Goodwill Revisorers perspektiv vid granskning av nedskrivningstester av goodwill.

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Ekonomprogrammet HT10 Kandidatuppsats i Företagsekonomi Goodwill Revisorers perspektiv vid granskning av nedskrivningstester av goodwill. The accounting standard is quite new. Goodwill I split between a CGU or two. Dividing goodwill into parts, Will help keep my investors in the dark. Nigel Finch, 2009 Författare: Nisha Kurt Caroline Ljungberg Handledare: Gunilla Eklöv Alander

2 Sammanfattning Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29). Konsekvenserna av det nya IFRS införandet har medfört ett ökat krav på arbete hos revisorer vid granskning av företagets bedömningar på sina tillgångar. Till följd av detta bör revisorer ha en större branschkompetens. (Wines et al., 2007 s. 868) Syftet med studien är att få en ökad förståelse för granskningen av nedskrivningstester av goodwill utifrån revisorers perspektiv. Teorin diskuterar innebörden av goodwill samt revisorernas arbete och problematik kring granskningen av nedskrivningstester. För att uppnå syftet har vi utfört en kvalitativ undersökning som består av intervjuer från fem auktoriserade revisorer samt en värderingsspecialist. Undersökningen visar att svårigheterna för revisorer vid granskning av nedskrivningstester baseras på det faktum att det förekommer subjektiva bedömningar från företaget, i synnerhet vid granskning av diskonteringsränta och prognoser avseende framtida kassaflöden. Nedskrivningstester av goodwill har även medfört ökat arbete för revisorer. En klar slutsats är att använda sig av värderingsspecialister för att minimera felaktigheter vid granskningsprocessen. Revisorn bör även vara ifrågasättande samt använda sig av företagets historiska träffsäkerhet avseende deras prognoser när de granskar företaget. Nyckelord: Goodwill, nedskrivningstest, revisorer, IAS 36 2

3 Förkortningar IASB International Accounting Standards Board IAS International Accounting Standards IASC International Accounting Standard Center IFRS International Financial Reporting Standards 3

4 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION TEORETISK REFERENSRAM IASB och regelverken IFRS/IAS Goodwill Nedskrivning av goodwill Orsaker till att en nedskrivning av goodwill sker Revisorn Revisionsbevis Granskningar av uppskattningar i bokföringen Granskningar av företagsledningens antaganden Revisorernas granskningssvårigheter vid en goodwillnedskrivning Diskonteringssats och Kassaflödesprognos METOD Forskningsansats Datainsamling Källkritik Respondenter Intervjuer Tillvägagångssätt Studiens validitet och reliabilitet EMPIRI Presentation av respondenter: Nedskrivningstest av goodwill Vilka granskningssvårigheter förekommer vid ett nedskrivningstest? Granskning av diskonteringsränta Granskning av prognoser avseende framtida kassaflöden ANALYS Nedskrivningstester av goodwill Svårigheter vid granskning av ett nedskrivningstest Granskning av diskonteringsränta Granskning av prognoser avseende framtida kassaflöden SLUTSATS Slutsatser Förslag på framtida forskning KÄLLFÖRTECKNING Bilaga

5 1. INTRODUKTION I och med den ökade globaliseringen i världen har ett ökat behov för ett gemensamt redovisningsramverk varit efterfrågat för att bland annat underlätta jämförbarheten mellan företag. År 2002 infördes en förordning av Europeiska Unionen som grundade sig på att alla börsnoterade företag inom EU ska tillämpa en koncernredovisning som följer IAS/IFRS standarderna från och med år Dessa standarder är ursprungligen publicerade från IASB som i sin tur är utgiven från IASC. Avsikten med förordningen är att få ett gemensamt ramverk för att det ska bli enklare för bland annat investerare att jämföra bolag mellan olika länder. (Marton, Falkman, Lumsden, Pettersson & Rimmel, 2008, s. 1-2) Enligt IFRS/IAS är det relevant att utge en rättvisande bild på företagets resultat- och balansräkning, för att användare ska få ta del av en så korrekt information som möjligt samt att jämförbarheten ska underlättas för samtliga redovisande perioder (IFRS 2010, p. 1 ). Goodwill uppkommer när en näringsidkare gör ett förvärv av ett annat företag. Goodwill är därmed skillnaden mellan köpeskillingen och tillgångarnas värde reducerat med skulderna i det köpta företaget. (Thomasson, Arvidson & Lindquist, 2002, s. 232) Bakgrunden till att köparen betalar ett högre belopp beror på att företagets immateriella tillgångar inte alltid förekommer i balansräkningen, exempelvis som ett starkt väletablerat varumärke eller att företaget har en bra position på marknaden. Således får köparen betala extra för något som förhoppningsvis kommer att ge avkastning i framtiden. (Ekberg & Lorentzon, 2007, s. 52) Hur Goodwill ska redovisas och värderas har skiftats genom åren. Sverige har haft olika varianter där goodwill dels får aktiveras, och i sådana fall skrivas av i maximalt 10 år. Sverige har även mött bland annat den amerikanska regeln där goodwill ska aktiveras, med dock en avskrivningstid på maximalt 40år. (Nilsson, 1998, s. 1) Innan 2005 beräknades goodwill till anskaffningsvärdet reducerat med ackumulerade av- och nedskrivningar. Nedskrivningstestet utfördes om företagen vid bokslutstillfället bedömde om det fanns en indikation på att goodwill minskat i värde. Numera skrivs goodwill inte av och har ingen bestämd nyttjandeperiod, eftersom goodwill enligt IFRS definieras som en immateriell tillgång. Till skillnad från tidigare utförs nu nedskrivningstester årligen trots det faktum att det inte finns en indikation på att det har skett en värdeminskning. (Persson & Hulten, 2006, s. 29) För vissa tillgångar är det inte enkelt att bedöma tillgångens verkliga värde, och bedöma om värdet på en tillgång har sjunkit kan vara en subjektiv syssla. Att både 5

