Värdering av goodwill till följd av IFRS 3 tanken är god, men finns viljan?
|
|
- Barbro Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen EXAMENSARBETE Magisteruppsats 10p Vt 2006 Värdering av goodwill till följd av IFRS 3 tanken är god, men finns viljan? Författare: Johan Dieckhoff Zelal Özkeskin Handledare: Dag Smith
2 Sammanfattning Införandet av de nya redovisningsstandarderna IAS/IFRS som tillkommit för harmonisering av Europas redovisningsregler har lett till förändringar i de svenska bolagens redovisning. En av dessa är behandlingen av goodwill samt immateriella tillgångar vid förvärv. Goodwillvärdet ska inte längre skrivas av utan endast skrivas ned vid behov. Företagen ska årligen genomföra ett nedskrivningstest för att undersöka om ett sådant behov föreligger. Vad gäller immateriella tillgångar ska dessa numera i större utsträckning särskiljas från goodwill vid förvärv. I denna uppsats har det undersöks hur dessa förändringar har kommit att påverka redovisningen i 35 svenska bolag. Undersökningen visade att samtliga företag idag lämnar ut mer information i sina årsredovisningar än tidigare, informationsgraden varierade dock väsentligt mellan de olika företagen. Trots att värderingen av immateriella tillgångar och goodwill i huvudsak består av företagens egna subjektiva bedömningar gör denna information att intressenterna lättare kan bilda sig en uppfattning om hur företagen har gått till väga vid dessa bedömningar, vilket sannolikt ökar förståelsen för redovisningen. Trots de förändringar som gjorts kommer ytterligare utveckling av redovisningsreglerna samt praxis för hur dessa skall tillämpas att krävas för att målen med IFRS skall kunna bli verklighet.
3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsning Metod Angreppssätt Datainsamling Källkritik Immateriella tillgångar Avskrivning av goodwill missvisande? Beräkning av goodwill Normer Tidigare bestämmelser RR 1:00 - Koncernredovisning RR 15 Immateriella tillgångar RR 17 Nedskrivningar Nya bestämmelser IFRS 3 - rörelseförvärv IAS 38 - Immateriella tillgångar IAS 36 Nedskrivningar Sammanställning av företagens årsredovisningar Goodwill Kassagenererande enhet Återvinningsvärde Kortsiktig prognosperiod Långsiktig tillväxttakt Diskonteringsfaktorn Nedskrivning Särskiljning av immateriella tillgångar Analys Kassagenererande enhet Återvinningsvärde Kortsiktig prognosperiod Långsiktig tillväxttakt Diskonteringsfaktorn Nedskrivning Särskiljning av immateriella tillgångar Slutsats...34 Källförteckning Bilaga 1 Bilaga 2
4 Figurförteckning Figur 1 Goodwillvärdet bestående av en mätfelskomponent samt en övervinstkomponenten 11 Figur 2 Exempel på immateriella tillgångar som bör kunna särredovisas från goodwill...18 Figur 3 Fördelning av goodwill på kassagenererande enheter...22 Figur 5 Företagens val av kortsiktig prognosperiod...24 Figur 6 Långsiktig tillväxttakt...24 Figur 7 Nedskrivningar...26 Figur 8 Nytillkomna immateriella poster i företagens årsredovisningar...27
5 1. Inledning I detta inledande kapitel kommer bakgrunden till det problem som behandlas i uppsatsen förklaras, vidare följer en problematisering, detta åtföljs av syftet med studien. 1.1 Bakgrund Inom Europa har en omfattande harmonisering av redovisningsreglerna inletts i syfte att öka jämförbarheten av finansiell information mellan företagen och därmed skapa en effektivare kapitalmarknad. IASB är det normgivande organ som utformat de nya standarderna IAS/IFRS för att en internationellt enhetlig redovisningspraxis ska uppnås. I och med årsskiftet 2005 blev IAS förordningen obligatorisk vid upprättande av koncernredovisning för alla europeiska företag som har aktier eller skuldebrev noterade på en reglerad marknad (SOU 2003:71). I Sverige gäller detta företag som är noterade på Aktietorget, NGM och Stockholmsbörsen (Ernst & Young, 2004). En av de stora skillnaderna i de nya standarderna jämfört med traditionell svensk redovisningspraxis är hur redovisningen av goodwill skall gå till. IFRS 3-rörelseförvärv samt omarbetade versioner av IAS 36-nedskrivningar och IAS 38-immateriella tillgångar är de tre standarder som behandlar hanteringen av goodwill. Enligt IFRS 3 skall samtliga företagsförvärv numera redovisas enlig förvärvsmetoden, den tidigare tillåtna poolningsmetoden är således ej längre tillåten. Företag tillåts ej heller längre periodisera och skriva av värdet på den förvärvade goodwillen som finns inom koncernen. De nya reglerna tvingar företagen att istället årligen, eller så snart dessa anar att detta skulle vara nödvändigt, göra ett nedskrivningstest för att undersöka om det redovisade värdet av goodwill kan anses vara riktigt. Skulle det visa sig att goodwillvärdet är för högt värderat ska denna skrivas ned. IAS 36 ställer upp reglerna för hur nedskrivningen av goodwill skall gå till. Här beskrivs det bland annat hur företagen skall bestämma återvinnigsvärdet av en tillgång, vilken kassagenererande enhet goodwill kan hänföras till samt vilka upplysningar som skall lämnas i och med nedskrivning. Enligt de nya kraven i IAS 38 skall immateriella tillgångar i högre utsträckning än vad tidigare svenska regler föreskrev, identifieras och särskiljas från goodwill vid förvärv
6 I USA instiftade det normgivande organet FASB redan den 1 januari 2002 skärpta regler beträffande redovisningen av goodwill i och med införandet av FAS 142. Detta regelverk skärpte bland annat kraven rörande upplysningar som skall lämnas vid värderingen av goodwill samt förbjöd planenliga avskrivningar av goodwill. I och med införandet av IFRS 3 görs en harmonisering inte enbart inom Europa utan reglerna anpassas även på ett sådant sätt att de numera även stämmer bättre överens med amerikanska redovisningsreglerna (Jansson et al Balans 2004). 1.2 Problemdiskussion I och med de förändringar som införandet av IFRS 3 IAS 36 samt IAS 38 föranleder uppkommer ett flertal nya värderingstekniska situationer som användare av bolagens ekonomiska rapportering måste ta hänsyn till. I tidigare litteratur uttrycktes bland annat en önskan om bättre information från företagen i samband med företagsförvärv som föranledde uppkomst av goodwill (S-E Johansson Balans 2004). De bestämmelser som tillkommit vid införandet av IFRS 3 har inneburit att företagen idag tvingas rapportera mer ingående om goodwill och de immateriella tillgångar som uppkommer vid ett sådant förvärv. Förändringen av redovisningsreglerna har medfört att företagen inte längre kan anta ett lika godtyckligt värde på goodwill som tidigare. Detta eftersom immateriella tillgångar numera i högre utsträckning än tidigare skall identifieras och redovisas skiljt från goodwill (Ernst & Young 2004). Om fler immateriella tillgångar, för vilka det ej finns en aktiv marknad, tas upp i balansräkningen innebär detta att värderingen av dessa tillgångar sannolikt kommer att skilja sig åt. Därför kan dessa värden komma att präglas av en viss osäkerhet. Sannolikheten är även stor att det kommer uppstå frågor om gränsdragningen kring vilka immateriella tillgångar som har begränsad respektive obegränsad nyttjandeperiod (Rankin-Johansson Balans 2001). Detta eftersom immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod inte skall skrivas av enligt IAS 38. Dessa tillgångar skall numera liksom goodwill bli föremål för ett årligt nedskrivningstest. Nedskrivningstestet baseras i de flesta fall på en diskonterad kassaflödes beräkning som till stor del grundas på företagens egna subjektiva bedömningar (Buisman Balans 2006). Att företagen i hög grad baserar dessa tester på subjektiva bedömningar innebär att det finns en risk att dessa bedömningar tenderar att bli väl optimistiska. I och med att redovisningen i större utsträckning kommit att baseras på företagens egna bedömningar kommer detta - 2 -
7 medföra att företagsledningen i högre utsträckning kommer involveras i dessa ställningstaganden. Det är således viktigt för företagsledare att se till att vara ordentligt insatta i de nya reglerna för att kunna svara upp mot de utökade kraven på information som redovisningen nu ställer (Jansson Et al Balans 2004). De nya redovisningsregler som nu tillämpas i Europa påminner starkt om de förändrade redovisningsregler som sedan 2002 har varit gällande i USA. Inför denna förändring uttryckte Christine Rankin-Johansson ett antal farhågor i tidningen Balans. Bland annat påpekade hon att bedömningen om hur goodwill ska hänföras till kassagenererande enheter kommer att skapa möjligheter för företagen att försöka agera till sin fördel. Det finns en risk att de härleder goodwillvärdet till kassagenererande enheter som är stabila och därmed minskar sannolikheten för behov av nedskrivning. Syftet med harmoniseringen av redovisningen är enligt IASB:s föreställningsram bland annat att det skall bli lättare att jämföra olika företags finansiella rapporter samt att dessa skall bli mer tillförlitliga. Detta skall uppnås genom att samtliga europeiska företag tillämpar samma redovisningsprinciper samt tvingas lämna mer information om hur de har gått tillväga då de vid ett förvärv värderat och redovisat immateriella tillgångar skiljt från goodwill. De utökade upplysningskraven syftar till att intressenter lättare skall kunna bilda sig en uppfattning om hur företagen gått till väga då de värderat goodwill. 1.3 Syfte Ovan nämnda problematik ligger till grund för denna studies fortsatta utvecklig och föranledde följande frågeställningar: Vad för typer av immateriella tillgångar har företagen valt att redovisa separat? Vilka kassagenererande enheter är det vanligast att goodwill fördelas på i samband med förvärvet? Hur har företaget gått tillväga då de beslutat om huruvida goodwill skall skrivas ned eller ej? Syftet med denna uppsats är att genom analys av årsredovisningar bedöma hur företags redovisning av goodwill samt förvärvade immateriella tillgångar har förändrats till följd av införandet av IFRS 3, med tonvikt på nedskrivningstesterna av goodwill
