Kompletterande handlingar inför regionfullmäktige 22 september 2015

Transkript

1 Koncernavdelningen Datum Till Regionfullmäktige Kompletterande handlingar inför regionfullmäktige 22 september 2015 Inför regionfullmäktiges sammanträde den 22 september översändes följande: Ärende 3: Interpellationer kompletterad handling: - Fyra interpellationssvar Ärende 18: Anmälningsärende kompletterad handling: - Granskningsrapport från revisionskollegiet Ärende 21: Uppdrag till naturbruksstyrelsen 2016 kompletterad handling: - Beslut och handlingar från regionstyrelsen 15 september och regionutvecklingsnämnden 17 september Med vänliga hälsningar Britt-Marie Gustafsson Kanslisekreterare tel: epost: britt-marie.gustafsson@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

2 Ärende 3

3 Interpellationssvar (1) Regionfullmäktige Sammanträdesdatum: Svar på interpellation från Egon Frid (V) angående Kollektivtrafik med buss mellan Mellerud och Åmål på helgerna Egon Frid ställer i sin interpellation en direkt fråga till kollektivtrafiknämndens ordförande, om vad hen ämnar göra så att de boende mellan Mellerud och Åmål kan åka buss på helgerna? Kollektivtrafiken i Västra Götaland planeras av de styrande dokument och riktlinjer som är beslutade politiskt. Trafikförsörjningsprogrammet beskriver den långsiktiga utvecklingen där det övergripande målet är att öka kollektivtrafikens marknadsandel till 33 % år Målet gäller för hela Västra Götaland men andelen varierar mellan olika kommuner och orter. Marknadsandelen är större i städer än på landsbygden. I enlighet med trafikförsörjningsprogrammet koncentreras merparten av de nya satsningar till stråk och städer där det är många som bor och reser. Samtidigt ska kollektivtrafiken utvecklas även på andra platser. Landsbygdsutredningen beskriver minsta utbudet av resmöjligheter. En stor fördel med landsbygdsutredningen är att den tydliggör för regioninvånare vilket utbud av kollektivtrafik man långsiktigt kan förvänta sig i orter med liknande förutsättningar i hela regionen. Vidare med vilken karaktär kollektivtrafiken ska ha och därmed vilket syfte den kan fylla. På många platser finns redan det utbud som beskrivs i utredningen medan det på andra behöver byggas ut. Exempelvis finns Närtrafik sedan i januari i år i alla Dalslandskommuner. Utbudet av helgtrafik kommer i första hand att erbjudas i tätorter med fler än 1000 invånare. Landsbygdsstrategin har tagits fram i en bred process med samtliga kommuner i Västra Götaland där man har enats kring syften och utbud av trafik. Nämnden har gett Västtrafik i uppdrag att genomföra strategin i regionen. Det är det första steget vi måste ta innan vi gör en utvärdering av den och beslutar om ev vidareutveckling. När den är genomförd så har också Västra Götaland en av de högsta servicenivåerna i landet när det gäller möjlighet att resa kollektivt på landsbygd och vårt arbete har fått nationell uppmärksamhet. Trafikutbudet på linje 721 (Åmål - Mellerud) planeras därmed inte att utökas till helgtrafik just nu. Befolkningsunderlaget i upptagningsområdet utmed E45 är begränsat och den trafik som körs på linje 721 sammantaget med Närtrafik uppfyller redan idag mer än väl det grundläggande utbudet. Vi vill utveckla och erbjuda kollektiva resmöjligheter för alla regioninvånare och arbetar för en kollektivtrafik som alla kan ta del av på lika villkor. Samtidigt är resurserna begränsade och det är inte möjligt att ha samma utbud med traditionell kollektivtrafik på landsbygden som i städerna eller mer tätbebyggda områden. För att lösa den frågan behövs det mer innovativa tankar än ordinarie busstrafik och därför uppmuntrar vi också från nämndens sida lokala initiativ som ökar det hållbara resandet och turtätheten t ex genom samåkningsprojekt. Mölndal, Ulrika Frick, Ordförande Kollektivtrafiknämnden GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vg folkpartiet.se/vgregion centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

4 Interpellationssvar (1) Regionfullmäktige Sammanträdesdatum: Svar på interpellation från Annette Ternstedt (V) angående Avgiftsfria besök på ungdomsmottagningar. Annette Ternstedt har i en interpellation till mig ställt frågan om vi i den GrönBlåa politiska ledningen är beredda att ta bort avgifterna för besök till läkare och psykolog på regionens ungdomsmottagningar för 20- till 25-åringar. Mitt enkla svar på hennes fråga är Nej, vi är inte beredda att ta bort den avgiften. Jag tror att vi behöver avgifter inom hälso- och sjukvården. Till viss del som finansiering, men framför allt för att kunna styra patientflöden och skapa en struktur där vård ges på rätt vårdnivå. Samtidigt vill jag ha en jämlik vård, där avgifterna är lika i regionens alla delar och där avgifterna är lika för samma typ av insatser på samma vårdnivå. Därav mitt nej till att plocka bort avgiften. Jag tror nämligen att Annettes förslag kommer att leda till en styreffekt där patienter kan lockas över från vårdcentralerna till ungdomsmottagningarna. Detta vore olyckligt. För varför ska det vara gratis att träffa en läkare eller psykolog på ungdomsmottagningen, men kosta pengar om du besöker dem på den vårdcentral där du är listad? Vänersborg, Jonas Andersson Ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (FP) GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vg folkpartiet.se/vgregion centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

