Immateriella tillgångar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Immateriella tillgångar"

Transkript

1 Stockholms Universitet Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats 10 poäng HT 2003 Immateriella tillgångar IASB kontra svensk redovisningspraxis Författare: Rozbeh Aenehband Maria Gustavsson Jessica Smaaland Handledare: Göran Arvidsson

2 Sammanfattning Konkurrensfördelarna i dagens företag består mer och mer av patent, kundlojalitet, forskning och utveckling och personalkunskap. Dessa är exempel på immateriella tillgångar vilka ofta utgör skillnaden mellan ett företags redovisade värde och marknadsvärde. Detta beror på svårigheter vid värdering och klassificering av immateriella tillgångar. Den 1 januari 2005 införs IASB:s redovisningsstandarder i Sverige enligt ett beslut av EU. Detta innebär striktare och tydligare regler vid värdering av immateriella tillgångar. Dessutom blir marknadsvärdering tillåtet, något som är förbjudet i Sverige idag. Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida IASB:s rekommendationer ger en mer korrekt bild av ett företags immateriella tillgångar samt om kraven på rättvisande bild, tillförlitlighet, relevans och jämförbarhet kommer att uppfyllas. Vidare vill vi få ett revisorsperspektiv på de nya reglerna och hur de kommer att påverka svensk redovisning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex revisorer i Stockholm. Utgångspunkten för intervjuerna har varit IASB:s konceptuella ramverk med tillhörande kvalitativa egenskaper. Vi har även utgått från svensk redovisningspraxis, till exempel försiktighetsprincipen. Vår slutsats är att införandet av nya gemensamma regler bemöts i stort sett positivt, men att det finns ett visst motstånd till marknadsvärdering. Det tror vi beror på att försiktighetsprincipen frångås och ovana hos revisorerna. Striktare regler vid värdering av immateriella tillgångar ses som välbehövligt, men det finns en risk att redovisningen blir alltför regelstyrd och detta behöver inte innebära en korrekt redovisning.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problem Syfte Avgränsning Målgrupp Angreppssätt Kvalitativ eller kvantitativ ansats Undersökningsmetodik Undersökningens urval Felkällor Normgivande organ inom redovisning The International Accounting Standards Committee Foundation Svenska normgivare Redovisningsteori regler och lagar Definition av Immateriella tillgångar Redovisningsprinciper En rättvisande bild Försiktighetsprincipen Det konceptuella ramverket kvalitativa egenskaper Begriplighet Relevans Tillförlitlighet reliabilitet Jämförbarhet Lagar och rekommendationer RR 15 och IAS IAS Årsredovisningslagen (ÅRL) Revisorernas åsikter i förhållande till teorin Immateriella tillgångar definition och erfarenhet Analys Egna kommentarer RR 15 och IAS Analys Egna kommentarer Kvalitativa egenskaper Ramverk Analys Egna kommentarer IASB Analys Egna kommentarer...35

4 5.5 Rättvisande bild, försiktighetsprincipen och ÅRL Analys Egna kommentarer Värderingsproblem och Impairment tests Analys Egna kommentarer Slutsats...40 Källförteckning...42 Bilaga: Intervjufrågor...44

5 1 Inledning I detta inledande kapitel skriver vi om bakgrunden till val av uppsatsämne och formulerar vårt problem och syfte. Vi tar även kort upp målgrupp och avgränsningar. 1.1 Bakgrund Dagens företag bygger mer och mer upp sina konkurrensfördelar inte bara med hjälp av de traditionella tillgångarna såsom maskiner och inventarier, utan snarare med teknik, patent, personalkunskap och kundlojalitet. Ett av skälen till detta är att industrierna väljer att rikta in sig mot mer teknikintensiva produkter och tjänster. Många företagsköp innehåller dessutom höga kostnader för goodwill då varumärket spelar en allt större roll idag. Det läggs även mer resurser på forskning och utveckling då detta har blivit en central del för företagens överlevnad. Goodwill, forskning och utveckling är exempel på immateriella tillgångar som till karaktären är svåra att identifiera och definiera. I Sverige värderas immateriella tillgångar till historiska anskaffningsvärden minus avskrivningar i enlighet med försiktighetsprincipen. Det har dock varit många diskussioner om vad en immateriell tillgång är, hur den ska redovisas och över hur lång tid. Detta leder till redovisningsproblem både för företag och revisorer, och kan även skapa konflikter mellan dessa införs nya regler i svensk redovisning, då International Accounting Standards Boards (IASB) regler ska följas. Tanken bakom IASB är att få redovisningen internationellt sett mer harmoniserad och enhetlig. Enligt den nya EU-förordningen skall noterade företag vid upprättandet av koncernredovisningen följa de internationella redovisningsstandarder som antagits och som kommer att antas av EG-kommissionen. 5

6 För att förbereda de svenska företagen har Redovisningsrådet valt att översätta och anpassa IASB:s rekommendationer till svensk standard. IAS 38, intangible assets, har översatts till Redovisningsrådets rekommendation nummer 15 som behandlar immateriella tillgångar. Översättningen har dock anpassats efter svenska lagar och normer, till exempel gällande marknadsvärdering då detta inte är tillåtet i Sverige enligt Årsredovisningslagen (ÅRL). Efter övergången till IASB:s regler ska det dock vara tillåtet. IASB:s rekommendation nummer 36 säger nämligen att tillgångar kan värderas till marknadsvärde med hjälp av så kallade impairment tests 1, vilket är en alternativregel i IAS Problem Utifrån bakgrunden ser vi följande frågor som vi har som avsikt att besvara i uppsatsen: När det gäller immateriella tillgångar finns svårigheter att få fram det verkliga värdet eftersom att det bland annat är en begränsad marknad för denna typ av tillgångar. Är impairment tests trots detta bättre än avskrivningar vid värdering av immateriella tillgångar? Vad kommer ett byte till internationellt gemensamma redovisningsrekommendationer innebära för redovisningens kvalité i Sverige? RR 15/IAS 38 innebär striktare och mer omfattande regler vid värdering och klassificering av immateriella tillgångar än tidigare regelverk. Vad får detta för följder och konsekvenser på svensk redovisning? 1 Impairment tests innebär att man istället för avskrivningar regelbundet kontrollerar om nedskrivningar behöver göras och därefter justeras det bokförda värdet. 6

7 1.3 Syfte Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida IAS 36 och 38 ger en mer korrekt bild av ett företags immateriella tillgångar samt om de kvalitativa kraven på rättvisande bild, tillförlitlighet, relevans och jämförbarhet i enlighet med det konceptuella ramverket 2 kommer att uppfyllas. Vidare vill vi få ett revisorsperspektiv på de nya reglerna och hur de kommer att påverka svensk redovisning. 1.4 Avgränsning Vi har valt att genomföra sex intervjuer med främst auktoriserade revisorer då vi tror att de har större kunskap inom vårt ämnesområde än vad företagen har. Vidare valde vi att avgränsa oss till de immateriella tillgångarna, av den orsaken att vi anser det kommer att öka i företagen vilket i sin tur medför värderingsproblem. Denna uppsats gör därmed inte anspråk på att vara representativ för den svenska revisionskåren, utan redovisar ett axplock av åsikter från verksamma i revisionsbranschen. 1.5 Målgrupp Vår uppsats riktar sig i första hand till revisorer och studenter med intresse för redovisningsteori, i synnerhet de som vill veta mer om IAS samt revisorers syn på regelbytet. 2 Ett ramverk innehåller diskussioner om redovisningens syften, definitioner av poster i balans- och resultaträkning och kriterier för redovisningsinformation. Detta kan ses som en hjälp vid tolkning av normer och som en vägledning till god redovisningssed. 7

8 2 Angreppssätt I detta kapitel beskriver vi vårt tillvägagångssätt för att genomföra den här undersökningen. Vi argumenterar för valet av metod och redogör för insamling och bearbetning av information samt möjliga felkällor. 2.1 Kvalitativ eller kvantitativ ansats En ansats är ett vidare begrepp som inrymmer både metoder för att samla in och bearbeta data 3. Beroende på vad som anses utgöra problemets innehåll, väljer man en lämplig ansats för att genomföra sin undersökning. I stort sett kan man säga att valet står mellan en kvantitativ och en kvalitativ ansats. En kvalitativ ansats lämpar sig för undersökningen när det finns lite kunskap om problemet och om fenomenets egenskaper är svåra att fånga och kvantifiera. 4 Det kan till exempel vara att själva problembilden är svår att fånga eller när man inte är riktigt säker på vilka de oberoende förklarande variablerna är. 5 Kvalitativa undersökningar passar väl för att försöka förstå fenomenet i fokus och belysa de samband som växt fram. 6 Likheterna mellan kvalitativ och kvantitativ metod är att de har ett gemensamt syfte. Båda angreppssätten är tänkta till att ge en bättre förståelse av det samhälle vi lever i och även hur människor, grupper och institutioner påverkas av varandra. Skillnaderna mellan metoderna är bland annat att man med kvantitativa metoder omvandlar information till siffror och därefter genomförs statistiska analyser. I de kvalitativa metoderna är forskarens uppfattning och tolkning som står i förgrunden genom exempelvis tolkningar av referensramar och motiv. 7 3 Lindgren och Lindgren, 1999, s Lindgren och Lindgren, 1999, s Lindgren och Lindgren, 1999, s Christensen et al, 1998, s Holme och Solvang, 1995, s. 85 8