8 1.4 Avgränsning Denna studie avgränsar sig till att undersöka den finansiella informationen i årsredovisningar från 35 företag noterade vid Stockholmsbörsen (A-listan samt A-listan mest omsatta). Negativ goodwill kommer inte att tas i beaktande
9 2 Metod I detta kapitel beskrivs den metod som använts vid studiens utformning, det kommer även ges en beskrivning av hur undersökningsmaterialet som ligger till grund för studien har samlats in. Det är nu första gången som årsredovisningar vilka upprättats i enighet med de nya standarderna kommer ut. Därigenom ges en unik möjlighet att undersöka effekterna av dessa nya standarder på ett sätt som ej tidigare varit möjligt. Den största förändringen i och med införandet av IFRS 3 berör hur goodwill skall behandlas samt hur immateriella tillgångar skall särskiljas från detta värde vid förvärv. Det föll sig därför naturligt att undersöka hur denna förändring påverkat företagens redovisning. 2.1 Angreppssätt Då denna studie syftar till att påvisa vilka förändringar som gjorts av företagens redovisning av goodwill till följd av de nya regler som införts i och med IFRS 3 kan studien anses ha karaktären av en utvärderande undersökning. Detta eftersom studien vill belysa vilka förändringar av företags beteenden som uppkommit tillföljd av ovan nämnda regeländring (Lundahl 1999). Vi har vid undersökningsprocessen använt oss av 35 årsredovisningar som valts ut slumpmässigt från stockholmsbörsens A-lista samt A-listan mest omsatta. I dessa har främst de noter som förklarar företagens goodwillnedskrivningar samt de noter som rör immateriella tillgångar betraktats. Detta för att skänka en uppfattning om hur företagen har förändrat goodwillredovisningen samt vilka typer av immateriella tillgångar som efter införandet av de nya reglerna är vanligast förekommande i företagens redovisning. För att kunna dra generella slutsatser och jämföra företagens årsredovisningar trots att dessa skiljer sig åt, såväl i storlek som vilket affärsområde de verkar inom, utformades en mall. Denna bygger på olika parametrar som kan undersökas oberoende av företagens storlek och marknadstillhörighet. Mallen utformades i två olika delar beroende på vad som avsågs mätas. Den ena delen bestod i ett antal punkter tagna ur IAS 36 och syftade till att visa hur företagen hade agerat vid nedskrivningsprövningarna och eventuella nedskrivningar av goodwillvärdet. Att vi valde att använda oss av de upplysningskrav som finns i IAS 36 berodde på att vi ville - 5 -
10 få en uppfattning om vad det i och med införandet av de nya standarderna förväntades att de rapporterande bolagen skulle lämna för uppgifter i sina årsredovisningar. Punkterna som legat till grund för denna mall återfinns i stycke Då flera av dessa punkter var upprepningar beroende på vilken paragraf i standarden som användes gjordes sedan en förenkling, de punkter som vi valde att ta med i denna förenklade mall finns beskrivna i bilaga 2. Den andra delen av mallen utformades för att kunna sammanställa i hur stor utsträckning företagen hade tagit upp nya immateriella tillgångar jämfört med tidigare. Denna utformades efter vad som ansågs vara lämpliga parametrar att studera, dessa finns beskrivna i bilaga 2. Med hjälp av parametrarna undersöktes vilka nya immateriella tillgångar som finns upptagna separat i årets redovisning jämfört med 2004 års redovisning. För att kunna säkerställa huruvida de immateriella tillgångarna som tillkommit under året var hänförliga till förvärv kontrollerades även i noten om dessa hade vuxit genom förvärv. I vissa fall har generaliseringar gjorts och de immateriella tillgångarna har kategoriserats efter vad vi anser vara liknande tillgångar. Exempelvis har benämningar som IT, programvara och mjukvara tilldelats samma kategori. Den fakta som vi med hjälp av mallarna kunnat utläsa ur årsredovisningarna sammanställdes och presenteras i figurerna i kapitel Datainsamling Då ämnet bestämts började informationssökningen, inledningsvis fokuserades denna på att insamla så mycket god bakgrunds litteratur som möjligt. För faktainsamlingen har tillvägagångssättet varit att söka litteratur och artiklar med hjälp av Uppsala Universitets biblioteks sökmotorer. Vid sökandet av böcker har databasen Disa använts och vad gäller artiklar har databasen Artikelsök kommit till stor nytta. Artikelstudierna har varit till stor hjälp för att skänka insikt i den problematik som uppstått vid införandet av IFRS 3. Dessa har legat till grund för uppsatsens problemdiskussion och utformningen av problemställningarna. En annan viktig informationskälla har varit de olika revisionsbyråernas hemsidor samt informationssökning via olika sökmotorer som exempelvis Google. De sökord som använts har främst varit: goodwill, nedskrivningar, avskrivningar, IAS 36, IAS 38 och IFRS 3. Studiens teoretiska del grundar sig till största del på bestämmelser i de nya standarderna som i viss mån har kompletterats med annan relevant litteratur
11 Den empiriska delen av denna studie består uteslutande av årsredovisningar för 2004 och 2005, dessa kommer från 35 olika bolag som är noterade vid stockholmsbörsens A-lista samt A-listan mest omsatta. Att undersökningsobjektet i detta fall uteslutande består av publicerade årsredovisningar gör att dessa kan betraktas som primärkällor. Anledningen till att studien är upplagd på detta sätt beror på att det syfte som studien avser uppfylla enligt vår mening bäst uppfylls genom att läsa de rapporter som företagen lämnar till allmänheten. Att söka göra intervjuer med företagen för att på så sätt få en fördjupad förståelse för varför dessa har valt att fatta vissa beslut skulle förvisso kunna ge en ökad förståelse för företagens val. Dock vore sådan information överskjutande det som företagen valt att lämna ut i redovisningarna varför det i denna studie har bortsetts ifrån. Studien består i att analytiskt undersöka företagens årsredovisningar och, utifrån de tolkningar som vi själva gör, undersöka hur företagen har gått till väga vid redovisningen av goodwill och immateriella tillgångar. Detta förfarande gör att studien således kan klassificeras som kvalitativ (Lundahl 1999). 2.3 Källkritik Vi har i stort försökt att ha ett kritiskt förhållningssätt till det material som använts. För att få en så objektiv uppsats som möjligt har flera olika källor, regelverk, lagstiftningen använts. Genom att använda sig av flera olika källor som behandlar samma ämne kan information från flera olika parter jämföras. Att på så sätt jämföra flera olika källor och i dessa finna information med samma innebörd borgar för att denna information är korrekt. Vid återberättande av de olika standarderna samt redovisningsreglerna har ursprungskällorna använts för att få en så korrekt återgivelse som möjligt. Vi har dock ibland tagit hjälp av revisionsbyråernas sammanfattningar av de nya standarderna för att lättare få en bild av de förändringar som har gjorts. När det gäller val av tidskrifter har vi till stor del använt oss av tidningen Balans som publiceras av FAR. Detta är en väletablerad tidning i den svenska redovisningsvärlden vilken författas av professorer och välbekanta namn inom redovisnings/revisionsområdet och anses därmed vara en högst trovärdig källa
