Lokal modell för fördjupad samverkan om nyanländas etablering

Transkript

1 2018 Lokal modell för fördjupad samverkan om nyanländas etablering

2 INNEHÅLL LOKAL MODELL 1 KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSBEHOVET Kompetensförsörjningsbehovet i offentlig och privat sektor Sammanställning av kartläggning kompetensbehov i offentlig och privat sektor Analys kompetensförsörjningsbehovet 5 2 KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV MÅLGRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH BEHOV Kartläggning målgruppens sammansättning och behov Målgrupp A Arbetsförmedlingens statistik Socialförvaltningens statistik Försäkringskassans statistik Länsstyrelsens och Migrationsverkets statistik Sammanfattning av kartläggning av målgrupp A:s sammansättning Målgrupp B Arbetsförmedlingens statistik Gymnasieskolans statistik Socialförvaltningens statistik Sammanfattning av kartläggning av målgrupp B:s sammansättning Målgrupp C Arbetsförmedlingens statistik Socialförvaltningens statistik Sammanfattning kartläggning av målgrupp C:s sammansättning Analys målgruppens sammansättning och behov Funktionsnedsättning Dokumenterad ohälsa 17 3 SAMLAD ANALYS AV MÅLGRUPP OCH LOKALA KOMPETENSBEHOVET Fem spår träder fram 18 4 DE LOKALA SPÅREN Spår 1 Vårdbiträde Spår 2 Arbete inom Barnomsorgen Spår 3 Köksbiträde Spår 4 Industrispåret Spår 5 - Kortutbildade Hemteknikspåret 22 1

3 5 HUR ARBETET SKA ORGANISERAS OCH BEDRIVAS Verksamheten i samverkan en sammanhållen process Hur den organisation som planeras ska se ut Arbetsprocessen kring individerna Etableringsprogram Kvalitativ kompetenskartläggning Utbildningsplikten Uppföljning insatser och individer Vad respektive part bidrar med i samverkansarbetet Strömsunds kommun Arbetsförmedlingen Övriga aktörer man avser att samarbeta med Hur parterna avser att arbeta med arbetsgivarkontakterna och kompetensförsörjningen Hur uppföljningen av verksamheten och individernas process ska ske Hur parterna i arbetet tydliggör individens eget ansvar och säkerställer hens egna engagemang Hur parterna säkerställer att kvinnor och män ges samma möjligheter till etablering på arbetsmarknaden Hur parterna säkerställer att kortutbildade kvinnor ges ändamålsenligt stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden Hur parterna säkerställer att arbetet genomförs med ett hälsofrämjande perspektiv UNGA NYANLÄNDA MELLAN ÅR Sammanfattande kartläggning av målgruppen år Stödjande åtgärder Projektet Yrk In Mentorssystem Samverkan som metod för att lyckas 30 2

4 Lokal modell Arbetsförmedlingen i Strömsund och Strömsunds kommun avser med denna överenskommelse att fortsätta och vidareutveckla det goda samarbete som vi har. DUA-överenskommelsen som tecknades blev startskottet för en nystart i vårt gemensamma arbete. Vi har tillsammans uppnått goda resultat och det sporrar oss till fortsatt samarbete med övergripande syfte att minska arbetslösheten både för unga och nyanlända. Vi avser också att teckna en strategisk överenskommelse om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Strömsunds kommun, en s.k. paraplyöverenskommelse, som ska medverka till att skapa en generell samsyn om gemensamma mål, behov och vägar framåt i samverkan. Paraplyöverenskommelsen, som både ramar in och utgör en grund för vidareutveckling av den samverkan som redan pågår, utgår från den nationella överenskommelsen om samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och landsting. Överenskommelserna kring nyanländas etablering och samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten samlas som bilagor i paraplyöverenskommelsen. Den lokala modellen inkl. de planerade spåren har processats i DUA-styrgrupp och arbetsgrupp. De har också diskuterats med närmast berörda arbetsgivare och arbetstagare. Kartläggningen och analysen sker i syfte att identifiera minst tre lokala jobbspår. För de unga nyanlända mellan år som inte har en fullföljd gymnasieutbildning fokuserar analysen på vilka gemensamma insatser som behövs för att de ska kunna fullfölja sin utbildning. Med utgångspunkt i analysen har kommunen och Arbetsförmedlingen identifierat vilka insatser och vilket stöd som gemensamt ska erbjudas och hur detta ska ske. Parterna har utgått ifrån de insatser som finns idag och hur väl de motsvarar arbetsmarknadens och målgruppens behov och önskemål. Vi har även beaktat de anställningsstöd som finns hos Arbetsförmedlingen, samt nyttjat den kommunala vuxenutbildningen inklusive regional yrkesvux samt det nya studiestartsstödet och extratjänsterna. Strömsunds kommun och Arbetsförmedlingen i Strömsund åtar sig att arbeta enligt den beskrivna modellen som återfinns under punkterna 4 och 5. 3

5 1 KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSBEHOVET Kartläggningen har genomförts med perspektiv på både kort- och lång sikt, där kort sikt representerar nuläget och lång sikt utgör en femårsperiod. Den statistik som ligger till grund är utdragen under september månad KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSBEHOVET I OFFENTLIG OCH PRIVAT SEKTOR Statistik kring kompetensförsörjningsbehovet i offentlig sektor i Strömsunds kommun har samlats in från ett flertal olika källor: Strömsunds kommuns HR-avdelning, Region Jämtland Härjedalens kompetensplattform och statistiker med koppling till relevanta strategidokument 1 samt Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos. Statistik kring kompetensförsörjningsbehovet i privat sektor i Strömsunds kommun har även det samlats in från ett flertal källor nämligen: Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos, Region Jämtland Härjedalens kompetensplattform och statistiker och Strömsunds utvecklingsbolag - SUAB. 1.2 SAMMANSTÄLLNING AV KARTLÄGGNING KOMPETENSBEHOV I OFFENTLIG OCH PRIVAT SEKTOR Kartläggningen över kompetensförsörjningsbehovet i såväl offentlig som privat sektor har sammanställts i bilaga 1 som återfinns i slutet av den lokala modellen. Då underlaget från Strömsunds kommuns HR-avdelning inte innehåller samma branschindelning så återfinns resultatet från dem i en separat bilaga 2 i slutet av den lokala modellen. När det gäller underlaget från SUAB så har de fått in svar från 48 företag i Strömsunds kommun. De svarande har gjort följande bedömning gällande sysselsättning inom deras respektive verksamheter, dock kan vi inte se hur stort behovet är. 1 år 2 år 5 år Vad Anta l Antal Antal Färre antal sysselsatta Oförändrat antal sysselsatta Fler antal sysselsatta Totalt antal svarande företag Inget svar Svaren gällande de yrkeskategorier som efterfrågas är ofullständiga och öppnar upp för tolkning vilket gjort att vi valt att inte ta med dem i DUA:s mall för kartläggning av kompetensbehovet. 1 Regional utvecklingsstrategi , Regional strategi för ökad inflyttning och förbättrad integration samt Regional ungdomsstrategi