9 Vi anser att en kvalitativ metod är bäst lämpad för vårt syfte och problem eftersom att siffervärden inte speglar den verklighet vi vill belysa. 2.2 Undersökningsmetodik Det finns olika metoder för insamling av information. I grund och botten handlar det om att samla in en tillräcklig mängd relevant information så att resultatet av undersökningen kan betraktas som försvarbart. Man skiljer mellan två typer av data, primärdata och sekundärdata. Primärdata är data som undersökaren själv samlar in genom intervjuer, enkäter, observationer och experiment. 8 Sekundärdata är data som tidigare samlats in och sammanställts i ett annat sammanhang och med annat syfte än vad som gäller för den egna undersökningen, det vill säga data som redan finns tillgänglig vid tidpunkten för undersökningen. Vårt intresse för IAS och immateriella tillgångar uppkom då vi började studera redovisning. Genom att gå igenom kurslitteratur, kompendier och diverse artiklar om det aktuella ämnet ökade vi vår kunskap, och detta utgör våra sekundärdata. För att samla in primärdata till denna undersökning valde vi att genomföra sex intervjuer med revisorer verksamma inom området. Intervjuerna var av öppen karaktär, en typ av intervju som är väl lämpad för en kvalitativ undersökning. En öppen intervju är minst styrande och förutsätter att respondenten beskriver sin bild av verkligheten och intervjun ger data som ökar förståelsen för människors subjektiva erfarenheter. 9 Vi började med några enklare inledningsfrågor och beroende på respondentens svar ställde vi nya frågor under intervjuns gång, antingen efter den mall vi hade eller så fördjupade vi oss mer i svaret. Frågorna för intervjuerna var bestämda i förhand och samtliga respondenter har haft tillgång till intervjufrågorna i förväg. Eftersom vi söker 8 Eriksson och Wiedersheim-Paul, 1997, 65 ff. 9 Lindgren och Lindgren, 1999, s

10 djupare förståelse för vad IAS 38 kommer att innebära för svensk redovisning, vill vi dels låta respondenten tala relativt fritt, dels vara öppna för nya synvinklar. Intervjufrågorna baserades på vår kunskap om undersökningsproblemet samt vårt syfte. Intervjuerna ägde rum på respondenternas arbetsplats och bandades under samtalens gång. 2.3 Undersökningens urval Den här undersökningens intervjuer baseras på ett strategiskt urval, där intervjuaren själv bestämmer vilka objekt som ska handplockas för undersökningen. Denna typ av urval är vanlig vid kvalitativa undersökningar där [ ] syftet är att erhålla en djupare förståelse för ett fenomen eller olika företeelser. 10 Valet av intervjupersoner skedde enligt ett så kallat bekvämlighetsurval, vilket i princip innebar att vi listade de, enligt oss, mest kända revisionsbolagen och därefter ringde upp respektive bolag och sökte efter revisorer med kännedom om IAS/immateriella tillgångar. Resultatet blev sex revisorer från fem olika bolag. När intervjupersonerna väl hade valts och givit sitt godkännande, e-postades därefter en kort presentation av oss som grupp samt uppsatsens syfte och karaktär. Samtliga respondenter mottog intervjufrågorna minst en vecka i förväg eftersom att vi ansåg att undersökningen skulle fungera smidigare om respondenterna var förberedda. Därefter bokade vi intervjutid via telefon. 2.4 Felkällor De slags fel som kan uppstå vid insamlande av information är till exempel fel i frågeformulären. 11 Frågorna kan vara felaktigt formulerade eller kan tolkas av respondenten på annat sätt än som det var avsett. Eftersom den här undersökningens intervjuer var av öppen karaktär med ett visst struktureringsinslag, åtgärdades den typen av fel genom att till exempel ställa förtydligande frågor. 10 Christensen et al, 1998, s Christensen et al, 1998, s

11 Risken för att frågor kan vara ledande är ett problem som kan uppstå om man saknar erfarenhet av att skapa intervjufrågor för ett vetenskapligt undersökningssyfte. De intervjuer vi genomförde var av öppen karaktär och våra frågor utgjorde endast riktlinjer för intervjun. På detta sätt försökte vi minimera risken för att frågorna var ledande. Dessutom försäkrade vi oss om att vi förstod respondenten korrekt genom att sammanfatta dennes åsikter i slutet av intervjun. Intervjuareffekt är en annan typ av fel som kan uppstå när man genomför personliga intervjuer. Intervjuaren kan påverka svaren genom sitt uppträdande eller sättet på vilket man ställer frågor. 12 Vi var medvetna om den risken och genom att vi försökte vara neutrala i vårt uppträdandesätt hanterade vi den. Vid bearbetningen av den insamlade informationen kan fel uppstå på grund av att materialet bearbetas på ett sådant sätt att fel slutsatser dras. 13 För att minimera den risken skrev vi ner det inspelade intervjumaterialet och ifall att det var något som var oklart kontaktade vi respondenten igen för förtydligande. Inspelning av intervjuerna kan leda till att respondenterna känner obehag och svaren därmed blir något annorlunda än vad de annars kunde ha varit. Vi har varit noggranna med att vid varje intervju fråga respondenterna om det går bra att spela in intervjun samt efteråt frågat om de har känt sig besvärade av inspelningen. Samtliga respondenter godtog att intervjuerna blev inspelade och vid avslut av intervjuerna svarade samtliga att de inte känt sig besvärade. Vår uppfattning var dock att en respondent angav mer neutrala svar under intervjun på grund av inspelningen. Detta märktes eftersom vi efter varje intervju ställt några frågor och tydligt visat att bandspelaren varit av. I detta fall var svaren mer färgade av respondentens egna personlighet efter att bandspelaren stängs av. 12 Christensen et al, 1998, s Christensen et al, 1998, s

12 3 Normgivande organ inom redovisning I detta kapitel följer en presentation av de normgivande organ som är verksamma internationellt och i Sverige. 3.1 The International Accounting Standards Committee Foundation The International Accounting Standards Committee Foundation (IASCF) bildades i mars 2001 som en icke vinstdrivande organisation med säte i USA. IASCF är moderorganisation till the International Accounting Standards Board (IASB) som ansvarar för att inrätta internationella redovisningsstandarder. 14 Redan 1973 bildades dock The International Accounting Standards Committee (IASC), vars syfte var att harmonisera internationella redovisningsstandarder, då den globala marknaden blev större och större, och behovet att kunna jämföra företag över nationsgränserna ökade. 15 Många olikheter i redovisningen mellan länder kan förklaras med miljömässiga skillnader, men en del kan inte det och det var dessa olikheter som IASC försökte harmonisera. Deras avsikt var att undvika alltför komplexa detaljer och istället koncentrera sig på grundläggande standarder. Deras standarder, International Accounting Standards (IAS), stödjer även användningen av en stor mängd olika praxis kom IASC emellertid fram till att för att kunna fortsätta med sin roll effektivt var de tvungna sammanföra nationella redovisningsstandarder och praxis med globala redovisningsstandarder. För att göra detta behövde IASC ändra sin struktur. En ny IASC konstitution togs därmed i kraft 1 juli The IASB: Who we are, Schroeder et al, 2001, s Schroeder et al, 2001, s Deloitte Touche Tohmatsu, 2002, s. 8 12

