Åtgärdsplan

Transkript

1 Lokal samverkansöverenskommelse i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet mellan Lidköpings kommun och Lokalpolisområde Västra Skaraborg

2 Författare: Malin Frisk, Utvecklingsledare sociala frågor Lidköpings kommun Robert Svensson, Kommunpolis, Lidköping Omslagsfoto: Polisen Upplaga: Sammanställning av

3 Innehåll Samverkan i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet... 4 Lokal lägesbild... 4 Prioriterade fokusområden Förebygga och minska ungdomars användning av tobak, alkohol, och narkotika... 4 Trygga och säkra miljöer... 7 Trafiksäkerhet... 8 Åtgärdsplan samverkansöverenskommelsen mellan och Lidköpings kommun [Skriv här]

4 Samverkan i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet Övergripande mål för samverkansöverenskommelsen är att öka den upplevda tryggheten och minska brottsligheten. Lidköping är en trygg stad med trivsam småstadskänsla att leva och bo i. Brottligheten är generellt låg och polisens uppklarade statistik är god. I december, 2016 hade den totala brottsstatistiken minskat med 7 % i jämförelse med föregående år. Lokal lägesbild All brottslighet sker lokalt och kan därför förebyggas lokalt. Ett framgångsrikt och effektivt brottsförebyggande arbetet utgår från ett kunskapsbaserat arbetssätt. Det handlar om att utifrån lokal lägesbild göra relevanta åtgärder mot situationen. Den lokala lägesbilden för Lidköpings kommun bygger på aktuell brottsstatistik, annan relevant statistik samt underlag för att beskriva aktuella förhållanden i Lidköpings kommun. Underlaget för lägesbilden utgörs av kommunens medborgarundersökning från 2015, drogvaneundersökning, CAN, 2016, elevundersökningar samt relevant statistik från kommunala förvaltningarna såsom Social & Arbetsmarknad, Intern Service och Räddningstjänsten. Utöver detta har polisen genomfört dialoger med medarbetare samt kommunens medborgare. Åtgärdsplan Åtgärdsplanen är en beskrivning av de insatser och aktiviteter som är kopplade till samverkansöverenskommelsen mellan Lidköpings kommun och lokalpolisområde västra Skaraborg. I det kunskapsbaserade arbetssättet är uppföljning en viktig del. Alla insatser som ingår i åtgärdsplanen kommer årligen att följas upp av det lokala drog- och. Prioriterade fokusområden Utifrån den gemensamma lokala lägesbilden är följande tre områden prioriterade i åtgärdsplanen mellan lokalpolisområde västra Skaraborg och Lidköpings kommun: 1. Förebygga och minska ungdomars användande av tobak, alkohol och narkotika 2. Trygga och säkra miljöer 3. Trafiksäkerhet Förebygga och minska ungdomars användning av tobak, alkohol, och narkotika Under våren, 2016 genomfördes drogvaneundersökningen av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) i samarbete med kommunerna och Västra Götalandsregionen. Samtliga elever i årskurs nio och årskurs två på gym-

