FASTIGHETSREGISTERUTDRAG Sida 1 (1) Registerenhet STENBACKA

Transkript

1 FASTIGHETSREGISTERUTDRAG Sida 1 (1) Registerenhet STENBACKA Basuppgifter Fastighetsbeteckning: Namn: STENBACKA Typ av registerenhet: Lägenhet Kommun: Eckerö (43) Arkivhänvisning: 7:36 Registreringsdatum: Totalareal: 0,1700 ha Jordareal: 0,1700 ha Antal skiften: 1 Uppgifter om bildandet Fastighetsförrättning eller beslut av myndighet: Styckning Registreringsdatum: Registerenheter och outbrutna områden som denna registerenhet bildats av: Jordareal Från registerenheten: (ha) HENRIKAS 0,1700 Sammanlagd areal vid tidpunkten för bildandet (ha): 0,1700 Outbrutna områden och separat överlåtna andelar i samfällt område Planer och byggnadsförbud Servitut, nyttjanderätter och nyttjandebegränsningar Andelar i samfällda områden och särskilda förmåner Fastighetsförrättningar och beslut av myndighet 1) Flyttning av råmärken Registreringsdatum: Arkivhänvisning: 5:130-2) Lokal enskild vägförrättning inom hela registerenheten Registreringsdatum: Arkivhänvisning: MMLm/8865/33/2013 Övriga uppgifter Utskriven från fastighetsdatasystemet Uppgifterna i fastighetsregistret kan vara bristfälliga och inexakta. Registerdata se närmare Myndigheten bestyrker: Avgift 18

2 Driftskostnader för byggnaden Kostnaderna baserar sig på en snittförbukting som vart under de senaste fem åren. Värme liter olja per år Vatten kubik meter per år El kwh per år Fastighetsskatt 12 Försäkring 850 Avfallsservice Anslutning av fiber från Ålands Telefon kostar 995.

3 Sidan 6 av 22 Byggnadsbeskrivning Byggnadsår: Hustyp, antal plan: 2-våningshus med tre lägenheter. Markförhållanden: Trädgårdstomt. Grundläggning: Stomme: Fasad: Fönster: Yttertak: Ventilation: Värmesystem: Dränering: Källare med väggar i betong och tegel. Betong, tegel och trä. Plåt. 2+1-glasfönster. Skivtäckt plåt. Underlagstak av gleslagda brädor. Självdragsventilation. Vattenburen värme. Oljepanna. Pannan förser även intilliggande kommunkansli med värme via kulvert. Dräneringsledningens utförande och återfyllnad är inte synligt vid besiktningen och är ej besiktningsbart och ingår därmed inte i besiktningen.

4 Sidan 7 av 22 Noteringar Utvändigt Väderlek: 14ºC, sol. Markförhållanden: Marken har sjunkit undan, framför allt på husets östra sida. Detta har resulterat i att marken lutar mot huset. Grundmur: Mindre putssläpp förekommer. Fasad / Vindskivor: Algpåväxt finns på fasadplåtar. Takutsprångets undersida har färgsläpp och missfärgningar.

5 Sidan 8 av 22 Fönster: Fönster har eftersatt underhåll. Plåtens beläggning släpper bitvis. Dörrar: Inget att notera. Hängrännor /Stuprör: Stuprören är till del inte anslutna mot markledning. Vattenbelastningen bidrar till en uppfuktning av husets grund.

6 Sidan 9 av 22 Yttertak: Taket är besiktat från takstegen. Yttertaket är rostigt. Den relativt nytillverkade skorstenshuven har rostangrepp och har ej falstätningsmedel i plåtfalsarna. Rekommenderas att montera ny taksäkerhet med sotarled och fasadstege i samband med en kommande takomläggning. Glipa noteras mellan ventilationsgenomföringens infästningsplåt och yttertakets plåtbeläggning. ( Bild nedan till höger)

7 Sidan 10 av 22 Krypgrund: Bottenbjälklaget ovan grunden vilar på stenar som är travade på varandra samt är till del vilande ovan mindre stockbitar. Se de två översta bilderna nedan. Spår efter träskadeinsekter finns på virke som ligger i krypgrund. Papper och skräp finns i grund. Oisolerade och bristfälligt isolerade vattenledningsrör finns i grund. Höga fuktvärden i luften och lerig jord noteras i svackor i grunden. I trossbotten uppmäts inga förhöjda fuktvärden. Se även punkt 4 Fortsatt teknisk utredning samt fuktmätningsprotokollet.