6 Däremot finns de att läsa om i SUAB:s rapport som ligger som bilaga 3 i slutet av den lokala modellen. 1.3 ANALYS KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSBEHOVET Analysen är gjord med utgångspunkt i: Vilka branscher som har stora eller måttliga rekryteringsbehov. Vilka branscher som har en stor personalomsättning. Inom vilka yrkeskategorier som behoven finns. Hur stort behovet är nu och om några år Kunskap om behoven på lokal nivå, utifrån kontakter med såväl privata som offentliga arbetsgivare Vilka regionala/lokala arbetsgivare med rekryteringsbehov vi samarbetar med idag och vilka vi behöver utveckla vårt samarbete med. Vilka rekryteringsbehov som kommunen har i sina olika verksamheter Tillvägagångssätt Analysen baseras på Region Jämtland Härjedalens statistik över antalet sysselsatta personer inom 35 yrkesgrupper som når 65 års ålder och går i ålderspension inom 1 år, 5 år och om 10 år. Denna bygger på antagandet att dessa personer går i pension och ersätts av en ny rekrytering. Dessutom bygger analysen på statistik från Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognos i dagsläget 2017 samt om 5 år som insamlats genom Arbetsförmedlingens näringslivsansvarigs intervjuer med lokala arbetsgivare. Arbetsgivarna har även tillfrågats om vilka förkunskapskrav de vill att personalen ska besitta för att vara anställningsbar. Dessutom har statistik samlats in från Strömsunds kommuns HRavdelning över rekryteringsbehovet i dagsläget samt kommande fem år baserat på pensionsavgångar. Utifrån detta har en prioritering gjorts av de yrken som bedöms ha högst rekryteringsbehov baserad på ovan tillgänglig statistik. De nio högst prioriterade yrkesgrupperna beskrivs utförligare nedan Undersköterska - det största bristyrket i Strömsunds kommun Analysen visar att rekryteringsbehovet är störst när det gäller yrkesgruppen undersköterskor inom hemtjänst och äldreboenden. Detta baseras på statistik från Region Jämtland Härjedalen och utgår ifrån antagandet att personer som når 65-årsåldern går i pension och att dessa ersätts med nyrekryteringar. Statistiken stöds av Arbetsförmedlingens prognos som visar på en mer påtaglig brist om 1 år liksom behov på lång sikt även om det exakta antalet här är oklart. Statistik från Strömsunds kommuns HR-avdelning visar i samma riktning också på ett stort behov även om undersköterska som yrkeskategori ingår i en grupp bestående av flera vårdyrken. Projekt KIVO arbetar emellertid redan i Strömsunds kommun för att underlätta för nyanlända att få arbete som undersköterskor. Som en följd av detta samt för att inte konkurrera om målgruppen väljer därför Överenskommelsens parter att inte fokusera på yrkeskategorin undersköterska Vårdbiträde - det näst största bristyrket i kommunen i Strömsunds kommun I kartläggningen framkommer även att den näst största rekryteringsbristen råder på vårdbiträden i Strömsunds kommun. Statistiken från Region Jämtland Härjedalen visar ett rekryteringsbehov av 5 5

7 personer om 1 år, 16 personer om 5 år och 37 personer inom 10 år. Arbetsförmedlingen saknar prognos kring yrket men anger en viss brist samt att antalet är oklart. Behov finns emellertid både på kort och lång sikt. Yrkeskategorin vårdbiträde ingår även i den grupp av vårdyrken som Strömsunds kommuns HR-avdelning har störst behov av även om flera yrkesgrupper ingår i gruppen. För att arbeta som vårdbiträde krävs enligt de intervjuer som Arbetsförmedlingens näringslivsansvarig genomfört med arbetsgivarna relevant utbildning för yrket. Då vårdbiträde har en lägre utbildningsnivå än undersköterskeyrket och inträdestiden på arbetsmarknaden därmed är kortare väljer Överenskommelsens parter att fokusera på detta bristyrke i ett av de lokala spåren. Inget annat projekt fokuserar heller på denna yrkeskategori Träarbetare och snickare - det tredje största bristyrket i Strömsunds kommun År 2018 når enligt Region Jämtland Härjedalens statistik mindre än 5 personer pensionsåldern inom yrkeskategorin träarbetare och snickare, vilket även stöds av Arbetsförmedlingens prognos som anger antalet 5, en viss brist. Inom 5 år finns enligt Region Jämtland Härjedalens statistik ett rekryteringsbehov av 20 träarbetare och snickare och inom 10 år ett rekryteringsbehov av 35 träarbetare och snickare. För att arbeta inom yrket krävs gymnasiets byggprogram samt helst erfarenhet av yrket. Genom delegationens utlysning för att utveckla samarbetet med företag har Strömsunds kommun och Arbetsförmedlingen givits möjligheten att arbeta mera intensivt med företagsanpassade jobbspår. Det betyder bland annat att ett spår med inriktning mot träarbetare kommer att undersökas Grundskollärare - det fjärde största bristyrket i Strömsunds kommun Enligt Region Jämtland Härjedalens statistik som baseras på pensionsavgångar finns 2018 ett behov av mindre än 5 grundskollärare i Strömsunds kommun, om 5 år 18 grundskollärare och inom 10 år 35 grundskollärare. Arbetsförmedlingens prognos visar emellertid på ett större rekryteringsbehov och en mer påtaglig brist både på kort (2018) och lång sikt (om 5 år) i och med att ca ett 30-tal grundskollärare är obehöriga som en följd av svårigheten att hitta utbildade lärare. Även Strömsunds kommuns HR-avdelning anger ett behov av 26 lärare och specialpedagoger de kommande 6 åren fram till För att arbeta som grundskollärare krävs enligt de intervjuer som Arbetsförmedlingens näringslivsansvarig genomfört med arbetsgivarna relevant utbildning för yrket. Yrkeskategorin grundskollärare kräver emellertid högskoleutbildning varför Överenskommelsens parter väljer att inte fokusera på detta bristyrke i sina lokala spår eftersom inträdestiden för de nyanlända till arbetsmarknaden då blir för lång Lastbilsförare - det femte största bristyrket i Strömsunds kommun Statistiken från Region Jämtland Härjedalen visar ett rekryteringsbehov av 6 lastbilsförare under 2018, 18 lastbilsförare de kommande 5 åren och 34 lastbilsförare de kommande 10 åren. Arbetsförmedlingens prognos visar ett rekryteringsbehov på 3 personer i dagsläget 2017 och 7-8 stycken på längre sikt med förbehållet att den siffran kan vara för lågt satt, dvs. viss brist. För att arbeta som lastbilsförare krävs enligt de intervjuer som Arbetsförmedlingens näringslivsansvarig genomfört med kommunens arbetsgivare utbildning med CE-behörighet, yrkeskompetensbevis och gärna erfarenhet. 6