5 nasiet i hela Västra Götaland fick svara på frågor om sin användning och erfarenhet av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak. Den förra drogvaneenkäten genomfördes Tobak Tobaksanvändningen i Sverige består främst av cigaretter och snus men det finns också andra produkter som innehåller tobak, såsom vattenpipstobak och tuggtobak. Det övergripande målet för svensk tobakspolitik är att minska allt tobaksbruk och förhindra att minderåriga börjar använda tobak. Forskning visar ett tydligt samband mellan nikotin och andra droger, samt mellan nikotin och alkohol. Nikotin är ofta inkörsport till alkohol och andra droger, därför är det av stor vikt att i ett tidigt skede stötta våra ungdomar till att göra ett aktivt val och avstå från tobak. Under hela drogvaneundersökningens historia har rökning varit vanligare bland tjejer än bland killar. Under de senaste åren har skillnaden mellan könen dock minskat framför allt bland gymnasieeleverna. Enkätsvaren i drogvaneundersökningen, 2016 för Lidköping, visar att ungdomarnas konsumtion av cigaretter på en nedåtgående trend. Denna trend gäller för killar åk 9 och både killar och tjejer, år två på gymnasiet. Dock skiljer sig denna trend när det gäller tjejer årkurs 9 där det visar på en liten ökning gällande rökning. Andelen snusare är högre bland gymnasieleverna och andelen snusare har under drogvaneundersökningens historia i huvudsak utgjorts av killar. I årkurs 9 uppgav 4 % av killarna att de snusade och flest som uppgav att man snusar ibland, medan snusning är vanligare bland de 17-åringa killarna. Alkohol Drogvaneundersökningen visar att alkoholkonsumtionen bland unga har gått ner. Det är färre unga som dricker och de som dricker, dricker en mindre mängd alkohol under ett år än vad tidigare års alkoholkonsumenter gjort. Intensivkonsumtionen bland såväl tjejer som killar i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet har gått ner vid en jämförelse med den förra drogvaneundersökningen från Dock uppger 43 % av Lidköpings 15-åringar att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Bland 17- åringarna är det 81 %. Detta är en högre andel än genomsnittet i Västra Götaland där 41 % av 15- åringarna uppgav att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Medan 74 % av 17- åringarna i Västra Götaland uppgav att de druckit alkohol de senaste 12 månaderna. Något som är anmärkningsvärt och oroande gällande resultatet av drogundersökningen, 2016 är att den visar på en ökning gällande att fler ungdomar blir bjudna på alkohol hemma, av sina föräldrar. Det är en ny och förändrad trend. Som en förklaring till den minskade alkoholkonsumtionen tillskrivs det förebyggande arbete som bedrivits under en lång tid i Sverige. Detta arbete har till stor del gått ut på att informera föräldrar om att inte bjuda sina ungdomar på alkohol hemma. Konsekvensen om fler föräldrar bjuder sina ungdomar på alkohol kan medföra

6 en ökad alkoholkonsumtion bland unga. Eftersom forskning visar att de ungdomar som bjuds på alkohol hemma har en tendens att intensivkonsumera alkohol. Intensivkonsumtion är en riskfaktor för framtida bekymmer. Narkotika Narkotikabrotten tillhör de brottskategorier där antalet anmälda brott i huvudsak är ett resultat av polisens spanings- och ingripandeverksamhet. Statistiskt har det i Lidköping varit en ökning av antal anmälda brott mot narkotikastrafflagen under åren för att under 2016 minska. I polisens medarbetardialoger nämns dock oro för ungdomar och deras droganvändande. Uppfattningen är att det förekommer narkotika och alkohol långt ner i åldrarna och att tillgången till narkotika har ökat. I dialogerna menar medarbetarna att det brottsförebyggande arbetet mot narkotika kan prioriteras ytterligare Användandet av narkotika bland ungdomar Cannabis, det vill säga hasch eller marijuana, är det i särklass vanligaste narkotikapreparatet bland ungdomar. Enligt drogvaneenkäten, CAN, 2016 för Lidköpings kommun uppgav 1 % av tjejerna i årskurs 9 att de någon gång använt narkotika, vilket är en minskning i jämförelse med 2013 års undersökning då 2 % uppgav att de använt narkotika någon gång. Vad det gäller killarna i årskurs 9 svarade 6 % av dem att de någon gång använt narkotika, vilket är en ökning i jämförelses med 2013 års undersökning då 4 % uppgav att de någon gång använt narkotika. Av ungdomarna år två på gymnasiet uppgav 15 % av tjejerna respektive 10 % av killarna att de hade använt narkotika någon gång. För tjejerna är det en ökning i jämförelse med den tidigare undersökningen då 10 % uppgav att de använt narkotika. Beträffande killarna är det en minskning från den förra undersökningen då uppgav 15 % att de använt narkotika någon gång. Tillgängligheten av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak Forskning visar ett tydligt samband mellan tillgänglighet och användning av tobak, alkohol, narkotika eller dopningsmedel. Desto billigare och tillgängliga dessa preparat är desto fler använder dem. Drogvaneundersökningen, 2016 visar att trots att de flesta gymnasieleverna vid undersökningstillfället inte var myndiga får många ändå tag på tobak, alkohol och narkotika. Det vanligaste sättet att skaffa alkohol är genom kompisar, kompisars syskon eller andra vuxna, men också i olika omfattning genom sina egna föräldrar. Var fjärde av Lidköpings 17-åringar har en eller flera gånger blivit serverade alkohol på restaurang/pub i Sverige före sin 18-årsdag. Både i Västra Götaland och i riket var sprit, blanddrycker (cider och alkoholläsk) och starköl de mest konsumerade dryckerna. Killar konsumerar starköl något som är ovanligt bland tjejer som istället dricker blanddrycker. Tobak köper de flesta själva eller genom kompisar. Statistiken visar att ungdomars möjligheter att få tag på narkotiska preparat har ökat.