8 Sidan 11 av 22 Mellantak: Stark, avvikande lukt upplevs vid entré till nockvind. Fuktfläckar och mikrobiella skador finns i riklig mängd på underlagsbrädor och skivmaterial. Rötskador noteras. Förhöjda fuktvärden uppmäts i träregel intill skorstenen på skorstenens norra sida. Se även fuktmätningsprotokollet samt punkt 4 Fortsatt teknisk utredning. Noteras även att husets huvudsäkringar är placerade på mellantak. (Informationsuppgift, inget fel i sig.)

9 Sidan 12 av 22 Balkong: Tak under balkongtrallar är ej besiktat. Invändigt Allmänt Besiktning sker i vänstervarv, rum för rum. Trapphus: Golvmatta är utsliten. Se punkt 4 Fortsatt teknisk utredning. Entréplan Lägenhet 1: Hall: Fuktfläck finns i taket. Ytfuktmätning utförd mot fläck med lågt uppmätta ytfuktvärden. Se även fuktmätningsprotokollet.

10 Sidan 13 av 22 Duschrum: Öppen mattskarv finns mot yttervägg i duschzon. Höga ytfuktvärden noteras vid mätning mot den öppna mattskarven. Duschhandtagets hållarinfästning är otät och sitter löst. Bristfällig golvlutning noteras i duschzon. Kök: Köksblandaren går att vrida utanför diskbaljan. Rekommenderas att montera underlägg under kylskåp för att upptäcka ett eventuellt smygläckage i god tid. Vattentät botten i diskbänksskåp finns ej.

11 Sidan 14 av 22 Vardagsrum: Inget att notera. Sovrum 1: Inget att notera. Lägenhet 2: Allmänt: Garderoberna är belamrade med lösöre. Hall: Fläck finns i garderobens tak i hallen.

12 Sidan 15 av 22 Duschrum: Wc-stolen är lös. Värmebatteri är ej fastsatt i väggen. Klämring är ej skruvad i golvbrunnen. Otätheter noteras vid blandarinfästning i vägg. Flertalet lagningar och lappningar finns i våtrumsmatta. Bristfälligt golvfall noteras. Fuktindikering utförd i utrymme utan förhöjda fuktindikationer.

13 Sidan 16 av 22 Kök: Köksblandarens pip har spruckit. Garderober är belamrade med lösöre. Rekommenderas att montera underlägg under kylskåp för att upptäcka ett eventuellt smygläckage i god tid. Vardagsrum: Inget att notera. Sovrum 1: Inget att notera. Sovrum 2: Inget att notera.

14 Sidan 17 av 22 Lägenhet 3, övre plan: Allmänt: Garderoberna är belamrade med lösöre. Hall: Fuktfläckar finns inne i garderob mot skorstensstocken. Duschrum: Klämringen är inte fastskruvad i skruvinfästningshålen i golvbrunnen. Mögelpåväxt finns i duschhörn. Fuktindikering utförd utan förhöjda fuktindikationer.

15 Sidan 18 av 22 Kök: Färgen och putsen släpper från skorstensstock. Ytfuktmätning utförd mot skorstensstock, utan avvikande fuktvärden. Se även fuktmätningsprotokollet. Köksblandare går att vrida utanför diskbänken. Diskbänksskåp saknar vattentät botten. Missfärgning finns i silikontätning. Rekommenderas att montera underlägg under kylskåp för att upptäcka ett eventuellt smygläckage i god tid. Taket bågnar.

16 Sidan 19 av 22 Sovrum 1: Inget att notera. Matrum: Golvet bågnar. Vardagsrum: Inget att notera.

17 Sidan 20 av 22 Källarplan: Allmänt: Puts släpper från väggar. Fuktuppsug noteras. Höga ytfuktvärden uppmäts vid mätning mot betonggolv i tvättstugan. Tvättstuga: Pölar med stillastående vatten finns i källare. Fuktfläck finns i tak ovan säkringsskåp. Vid ytfuktmätning mot fläck noteras inga förhöjda fuktvärden. Se även fuktmätningsprotokollet. Pannrum: Stopp i avlopp i golvet noteras vid spolning med vattenkran. Vatten kommer upp ur golvbrunnen. Cement, sannolikt asbesthaltig, finns på värmeledningsrör.