6 värdera subjektiva bedömningar samt bestämma ett värde på tillgångar kan resultera i en osäkerhet i redovisningen. (Marton et al., 2008, s. 254) En svårighet vid värdering av goodwill är att identifiera och värdera kassagenerande enheter. Det kan även krävas många antaganden för att uppskatta verkligt värde, nyttjandevärdet och återvinningsvärdet. (Wines, Dadwell & Windsor, 2007, s. 868) Beatty & Weber (2006) finner även kritik till att redovisa enligt verkligt värde eftersom det kan leda till felvärderingar på resultat samt det egna kapitalet (s. 284). För att undvika en nedskrivning kan företaget värdera en tillgång för högt menar Wines et al.,(2007, s. 868). Författaren Marton (2009) menar att det nya regelverket är sämre än det gamla i och med att företagsledningens partiska värderingar bidrar till en sämre kvalité av redovisningen (Marton, 2009). Tillämpningen av ett verkligt värde kommer att bidra till komplikationer, främst för revisorer som kommer ha större krav på sig när de granskar huruvida företagsledningen har värderat tillgången och måste alltså ha en bra branschkompetens (Wines et al., 2007, s. 868). Konsekvenserna av det nya IFRS införandet har medfört att revisorer bör vara noggranna med att kontrollera att goodwill inte redovisats till ett för högt värde (Ekberg & Lorentzon, 2007, s. 52). Det faktum att revisorer möter subjektivitet utifrån företagsledningens sida eller att företaget felaktigt bedömer goodwill på grund av att de antingen är överoptimistiska eller helt enkelt medvetet opportunistiska, är något vi finner intressant. Med ovanstående som bakgrund vill vi vidareforska kring vilka komplikationer som uppstår vid granskningen av goodwillnedskrivningar utifrån auktoriserade revisorers perspektiv, vilket leder oss fram till vårt syfte: Att få en ökad förståelse för granskningen av nedskrivningstester av goodwill utifrån revisorers perspektiv. En avgränsning har gjorts till att endast beröra börsnoterade bolags goodwill inom IAS/IFRS regelverk gällande koncernredovisning. För att besvara vårt syfte kommer vi att utgå ifrån revisorernas perspektiv och således utesluter vi företagsledningens. Upplägget av undersökningen är följande: * Kapitel 2-Teoretisk referensram I detta kapitel berör vi uppsatsens teoridel som inleds med IASB och regelverken IFRS/IAS, 6

7 goodwill och nedskrivningar av goodwill, revisorer och till sist granskningssvårigheter. * Kapitel 3- Metod I detta kapitel berör vi hur vi har gått till väga för att besvara vårt syfte, vilken undersökningsmetod vi har tillämpat, källkritik, val av intervjurespondenter samt vilken typ av informationsinsamling vi utgått ifrån. * Kapitel 4- Empiri Här presenterar vi sammanställningen från de sex intervjuerna. * Kapitel 5- Analys Här har vi analyserat våra intervjuer och kopplat ihop dem med vår teoretiska referensram för att syftet ska bli besvarat. * Kapitel 6- Slutsats Här har vi besvarat vårt syfte och en presentation av uppsatsens slutsatser redogörs samt förslag på vidareforskning. 7

8 2. TEORETISK REFERENSRAM I detta avsnitt kommer vi beröra IASB och regelverken IFRS/IAS, goodwill, nedskrivning av goodwill, revisorers arbete samt granskningssvårigheter vid nedskrivningstest av goodwill. 2.1 IASB och regelverken IFRS/IAS IASB är en standardsättare som har till uppgift att komma med redovisningsprinciper som ska verka för samtliga medlemsländer (IFRS volym 2010). IASB s mål är att utveckla en internationell finansiell redovisningsstandard som är av hög kvalité (Barth, Landsman & Lang, 2008, s. 468). IFRS och IAS är de standarder som är utfärdade av IASB. IFRS syfte är att säkerställa ett företags första finansiella rapporter och delårsrapporter enligt IFRS regleringar. Kravet är att de finansiella rapporterna ska vara av hög kvalité, transparanta över samtliga perioder samt att jämförelser ska kunna göras av användaren. Kostnaderna får heller inte överstiga nyttan. IAS s syfte är bland annat också att säkerställa ett företags jämförbarhet men även att utforma krav på den finansiella rapporten som har specifika normer och strukturer. (IFRS volym 2010) IAS/IFRS är principbaserade vilket innebär att de ger utrymme för företagen att ingripa i specifika situationer som inte strider mot principerna i standarderna (Carmona, Salvador & Trombetta, 2008). 2.2 Goodwill Seetharman, Sreenivasan, Sudha & Yee (2005, s. 351) beskriver goodwill som att: Goodwill är en unik immateriell tillgång i att dess kostnader inte direkt kan förknippas med någon specifik identifierbar post och inte kan särskiljas från företaget som helhet. Den representerar det unika värdet, det vill säga alla identifierbara materiella och immateriella tillgångar i ett företag. Goodwill representerar de ekonomiska fördelarna som uppstår vid ett företagsförvärv, som inte är enskilt identifierade och separat redovisade. (IAS 38, p. 11) Ibland uppstår utgifter för att generera framtida ekonomiska fördelar utan att de uppfyller kriterierna för en immateriell tillgång. Dessa utgifter beskrivs ofta som att de bidrar till en internt upparbetat goodwill. Dessa får dock inte redovisas som en tillgång eftersom de inte är en identifierbar resurs. (IAS 38, p. 49) Goodwill bidrar inte till kassaflöden oberoende av grupper av tillgångar eller andra tillgångar utan bidrar istället till kassaflöden för flera kassagenererande enheter. (IAS 36, p. 81) 8

9 2.3 Nedskrivning av goodwill Före 2005 betraktades goodwill som en tillgång som skrevs av årligen beroende på nyttjandeperioden, men dock i högst 20 år. Ett nedskrivningstest blev först aktuellt om det fanns indikationer på att värdet hade sjunkit. Det var även tillåtet att en nedskrivning återfördes. Efter regleringen 2005 blev konsekvensen att goodwill är en tillgång som inte årligen ska skrivas av utan istället utsättas för ett årligt nedskrivningstest. (Thorell, 2004) Företaget ska därmed varje år bedöma om det finns indikationer på om värdet på tillgången har minskat (IAS 36, p. 9) och en återföring av nedskrivningen är inte längre tillåten (IAS 36, p. 124). En nedskrivning ska göras när ett företags tillgångar överstiger återvinningsvärdet. En tillgång rapporteras till ett för högt värde om det redovisade värdet är högre än nuvärdet av det inbetalningsöverskott som själva tillgången förväntas bidra till. Detta oavsett om det sker genom att tillämpas av en försäljning eller inom verksamheten. (IAS 36, p. 1) Återvinningsvärdet definieras som det högre av det verkliga värdet reducerat med försäljningskostnader för en tillgång eller kassagenererande enhet och dess nyttjandevärde. (IAS 36, p. 18) När nyttjandevärdet beräknas ska ett företag: basera uppskattningar av framtida kassaflöden på rimliga och verifierbara antaganden som återspeglar företagsledningens bästa bedömning av de ekonomiska förhållanden som beräknas råda under tillgångens återstående nyttjandeperiod. (IAS 36, p. 33a) En kassagenererande enhet är den minsta grupp av tillgångar som oberoende av andra tillgångar, eller grupper av tillgångar, bidrar till inbetalningar. (IAS 36, p. 6) Vid förvärvstidpunkten ska goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv fördelas på förvärvarens kassagenererade enheter eller grupper av kassagenererade enheter som förväntas bli gynnsamma för företaget. (IAS 36, p. 80) 9