5 Interpellationssvar (1) Regionfullmäktige Sammanträdesdatum: Svar på interpellation från Håkan Linnarsson (S) angående Upphandling av kataraktvård. Håkan Linnarsson har i en interpellation till regionstyrelsens ordförande ställt frågan vad den politiska ledningen tänkt göra för att Sahlgrenska Universitetssjukhusets behov av en basvolym på ca kataraktoperationer ska uppfyllas i syfte att säkerställa en mer långsiktig utveckling som säkrar den högspecialiserade vården. Jag har fått möjligheten att svara på interpellationen. Inför beslutet om upphandling av kataraktsjukvård framförde Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) sitt önskemål på en volym om minst ingrepp. Denna volym ska ställas mot den volym som regionen fastställt inom ramen för arbetet med regional produktionsplanering, dvs operationer. Detta är en volym som regionen bedömer som nödvändig för utbildning, och för sjukhusens förmåga att vara attraktiva arbetsplatser med väl bevarad kompetens inom ögonkirurgi. Jag delar den uppfattningen. Det är dessutom i nivå med det antal ingrepp som SU tidigare genomfört per år. När regionstyrelsen fattade sitt beslut om att upphandla operationer gjorde vi det mot bakgrund av den kösituation som finns i Västra Götalandsregionen och den historik som finns kring SU att inte nå upp till sina volymer. Vi såg en uppenbar risk att en utökning av de planerade volymerna på SU skulle innebära förlängda köer och fler väntande patienter. Vårt beslut innebar att vi skiljde ut en volym ingrepp som lämpade sig väl för upphandling; patienter med en åkomma, grå starr som i princip botas vid ett ingrepp. På detta sätt kunde vi säkerställa en stor volym av ingrepp och minska de omfattande köerna. Beslutet innebar att SU fick ett fortsatt uppdrag att behandla hela diagnosgruppen av katarakter med en tonvikt på reoperationer, komplicerade ingrepp inklusive kombinerade operationer och patienter som kräver narkos eller har komplicerande sjukdomar. Förslaget möjliggör för sjukhusen att på ett bättre sätt än tidigare ta hand om den stora volym som väntar till ögonsjukvården för andra åkommor. Att lägga större volymer av enklare ingrepp på SU skulle riskera att tränga undan den mer komplicerade ögonvården, vilket vore olyckligt. Jag menar att vi genom det beslut som regionstyrelsen fattade i juni säkerställde såväl en tillräcklig volym av de enklare ingreppen, samtidigt som vi klarar de mer komplicerade volymerna. Ett annat beslut av regionstyrelsen tror jag hade riskerat målen för både dessa delar av ögonsjukvården. I utredningen inför beslutet fanns två scenarion som gick i linje med Linnarssons frågeställningar, där SU skulle få volymer på respektive operationer. Från den politiska ledningens sida gjorde vi bedömningen att SU inte skulle klara av att leva upp till dessa volymer och därmed ställa patienter i kö och förlänga en redan alltför lång väntetid, varför vi valde att fatta ett annat beslut. Vänersborg, Jonas Andersson Ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (FP) GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vg folkpartiet.se/vgregion centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

6 Interpellationssvar (1) Regionfullmäktige Sammanträdesdatum: Svar på interpellation från Håkan Linnarsson angående Privat sjukförsäkring Håkan Linnarsson (S) frågar i en interpellation på vilket sätt regionens patienter inte ska få förlängd kötid på grund av patienter med privata försäkringar. Linnarsson ger själv ett svar i interpellationen när han skriver att vi i avtalen mellan regionen och upphandlade vårdgivare ställer krav på att de ska arbeta med en gemensam kölista. Som sagt regleras våra upphandlingar med avtal. Vi förutsätter att dessa avtal efterlevs. Några nya riktlinjer från den Grönblå majoriteten har vi inte beslutat om. Inom regionen tar Sahlgrenska International Care AB emot försäkringspatienter. Sahlgrenska I.C. erbjuder utländska patienter vård i den mån det finns utrymme för dem, det vill säga utan att detta får konsekvenser för svenska patienter i form av längre väntetider. Detta framhåller Sahlgrenska I. C. tydligt i sin information. Interpellationen i övrigt argumenterar för att förbjuda privata försäkringar i stort. Detta får i så fall Linnarsson hantera med sina partikollegor i riksdagen och regeringen. Nu har vi en lagstiftning som tillåter företag och enskilda att teckna sjukvårdsförsäkringar. Man betalar därmed två gånger för att försäkra sig om behandling vid sjukdom. Dels genom landstingsskatten och dels genom en privat försäkring. Hade vi haft en fullgod tillgänglighet i sjukvården skulle ju detta vara helt onödigt. Från nuvarande majoritet har vi ambitionen att få till en betydligt bättre tillgänglighet på regionens sjukhus. Då borde behovet av privata sjukvårdsförsäkringar minska. Vänersborg, Johnny Magnusson (M) Regionstyrelsens ordförande GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vg folkpartiet.se/vgregion centerpartiet.se/vastragotaland kdvg.se

