IFRS 3. Vad har de nya redovisningsreglerna kring goodwill fått för konsekvenser?

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi C Kandidatuppsats, redovisning HT 2005 Handledare: Roger Johansson IFRS 3 Vad har de nya redovisningsreglerna kring goodwill fått för konsekvenser? Författare: Malin Carnérus Mia Holmgren

2 FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer GAAP - Generally Accepted Accounting Principles IAS - International AIDS Society IASB - International Accounting Standards Board IASC - The International Accounting Standards Committee IFRS - International Financial Reporting Standards RR Redovisningsrådets Rekommendationer ÅRL Årsredovisningslagen

3 Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi vid Uppsala Universitet, Kandidatuppsats, Redovisning, HT 2003 Titel: Handledare: Roger Johansson Författare: Malin Carnérus och Mia Holmgren Inledning Från och med i år (2005) ska alla noterade koncernföretag tillämpa de nya standarderna IFRS. Vi har valt att behandla IFRS 3 som omfattar bl.a. goodwillposten som idag inte längre ska skrivas av utan årligen nedskrivningstesta. Syftet med vår uppsats är att skapa en klarare bild av vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna kring goodwill har fått. Teoretisk referensram Referensramen är vår uppsats grund och består dels av förklaringar av ord och begrepp och dels av hur goodwill och poster som berör goodwill redovisades tidigare samt hur det redovisas idag. Den teoretiska referensramen bygger mycket på standarder och lagar, dvs. RR, ÅRL och IFRS. Metod Vår uppsats bygger främst på en kvalitativ metod i form av fem intervjuer med såväl revisorer som koncernföretag för att på så sätt få två infallsvinklar hur implementeringen av IFRS 3 har varit och vilka konsekvenser som uppkommit. Empiri Empirin består av sammanställningar utav våra intervjuer. Vi har sedan avslutat kapitlet med en kort sammanfattning av alla intervjuer för att ge läsarna en klarare överblick av det som framkommit. Analys I analysen svarar vi på våra frågor genom att binda samman empirin och teorin. Här framkommer vilka konsekvenser implementeringen av IFRS 3 har fått under det första året som de tillämpas.

4 Slutsatser Slutligen kan vi konstatera att arbetet kring goodwillposten ökat från alla håll och kanter, främst pga. att upplysningskraven ökat, men att själva värderingen av goodwillposten inte varit det svåra utan det har varit att särredovisa de övriga immateriella tillgångarna. Det har dessutom visat sig att de slopade goodwillavskrivningarna inte varit det som påverkat företagens resultat mest utan att omstruktureringskostnaderna som inte längre får redovisas som en avsättning varit de mest väsentliga.

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Centrala begrepp Avgränsningar Teoretisk referensram Vad är jämförbarhet Vad är rättvisande bild? Vad är goodwill? Kriterier på rättvisande goodwillvärdering RR/FAR/ÅRL FAR Redovisningsrådet Årsredovisningslagen Hur redovisades goodwill tidigare? RR 1:00/IAS Upplysningskrav RR 15, immateriella tillgångar Hur redovisas goodwill idag? IFRS Upplysningskrav IAS 36, impairment test IAS 38, immateriella tillgångar Jämförelse av redovisning innan och efter IFRS RR: Metod Forskningsansats Undersökningens utformning Kvalitativ metod Validitet/Reliabilitet Tillvägagångssätt Primär- och sekundärdata Urval Tillvägagångssätt vid intervjuer Källkritik Empiri Sammanfattning av intervjuer Intervju med revisor på Ernst & Young Intervju med företag A Intervju med revisor på Lindebergs Intervju med revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers Intervju med företag B Sammanfattning av intervjuerna Analys Slutsatser och egna reflektioner... 39

6 6.2 Förslag till fortsatta studier Källförteckning Tidsskrifter Litteratur Webbsidor Standars och rekommendationer Intervjuer... 42

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Från och med första januari i år slutade Redovisningsrådets rekommendationer att gälla för noterade företag, dock förväntas de finnas kvar i några år. Istället kommer företagen nu bli tvungna att följa de internationella redovisningsstandarderna IAS/IFRS. Tidigare var IASförordningen frivillig att följa för noterade koncernföretag inom Europa men är idag obligatoriska för dessa företag. Sedan en tid tillbaka har EU tillsammans med det europeiska normgivande organet International Accounting Standard Board (IASB) beslutat att införa IFRS standarder. Det är organet IASB som ger ut IFRS och har ersatt det tidigare organet IASC som gav ut IAS. Genom ett särskilt beslut av IASB så gäller samtliga IAS tills vidare. De noterade koncernföretagen kommer därför ett tag framöver inom ramen av IFRS även att tillämpa IAS. Den nya IFRS regleringen avser att förbättra kvaliteten på den finansiella rapporteringen samt att skapa mer internationella och enhetliga redovisningsregler. Ett av syftena med enhetliga regler inom europa är att informationen skall vara jämförbar oberoende av var företagen är belägna. Detta kan bero på globaliseringen av kapitalmarknaden och den framväxande världsstandarden för finansiellrapportering. IFRS 3 är en av de fem standarder som publicerades 31 mars, 2004 och som behandlar redovisning av företagsförvärv. De svenska koncernredovisningsregler som tidigare behandlats i Redovisningsrådets rekommendationer RR 1:00 har nu ändrats högst väsentligt genom tillkomsten av IFRS 3. I och med denna nya reglering är samtliga noterade koncernföretag inom EU nu tvungna att i sin koncernredovisning följa samma riktlinjer vad gäller redovisning av bland annat goodwillposten. (Lennart Axelman m.fl. 2003) Goodwill är det ord som i redovisningssammanhang har debatterats mest om, men finns det någon bra och sammanhängande enkel beskrivning av begreppet? (Göran Johansson, 2005) I IFRS 3 definieras goodwill som framtida ekonomiska fördelar som inte enskilt går att identifiera och inte heller att redovisa separat. (Lennart Axelman m.fl. 2003) Tidigare utgjordes goodwill av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för aktierna i dotterbolaget och det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets nettotillgångar, vilket är detsamma som