7 Trygga och säkra miljöer Trygghet i det offentliga rummet Upplevelser av trygghet är inte något slumpmässigt fenomen. Vissa personer, platser och objekt är mer utsatta än andra. Brottlighet och upplevelser av otrygghet är heller inte jämt fördelat över dygn, veckodagar och inte heller inom- och utomhus. Upplevelsen av otrygghet varierar också mellan kön och ålder. Trygghetskänslan på allmänna platser påverkas av en samverkan av olika fysiska och psykiska faktorer. Den upplevda tryggheten ökar när platser och gator är befolkade där utemiljön är välkomnande, attraktiv, vårdad, överblickbar och lätt att orientera sig i. Vid kommunens medborgarundersökning, hösten 2015, svarade 559 respondenter på frågor kring kommunen. Syftet med en medborgarundersökning är att undersöka medborgarnas attityder till sin hemkommun och hitta förbättringsområden utifrån vad medborgarna tycker. Detta görs inom tre områden, varav ett är hur Lidköpings kommun som plats att bo och leva på. Inom detta område berörs ämnet upplevd trygghet. Sammantaget uppger 59 % av alla svarande att de känner sig trygga i Lidköpings kommun. Vid en jämförelse mellan kön, framkommer att 60 % av männen anser att de känner sig trygga medan kvinnorna uppger 56 % att de känner sig trygga. Skillnaden mellan könen är välkänd och vid en jämförelse med nationella trygghetsundersökningen visar också den en skillnad mellan kvinnor och mäns upplevelse av trygghet. Kvinnor känner sig otryggare i högre utsträckning än vad män gör. Dock behöver inte känslan av otrygghet korrelera med risken för att utsättas för brott (NTU, 2016). Vid en jämförelse mellan ålder hos Medborgarundersökningens respondenterna går också att finna skillnader. Männen i åldersgruppen år uppger 63 % att de känner sig mest trygga. Medan de i åldersgruppen år uppger 52 % att de känner sig trygga. I polisens medborgardialoger som genomfördes under 2016 upplevde många att de kände sig otrygga på kvällar, företrädesvis helgkvällar. En del av den upplevda tryggheten kan kopplas till krog- och nöjesliv. En annan del kan kopplas till enskilda platser. Platser som nämns i samband med otryggheten är Skaragatan, Nya Stadens Torg, längs med Lidan, Sockerbruket och Resecentrum. Många av de tillfrågade uppgav att en polisiär synlighet och närvaro är viktigt för att känna trygghet vid dessa platser. I Lidköping har under flera år jobbat aktivt med krogarna. I polisens medarbetardialoger upplever medarbetarna att arbetet med hög synlighet på krogarna har gett resultat utifrån att antalet misshandelsärenden har minskat och att tryggheten har ökat. Detta tillsammans med samarbetet med ordningsvakterna är något man anser har gett resultat och är något att arbeta vidare med. Trygghet i offentliga lokaler Skolan är en mycket betydelsefull aktör i det brottsförebyggande arbetet. Detta genom sitt värdegrundsuppdrag, att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. En trygg skolgång och att gå ut skolan med goda kunskaper kan minska risken för kriminalitet och utanförskap. Skolan kan också arbeta mer riktat med brottsförebyggande