12 3. Immateriella tillgångar Nedanstående kapitel beskriver varför en förändring i hanteringen av goodwill har ansetts nödvändig, samt hur goodwillvärdet vanligtvis beräknas. Immateriella tillgångar har länge varit ett omdebatterat ämne såväl i Sverige som internationellt. I denna debatt har goodwill tagit stor plats. Diskussionerna har i stor utsträckning handlat om huruvida goodwill ska ses som en tillgång eller inte och hur denna tillgång då ska redovisas (Thorell DI ). Hanteringen av goodwill har genom tiderna varit högst varierande mellan länderna i Europa och USA. En av de mest kontroversiella frågorna vad gäller goodwill har varit över hur lång tid denna ska skrivas av eller om den överhuvudtaget ska skrivas av. Orsaken till detta är osäkerheten om värdet av de immateriella tillgångar som goodwillvärdet representerar samt när dessa kan tänkas ge upphov till ekonomiska fördelar. Tillföljd av denna osäkerhet om goodwillvärdet uppstod en rädsla för en alltför oförsiktig redovisning vilket medförde att de svenska normgivarna tidigare föredrog en kort avskrivningstid eller direkt bortskrivning. (Artsberg, 2003). Enligt Årsredovisningslagen skulle goodwill och andra immateriella tillgångar innan införandet av IFRS 3 aktiveras och skrivas av över en ekonomisk livslängd om maximalt 5 år, detta såtillvida inte längre avskrivningstid kunde motiveras. Enligt RR 1:00, som behandlar koncernredovisning och grundar sig på Årsredovisningslagens sjunde kapitel, tilläts dock en avskrivningstid på 20 år med möjlighet till längre avskrivningstid vid sällsynta skäl. Detta skiljde sig stort från amerikansk praxis som tidigare tillämpade en maximal avskrivningstid på 40 år (Artsberg, 2003). Många svenska bolag ansåg att detta gav dess amerikanska konkurrenter stora konkurrensfördelar eftersom dessa inte behövde göra lika stora årliga avskrivningar på goodwill (S-E Johansson Balans 2004). I och med antagandet av IFRS 3 är normgivarna nu överens om att goodwill som uppkommer vid företagsförvärv skall klassas som en tillgång med obegränsad livslängd som inte ska skrivas av (Thorell DI ). I IFRS 3 definieras förvärvad goodwill som en betalning förvärvaren gjort vilken inte kan bli individuellt identifierad och redovisad separat. Denna betalning förväntas ge framtida - 8 -
13 ekonomiska fördelar och ska därmed på förvärvsdagen redovisas som en tillgång. Goodwill erkänns alltså som en tillgång vid förvärvstidpunkten och värderas då till anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet beräknas i förvärvsanalysen och definieras som kostnaden vid förvärvet med avdrag för de marknadsvärderade nettotillgångarna i det köpta företaget. I fortsättningen ska sedan förvärvad goodwill beräknas som anskaffningsvärdet, minus ackumulerade nedskrivningar (IAS 36 p 80, 81, IFRS 3). I standarden ställs det även upp krav på de tillgångar och skulder som ska redovisas separat vid ett förvärv, och inte som en del av goodwill. Immateriella tillgångar som särskiljs från goodwill ska särredovisas om de kan värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt. Om det verkliga värdet kan bestämmas på ett tillförlitligt sätt anses det även sannolikt att tillgångens förväntade framtida kassaflöde kommer att tillfalla företaget. Det spelar således ingen roll om det förvärvade företaget tagit upp tillgången i sin balansräkning eller inte. Det goodwillvärde som uppstår i och med de nya reglerna är mer rent eftersom många immateriella tillgångar som tidigare inte varit balansgilla nu skall brytas ut och redovisas separat. Goodwillvärdet representerar synergieffekter, samt de resurser och immateriella tillgångar som ej kan redovisas skiljt från detta värde vid förvärvet (Törning 2006). 3.1 Avskrivning av goodwill missvisande? Meningen med goodwillvärdet är att det ska representera nuvärdet av framtida övervinster och på så sätt ge en rättvisande bild av ett dotterbolagsförvärvs lönsamhet. Det är inte troligt att ett företag har övernormala vinster i all framtid. Efter en viss tidpunkt, horisonten, efter vilken framtidsprognoser förenklas, bör övernormala vinster antas vara noll. Detta på grund av att nya konkurrenter kommer in på marknaden och eliminerar de konkurrensfördelar ett företag erhåller i och med ett företagsförvärv. Räntabiliteten på sysselsatt kapital bör då sammanfalla med avkastningskravet. Om övernormal räntabilitet finns beror detta till stor sannolikhet på mätfel, med en innebörd som förklaras nedan.(johansson, S-E 2004). Vid förvärv av ett dotterbolag består goodwillvärdet av två positiva komponenter, förutsatt att inga justeringar görs i förvärvsbalansen. Dessa utgörs av en mätfelskomponent och en övervinstkomponent. Mätfelskomponenten uppkommer på grund av den försiktighet som råder i redovisningen då bland annat gällande regler inte tillåter aktivering av vissa immateriella tillgångar. Exempel på detta är investeringar i FoU, marknadsföring och personalutbildning. En annan orsak till att en mätfelskomponent uppstår är att diskontering av upplupna skatter inte görs. Trots att de nya värderingsreglerna i och med införandet av IAS - 9 -
14 och IFRS är mindre försiktiga och tillåter aktivering av fler immateriella tillgångar kvarstår dock mätfelskomponenten, men den minskar (Smith, LR 2006). Denna består således av olika komponenter som logiskt sett bör antas öka, bland annat på grund av att företag förväntas göra fortsatta investeringar som inte tillåts aktiveras och tillkommande upplupna skatter inte diskonteras. Detta givet att företaget antas fortsätta växa. Övervinskomponenten som utgörs av de egentliga förväntade framtida övervinsterna antas som tidigare nämnts gå mot noll. Detta eftersom de konkurrensfördelar ett företag erhåller i och med ett företagsförvärv inte kan nyttjas i all framtid och då nya konkurrenter kommer in på marknaden elimineras konkurrensfördelarna successivt. Övervinstkomponenten bör därför teoretiskt sett skrivas av planmässigt och minska goodwillvärdet. De andra komponenterna, som mätfelskomponenten består av, har olika värdeutveckling, och kan istället ha en ökande effekt på goodwillvärdet. Detta eftersom företaget antas som tidigare nämnts fortsätta investera i immateriella tillgångar som inte är balansgilla men bör förväntas generera framtida kassaflöden. Nytillkomna upplupna skatter diskonteras inte heller till nutid. Det är således svårt att bedöma huruvida goodwillvärdet ska avskrivas eller inte. Att göra planenliga avskrivningar av goodwillvärdet då värdeförloppet av mätfelskomponenten samt övervinstkomponeneten kan ha en utjämnande effekt på varandra är missvisande, se figur 1. På bilden minskar övervinstkomponenten tillföljd av att framtida övervinster antas minska med tiden och mätfelskomponenten antas öka med motsvarande värde på grund av att investeringar görs i immateriella tillgångar som inte aktiveras. Det resulterar i att goodwillvärdet inte påverkas men att det enbart består av mätfelskomponenten vid horisonten. De olika komponenterna kan givetvis utvecklas annorlunda vilket kan resultera i att goodwillvärdet antingen ökar eller minskar. Detta är anledningen till att planenliga avskrivningar ger en missvisande bild av goodwillvärdet. Tillföljd av de nya reglerna om nedskrivning av goodwill ges en mer rättvisande bild av dotterbolagsförvärvet eftersom inga planenliga avskrivningar görs och endast nedskrivningar görs vi behov (Johansson, S-E 2004)
15 Figur 1. Exempel på hur mätfelskomponenten samt övervinst- komponentens utveckling kan ha en utjämnande effekt på varandra. 3.2 Beräkning av goodwill För att fastställa huruvida ett nedskrivningsbehov föreligger eller inte måste en beräkning av goodwillvärdet göras. Värdet kan bestämmas på olika sätt, för en närmare beskrivning av dessa se avsnitt Den vanligaste metoden för beräkning av goodwillvärdet är dock genom diskontering av förväntade framtida kassaflöden för den kassagenererande enheten till vilken goodwill hör, detta görs i två steg. Till att börja med diskonteras alla förväntade kassaflöden fram till horisonten. Dessa kassaflöden baseras på budgetar och prognoser som omfattas av en individuell period beroende på företag. Efter horisonten beräknas det resterande värdet för de förväntade framtida kassaflödena, vilka har konstant tillväxt. Dessa kassaflöden diskonteras först till horisonten med en justerad diskonteringsfaktor, justeringen görs med den långsiktiga tillväxttakten (gr) för kassaflödena till företaget. Detta värde kallas terminalvärdet och kan förenklat beräknas som beskrivet ovan med hjälp av Gordon formeln. Terminalvärdet diskonteras sedan till nutid med den ordinarie diskonteringsfaktorn. Summan av de diskonterade förväntade framtida kassaflödena fram till horisonten adderas ihop med terminalvärdet och utgör de totala framtida kassaflödena den kassagenererande enheten förväntas inbringa
16 T V 0 = (FCF t / (1+wacc) t ) + V T /(1+wacc) T t=1 V T = FCF T+1 / (wacc - gr) (Gordon formeln) FCF t = Fria kassaflöden till den kassagenererande enheten fram till horisonten. FCF T+1 = Fria kassaflöden till den kassagenererande enheten första året efter horisonten. V 0 = Summan av de sammanlagda diskonterade kassaflödena. V T = Summan av de förväntade kassaflödena efter horisonten, terminalvärdet. T = Horisonten Det finns olika alternativ för hur diskonteringsfaktorn kan bestämmas, de alternativ som tas upp i IAS 36 finns beskrivna i avsnitt Diskonteringsfaktorn som används i detta exempel är wacc, weighted average cost of capital. Den utgör den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden för företaget och ska spegla den kassagenererande enhetens specifika risk. Wacc = r e * w e + r d * w d r e = kostnaden för eget kapital, w e = andel av tillgångar som finansierats med eget kapital r d = kostnaden för skulder, w d = andel av tillgångar som finansieras med skulder (Smith LR 2006 samt IAS 36, 2006) För att beräkna kostnaden för eget kapital används CAPM. Denna modell beskriver förhållandet mellan förväntad risk och förväntad avkastning för en aktie i företaget. r e = r f + (r m -r f ) CAPM r f = riskfri ränta = risk förknippad med aktien r m = marknadsavkastningen (Landström, 2004)