8 det övervärde som uppstår vid förvärvet. Idag blir goodwillposten mindre eftersom koncernföretagen nu enligt IFRS 3 blir tvungna att fördela ut så stor del som möjligt av övervärdet på identifierbara immateriella tillgångar och den del av övervärdet som inte går att identifiera och inte heller att redovisa separat definieras som goodwill. Enligt den nya regleringen ses positiv goodwill som en tillgång och ska värderas till anskaffningsvärde, däremot ses negativ goodwill som en intäkt och intäktsförs därför direkt vid förvärvstidpunkten. (Per Thorell, 2004) 1.2 Problemdiskussion Tidigare har de svenska noterade koncernföretagen följt Redovisningsrådets rekommendationer RR 1:00, vid redovisning av goodwillposten, vilket innebar att företagen var tvungna att göra linjära avskrivningar under nyttjandeperioden som maximalt fick uppgå till 20 år. Goodwillposten skulle i balansräkningen värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Enligt IFRS 3 får noterade koncernföretag idag inte längre göra årliga avskrivningar utan måste nu såväl som tidigare, dock oftare, göra impairment tests, dvs. en årlig ingående analys av värdet på goodwillposten för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. I och med att de nya standarderna är så pass nya blir detta osäker mark för många koncernföretag och det kan därför bli svårt för dem att veta exakt hur de ska behandla den årliga värderingen av bland annat goodwillposten. Kraven på löpande prövning av bokförda värden samt krav på värderingsmodeller kan komma att leda till att företagen behöver ta hjälp från utomstående experter. (Lennart Axelman m.fl. 2003) Fördelen med den nya regleringen är att företagen inte längre behöver uppskatta den ekonomiska livslängden för goodwill, vilket i de flesta fall kan vara en omöjlig uppgift och andra sidan blir man nu tvungen att istället göra årliga impairment tests (nedskrivningsprövningar) samt ge väsentligt mer omfattande upplysningar i bland annat förvärvsanalysen vilket kan vara nog så tidskrävande och svårt. (Tomas Jansson m.fl. 2004) Det är inte det enda problemet som uppkommer i och med IFRS 3, eftersom goodwill inte längre kommer att ha en begränsad livslängd blir företagen tvungna att särredovisa goodwill från de immateriella tillgångar som har en begränsad livslängd. Det kommer troligtvis att leda till mer jobb för företagen som då kommer att behöva hyra in specialister inom området för att få en mer korrekt värdering av de immateriella tillgångarnas verkliga värde. (Lennart

9 Axelman m.fl. 2003) IFRS 3 ställer högre krav på koncernföretagen och deras årsredovisning. De är nu tvungna att lämna betydligt mer information än vad som tidigare krävts. Företagen kommer mycket tydligare få redogöra för vad som betalats för goodwill. Till vilken grad kommer företagen själva kunna anpassa sig till de nya reglerna och hur mycket hjälp behövs utifrån? Att det idag ska göras årliga nedskrivningstest istället för årliga avskrivningar på goodwillposten kan få en mycket stor effekt på många bolags resultat. Om bolagen klarar sig från att göra nedskrivningar på posten kan det bidra till att öka företagets nettovinst. De år de däremot tvingas göra nedskrivningar försämras resultatet. Det nya sättet att redovisa goodwill på kan därför bidra till häftiga svängningar i bolagens resultat. ( Troligtvis kommer även revisorernas sätt att arbeta att påverkas av de nya standerna, men på vilket sätt? Tidigare lades stor vikt på att analysera goodwillpostens livslängd medan revisorerna idag kanske lägger större vikt på att analysera företagets värdering av de indentiferbara tillgångarna som går att särredovisa från goodwillposten. Ovanstående problemdiskussion leder fram till följande frågeställningar: På vilket sätt har IFRS 3 förändarat revisorernas arbete vid granskning av goodwillposten? Hur hanterar koncernföretagen IFRS 3? I vilken utsträckning har företagens redovisningsarbete, informationskrav samt resultat påverkats av IFRS 3? Vad har revisorerna samt företagen för inställning till att goodwill inte längre skrivs av? 1.3 Syfte Syfte med denna uppsats är att få en djupare inblick i vad de nya redovisningsreglerna kring goodwill har fått för konsekvenser för företag och revisorer. 1.4 Centrala begrepp Förvärvstidpunkt den tidpunkt då förvärvaren erhåller det bestämmande inflytandet över den förvärvade enheten. (IFRS/IAS)

10 Verkligt värde det värde till vilket tillgången skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och har ett intresse av att transkationen genomförs. (IFRS/IAS) Immateriell tillgång en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form (IFRS/IAS) 1.5 Avgränsningar Eftersom vår uppsats inte ska vara allt för omfattande och pga. den tidsbrist vi har kan vi inte behandla alla områden som berör IFRS 3. Vi har därför valt att avgränsa oss och endast ta hänsyn till positiv goodwill som uppstår vid företagsförvärv. Uppsatsen innefattar därför varken negativ goodwill eller internt upparbetad goodwill. Vi har även valt att inte ta hänsyn till det minoritetsintresse som kan uppstå vid förvärvet. Övriga immateriella tillgångar kommer att beröras eftersom dessa måste särredovisas innan goodwillposten blir bekant. Vi kommer dock inte behandla de övriga immateriella tillgångarna avsevärt. När det gäller val av respondenter till våra intervjuer avgränsade vi oss genom att välja en revisor från tre av de stora revisionsbyråerna och två koncernföretag eftersom de är koncernföretag, främst noterade, som påverkas av de nya regleringarna. 2. Teoretisk referensram 2.1 Vad är jämförbarhet Kriteriet jämförbarhet består av två aspekter, den ena avser jämförbarhet mellan företag och den andra avser jämförbarhet över tiden för samma företag. Jämförbarhet mellan företag är viktig för investerare på aktiemarknaden då de kan behöva jämföra olika aktier i olika företag. För att jämförelsen ska bli optimal krävs det att lika händelser och tillstånd redovisas på samma sätt. Om företagen som jämförs tillämpar samma regler blir investerarens prognosunderlag jämförbar för de företag som analyseras och det går då att bedöma vilket företag som har den bästa lönsamheten och sedan investera utifrån detta. Kravet på jämförbarhet över tiden innebär också att företaget måste redovisa lika händelser och tillstånd på samma sätt samt att de måste anpassa sig till nya lagar och standarder om så behövs. Kravet innebär även att företaget påvisar vilken effekt anpassningen till de nya