8 Genom delegationens utlysning för att utveckla samarbetet med företag har Strömsunds kommun och Arbetsförmedlingen getts möjligheten att arbeta mera intensivt med företagsanpassade jobbspår. Det betyder bland annat att ett spår med inriktning mot lastbilsförare (samt träarbetare) kommer att undersökas Förskollärare - det sjätte största bristyrket i Strömsunds kommun I kartläggningen framkommer enligt Region Jämtland Härjedalens statistik att det finns ett rekryteringsbehov av mindre än 5 förskollärare under 2018, 9 stycken inom 5 år och 16 stycken inom 10 år. Arbetsförmedlingens prognos visar ett större rekryteringsbehov, nämligen 10 personer 2017 samt ett fortsatt behov pga. svårigheten att rekrytera utbildad personal även om inget specifikt antal finns angivet. Rekryteringsbristen är dock graderad som en mer påtaglig brist. Strömsunds kommuns HR-avdelning anger ett behov av 29 personer inom yrkesgrupperna förskollärare, barnskötare och elevassistent. För att arbeta som förskollärare krävs enligt de intervjuer som Arbetsförmedlingens näringslivsansvarig genomfört med kommunens arbetsgivare relevant utbildning för yrket. Yrkeskategorin förskollärare kräver emellertid högskoleutbildning varför Överenskommelsens parter väljer att inte fokusera på detta bristyrke i sina lokala spår eftersom inträdestiden för de nyanlända till arbetsmarknaden då blir för lång. Istället väljer Överenskommelsens parter att fokusera på ett lokalt spår som ger kompetens för att arbeta inom barnomsorgen då detta kräver en lägre utbildningsnivå och de nyanländas väg till arbetsmarknaden på detta sätt kan förkortas Personliga assistenter - det sjunde största bristyrket i Strömsunds kommun Enligt Region Jämtland Härjedalens statistik finns det ett rekryteringsbehov av mindre än 5 personer under 2018, 10 personer inom 5 år och 25 personer inom 10 år. Arbetsförmedlingens prognos saknar uppgifter kring behovet på kort sikt men arbetsgivarna uppger att på lång sikt finns en viss brist även om specifikt antal saknas. Yrkeskategorin personlig assistent ingår även i den grupp vårdyrken som Strömsunds kommuns HR-avdelning har högst behov av även om ytterligare yrkeskategorier ingår i denna grupp. För att arbeta som personlig assistent krävs enligt de intervjuer som Arbetsförmedlingens näringslivsansvarig genomfört med kommunens arbetsgivare helst vårdbakgrund men man tar ofta in lämpliga personer utan utbildning. Möjligheten att kombinera vårdbiträdesspåret med utbildning till personliga assistenter kommer att undersökas i det fortsatta arbetet Behandlingsassistenter och socialpedagoger - de åttonde största bristyrkena i Strömsunds kommun Region Jämtland Härjedalens statistik visar att det inte finns något rekryteringsbehov av behandlingsassistenter och socialpedagoger under De kommande 5 åren finns dock ett behov av att ersätta 7 pensionsavgångar och de kommande 10 åren ett behov av att ersätta 15 pensionsavgångar. Arbetsförmedlingens prognos visar på ett rekryteringsbehov av 2 personer under På längre sikt finns även ett rekryteringsbehov då arbetsgivarna har svårt att hitta personal med rätt utbildning men preciserade siffror saknas. Behovet graderas emellertid som viss brist. För att arbeta som behandlingsassistent och socialpedagog krävs enligt de intervjuer som Arbetsförmedlingens näringslivsansvarig genomfört med kommunens arbetsgivare relevant utbildning för yrkena. 7

9 Yrkeskategorierna behandlingsassistent och socialpedagog kräver emellertid högskoleutbildning varför Överenskommelsens parter väljer att inte fokusera på dessa bristyrken i sina lokala spår eftersom inträdestiden för de nyanlända till arbetsmarknaden då blir för lång Restaurang- och köksbiträden - det nionde största bristyrket i Strömsunds kommun Enligt Region Jämtland Härjedalens statistik finns det ett rekryteringsbehov av mindre än 5 personer under 2018, 9 personer de kommande 5 åren och 16 personer de kommande 10 åren. Yrkeskategorin restaurang- och köksbiträden finns inte med i Arbetsförmedlingens prognos varken på kort eller lång sikt. Enligt Arbetsförmedlingens prognos är det dock få som söker personal i nuläget och framtiden är svår att bedöma. Prognosen har dock graderat rekryteringsbristen som viss brist. Strömsunds kommuns HR-avdelning har ett rekryteringsbehov av 3 köksbiträden de kommande 5 åren och 1 lokalvårdare/köksbiträde. För att arbeta som restaurang- och köksbiträde krävs enligt de intervjuer som Arbetsförmedlingens näringslivsansvarig genomfört med kommunens arbetsgivare relevant utbildning för yrket. Vi avser att erbjuda ett lokalt spår för köksbiträden även om kartläggningen visar att det finns andra yrkesgrupper som har ett tydligare uttalat behov. Skälet är bland annat att vi på olika sätt fått indikationer om att behov av köksbiträden finns i mindre företag som inte omfattas av Arbetsförmedlingens kartläggning. Även i kommunens kostverksamhet har behov uttalats. 8

