolans elever är under 18 år över 18 år 1. Upphandling a) Centralt upphandlingsavtal Finns Finns inte Finns, men följs inte b) Miljöpolicy för upphandling Finns Finns inte Finns, men följs inte Ant. 2. Egenkontrollprogram a) Egenkontrollprogram Finns Finns inte Finns, men följs inte Ant. 3. Kemikaliehantering Antal inspekterade lokaler Labsal... Slöjdsal.. Vaktmästeri.. Städning.. Annat (t ex fotorum)..... Annat..... Ant b) Vilka typer av kemikalier förekommer på skolan? Produktgrupp Ungefärlig årsförbrukning Huvudprodukt Lab. Kemikalier Klottersaneringsmedel Färg, lim, spackel... Disk-, tvätt- och... rengöringsmedel Fotokemikalier... Kemiska bekämpningsmedel... Detta tillsynsprojekt har utarbetats i samarbete med arbetsmiljöinspektionen. Frågor markerade med * ställs med deras lagstiftning i åtanke. Finns brister på dessa punkter kontakta arbetsmiljöinspektionen: Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöinspektionen, Box 21019, Malmö, tfn , fax: , e-post: arbetsmiljoinspektionen.malmo@av.se. Sakkunnig på skolsalar är Alena Ansheimer, e-post: alena.ansheimer@av.se

12 c) Om bekämpningsmedel används, finns tillstånd för hanteringen? JaNej Används inte d) Finns instruktioner för rengöring och sanering vid spill av kemikalier? JaNej e) Finns kemikalier innehållande Sort Mängd (kg) Användningsområde kadmium (Cd).... kvicksilver (Hg).... klorerade lösningsmedel.... mycket giftiga ämnen.... (R26-28, R 39) giftiga ämnen.... (R 23-25, R 39, R 48) allergiframkallande ämnen.... (R 42-43) cancerframkallande ämnen.... (R 40,R 45, R 49) f)* Om ja, används de av elever under 18 år JaNej Ant 4. Förvaring och transport av kemikalier och farligt avfall a) Hur förvaras kemikalier och farligt avfall? Kemikalier inklusive farligt avfall Inomhus Ant golvbrunn/avlopp finns... skydd för avlopp finns... ventilerat kemikalieskåp*... invallat... i dragskåp... olämplig samförvaring*... (tex syror & baser) Utomhus på tät yta nära dagvattenbrunn inlåst under tak invallat Ant Samlad bedömning av förvaringen Bra Acceptabel Dålig Ant Detta tillsynsprojekt har utarbetats i samarbete med arbetsmiljöinspektionen. Frågor markerade med * ställs med deras lagstiftning i åtanke. Finns brister på dessa punkter kontakta arbetsmiljöinspektionen: Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöinspektionen, Box 21019, Malmö, tfn , fax: , e-post: arbetsmiljoinspektionen.malmo@av.se. Sakkunnig på skolsalar är Alena Ansheimer, e-post: alena.ansheimer@av.se

13 b) Vilka typer av farligt avfall transporteras och av vem? Typ av farligt avfall Mängd (kg)/år Transportör c) Skolan kör självanmälan gjord/tillstånd finns d) Har anlitad transportör tillstånd för transporten? Ja Nej e) Förs journal över avlämning av farligt avfall? Ja Nej f) Finns fungerande källsortering? Ja Nej g) Sorteras kasserade lysrör? Ja Nej h) Finns kvicksilvertermometrar? Ja Nej Ant 5. Säkerhet a) Finns aktuella (max 3 år gammalt) säkerhetsdatablad på svenska för samtliga kemikalier tillgängliga för lärare och elever? JaNej b) Finns aktuellt register över skolans kemikalier? JaNej c) Finns rutiner för utrensning av gamla och inaktuella kemikalier? JaNej d)* Finns skyltar (giftigt, brandfarligt) på dragskåp och kemskåp? JaNej e)* Görs dokumenterade riskbedömningar av laborationerna? JaNej f)* Finns ögonspolning? JaNej Om ja, vilken typ? Fast Flaskor 6. Märkning och förpackning a) Har alla förpackningar läslig etikett med märkning på svenska? JaNej b) Förvaras kemikalierna i originalförpackningen? JaNej c) Om inte, är den nya förpackningen lämplig för ändamålet? JaNej d) Finns rutiner för märkning av omförpackade JaNej eller utspädda kemikalier? e) Antal kontrollerade förpackningar: st Ant... Detta tillsynsprojekt har utarbetats i samarbete med arbetsmiljöinspektionen. Frågor markerade med * ställs med deras lagstiftning i åtanke. Finns brister på dessa punkter kontakta arbetsmiljöinspektionen: Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöinspektionen, Box 21019, Malmö, tfn , fax: , e-post: arbetsmiljoinspektionen.malmo@av.se. Sakkunnig på skolsalar är Alena Ansheimer, e-post: alena.ansheimer@av.se