11 reglerna har för företagets resultat och ekonomiska ställning. Företaget är även skyldigt att räkna om jämförelsebelopp för tidigare år. (Dag Smith, 2005) Vad är rättvisande bild? Begreppet rättvisande bild har sitt ursprung i EU:s direktiv som finns med i ÅRL. I andra kapitlet i EU:s direktiv anges vad som definierar en rättvisande bild. Begreppet rättvisande bild innebär att redovisningen inte får vara legalisk och formell utan ska avspegla vad som verkligen har hänt med företagets ekonomiska ställning. Ett företags balansräkning, resultaträkning och noterna ska upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av bolagets ställning och resultat. Vidare krävs det att det lämnas tilläggsuppgifter om så behövs för att en rättvisande bild ska kunna ges. Om en rättvisande bild i undantagsfall inte går att ge genom tillämpning av direktivets bestämmelser samt genom tilläggsupplysningar har företaget skyldighet att frångå en eller flera regler i direktivet. Om avvikelse görs från allmänna råd eller rekommendationer ska upplysning om detta och skälen för avvikelsen lämnas i not. (Gösta Kedner och Sven-Åke Svenberg, 2000) 2.2 Vad är goodwill? Goodwill är en immateriell tillgång, dvs. en tillgång som inte går att ta på ( Goodwill anses vara det goda anseendet som ett företag/organisation åtnjuter. Nationalencyklopedin förklarar goodwill på detta sätt; goodwill, inom företagsvärdering och redovisning benämning på skillnaden mellan värdet (vid förvärv priset) på hela företaget och det marknadsmässiga värdet på de enskilda tillgångarna minskat med skulderna. ( Den goodwill vi behandlar i vår uppsats beskrivs idag som förväntade framtida vinster som uppstår vid företagsförvärv. (IFRS 3)

12 2.2.1 Kriterier på rättvisande goodwillvärdering En rättvisande goodwillvärdering är en värdering som leder till att koncernredovisningen ger en rättvisande bild av lönsamheten av dotterbolagsförvärv. Företaget ska i förvärvsanalysen tidsmässigt uppge när de framtida kassaflödena kommer genereras till företaget samt till vilket belopp det uppgår till. Diskontering av samtliga kassaflöden från och med år 1 ska ge det ekonomiska värdet vid förvärvstidpunkten. Goodwillposten ska värderas så att det koncernmässiga värdet av tillgångarna inklusive goodwill minus skulderna ska ha uppgå till samma värde motsvarade det egna kapitalet vid varje bokslut. För att det ska vara uppfyllt krävs att förväntade kassaflöden realiseras och att förräntningskravet är oförändrat. (Sven-Erik Johansson, 2004) 2.3 RR/FAR/ÅRL FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer är en intresseförening för auktoriserade och godkända revisorer och bildades De har sedan 1979 gett ut en samlingsvolym över redovisningsrekommendationer för revisorer. FAR har länge gett ut rekommendationer om god revisorssed och god revisionssed. Redan 1965 påpekade FAR att en koncernbalansräkning och koncernresultaträkning var lämplig att upprätta för att förenkla bedömningar av moderbolaget. Ett flertal rekommendationer började komma i FAR:s samlingsvolym år Därefter har FAR:s rekommendationer runt koncernredovisning utvecklats avsevärt Redovisningsrådet Redovisningrådet stiftades 1989 av staten genom bokföringsnämnden, FAR och Sveriges Industriförbund. Föreningen omstrukturerades sedan 1998 när fler intressenter tillkom. Föreningen har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed, företrädesvis med utgångspunkt från ett aktiemarknadsperspektiv ( Lennart Eriksson, 2002). Redovisningrådet innefattade och innefattar flera rekommendationer bland annat RR 1:00, koncernredovisning och RR 15, immateriella tillgångar, vilket vi mer ingående förklarar här nedanför.

13 2.3.3 Årsredovisningslagen Årsredovisningslagen trädde i kraft den första januari 1996 och tillämpar idag lagar för aktiebolag, vissa handelsbolag, stiftelser och större enskilda firmor. Årsredovisningslagen är uppdelat i tio kapitel varav ett kapitel omfattar koncernredovisning ( Lennart Eriksson, 2002). Detta kapitel behandlar bland annat allmänna bestämmelser som att moderbolaget varje räkenskapsår även ska upprätta en koncernredovisning som innefattar en koncernbalansräkning, en koncernresultaträkning samt noter och förvaltningsberättelse. Det finns vissa undantag när moderbolaget inte behöver upprätta en koncernredovisning, dessa undantag finns även med i årsredovisningslagen. Vidare kan man se hur en koncernredovisning ska upprättas, hur posterna ska värderas samt vilka elimineringar som ska göras. Då årsredovisningslagen tillämpades kunde fyra olika metoder användas, förvärvsmetoden, kapitalandelsmetoden, poolingmetoden och klyvningsmetoden ( Lennart Eriksson, 2002). Vilken metod som användes berodde på vilken typ av förhållande moderbolaget hade till det förvärvade bolaget. 2.4 Hur redovisades goodwill tidigare? RR 1:00/IAS 22 RR 1.00 innefattar rekommendationer som rör upprättande av koncernredovisningar. Den innefattar allmänna frågor som t.ex. skyldigheten att upprätta en koncernredovisning, räkenskapsår, enhetliga redovisningsprinciper mm. Men den tar även upp hur koncernmässig goodwill upprättas. Innan IFRS 3 värderades goodwill enligt RR 1:00 53 till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell nedskrivning. Goodwillposten skulle alltså skrivas av på ett systematiskt sätt över nyttjandeperioden. Vad nyttjandeperioden som skulle återspegla goodwillpostens ekonomiska livslängd var skulle fastställas men fick dock inte överstiga 20 år räknat från förvärvstidpunkten ( FAR 2003). Rekommendationerna i RR 1:00 stämde till stor del överens med IASCs rekommendationer fast med vissa undantag ibland annat IAS 22. IAS 22 omfattade Business Combinations (företags kombinationer) och enligt denna skulle negativ goodwill redovisas som en avdragspost på balansräkningens tillgångssida. Den negativa goodwillen skulle enligt RR 1:00