13 Huvudorganet i den nya strukturen, IASCF, är IASB som fortsätter IASC:s arbete med att ta fram internationella redovisningsstandarder. Andra komponenter i den nya strukturen är: the Trustees of the IASC Foundation - Styrelsen, som bland annat utser lämpliga medlemmar till IASB. the International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) - Tolkar hur IFRS ska användas och ger vägledning på redovisningsfrågor som inte behandlas i IFRS. the Standards Advisory Council (SAC) - Ger råd och information till IASB. 18 IASB har sedan bildandet 2001 arbetat hårt för att driva på frågan om internationella redovisningsstandarder. De har tagit fram ett antal förslag till förbättring av standarder framtagna av den tidigare IASC, samt till flera helt nya standarder. Genom att byta namn på sina standarder, från IAS till International Financial Reporting Standards (IFRS) visar de också att de önskar framstå som ett annat organ än dess föregångare. 19 Begreppet IFRS i litteratur innefattar dock både de nya standarderna som tagits fram av IASB, och de gamla IAS. De äldre IAS är nämligen tillåtna att användas fram till dess att de förändras eller upphävs. 1 I vår uppsats kommer vi att använda oss av begreppet IAS, då det är det mest förekommande i nuläget. IFRS används på flera olika sätt idag, vilket beror på att IASCF inte har någon tvingande befogenhet och att olika länders lagar ger olika utrymme för tillämpning av IFRS. Vissa länder har som krav att tillämpa IFRS, vilket Sverige också kommer att ha efter Andra länder använder sig av IFRS som grund för alla eller några av sina nationella rekommendationer, vilket är fallet idag i Sverige. De kan också fungera som riktlinjer för de länder som håller på att utveckla sina egna rekommendationer, något som sker i många 18 Deloitte Touche Tohmatsu, 2002, s. 8 ff. 19 Deloitte Touche Tohmatsu, 2002, s Deloitte Touche Tohmatsu, 2002, s. 8 ff. 13

14 länder i till exempel Afrika. IFRS används även av reglerande myndigheter för inhemska och utländska företag, eller av företagen själva Svenska normgivare I Sverige fungerar bokföringslagen (BFL) och Årsredovisningslagen (ÅRL) som ramlagar på redovisningsområdet. God redovisningssed skapas så långt det är möjligt genom tolkning av lagstiftningen. När den inte är tillräcklig krävs en mer ingående tolkning som i detalj reglerar hur redovisningen ska ske. Detaljregleringen för god redovisningssed härleds ur de rekommendationer som de normgivande organen ger ut. Staten har det formella ansvaret för utformningen av god redovisningssed. Det har dock ansetts vara fördelaktigt att överlåta en del av den normgivande verksamheten till en privat aktör, Redovisningsrådet. Redovisningsrådet samt Bokföringsnämnden är de två främsta normgivande organen inom redovisningsområdet i Sverige. Genom uttalanden och rekommendationer i redovisningsfrågor utvecklar dessa det som i lagstiftningen benämns god redovisningssed. Redovisningsrådet bildades 1989 genom tillkomsten av stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed. Redovisningsrådet har i första hand inriktat arbetet mot de börsnoterade företagen och har sammanlagt publicerat cirka 30 rekommendationer. Efter beslutet av EU att föreskriva IAS/IFRS för noterade företag from år 2005 har Redovisningsrådet upphört med att ta fram nya normer. Man har istället inriktat arbetet mot tillämpningsfrågor och efterlevnadsfrågor. Redovisningsrådet har inrättat en akutgrupp som snabbt ska kunna göra uttalanden dels vad gäller tolkning av rådets rekommendationer, dels uttala sig i frågor där det inte föreligger eller för närvarande utarbetats några rekommendationer Schroeder et al, 2001, s Artsberg, 2003, s

15 4 Redovisningsteori regler och lagar I detta kapitel kommer vi att presentera valda teorier vilka är lämpliga för att behandla det material vi samlat in genom intervjuer. Vi börjar med en definition av immateriella tillgångar samt en presentation av lagar och rekommendationer. Till sist tar vi upp de redovisningsprinciper vi valt och kvalitetskraven inom IASB:s referensram som vi använt som utgångspunkt i uppsatsen. 4.1 Definition av Immateriella tillgångar En tillgång är en resurs som ett företag har till sitt förfogande. Enligt Redovisningsrådets rekommendation nummer 15 ska en tillgång betraktas som resurs om företaget har fått kontroll över tillgången till följd av inträffade händelser och tillgången förväntas ge företaget ekonomiska fördelar i framtiden 23. En immateriell tillgång definieras som en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk substans som används för produktion eller tillhandahållande av varor eller tjänster samt för uthyrning till andra eller för administrativa ändamål 24 För att tillgången skall klassas som immateriell krävs därför att den är identifierbar, vilket innebär att tillgången tydligt ska kunna särskiljas från goodwill. Det innebär att företaget ska kunna hyra ut, sälja, byta eller låna ut tillgången utan att företaget samtidigt gör sig av med de ekonomiska fördelar som andra tillgångar ger inom samma verksamhet. 25 Att företaget ska ha kontroll över tillgången innebär att de kan säkerställa att tillgången kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar som konkurrerande företag kommer att ha begränsad tillgång till. Vidare kan även kunskap och teknik, som kan ge framtida ekonomiska fördelar, anses vara immateriella tillgångar något som vanligtvis sker med hjälp av legala rättigheter. Att inte ha lagstadgade rättigheter till en immateriell tillgång 23 FAR, 2002, s. 805 f. 24 FAR, 2002, s. 805 f. 15

16 minskar möjligheten för företaget att kunna påvisa kontroll över tillgången 26. De anställdas kunskap anses inte vara en immateriell tillgång eftersom företaget inte har kontroll över hur länge personalen är kvar. Inte heller klassas ett visst organisationssystem som en tillgång eftersom andra företag lätt kan kopiera den. Framtida ekonomiska fördelar innebär att företaget får intäkter tack vare den immateriella tillgången, men det kan även betyda att företaget minskar sina kostnader med hjälp av densamma Redovisningsprinciper Av de redovisningsprinciper som finns har vi valt att ta upp rättvisande bild samt försiktighetsprincipen, då rättvisande bild är en viktig del i det konceptuella ramverket och försiktighetsprincipen är grunden som svensk redovisning bygger på En rättvisande bild I FAR lyder definitionen av en rättvisande bild som följer:...rättvisande bild gäller balansräkning, resultaträkning och noter. I normalfallet förutsätts det att informationen som lämnas... också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan det behövas en tilläggsupplysning för att ge en rättvisande bild. Undantagsvis kan kravet på rättvisande bild innebära att man måste göra avsteg från råd och rekommendationer... I sådana fall måste man lämna upplysning om avvikelsen och om skälen till denna. Det är däremot inte tillåtet att avvika från en lagföreskrift i syfte att uppnå en rättvisande bild FAR, 2002, s. 806 f. 26 Wennerstam och Nilsson, Balans, nr , s FAR, 2002, s. 807 p FAR, 2001, s. 882 f. 16

17 Begreppet a true and fair view har sina rötter i Storbritannien. Hur begreppet tolkas varierar starkt mellan olika länder. I vissa länder lägger man större vikt vid en rättvisande bild och ger företagen möjlighet att avvika från lagen för att uppnå en rättvisande bild medan det i andra länder (Sverige bland annat) är förbjudet. I Sverige har en rättvisande bild företräde gentemot standarder. 29 Detta innebär dock inte att det är fritt fram att bryta mot råd, uttalanden eller rekommendationer och hänvisa till en rättvisande bild. För det första ska företaget upplysa om detta samt om vilka skälen är till avvikelsen. Vidare ska de skäl som framhålls även vara preciserade, det räcker med andra ord inte att hänvisa till en rättvisande bild. 30 Motiveringarna är olika för hur hög prioritet en rättvisande bild ska ha. I Sverige betraktas begreppet rättvisande bild överordnat begreppet god redovisningssed, men underordnat lagstiftningen. Om företaget för att uppnå en rättvisande bild måste avvika från god redovisningssed så ska detta skrivas i en not, däremot är det aldrig tillåtet att bryta mot gällande lagar för att uppnå en rättvisande bild 31. Motiveringen för detta är att den som följer lagen aldrig ska riskera att göra fel. I andra länder står begreppet rättvisande bild över såväl normer och praxis som lagar Försiktighetsprincipen Enligt Nationalencyklopedin är försiktighetsprincipen en av redovisningens grundläggande principer för värdering av ett företags tillgångar och skulder. Principens grundtankar är att det alltid är svårt att förutse framtida händelser som kan påverka företagets tillgångar och skulder och det är därför bättre, enligt försiktighetsprincipen, att undervärdera tillgångarna och övervärdera skulderna. Försiktig värdering av tillgångar har förändrats över tiden. Tidigare ansågs det rimligt att, för att vara försiktig, skriva av en maskin samma år som det köptes. Detta ledde dock i 29 Ekholm och Troberg, Balans, nr 6/7 1996, s FAR, 2001, s. 902 f. 31 Thomasson mfl., 2000, s. 105 f. 32 Thomasson mfl., 2000, s