17 4. Normer I första delen av detta avsnitt förklaras innebörden av de tidigare bestämmelserna som rörde goodwill och immateriella tillgångar, efter detta förklaras de nya reglerna som har införts. Då de gamla bestämmelserna till viss del stämmer överens med de nya kommer endast de förändringar som är av störst vikt för denna studie att belysas. För en direkt jämförelse mellan de gamla och nya regelverken, se bilaga Tidigare bestämmelser Dessa bestämmelser var giltiga för noterade bolag fram till 1 januari, 2005 vid upprättandet av koncernredovisning. Styckena här under baseras helt på den rekommendation som förklaras under varje rubrik om inget annat framgår RR 1:00 - Koncernredovisning Denna rekommendation behandlar de redovisningsfrågor som uppkommer i samband med koncernredovisning. Enligt rekommendationen skall skillnad göras mellan förvärv och samgående, olika metoder skall användas beroende på vilken av dessa bägge definitioner som används. Ett företagsförvärv skall enligt rekommendationen redovisas enligt förvärvsmetoden, dock tillåts enligt ÅRL 7:24 kapitalandelsmetoden om detta främjar kravet på rättvisande bild. Denna regel skall dock tillämpas med stor restriktivitet. Ett samgående mellan två företag skall redovisas enligt poolningsmetoden, vid dylika affärshändelser beräknas inga koncernmässiga anskaffningsvärden för tillgångar och skulder, ingen goodwill uppkommer heller. Goodwill som uppkommer vid ett förvärv skall redovisas i balansräkningen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar samt eventuella nedskrivningar. Goodwill skall tilldelas en uppskattad nyttjandeperiod på högst 20 år, om det ej finns övertygande skäl till varför denna nyttjandeperiod skall vara längre. Värdet på goodwill skall skrivas av på ett systematiskt sätt över denna nyttjandeperiod, avskrivningarna skall sällan eller aldrig göras på ett annat sätt än linjärt. Goodwill kan bli föremål för nedskrivningar i enighet med RR 17. Om ett företag misstänker att goodwills återvinningsvärde är lägre än det redovisade värdet skall detta värde testas i enighet med denna bestämmelse. Om företaget har tilldelat goodwill en total nyttjandeperiod
18 som överstiger 20 år skall dock återvinnigsvärdet beräknas en gång per år oavsett om det finns några tecken på att återvinningsvärdet skulle vara lägre än det redovisade värdet eller ej RR 15 Immateriella tillgångar Denna rekommendation baserades på den tidigare versionen av IAS 38 och behandlar redovisningen av immateriella tillgångar. Enligt rekommendationen definieras en immateriell tillgång som: En identifierbar, icke-monetär tillgång utan fysisk substans som innehas för att användas i produktionen eller för att tillhandahålla varor eller tjänster för uthyrning till andra eller i administrativt syfte. Enligt definitionen skall den immateriella tillgången vara identifierbar för att tydligt kunna särskiljas från goodwill. En immateriell tillgång kan tydligt särskiljas från goodwillvärdet i de fall då denna är avskiljbar. Detta innebär att tillgången exempelvis kan säljas, uthyras eller bytas. Dock är detta krav på avskiljbarhet ej ett krav för att en immateriell tillgång skall kunna identifieras. Identifieringen kan ske så snart de ekonomiska fördelar en tillgång ger upphov till kan särskiljas, vare sig tillgången kan säljas avskilt eller ej. En immateriell tillgång skall alltid antas ha en bestämd nyttjandeperiod, över vilken den systematiskt skall skrivas av. Någon längsta avskrivningsperiod anges ej i denna bestämmelse men det förutsätts att en period som överstiger 20 år endast undantagsvis kan förekomma RR 17 Nedskrivningar Denna rekommendation beskriver hur en nedskrivning av en tillgångs värde skall beräknas och redovisas, denna standard var baserad på den tidigare IAS 36. Regelverket skall varje år tillämpas på immateriella tillgångar och goodwill som har en förväntad nyttjandeperiod som överstiger 20 år, oavsett om det föreligger några indikationer på nedskrivningsbehov eller ej. Nedskriven goodwill får återföras endast om nedskrivningen föranleddes av en särskild extern orsak av ovanligt slag som inte antas upprepas eller senare händelser har upphävt verkningarna av den omständighet som föranledde nedskrivningen
19 4.2 Nya bestämmelser I följande stycken beskrivs de nya standarder som sedan 1 januari, 2005 gäller för noterade bolag vid upprättande av koncernredovisning. Kommande stycken baseras helt på den standard som förklaras under varje rubrik om inget annat framgår IFRS 3 - rörelseförvärv Syftet med denna standard är att ange hur företag skall gå tillväga då dessa utformar ekonomiska rapporter i samband med rörelseförvärv. Enligt IFRS 3 innebär ett rörelseförvärv sammanförandet av två separata företag eller verksamheter till en rapporterande enhet, sådana förvärv skall numera alltid redovisas enligt förvärvsmetoden. Eftersom denna metod nu är den enda tillåtna vid rörelseförvärv innebär det att poolningsmetoden ej längre är tillåten. Vid tillämpning av förvärvsmetoden ses transaktionen ur förvärvarens synvinkel, således skall vid varje rörelseförvärv en förvärvare identifieras. En förvärvare är den som erhåller bestämmande inflytande över det andra företaget eller de verksamheter som berörs av det aktuella förvärvet. Anskaffningsvärdet är summan av det, på transaktionsdagen, verkliga värdet av den likvid som förvärvaren betalar inklusive alla de kostnader som direkt kan hänföras till förvärvet. Denna summa skall fördelas på samtliga identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser hos det förvärvade bolaget. Detta görs genom att redovisa dessa till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Eventuell goodwill som uppkommer vid ett rörelseförvärv definieras som betalning för framtida ekonomiska fördelar som ej går att identifiera enskilt och ej heller att redovisa separat. Denna goodwill skall vid förvärvstidpunkten redovisas som en tillgång och värderas till den del av anskaffningsvärdet som överstiger den förvärvade rörelsens verkliga nettovärde. Goodwillvärdet skall ej längre skrivas av under dess förväntade livslängd, istället blir goodwill årligen föremål för ett nedskrivningstest i enighet med IAS 36. Förvärvaren skall lämna ut sådana upplysningar i samband med ett rörelseförvärv som gör att användarna av dess finansiella rapporter kan bedöma karaktären och den finansiella effekten
20 av förvärv som har skett under räkenskapsåret. Dessutom skall en beskrivning av de faktorer som har lett fram till att ett eventuellt goodwillvärde har redovisats lämnas. I och med detta skall företagen även beskriva vilka immateriella tillgångar som ej ansetts kunna redovisas skiljt från goodwill och även ge en förklaring till varför dessa tillgångars verkliga värde ej har kunnat beräknas IAS 38 - Immateriella tillgångar Denna standard har omarbetats på grund av införandet av IFRS 3 och ersätter den tidigare IAS 38 från Standarden anger hur immateriella tillgångar som inte uttryckligen omfattas av andra standarder skall behandlas i ett företags redovisning, hur redovisade värden skall beräknas samt vilka krav på upplysningar som föreligger. Härav framgår även att goodwill som uppkommit genom ett företagsförvärv numera skall omfattas av bestämmelserna i IFRS Definition av en immateriell tillgång En immateriell tillgång definieras som: en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk form förutom att tillgången skall vara identifierbar skall företaget enligt IASB:s föreställningsram även ha kontroll över densamma och tillgången skall även antas generera framtida ekonomiska fördelar. Denna definition av en immateriell tillgång innebär att en sådan endast kan skiljas från goodwill då denna är identifierbar. Goodwill som uppkommer vid ett företagsförvärv anses ej vara möjligt att redovisa separat eftersom värdet på goodwill härrörs ur framtida ekonomiska fördelar så som exempelvis synergieffekter. Av standarden framgår att en tillgång anses uppfylla kriteriet på identifierbarhet då den: A) Kan avskiljas från övriga tillgångar i företaget genom exempelvis försäljning, uthyrning, byte eller överlåtelse eller B) Har sin grund i kontraktsmässiga eller avtalsenliga rättigheter, oavsett om dessa rättigheter är överlåtbara eller avskiljbara från företaget. Ett företag anses ha kontroll över en tillgång då det har förmågan att säkra framtida ekonomiska fördelar som härrörs från denna tillgång, samt kan begränsa andras möjlighet att
