Svar på interpellation angående Jumbolansen

Transkript

1 Svar på interpellation angående Jumbolansen Conny Brännberg (Kd) har i en interpellation ställt frågan till Regionstyrelsens ordförande, Roland Andersson om han är beredd att verka för att Jumbolansen från Skaraborg ska finnas kvar. Roland Andersson har överlåtit till mig att besvara interpellationen. Det gamla avtalet med entreprenören för Jumbolansen löpte ut den 30 juni 2005 och i enlighet med lagen för offentlig upphandling har det gjorts en ny upphandling av entreprenör. Innan Jumbolanslinjen startades på försök i slutet 2002 hade Skaraborgspendeln trafikerat linjen. Skaraborgspendeln var en minibuss för 17 sittplatser men inga liggplatser. Den hade inte heller någon toalett eller sjukvårdspersonal. Under de sex år som den trafikerade linjen så fungerade den utmärkt och var nästan alltid fullbokad. Nuvarande Jumbolansen har hela tiden varit en försöksverksamhet och det har visat sig att nyttjandegraden av liggplatserna varit låg. Under 2004 och 2005 transporterades cirka 30 patienter per år på liggplatserna. Den nya sjukreselinjen som nu är upphandlad av Västtrafik är en ny fullkomfortbuss med lift och plats för ungefär 34 sittande, 1-3 rullstolsplatser och förbättrat benutrymme. Det finns toalett som är anpassad för rörelsehindrade, klimatanläggning, samt kök med mikrovågsugn och möjlighet att fika. Jag kan även informera om att en liknande sjukreselinje finns idag mellan Strömstad och Göteborg och den upplevs som positiv av sjukresenärerna. Den nya upphandlingen som är gjord har försökt se till patienternas behov. Sjukresa med liggande transporter med bår utförs av Västtrafik med taxibilar. Behöver patienten tillsyn och vård under transporten är det som regel ingen sjukresa utan utförs av ambulansverksamhet. Det är alltid vårdgivaren som gör den medicinska bedömningen vilket färdmedel patienten är i behov av. Men för ökad trygghet på den nya Skaraborgspendeln så har presidierna för hälso- och sjukvårdsnämnderna 9 och 10 beslutat föreslå att det skall finnas en sjukvårdutbildad personal med på resorna när pendeln startar den 1 september Annelie Stark Regionråd (s) 1

2 Kent Johansson Ordförande i regionutvecklingsnämnden Svar på interpellation av Sören Kviberg angående försök med trängselavgifter Sören Kviberg har i en interpellation frågat mig om jag delar uppfattningen om att det är viktigt för Västra Götalandsregionen att följa försöket med trängselavgifter i Stockholm och vilka åtgärder jag i så fall avser vidta för att ge berörda politiker och tjänstemän möjlighet att studera försöket. Låt mig först konstatera att problemet med dålig framkomlighet i trafiken är ett allvarligt problem i många storstäder och också i Göteborg. Trängsel och köer ger negativa miljöeffekter liksom dålig effektivitet i transportsystemet. För att möta dessa problem krävs insatser på flera olika områden. Det handlar till exempel om investeringar i infrastrukturen och insatser för att göra kollektivtrafiken än mer attraktiv och konkurrenskraftig. I Stockholm pågår för närvarande en försöksverksamhet med så kallade trängselavgifter, eller trängselskatt. Självfallet är den försöksverksamhet som pågår i Stockholm av intresse både generellt och för oss i Västsverige. Jag vill samtidigt betona att frågan om avgifter eller andra åtgärder för att styra/påverka biltrafiken i första hand är en angelägenhet för berörda kommuner. Jag är övertygad om att den massmediala uppmärksamheten kring Stockholmsförsöket kommer att ge oss många tillfällen att ta del av olika erfarenheter och rön. Berörda och intresserade politiker kan finnas på flera håll inom regionen och inom berörda kommuner och jag ser det inte som min uppgift som ordförande i regionutvecklingsnämnden att bestämma vem som skall åka på olika studiebesök. Eftersom försöksverksamheten fortfarande är mycket ny avvaktar jag för egen del med funderingar kring eventuella studiebesök. Kent Johansson Ordförande i regionalutvecklingsnämnden 2

3 Svar på interpellation angående uppsökande tandvård för funktionshindrade och äldre Annette Ternstedt (v) har ställt en interpellation till regionstyrelsens ordförande Roland Andersson, angående uppsökande tandvård för funktionshindrade och äldre. Då interpellationen rör en fråga som Hälso- och sjukvårdsutskottet ansvarar för har den överlämnats till mig att svara på. Annette Ternstedt frågar efter min uppfattning om varför Västra Götalandsregionen, enligt socialstyrelsens rapport, i jämförelse med övriga Sverige har en låg andel som fått uppsökande tandvård och vad som kan göras för att den uppsökande tandvården i regionen ska fungera bättre. Den uppsökande tandvården är helt frivillig och det är patienten själv eller anhörig som tar initiativet till tandvård. Det är kommunernas MAS (medicinsk ansvarig sjuksköterska) som beviljar grönt kort. Gröna kort får de patienter som har så stort omsorgsbehov att de har rätt till uppsökande tandvård Folktandvården får inte söka upp patienter om det inte efterfrågats. Folktandvården har uppsökt alla som önskat att bli uppsökta. Det är också kommunerna som har ansvar för information till patienterna om att de har rätt att bli uppsökta. Det kan det finnas brister i denna information, detta gäller särskilt till de som bor i eget boende. Samverkan med kommunerna måste därför förbättras för att de, om har rätt till uppsökande tandvård, också får tillgång till den. Regionen har uppsökande tandvård i patienternas egna hem samt på äldreboende. I regel är det en tandhygienist som svarar för den uppsökande tandvården. Uppdraget uppsökande tandvård innebär att göra en munhälsobedömning. Som komplement till det har folktandvården på många platser i regionen behandlingsrum på vårdinrättningarna där patienterna får behandling. Många får således tandvård, vilket är ett bättre omhändertagande än vad munhälsobedömningen är. Dessa patienter har ökat från år 2004 till år 2006, vilket visar det på en hög ambitionsnivå. Annelie Stark Regionråd (s) 3