18 sin tur till att många företag undervärderades och därför framkom den så kallade matchningsprincipen. Den innebär att endast de kostnader under året som varit nödvändiga för att generera intäkter under samma år ska tas upp. Försiktigheten får inte drivas så långt att den kommer i konflikt med kravet på rättvisande bild av ställning och resultat, det vill säga lagen tillåter inte en medveten undervärdering och uppbyggande av dolda reserver. 33 Numera ska värdering göras med rimlig försiktighet, vilket innebär att bara sådana intäkter under räkenskapsåret som konstaterats tas med samtidigt som tillgångarnas förmodade värdeminskning tas med. Däremot får inte dolda reserver avsiktligt skapas. 4.3 Det konceptuella ramverket kvalitativa egenskaper The Financial Accounting Standards Board (FASB) i USA har tagit fram ett konceptuellt ramverk i ett försök att ge en referensram för att lösa redovisningsproblem. De menar dock att ramverket inte ska ses som ett paket med lösningar till problem utan snarare fungera som en gemensam bas för att identifiera och diskutera problem. Den används också för att ta fram relevanta frågeställningar samt för att ge förslag till lämpliga forskningsområden. 34 FASB:s referensram var den första på området och har varit modell och förebild för de andra som skapats, bland annat IASB:s referensram. Likheterna är många, och när det gäller redovisningens informationskvalitativa egenskaper, fyra till antalet är de i stort sett desamma. 35 Dessa är begriplighet, relevans, tillförlitlighet samt jämförbarhet. Se figur och beskrivning på nästa sida. 33 FAR, 2002, s Schroeder et al, 2001, s. 17 ff. 35 Artsberg, 2003, s

19 Figur 1: Kvalitativa egenskaper som bör ställas på redovisningsinformationen Begriplighet Informationens begriplighet bestäms genom en kombination av användarens egenskaper och informationens egenskaper. Det fungerar som en länk mellan beslutsfattare och redovisningsinformation, eftersom beslutsfattaren måste förstå informationen för att den ska vara användbar. 36 Vi anser dock denna egenskap inte är relevant för vår undersökning då det är användarens skyldighet att skaffa sig tillräcklig kunskap för att förstå redovisningsinformationen. Vi har därför valt att koncentrera oss på de resterande tre kvalitativa egenskaperna Relevans Relevans består av: Prognosvärde Återkopplingsvärde Aktualitet Kravet på relevans är redovisningens primära egenskap och innebär att redovisningen ska innehålla relevant information som dels ska kunna ligga till grund för att göra prognoser om framtiden (prognosrelevans) och dels för att kontrollera prognoser i efterhand (åter- 36 Schroeder et al, 2001, s

20 föringsrelevans) 37. Om informationen inte finns när den behövs eller om den blir tillgänglig så långt efter den rapporterande händelsen att den inte har något värde för framtida handlingar, har informationen ingen relevans (aktualitet) Tillförlitlighet reliabilitet Tillförlitligheten i redovisningen handlar om dess förmåga att avbilda en ekonomisk verklighet i företaget, det vill säga en korrekt bild. För att bilden av denna ekonomiska verklighet ska kunna betraktas som tillförlitlig måste rätt aspekter av verkligheten avbildas. Tillförlitlighet består av: Verifierbarhet Validitet Oberoende bedömare som använder samma mätmetoder ska nå samma resultat utifrån samma förutsättningar (verifierbarhet) och informationen måste även överensstämma med de fenomen som de tänkt att representera (validitet). 39 Måttet på verifierbarhet kan sägas vara högt om ett antal personer, oberoende av varandra, gör likartade värderingar, av till exempel restvärdet av en anläggningstillgång. I redovisningen används kvitton, inköpsfakturor et cetera som ett slags bevis av verifierbarheten i händelsen. Verifierbarheten i redovisningen påverkas av olika subjektiva bedömningar, till exempel uppskattning av storleken på de förväntade framtida kassaflöden som kan relateras till en immateriell tillgång. Med validitet avses att redovisningen ska avbilda de aspekter av verkligheten som den avser att avbilda. Validiteten kan betecknas utifrån de fyra egenskaperna neutralitet, innebörd och form, fullständighet samt väsentlighet. 37 Artsberg, 2003, s. 160 ff. 38 Schroeder et al, 2001, s

21 Neutralitetsegenskapen kännetecknas av att företagen strävar efter att på bästa sätt avbilda verkligheten som de uppfattar den. Genom att upprätthålla en hög grad av neutralitet ska företagen inte kunna välja redovisningsmetod efter vilket resultat de vill redovisa. Med innebörd och form avses att om den ekonomiska och juridiska innebörden skiljer sig från varandra, så bör företaget redovisa efter den ekonomiska. Fullständighet innebär att redovisningen ska innefatta alla väsentliga ekonomiska händelser som inträffat under perioden samt ge en korrekt bild av företagets ekonomiska ställning vid periodens slut. Väsentlighet betyder i redovisningen att informationen som förmedlas ska vara så pass användbar att investerare kan fatta beslut utifrån den. Väsentligheten kan fungera som en restriktion, då information som gör redovisningen fullständig, ur väsentlighetssynpunkt kan vara ointressant Jämförbarhet Jämförbarhetskriteriet kan delas in i två olika aspekter: jämförbarhet mellan företag och jämförbarhet över tiden för ett och samma företag. Den första aspekten, jämförbarhet mellan företag har en tydlig koppling till relevans. För att investerare och andra redovisningsanvändare ska ha möjlighet att analysera och bedöma lönsamheten i olika företag, krävs det att redovisningsmåtten är jämförbara. Innebörden av ordet jämförbarhet ska tolkas som att lika händelser och tillstånd redovisas på samma sätt, det vill säga att en tillgång/skuld värderas till samma belopp oavsett vilket företag den redovisas i. Tillämpningsproblem finns här i form av bristande neutralitet. Den andra aspekten; jämförbarhet över tiden för ett och samma företag har en direkt betydelse för redovisningens prognosrelevans som bygger på antagandet att måtten för tidigare perioder är beräknade enligt samma regler. Detta innebär om lagar eller rekommendationer ändras så ska företagen anpassa sig därefter. Företagen redovisar förändringen samt räknar om jämförelsedata från tidigare perioder, så att jämförbarheten 39 Schroeder et al, 2001, s Artsberg, 2003, s. 171 ff. 21

22 behålls. Själva innebörden är densamma som den förstnämnda aspekten, det vill säga att lika händelser och tillstånd ska redovisas på samma sätt Lagar och rekommendationer Av de lagar och rekommendationer som finns har vi valt att ta upp RR 15, IAS 38, IAS 36 och ÅRL, då det är dessa vår undersökning behandlar RR och IAS 38 Rekommendation nummer 15 berör immateriella tillgångar som bland annat utbildning, etablering av verksamheter, forsknings- och utvecklingsverksamhet. Resursen ska även kunna mätas på ett tillförlitligt sätt. Det sker genom att tillgången redovisas till dess anskaffningsvärde minus avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar (inledning punkt 9). Beträffande avskrivningar av immateriella tillgångar anger den nya rekommendationen inte någon längsta avskrivningstid, dock accepteras endast i undantagsfall avskrivningstider över 20 år (inledning punkt 10). Två väsentliga begrepp i RR 15 definition är identifierbarhet och avskiljbarhet. Enligt definitionen ska en immateriell tillgång vara identifierbar för att den tydligt ska kunna särskiljas från goodwill. I normal fall utgår man ifrån att en immateriell tillgång ska anses identifierbar, då den är avskiljbar. Det bör dock observeras att avskiljbarhet inte är någon förutsättning för att tillgången i fråga ska vara identifierbar. Som exempel anges legala rättigheter som ger ekonomiska fördelar endast i kombination med andra tillgångar. RR 15 punkt och 17, RR 15 punkt 9 anger att: En immateriell tillgång skall redovisas i balansräkningen om, och endast om, a) det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla företaget och 41 Smith, 2000, s. 31 f. 42 FAR, 2002 s. 801 ff. 22