10 2 KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV MÅLGRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH BEHOV 2.1 KARTLÄGGNING MÅLGRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH BEHOV Tre målgrupper har identifierats. Dessa beskrivs nedan som A, B och C, där samtliga är likvärdigt prioriterade. Asylsökande exkluderas i samtliga målgrupper. Kartläggningen har försökt att identifiera följande frågeställningar: Inom vilka branscher söker eller önskar målgruppen arbeta? Arbetsförmedlingen kunde tidigare, dock inte längre, se var målgruppen önskar arbete då önskat arbete tagits bort ur deras kartläggning sedan något år tillbaka. De kan däremot se att de yrken målgruppen söker arbete inom är spridda över många branscher/inriktningar. De vanligaste branscherna är omsorg/barnskötare, köksbiträde/pizza, mekaniker/smed och skräddare/hantverk. Den enskilt största gruppen är emellertid de som är yrkesobestämda. Det är svårt att snabbt matcha arbetssökande mot arbetsgivare med rekryteringsbehov om man som handläggare inte kan söka på önskat yrke. Att se över möjligheten att återföra rubriken önskat arbete i kartläggningen kan därför utgöra ett utvecklingsområde i det fortsatta gemensamma arbetet. Inom vilka branscher har målgruppen förvärvade kunskaper som inte är formella? Det finns personer som är sökande inom omsorg/barn som har erfarenheter från sitt hemland inom området. Detta gäller även frisörer, säljare, lantbrukare, köksbiträden och mekaniker. Inom vilka branscher har målgruppen yrkes/branschrelaterad utbildning? Några nyanlända arbetssökande har utbildning från sitt hemland inom omsorg/barn, exempelvis som sjukvårdare inom militären, första hjälpen utbildning osv. Inom område köksbiträde finns det en person som har gymnasieutbildning från sitt hemland med inriktning matlagning, övriga saknar formell utbildning. Majoriteten har dock varken formell eller informell utbildning/erfarenhet. Hur stor del av målgruppen berörs av utbildningsplikten? Detta går ej att besvara. Det beror på om målgruppen ska förlängas i etableringen efter den 1 januari 2018, om de då har förgymnasial utbildning samt om handläggaren bedömer att de ska omfattas av utbildningsplikten. Det är inte heller möjligt att se hur många som kommer att skrivas in i etableringen under 2018 för Strömsunds kommuns del. För att undersöka detta måste man på handläggarnivå göra en bedömning kring förväntat inflöde och hur de kommer att bedöma om sökande ska omfattas av utbildningsplikt eller ej. Tillräcklig tid fanns emellertid inte för att göra den kartläggningen

11 2.2 MÅLGRUPP A Nyanlända individer över 20 år som ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden Arbetsförmedlingens statistik Nyanlända individer över 20 år som ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Underlag från AF <25 år år >50 år Totalt kvinnor män kvinnor män kvinnor män Målgrupp A: Nyanlända individer över 20 år som ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (antal) varav utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än två år Eftergymnasial utbildning, två år eller längre Forskarutbildning Förgymnasial utbildning 9 (10) år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Gymnasial utbildning Saknar formell grundläggande utbildning Totalt finns 138 individer inskrivna hos Arbetsförmedlingen inom etableringen i åldern mindre än 25 år och upp till 64 år. Fördelningen män/kvinnor är ganska jämn i samtliga åldersspann. De flesta (53 st) har förgymnasial utbildning kortare än 9 år. Av dessa är lite fler män än kvinnor bortsett från de i åldern yngre än 25 år där lite fler kvinnor än män har utbildning. 31 st har eftergymnasial utbildning två år eller längre, merparten av dessa är män. 22 st har gymnasial utbildning, 13 har förgymnasial utbildning 9 (10) år, 12 st saknar formell grundläggande utbildning och 7 st har eftergymnasial utbildning kortare än två år. Ingen har forskarutbildning. 10

12 Bland individer som saknar formell utbildning ses inga särskilda karaktäristika, könsfördelningen är ganska jämn förutom i åldern år där den större delen är män (7 av totalt 9 st). De flesta kortutbildade återfinns i gruppen förgymnasial utbildning kortare än 9 år (53 st). Av dessa är lite fler män än kvinnor bortsett från de i åldern yngre än 25 år där lite fler kvinnor än män har utbildning Socialförvaltningens statistik Av kartläggningen bör framgå vilken utbildningsnivå och vilka kompetenser målgruppen har fördelat på ålder och kön? Har individer med kort utbildning särskilda karakteristika; ålder, kön, familjesituation m.m. Arbetsgruppen har emellertid gjort bedömningen att detta inte är avgörande för analysen. Underlag från Socialförvaltningen <25 år år >50 år Totalt kvinnor män kvinnor män kvinnor män Målgrupp A: Nyanlända individer över 20 år som ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (antal) Totalt finns 8 nyanlända registrerade hos Socialförvaltningen (7 kvinnor och 1 man). De flesta (5 st) är kvinnor och yngre än 25 år. 2 personer (1 man och 1 kvinna) är i åldern år och 1 kvinna över 50 år Försäkringskassans statistik Utelämnas då möjlighet endast finns att få statistiken avpersonifierad. Det är då omöjligt att bedöma dubbelräkningen med statistiken hos Arbetsförmedlingen och IFO. Risken är att målgruppen därmed överskattas i antal och leder till felaktigt underlag. Noteringar lämnas som förklarande kommentarer till statistiken Länsstyrelsens och Migrationsverkets statistik Bedömningen är att uppgifter om målgruppen i nuläget täcks av Arbetsförmedlingens och Socialförvaltningens statistik Sammanfattning av kartläggning av målgrupp A:s sammansättning När det gäller målgrupp A är statistik från Arbetsförmedling och Socialförvaltning sammanslagen i tabellen nedan. I statistiken från Socialförvaltningen saknas utbildningsnivåer. Detta gör att de totala siffrorna inte helt korrelerar med utbildningsnivåernas angivna antal därunder. 11

13 Målgrupp A (AF + SOC) <25 år år >50 år Totalt kvinnor män kvinnor män kvinnor män Nyanlända individer över 20 år som ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden (antal) varav utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än två år Eftergymnasial utbildning, två år eller längre Forskarutbildning Förgymnasial utbildning 9 (10) år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Gymnasial utbildning Saknar formell grundläggande utbildning MÅLGRUPP B Unga nyanlända år som inte har fullföljd gymnasieutbildning Arbetsförmedlingens statistik Totalt finns det 3 personer i åldern år inskrivna hos Arbetsförmedlingen (1 kvinna och 2 män). Samtliga har förgymnasial utbildning kortare än 9 år. Underlag från Arbetsförmedlingen <25 år Totalt kvinnor män Målgrupp B: Antal (ungefärligt) i JOB, UGA eller andra program efter etableringsplanen avslutats varav utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än två år Eftergymnasial utbildning, två år eller längre Forskarutbildning Förgymnasial utbildning 9 (10) år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år 1 2 Gymnasial utbildning 1 Saknar formell grundläggande utbildning 12