8 och trygghetsskapande frågor genom att undervisa barn och unga om brottslighet och dess konsekvenser inför deras inträde i vuxenlivet, liksom genom att motverka mobbning eller vidta åtgärder för att öka tryggheten i skolmiljön. De brottsförebyggande insatser som skolan kan göra omfattar alla skolformer oavsett om verksamheten bedrivs av en kommunal eller enskild huvudman. De elevenkäter som genomförs i Lidköpings kommun visar på goda resultat. Av undersökningarna framgår bland annat att majoriteten av ungdomarna trivs i skolan. Dock kvarstår att det finns några få elever som upplever kränkningar och mobbning. Målet bör vara att alla trivs och känner sig trygga i skolan. Forskning visar att genom att skapa ett gott skolklimat och samverka med elevernas föräldrar, har skolan goda möjlighet att påverka ungdomarnas alkoholkonsumtion. Samt att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper mindre risk att utveckla olika typer av problem och drogmissbruk. Trygghet i bostad Att bli utsatt för bostadsinbrott är något som starkt påverkar den upplevda tryggheten. Det kan kännas både kränkande och obehagligt att bli utsatt för bostadsinbrott eller källarinbrott och att veta att en okänd person gått igenom dina tillhörigheter. Polisen och kommunen prioriterar arbetet med bostadsinbrotten för att de drabbar väldigt många, både ekonomiskt och känslomässigt. Polisen har arbetat aktivt med förebyggande insatser via grannsamverkansprojekt och i medborgardialogerna var god kontakt med grannar och Grannsamverkan något som nämndes som trygghetsfaktorer. Våld i nära relation Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör våld i nära relationer ett allvarligt hot mot den utsattas hälsa och säkerhet. Förutom direkta fysiska skador kan det ge upphov till både psykisk och fysisk ohälsa. Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld mellan närstående. Det gäller både i heterosexuella och samkönade relationer samt mellan syskon och inom andra familje- och släktrelationer. Våld i nära relation kan anta många former det kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt. Våldet blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. Parallellt med dessa olika former av våld förekommer även våld och hot mot barn, andra närstående. Oavsett uttryck så är syftet med våldet alltid detsamma nämligen att etablera, utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma. Det som kännetecknar våld i nära relation är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Våld i nära relationer skiljer sig från andra former av övergrepp genom att det ofta utövas under en längre period och ökar i intensitet med tiden. Detta kan leda till att våldet blir ett normaliserat inslag i den utsattas vardag. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad och mörkertalet är stort. Trafiksäkerhet I polisens möten med invånarna i Lidköpings kommun har det särskilt framkommit att trafikanter som bryter mot trafikregler skapar otrygghet. Trafiken upplevs

9 som mer aggressiv och att man inte längre visar hänsyn i trafiken. Hög hastighet, ouppmärksamma trafikanter och vårdslös körning skapar otrygghet. Bilister, mopedister och cyklister som inte följer trafikreglerna bidrar till en otrygg miljö. I medborgarlöftena prioriteras därför områdena oskyddade trafikanter, hastighet och aggressiv körning. Oskyddade trafikanter Oskyddade trafikanter på två hjul, mc/moped/cykel, löper en betydligt högre riska att dödas och skadas i trafiken än övriga trafikanter. Många av de oskyddade trafikanterna är ungdomar och att påverka deras beteende i trafikmiljö är en viktig förebyggande verksamhet. (Polisavdelningen, 2012) När det gäller barns och ungas beteende i trafiken uppfattar polisen att trafikkunskaperna är låga bland annat använder elever på högstadiet sällan cykelhjälm och det förekommer en hel del trimmade mopeder. Man färdas bland annat på gång- och cykelbanor med mopeder som inte får färdas där. Vidare struntar många i att använda cykelljusen, cyklar på trottoarer och mot färdriktningen. Hastighet En viktig faktor för att minska olyckor är att öka regelefterlevnaden vad gäller hastighet. En högre hastighet gör att tiden som en förare har på sig att reagera minskar, en högre hastighet medför att en förare får smalare synfält och resulterar i en ökad bromssträcka. Hastigheten har dessutom ett direkt samband med hur allvarliga skadorna blir vid en kollusion. Aggressiv körning Övervakning av oönskade beteenden i trafiken är viktigt för att öka regelefterlevnaden. Aggressiv körning är ett samlingsnamn för flera brott som ofta medför hög olycksrisk och orsakar allvarliga olyckor. Beteendefall, som oftast är en medveten handling, inkräktar även på andra medborgares säkerhet och trygghet. Exempel på aggressiv körning är korta avstånd mellan fordon, farliga omkörningar, körning mot rött ljus, höga hastigheter eller olagliga tävlingar på väg (Polisavdelningen, 2012). Polisen får in mycket klagomål gällande motorburna ungdomar som kör vårdslöst på helgkvällar och nätter. Det är främst i de centrala delarna av Lidköping, Nya Stadens Torg och Rörstrandsparkeringen är särskilt utpekade.