23 b) tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Den betydande skillnaden mellan RR 15:s definition och Årsredovisningslagens är att rekommendationen via rekvisitet skall inte medger den valfrihet som ges i ÅRL, som anger rekvisitet får. Det kan vara svårt att både uppskatta storleken av framtida ekonomiska fördelar och den immateriella tillgångens anskaffningsvärde. I rekommendationen tacklas de båda problemen i anslutning till olika uppkomstsituationer där det görs skillnad på immateriella tillgångar som uppkommit via förvärv och internt upparbetade immateriella tillgångar. RR 15 bygger på IAS 38, en rekommendation från IASB, där diskussionen gällande redovisning av immateriella tillgångar inte varit självklar. Från början var det tänkt att immateriella resurser skulle behandlas i princip på samma sätt som materiella tillgångar och att man skulle kunna klassificera alla immateriella tillgångar som goodwill. Detta för att slippa problemet att separera olika poster, som i regel är ganska svårt arbete. Men i den slutgiltiga rekommendationen har man valt att följa General Accepted Accounting Principles in United States (US GAAP), vilket innebär att man ska göra en så detaljerad redovisning som möjligt av olika immateriella tillgångar 43. Aktivering För att en immateriell tillgång ska kunna redovisas i balansräkningen krävs inte bara att den definierats som en immateriell tillgång utan också att dess anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Det ska även vara sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som den immateriella tillgången ger upphov till kommer att tillfalla företaget. 44 Det är bara utgifter för förvärvade immateriella tillgångar som ska aktiveras i bokföringen. Utgifterna för de internt upparbetade immateriella tillgångarna ska kostnadsföras när de uppkommer. Exempel på internt upparbetade tillgångar är forskning, om- 43 Artsberg, 2003, s FAR, 2002, s. 807 ff. 23

24 organisering, reklam, utbildning och etablering av verksamheter. Argumentet till varför internt upparbetade immateriella tillgångar inte får tas upp i bokföringen är för att de brister i det kontrollkriterium 45 som är uppställt. Företaget anses inte ha kontroll över tillgången. Skillnader mellan RR 15 IAS 38 RR 15 är till stor del en kopia av IAS 38 med vissa undantag. Dessa undantag är 46 : IAS 38 anger två alternativa metoder för värderingen av immateriella tillgångar, dels en huvudregel enligt vilken värderingen baseras på anskaffningsvärden, dels en alternativ metod enligt vilken värderingen baseras på verkliga värden. RR 15 innehåller inte den alternativa metoden eftersom att den är oförenlig med ÅRL. Enligt IAS 38 och RR 15 skall utgifter avseende utvecklingsarbeten tas upp som tillgång i balansräkningen när vissa kriterier är uppfyllda och därefter skrivas av över nyttjandeperioden. Enligt RR 15 behöver denna princip inte tillämpas i redovisningen för juridisk person Motsvarande undantag för redovisningen i juridisk person anges inte i IAS 38. Om avskrivningstiden överstiger fem år skall skälen till detta anges enligt RR 15 och ÅRL, detta är inget som IAS 38 kräver IAS IAS 36:s mål är att beskriva det tillvägagångssätt som företag ska använda för att försäkra att tillgångar inte tas upp till något annat än återanskaffningsvärdet. IAS 36 går att applicera på de flesta tillgångar, men några undantag finns. Undantagen är bland annat 45 Se avsnitt 4.1 Definition av immateriella tillgångar för mer information om kontroll 46 Axelman et al, 2003, s Axelman et al, 2003, s. 108 ff. 24

25 inventarier, finansiella tillgångar, förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar inom jordbruk. Vid varje bokslut är alla företag tvungna att kontrollera alla tillgångar för att hitta någon indikation på att en tillgång är impaired 48. En tillgång är impaired när den är upptagen till ett högre värde än återvinningsvärdet. IAS 36 har en lista över interna och externa indikationer på impairment : Marknadsvärdet minskar Negativa förändringar i teknologi, marknad, ekonomi eller lagar Ökade marknadsräntor Företagets egna kapital är högre än företagets börsvärde Tillgången har försvunnit eller gått sönder Tillgången är del av en ombyggnad eller ska till försäljning Sämre ekonomisk prestation än förväntat För att avgöra om någon impairment förlust har inträffat måste återanskaffningsvärdet beräknas. Återanskaffningsvärdet är det högsta värdet av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nuvärde, och båda dessa måste vanligen beräknas. Enligt IAS 36 finns det dock tillfällen då detta inte kan eller behöver göras: Om antingen nettoförsäljningsvärdet eller nuvärdet är högre än det bokförda värdet är tillgången inte impaired, och det är därför inte nödvändigt att beräkna det andra värdet. Om nettoförsäljningsvärdet inte kan bestämmas, räknas nuvärdet som en tillgångs återanskaffningsvärde. Om tillgången ska säljas är återanskaffningsvärdet lika med nettoförsäljningsvärdet. 48 Enligt Axelman et al (2003) översätts impaired med minskning av värde. Vi väljer att använda oss av den engelska termen då det är denna som används mest frekvent. 25

26 Om det inte är möjligt att avgöra återanskaffningsvärdet på varje enskild tillgång ska förtaget istället bestämma återanskaffningsvärdet på den minsta identifierbara grupp av tillgångar som genererar kassainflöde och som är oberoende av kassainflödet från andra grupper av tillgångar. Kallas på engelska för cash generating unit (CGU). Nettoförsäljningsvärde Enligt IAS 36 beräknas nettoförsäljningsvärdet på följande sätt: Om det finns ett bindande försäljningskontrakt är nettoförsäljningsvärdet lika med avtalspriset minus kostnader för försäljning. Om det finns en aktiv marknad för tillgångstypen är nettoförsäljningsvärdet lika med marknadspriset minus försäljningskostnader. Marknadspriset är i första hand det aktuella budpriset, annars är det priset vid den senaste transaktionen. Om det inte finns någon aktiv marknad är nettoförsäljningsvärdet lika med den bästa bedömningen av en tillgångs försäljningspris minus försäljningskostnader. Nuvärde Enligt IAS 36 beräknas nuvärdet genom att uppskatta framtida kassaflöden relaterade till användningen av tillgången samt nettobehållningen vid avyttring av tillgången, och diskontera dessa kassaflöden med hjälp av en lämplig diskonteringsränta. Diskonteringsräntan ska vara exklusive skatt och reflektera nuvarande marknadsantaganden om tidsvärdet på pengar och risken till en specifik tillgång. Vanligtvis är det samma som räntan man måste betala för att låna pengar till att köpa tillgången. När en tillgång har förlorat värde enligt ett impairment test kan det vid ett senare bokslut ha ökat i värde igen. Om det är på detta sätt ska det bokförda värdet skrivas upp igen, men inte mer än till det avskrivna värdet, som skulle finnas ifall impairment inte hade inträffat. Alla framtida ökningar i återanskaffningsvärdet är en uppskrivning. 26

27 4.4.3 Årsredovisningslagen (ÅRL) 49 Enligt ÅRL ska företagens redovisning upprättas på ett överskådligt sätt i enlighet med god redovisningssed samt ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat 50. Lagens definition av immateriella tillgångar återfinns i ÅRL 4 kap 2 : 13 Utgifter för forsknings- och utvecklingsarbeten och liknande arbeten som är av väsentligt värde för rörelsen under kommande år får tas upp som immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller utgifter för koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter och tillgångar samt ersättning som vid förvärv av rörelse överstiger det behållna värdet av de tillgångar som har förvärvats och de skulder som övertagits (goodwill). Utgifter för företagsbildning, ökning av aktiekapitalet eller motsvarande eller för företagets förvaltning får inte tas upp som tillgång. Immateriella tillgångar får enligt ÅRL inte skrivas upp. Argumentet för detta är att värdet anses vara mer osäkert jämfört med materiella och finansiella tillgångar. IASB har dock som alternativregel i sin rekommendation IAS 38, att immateriella tillgångar ska värderas till marknadsvärden, vilket i praktiken får samma effekt som en uppskrivning. Denna alternativregel har Redovisningsrådet inte infört i den svenska rekommendationen med hänvisning till att ÅRL inte tillåter det FAR, 2002, s FAR, 2002, s Artsberg, 2003, s

28 5 Revisorernas åsikter i förhållande till teorin Detta avsnitt återger de primärdata vi samlat in genom vår kvalitativa undersökning, det vill säga våra intervjuer med sex utvalda revisorer. Vi har valt att sammanfatta deras åsikter under lämpliga rubriker utifrån våra intervjufrågor. I slutet av varje avsnitt följer vår analys och egna kommentarer. 5.1 Immateriella tillgångar definition och erfarenhet De revisorer vi har intervjuat definierar en immateriell tillgång på i princip samma sätt, det vill säga, att det är en tillgång man inte kan ta på och som kommer att ge företaget framtida ekonomiskt värde. Något som inte kan ses eller tas på som ger ett framtida ekonomiskt värde eller reducera kostnader Revisor 1. Arbetslivserfarenheten hos våra respondenter varierar kraftigt, en av respondenterna är ny i branschen och har jobbat som revisorsassistent i lite över två år medan den som jobbat längst har varit i branschen i nära på 35 år. I snitt har de dock varit auktoriserade revisorer i ungefär 10 år. Av intervjuerna framkom att de olika revisorerna hade väldigt olika erfarenheter av immateriella tillgångar, där var det allt från forskning och utveckling, goodwill, patent et cetera. Jag har stött på det vid ett par tillfällen, framför allt i innovativa företag som haft utvecklingskostnader som de har aktiverat. Revisor 2. Revisor 6 har tidigare arbetat med balanserade utvecklingskostnader, men i samband med införandet av RR 15 försvann dessa kostnader. Vidare menar Revisor 6 att goodwill är de 28