10 Figur1. Nedskrivning, Marton et al (2008) För att beräkna ett nedskrivningstest bör företaget först beräkna goodwill i enlighet med förvärvsanalysen. Därefter dela upp goodwill på de kassagenererande enheterna, och sedan beräkna verkligt värde minus försäljningskostnader och nuvärdet på de kassagenererande enheterna. Slutligen bör en nedskrivning av goodwill göras för att se om marknadsvärdet eller framtida kassaflöden från de kassagenererande enheterna har minskats. (IAS, 36) 2.4 Orsaker till att en nedskrivning av goodwill sker I en studie gjord av Seetharaman et al., (2006) har de konstaterat att det både finns externa och interna indikationer på att en nedskrivning av goodwill ska göras. Där de externa faktorerna är händelser som inträffar i företagets omgivning och de interna inträffar inom företaget. Externa faktorer kan bland annat vara förändringar i affärsklimatet. När hushållen konsumerar mindre till följd av en minskning i konjunkturen så kan detta leda till en ökad konkurrens för industrin. En ny konkurrent som kommer in på marknaden, kan även påverka företaget negativt om denne lyckats ta marknadsandelar från företaget. Även politiska och legala faktorer kan påverka företaget, samt om avtal med distributörer och leverantörer skulle förändras och bli till skada för företaget. (Seetharaman et al., 2006, s ) De interna faktorerna kan enligt författarna bland annat vara misslyckade budgetprognoser. Budgetprognoser är viktiga och bör göras noggrant i synnerhet när goodwill är en betydande del av köpeskillingen. Eftersom de anställda kan ses som företagets värdefullaste tillgång kan 10

11 även förluster av nyckelpersoner skada företaget. Sker det en förändring i företagets namn kan detta även skada företaget. Då det kan leda till förvirring för bolagets intressenter, investerare som kan ifrågasätta stabiliteten i bolaget, anställda som kan bli oroliga över sina arbeten och leverantörer och distributörer kan tvivla om hur verksamheten kommer att bedrivas i fortsättningen. Alla dessa händelser kan medföra betydande inverkan på företagets verkliga värde. (Seetharaman et al., 2006, s ) En studie gjord av Master-Stout, Costigan & Lovata (2008) undersöktes vilken inverkan företagets VD har på nedskrivningar av goodwill. Deras resultat visade att en VD ofta är mer benägen att göra nedskrivningar av goodwill under sina första år än en VD som haft sin tjänst under en längre tid. Anledningen till det kan enligt författarna bland annat bero på att den nya VD:n då kan klandra de dåliga resultaten på sin föregångare. En VD som har suttit länge på sin position vill vanligtvis visa upp en mer positiv bild som visar hans arbete. Författarna menar att det faktum att en ny VD tolkar reglerna annorlunda ger en indikation på att nedskrivningar av goodwill kan öppna nya dörrar för manipulering. Hayn & Hughes (2006, s ) menar att det även finns egenskaper vid förvärvet som kan kopplas till nedskrivningar av goodwill. Dessa egenskaper berör oron över att det förvärvande företaget betalat för mycket för den förvärvade verksamheten. Sker detta är det sannolikt att goodwill från förvärvet övervärderas och en följd blir att goodwill kommer att behöva skrivas ned. Författarna har i sin modell lagt in fyra indikationer vid förvärvstillfället när goodwill skall bestämmas. Den första indikationen är när det förvärvande företagets ledning har en optimism om framtida prestationer som inte delas med den övriga marknadens förväntningar. Följden blir här att goodwill troligen kommer att överskattas. Den andra indikationen är då det finns flera anbudsgivare och det förvärvande företaget kan få betala ett för högt pris vilket kan leda till att goodwill övervärderas. Den tredje indikationen handlar om att värdet på goodwill är subjektivt beslutat och ju större del av förvärvspriset som associeras till goodwill desto större risk att goodwill övervärderas och behöver skrivas ned. Den sista indikationen berör hur det förvärvande företaget betalar köpeskillingen. Författarna menar att företag klarar sig bättre om de betalar med kontanter i stället för att erbjuda aktier. Eftersom att erbjuda aktier kan leda till att företaget betalar ett överpris och goodwill övervärderas till följd av att den senare behöver skrivas ned. 11