14 2.3.2 Gymnasieskolans statistik Totalt finns det 52 unga nyanlända i åldern år som saknar fullföljd gymnasieutbildning (24 kvinnor och 28 män). 10 av dem har förgymnasial utbildning 9 (10) år (4 kvinnor och 6 män). 22 av dem har förgymnasial utbildning kortare än 9 år (12 kvinnor och 10 män). 12 har gymnasial utbildning (5 kvinnor och 7 män). 8 unga saknar formell grundläggande utbildning (3 kvinnor och 5 män). Underlag från Gymnasieskolan <25 år Totalt kvinnor män Målgrupp B: Unga nyanlända år som inte har fullföljd gymnasieutbildning (antal) varav utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än två år Eftergymnasial utbildning, två år eller längre Forskarutbildning Förgymnasial utbildning 9 (10) år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Gymnasial utbildning Saknar formell grundläggande utbildning Socialförvaltningens statistik Hos Socialförvaltningen finns totalt 11 unga nyanlända i åldern år registrerade (6 kvinnor och 5 män). Ingen information om utbildningsnivå eller funktionsnedsättning finns tillgänglig. Underlag från Socialförvaltningen <25 år Totalt kvinnor män Målgrupp B: Unga nyanlända år som inte har fullföljd gymnasieutbildning (antal) Sammanfattning av kartläggning av målgrupp B:s sammansättning När det gäller målgrupp B är statistik från Arbetsförmedling, Socialförvaltning och gymnasieskola sammanslagen i tabellen på nästa sida. I statistiken från Socialförvaltningen saknas utbildningsnivåer. Detta gör att de totala siffrorna inte helt korrelerar med utbildningsnivåernas angivna antal därunder. 13

15 Målgrupp B sammanslagen (AF+Soc+Gymnasiet) <25 år Totalt kvinnor män Unga nyanlända i åldern år som inte har fullföljd gymnasieutbildning (antal) varav utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än två år Eftergymnasial utbildning, två år eller längre Forskarutbildning Förgymnasial utbildning 9 (10) år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Gymnasial utbildning Saknar formell grundläggande utbildning MÅLGRUPP C Samtliga utrikesfödda som trots en längre tid i Sverige inte etablerat sig på arbetsmarknaden år (Exklusive målgrupperna A+B) (Ej asylsökande) Arbetsförmedlingens statistik Totalt finns 109 personer som är utomeuropeiskt födda och ej längre befinner sig inom etableringen inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Strömsunds kommun (54 kvinnor och 55 män). 30 av dessa är i åldern år, 64 personer är i åldern år och 15 personer är över 50 år. De flesta över 50 år är kvinnor (12 av totalt 15 personer). Den allra flesta, 72 personer har förgymnasial utbildning 9 (10) år och denna grupp inkluderar även de som inte har någon utbildning alls. Könsfördelningen bland dessa är ganska jämn förutom i åldersgruppen över 50 år där de flesta (11 av 12) är kvinnor. De allra flesta i denna målgrupp har med andra ord kort utbildningsnivå. 10 personer (6 kvinnor och 4 män) har eftergymnasial utbildning oavsett längd. De flesta av dessa (8 personer) är i åldern år. 27 personer har gymnasial utbildning (10 kvinnor och 17 män). Samtliga utom en person är under 50 år. 14

16 Underlag från Arbetsförmedlingen <25 år år >50 år Totalt kvinnor män kvinnor män kvinnor män Målgrupp C: Samtliga utrikesfödda som trots en längre tid i Sverige inte etablerat sig på arbetsmarknaden år. Exkl. A+B. Ej asylsökande. Ungefärligt antal (lokalt prioriterad grupp) varav utbildning *Eftergymnasial utbildning, kortare än två år Eftergymnasial utbildning, två år eller längre Forskarutbildning **Förgymnasial utbildning 9 (10) år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Gymnasial utbildning Saknar formell grundläggande utbildning * Eftergymnasial utbildning oavsett längd ** Förgymnasial utbildning oavsett längd eller oavsett saknar utbildning helt Socialförvaltningens statistik Hos Socialförvaltningen i Strömsund finns totalt 3 personer inskrivna som lämnat etableringen (2 kvinnor och 1 man). Samtliga är i åldern år. Information om utbildningsnivå och eventuell funktionsnedsättning saknas emellertid. Underlag från Socialförvaltningen <25 år år >50 år Totalt kvinnor män kvinnor män kvinnor män Målgrupp C: Samtliga utrikesfödda som trots en längre tid i Sverige inte etablerat sig på arbetsmarknaden år. Exkl. A+B. Ej asylsökande. (Lokalt prioriterad grupp) Sammanfattning kartläggning av målgrupp C:s sammansättning När det gäller målgrupp C är statistik från Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen sammanslagen i tabellen nedan. I statistiken från Socialförvaltningen saknas utbildningsnivåer. Detta gör att de totala siffrorna inte helt korrelerar med utbildningsnivåernas angivna antal därunder. 15

17 Målgrupp C sammanslagen (Arbetsförmedling+Socialförvaltning) <25 år år >50 år Totalt kvinnor män kvinnor män kvinnor män Samtliga utrikesfödda som trots en längre tid i Sverige inte etablerat sig på arbetsmarknaden år. Exkl. A+B. Ej asylsökande. Ungefärligt antal (lokalt prioriterad grupp) varav utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än två år Eftergymnasial utbildning, två år eller längre Forskarutbildning Förgymnasial utbildning 9 (10) år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Gymnasial utbildning Saknar formell grundläggande utbildning ANALYS MÅLGRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH BEHOV Det har i analysen framkommit att nödvändig information om till exempel vilket intresseområde som målgruppen är intresserad av att arbeta inom saknas. Arbetsförmedlingen kunde tidigare men kan inte längre se inom vilket yrkesområde målgruppen önskar arbete då önskat arbete tagits bort ur deras kartläggning sedan något år tillbaka. De kan däremot se att de yrken målgruppen söker arbete inom är spridda över många branscher/inriktningar. De vanligaste branscherna som målgruppen söker arbete inom går emellertid att se och dessa är: omsorg/barnskötare, köksbiträde/pizza, mekaniker/smed och skräddare/hantverk. Den enskilt största gruppen är emellertid de som är yrkesobestämda. Det är svårt att snabbt matcha arbetssökande mot arbetsgivare med rekryteringsbehov om man som handläggare inte kan söka på önskat yrke. Det gör det även svårt att veta att utbildningen passar individen och är långsiktigt hållbar. Individens intresse och lämplighet för yrket har i tidigare genomförda problemanalyser kring målgruppen och projekt KIVO:s yrkesutbildning till undersköterska visat sig vara av mycket stor vikt. Att se över möjligheten att återföra önskat arbete kan därför utgöra ett utvecklingsområde i det fortsatta gemensamma arbetet. Att målgruppens intresseområde saknas i Arbetsförmedlingens kartläggning gör det omöjligt att se exakt antal sökande inom varje yrkesområde, deras ålder, kön samt deras utbildningsnivå och kompetenser. Det blir därför svårt att analysera målgruppens sammansättning och behov och dra så stora slutsatser utifrån detta. 16