14 Stickprovskontroll av märkning Brister: 1) Märkning saknas 2) Märkningen ej på svenska 3) Etiketten är oläslig 4) Saknar farosymbol 5) Saknar farobeteckning 6) Saknar riskfraser 7) Saknar skyddsfraser 8) Saknar innehållsförteckning 9) Saknar uppgift om tillverkare/importör 10) Saknar EG-nummer/EG-märkning för vissa ämnen 11) Saknar uppgift om vikt/volym Farosymbol Farobeteckning Produktens handelsnamn Riskfraser Skyddsfraser Innehåll (namn på ämnen) Tillverkare/importör EG-nr. och EG-märkning för vissa ämnen Innehållets vikt eller volym Produktnamn Leverantör Antal Antal kontrollerade produkter: Ej origin alförp Brister Antal prod. med bristfällig märkning: Varav ej i originalförpackning: 8. Övergripande arbete a) Arbetar skolan aktivt med att minska användningen av kemiska produkter? JaNej Om ja, hur?. b) Tillämpas utbytesprincipen? JaNej Om ja, hur?. Senast ändrad: Detta tillsynsprojekt har utarbetats i samarbete med arbetsmiljöinspektionen. Frågor markerade med * ställs med deras lagstiftning i åtanke. Finns brister på dessa punkter kontakta arbetsmiljöinspektionen: Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöinspektionen, Box 21019, Malmö, tfn , fax: , e-post: arbetsmiljoinspektionen.malmo@av.se. Sakkunnig på skolsalar är Alena Ansheimer, e-post: alena.ansheimer@av.se

15 (5) LÄNSSTYRELSEN OCH KOMMUNERNA I SKÅNE LÄN SAMORDNAD KEMIKALIETILLSYN I SKÅNE DATUM KOMMUN UPPGIFTSLÄMNARE SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT Projekt - kemikaliekontroll i skolor Landskrona Sara Edlund 1. Omfattning Antal inspekterade låg/mellan högstadium gymnasium yrkesskola annat summa stadium skolor 2 2 labsalar 3 3 slöjd/tekniksalar 1 vaktmästeri 2 1 städ 1 1 annat annat 2. Upphandling och egenkontroll Antal skolor där finns centralt 1 upphandlingsavtal Antal skolor där miljöpolicy för upphandling Antal skolor där egenkontrollprogram finns 1 finns 3 inte finns 3 inte finns 3 inte finns 1 finns, men inte följs finns men inte följs finns men inte följs 3.a Kemikaliehantering Vilka typer av kemikalier finns i skolorna? Årsförbrukning (kg) Huvudprodukt (ex) Lab. kemikalier 4 skolor Ca 10 kg totalt Syror, baser, alkoholer Klottersaneringsmedel 1 skola > 1 liter /år Wipe out Färg, lim, spackel 3 skolor 2 liter färg Disk-, tvätt- och rengöringsmedel 4 skolor Ca 10 liter Diskmedel, tvättmedel Kemiska bekämpningsmedel b) Bekämpningsmedel används utan tillstånd i Instruktioner för sanering vid spill saknas i skolor. skolor.

16 c) Farliga ämnen Antal skolor som använder kemikalier innehållande kadmium (Cd) kvicksilver (Hg) 1 1 klorerade lösningsmedel 1 1 mycket giftiga ämnen (R26-28, R 39) 3 3 giftiga ämnen (R 23-25, R 39, R 48) 3 3 allergiframkallande ämnen (R 42-43) 2 2 cancerframkallande ämnen (R 40,R 45, R 49) (5) varav hur många har elever under 18 år 4. Förvaring och transport av kemikalier och farligt avfall a) Samlad bedömning av förvaringen av kemikalier och farligt avfall Antal skolor med låg/mellan högstadium gymnasium yrkesskola annat summa betyget stadium Bra 1 2 Acceptabel 1 Dålig Ex på förekommande brister Hälsoskadliga och miljöfarliga kemikalier förvaras inte inlåsta i slöjdsal (lacknafta exempelvis). b) Typ av farligt avfall Mängd (kg)/år Transportör Metallsalter Skolan Kommunen X Annan Klorerade kolväten Skolan Kommunen X Annan lysrör Skolan Kommunen X Annan Organiska föreningar Skolan Kommunen X Annan Skolan Kommunen Annan Antal skolor som transporterar farligt avfall utan tillstånd/anmälan Antal skolor som anlitar transportör som saknar tillstånd c) Antal skolor som ej för journal över avlämning av farligt avfall ej har fungerande källsortering 2 ej sorterar kasserade lysrör har kvicksilvertermometrar 1 5. Säkerhet Antal skolor som saknar aktuellt säkerhetsdatablad aktuellt kemikalieregister 0 eller 3, se kommentar rutiner för utrensning av inaktuella kemikalier 2 skyltar på dragskåp dokumenterade riskbedömningar 0 eller 1 ögonspolning