12 2.5 Revisorn Revisorns uppgift är att granska bolagets årsredovisning och bokföring på ett ytterst kvalitetssäkert sätt som möjligt så att den blir relevant och pålitlig för utomstående intressenter och investerare (Öhman, 2006, s. 35). Revisorn ska även granska VD:ns förvaltning så att den går ihop med en god redovisningssed (samlingsvolymen 2010 revision, 9kap paragraf 3). Revisorn ska även avlämna en ren revisionsberättelse till bolagsstämman (Öhman, 2006, s. 35). Det finns två olika granskningsuppgifter och en revisor granskar sällan all information. Det finns dels den information som är hård, historisk och fragmentarisk. Här granskar revisorn historiska siffror och objekt som de kan hantera med god säkerhet. När de granskar denna information känner de sig trygga då de har hjälp av olika regler. Information som är framåtblickande känner de sig inte lika trygga med att granska. Denna har en stor betydelse för investerare och intressenter men granskas dock i en liten omfattning eftersom revisorn saknar en tillförlitlig metod för att kunna bekräfta att den information som utges är korrekt. (Öhman, 2006, s ) Syftet med revision är att genom en professionell skeptisk inställning, bedöma, planera, granska och rapportera årsredovisning, bokföring och förvaltning (Far förlag, 2006, s. 19). Att bedöma och analysera risker är en relevant del för revisorn när planeringen av revisionen utförs. Varje företag är unikt och bör granskas utifrån olika förutsättningar. En revisor bör införskaffa sig god kunskap om företaget för att förstå dess verksamhet. En revisor bör samla på sig information om ett företag och i denna informationsinsamling ingår både riskbedömningar och jämförelser med motsvarande uppgifter från föregående år, prognoser, budget och branschuppgifter. Då revisorns informationsinsamling har genomförts väl får revisorn ett gott underlag att planera granskningen, där mer fokus läggs på områden där risken för väsentliga fel är större. (FAR Förlag, 2006, s.33-34) När en revisor ska granska använder de sig vanligast av en kombination av granskning av kontroller och substansgranskning. En granskning av kontrollerna innebär att revisorn gör en verifiering av att företagets interna kontroller fungerar. Substansgranskning innebär att granska olika resultat och balansposter och de transaktioner som är till följd av dessa poster. (FAR Förlag, 2006, s.63) Slutligen gör revisorn en rapportering som både består av muntliga och skriftliga rapporter till beslutstagare i företaget. Dessa kan innehålla kritiska iakttagelser, synpunkter på de interna kontrollerna eller brister på de interna kommunikations- och informationssystem. Felaktigheter bör 12

13 åtgärdas snarast möjligt så att företaget kan åtgärda felen innan revisionsberättelsen upprättas. Det är således viktigt med en öppen kommunikation mellan revisorn och företagsledningen. (FAR förlag, 2006, s ) Revisionsbevis För att en revisor ska kunna dra bra slutsatser som denne baserar sina grundläggande uttalanden i revisionsberättelsen på, bör denne införskaffa sig tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis. (RS 500, p 2) Dessa kan bland annat bestå av bokföringsmaterial för årsredovisningen, källdokument samt stödjande information från andra källor. (RS 500, p 4) Utifrån en undersökning utförd av Chow, McName & Plumlee (1987) har de funnit att bedömningen av revisionsbevis upplevs som mer problematiskt för revisorer i förhållande till insamlingen av dessa bevis. Detta med tanke på att det förekommer subjektivitet menar författarna. För att en revisor ska kunna samla in revisionsbevis behöver det finnas ett samarbete mellan revisorn och företagsledningen. Då företagsledningen har mer kunskap om företaget till skillnad från revisorn. Detta kan medföra att revisorn blir tvungen att i viss mån förlita sig på företagsledningen. För att en effektiv granskning ska kunna genomföras behöver det finnas ett förtroende mellan revisorn och företagsledningen. Detta förtroende får dock inte bli för starkt då revisorns bedömningsförmåga och skepticism kan minskas. (Rennie, Kopp & Lemmon, 2010) Granskningar av uppskattningar i bokföringen Företagsledningen ansvarar för uppskattningarna i årsredovisningen. När uppskattningar utformas brukar utfallen av inträffade händelser eller händelser som förväntas inträffa i framtiden vara osäkra, vilket kräver bedömningar. Detta medför att relevanta felaktiga uppgifter kan bli fler när det finns uppskattningar i bokföringen. (RS 540, p 4) För att bedöma om uppskattningarna är rimliga ska en revisor införskaffa sig tillräckligt bra upplysningar om revisionsbevisen. (RS 540, p 8) För att en revisor ska kunna planera revisionsåtgärderna bör han eller hon ha en förståelse för vilka åtgärder och metoder företagsledningen tillämpar när de utför sina uppskattningar. (RS 540 p 9) Vid en granskning av uppskattningar i bokföringen ska en revisor tillämpa någon av dessa metoder: 13

14 a) Gå igenom och granska de åtgärder som företagsledningen vidtagit för att utarbeta uppskattningen b) använda en oberoende uppskattning som jämförs med företagsledningens uppskattning eller c) gå igenom händelser efter periodens slut som bekräftar den gjorda uppskattningen. (RS 540, p. 10) Granskningar av företagsledningens antaganden Det är viktigt att en revisor bedömer om företagsledningen utfört väsentliga antaganden vid beräkning av verkligt värde (RS 545, p39), eftersom vissa antaganden kan variera beroende på egenskaperna hos den tillgång eller skuld som ska värderas samt vilken värderingsmetod som tillämpas. (RS 545, p 41) 2.6 Revisorernas granskningssvårigheter vid en goodwillnedskrivning När en revisor analyserar och utvärderar företagsledningens information och deras argument att en nedskrivning inte behövs, eller ska göras med ett mindre belopp än vad revisorn kommer fram till, kan höra till de svåraste situationerna en revisor möter. Får revisorn inget gehör för sina bedömningar och analyser ställs revisorn inför ett läge där denna måste skriva en oren revisionsberättelse. (Johansson, Häckner & Wallerstedt., 2005, s140) När ett företag går sämre än förväntat inom företagets försäljning och resultat, uppstår problem för revisorn. Detta kan exempelvis bero på återkommande felbedömda prognoser från företagsledningens perspektiv. (Johansson et al., 2005, s. 140) En anledning till varför företagsledningen gör kortsiktiga och felaktiga bedömningar vid värdering av goodwill är bland annat för att det påverkar värdet av företagets aktier. Andra faktorer som är kopplade till årets resultat som bland annat bonusplaner är också ett exempel på att företag väljer att göra kortsiktiga och opportunistiska bedömningar av goodwill. (Wines et al., 2007, s. 873 ) När en revisor ska granska bör de ta hänsyn till olika faktorer som kan innehålla subjektiva bedömningar och detta kan försvåra granskningen. Det är viktigt att företaget inte bidrar till bristfälliga upplysningar. En svårighet för revisorerna vid granskning är då det saknas tillräcklig information och att det inte finns konkreta antaganden när nedskrivningstestet av 14