29 vanligaste posterna att behöva ta hänsyn till och sedan RR 15 infördes fick man ett redskap för att kunna värdera dem Analys Revisorerna anser att en immateriell tillgång är något man inte kan ta på och som kommer att generera ett framtida ekonomiskt värde. Detta stämmer överens med definitionen i RR 15, en identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk substans. Som exempel på immateriella tillgångar nämner revisorerna forskning och utveckling, patent goodwill et cetera Gällande utvecklingskostnader har kriterierna för att kostnadsföra dessa skärpts i och med införandet av RR 15. I IAS 38 står det att utgifter som är hänförliga till en immateriell tillgång som har kostnadsfört under en period inte får redovisas som en tillgång vid ett senare tillfälle Egna kommentarer Vi uppmärksammade att revisorernas åsikter gällande definitionen av immateriella tillgångar stämde väl överens. Dock märktes en skillnad gällande yrkesmässig erfarenhet då svaren de gav färgades av hur lång erfarenhet av immateriella tillgångar de hade samt vilka slags immateriella tillgångar de kommit i kontakt med. 5.2 RR 15 och IAS 38 Eftersom RR 15 är relativt ny varierar revisorernas kännedom om rekommendationen. Samtliga revisorer har dock kommit i kontakt med RR 15 under arbetet. En genomgående uppfattning är att RR 15 är mer restriktiv och tydlig. Att den är tydlig beror främst på att det finns punkter som är mer precisa och detaljreglerade. IAS är ett steg från luddigheten, som en av respondenterna uttryckte det. Restriktiv i och med att reglerna för 52 Axelman et al, 2003, s

30 aktivering av kostnader är snävare och för att de immateriella tillgångarna ska klassificeras explicit. Det är bra att ha en mall att luta sig mot, det är bättre än egna erfarenheter vilka måste baseras på något och tillgången måste ändå skrivas ner. Revisor 1. Jag tyckte om den när den kom, för den klargjorde värderingsproblem Revisor 2. Det blir fler och fler regler, måsten och skall - krav och det betyder att det blir fler saker som man måste pricka av. Det blir mindre tid till att förstå kundens affärer och mer tid till att se till att de följer regelverket. Nu blir jag som revisor mer regelstyrd Revisor 3. Respondenterna ser inga större skillnader mellan RR 15 och IAS 38. RR 15 är anpassad efter svensk lagstiftning, bland annat genom att svensk lagstiftning inte tillåter marknadsvärdering, vilket ger vissa begränsningar och i princip är det dessa begränsningar som är skillnaden. Rådet har i princip översatt, men inte ordagrant. Man har anpassat den lite efter svensk lagstiftning Revisor Analys Revisorerna upplever att det finns skillnader mellan RR 15 och IAS 36 men inte i samma utsträckning som i teorin. Revisorerna nämner att ÅRL inte tillåter marknadsvärdering vid immateriella tillgångar. Revisorerna menar att reglerna för värdering blivit snävare och mer restriktiva, detta överensstämmer med teorin då man i den slutgiltiga rekommen- 30

31 dationen har valt att följa US GAAP, vilket innebär att man ska göra en så detaljerad redovisning som möjligt av olika immateriella tillgångar 53. Samtliga respondenter känner till alternativregeln för avskrivningar, så kallade impairment tests, dock nämner inte revisorerna skillnaden gällande avskrivningstid. Enligt ÅRL ska skälen anges då avskrivningstiden överstiger fem år. IAS 38 lämnar frågan om yttersta gräns vid avskrivning öppen, men presumerar maximalt 20 år, utan att förbjuda längre tid Egna kommentarer En genomgående uppfattning hos revisorerna är att RR 15/IAS 38 är mer tydlig och restriktiv än de tidigare reglerna. Huruvida de tycker att detta är bra eller dåligt tycks vara sammankopplat med arbetslivserfarenhet. De yngre revisorerna menar att det är bra att ha en mall att luta sig mot och ser det som en fördel att utrymmet för egna tolkningar är mindre. Revisorerna med längre arbetslivserfarenhet anser att man som revisor blir mer regelstyrd och att detta nödvändigtvis inte behöver leda till bättre redovisning. De menar att den egna erfarenheten fungerar lika bra att luta sig mot. 5.3 Kvalitativa egenskaper Ramverk Respondenterna anser inte att grunderna för redovisning kommer att ändras märkbart och tror inte att de kvalitativa egenskaperna kommer att påverkas, däremot anser respondenterna att jämförbarheten mellan företag kommer att öka om samtliga noterade bolag följer IAS. Ju färre redovisningsmöjligheter, desto mindre tolkningsmöjligheter och desto lättare att jämföra företag som redovisar på samma sätt Revisor Artsberg, 2003, s Artsberg, 2003, s

32 Om alla noterade bolag följer IAS så kan man trots allt jämföra ett bolag i Tyskland och ett i Sverige, det är bra när man vet hur revisionen är upprättad. Som det är nu lever respektive land lite för sig själv på vissa områden Revisor 3 De tillfrågade revisorerna uttrycker tydligt svårigheten med att jämföra ett och samma företag över tiden under övergångsperioden, samtidigt har de en tilltro på att jämförbarheten kommer att bli bättre en tid efter övergången från RR till IAS. Gällande tillförlitlighet och relevans, anser Revisor 2 att förändringen är positiv eftersom man kan jämföra riskkapital. Revisor 5 anser att tillförlitligheten ökar med värdering till verkligt värde och säger bättre med verkligt värde som är lite fel än anskaffningsvärde som är helt fel till skillnad från Revisor 3 som anser att det verkliga värdet nästan aldrig går att bestämma och att anskaffningsvärdet trots allt sitter i ryggraden. Revisor 4 anser att det är svårt att säga hur relevansen kommer att påverkas och refererar till att jämförbarheten ökar med en större marknad. Det finns fler referensobjekt i och med att Europa är en stor marknad och respondenten menar att detta ökar tillförlitligheten Analys Den kvalitativa egenskap som revisorerna anser kommer att påverkas tydligt är jämförbarheten mellan företag. Denna aspekt har en tydlig koppling till relevans enligt teorin då det krävs att redovisningsmåtten är jämförbara för att till exempel investerare ska kunna analysera och bedöma lönsamheten i olika företag. Revisorerna menar att om alla bolag följer samma redovisningsprinciper kommer jämförbarheten att öka. Enligt teorin innebär jämförbarhet att lika händelser och tillstånd redovisas på samma sätt, det vill säga att en tillgång/skuld värderas till samma belopp oavsett vilket företag den redovisas i. Jämförbarheten över tid inom ett och samma företag kan enligt revisorerna försämras på grund av övergången till IAS. De menar att kan bli svårt att jämföra data innan övergången med data efter övergången. Enligt teorin bygger aspekten jämförbarhet över tid inom ett och samma företag på antagandet att måtten för tidigare perioder är beräknade 32

Redovisning av immateriella tillgångar

Redovisning av immateriella tillgångar REKOMMENDATION 12.1 Redovisning av immateriella tillgångar Maj 2007 Innehåll Denna rekommendation anger hur immateriella tillgångar skall behandlas i redovisningen. Rekommendationen anger vilka utgifter

Läs mer

Rekommendationer - BFN R 1

Rekommendationer - BFN R 1 Rekommendationer - BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingskostnader* * Bokföringsnämnden i plenum har vid sitt sammanträde den 5 december 2005 beslutat att BFN R 1 inte skall tillämpas av näringsdrivande,

Läs mer

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR

URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 39 REDOVISNING AV UTGIFTER FÖR HEMSIDOR Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags finansiella rapporter inte beskrivas

Läs mer

REKOMMENDATION R3. Immateriella anläggningstillgångar

REKOMMENDATION R3. Immateriella anläggningstillgångar REKOMMENDATION R3 Immateriella anläggningstillgångar November 2018 1 Innehåll Denna rekommendation ska tillämpas vid redovisning av immateriella anläggningstillgångar. Rekommendationen gäller för redovisningsskyldiga

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. Kurslitteratur för universitetet

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. Kurslitteratur för universitetet Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra Kurslitteratur för universitetet 2019 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra 1 Inledning Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket

Läs mer

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Hans Richter Vårterminen 2006 Implementeringen av IFRS 7 i svenska livförsäkringsbolag

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017 Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter 2017 K2 K3 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland innebär

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. Vägledning

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. Vägledning Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra Vägledning Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland innebär att man jämför regelverken

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Yttrande i mål nr x xxxxxxx angående aktivering av utvecklingskostnader i en kontrollbalansräkning

Yttrande i mål nr x xxxxxxx angående aktivering av utvecklingskostnader i en kontrollbalansräkning Sida 1(6) 2007-11-16 xxxxxxxxxx tingsrätt xxx xxxx xxx xx xxxxxxxxx Yttrande i mål nr x xxxxxxx angående aktivering av utvecklingskostnader i en kontrollbalansräkning YTTRANDE Med stöd av 13 kap. 13 första

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Årsbokslut Tillgångar. Redovisning och kalkylering F09, HT 2014 Thomas Carrington

Årsbokslut Tillgångar. Redovisning och kalkylering F09, HT 2014 Thomas Carrington Årsbokslut Tillgångar Redovisning och kalkylering F09, HT 2014 Thomas Carrington mea culpa Fel i texten till duggafråga 2, punkt 4 ska stå "Betald frakt och försäkring" inte "Betald frakt och försäljning!