21 ta del av dessa fördelar. Beträffande immateriella tillgångar är denna kontroll oftast bestående av olika juridiska rättigheter som skall skydda bolaget vid en eventuell rättstvist. För att en immateriell tillgång skall få tas upp i balansräkningen krävs, förutom att den uppfyller kraven för att definieras som en sådan, även att de ekonomiska fördelar som tillgången genererar troligen kommer att tillföras företaget. Samt att dess anskaffningsvärde kan bestämmas på ett tillförlitligt sätt Värdering av immateriella tillgångar En immateriell tillgång som anskaffas i samband med ett företagsförvärv anses ha ett anskaffningsvärde som överensstämmer med dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Om en tillgång sägs ha en begränsad nyttjandeperiod anses vekligt värde för denna kunna bestämmas på ett tillförlitligt sätt, förutsatt att inget annat kan påvisas. Detta borgar för att fler immateriella tillgångar kommer att tas upp i balansräkningen (Ernst & Young 2006) En immateriell tillgångs nyttjandeperiod Ett företag skall för varje immateriell tillgång avgöra huruvida tillgången kan anses ha en begränsad eller obegränsad nyttjandeperiod. Om en tillgång anses ha en begränsad nyttjandeperiod skall denna tillgångs värde liksom tidigare skrivas av över denna nyttjandeperiod. Avskrivningsmönstret skall återspegla hur företaget förväntas kunna förbruka de ekonomiska fördelar som tillgången ger upphov till. Kan ett sådant mönster ej på ett tillförlitligt sätt fastställas skall tillgången skrivas av linjärt. En tillgång skall anses ha en obegränsad nyttjandeperiod då det ej går att förutse över hur lång period tillgången kommer att generera företaget positiva kassaflöden. Dessa tillgångar skall ej skrivas av, istället skall de i enighet med IAS 36 bli föremål för nedskrivningstest, antingen årligen eller närhelst det syns tecken på att tillgångens värde förändrats. Att en tillgång erhåller epitetet obegränsad nyttjandeperiod innebär dock ej att denna är oändlig. IAS 38 innehåller även de krav på upplysningar som ett företag måste uppfylla då de särredovisar immateriella tillgångar från goodwill
22 Typ av immateriell tillgång Marknadsrelaterade Kundrelaterade Konstrelaterade Kontraktsbaserade Teknologibaserade Exempel Varumärken, domännamn på Internet, konkurrensklausuler Kundregister, orderstock, kundavtal och ej kontraktsbaserade kundrelationer Upphovsrätter rörande exempelvis skådespel, tidningar, böcker, filmer etcetera Licenser royaltyavtal, sändningsrättigheter, leasingavtal bygglov, franchiseavtal samt vissa anställningsavtal som är fördelaktiga för arbetsgivaren. Patent, programvaror, icke patenterad teknologi, databaser och företagshemligheter Figur 2 Exempel på immateriella tillgångar som enligt IASB bör kunna särredovisas från goodwill (Ernst & Young 2004) IAS 36 Nedskrivningar Denna standard har omarbetats i och med införandet av IFRS 3 och ersätter den tidigare IAS 36 från Syftet med standarden är att beskriva hur nedskrivning av en tillgång ska beräknas och redovisas samt vilka upplysningar som ska lämnas rörande nedskrivningen Kassagenererande enheter och goodwill Vid förvärvstidpunkten eller senast i slutet av det innevarande räkenskapsåret måste goodwill fördelas till en lämplig kassagenererande enhet. En kassagenererande enhet är den minsta identifierbara grupp av tillgångar som genererar inbetalningar oberoende av andra tillgångar. Om goodwill inte kan hänföras till en specifik kassagenererande enhet ska den allokeras till minsta grupp av kassagenererande enheter. Dock får en kassagenererande enhet aldrig vara större än ett företags primär eller sekundär segment. Exempel på kassagenererade enheter är dotterföretag eller segment i förvärvande företag (Deloitte 2006). Goodwill skall påföras den del av det förvärvande företaget som kan tänkas dra nytta av det värde som den representerar. Den kassagenererande enheten prövas sedan för nedskrivningsbehov Nedskrivningstest För att undersöka om något nedskrivningsbehov föreligger genomförs ett nedskrivningstest. Testet ska genomföras minst en gång årligen, vid samma tidpunkt, samt om det finns
23 indikationer på värdenedgång av den kassagenererande enheten till vilken goodwill hör. I dessa fall skall hänsyn tas till indikatorer som grundas på både externa informationskällor, t.ex. olika omvärldsfaktorer, som kan tänkas ha en negativ effekt på den kassagenererande enhetens värde. Samt interna informationskällor, t.ex. den interna rapporteringen tyder på lägre lönsamheten för den kassagenererande enheten än vad som beräknats. Nedskrivningstestet utförs genom att återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten först fastställs. Sedan jämförs återvinningsvärdet med det redovisade värdet av den kassagenererande enheten. Om återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet av den kassagenererande enheten ska en nedskrivning göras. Till att börja med skrivs goodwill ner, sedan om nedskrivningsbehov kvarstår fördelas detta proportionerligt på de olika tillgångarna i den kassagenererande enheten. Nedskrivningsbeloppet ska belasta periodens resultat Värdering Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs verkliga värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Logiskt sett skulle ett företag sälja en tillgång om dess verkliga värde översteg nyttjandevärdet (Smith 2006). Tillföljd av detta och på grund av att det verkliga värdet är svårt att fastsälla för en kassagenererande enhet består återvinningsvärdet vanligtvis av nyttjandevärdet. Verkligt värde minus försäljningskostnader utgörs antingen av det pris som finns i ett bindande avtal mellan två kunniga parter som är intresserade av att genomföra transaktionen eller av marknadsvärdet den kassagenererande enheten har på en aktiv marknad. Om dessa två alternativ inte finns tillgängliga görs en beräkning av det pris som förväntas uppstå vid en försäljning mellan två kunniga oberoende parter där båda har intresse av att genomföra transaktionen. Vid fastställandet av detta belopp skall företaget ta hänsyn till nyligen genomförda transaktioner av likartad karaktär. Nyttjandevärdet beräknas genom diskontering av den kassagenererande enhets förväntade framtida kassaflöden, hur detta kan göras finns beskrivet i avsnitt 3.3. Detta värde utgörs således av summan av nuvärdet av de framtida kassaflöden tillgångarna i den kassagenererande enheten förväntas inbringa. De förväntade framtida kassaflödena ska baseras på uppdaterade budgetar och prognoser till en viss tidpunkt, en period om maximalt fem år. Därefter antas kassaflödena ha en konstant eller avtagande tillväxttakt. Denna
24 tillväxttakt får vanligtvis inte överskrida den långsiktiga tillväxttakten för företagets produkter, den bransch eller det land företaget är verksam i. Vid val av diskonteringsfaktor ska hänsyn tas till tänkbara externa faktorer, bland annat pengars tidsvärde och riskpremie tillföljd av osäkerhet om framtida in och utbetalningar. Den kan antingen beräknas utifrån den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden för företaget eller utifrån de avkastningskrav som kan härledas ur aktuella marknadsmässiga transaktioner för den aktuella kassagenererande enheten. De antaganden som görs vid beräkning av nyttjandevärdet ska göras av företagsledningen och stor hänsyn ska tas till externa faktorer Upplysningskrav Upplysningskraven i den omarbetade standarden är betydligt mer omfattande än förr. När nedskrivning av goodwill har skett ska följande upplysningar lämnas: beskrivning av omständigheterna som lett till nedskrivningsbeslutet nedskrivningsbeloppet beskrivning av den kassagenererande enheten till vilken goodwill hör, exempelvis om den är en produktlinje, ett segment, eller en anläggning, beloppet för nedskrivning per tillgångsslag. om den kassagenererande enhetens återvinningsvärde består av verkligt värde minus försäljningskostnader eller nyttjandevärde om återvinningsvärdet består av nyttjandevärdet ska diskonteringsfaktorn, diskonteringsfaktorer, som legat till grund för beräkningarna samt diskonteringsfaktorn för tidigare beräkningar tillkännages. om verkligt värde använts som återvinningsvärde ska uppgifter lämnas om vad som legat till grund för fastställandet av detta värde, ex. genom hänvisning till aktiv marknad. Vare sig företagen anser sig tvungna att skriva ned värdet av goodwill eller ej skall de även lämna upplysningar rörande de uppskattningar som använts för att fastställa återvinningsvärdet. Dessa upplysningar skall bland annat innehålla: det redovisade goodwillvärde som allokerats till enheten/enheterna motivering till val av återvinningsvärde
25 Då nyttjandevärde används som återvinningsvärde: redogörelse av de viktiga antaganden som företagen baserat sina kassaflödesprognoser på beskrivning av de metoder som använts för att fastställa värden som innefattas i varje viktigt antagande, exempelvis tidigare erfarenheter eller externa källor en redogörelse för om en rimlig förändring av de viktiga antagandena skulle innebära att det totala värdet av enheterna skulle överstiga deras totala återvinningsvärde. prognosperiod, den period som företagen har baserat kassaflödena på budgetar och prognoser, om denna överstiger fem år ska förklaring finnas tillväxttakten som används för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperioden diskonteringsfaktor (er) Vissa skillnader föreligger i kraven på upplysning härom beroende på huruvida den kassagenererande enheten innehåller en betydande del av goodwillvärdet eller ej. I de fall då den kassagenererande enheten ej innehåller en betydande del av koncernens goodwill behöver de tre sista av ovanstående punkter ej beaktas. Om verkligt värde minus försäljningskostnader har använts som återvinningsvärde, ska information lämnas om den metod som använts för att fastställa detta värde