15 goodwill görs. Om revisorn anser att företagsledningen gjort en felbedömning, bör revisorn givetvis redogöra för varför företaget har felvärderat sin goodwill. Detta kan vara problematiskt då företag tenderar att göra subjektiva goodwillvärderingar för egna intressen, vilket leder till att det blir svårt för revisorn att genomskåda det opportunistiska beteendet samt finna motargument till dem. (Wines et al., 2007) Det finns även svårigheter för revisorn vid identifiering och värdering av kassagenerande enheter när det gäller goodwill och det krävs flera antaganden för att uppskatta verkligt värde, nyttjandevärde och återvinningsvärde. Om varje dotterbolag utgör en kassagenererande enhet kan återvinningsvärdet för detta dotterbolag beräknas relativt enkelt. Skulle dock dotterbolaget delas upp i ett antal enskilda kassagenererande enheter kan uppskattningen för varje enhet av verkligt värde minus försäljningskostnaderna och nuvärde, vara extremt svåra och subjektiva att uppskatta. I IFRS kraven finns det en inneboende subjektivitet och införandet av IFRS ger utrymme för osäkerhet och kreativ bokföring. I synnerhet blir det svårt att identifiera kassagenererande enheter i de fall där ett företag har förvärvat ett företag som består av ett antal separata dotterbolag, filialer och divisioner. Fördelas goodwill på flera mindre enheter finns det en risk att någon av enheterna kommer gå sämre och att en nedskrivning kommer att ske. Fördelas däremot goodwill på en enhet kan en minskning vid vad som tidigare skulle varit en separat enhet uppvägas genom att en annan enhet går bättre. Följden blir att en nedskrivning kan undvikas. Beroende på vilka antaganden företagen har berörande diskonteringsräntan och framtida inbetalningar, blir uppskattningen av nuvärdet av nettoinbetalningarna olika, vilket kan leda till ett eventuellt missbruk. (Wines et al., 2007, s ) 2.7 Diskonteringssats och Kassaflödesprognos Enligt IAS 36, p. 134d ska företaget vid beräkning av nyttjandevärde ange vilken diskonteringssats de använt när de utfört kassaflödesprognoser för varje kassagenererad enhet som goodwill fördelats på. Carlin och Finch (2008) har i en studie skildrat valet av diskonteringssats vid nedskrivningstester inom australiensiska företag. Vid valet av diskonteringssats i kassaflödesprognoser vid beräkning av nyttjandevärde, menar författarna att valet har en betydande inverkan på resultatet av nedskrivningstestet. Även om företagen ska ta hänsyn till risken för varje individuell kassagenererad enhet så finner författarna i 15

16 studien att företagen endast använder en diskonteringssats. De anser att ju fler kassagenererande enheter goodwill är fördelat på desto viktigare är det att företagen använder olika diskonteringsräntor, eftersom risken för enheterna varierar. Vid beräkning av nyttjandevärde ska även information om tillväxttakten lämnas (IAS 36, p 134d). I studien fann de att 70% av företagen inte lämnade någon information om tillväxttakten (Carlin & Finch, 2008). Det ska även lämnas information om tidsperioden som kassaflödena är prognostiserade över (IAS, 36 p 134d). Carlin och Finch (2008) upptäckte även här att det fanns brister i företagens information. Sammantaget menar författarna att företagens information inte uppfyller kraven i standarderna. 16

17 3. METOD I detta avsnitt presenteras hur vi ska gå tillväga för att besvara vårt syfte samt motivera varför vi har valt just vårt tillvägagångssätt. Avsnittet är delat i val av forskningsansats, datainsamling, källkritik, respondenter, intervjuer, tillvägagångssätt och slutligen studiens validitet och reliabilitet. 3.1 Forskningsansats Kvalitativ forskning och kvantitativ forskning är begrepp som används för att bestämma vilken typ av forskning som en forskare ska utgå ifrån (Denscombe, 2000, s. 203). Den kvalitativa forskningen har under lång tid använts av samhällsvetare (Bryman, 2009, s. 58). Kvalitativ forskning kan förknippas med småskaliga studier och är mer detaljerad och beskrivande i förhållande till kvantitativ forskning (Denscombe, 2000, s. 205). Vi har valt att utföra en kvalitativ ansats eftersom vi anser att vår undersökning uppfyller ovanstående krav, med tanke på att vi skulle intervjua fem stycken auktoriserade revisorer och en värderingsspecialist. Vi efterstävade även en fördjupelse av vårt syfte och ville ha en detaljerad studie då vi anser att detta kommer att ge oss en ökad förståelse för granskningen av nedskrivningstester av goodwill utifrån revisorns perspektiv. 3.2 Datainsamling Det finns skillnader mellan primärkällor och sekundärkällor även kallade förstahandskällor och andrahandskällor. Målet är att komma åt primärkällan i förstahand. En primärkälla kan bestå av intervjupersoner och forskningsrapporter som forskare själva har medverkat i, det vill säga en direkt observation av förhållanden eller händelser. (Svenning, 2003, s. 289) De primärkällorna vi kommer att tillämpa återfinns i empirin och består av intervjuer från fem auktoriserade revisorer samt en värderingsspecialist. Respondenterna arbetar på Ernst & Young i Uppsala, KPMG i Stockholm samt Deloitte i Stockholm. Sekundärdata består av tillgänglig information som redan har insamlats och sammanställts för ett annat syfte. Den kan bland annat bestå av extern information som finns tillgänglig i kommersiella och offentliga databanker. Det är lämpligt att inleda en studie med sekundärdata för att få en förståelse för ämnet. (Christensen, Andersson, Carlsson & Haglund.1998, s. 67) Vi har således valt att inleda vår undersökning med sekundärkällor för att få grundläggande kunskaper och skapa en ökad förståelse kring vårt forskningsproblem. De sekundärkällor vi främst har använt oss av är litteratur, artiklar och vetenskapliga artiklar. De standarder vi har använt oss av består av 17