4 Svar på interpellation angående kvalitet och rättssäkerhet vid tolkning i vården Soili Brunberg (mp) har i en interpellation till Regionstyrelsens ordförande ställt en fråga om jag anser att Västra Götalandsregionen ska ställa lika höga krav på kvalitet och rättssäkerhet vid tolkning som andra landsting samt om/vad jag tänker göra för att höja kraven på tolkarnas kompetens i den pågående upphandlingen samt 2001 gjorde Westma upphandlingar av tolktjänster påbörjades en upphandling men den avbröts, istället förlängdes gällande avtal. Idag har regionen avtal med 7 leverantörer av tolktjänster. Det som i första hand är väsentligt i en upphandling är de grundkrav, s k skallkrav som ställs. I det här fallet ställer regionen ett antal skallkrav som förklaras ingående i Westmas kravspecifikation. Kraven på kvalitet är höga och tydligt uttryckta. Bland annat ska leverantören i första hand tillhandahålla en språktolk som är auktoriserad eller auktoriserad med speciell kompetens av Kammarkollegiet. Leverantören ska vara kvalitetscertifierad enligt ISO 9001 och de ska redogöra för hur deras kvalitetsarbete bedrivs. Jag förutsätter att leverantörerna lever upp till dessa krav. Dessa höga skallkrav, som säkerställer kvaliteten, följs av en avvägning mellan kvalitet och ekonomi. Idag är avvägningen satt till 70 % ekonomi och 30 % kvalitet. Med bakgrund av de höga skallkraven tycker jag att det är en rimlig avvägning. Det problem som jag ser idag är framför allt bristen på auktoriserade tolkar såväl som tolkar med specialkompetens. Alla patienter som behöver tolk ska få det, men det finns inte alltid tolkar med specialkompetens att tillgå. Vi behöver därför bli bättre på uppföljning och kontroll av tolktjänsterna. Det förutsätter att våra utförare skaffar sig rutiner för hur våra leverantörer sköter sina uppdrag. Det är viktigt för att kunna säkerställa kvaliteten och kvalitetsarbetet. Jag förutsätter att den upphandling som nu sker kommer att leda till att de krav vi ställer på kvalitet uppfylls. Roland Andersson (s) Regionstyrelsens ordförande 4

5 Svar på interpellation från Ulrik Nilsson (m) angående den öppna kranskärlskirurgin och Capio Heart Center. Ulrik Nilsson (m) har ställt en interpellation till regionstyrelsens ordförande Roland Andersson, om vilka konsekvenser vi är beredda att acceptera för att kunna avveckla Capio Heart Center? Då interpellationen rör en fråga som Hälso- och sjukvårdsutskottet ansvarar för har den överlämnats till mig att svara på. Utredning och behandling av kranskärlssjukdom är en viktig del av hälso- och sjukvården. Det finns huvudsakligen tre metoder för att öppna förträngda kranskärl. Trombolys, det vill säga behandling med propplösande läkemedel är en vanlig metod. De två andra metoderna PCI och bypassoperation är operativa ingrepp. PCI är en för patienterna skonsammare metod och medför lägre kostnader för hälso- och sjukvården än bypassoperation. Inom de flesta landsting i Sverige och även internationellt pågår en utveckling mot fler PCI behandlingar och färre bypassoperationer. Den utveckling inom kranskärlssjukvården som vi genomgår i Västra Götalandsregionen delar vi därför med många andra sjukvårds-huvudmän. Västra Götalandsregionen ligger inte först i denna utveckling utan vi har snarare varit försiktiga i denna förändringsprocess, något som har visat sig genom att vi de senaste åren har utfört färre PCI behandlingar och fler bypassoperationer än det genomsnittliga antalet per invånare i landet. Den förändring av kranskärlssjukvården som vi nu gör i Västra Götalandsregionen är en del i den fortlöpande medicinsk-tekniska utvecklingen i sjukvården med syfte att skapa en bättre och effektivare vård för medborgarna. Utvecklingen av kranskärlssjukvården under de senaste åren visar att det inte finns underlag för mer än en vårdgivare för bypassoperationer i regionen. Minskande volymer leder till att den bästa lösningen är att samla dessa operationer till Sahlgrenska universitetssjukhuset för att ge fortsatt underlag för jourer, utbildning och för att upprätthålla kompetensen inom thoraxkirurgin i regionen. Genom att samla bypassoperationerna till SU får vi också för framtiden en bättre flexibilitet mellan bypassoperationer och PCI. De minskade volymerna av bypassoperationer i regionen innebär att SU under 2006 planerar att göra ca 200 fler öppna hjärtkirurgiska operationer inklusive patienter från andra landsting än vad man gjorde Det är en ökning med ca 20 procent jämfört med Sjukhusledningen på SU har vid flera tillfällen gjort klart att man klarar sitt utökade uppdrag och att planering pågår för det. Under 2005 har antalet patienter som väntar på bypassoperation minskat väsentligt och enligt SU kommer vårdgarantin att uppfyllas, det vill säga alla patienter kommer att få sin operation inom tre månader. Jan-Åke Simonsson (s) Regionråd 5