17 Märkning och förpackning a) Antal skolor som saknar rutiner för märkning/omförpackning av kemikalier 0 eller 3 3 (5) b) Antal skolor som hanterar kemikalier med brister i märkning och förpackning Svensk märkning saknas Etiketten är oläslig Kemikalien förvaras i olämplig förpackning 7. Stickprovskontroll av märkning Totalt antal kontrollerade produkter genom stickprovkontroller 25 Brister Antal i org. förpackning Antal ej i org. förpackning Märkning saknas 2 Märkningen ej på svenska 1 Etiketten är oläslig Saknar farosymbol 2 Saknar farobeteckning 5 Saknar riskfraser 6 Saknar skyddsfraser 8 Saknar innehållsförteckning 8 Saknar uppgift om tillverkare/importör 8 Saknar EG-nummer/EG-märkning för vissa ämnen 8 Saknar uppgift om vikt/volym 3 8. Övergripande arbete Antal inspekterade Lågskolor som mellanstadium minskar anv. av kem. produkter tillämpar utbytesprincipen Högstadium Gymnasium Yrkesskola Annat Sammanfattning På vilka Låg- mellanstadium typer av skolor finns de grövsta bristerna? Högstadium X Gymnasium Yrkesskola Annat Få/inga brister

18 Vilka typer av brister är mest frekventa? 4 (5) Förvaring Ant rutiner för märkning och utrensning saknas, mycket Transport gammalt som ej rensats ut (tex cancerogena, mutagena Märkning och allergiframkallande ämnen), enbart namn och Hantering X farosymbol på ompackade kemikalier, brister i kemi kalieförtecking Utvärdering av projektet Kommentarer till resultatet (VU:s intresse av och kunskaper kring behov av skyddsåtgärder vid kemikaliehantering, samt kunskaper om reglerna.) Alla tre skolorna som har egenkontrollprogram har brister i dessa, ej kompletta, f f a vad gäller kemikalieförteckning. Ämnena under punkt 3 c hanteras på skolor med barn under 18 år, men används för demonstrationer, dvs ej av eleverna. Undantaget är två skolor där små mängder metanol används. De flesta skolor har mycket små mängder farligt avfall, hämtning sker inte varje år Många skolor anser att de inte kan påverka källsortering, eller hantering av klottersaneringsmedel, färg, spackel etc, eftersom detta hanteras av kommunens fastighetskontor Alla skolorna har ett kemikalieregister, men de flesta har bara en förteckning av vilka kemikalier som hanteras, och riskinformation står i säkerhetsdatablad eller dylikt som förvaras i anslutning till förteckning och förvaring. De flesta har inte uppgifter om mängder och förvaringsplats i förteckningen. Därav svaret 0 eller 3 under punkt 5 En skola har nyligen börjat göra riskbedömningar för sina laborationer, och har inte hunnit ta fram för alla. Därav svaret 0 eller 1 under punkten 5. Skolorna har rutiner för ompackning av kemikalier, men inte skriftliga sådana. Därav svaret 0 eller 3 under punkt 6 a Bifogas gärna som bilaga. Projektuppföljning Behövs en gemensam uppföljning nästa år? Antal verksamheter som har fått Ja Nej råd/anvisningar 5 förelägganden 5 vitesförelägganden polisanmälan Synpunkter på lagstiftningen Är det verkligen rimligt att kräva att alla småförpackningar, småflaskor till eleverna, glasflaskor etc (alltså ompackade kemikalier) måste märkas med skyddsfraser, uppgift om tillverkare/importör, EG-nummer? Det borde räcka med namn, volym, farosymbol, farobeteckning samt riskfraser vid ompackning. Bifogas gärna som bilaga.

19 (5) Synpunkter på projektupplägget och vägledningen från projektgruppen etc Bra vägledning, bra upplägg. Kunde ha underlättat lite om man som i kosmetikaprojektet hade föreslagit vissa ämnen som inte bör användas som man skulle leta efter. Det var lite svårt att leta efter olämpliga ämnen när det ju finns så många begränsade. CMR-ämnen, allergener, tungmetaller etc, dvs utfasningsämnen, är ju självklara, men annars kan det vara lite svårt. Arbetsmiljöverket gjorde ju en kontroll av alla skolorna i våras (i Landskrona, kanske i hela Skåne?) Några av skolorna ställde sig lite frågande till att vi kom och inspekterade så snart i anslutning till detta. Var det tanken, hade samordning skett? Enligt uppgift från skolorna tittade de till viss del också på kemisalarna, men enligt Ingrid Glimberg på arbetsmiljöverket gjorde man inte NO-salarna utan ska göra det i höst. Bifogas gärna som bilaga. Sammanställningen skickas senast 1:a november 2004 till Jolanta Green Miljöenheten, Länsstyrelsen i Skåne län, MALMÖ