18 IFRS/IAS redovisningsstandard samt har vi använt oss av FAR SRS samlingsvolymer eftersom vi anser att dessa nödvändiga för att besvara vårt syfte. 3.3 Källkritik Att granska källor i en forskningsundersökning är nödvändigt då frågor om vem som står bakom källan? vilket ursprung informationen har? kan man lita på databaserna? är några frågeställningar som är viktiga att granska och ta hänsyn till (Svenning, 2003, s ). Artiklarna från Balans och Aktiespararen är några tidskrifter vi i viss mån ställer oss kritiska till eftersom dessa inte är vetenskapliga artiklar och således inte granskade på samma vis som vetenskapliga artiklar. Detta medför att tillförlitligheten minskar. En annan aspekt vi ställer oss kritiska till är intervjuerna och det faktum att svaren från respondenterna inte behöver vara pålitliga då de besvarats utifrån egna perspektiv och erfarenheter. Detta ger utrymme för subjektivitet vilket å andra sidan är vår avsikt då vi eftersträvar personliga åsikter. Att respondenterna fått ta del av intervjufrågorna i förväg är också en bidragande faktor till att de kan ge oss styrande och subjektiva svar. 3.4 Respondenter Att medvetet välja ut handplockade respondenter som forskaren har nytta av för att besvara sitt syfte kallas för att göra ett subjektivt urval. Detta görs på grund av att forskaren anser att dessa respondenter kommer att tillföra den viktigaste informationen för syftet. (Denscombe, 2000, s. 23) Detta stämmer överens med vår undersökning då våra respondenter har handplockats och medvetet valts ut. De intervjuade har valts både utifrån sina arbetstitlar och de företag de arbetar på, det vill säga vi har valt auktoriserade revisorer och en värderingsspecialist med god kunskap om nedskrivningstester på goodwill, från de väletablerade revisionsbyråerna så som Ernst & Young, KPMG och Deloitte. 3.5 Intervjuer Det finns olika typer av intervjuformer bland annat standardiserade och strukturerade. Den standardiserade formen definieras som att frågorna är densamma och situationen är densamma för samtliga intervjuade och således saknas variation. (Trost, 2005, s. 19) Den strukturerade formen kan delas in i två betydelser där den ena definitionen är att strukturering 18

19 är kopplad till detaljerna i frågorna exempelvis svarsalternativen, och där den andra definitionen utgår ifrån att termen är kopplad till själva undersökningen i stort. (Trost, 2005, s. 21) Strukturerad intervju innebär också att målsättningen och frågorna i förväg är fastställda. (Lundahl & Skärvad, 2007, s. 117) Det finns intervjuformer som varken hör ihop med standardiserade respektive icke standardiserade, och dessa kallas för semistandardiserade intervjuer. Semistandardiserade innebär att vissa frågor redan är förutbestämda, samt innehåller uppföljningsfrågor. (Lundahl & Skärvad, 2007, s. 116) Våra intervjuer är semistandardiserade då samtliga frågor ser likadana ut med vissa undantag i följdfrågorna beroende på vad personen i fråga svarade. Vi inledde med att fråga om de intervjuade ville vara anonyma samt om de godkände att vi spelade in samtalet eftersom det var enklare för oss att transkribera och analysera svaren senare. Telefonintervjuerna ägde rum i Ekonomikums VIP matsal där vi kunde intervjua ostört. Vi hanterade anonymiteten genom att vi namngav varje respondent med en bokstav mellan A till F. De första frågorna bestod av personliga frågor såsom tidigare utbildning, erfarenhet och arbetsposition, då vi anser att dessa frågor skiljer samtliga respondenterna åt och ger svar på hur pass kompetenta och insatta de är i vårt ämne. Därefter följde en systematisk ordningsföljd i intervjun där frågorna är strukturerade i samma följd som teorin. Intervjun avslutas med frågor som: Är det något ni vill tillägga? och Är det okej att vi återkomma till er vid oklarheter? 3.6 Tillvägagångssätt Intervjuerna har utförts via telefon, där vi har haft högtalare på så att vi båda kunde höra och vara delaktiga i intervjuerna. Vi delade upp intervjun så att en av oss antecknade och den andre ställde frågorna. Fördelarna med att spela in är att det går att lyssna till tonfall och ordval flera gånger. (Trost, 2005, s.53) Dock vill inte många människor bli inspelade och detta bör respekteras. (Trost, 2005, s. 54) Vi inledde med att fråga om det går bra med inspelning och de intervjuade godkände detta. Vi spelade därmed in intervjuerna för att fånga upp ord för ord som respondenterna sade, för att därefter kunna både analysera och sammanställa ytterst likt ursprunget möjligt till empirin. Visserligen tog det lite tid att gå tillbaka till inspelningarna men det gav resultat då vi fick en bättre uppfattning, risk för misstolkning minskades och sammanhanget blev tydligare. 19

20 3.7 Studiens validitet och reliabilitet Validitet handlar om trovärdighet det vill säga hur väl undersökningen och resultaten har likheter med verkligheten. Detta kan även kallas den interna validiteten. Den externa validiteten handlar om graden av generaliserbarhet. (Christensen et al., 1998 s. 245) En naturalistisk generaliserbarhet innehåller personliga erfarenheter, vilket passar in i vårt syfte då vi ville skildra revisorers perspektiv vid granskning av nedskrivningstester av goodwill. En fråga som oftast tas upp när det gäller intervjustudier är om resultaten är generaliserbara. En vanlig invändning är att antalet respondenter är för få för att kunna generalisera resultatet. (Kvale & Brinkmann 2009, s ) Att vi har intervjuer som baserar sig på sex personer är något vi ställer oss kritiska till i viss mån, då det är svårt att generalisera våra slutsatser endast utifrån dessa sex respondenter. Således hade vi gärna velat att fler respondenter hade deltagit, för att få en större bredd att bygga empirin på. Å andra sidan hade vi då varit tvungna att begränsa våra frågor och kanske inte haft lika djupgående och relevanta frågor, som vi kunnat fokusera på vid våra intervjuer. Vi ville lägga stor vikt på trovärdigheten och därför siktade vi på den interna validiteten. Reliabilitet berör i vilken utsträckning en undersökning kan upprepas då studieupplägget är strukturerat på ett identiskt sätt. Det som är problematiskt inom reliabilitets begrepp är det faktum att det är kopplat till mätinstrumentets konsistens eller sannolikheten att komma fram till samma resultat som en annan studie. Dock är verkligheten förändringsbar i olika undersökningar och således blir inte resultatet på det sättet identiskt. (Christensen, 1998, s. 244) Reliabilitet kan bedömas utifrån följande tre frågor: kommer undersökningens mätinstrument bidra till samma resultat vid andra tillfällen? kommer likadana observationer att analyseras av andra observatörer? och finns det transparens i hur resultatet utformades utifrån ursprungsdata?. (Saunders, Lewis & Thornhill, 2009, s. 156) Även Kvale och Brinkmann (2009, s. 263) menar att reliabilitet innebär att andra forskare kan utföra samma studie i andra tidpunkter och att forskningsresultatet är konsistent och pålitlig. Genom att vi har varit medvetna om risken för att det kan uppstå felkällor har vi varit noggranna med att försöka uppnå en bra reliabilitet och validitet i vår undersökning. Detta genom att vi har försökt varit pålästa och ordentligt förberedda inom vårt område innan intervjuerna. Målet med intervjuerna har varit att få en ökad kunskap och förståelse kring granskningen av nedskrivningstester utifrån revisorers perspektiv. 20