14 redovisas som en avsättning. Även poolingmetoden skiljde sig i dessa två rekommendationer, IAS 22 angav att det redovisade värdet på andelar i dotterföretag elimineras mot vad som tillförts eget kapital vid emission av egna andelar (FAR 2003). RR 1:00 angav att det redovisade värdet av andelarna i dotterföretaget skulle elimineras mot koncernens egna kapital, i första hand eliminerades dotterföretagets egna kapital och i andra hand koncernens fria och bundna reserver. IAS 22 innefattade även övergångsregler som bl.a. kräver omräkning på förvärv som gjorts innan 1 januari 1995, dessa ledde till redovisning av goodwill. RR 1:00 innehöll inga sådana krav. Slutligen skiljde sig tidpunkten för ikraftträdande som enligt IAS 22 var den 1 juli 1999 och enligt RR 1:00 1 januari (FAR 2003) Upplysningskrav För goodwill skulle upplysning om avskrivningsperioden längd och om avskrivningsperioden överstiger 20 år från förvärvstidpunkten skäl till detta anges. En beskrivning av de faktorer som hade en väsentlig påverkan på den förlängda avskrivningstiden skulle även finnas med. Om goodwill skrevs av på ett annat sätt än linjärt skulle den metoden som användes istället anges samt beskrivning av varför den valda metoden var bättre än den linjära metoden. Det skulle även anges under vilken rubrik i resultaträkningen avskrivningar av goodwill redovisades. (Lennart Eriksson, 2002) RR 15, immateriella tillgångar RR 15 tog tidigare upp rekommendationer kring immateriella tillgångar. Bland annat gick det att läsa sig till att internt upparbetade värden i form av bl.a. goodwill inte får redovisas som en tillgång i balansräkningen. Andra immateriella tillgångar som sågs som tillgångar (ex. kundkontakter och varumärken) värderades i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Den immateriella tillgången skulle sedan skrivas av systematiskt på dess nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden fick maximalt vara 20 år, med vissa undantag. Däremot ansågs nyttjandeperioden aldrig kunna vara oändlig.

15 2.5 Hur redovisas goodwill idag? IFRS 3 Standarden behandlar hur företagsförvärv ska redovisas och har ersatt den tidigare IAS 22. Införandet av IFRS 3 har lett till en rad förändringar när det gäller sätt att redovisa. T.ex. försvinner poolingmetoden och endast förvärvsmetoden ska från och med nu tillämpas, i förvärvsbalansräkning värderas samtliga identifierbara tillgångar och skulder till verkligt värde. Avsättning för omstruktureringskostnader som uppkommer i anslutning till ett företagsförvärv får inte längre göras i koncernredovisningen vilket är tillåtet i RR 1:00. I och med den nya standarden försvinner balansposten negativ goodwill och intäktsförs istället direkt vid sin uppkomst i resultaträkningen. Men den största effekten av IFRS 3 är att goodwill inte längre får skrivas av utan det redovisade värdet ska omprövas varje år, eller oftare om det finns omständigheter som tyder på en värdenedgång. Eftersom goodwillposten inte längre skrivs av blir koncernföretagen nu tvungna att särskilja identifierbara immateriella tillgångarna från goodwill och redovisa dessa seprat. Identifierbara immateriella tillgångar såsom t.ex. varumärke, kundregister eller orderstock ska särskiljas från goodwill och istället redovisas separat i enlighet med IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgångar Upplysningskrav De nya IFRS-standarderna ställer omfattande krav på upplysningar i samband med gjorda förvärv, nedskrivningar och bokförda värden i koncernföretagens finansiella rapportering för De nya informationskraven är väldigt omfattande och kan även ibland bli väldigt teoretiska. Upplysningar måste finnas kring det värde som de förvärvade tillgångarna och skuldernas upptas till vid förvärvstidpunkten. Om förvärvsanalyen endast görs utifrån provisoriska beräkningar av verkliga värden ska förvärvaren, inom en tolvmånadersperiod från förvärvstidpunkten, justera förvärvsanalysen. Beräkningen av de verkliga värdena ska ske utifrån förutsättningarna som gällde på förvärvsdagen. Det måste även direkt vid förvärvet lämnas upplysningar där företaget noga beskriver anskaffningsvärdets olika komponenter samt vilka immateriella tillgångar förutom goodwill som har redovisats. Syftet med upplysningarna är att ge användarna av de finansiella

16 rapporterna en möjlighet att utvärdera omfattningen och de finansiella effekterna av varje företagsförvärv under perioden. Företaget måste även lämna upplysningar om det förvärvade företagets eller enhetens resultat efter förvärvstidpunkten som även ingår i förvärvarens resultat för samma period. Det måste även lämnas information om intäkten och resultat för den koncern som uppstod vid förvärvet. ( IAS 36, impairment test En av de åtgärder IASB har vidtagit för att noterade företag inom EU inte längre ska kunna övervärdera sin goodwill är att man i IAS 36 infört ett obligatoriskt krav på årlig prövning av det redovisade värdet på goodwillen. Tidigare behövdes dessa prövningar endast göras om företaget ansåg att det fanns indikationer på en värdenedgång. Eftersom kravet kvarstår innebär detta att företagen nu ska göra nedskrivningsprövningar minst en gång per år men oftare ändå om det finns indikationer på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Enligt IAS 36 får företagen själva bestämma vilken tidpunkt på året som den årliga nedskrivningsprövningen ska göras, dock ska samma tidpunkt då användas varje år. Alla noterade företag är skyldiga att vid varje bokslutstillfälle undersöka om deras tillgångar har minskat i värde. Om tillgångarnas värde har minskat är företaget tvungen att uppskatta ett återvinningsvärde för dessa. Det högsta av tillgångarnas nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde ses som återvinningsvärde, där nyttjandevärdet definieras som nuvärdet av tillgångens framtida kassaflöden inklusive eventuellt restvärde vid nyttjandeperiodens slut. Om företaget i sin nedskrivningsanalys kommer fram till att det föreligger ett nedskrivningsbehov ska prövning även ske individuellt per tillgång. I de fall som det inte är möjligt att utföra en beräkning för vardera tillgång ska beräkningen istället ske för den kassagenererande enhet som tillgången tillhör. När prövning av en kassagenererande enhet görs ska det även fastställas om det förekommer goodwill som kan hänföras till enheten. Företaget ska försöka uppskatta hur stor del av goodwillen som kan hänföras till en kassagenererande enhet samt göra nedskrivning om enhetens återvinningsvärde, inklusive goodwillen är lägre än det redovisade värdet. Vid nedskrivningsbehov är det alltid goodwill