Läs mer

1 Principer för inkomstbeskattningen

1 Principer för inkomstbeskattningen 19 1 Principer för inkomstbeskattningen m.m. 1.1 Allmänt Kapitlet innehåller en översikt över de grundläggande regler som gäller för inkomstbeskattningen av näringsverksamhet. För fysisk person och dödsbo

Läs mer

26 Utformning av finansiella rapporter

26 Utformning av finansiella rapporter Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,

Läs mer

Uttalande om anläggningsregister.

Uttalande om anläggningsregister. Uttalande om anläggningsregister. Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2003:1) 1. Detta allmänna råd ska tillämpas av de företag som är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1999:1078). Enskilda

Läs mer

Övergång till komponentavskrivning

Övergång till komponentavskrivning INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har

Läs mer

REKOMMENDATION R6. Nedskrivningar. November 2018

REKOMMENDATION R6. Nedskrivningar. November 2018 REKOMMENDATION R6 Nedskrivningar November 2018 1 Innehåll Denna rekommendation ska tillämpas vid nedskrivning av värdet på en materiell eller immateriell anläggningstillgång som används i sådan kommunal

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid

Läs mer

Kapitel 1 Tillämpning

Kapitel 1 Tillämpning Kapitel 1 Tillämpning Allmänt råd 1.6 Om reglerna i kapitel 2 16 eller 18 i detta allmänna råd innebär begränsningar för företaget vid tillämpningen av bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554)

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

PRI OCH IAS 19 / IFRS

PRI OCH IAS 19 / IFRS PRI OCH IAS 19 / IFRS IAS 19 / IFRS ett nytt sätt att beräkna och redovisa pensionsåtaganden Det svenska redovisningsrådets rekommendation RR 29 som grundar sig på IAS 19 / IFRS infördes vid årsskiftet

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23 Redovisning Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 22-23 1 Årsredovisningens innehåll Förvaltningsberättelse (FB): Väsentliga upplysningar Balansräkning (BR): Finansiell ställning vid periodens slut Resultaträkning

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2015-01-01-2015-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Materiella anläggningstillgångar December 2013

Materiella anläggningstillgångar December 2013 Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

Årsredovisning för. Urd Rating AB Räkenskapsåret Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Urd Rating AB Räkenskapsåret Innehållsförteckning: Årsredovisning för Urd Rating AB Räkenskapsåret 2016-12-20 - Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Noter 5-7 Underskrifter 7 Fastställelseintyg Undertecknad

Läs mer

Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala. Viveca Karlsson

Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala. Viveca Karlsson Redovisning av Exploateringsverksamheten MEX-dagarna 2007 i Uppsala Viveca Karlsson Bakgrund Från budgetmodell till redovisningsmodell Referensgrupp i redovisning - förslag till uttalande 1992 - Idéskrift

Läs mer

9 Byte av redovisningsprincip

9 Byte av redovisningsprincip Byte av redovisningsprincip, Avsnitt 9 139 9 Byte av redovisningsprincip Tillämpningsområde Sammanfattning 9.1 RR 5 Redovisning av byte av redovisningsprincip Rekommendationen RR 5 behandlar hur effekten

Läs mer

Jojka Communications AB (publ)

Jojka Communications AB (publ) Årsredovisning för Jojka Communications AB (publ) Räkenskapsåret 2017-01-01-2017-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Kassaflödesanalys 6 Noter

Läs mer

Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin

Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin Grundläggande. Vid all presentation av finansiell information ska utgångpunkten alltid vara att

Läs mer

Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33)

Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33) Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 STOCKHOLM Stockholm 18 augusti 2016 Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33) FAR har beretts

Läs mer

Uttalande om värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund

Uttalande om värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund Uttalande om värdering av finansiella anläggningstillgångar i en öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2002:3) Tillämpningsområde,

Läs mer

Nedskrivningar, m m SKLs bokslutsdagar 2016

Nedskrivningar, m m SKLs bokslutsdagar 2016 Nedskrivningar, m m SKLs bokslutsdagar 2016 Mikael Sjölander Sida 2 1 Sida 3 Titel Sida 4 2 Regelverken Kommuner självkostnad Kommuner Kommunala bolag ej självkostnad Kommunal redovisningslag RKR 19 Nedskrivningar

Läs mer

Förslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Förslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-07-01 R E M I S S P R O M E M O R I A Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändrade

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för SchoolSoft Svenska AB Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01 -- 2010-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Förord Förkortningslista Inledning Sambandet mellan redovisning och beskattning... 23

Förord Förkortningslista Inledning Sambandet mellan redovisning och beskattning... 23 Innehåll 5 Innehåll Förord... 3 Förkortningslista... 15 1 Inledning... 17 2 Sambandet mellan redovisning och beskattning... 23 2.1 2.1.1 Sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattningen...23 Inledning...23

Läs mer

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER Rådet har beslutat om följande uppdateringar av RFR 2 som ännu inte har förts in i rekommendationen i avvaktan på att EU godkänner de nya/ändrade

Läs mer

Rekommendation 11.2. Materiella anläggningstillgångar September 2011

Rekommendation 11.2. Materiella anläggningstillgångar September 2011 Rekommendation 11.2 Materiella anläggningstillgångar September 2011 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

Granskning av tillämpning av god redovisningssed. Region Skåne

Granskning av tillämpning av god redovisningssed. Region Skåne Granskning av tillämpning av god redovisningssed Region Skåne Genomförd på uppdrag av revisorerna 7 september 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 2 2 INLEDNING... 2 2.1 Syfte och avgränsning...2

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Immateriella anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 1(5) Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar är tillgångar som saknar fysisk substans. I princip är det endast detta som skiljer dem från materiella anläggningstillgångar.

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 -BILAGA- Org nr 556376-6814. Innehållsförteckning

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 -BILAGA- Org nr 556376-6814. Innehållsförteckning BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 -BILAGA- Org nr 556376-6814 Innehållsförteckning Sida RESULTATRÄKNING 2 BALANSRÄKNING 3 BALANSRÄKNING 4 KASSAFLÖDESANALYS 5 NYCKELTAL OCH EGET KAPITAL 6 BYTE

Läs mer

REMISSYTTRANDE. Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter

REMISSYTTRANDE. Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter Till: Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm REMISSYTTRANDE Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter SABO lämnar här synpunkter på utkastet till vägledning om upprättande av årsredovisning.

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn FEG303 Externredovisning C-nivå Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Kandidatkursen Externredovisning

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Öppningsbalansräkning

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Öppningsbalansräkning IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Öppningsbalansräkning Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Denna information vänder sig till ideella föreningar och registrerade

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-04-14 Preliminär bedömning till följd av IAS 1 (reviderad 2007) INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. NYA BENÄMNINGAR PÅ DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 3 2. NYTT

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ. Susanne Weinberg

FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ. Susanne Weinberg FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ Susanne Weinberg Redovisningens förtrollade värld Med fokus på externredovisning Redovisning Bokföring Redovisning Externredovisning Enskilda bolag (i Sverige skattekoppling)

Läs mer

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen.

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen. HFD 2015 ref 68 En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2011-10-27 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 11-4690 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Ändringar i regler

Läs mer

REKOMMENDATION 3.1. Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål

REKOMMENDATION 3.1. Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål REKOMMENDATION 3.1 Redovisning av extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål Augusti 2006 Innehåll Denna rekommendation anger när en post skall klassificeras och redovisas som extraordinär,

Läs mer

Uppdaterat

Uppdaterat Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden Uppdaterat 2016-11-29 ALLMÄNT RÅD (BFNAR 2000:2) 1. Detta allmänna råd gäller för näringsdrivande, icke-noterade mindre och

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut.