7 Ärende 18

8 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jennie Jevinger Telefon: Anmälningsärenden - komplettering Angående utredningen för långsiktigt hållbar naturbruksorganisation Inkommen skrivelse , från Färgelanda kommun, Melleruds kommun, Trollhättans stad och Vänersborgs kommun. Diarienummer RS Granskningsrapport från revisorskollegiet Granskning av hanteringen av den ökade sjukfrånvaron Diarienummer RS Rapporten är inte publicerad Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionkansliet@vgregion.se

9

10

11 3 Sammanfattning Västra Götalandsregionens revisorer har granskat hanteringen av den ökade sjukfrånvaron i några av regionens verksamheter. I granskningen ingår styrelserna för Sahlgrenska universitetssjukhuset, Södra Älvsborgs Sjukhus och Alingsås lasarett samt regionstyrelsen. Syftet med granskningen är att bedöma om styrelserna följer upp och kontrollerar sjukfrånvaron, samt vilka åtgärder som vidtagits för att minska den. Vi kan konstatera att i och med att sjukfrånvaron ökat har problematiken fått en ökad uppmärksamhet och det är vår bedömning att de granskade verksamheterna arbetar aktivt med sjukfrånvarofrågan men att det finns vissa brister. Nedan redogör vi för de viktigaste iakttagelserna och bedömningarna. Bristande helhetssyn kring sjukfrånvaro, kompetensförsörjning och ekonomi Granskningen visar att de uppföljningar och enstaka analyser som görs avseende sjukfrånvaro endast i begränsad omfattning är kopplade till andra aspekter i medarbetarperspektivet såsom kompetensförsörjning, arbetsmiljö och ekonomi. Vi menar att arbetet med minskad sjukfrånvaro, kompetensförsörjning och ekonomi till största delen sker i olika stuprör utan djupare analyser om sambanden mellan dessa olika områden. Effektiva samordnade insatser för att sänka sjukfrånvaron som bygger på gemensamma analyser inom dessa olika områden torde underlätta arbetet med kompetensförsörjningen och bidra till minskade personalkostnader genom att till exempel minska behovet av köpta tjänster från bemanningsföretag. Omfattande uppföljning av sjukfrånvaron genomförs men analys saknas Granskningen visar att det löpande görs relativt omfattande uppföljningar av sjukfrånvaro på samtliga granskade verksamheter. Däremot har vi i granskningen inte funnit att orsakerna till den ökade sjukfrånvaron har analyserats utom möjligen i någon enstaka verksamhet. Uppföljning och eventuella analyser sker till stor del på förvaltningsnivå. I granskningen har vi vidare funnit att det på regioncentral nivå endast i begränsad omfattning genomförts analyser av orsakerna till sjukfrånvaron. De tre granskade styrelserna rapporterar om sjukfrånvaron till regionstyrelsen i delårsrapporter och årsredovisningar. Därutöver redovisas sjukfrånvaro i de så kallade Snabbfakta som Koncernkontoret tar fram månadsvis. Regionstyrelsen har möjlighet att ta del av dessa rapporter. Granskningen visar att frågeställningarna kring sjukfrånvaron till övervägande delen hanteras på tjänstemannivå. På styrelsenivå behandlas sjukfrånvaron i regel som informationsärenden. Åtgärder har vidtagits men ger de effekt? Granskningen visar att samtliga verksamheter har vidtagit ett flertal åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Dessa åtgärder ingår i den handlingsplan för att sänka sjukfrånvaron som tagits fram gemensamt av Koncernkontoret och förvaltningarna. Då beslutade åtgärder inte bygger på systematiska analyser av orsakerna till den ökade sjukfrånvaron finns det enligt vår bedömning en risk för att dessa åtgärder inte är de mest effektiva. Vi kan i de uppföljningsrapporter som vi tagit del av inte heller hitta några analyser som beskriver om åtgärderna har haft någon effekt på sjukfrånvaron. Vi är medvetna om det finns många olika samverkande faktorer som påverkar sjukfrånvaron och att det kan ta tid att sänka sjukfrånvaron och se effekter av vidtagna åtgärder. Vi vill därför betona vikten av att analyser av orsaker till sjukfrånvaron, insatser och åtgärder inom ramen för detta arbete genomförs strategiskt, systematiskt samt samordnat inom flera olika områden och med uthållighet.

12 Ärende 21

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52