17 som i första hand skrivs ned och därefter skrivs de övriga tillgångarna ned i förhållande till deras redovisade värden. (Per Thorell, 2004) IAS 38, immateriella tillgångar IAS 38 behandlar redovisning av immateriella tillgångar. Enligt IFRS 3 ska företagen identifiera och särredovisa immateriella tillgångar i förvärvsanalysen och detta ska grundas på kunskap om vad det är som skapar värde i det förvärvade företaget. Om motivet för förvärvet t.ex. är att företaget vill ha tillgång till det förvärvade företagets kundkanaler är det troligt att en betydande del av övervärdet bör allokeras till kundrelaterade immateriella tillgångar och inte till goodwill. Företaget ska även redovisa de förvärvade immateriella tillgångarna till verkligt värde. Att värdera varje identifierbar tillgång kan i många fall vara väldigt komplicerat. Även om man har bildat sig en uppfattning av det verkliga värdet kan det vara svårt att avgöra hur stor del av värdet som ska allokeras på vardera tillgång. En immateriell tillgång kan tas upp och redovisas om det bedöms att framtida ekonomiska fördelar är hänförliga till tillgången. En annan förutsättning är att anskaffningsvärdet måste kunna beräknas på ett tillförlitligt sätt då dessa tillgångar initialt tas upp till anskaffningsvärde. Enligt huvudregeln redovisas en immateriell tillgång till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Om det däremot finns en fungerade marknad för tillgången kan den tas upp till ett omvärderat värde som stämmer överens med det verkliga värdet som likställs med marknadsvärdet. En immateriell tillgång skrivs av på ett systematiskt sätt under nyttjandeperioden. Den maximala nyttjandeperioden för en immateriell tillgång är 20 år men kan i undantagsfall överstigas. Innan revideringen av IAS 38 redovisades goodwillposten tillsammans med immateriella tillgångar som egentligen var fullt möjliga att identifiera och särredovisa. Enligt IAS 38 är företagen nu därför tvungna att särredovisa de immateriella tillgångar som går att identifiera och särredovisa. Den största argumentationen till att goodwill nu ska särredovisas från de övriga identifierbara immateriella tillgångarna är att goodwill enligt IFRS 3 inte längre anses ha en bestämd ekonomisk livslängd och skrivs därför inte heller av. (Per Thorell, 2004)

18 2.6 Jämförelse av redovisning innan och efter IFRS 3 RR:100 Poolingmetoden är tillåten. Goodwill skrivs av över en avskrivningstid som normalt inte överstiger 20 år. Negativ goodwill redovisas som en avsättning. Avsättning av omstruktureringskostnader är tillåtet på koncernnivå om det finns en plan vid förvärvstidpunkten. Minoritetens andel av tillgångar och skulder som tas med i förvärvsanalysen innefattar inte minoritetens andel av övervärden. IFRS 3 Endast förvärvsmetoden får nu användas. Goodwill skrivs inte längre av men nedskrivningstestas minst en gång per år. Negativ goodwill intäktsförs direkt när den uppstår. Avsättning av omstruktureringskostnader är inte tillåtet på koncernnivå. Minoritetens andel av tillgångar och skulder tas med i sin helhet i förvärvsanalysen. RR 17 Nedskrivning görs vid behov, då goodwill har minskat i värde. IAS 36 Minst en gång per år nedskrivningstestas immateriella tillgångar inklusive goodwill, som bedöms ha en obegränsad livslängd. RR 15 Immateriella tillgångar värderas utifrån anskaffningsvärdet Om avskrivningsperioden överstiger fem år ska upplysning om skälet till detta lämnas. I juridisk person kan utgifter för utvecklingskostnader redovisas som IAS 38 Vissa immateriella anläggningstillgångar kan värderas till verkligt värde. Immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av.

19 kostnad även om de enligt rekommendation i övrigt ska balanseras. 3. Metod 3.1 Forskningsansats Fösta gången vi kom i kontakt med detta ämne var i samband med en föreläsning inom koncernredovisning. Eftersom ämnet är så pass aktuellt och omdebatterat fann vi det väldigt intressant att skriva om. Trots att det idag är stor fokus på den nya regleringen IFRS 3 så finns det inte stor mängd sekundärdata att tillhandahålla och det finns därför fortfarande många oklarheter inom ämnet. Vi har därför valt att på egen hand reda ut de frågetecken vi har kring de nya redovisningsreglerna (IFRS 3) när det gäller goodwillposten och dess effekt på företagen samt revisorerna med hjälp av insamling av primärdata, i form av intervjuer. 3.2 Undersökningens utformning Kvalitativ metod Vi har i vår uppsats valt att använda oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. I första hand gjorde vi besöksintervjuer med revisorer som är insatta i IFRS 3 och noterade koncernföretag som tillämpar IFRS 3. Ganska snabbt upptäckte vi att många företag och revisorer var väldigt upptagna med årsboksluten och det blev stora bortfall. För att minimera bortfallen valde vi att fråga några respondenter via e-post Validitet/Reliabilitet Eftersom vår uppsats till viss del bygger på personers tolkningar kommer utfallet att skilja sig till viss del i och med att olika person förmodligen tillfrågas, olika individer har olika åsikter.

20 Vi tror att det däremot inte skulle bli någon radikal skillnad på svaren om en ny insamling av empirin skulle ske idag. De framtida konsekvenserna IFRS 3 bidrar till har en lägre validitet än de delar av IFRS 3 som redan har visat utslag. Detta eftersom framtida uttalanden är svåra att precisera. 3.3 Tillvägagångssätt Primär- och sekundärdata Eftersom vårt ämne är så pass nytt så fann vi den bästa sekundärdata främst i artiklar men vi har även använt oss av viss litteratur inom ämnet. Vi valde att använda oss av både primäroch sekundärdata eftersom vi anser att sekundärdata ger en bra grund men att primärdata ger mer relevant information för vår uppsats. Primärdata är den data som vi fått in genom våra intervjuer och som vi sedan analyserat Urval Vi valde att via e-post kontakta sex revisionsbyråer samt ett antal noterade koncerner i Sverige, för att se om någon på deras företag var insatt i de nya redovisningsprinciperna samt intresserad av att ställa upp på intervju. De e-poster vi fick tillbaka hänvisade oss till personer som var insatta i IFRS 3. Därefter kontaktades de personer som var intresserade av att ställa upp på en intervju. En del företag hade inte tid att ställa upp på besöksintervju men erbjöd sig istället att svara på frågorna via e-post. Eftersom bortfallet var ganska stort, dvs. det var många företag som inte svarade alls ansåg vi att frågor via e-post var bättre än ingenting. Dock upptäckte vi att bortfallet av de som via e-post skulle svara var väldigt stor och endast en e-post-intervju blev gjord. För att finna de respondenter vi ansåg vara lämpade för vår uppsats valde vi att ta kontakt med sex olika revisionsbyråer med säte i Uppsala samt flera, främst noterade, koncernföretag i Stockholmsområdet som tillämpar IFRS 3. Anledningen till att vi kontaktade både företag och revisionsbyråer var att få två olika infallsvinklar på den nya redovisningsprincipen IFRS 3. Eftersom vi tidigt upptäckte att antalet bortfall var många så valde vi att kontakta fler än vad vi behövde vid vår insamling av primärdata. Att valet blev totalt fyra besöksintervjuer och en intervju via e-post beror på den tidsbegränsning vi har. Vi valde att titta närmare på två