21 4. EMPIRI Här presenteras och sammanställs intervjuerna med våra respondenter. Vi inleder med att kortfattat introducera respondenterna. Då vissa respondenter har valt att vara anonyma har vi därefter namngivit varje respondent med en bokstav mellan A till F. 4.1 Presentation av respondenter: Ulrika Bergström är auktoriserad revisor sedan år 2006 och arbetar på Ernst & Young i Uppsala. Gabriel Ingermarsson är auktoriserad revisor sedan år 2003 och arbetar på KPMG i Stockholm. Åsa Johansson är auktoriserad revisor sedan år 2003 och arbetar på KPMG i Stockholm. Mats Lindqvist är auktoriserad finansanalytiker sedan år 1997 och värderingsansvarig på Deloitte i Stockholm. Johan Månsson är auktoriserad revisor sedan år 2005 och arbetar på Deloitte i Stockholm. Oskar Wall är auktoriserad revisor sedan år 2005 och arbetar på Ernst & Young i Uppsala. 4.2 Nedskrivningstest av goodwill Respondent A menar att det finns fördelar med att ha nedskrivningstester av goodwill och att det finns en logik i att inte skriva av en tillgång, men att tillgångens värde då ska testas med jämna mellanrum. Varför en nedskrivning av goodwill behöver göras beror bland annat på bristande lönsamhet och att de prognoser företaget hade inte visar sig infriats. Respondent A har dock inte varit med om att en ny VD har varit en bidragande faktor till goodwillnedskrivningar. Respondent A menar att det har blivit mer komplext att granska nedskrivningstester för revisorer i förhållande till avskrivningar. Respondent B anser att det är bra med nedskrivningstester av goodwill i förhållande till avskrivningar eftersom det är svårt att bestämma en livslängd på goodwill. Respondent B 21

22 menar att nedskrivningar kan orsakas av omorganiseringar eller att den förvärvade verksamheten läggs ner. Respondent B hävdar att denne inte varit med om en situation där en ny VD varit en bidragande faktor till goodwillnedskrivningar, dock menar denne att det förekommer en diskussion att VD kan vara orsaken. Denne menar att arbetet hos revisorer har blivit svårare eftersom nedskrivningstester har fått större vikt. Dock påpekar respondenten att nedskrivningstester inte är något nytt eftersom en revisor även tidigare behövde utföra dessa. Respondent C menar att det är bra med nedskrivningstester eftersom nedskrivningstester är kopplade till verkligt värde. Respondent C menar å andra sidan att det konkret kan vara svårt att peka på orsakerna till ett nedskrivningstest men att den vanligaste orsaken kan vara framtida kassaflöden, eftersom det uppstår prognoser som inte lever upp till det bokförda värdet i redovisningen. Respondent C hävdar att det teoretiskt sett finns ett samband mellan en ny VD och goodwillnedskrivningar. Eftersom denne anser att den nya VD:n säkerligen kommer in och vill städa undan rester från den föregångna VD:n. Å andra sidan påpekar denna att om organisationen är välorganiserad är det inte VD:n som bestämmer, utan i många fall fattar styrelsen besluten. Respondent C menar att denne inte varit med om att en ny VD har varit en bidragande faktor till goodwillnedskrivningar. Respondenten menar att genom att numera årligen utföra nedskrivningstester har kraven definitivt ökat för revisorer. Respondent D påpekar att ett nedskrivningstest bättre återspeglar förbrukningen av goodwill. Denne menar även att nedskrivningstester har gett upphov till ökat arbete för revisorer. Orsaker till varför en nedskrivning görs beror bland annat på att det förekommer en bristande efterfråga på den tillgången. Detta kan bero på nya produkter kommit eller teknikförändringar skett. Det kan även bero på att kunderna inte var lika trogna som företaget trodde vid förvärvstillfället. Respondent D menar att en ny VD kan vara benägen att ta kostnader första åren och städa undan, men att det även finns naturliga förklaringar som att företaget byter inriktning. Denne har troligtvis inte varit med om att en ny VD har varit en anledning till att goodwillnedskrivningar görs. Respondent E menar att det är bra med nedskrivningstester jämfört med avskrivningar eftersom det då oftast diskuterades kring hur lång avskrivningsperioden skulle vara och vad som egentligen är en rätt period. Respondent E menar att det även kan bero på att företagsledningen tar ett strategiskt beslut att vara på en annan marknad och att dessa förändringar i den underliggande verksamheten gör att det uppstår ett nedskrivningsbehov. 22

23 Respondent E påpekar att det sällan förekommer att företaget byter ut VD:n utan att se över affärsplanen. Inte heller har denne respondent befunnit sig en situation där en ny VD är en bidragande faktor till goodwillnedskrivningar. Respondent E menar att givetvis har kraven på revisorer ökat i synnerhet med tanke på att revisorer förr inte hade lika mycket kontakt med värderingsspecialister. Respondent F menar att det ökade arbetet för revisorer främst beror på att det har blivit mer komplext till skillnad från att bedöma en nyttjandeperiod som förr. Tidigare utfördes också nedskrivningstester men dock endast om det fanns indikation på att en nedskrivning behövde göras. Respondent F menar att det har uppstått något som resulterar i att företagen inte kan uppnå målen och detta kan vara rena omvärldsfaktorer som gör att konjunkturen förändras. Respondent F menar att en nedskrivning av goodwill inte behöver vara kopplad till att en ny VD tillträder, utan anledningen till att en ny VD tillträder kan vara att just bolaget inte har gått så bra som förväntat. Respondent F påpekar att denne inte varit med om att en ny VD är en bidragande faktor till en goodwillnedskrivning. 4.3 Vilka granskningssvårigheter förekommer vid ett nedskrivningstest? Respondent A anser att det oftast inte är svårt att bestämma de kassagenererande enheterna. Respondent A menar att svårigheten för en revisor med att granska nedskrivningstester är framförallt att det förekommer mycket subjektivitet eftersom att företagens antaganden bygger på deras egna bedömningar. Respondent A betonar hur viktigt det är att ha en pågående dialog med sina klienter under året för att undvika missförstånd. Respondent A hävdar dock att det har funnits situationer där revisorn och företaget har varit oense och haft olika åsikter om företagets metod och antaganden. Då brukar revisorn oftast ta hjälp av en värderingsspecialist med tanke på att de är mer insatta och kompetenta inom området. Användningen av en värderingsspecialist beror på hur komplex situationen är. I vissa fall blir det en formalitet att ha en värderingsspecialist. Exempelvis i en situation där det är stor skillnad mellan det bokförda värdet och det bedömda värdet krävs en värderingsspecialist. Respondent A påpekar att det har funnits situationer där båda parterna har varit överens om slutsatsen men att vägen dit har det funnits skilda meningar. Respondent A menar också att det kan förekomma att en revisor kräver att företaget återkommer med en mer detaljerad beskrivning på sina antaganden. Dock menar respondent A att när en revisor bedömer rimligheten i ett företag vill denne ändå se en sorts träffsäkerhet historiskt sett, det vill säga att 23