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut. Bilaga 2 Dnr 14-28 Konsekvensutredning - Förslag till nya bestämmelser om att årsbokslutet får upprättas med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning

Läs mer

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN REDOVISNINGSRÅDET JULI 2002 Innehållsförteckning Sid. SYFTE 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 REDOVISNING OCH VÄRDERING 4 Händelser efter balansdagen som skall beaktas

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

REKOMMENDATION 14.1. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel

REKOMMENDATION 14.1. Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel REKOMMENDATION 14.1 Byte av redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel December 2006 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisning av byten av redovisningsprinciper,

Läs mer

Nexam Chemical anpassar sig till den internationella redovisningsstandarden IFRS

Nexam Chemical anpassar sig till den internationella redovisningsstandarden IFRS Pressmeddelande Lund 2017-04-21 Nexam Chemical anpassar sig till den internationella redovisningsstandarden IFRS Nexam Chemical tillämpar från den 1 januari 2016 redovisningsprinciper i enlighet med International

Läs mer

Företagsrätt/redovisningsrätt. Vad är redovisning? Redovisning den rättsliga ramen. Terminskurs, 5 höstterminen Vad är företagsrätt?

Företagsrätt/redovisningsrätt. Vad är redovisning? Redovisning den rättsliga ramen. Terminskurs, 5 höstterminen Vad är företagsrätt? Redovisning den rättsliga ramen Terminskurs, 5 höstterminen 2014 1 Företagsrätt/redovisningsrätt Vad är företagsrätt? Vad är redovisningsrätt? 2 Vad är redovisning? Begreppet redovisning (i detta sammanhang)

Läs mer

Årsredovisning. PolarCool AB

Årsredovisning. PolarCool AB 1 (11) Årsredovisning för 559095-6784 Räkenskapsåret 2017 2 (11) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Kassaflödesanalys 7 Noter 8 3 (11) Styrelsen för får härmed

Läs mer

Bilaga till bokslutskommuniké för tiden 1 januari 31 december samt delårsrapport för tiden 1 oktober 31 december 2005

Bilaga till bokslutskommuniké för tiden 1 januari 31 december samt delårsrapport för tiden 1 oktober 31 december 2005 Biotage AB (publ) 556539-3138 Bilaga till bokslutskommuniké för tiden 1 januari 31 december samt delårsrapport för tiden 1 oktober 31 december 2005 Övergång till IFRS. Biotage AB tillämpar från och med

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Växjö Golfklubb Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2016-01-01-2016-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

REKOMMENDATION R17. Delårsrapport. November 2018

REKOMMENDATION R17. Delårsrapport. November 2018 REKOMMENDATION R17 Delårsrapport November 2018 1 Innehåll Rekommendationens bindande verkan Denna rekommendation ska tillämpas vid upprättande av delårsrapport. Rekommendationen gäller för redovisningsskyldiga

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012

ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Ale Energi AB ägs till 9 procent av Ale kommun och till 91 procent av Göteborg Energi AB. Företaget är moderföretag till Ale Fjärrvärme AB som ägs till 100 procent. ALE ENERGI AB ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll

Läs mer

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Öppningsbalansräkning

IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Öppningsbalansräkning IDEELLA FÖRENINGAR M.FL. Öppningsbalansräkning Inledning Vilka vänder sig informationen till? Vad behandlas och vad behandlas inte? Denna information vänder sig till ideella föreningar och registrerade

Läs mer

- RFR 2.2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER -december 2008

- RFR 2.2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER -december 2008 Ändringar publicerade av EU: mars augusti 2009 REVIDERING EU har i mars 2009 antagit IFRIC 12 Koncessioner för samhällsservice, i juni 2009 antogs IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet,

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Externredovisning. Det ekonomiska kretsloppet

Externredovisning. Det ekonomiska kretsloppet Externredovisning Redovisningen syfte Balanskontot dess sidor och logik Redovisningen som process registrering, periodisering och rapportering BR, RR och KFA Redovisningens reglering lagstiftning, normbildare

Läs mer

UNDERSÖKNING AV ÖVERENSSTÄMMELSEN MELLAN IAS 32 (REVIDERAD 1998) OCH GEMENSKAPENS REDOVISNINGSDIREKTIV

UNDERSÖKNING AV ÖVERENSSTÄMMELSEN MELLAN IAS 32 (REVIDERAD 1998) OCH GEMENSKAPENS REDOVISNINGSDIREKTIV XV/6026/99 SV UNDERSÖKNING AV ÖVERENSSTÄMMELSEN MELLAN IAS 32 (REVIDERAD 1998) OCH GEMENSKAPENS REDOVISNINGSDIREKTIV GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument har utarbetats

Läs mer

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Delårsrapportering

Bokföringsnämndens VÄGLEDNING. Delårsrapportering Bokföringsnämndens VÄGLEDNING Delårsrapportering Innehållsförteckning Inledning... 1 Sammanfattning... 1 Annan normgivning... 2 Lagregler och allmänna råd (BFNAR 2002:5)... 2 Tillämplighet... 2 Skyldighet

Läs mer

19 Immateriella tillgångar

19 Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar, Avsnitt 19 235 19 Immateriella tillgångar Rekommendationen behandlar vid vilken tidpunkt och med vilket belopp en immateriell tillgång ska redovisas i balansräkningen samt vilka

Läs mer

6 Koncernredovisning

6 Koncernredovisning Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av

Läs mer

Checklista för särredovisning inom VA-branschen

Checklista för särredovisning inom VA-branschen Checklista för särredovisning inom VA-branschen Denna checklista är upprättad av Mattias Haraldsson vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund på uppdrag av Svenskt Vatten. Senast uppdaterad

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 10 006 434 11 812 227 Övriga rörelseintäkter 1 3 000 152 967 741 13 006 586 12 779 968 Rörelsens

Läs mer

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar

Läs mer

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym

Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323. Miniräknare, FARs samlingsvolym Luleå tekniska universitet Inst för Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap Lars Lassinantti (uppgift 1, 2, 5) Anna Vikström (uppgift 3, 4, 6) Tentamen i Redovisningsteori och koncernredovisning, IEF323

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

WEIFA ASA TREDJE KVARTALET 2017 RESULTAT. Den 10 november 2017

WEIFA ASA TREDJE KVARTALET 2017 RESULTAT. Den 10 november 2017 WEIFA ASA TREDJE KVARTALET 2017 RESULTAT Den 10 november 2017 Detta dokument utgör en översättning av Weifa ASA:s delårsrapport för perioden januari september 2017. Denna översättning är upprättad med

Läs mer

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31.

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. o ARS REDOVISNING för Göteborg Beachvolley Club Org.nr.857208-7271 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - resultaträking

Läs mer

103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut

103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut Bokföringsnämnden Box 7849 Vår referens/dnr: 67/2015 Er referens: 103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut Stockholm 20150611 Remissvar Förslag till

Läs mer

Uttalande om värdering av vissa gåvor i öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m.

Uttalande om värdering av vissa gåvor i öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m. 1(10) Uttalande om värdering av vissa gåvor i öppningsbalansräkning för vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund, m.m. Uppdaterat 2010-11-18 ALLMÄNNA RÅD (BFNAR 2002:2) Tillämpningsområde,

Läs mer

Årsbokslut. SV Östergötland

Årsbokslut. SV Östergötland Årsbokslut för SV Östergötland 802462-0745 Räkenskapsåret 2014 2 (9) Resultaträkning Not 2014-01-01-2014-12-31 2013-01-01-2013-12-31 Verksamhetens intäkter Deltagarintäkter 3 119 370 2 521 346 Bidrag 1

Läs mer

Redovisning intäkter och kostnader

Redovisning intäkter och kostnader Redovisning intäkter och kostnader Disposition Redovisningens betydelse för beskattningen m.m. Skillnaden mellan balansräkning och resultaträkning Inkomster och intäkter Utgifter och kostnader Lager och

Läs mer

Årsbokslut. Idrottsföreningen Friskis&Svettis 889601-2625

Årsbokslut. Idrottsföreningen Friskis&Svettis 889601-2625 1(6) Årsbokslut Idrottsföreningen Friskis&Svettis Styrelsen för Idrottsföreningen Friskis&Svettis får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31

Läs mer

1

1 1 2 3 4 5 6 Årsbokslut för Älgskadefondsföreningen 833200-4624 Räkenskapsåret 2016-01-01-2016-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 1 Balansräkning 2-3 Redovisningsprinciper

Läs mer