10 Åtgärdsplan samverkansöverenskommelsen mellan och Lidköpings kommun. Prioriterade fokusområden Utifrån den gemensamma lokala lägesbilden är följande tre områden prioriterade i åtgärdsplanen mellan polismyndigheten och Lidköpings kommun: 1. Förebygga och minska ungdomars användande av tobak, alkohol och narkotika 2. Trygga och säkra miljöer 3. Trafiksäkerhet Förebygga och minska ungdomars användande av tobak, alkohol och narkotika Målet att färre ungdomar ska börja bruka tobak samt minska användandet av alkohol och narkotika. Insats Ansvarig Genomförande uppföljning av föräldrar vid föräldramöten i grundskolan Social och arbetsmarknad Barn & Skola Störa langning och försäljning av alkohol och droger Samverkansgrupp 2-4 möten/år Social & Arbetsmarknad Barn & Skola Förebyggande arbete i skolor gällande ANDTS Barn & Skola Tipsa polisen i större omfattning Samtliga förvaltningar Ta fram en ny ANDTS-policy Kommunstyrelsens Skicka ut information till föräldrar inför skolavslutningen Barn & Skola Kommunstyrelsens Förstärka arbetet med rökfria zoner i samverkan med hyresgäster Näringslivsfastigheter Arbeta gemensamt med Ansvarsfull alkoholservering. Fortsätta samarbeta kring Krogar mot knark Öka elevernas kunskap om ordningskrav i samband med student och karneval Social & Arbetsmarknad Ordningsvakter/krögare Social & Arbetsmarknad Ordningsvakter/krögare Polismyndighet

11 Trygga och säkra miljöer Målet att medborgarnas upplevelse av trygghet ska öka och att Lidköpings kommun ska vara en kommun fri från våld. Insats Ansvarig Genomförande uppföljning Engagera föräldrar och andra vuxna att vara ute på kvällar och helger vid arrangemang Att det kontinuerligt görs inventeringar av kommunala ytor för att hålla ytor vid exempelvis cykelvägar öppna Årlig återrapportering till drog- Social & Arbetsmarknad och Kultur & Fritid Polisens volontärer Nattvandrarna Samhällsbyggnad Implementera Huskurage som en del i Lidköpings kommuns brottsförebyggande arbete AB Bostäder Social & Arbetsmarknad Kommunstyrelsens Skadegörelse som uppmärksammas åtgärdas omgående Samhällsbyggnad Intern Service AB Bostäder Näringslivsfastigheter Sammanställa information om platser där det förekommer skadegörelse, klotter eller skräp som visar på missbruk. Vidarebeordra informationen till polisen Samhällsbyggnad genom park och gata Kommunstyrelsens Information på seniorcenter om korrekt brottsstatistik Vård & Omsorg Genomföra trygghetsvandringar med olika referensgrupper utifrån kön/ålder Samhällsbyggnad AB Bostäder Näringslivsfastigheter Intern Service Ta fram en plan för belysning av stråk och mötesplatser Samhällsbyggnad Se över entrémiljön i Sockerbruket Näringslivsfastigheter Genomföra lokala trygghetsundersökningar årligen Kommunstyrelsens Ta fram en uppdaterad lägesbild av situationen gällande våldsbejakande extremism samt kunskapsspridning och utbildningsinsatser. Kommunstyrelsens Representanter i samverkansgrupp från förvaltningarna Grannsamverkan och båtsamverkan 1 möte/år, 4 informationsutskicka/år Polismyndighet Kommun Samverkan med krögare och ordningsvakter Polismyndighet Krögare

12 Trafiksäkerhet Målet är att medborgarna ska uppleva trafiksituationen som tryggare samt att minska mopedolyckorna. Insats Ansvarig Genomförande uppföljning Genomföra hastighets- och nykterhetskontroller Moped och cykelinsatser Samhällsbyggnad NTF Förtydliga det skadeförebyggande arbetet i den kommunövergripande planeringen Kommunstyrelsens Informationsinsatser kring användning av cykelhjälm och cykelljus Kultur & Fritid Polisen informerar om trafiksäkerhet i årskurs 8 till både elever och föräldrar/vårdnadshavare Information till elever och föräldrar/vårdnadshavande gällande mopedsäkerhet NTF Barn & Skola Social & Arbetsmarknad genom fältverksamhet Arrangera gemensam en temakväll kring trafiksäkerhet på Sockerbrukets ungdomsverksamhet Polis Fältverksamhet Kultur & Fritid Samverka kring lägesbilder/ hot spots för att förhindra aggressiv körning Polismyndighet Näringsidkare Kommunala förvaltingar