18 Sidan 21 av 22 Oljetanksrum: Inget att notera. Förråd 1 och 2: Ingen nyckel. Utrymmena är således obesiktigade. Utrymme under trappa: Inget att notera.

19 Sidan 22 av 22 3 Riskanalys Då brister noteras i husets våtrum finns risk för fukt- och mögelrelaterade skador i till våtrummen kringliggande konstruktioner. 4 Fortsatt teknisk utredning För att ta reda på orsaken till och omfattningen av träskadeinsektsangrepp som noterats i krypgrund, rekommenderas att en fortsatt teknisk utredning utförs. För att ta reda på omfattningen av de lukt- och fuktrelaterade skador som noteras på husets mellantak rekommenderas att en fortsatt teknisk utredning utförs. För att ta reda på omfattningen av asbesthaltigt material, vilket misstänks i golvmattor, lim i trapphall samt i pannrum rekommenderas att en fortsatt teknisk utredning utförs. Rekommenderas att ta reda på orsaken till samt omfattningen av förhöjda fuktvärden som noterats i husets krypgrund. Rekommenderas att ta reda på omfattningen av stopp i avlopp och vattenpölar på golv som noterats i källarplan. Rekommenderas att ta reda på omfattningen av eventuella följdskador i anslutning till noterade fuktfläckar på husets insida. 5 Övrigt --- Eckerö, 28 september 2017 Johannes Wikblom Av SBR Godkänd Besiktningsman

20 Sidan 1 av 4 FUKTMÄTNINGSPROTOKOLL OBJEKT Fastighetsbeteckning Adress Södra Överbyvägen 8 Postnummer Kommun Eckerö Fastighetsägare Eckerö Kommun Beställare: Eckerö Kommun Besiktningsman: Johannes Wikblom Besiktningsdag: 25 september 2017 Närvarande: Johannes Wikblom Utförande Fuktkontrollen avser huvudbyggnaden och fuktmätning i provhål, som stickprovskontroll, i byggnaders riskkonstruktioner. Provhålen tas upp i golv och väggar efter godkännande av fastighetsägaren och återlagas endast provisoriskt vid fuktkontrollen. Fuktmätningen utförs med följande mätinstrument: Vaisala HMI 41 med kalibreringscertifikat, samt med Protimeter Surveymaster. All utrustning testas genom egenkontroll av instrumenten inför varje uppdrag. Uppmätta mätvärden kan variera på olika ställen i byggnaden och vid olika årstider och är endast en stickprovskontroll.

21 Sidan 2 av 4 Riskkonstruktion Riskkonstruktioner är konstruktioner som erfarenhetsmässigt visat sig ha förhöjda fuktvärden och fukt- och mögelskador. Exempel på sådana konstruktioner är betongplatta med uppreglat eller flytande golv, krypgrund, inredd källare, vindar, fasader/syllar och våtutrymmen. Resultat Resultatet från fuktkontrollen visas i form av uppmätt värde för respektive mätpunkt. Vid förhöjda fuktvärden rekommenderas en fortsatt teknisk utredning i besiktningsprotokollets punkt 4 Fortsatt teknisk utredning. Besiktningen och fuktkontrollen är ej tillräcklig som underlag för utarbetande av förslag till åtgärder och kostnadsbedömningar. Följande noteras i resultatet nedan: N (normal) = riskkonstruktion med normala fuktvärden och inga skadesignaler. S (skada) = riskkonstruktion med förhöjda fuktvärden, noterade skadesignaler och skada i konstruktionen t.ex. fukt, mögel, röta och lukt. Fu (fortsatt utredning) = rekommenderas i riskkonstruktioner när skadesignal eller skadans orsak och omfattning inte kan fastställas (punkt 4 i besiktningsprotokollet).