24 deras tidigare prognoser har infriats och inte kommer ur intet. Denne har dock inte varit med om att behöva skriva en oren revisionsberättelse på grund av att de inte kommit överens om goodwill. Respondent B menar att antagandena som företagsledningen har gjort bör följas av en presentation på underlag som stödjer dem, vilket är något som ska tas hänsyn till när granskningen sker. Denne anser att det inte är svårt att bestämma de kassagenererande enheterna. Respondent B menar att behovet om att nedskrivningstester ska göras är en sorts prognos på framtiden och det bidrar till att det förekommer mycket subjektivitet i prognoserna, eftersom det inte går att förutspå framtiden. Denne anser att svårigheten ligger just i att granska nedskrivningstester, då det som sagt är företagsledningens bedömningar. Denne påpekar även att revisorerna därefter bör bestämma om det är en rimlig bedömning utifrån den information de får. Det är alltså svårt att förutspå om vinsten i framtiden kommer att vara exempelvis tre miljoner eller fem miljoner. Respondent B anser att det inte går att utföra värderingen på ett annat sätt eftersom det inte finns någon tillgänglig information om framtiden. En annan svårighet som respondent B är inne på är då företag är nyförvärvade, nystartade eller har gått med förlust eftersom det då blir mer komplicerat för bolaget att prognostisera dessa företag framåt, men även svårt för revisorn att tro på dessa prognoser. Däremot menar respondenten att det skiljer sig från olika branscher. Om exempelvis ett väletablerat och stabilt företag har en regelbunden stark inkomstkälla från år till år, blir det inte komplext för revisorn att granska företagets prognos utan snarare rimligt. Respondent B menar att det inte är en alltför stor belastning att granska nedskrivningstester men att generellt sett har det blivit allt svårare att granska i och med att IFRS regleringarna är alltmer baserade på framtida prognoser och marknadsvärden. Respondent B har dock inte varit med om att behöva skriva en oren revisionsberättelse. Respondent C menar att det förekommer mycket subjektivitet vid värderingssituationen och att det dels beror på att det inte går att tillämpa historiska värden inom ett företag, utan grunden till värderingen bygger på bedömningar. Respondent C menar även att det inte är revisorns uppgift att göra prognoserna utan endast att bedöma dem. Generellt sett är det dock svårt att göra bedömningar av nedskrivningstester då det bygger på framtida förutsättningar och företagsledningens värderingar menar respondent C. Respondent C hävdar också att ett företags mognadsfas är en avgörande faktor, men denne tror dock inte att granskningen är olika beroende på branschverksamhet, utan snarare att grunden är likadan. Denne respondent 24

25 har heller inte varit med om att behöva skriva en oren revisionsberättelse på grund av goodwill. Respondent D menar att det svåraste med nedskrivningstester är att bedöma alla antaganden eftersom det förekommer mycket subjektiva bedömningar och antaganden i modellerna som företaget använder sig av. Det kan även vara svårt rent matematiskt eftersom det alltid finns en risk med stora excelark. Tidsbrist kan vara en orsak till att inte kunna kontrollera att alla summeringar blir rätt. Respondent D anser att grunden för granskningen ser likadan ut men att intäktsbedömningen och flödena varierar från bransch till bransch. Respondent D hävdat att vi revisorer oftast vill vara lite försiktigare och företagsledningen vill tro mer på sin business. Respondenten menar att i de flesta fallen resonerar denne med företagsledningen kring deras antaganden och därefter kommer de fram till en nivå som både företaget och denne accepterar. Respondent D påpekar att det aldrig kan bli ett konstaterat fel i granskningen eftersom det är revisorns bedömning mot företagsledningens bedömning. Denne har inte befunnit sig i en situation där denne behövt skriva en oren revisionsberättelse. Respondent E påpekar att ofta vill bolaget ha en hög nivå på de kassagenererande enheterna för att undvika flera mindre nedskrivningar. Eftersom det förekommer subjektiva bedömningar och dessa är svåra att granska menar respondent E att om den modell ett företag har tillämpat är upprättat enligt gängse värderingsregler och är korrekt, blir det givetvis enklare att granska för revisorn. Respondet E menar vidare att om modellen är på plats och den redan tidigare har granskats en gång är det lättare nästa gång eftersom revisorn kan följa ett mönster och en arbetsgång. Respondent E påpekar att dennes jobb som revisor är att utmana företagsledningen och testa deras antaganden. I början kan det förekomma skilda åsikter om vad som är rimligt, men efter en diskussion och argumentation brukar de enas. Skulle det dock uppstå en situation då företagsledningen står fast vid sina antaganden, får revisorn gå vidare till styrelsen och be dessa diskutera med företagsledningen. Respondent E påpekar att det kan skilja sig mellan olika kulturer. Hur företaget ser på framtida bedömningar och kassaflöden och när de har dessa som grund för värdering och prognoser. Vissa kulturer kan vara mer försiktiga när de sätter sina budgetar än andra. Vissa företag kan ha som mål att de siktar mot stjärnorna menar respondent E. Revisorn måste då sätta sig in i vilken kultur företaget har så att de kritiskt kan pröva detta. Har företaget en budget med prognoser som är lite mer aggressiva kan detta kompenseras genom att ha en högre riskpremie i avkastningskravet i stället. Denne hävdar att det är ytterst sällan denne har behövt skriva en 25