26 5. Sammanställning av företagens årsredovisningar I detta kapitel kommer resultaten av den undersökning av årsredovisningar som genomförts att presenteras. Det empiriska materialet som denna studie baseras på är totalt 35 stycken årsredovisningar från företag noterade vid stockholmsbörsen. Avsnittet är uppdelat i underrubriker vilka avser den parameter som har undersökts. 5.1 Goodwill Den inledande delen av detta kapitel visar hur företagen har gått tillväga vad beträffar hanteringen av goodwillvärdet då detta har testats för nedskrivning Kassagenererande enhet Typ av kassagenererande enhet Antal bolag Affärsenhet/affärso mråde Division Dotterbolag Segment Geografiskt/region Produktgrupp Koncern Figur 3 Fördelning av goodwill på kassagenererande enheter Alla företag är tvungna att bestämma till vilken eller vilka kassagenererande enheter som goodwillvärdet är hänförligt. En kassagenererande enhet skall generera inbetalningar oberoende av andra tillgångar och kan således uppstå på olika nivåer av organisationen. Eftersom olika delar av det totala goodwillvärdet i en koncern kan generera intäkter till olika delar av koncernen har de flesta företag härlett goodwill till flera olika kassagenererande enheter. Undersökningen av årsredovisningarna visar att den vanligaste kassagenererande enheten som företagen anser att dess goodwill kan anses tillhöra är affärsenhet eller affärsområde. I de flesta fall framgår det tydligt vilken eller vilka kassagenererande enheter som förtaget har använt. Vissa har varit mer noggranna än andra och ställt upp tabeller med de olika kassagenererande enheterna samt hur stora summor goodwill som ingår i dessa. Andra
27 har endast nämnt att de har fördelat goodwill på olika kassagenererande enheter utan att utveckla förklaringarna noggrannare. Ett av de undersökta företagen anser att den enda kassagenererande enheten till viken goodwillvärdet kan hänföras är hela koncernen. Somliga företag har separat redovisat värderingen som gjorts beträffande den eller de kassagenererande enheter som anses vara de som innehåller betydande andel koncernmässig goodwill. Övriga kassagenererande enheter har i dessa fall redovisats sammanslagna Återvinningsvärde Val av återvinningsvärde Nyttjandevärde Verkligt värde Antal bolag Figur 4 Företagens val av återvinningsvärde Vad valet av återvinningsvärde beträffar så har företagen nästintill uteslutande valt att beräkna detta som nyttjandevärdet. Detta är inte så uppseendeväckande då det måste finnas antingen ett bindande avtal mellan kunniga parter som är oberoende av varandra, en aktiv marknad för tillgångarna eller att värdet kan beräknas med nyligen genomförda transaktioner av liknande karaktär som utgångspunkt för att man skall kunna bestämma verkligt värde minus försäljningskostnader. Hos två av de företag som använt nyttjandevärdet som återvinningsvärde finns detta ej beskrivet i text, dock framgår det av de beräkningar som har gjorts av återvinningsvärdet. Eftersom de flesta företagen allokerade goodwill till olika affärsenheter och segment för vilka det troligtvis inte finns en aktiv marknad, gör detta att det kan vara svårt att fastsälla verkligt värde för dessa enheter. Därav blir företagen tvungna att beräkna de kassaflöden som tillgångarna genererar för att erhålla värdet av den kassagenererande enheten. Av samtliga undersökta årsredovisningar var det endast ett företag som valde att värdera en del av sin goodwill till verkligt värde minus försäljningskostnader
28 5.1.3 Kortsiktig prognosperiod Kortsiktig prognosperiod Antal bolag 1 ÅR 2ÅR 3 ÅR 4 ÅR 5ÅR Över 5ÅR Framgår ej Figur 5 Företagens val av kortsiktig prognosperiod Den kortsiktiga prognosperioden varierar allt från 1 till över 5 år. Ett av företagen har valt att ange en prognosperiod som sträcker sig över 10 år, motivet till att denna långa prognosperiod har använts är att löptiden på företagets patent har denna livslängd. Det finns dock många företag som inte tydligt anger hur lång prognosperiod som använts. Vid uträkning av kassaflödena för dessa perioder har en hel del antaganden gjorts. De antaganden företagen redogjorde för var bland annat tillväxttakt, resultatutveckling och investeringar, produktion, operativa kostnader, kapitalkostnader, marknadsförhållanden etcetera. Antagandena är individuella och beroende på företag och bransch Långsiktig tillväxttakt Långsiktig tillväxttakt Tillväxttakten = Långsiktig tillväxt för produkt, marknad, bransch, land Framgår ej om tillväxten följer tillväxttakten på marknaden Framgår ej överhuvudtaget Antal bolag Figur 6 Långsiktig tillväxttakt Den tillväxttakt som företagen har valt att använda för att extrapolera kassaflödena för den kassagenererande enheten bortom den kortsiktiga prognosperioden skiljer sig åt från bolag till
Redovisning av immateriella tillgångar
REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter
Läs merNedskrivningar, m m SKLs bokslutsdagar 2016
Nedskrivningar, m m SKLs bokslutsdagar 2016 Mikael Sjölander Sida 2 1 Sida 3 Titel Sida 4 2 Regelverken Kommuner självkostnad Kommuner Kommunala bolag ej självkostnad Kommunal redovisningslag RKR 19 Nedskrivningar
Läs merREKOMMENDATION R3. Immateriella anläggningstillgångar
REKOMMENDATION R3 Immateriella anläggningstillgångar November 2018 1 Innehåll Denna rekommendation ska tillämpas vid redovisning av immateriella anläggningstillgångar. Rekommendationen gäller för redovisningsskyldiga
Läs merREKOMMENDATION R6. Nedskrivningar. November 2018
REKOMMENDATION R6 Nedskrivningar November 2018 1 Innehåll Denna rekommendation ska tillämpas vid nedskrivning av värdet på en materiell eller immateriell anläggningstillgång som används i sådan kommunal
Läs mer6 Koncernredovisning
Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av
Läs merBOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD
BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD ISSN 1404-5761 Utgivare: Gunvor Pautsch, Bokföringsnämnden, Box 6751, 113 85 STOCKHOLM Bokföringsnämndens allmänna råd om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendation
Läs merUtkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip
Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar
Läs merURA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER
UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags
Läs merSurveillance Stockholm
Surveillance Stockholm Vanligt förekommande brister i årsredovisningar 2011 I bilagan ges ett preliminärt resultat av Börsens granskning. Dessa noteringar är kortfattade samt generella, och information
Läs merRekommendationer - BFN R 1
Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,
Läs merBILAGA. Årliga förbättringar av IFRS-standarder förbättringscykeln
SV BILAGA Årliga förbättringar av IFRS-standarder förbättringscykeln 2010 2012 1 1 Mångfaldigande tillåts inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Alla rättigheter förbehålls utanför EES, med undantag
Läs merBilaga till bokslutskommuniké för tiden 1 januari 31 december samt delårsrapport för tiden 1 oktober 31 december 2005
Biotage AB (publ) 556539-3138 Bilaga till bokslutskommuniké för tiden 1 januari 31 december samt delårsrapport för tiden 1 oktober 31 december 2005 Övergång till IFRS. Biotage AB tillämpar från och med
Läs merTeracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster
s kalkylmodell för prissättning av tjänster Datum 12 januari 2004 Till Från 1 Introduktion 1.1 Bakgrund s avtal för utsändning upphör vid utgången av 2003. En diskussion har uppstått beträffande s kalkylmodeller
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn FEG303 Externredovisning C-nivå Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Kandidatkursen Externredovisning
Läs merSP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
1(5) Delårsrapport januari juni 2005 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Omsättning och resultat Under årets första sex månader omsatte koncernen 320,3 Mkr (270,2), vilket är en ökning med ca 19 procent
Läs merRR 17 NEDSKRIVNINGAR. REDOVISNINGSRÅDET AUGUSTI 2000 inkl. ändring
RR 17 NEDSKRIVNINGAR REDOVISNINGSRÅDET AUGUSTI 2000 inkl. ändring SAMMANFATTNING 1. Denna rekommendation (RR 17) anger hur en nedskrivning av värdet på en tillgång skall beräknas och redovisas samt vilken
Läs merKONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01
KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114