18 2.6 FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kartläggningen visar att det idag endast finns totalt två nyanlända med kodad funktionsnedsättning inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Strömsunds kommun (inberäknat samtliga tre målgrupper). Styrgruppen bedömer att det finns ett stort mörkertal här. En anledning till detta kan vara att det tar lång tid för en individ att få en utredning, diagnos och kodning för funktionsnedsättning. En annan kan vara en rädsla hos handläggaren att fråga individen om behov av tillgänglighet samt en rädsla från den nyanländes sida att inte verka arbetsför eller ha otillräcklig kunskap om vilket stöd som finns att få när man bor i Sverige. Detta kan utgöra ett utvecklingsområde i det fortsatta gemensamma arbetet genom att Arbetsförmedlingen ser över sina kartläggningsmallar kring funktionsnedsättningar och annan ohälsa och gemensamt diskuterar hur man lyfter dessa frågor på bästa sätt med de nyanlända. 2.7 DOKUMENTERAD OHÄLSA Det hälsofrämjande perspektivet är väl tillgodosett för deltagare i de planerade spåren. I samhällsorienteringen och i den fördjupade samhällsorienteringen ingår redan ett avsnitt om hälsa. En utökning av hälsoavsnittet till en hälsoskola med fokus på psykisk hälsa, förebyggande arbete och egenvård planeras. Hälsoskola för nyanlända är väl utprövad både för vuxna och ungdomar i ett projekt som bedrivs tillsammans med Region Jämtland Härjedalen med Samordningsförbundet som huvudman. Den har gett goda resultat och öppnat upp för samtal kring viktiga frågor för en bättre hälsa. 17

19 3 SAMLAD ANALYS AV MÅLGRUPP OCH LOKALA KOMPETENSBEHOVET När vi jämför de yrkesområden som målgruppen nyanlända önskar arbete inom med de branscher som arbetsgivarna uppger ett rekryteringsbehov kring så synliggörs ett mönster som vi känner oss trygga i att skapa lokala spår utifrån. 3.1 FEM SPÅR TRÄDER FRAM Det vi ser är en matchning inom målgruppens yrkesområde omsorg/barnomsorg och arbetsgivarnas behov av vårdbiträden och förskollärare. Vi ser även en matchning mellan målgruppens önskan om arbete inom branschen köksbiträde/pizza och arbetsgivarnas rekryteringsbehov av restaurang- och köksbiträden. Vi väljer därför att låta vårdbiträde bli vårt första lokala spår. Eftersom förskolläraryrket kräver högskoleutbildning och målgruppen är förhållandevis kortutbildad väljer vi att istället fokusera på en inriktning mot barnomsorgen, som möjliggör för en kortare utbildningslängd och snabbare kan ge målgruppen utbildning som matchar behovet. Arbete inom barnomsorgen blir därför vårt andra lokala spår och köksbiträde vårt tredje lokala spår. Vi ser även möjligheten att utveckla ett industrispår inom exempelvis mekanisk industri och byggindustri då detta utgör ett kompetensförsörjningsbehov. Detta utgör vårt fjärde spår. Vårt femte spår riktar sig till målgruppen kortutbildade och innefattar hem- och konsumentkunskap, lokalvård, hygien, matlagning samt entreprenörskap och företagande med målsättning målgruppen ges möjlighet att ta ett första steg för komma ut i arbetslivet. Spåret syftar till att ge möjligheter till kunskaper som är nyttiga för de som önskar starta ett eget företag eller ingå i ett socialt företagande. Vi har valt att kalla det hemteknikspåret. Spåren 1-3 vårdbiträde, köksbiträde samt att arbeta inom barnomsorgen utgör traditionellt sett kvinnliga yrken men vi ser här en möjlighet att bidra till att utjämna den könssegregerade arbetsmarknaden genom att uppmuntra även manliga nyanlända att söka dessa spår. På samma sätt kommer vi att uppmuntra nyanlända kvinnor att välja vårt fjärde spår, den traditionellt sett mansdominerade industrin där vårt industrispår med riktning mot exempelvis mekanisk industri prioriteras. 18

20 4 DE LOKALA SPÅREN Utifrån kartläggning och analys har vi gjort bedömningen att nedanstående spår kommer att göra stor inverkan på att målgrupperna kommer både närmare och i anställning i vår kommun. Vi ser också att spåren ligger i linje med den kompetensförsörjning som vår kommun behöver. När det gäller samarbetsavtal, överenskommelser eller motsvarande med arbetsgivare om praktikplatser, utbildning, validering, subventionerade anställningar m.m. är det vår plan att samarbetet med företag kommer att byggas upp med stöd av den anställning som DUA-bidraget ger oss möjlighet till, medan det i den offentliga sektorn redan finns upparbetade och fungerande rutiner för detta ändamål. För validering finns två relevanta leverantörer upphandlade. Ansvarig kontaktperson för de lokala jobbspåren är Karin Holmquist, chef för Framtids- och utvecklingsförvaltningen i Strömsunds kommun. 4.1 SPÅR 1 VÅRDBITRÄDE Med utgångspunkt i vår analys av kompetensförsörjningsbehovet, målgruppens önskan och kompetenskartläggningen, väljer vi vårdbiträde som vårt första spår. Vår bedömning är att vi kommer nå en stor effekt både hos arbetsgivare och målgrupperna med en målmedveten kompetensförsörjningsinsats mot denna yrkesgrupp. Som bilden visar så tydliggörs ansvaret för de olika delarna i spåret, enligt DUA:s önskan. Som förkunskapskrav för detta spår rekommenderas SFI B-nivå, men vi kommer även göra en individuell prövning av varje deltagares förkunskaper för att kunna sätta in rätt stöd från början. Det kan t.ex. handla om språkstöd i utbildningen. I vår plan har vi förberett för att 5-10 individer ska kunna delta, i normalfallet. 19

21 4.2 SPÅR 2 ARBETE INOM BARNOMSORGEN Med utgångspunkt i vår analys av kompetensförsörjningsbehovet, målgruppens önskan och kompetenskartläggningen, väljer vi arbete inom barnomsorgen som vårt andra spår. Vår bedömning är att vi kommer nå en stor effekt både hos arbetsgivare och målgrupperna med en målmedveten kompetensförsörjningsinsats mot detta arbetsområde. Som bilden visar så tydliggörs ansvaret för de olika delarna i spåret, enligt DUA:s önskan. Som förkunskapskrav för detta spår rekommenderas SFI B-nivå, men vi kommer även göra en individuell prövning av varje deltagares förkunskaper för att kunna sätta in rätt stöd från början. Det kan tex handla om språkstöd i utbildningen. I vår plan har vi förberett för att 5-10 individer ska kunna delta, i normalfallet. 4.3 SPÅR 3 KÖKSBITRÄDE Med utgångspunkt i vår analys av kompetensförsörjningsbehovet, målgruppens önskan och kompetenskartläggningen, väljer vi köksbiträde som vårt tredje spår. Vår bedömning är att vi kommer nå en stor effekt både hos arbetsgivare och målgrupperna med en målmedveten kompetensförsörjningsinsats mot denna yrkesgrupp. 20