21 företag som tillämpar IFRS 3 för att få en bild av hur det som ekonom på ett företag varit att tillämpa IFRS 3 det här första året. Valet av revisorer blev enklare då vi valde att intervjua en från varje revisionsbyrå som varit intresserade av att ställa upp på en intervju Tillvägagångssätt vid intervjuer I våra intervjuer vänder vi oss till tre revisorer som är insatta i IFRS 3 men även till två koncernföretag för att på så sätt få två infallsvinklar till hur den nya regleringen IFRS 3 har varit. Efter att vi kommit i kontakt med respondenter som var villiga att ställa upp på intervju bokade vi in ett möte med dem en och en. Innan mötet hade vi i förväg skickat våra frågor till dem via e-post. När vi sedan kom till våra möten gick intervjuerna smidigt eftersom våra respondenter dels fått läsa igenom och fundera över våra frågor och att vi dessutom hade möjlighet att spela in intervjuerna och behövde därmed inte anteckna allt som respondenterna sa. Vår e-postintervju visade sig ge bättre resultat och utförligare svar än vad vi först trodde att de skulle ge. Vi hade även möjlighet att ställa följdfrågor via e-post vilket gav oss svar som vi kände oss nöjda med. 3.4 Källkritik Under arbetets gång har vi upptäckt att vi måste vara källkritiska eftersom en stor del av vår sekundärdata är artiklar som bygger på analytikers tolkningar av vad effekterna av IFRS 3 kommer att bli. Då det är mycket svårt för analytikerna att förutspå vad effekterna kommer att bli i framtiden kommer vi att vara kritiska till de enskilda individernas analyser. Vi måste även ta hänsyn till att vår primärdata, som är vår viktigaste information, även den bygger på personers tolkningar av vad som skett men även vad de tror kommer ske. Vi har även lagt märke till att de två företagen vi intervjuade till stor del redan redovisade efter RR 1 och att de till stor del redan fördelat sitt förvärvade övervärde på andra immateriella tillgångar. Detta har gjort att övergången till IFRS 3 inte varit så stor för dem

22 och det skulle för oss ha varit intressant att fått tag på företag som inte följt RR 1 till sådan stor utsträckning för att se hur införandet av IFRS 3 varit för dem. 4. Empiri I detta kapitel sammanfattas först våra intervjuer var och en för sig, därefter kommer en kortfattade sammanfattning av samtliga intervjuer. Detta för att ge läsaren en klarare översikt av vår insamlade empiri. Då vissa av våra respondenter önskade vara anonyma tog vi hänsyn till detta, för att få avsnittet mer enhetligt valde vi att i empiriavsnittet hålla alla respondenter anonyma till namnen. De två företagen vi intervjuade håller vi helt anonyma medan revisionsbyråerna namnges. 4.1 Sammanfattning av intervjuer Intervju med revisor på Ernst & Young Informationen kring införandet av IFRS 3 har varit stor. Problemet har inte varit att få tillräckligt med information utan att ta till sig all den information som funnits. Alla har snappat upp att goodwill inte längre skrivs av men missat att man ska särredovisa immateriella tillgångar som i sin tur fortfarande ska skrivas av (dessutom i många fall under mycket kortare tid). Väldigt många har missat att omstruktureringskostnader inte längre får redovisas som en avsättning på skuldsidan i balansräkningen utan att den nu redovisas som en kostnad över resultat. Revisorernas arbete har försvårats i och med att företagens arbete har försvårats. Företagen kan bli tvungna att anställa eller köpa in kunniga personer inom värderingsteori. Stora revisionsbyråer har möjlighet att få hjälp av specialister inom byrån medan mindre revisionsbyråer kan få det svårare. Den stora anledningen till att revisorernas arbete försvårats är att de i och med IFRS 3 blivit betydligt svårare att fördela övervärdet som uppstår vid företagsförvärv. Impairment tests har däremot inte gjort revisorernas arbete svårare eftersom dessa även tidigare gjorts, ända sedan RR 17 infördes, den enda skillnaden med IAS/IFRS är att de nu är obligatoriska. Företagen har inte haft problem med att värdera sin goodwillpost eftersom det blir en restpost, att däremot särredovisa de andra immateriella tillgångarna

23 kommer många företag behöva hjälp med. Detta har gjort att revisorernas tjänst har efterfrågats mer när det gäller hjälp av värderingsprocessen. Att goodwillposten idag inte har någon bestämd nyttjandeperiod och att nedskrivningar görs istället för avskrivningar anser vår respondent vara logiskt. Köper man ett företag för mer än vad det förvärvade företagets nettotillgångar är värderade till på markanden, dvs. nettotillgångarnas marknadsvärde, så kan det konstateras att det man är beredd att betala för är det verkliga värdet. Om det övervärde som sedan uppstått kan försvaras är avskrivningar enligt plan överflödigt och dumt. Det är ofta som den förvärvade verksamheten utvecklas på ett eller annat sätt och att då automatiskt skriva av posten när tillgångens värde med stor sannolikhet ökat vore ologiskt. Goodwillpostens värde bör därför endast minska då det konstaterats att posten faktiskt gått ned i värde, tex. pga. att utvecklingen av verksamheten inte gått bra eller att omvärlden, med anledning av teknologiska skäl, sprungit ifrån företaget. De nu obligatoriska internationella redovisningsreglerna har inte påverkat koncernföretagens ekonomiska ställning väsentligt under den period som dessa har tillämpats. Företagen lär visa en mer rättvisande bild eftersom IFRS 3 ger mer enhetlighet och då många företag tidigare fuskade sig igenom RR Intervju med företag A Företaget har tre personer som är hyfsat insatta i IFRS 3, en koncernredovisningsansvarig som har en övergripande koll och två andra som rent tekniskt har kunskap om värderingsmetoderna som krävs vid värderingar av företagsförvärv. Företaget har inte fått någon speciell utbildning inom IFRS 3 utan har själva fått tagit reda på den information som krävts genom att prata med revisorer, läsa i böcker eller gå på seminarier. Det var förra året som det krävdes mest extern hjälp i form av att hitta bra värderingsmodeller. Nu när de har hittat bra modeller ser de inga svårigheter i att själva sköta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS 3. Eftersom koncernföretag redan innan IFRS 3 infördes var tvungna att nedskrivningstesta goodwillposten vid behov så ser inte detta företag något problem med att de nu kommer att bli tvungna att göra dessa impairment-tests minst en gång per år. Det som tar tid är att utforma en