22 Sidan 3 av 4 Kommentar Risk för tillväxt av mögelsvampar föreligger om den relativa fuktigheten (RF) i träsporerna och den omgivande luften är över ca 75%, vilket i furuvirke motsvarar en fuktkvot på 17%. Kritisk fuktkvot (FK) för rötsvampar ligger vid ca > 25%. Mätresultat Mätpunkt Relativ fuktighet Fuktkvot Utvärdering Trossbotten krypgrund 13,5% N Rinningsmärke i träfiberskiva schakt för ventilationsrör, mellantak 8,5% S Takstol norr om skorsten 20,6% Fu Mätpunkt Relativ fuktighet Temperatur Ånghalt g vatten/ m³ luft Vind 74,9% 17,3ºC 11,0 Inomhus 61.0% 21.5ºC 11,5 Utomhus 90,2% 14,3ºC 11,1 Krypgrund 82,7% 16,4ºC 11,5

23 Sidan 4 av 4 Gann Uni 1 Fuktindikator - Indikativa värden. Visade värden (digitalenheter) Dessa värden ska ses som indikativa och vägledande, inte som exakta mätvärden. Avvikelser tex. materialsammansättningen kan påverka dessa värden rejält. Mätpunkt Utslag Bedömning Ytmätning mot innertak i hall, lägenhet 1 28 Normal torrt Ytmätning mot källargolv 117 Mycket fuktigt Ytmätning mot fuktfläck ovan elskåp, källare 37 Normal torrt Ytmätning mot skorsten, lägenhet Normal torrt

24

25

26 sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Södra Överbyvägen 8A, Eckerö Eckerö kommun Nybyggnadsår: 1935 Energideklarations-ID: 267 Energiprestanda: 275 kwh/m² och år Krav vid uppförande av ny byggnad [mars 2015]: Energiklass C, 80 kwh/m² och år Uppvärmningssystem: Eldningsolja Radonmätning: Inte utförd Åtgärdsförslag: Har lämnats Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information: Energideklarationen är utförd av: Johannes Wikblom, Besiktningshuset Ab, Energideklarationen är giltig till: Sammanfattningen är upprättad enligt Ålands landskapslag (2014:31) om energideklaration för byggnader

27 Till dig som äger eller driver en byggnad med ett större värmesystem Cirka 40% av den energi som används, går till att värma våra byggnader. Genom att se till att drift, funktion och effektivitet är bra, både för enskilda delar och systemet som helhet, kan du spara både energi och pengar. Målet är att uppnå såväl god energiprestanda och minskade kostnader för dig som bra inomhusklimat för de som vistas i byggnaden. Vilka åtgärder är mest lönsamma? I nedanstående tabell finns tips på några åtgärder som ofta minskar energianvändningen för uppvärmning. Tillsammans med din energispecialist, servicefirma eller installatör kan du bedöma om åtgärden är möjlig för ditt system och lönsam att genomföra. Åtgärd Möjlig besparing Långsiktig lönsamhet (LCC) När är det lämpligt att genomföra åtgärden? Hur gör man? Installation av tryckstyrda cirkulationspumpar inkl. sommarstopp Byte av gamla radiatortermostater Förändra styrning av varmvattentemperaturen. Följ drift- och skötselanvisningar Kombinera användning av kylmaskin och värmepump Upp till 85 % Mycket lönsamt Höga elkostnader % Mycket lönsamt Ojämn temperatur inne 10-20% Kan vara lönsamt Höga driftskostnader % Mycket lönsamt % av energibehovet Mycket lönsamt Förebyggande minst en gång per år Objekten har behov av både kyla och värme Läs av effekten på pumpen och räkna med 3000 h mindre drift Bytet kan nästan alltid ske utan att systemet tappas ur Mät upp tappvarmvattenförbrukninge n och se om det är möjligt att beredaren hålls på 60 C istället för 80 C Anvisningar ska finnas både för det man gör själv och för det en fackman ska göra Mät åtgång av energi för uppvärmning och kyla och diskutera med fackman Driftstrategi % av energibehovet Mycket lönsamt Ska alltid övervägas Kontrollera om anläggningen går dellastad. Frekvensreglera pumpar och fläktar % av energibehovet Lönsamt Vid varierande laster Ta reda på motoreffekterna och diskutera med fackman. Källa: Energihandboken, ISBN , VVS-företagen, Kyl&Värmepumpföretagen, Svensk Ventilation och Isolerfirmornas förening, 2008 Mer information På Energimyndighetens webbplats, energimyndigheten.se, finns både en broschyr om Energieffektivisering i större värmesystem som beskriver de tekniska systemen och vad du bör tänka på när du väljer lösning och information om de ekonomiska och miljömässiga vinster som åtgärder i värmesystem kan ge. På webbplatsen energiaktiv.se finns information som stöd gällande kartläggning och uppföljning. Observera att hänvisningar till bl.a. svensk lagstiftning, stödfunktioner och myndigheter i materialet inte gäller på Åland.