22 Som bilden visar så tydliggörs ansvaret för de olika delarna i spåret, enligt DUA:s önskan. Som förkunskapskrav för detta spår rekommenderas SFI B-nivå, men vi kommer göra en individuell prövning av varje deltagares förkunskaper för att kunna sätta in rätt stöd från början. Det kan t.ex. handla om språkstöd i utbildningen. I vår plan har vi förberett för att 5-10 individer ska kunna delta, i normalfallet 4.4 SPÅR 4 INDUSTRISPÅRET Med utgångspunkt i vår analys av kompetensförsörjningsbehovet, målgruppens önskan och kompetenskartläggningen, väljer vi en särskild satsning mot industrin som vårt fjärde spår. Vår bedömning är att vi kommer nå en stor effekt både hos arbetsgivare och målgrupperna med en målmedveten kompetensförsörjningsinsats mot denna bransch. 21

23 Som bilden visar så tydliggörs ansvaret för de olika delarna i spåret, enligt DUA:s önskan. Som förkunskapskrav för detta spår rekommenderas SFI B-nivå, men vi kommer göra en individuell prövning av varje deltagares förkunskaper för att kunna sätta in rätt stöd från början. Det kan t.ex. handla om språkstöd i utbildningen. I vår plan har vi förberett för att 5-10 individer ska kunna delta, i normalfallet. 4.5 SPÅR 5 - KORTUTBILDADE HEMTEKNIKSPÅRET Med utgångspunkt i vår analys av kompetensförsörjningsbehovet, målgruppens önskan och kompetenskartläggningen, väljer vi en särskild satsning mot Hemteknik som vårt fjärde spår. Hemteknik innebär ett första steg ut i arbetslivet för kortutbildad, som enligt vår kartläggning ofta är kvinnor. Spåret omfattar entreprenörskap och företagande för att ge kunskaper som är nyttiga för de som önskar starta ett eget företag eller ingå i ett socialt företagande. Vår bedömning är att vi kommer nå en stor effekt både hos arbetsgivare och målgruppen korttidsutbildade med en målmedveten kompetensförsörjningsinsats inom detta område. Som bilden visar så tydliggörs ansvaret för de olika delarna i spåret, enligt DUA:s önskan. Som förkunskapskrav för detta spår rekommenderas SFI B-nivå, men vi kommer göra en individuell prövning av varje deltagares förkunskaper för att kunna sätta in rätt stöd från början. Det kan t.ex. handla om språkstöd i utbildningen. I vår plan har vi förberett för att 5-10 individer ska kunna delta, i normalfallet. 22

24 5 HUR ARBETET SKA ORGANISERAS OCH BEDRIVAS En beskrivning av hur kommunen och Arbetsförmedlingen gemensamt avser att stödja de unga nyanlända som inte har en fullföljd gymnasieutbildning i syfte att fullfölja en gymnasieutbildning och att etablera sig på arbetsmarknaden I det gemensamma arbetet med den lokala modellen för fördjupad samverkan om nyanländas etablering har vi kommit fram till en rad åtgärder där kommunen och Arbetsförmedlingen gemensamt ska stödja de unga nyanlända som inte har en fullföljd gymnasieutbildning i syfte att fullfölja gymnasieutbildningen och etablera sig på arbetsmarknaden. 5.1 VERKSAMHETEN I SAMVERKAN EN SAMMANHÅLLEN PROCESS Nedan följer en beskrivning av arbets- och ansvarsfördelningen mellan aktörerna i det gemensamma arbetet. Samverkan bygger på befintliga resurser. Vi avser att bygga arbets- och ansvarsfördelningen i den här överenskommelsen på den modell som vi tillämpat i överenskommelsen om unga. Vi ska samverka så att både det övergripande perspektivet och individperspektivet blir tydligt. Genom att hålla regelbundna informationsmöten skapar vi kunskaper hos varandra gällande utbildningsmöjligheter inom såväl den kommunala vuxenutbildningen som arbetsmarknadsutbildningen, samt hur vi kan kombinera dessa utbildningar för att tillgodose behoven Hur den organisation som planeras ska se ut Den befintliga styrgruppen med representanter för Arbetsförmedlingen, kommunen, fackförbundet Kommunal och näringslivet fortsätter sitt arbete. Vi avser att undersöka möjligheten att utöka representationen från näringslivet. Medlemmarna i styrgruppen har mandat att fatta de flesta övergripande besluten. Styrgruppens uppdrag är att arbeta med överenskommelserna utifrån ett helhetsperspektiv, lyfta strategiska frågor, fatta nödvändiga beslut, följa och stödja arbetet samt ansvara för att övergripande uppföljningar görs samt förbereda för revideringar i överenskommelsen. Deltagare adjungeras till gruppen för specifika frågor och teman. Den befintliga arbetsgruppen som består av handläggare på Arbetsförmedlingen, personal från arbetsmarknadsenheten, socialtjänsten, utvecklingsenheten, gymnasieskolan och vuxenutbildningen fortsätter sitt arbete. I arbetsgruppen behandlas frågor om arbetsprocesser och aktiviteter för målgrupperna. Arbetsgruppen rapporterar till styrgruppen om nuläge och behov av insatser framåt. Förutom styrgrupp och arbetsgrupp finns definierade arbetslag med specifika uppgifter t ex ärendegruppen som kartlägger och förbereder individer för olika insatser, arbetslaget som genomför aktiviteten Bryggan med ungdomar som ligger mycket långt från arbetsmarknaden, handläggare på Arbetsförmedlingen och socialtjänsten som samverkar kring gemensamma klienter. I det fortsatta arbetet ska samverkan mellan Arbetsförmedlingen, SFI och vuxenutbildningen prioriteras. Vidare kommer Arbetsförmedlingen och kommunen att genomföra gemensamma 23