24 modell som går att jobba utifrån. Eftersom de redan har hittat sin modell, vilken de har använt sig av i snart två år nu, blir det inte svårare att göra nedskrivningstesten jämfört med tidigare. Det är klart att det ibland kan finnas parametrar som kan bli svåra att tolka men i sådana fall finns det alltid någon att ta hjälp av utifrån. Tidigare har företaget haft goodwillposter med nyttjandeperioder mellan tre till tjugo år. Livslängden varierade beroende på vilken typ av förvärv som hade skett. Köper man upp ett litet företag med få anställda blir livslängden betydligt kortare än om man gör ett strategiskt och långsiktigt förvärv. Snitt livslängden på goodwillen som uppstod vid företagsförvärv låg på tio år. Att goodwillposten nu istället kommer att ha en obestämd livslängd ser vår respondent som negativt men för deras företag spelar det ingen roll utan de anpassar sig nu till de regler som finns. För företagen har det ingen betydelse om goodwill skrivs av eller inte förutom att det skapar en större risk i balansräkningen då goodwill inte skrivs av. Det kan även blir otydligare för läsaren att veta vilket värde goodwillposten borde vara bokförd till när en längre tid har gått. Det har bara gått drygt ett år sedan de nya reglerna började gälla så i dagsläget är inte problemet så stort men vad händer om tio år, det kommer att bli svårt för läsaren att se när goodwillen ska skrivas ner. Tidigare visste läsaren hur länge goodwillen skulle finnas kvar i balansräkningen och ungefär i vilken takt den skulle minska i värde. Respondenten tycker att det hade varit bättre om goodwillposten skrevs av. Det är otroligt teoretiskt att säga att posten har ett oändligt värde, vad är det, är det egentligen rätt? Det är väldigt subjektivt hur man tolkar oändlighet och vår respondent anser att det skulle vara bättre om goodwillposten skrevs av under sin nyttjandeperiod och dessutom nedskrivningstestas vid behov. Att inte skriva av alls ses enligt respondenten som den största risken med IFRS 3. Det nya sättet att redovisa goodwillposten på har varken blivit bättre eller sämre ur vårat företags synpunkt men det krävs mer jobb och mer tid för att kunna särredovisa immateriella tillgångar mer rätt. Fördelen med det är att det kan bli tydligare jämfört med tidigare. En nackdel kan vara att det om några år kan det bli problem för de bolag som har samlat på sig en stor goodwillpost för att få slippa skriva av den del av goodwill som egentligen skulle ha hänförts till andra immateriella tillgångar. Dessa företag skapar en risk i sin balansräkning och osäkerhet för aktiemarknaden. Vad händer när det börjar gå dåligt? Det kan bli så att företag skriver av hela sin goodwillpost när vd på företaget avgår för då är ingen ansvarig.

25 Företaget är nu tvungen att fördela övervärdet som uppstår vid ett företagsförvärv mellan det som tidigare kallats för goodwill och övriga immateriella tillgångar. I och med att en stor del av det som tidigare kunde hänföras till goodwill är idag hänförbart till andra immateriella tillgångar som även idag skrivs av, kommer effekten av att goodwillposten inte längre skrivs av inte att ha en betydande påverkan på företagets resultat. De stora kostanden som däremot har påverkat företagets resultat kraftigt är omstruktureringskostnaderna. Dessa kostnader kunde tidigare avsättas som en reserv som redovisades som en skuld i balansräkningen men måste idag direkt att redovisas som en kostnad och påverka resultatet. Eftersom det har gjorts mycket förvärv har dessa kostnader påverkat deras resultat mycket och de blir därför tvungna att i större uträckning förklara orsaken till detta i delårsrapporterna eftersom att det är stora pengar. För företaget förändrar det ingenting i sak, förut ingick pengarna bara i ett annat ställe än vad de gör idag. De nya reglerna ger mindre utrymme för subjektiva bedömningar, de nya reglerna är mycket tydligare och företagen kan inte längre redovisa som de vill och det är jätte bra. Tydligheten gör det även lättare för en person som inte är insatt att förstå sig på årsredovisningarna samt att jämföra dessa företag emellan. En annan fördel är att man i och med de nya reglerna minskar antalet gråzoner när det gäller redovisning och värdering och det blir då lättare för de som jobbar med redovisning. En nackdel är att IFRS 3 är extremt teoretiskt och går inte alltid att tillämpa i praktiken. Det finns en del informationskrav som nästan känns lite överkurs, skulle det lämnas så tydlig information skulle det näst intill bli en prognos till marknaden vilket är orimligt för börsföretagen. Enligt IFRS 3 ska relevant information av väsentliga förvärv lämnas men det finns gränser för vad som är relevant information och sådan information som går att ta till sig. Respondenten tror att det kommer utvecklas en praxis om några år och då kommer säkerligen några regler att skrivas om Intervju med revisor på Lindebergs Informationen kring IFRS 3 var till en början endast tillgänglig på engelska. Det skickades inte heller ut någon information utan enstaka personer fick ta del av informationen via byråns internationella organisation. Därefter har dessa personer vidare förmedlat informationen till övriga på byrån. Eftersom byrån inte jobbar med så många noterade koncernföretag utan mest