Läs merSP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB 1(6) Delårsrapport Januari Mars 2005 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Omsättning och resultat Under årets första tre månader omsatte koncernen 139,6
Läs merBedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:
ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på
Läs merRedovisningsnyheter. K3 med IFRS inslag Marcus Johansson
Redovisningsnyheter K3 med IFRS inslag -09-27 Marcus Johansson 1. Ändrade årsredovisningslagen 2 Förändringarna i korthet Förändringar av årsredovisningslagen som berörs under passet Upplysningskrav för
Läs merÖvergång till K2 2014-11-25
Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och
Läs merKoncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson
Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag 2011 Bengt Bengtsson Koncerner och intressebolag (ÅRL) Sammanslagning av flera företags redovisning Om ett företag äger aktier i något
Läs merHur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter
Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland
Läs merKOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER
KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER Rådet har beslutat om följande uppdateringar av RFR 2 som ännu inte har förts in i rekommendationen i avvaktan på att EU godkänner de nya/ändrade
Läs merBokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005
Bokslutskommuniké Paradox Entertainment AB (publ), räkenskapsåret 2005 Resultatet efter finansiella poster blev för helåret 13,2 Mkr (1,3) Omsättningen ökade med 54,7% till 24,9 Mkr (16,1) Nettomarginalen
Läs merStyrelsen och verkställande direktören för. The Empire AB (publ) Org nr får härmed avge. Delårsrapport. och koncernredovisning
Styrelsen och verkställande direktören för The Empire AB (publ) Org nr 556586-2264 får härmed avge Delårsrapport och koncernredovisning för peroden 1 januari - 30 Juni 2005 Innehåll: sida Resultaträkning
Läs mer26 Utformning av finansiella rapporter
Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,
Läs merBRF Byggmästaren 13 i Linköping
Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Läs merMateriella anläggningstillgångar December 2013
Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen
Läs merÖvergång till komponentavskrivning
INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har
Läs merÅrsredovisning. PolarCool AB
1 (11) Årsredovisning för 559095-6784 Räkenskapsåret 2017 2 (11) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Kassaflödesanalys 7 Noter 8 3 (11) Styrelsen för får härmed
Läs merRR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN
RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN REDOVISNINGSRÅDET JULI 2002 Innehållsförteckning Sid. SYFTE 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 REDOVISNING OCH VÄRDERING 4 Händelser efter balansdagen som skall beaktas
Läs merNedskrivningsprövning av Goodwill
Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats Vårterminen 2009 Nedskrivningsprövning av Goodwill - en jämförelse av industribolagens upplysningar för åren 2005 och 2008 Författare: Elisabeth Mård Handledare:
Läs merDelårsrapport. Maj 2013
Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av
Läs merTentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym
Luleå tekniska universitet Inst för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap Lars Lassinantti (uppgift 1, 2, 5) Anna Vikström (uppgift 3, 4, 6) Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323
Läs merDelårsrapport 1 januari 31 mars 2015
AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat
Läs merFör 2009 blev nettoomsättningen 482,2 Mkr (514,3), en minskning med 6 % jämfört med föregående år.
Q4 Bokslutskommuniké januari december 2009 Koncernen januari december oktober december Nettoomsättning 482,2 Mkr (514,3) Nettoomsättning 132,4 Mkr (124,6) Resultat före skatt 76,5 Mkr (98,3)* Resultat
Läs merAllmänna råd - BFNAR 1999:1
Allmänna råd - BFNAR 1999:1 Bokföringsnämndens allmänna råd om fusion av helägt aktiebolag; beslutade den 27 oktober 1999. Bokföringsnämnden lämnar följande allmänna råd om redovisning av fusion av helägt
Läs merÅrsredovisning. Anna Karin Pettersson Lektion 10
Årsredovisning Anna Karin Pettersson 2017-05-22 Lektion 10 Innehåll Introduktion Årsredovisningens delar Finansiell analys (räkenskapsanalys) 2 Litteratur FARs. Samlingsvolym K3 kapitel 3 6, 8 Lärobok,
Läs merREKOMMENDATION R17. Delårsrapport. November 2018
REKOMMENDATION R17 Delårsrapport November 2018 1 Innehåll Rekommendationens bindande verkan Denna rekommendation ska tillämpas vid upprättande av delårsrapport. Rekommendationen gäller för redovisningsskyldiga
Läs merINFORMATION. Mars Bakgrund
INFORMATION Fastställande av ingångsbalansräkning och andra jämförelsetal 2019 i samband med över gång till rapportering enligt lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning vägledning och exempel
Läs merSP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
1(5) Delårsrapport januari september 2005 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Översiktlig redogörelse över verksamheten och väsentliga händelser Ett aktieöverlåtelseavtal har träffats med ägarna till
Läs merUpplysningskrav vid nedskrivningsprövning av Goodwill
Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och Företagande Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi Vårterminen 2011 Upplysningskrav vid nedskrivningsprövning av Goodwill sker det en kontinuerlig förbättring
Läs merHalmstads Energi och Miljö AB Org nr 556528-3248 10 (26) KASSAFLÖDESANALYS tkr Not Koncernen 2015 2014 Moderföretaget 2015 2014 Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår
Läs merÅrsredovisning för. Urd Rating AB Räkenskapsåret Innehållsförteckning:
Årsredovisning för Urd Rating AB Räkenskapsåret 2016-12-20 - Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Noter 5-7 Underskrifter 7 Fastställelseintyg Undertecknad
Läs merAktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688
DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till
Läs merKoncernen. Kvartalsrapport januari mars 2009
Q1 Kvartalsrapport januari mars 2009 Koncernen Omsättningen uppgick till 120,3 Mkr (138,4) Resultatet före skatt 17,0 Mkr (25,8)* Resultatet efter skatt 12,7 Mkr (18,5)* Vinst per aktie 0,60 kr (0,87)*
Läs merMalmbergs Elektriska AB (publ)
Malmbergs Elektriska AB (publ) DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2005 Q2 Delårsrapport i sammandrag Nettoomsättningen ökade med 13 procent till 216 485 (191 954) kkr Resultatet efter finansiella poster ökade
Läs merKonsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)
Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid
Läs merURA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR
UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags finansiella rapporter inte beskrivas
Läs merSurveillance Stockholm. Beslut. NASDAQ OMX Stockholms bedömning. Beslut 06/11 Stockholm 2011-12-01
Surveillance Stockholm Beslut 06/11 Stockholm 2011-12-01 Beslut NASDAQ OMX Stockholm AB ( Börsen ) ska enligt 5 kap 17 i Finansinspektionens föreskrift Verksamhet på marknadsplatser ( FFFS 2007:17 ) vidta
Läs merExternredovisning i kommunsektorn 4,5 hp
Externredovisning i kommunsektorn 4,5 hp Provmoment: Ten1 Ladokkod: 21EK1B Tentamen ges för: Administratörsprogrammet, startår 2016 Kod: Tentamensdatum: 2017-11-02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Kommunal
Läs merDelårsrapport Almi Företagspartner
Delårsrapport Almi Företagspartner 1 januari - 31 mars 2014 Delårsrapport januari mars 2014 Almis vision är att skapa möjligheter för alla bärkraftiga idéer och företag att utvecklas. Målet är att fler
Läs merÅ R S R E D O V I S N I N G
Å R S R E D O V I S N I N G för Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning
Läs merStatliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd
Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av
Läs merWEIFA ASA TREDJE KVARTALET 2017 RESULTAT. Den 10 november 2017
WEIFA ASA TREDJE KVARTALET 2017 RESULTAT Den 10 november 2017 Detta dokument utgör en översättning av Weifa ASA:s delårsrapport för perioden januari september 2017. Denna översättning är upprättad med
Läs merRedovisning av lånekostnader
REKOMMENDATION 15.1 Redovisning av lånekostnader November 2006 RKR 15.1 Redovisning av lånekostnader Innehåll Denna rekommendation anger hur lånekostnader skall redovisas. Rekommendationen beskriver två
Läs merÅrsredovisningen En sanning med variation
Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är
Läs merTill bolagsstämman i Christian Berner Tech Trade AB (publ), org.nr Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Christian Berner Tech Trade AB (publ), org.nr 556026-3666 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen
Läs merChecklista för särredovisning inom VA-branschen
Checklista för särredovisning inom VA-branschen Denna checklista är upprättad av Mattias Haraldsson vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund på uppdrag av Svenskt Vatten. Senast uppdaterad
Läs merHUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?
XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom
Läs merSkinnskattebergs Vägförening
Årsredovisning för Skinnskattebergs Vägförening Räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer
Läs merQBank. Årsredovisning 2014. QBNK Holding AB (publ) 556958-2439. För räkenskapsåret 2014-01-13-2014-12-31
QBank Årsredovisning 2014 QBNK Holding AB (publ) 556958-2439 För räkenskapsåret 2014-01-13 - QBNK Holding AB (publ) erbjuder företag och myndigheter molnbaserade produkter och tjänster inom Digital Asset
Läs merFörslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33)
Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 STOCKHOLM Stockholm 18 augusti 2016 Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33) FAR har beretts
Läs merIFRS 3. Vad har de nya redovisningsreglerna kring goodwill fått för konsekvenser?
UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi C Kandidatuppsats, redovisning HT 2005 Handledare: Roger Johansson IFRS 3 Vad har de nya redovisningsreglerna kring goodwill fått för
Läs merHAR DE SENASTE ÅRENS KONJUNKTURFÖRÄNDRING
HAR DE SENASTE ÅRENS KONJUNKTURFÖRÄNDRING PÅVERKAT FÖRETAGS ANTAGANDEN VID NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV GOODWILL? EN STUDIE AV SVENSKA BÖRSNOTERADE FÖRETAG MAGISTERUPPSATS I FÖRETAGSEKONOMI EXTERN REDOVISNING
Läs merDELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30
DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till
Läs merREKOMMENDATION R13. Kassaflödesanalys. November 2018
REKOMMENDATION R13 Kassaflödesanalys November 2018 1 Innehåll Rekommendationens bindande verkan Denna rekommendation ska tillämpas vid upprättande av kassaflödesanalys. Rekommenda tionen gäller för redovisningsskyldiga
Läs merHur K3 och K2 förhåller sig till varandra. Kurslitteratur för universitetet
Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra Kurslitteratur för universitetet 2019 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra 1 Inledning Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket
Läs merDELÅRSRAPPORT FÖRSTA KVARTALET 2014
DELÅRSRAPPORT FÖRSTA KVARTALET 2014 Första kvartalet Nettoomsättningen uppgick till 88,6 (85,4) Mkr Rörelseresultatet uppgick till 31,6 (28,2) Mkr, vilket motsvarade en marginal på 36 (33) % Resultatet
Läs merKoncernen. Delårsrapport. Januari Juni
Q2 Delårsrapport Januari Juni 2009 Koncernen Januari Juni April - Juni - Omsättningen uppgick till 252,9 Mkr (277,2) - Omsättningen uppgick till 132,7 (138,8) - Resultat före skatt 41,0 Mkr (55,3)* - Resultat
Läs merRevisorer i Sverige och Danmark
Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Ekonomprogrammet Revisorer i Sverige och Danmark - En studie kring svenska respektive danska revisorers syn på IAS 36, IAS 38 och IFRS 3 Uppsats i
Läs merQ1 Delårsrapport januari mars 2013
Q1 Delårsrapport januari mars 2013 Koncernen januari-mars Nettoomsättning 102,0 Mkr (106,6) Resultat före skatt 9,1 Mkr (8,8) Resultat efter skatt 7,1 Mkr (6,6) Resultat per aktie 0,34 kr (0,31) Nettoomsättning
Läs merÅrsredovisning. QuickCool AB 556639-3913
1(9) Årsredovisning QuickCool AB Styrelsen och verkställande direktören för QuickCool AB får härmed lämna sin redogörelse för bolagets utveckling under räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Om inte annat
Läs merFI:s redovisningsföreskrifter
FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson
Läs merRekommendation 11.2. Materiella anläggningstillgångar September 2011
Rekommendation 11.2 Materiella anläggningstillgångar September 2011 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen
Läs merAtt läsa och förstå finansiell rapportering
Att läsa och förstå finansiell rapportering 1 Innehåll Vad är en resultat- resp balansräkning? Riktlinjer som styr den finansiella rapporteringen Årsredovisningen och grundläggande begrepp Kassaflödesanalys
Läs merREKOMMENDATION R16. Sammanställda räkenskaper
REKOMMENDATION R16 Sammanställda räkenskaper November 2018 1 Innehåll Denna rekommendation ska tillämpas vid upprättande av sammanställda räkenskaper. Rekommendationen gäller för redovisningsskyldiga enligt
Läs merBilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)
Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS
Läs merKoncernredovisning Repetition
Koncernredovisning Repetition Fördjupad finansiell redovisning Handelshögskolan vid Åbo Akademi BokfL 6:7.1 : Koncerninterna poster och minoritetsandelar I koncernbokslutet skall koncernens resultat och
Läs merDELÅRSRAPPORT
DELÅRSRAPPORT 2010-01-01-2010-06-30 Styrelsen och verkställande direktören för AU Holding AB (publ) avger härmed följande delårsrapport för perioden 2010-01-01-2010-06-30. Innehåll Sida Allmänna kommentarer
Läs merKapitel 1 Tillämpning
Kapitel 1 Tillämpning Allmänt råd 1.6 Om reglerna i kapitel 2 16 eller 18 i detta allmänna råd innebär begränsningar för företaget vid tillämpningen av bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554)
Läs merFinansiella definitioner
Finansiella definitioner Eniro presenterar vissa finansiella mått i delårsrapporten som inte definieras enligt IFRS. Eniro anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare
Läs merRänteberäkning vid reglering av monopolverksamhet
1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar
Läs merStureguld Sverige AB DELÅRSRAPPORT TRE
Stureguld Sverige AB DELÅRSRAPPORT TRE - 2015 INNEHÅLL VD har ordet 1 Översikt 2 Koncernens Resultat & Balansräkning 3 Redovisnings- och värderingsprinciper 6 Styrelsen och verkställande direktören för
Läs merSP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
1(5) Delårsrapport januari juni 2006 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del av den nya institutsstrukturen genom behovsmotiverad
Läs merHur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017
Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter 2017 K2 K3 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland innebär
Läs merREMISSYTTRANDE. Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter
Till: Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm REMISSYTTRANDE Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter SABO lämnar här synpunkter på utkastet till vägledning om upprättande av årsredovisning.
Läs merFortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012
Fortnox International AB (publ) - Delårsrapport januari - mars 2012 Första kvartalet 2012 Nettoomsättningen uppgick till 859 (372) tkr Rörelseresultatet uppgick till -4 418 (-455) tkr Kassaflödet från
Läs merVägledning för upprättande av delårsredogörelse
1 januari 2014 Vägledning för upprättande av delårsredogörelse Bakgrund och syfte 1. NASDAQ OMX Stockholm har beslutat att avskaffa de nuvarande kraven på att upprätta kvartalsrapporter i enlighet med
Läs merDelårsrapport januari - september 2008
Delårsrapport januari - september 2008 Koncernen * - Omsättningen uppgick till 389,7 Mkr (389,1) - Resultatet före skatt 77,3 Mkr (80,5)* - Resultatet efter skatt 56,1 Mkr (59,2)* - Vinst per aktie 2,65
Läs merAppendix till Bokslutskommuniké: Effekter av övergången till International Financial Reporting Standards, IFRS
Appendix till Bokslutskommuniké: Effekter av övergången till International Financial Reporting Standards, IFRS Inledning Från och med 2005 skall samtliga noterade bolag inom den Europeiska Unionen upprätta
Läs merFör delegationerna bifogas dokument D051482/01 ANNEX.
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 juli 2017 (OR. en) 11144/17 ADD 1 DRS 48 ECOFIN 635 EF 159 FÖLJENOT från: inkom den: 6 juli 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat
Läs merProformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.
Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler
Läs merKONCERN- REDOVISNING
RR 1:00 KONCERN- REDOVISNING REDOVISNINGSRÅDET AUGUSTI 2000 (inkl. ändring av RR okt. 2003 samt BFNAR 2005:1) Innehållsförteckning INLEDNING 5 REKOMMENDATIONENS TlLLÄMPNlNGSOMRÅDE 5 DEFINITIONER 6 ALLMÄNNA
Läs merLAGERCRANTZ GROUP AB (publ)
LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) Delårsrapport 1 april 30 september 2003 (6 månader) Nettoomsättningen ökade till 757 MSEK (710). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 12 MSEK (1). Resultatet efter
Läs merRR 15 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR. REDOVISNINGSRÅDET AUGUSTI 2000 inkl. ändring
RR 15 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR REDOVISNINGSRÅDET AUGUSTI 2000 inkl. ändring INLEDNING 1 Denna rekommendation behandlar redovisning av immateriella tillgångar, inklusive krav på upplysningar. Alla immateriella
Läs merDelårsrapport januari - mars 2008
Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*
Läs merAnvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal
Remissexemplar 2010-12-14 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Samtliga belopp ska anges i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrundas enligt
Läs mertämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.
Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen
Läs mer