25 gruppaktiviteter med olika teman t ex Arbetsförmedlingens uppdrag, digitalisering, vägledning/delmål/mål, prognoser och utbildningsmöjligheter Arbetsprocessen kring individerna Parterna samverkar om insatser för individerna i en sammanhållen process. Nedan finns en processkarta som åskådliggör de delar som ingår i samverkan. Vi har utgått ifrån DUA:s förslag på modell som återfinns i handledningen. Det faktiska arbetet bedrivs dock utifrån det som är bäst för den arbetssökande individen och för de samverkande parterna. Utgångspunkten är att individen görs delaktig i och förstår den plan för jobb och utbildning som tas fram Etableringsprogram Syftet med etableringsprogrammet är att underlätta och påskynda deltagarnas etablering i arbetsoch samhällslivet. Målet med programmet är på kort sikt att deltagaren ska få sin kompetens kartlagd och validerad, stärka sina kunskaper i det svenska språket samt få kunskap om och erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden och det svenska samhällslivet. Det långsiktiga målet är att den nyanlände ska gå vidare till arbete eller studier samt delta aktivt i samhällslivet. Obligatoriska insatser i etableringsprogrammet omfattar som huvudregel en kartläggning, svenskastudier och samhällsorientering. I övrigt finns möjlighet att ta del av de flesta insatser i Arbetsförmedlingens verktygslåda. Därutöver kan deltagare i etableringsprogrammet ta del av andra aktiviteter som kan främja etablering i arbets- och samhällslivet. Det är också möjligt att inom ramen för programmet ta del av kommunal vuxenutbildning och eftergymnasiala studier. 24

26 För personer som har kort utbildningsbakgrund och som därför inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden i programmet, ska programmet i huvudsak bestå av reguljära utbildningsinsatser Kvalitativ kompetenskartläggning Den kvalitativa kompetenskartläggningen sker via Arbetsförmedlingens individuella kartläggning i kombination med god personkännedom via AF:s handläggare, SFI-lärare och lärare på samhällsorienteringen. Detta ger oss en god möjlighet att identifiera de individer som ges möjlighet att delta i de olika spåren. Det gemensamma ställningstagandet för varje individ utformas sedan i ett skriftligt dokument, i likhet med ett utbildningskontrakt Utbildningsplikten Vi ser i dagsläget att 14 individer ur målgruppen faller inom ramen för utbildningsplikten, samtidigt som vi bedömer att det antalet kommer att öka. Detta medför ett utökat behov av utbildningsplatser på KomVux Uppföljning insatser och individer För att säkerställa att våra insatser ger god effekt kommer vi att följa upp både insatser och de deltagande individerna kontinuerligt genom intervjuer där deltagare och uppdragsgivare får bedöma hur insatserna fungerat. Vid sidan av insatserna följs de deltagande individerna upp via de uppföljande samtalen Vad respektive part bidrar med i samverkansarbetet Befintliga arbetssätt utgör en grund i samverkan. Vi kommer att nyttja en kvalitetsutvecklare i kommunen för att kvalitetssäkra samverkansprocessen Strömsunds kommun Strömsunds kommun bidrar bland annat med personalresurser i form av lärare för SFI och yrkeskurser, studie- och yrkesvägledare, skolledare, samordnare, elevcoach, ledare för samhällsorientering och fördjupad samhällsorientering, språkstöd, samordning av praktikplatser inom kommunen, projektledare för Yrk In, Öppen Arena och UVAS, chefer för t.ex. arbetsmarknadsenheten och Framtids- och utvecklingsförvaltningen, medverkan av den högsta politiska ledningen och ledningen för tjänstemannaorganisationen. Kommunen bidrar även med lokaler för den verksamhet som kommunen bedriver. Projektet Öppen Arena beskrivs i avsnitt Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen bidrar med dels lokala personalresurser, arbetsförmedlare med inriktning ungdomar/ utbildning, speciellt utbildade etableringshandläggare samt personal inriktad mot 25

27 arbetsgivarfrågor ur såväl offentligt som privat karaktär. Dels finns även mer centralt placerade resurser att tillgå som arbetsterapeut, psykolog samt socialkonsulent. Till detta finns även verksamhetssamordnare, med inriktning mot målgrupperna, att tillgå utifrån de behov som överenskommelsen kan komma att behöva. I övrigt kan de resurser som Arbetsförmedlingen har avseende olika utbildningsinsatser, anställningsstöd eller i övrigt vara motiverade utifrån en arbetsmarknadspolitisk bedömning komma att vara möjlig att tillföras under arbetets gång. Överenskommelsen är väl förankrad hos såväl lokal sektionschef som hos enhetschefen för Västra Jämtland. Arbetsförmedlingen bidrar även med lokaler när kompletterande aktörer används Övriga aktörer man avser att samarbeta med Fackförbundet Kommunal har en representant i styrgruppen. Detta är en viktig resurs för att skapa delaktighet för anställda i olika verksamheter och för att uppnå samsyn och göra arbetet smidigt och flexibelt. Samverkan sker med Hälsocentralen i Strömsund genom hälsoskolan för de nyanlända. Ett viktigt inslag i samhällsorienteringen är den s.k. föreningskunskapen där föreningen som organisation presenteras. Vidare deltar olika föreningar i SO:n. De presenterar sitt arbete och vad de kan erbjuda för de nyanlända som även får chansen att rent praktiskt prova olika föreningsaktiviteter Hur parterna avser att arbeta med arbetsgivarkontakterna och kompetensförsörjningen. Arbetsförmedlingen har ett stort fokus på arbetsgivarkontakter och kompetensförsörjning. Även skolan har ett upparbetat samarbete med näringslivet och den offentliga sektorn bland annat genom Teknikcollege samt Vård- och omsorgscollege. Det statsbidrag som DUA beviljat för att utveckla samarbetet med företag kommer väl till pass i detta sammanhang. Många företag har ett stort kompetensförsörjningsbehov där de nyanländas kompetenser skulle kunna tillvaratas på ett ännu bättre sätt. Vi avser att samverka med företagen för att utforma fler riktade jobbspår. Vi kommer också att erbjuda handledarutbildningar för anställda i företag. Ett handledarstöd, riktat till både den enskilde och till de handledare som finns på företagen, kommer också att erbjudas. Vi ser att det kan öka såväl delaktigheten på företagen som förståelsen för det som krävs under utbildningstiden. Vi avser också att etablera träffpunkter med återkommande aktiviteter för arbetsgivare och arbetstagare. En person som ska ansvara för arbetsgivarkontakterna kommer att anställas. Anställningen sker med stöd av de medel som DUA-beviljat. Den anställde kommer att strukturera kontakterna med arbetsgivarna, stötta arbetsgivare i att ta fram kompetensprofiler som underlag till spåren etc. Genom denna person kommer vi att kunna säkra att arbetsgivare med behov att anställa och önskemål om att medverka i de lokala spåren får möjlighet till det. 26