26 jobbar med små och medelstora ägarledda företag har de endast ett fåtal personer som har specialiserat sig inom IFRS 3. Tidigare när företag gjorde ett förvärv sågs hela övervärdet, dvs. skillnaden mellan det som företaget betalade och vad som förvärvades, som goodwill. Goodwillposten skrevs sedan av under dess nyttjandeperiod som kunde variera från fem upp till fyrtio år. Idag ska företagen istället mer detaljerat beskriva vad som har köpts, vad har företaget betalat för egentligen? Eftersom företagen nu blir tvungna att hänföra en stor del av övervärdet till andra immateriella tillgångar såsom varumärken och kundlistor kommer goodwillposten att blir mycket mindre jämfört med tidigare. Respondenten tror att goodwillposten i sig kommer bli mer lätthanterlig eftersom den kommer att minska. Det som kommer att bli svårare är att företagen nu måste särredovisa och värdera immateriella tillgångar i högre grad jämfört med tidigare. Det kommer även att bli svårt att värdera livslängden för dessa immateriella tillgångar som tidigare togs upp som goodwill i balansräkningen. Det är svårt att säga om det kommer att bli mer arbete för revisorerna jämfört med tidigare. Om företagen har kunnig personal samt en bra modell att utgå ifrån vid sina förvärvsanalyser kommer de klara av att göra värderingarna själva. Det är sedan revisorernas uppgift att granska deras värderingar, visst kommer det läggas större vikt på förvärvsanalysen jämfört med tidigare eftersom det nu är flera poster som ska granskas. Det kan vara 3-7 olika typer av immateriella tillgångar som ska särredovisas och om då varje immateriell tillgång ska ses över så kommer det idag bli mer tidskrävande än tidigare. Om det är många förvärv som har gjorts har byrån en coporate finance avdelning som gör sådana typer av värderingar. Respondenten tror att de nya reglerna kommer skapa mer jobb på alla håll och kanter, det kommer leda till fler konsulttimmar, sedan om det är revisorer eller någon annan konsult som gör det kan variera. Revisorerna på byrån lägger ner mer tid på att analysera goodwillposten om den är stor i förhållande till de andra tillgångarna. Det går inte att säga att de lägger ner mer tid på att analysera goodwill endast på grund av att de nya reglerna har trätt i kraft. Det handlar om väsentlighet och risk, storleken har betydelse. Även informationskraven har ökat efter införandet av IFRS 3. Det är på en helt annat detaljnivå jämfört med tidigare. Det räcker inte längre att endast i kassaflödesanalysen visa hur förvärv eller försäljning av ett bolag påverkar företagets kassaflöde. Idag krävs förutom

27 detta dessutom noter i årsredovisningen där förvärvsanalysen presenteras i detalj om förvärvet är väsentligt. Respondenten tycker att det är svårt att uttala sig om hur IFRS 3 kommer att påverka företagen ekonomiskt eftersom det är första året som dessa har tillämpas. Denne hänvisar därför till en artikel i Balans där en analytiker, som under året har granskat olika kvartalsrapporter i noterade bolag, har uttalat sig om hur IFRS 3 har påverkat bolagen resultatmässigt. Mannen som skrivit artikeln menar att den huvudsakliga resultateffekten kommer från slopade goodwillavskrivningar. I och med att företagen nu slopar goodwillavskrivningarna har det egna kapitalet i genomsnitt ökat med 1,9 procent i de noterade bolagen som granskats. Det behöver dock inte bli stora förändringar av resultatet på grund av att man nu slopar goodwillavskrivningarna. En stor del av det som tidigare var goodwill kan idag hänföras till andra immateriella tillgångar vilka fortfarande skrivs av. Men enligt artikeln så ser det positivt ut för företagen ur ett ekonomiskt perspektiv. Ett av syyftena med IFRS 3 är att öka jämförbarheten mellan företag i Europa men det är svårt att veta om det kommer att bli så. Respondenten hoppas i alla fall att de nya standarderna borde bidra till ökad jämförbarhet. Eftersom upplysningskraven har ökat jämfört med tidigare kommer det kanske att bli lättare för utomstående intressenter att förstå och tolka varför företagen har satt de värden som de har på de olika posterna i balansräkningen. Något som ses som positivt med IFRS 3 är att det inte längre finns en stor och diffus goodwillpost i balansräkningen vilket vår respondent tror kommer att skapa en mer rättvisande bild av företaget. Detta på grund av att företagen idag måste bena ut vad som har köpts och varför. Revisorerna förespråkar en försiktig värdering. Det nya sättet att redovisa goodwillposten på är nog bättre och mer rättvisande om det görs på rätt sätt. Detta ställer högre krav på revisorerna men framförallt på företagen, att det ska kunna värdera posten på ett bra sätt. Hur kan man motivera att goodwill inte skrivs ner? Intervju med revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers De anställda på byrån har fått tagit del av information kring IFRS 3 genom de interna omfattande utbildningarna. De har hårda interna regler som innebär att den som ska jobba

28 med klienter vilket följer IFRS 3 måste ha genomgått utbildning. Byråns kunder, alltså företagen, får sin löpande information mestadels via byrån men den grundläggande informationen genom utbildning. I år kommer det att bli tydligt vilka koncernföretag som har köpt på sig mycket bolag och då har stora goodwillposter. Har företaget bra ordning, om det går att hänföra respektive goodwillpost till respektive kassagenererande enhet kommer många av goodwillposterna att försvinna efterhand när en viss del av verksamheten går dåligt och lönsamheten minskar. De nya reglerna skulle kunna fungera bättre jämfört med tidigare, då det tidigare var mer schablonartat jämfört med nu. Det kanske är så att företagen nu lättare kan komma undan nedskrivningsbehovet jämfört med tidigare, men det är inte alls säkert. Och andra sidan var det innan t.ex. en avskrivningstid på fem år och då var det lättare att släppa på det, företagen kanske då tänkte att vi gör ju redan avskrivningar, skriver av 20 % per år och har bara två år att skriva av på och framtiden ser ljus ut så vi slipper att skriva ner posten. Innan hänfördes inte goodwillposten i tillräcklig omfattning till en kassagenererande enhet fastän att företagen egentligen borde ha gjort det. Nu är det mer fokus på hur bolagets tillgångar ska värderas. Alla vet att det i årsredovisningen ska anges hur företaget har gått till väga vid internvärderingen av sina tillgångar samt vilka faktorer som har påverkat bedömningarna. Arbetet för företagen har försvårats, det är tuffare än tidigare pga. de nya upplysningskraven. Som revisor går det inte att hjälpa koncernföretagen med att göra värderingar utan de måste själva värdera sina tillgångar. Revisorn kan endast ge företaget verktyg och utbilda de i tekniker om hur man värderar och gör en del antaganden. De koncernföretag respondenten har haft kontakt med har själva klarat av att värdera goodwillposten ganska bra. Sedan de nya reglerna trädde ikraft har revisorers tjänster ökat helt klart. Eftersom förvärvsanalysen är mycket mer omfattande och mer komplicerad än tidigare blir det så att revisorerna lägger ner mer tid på att granska dessa jämfört med tidigare. Tidigare så var hela övervärdet som uppstod vid ett förvärv goodwill och nu är goodwill endast den restpost som blir över efter att stor del av övervärdet har hänförts till övriga immateriella tillgångar. Anledningen till att det nu läggs mer tid på förvärvsanalysen är att det steget är väldigt omfattande samt pga. att upplysningskraven i delårsrapporter och i årsredovisningar har ökat.