Ett år senare. Uppföljning av ett kommunalt arbetsmarknadsprojekt för barnfamiljer i Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborg.

Transkript

1 Ett år senare Uppföljning av ett kommunalt arbetsmarknadsprojekt för barnfamiljer i Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborg Cornelia Björk Maj 2017

2 Innehåll Introduktion... 3 Projekt 30 barnfamiljer... 3 Projektets innehåll... 3 Resultatredovisning... 4 Projektets resultat under projekttiden... 4 Resultat en månad efter projektets avslut... 5 Resultat tolv månader efter projektets avslut... 6 Diskussion om och tolkning av resultatet... 8 Kunskap om offentliga insatsers effektivitet Sammanfattningsvis Bilaga 1 Beskrivning av tillvägagångssätt

3 Introduktion I februari 2016 genomförde FoU i Väst på Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) en utvärdering av ett arbetsmarknadsprojekt i Göteborgsstadsdelen Askim-Frölunda- Högsbo. Rapporten heter Dom fixade ju detta jobb till mig! Utvärdering av ett kommunalt arbetsmarknadsprojekt för barnfamiljer i Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborg och finns att ladda ned på I uppdraget låg att dels studera projektets resultat vid tidpunkten för avslut av projektet, dels att göra en mindre uppföljning av var de individer som deltog i projektet befinner sig tolv månader senare. I denna rapport redovisas resultatet av uppföljningen. Hur uppföljningsarbetet gått till redovisas i bilaga 1. Projekt 30 barnfamiljer Projekt 30 barnfamiljer 1 genomfördes huvudsakligen under 2015 i samverkan mellan stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo, Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad samt Arbetsförmedlingen. Målgruppen för projektet var personer med hemmavarande barn inom stadsdelen som erhållit försörjningsstöd under lång tid, minst 10 månader utan uppehåll, och som förväntades kunna komma i arbete eller tillgodogöra sig utbildning inom 6 18 månader. Projektets innehåll Projektets idé var att i samverkan mellan myndigheterna identifiera personer ur målgruppen och erbjuda dessa tidsbegränsade kommunala arbetsmarknadsanställningar samt utbildning och förstärkt coachstöd. På så vis skulle målgruppens anställningsbarhet och därmed deras möjlighet till egen försörjning stärkas samtidigt som samarbetsaktörerna skulle få mer kunskap om hur målgruppen kan identifieras. Att insatsen riktades mot barnfamiljer hänger ihop med en politisk ambition att skapa bättre förutsättningar för den generation som idag växer upp i stadsdelen. Att föräldrar själva kan stå för sin försörjning antas stärka förutsättningarna för deras barns möjligheter att bli självförsörjande. 2 Förutom coachstöd och utbildning fick personerna erbjudande om kommunala arbetsmarknadsanställningar, vilket innebar placering i kommunala verksamheter med 1 Projektet hette egentligen Extra satsning på barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Matchning mot arbete och utbildning. 2 I samband med utvärderingen togs en kunskapsöversikt fram som handlar om huruvida det sker en överföring av mottagande av exempelvis ekonomiskt bistånd mellan generationer. Den heter Generationsöverföring av mottagande av ekonomiskt välfärdsstöd? En kunskapsöversikt (Kaan 2016) och finns att ladda ned på 3

4 löner som delvis subventionerades av Arbetsförmedlingen. 3 Det huvudsakliga arbetet i projektet utfördes av två heltidsanställda coacher. Resultatredovisning Projektets resultat under projekttiden Av de 30 individer som var aktuella i projektet fick 13 personer förstärkt coachsstöd och anställningar med stöd av projektet. Resterande 17 personer fick någon form av vägledning och avaktualiserades under projekttiden av olika skäl. Vad vi har är alltså två grupper som fått olika form av stöd. En grupp som fått ett mer omfattande stöd och en grupp som fått ett mindre omfattande stöd. Av projektstatistiken framgår att 3 av de 17 individer som fick det mindre omfattande stödet själva valde att hoppa av projektet och slutade också därmed att ansöka om ekonomiskt bistånd. Ytterligare 3 personer fortsatte att erhålla ekonomiskt bistånd och bedömdes av coacherna vara i behov av vård, rehabilitering eller ytterligare utredning och därmed inte redo för en anställning. En person visade sig ha rätt till sjukersättning och avslutades av detta skäl ur projektet, se tabell 1 nedan. Tabell 1: Information om vad som hände deltagarna under projekttiden. Deltagare som, Antal av de som fick ett mer omfattande stöd Antal av de som fick mindre omfattande stöd Totalt antal deltagare i projektet valde att hoppa av projektet, bedömdes ha behov av vård, rehabilitering eller ytterligare utredning avslutades för att de hade rätt till sjukersättning fann vägar till egenförsörjning genom studier eller arbete under projekttiden tog anställning inom projektets ram Beskrivning: Information om vad som hände deltagarna under projekttiden. Källa till informationen är den projektstatistik som sammanställts av de anställda coacherna. Summa 3 Det handlade om så kallade nystartsjobb vilket är ett bidrag som skall underlätta för den långtidsarbetslöses insteg på arbetsmarknaden och som möjliggör för personen att blir berättigad till a- kassa. Den andra delen av lönen finansierades av kommunala medel. 4

5 De återstående 10 personerna i denna grupp hade också kunnat erbjudas möjlighet till anställning inom projektets ram men fann istället andra vägar till egen försörjning, enligt projektstatistiken antingen via arbete eller via studier. De återstående 13 individerna fick ett mer omfattande stöd, med coachning och tidsbegränsade kommunala arbetsmarknadsanställningar under cirka tolv månader. Anställningstiden var tillräckligt lång för att personen skulle bli berättigad till a-kassa. Resultat en månad efter projektets avslut Utvärderingen genomfördes i februari 2016, en månad efter projektet avslutats. Av de totalt 13 personer som fått anställning inom projektets ram, och stöd av coacherna, hade 11 personer en anställning som fortfarande pågick, det vill säga utanför själva projekttiden. I tabell 2 nedan redovisas information om deltagarnas anställning vid denna tidpunkt. Tabell 2: Information om deltagarnas anställningar en månad efter projektets avslut. Anställning inom område Anställningsform Antal månader Anställningsgrad Restaurang Tillsvidare % Café Tillsvidare - 80 % Städ Tidsbegränsad % Kök Tidsbegränsad % Städ Tidsbegränsad 6 50 % Elevassistent Tidsbegränsad 5 50 % Städ Tidsbegränsad % Fastighetsskötare Tidsbegränsad % Städ Tidsbegränsad % Verkstad Tidsbegränsad 1 50 % Administrativ assistent Tidsbegränsad % Beskrivning: Förteckning över anställningsform och anställningsgrad för de 13 individer som fått förstärkt coachsstöd och anställning inom projektets ram. Informationen avser en månad efter projektets avslut. Källa till informationen är den statistik som sammanställdes inom projektet. Vid samma tidpunkt sammanställdes också statistik över hur många av de totalt 30 individerna som då erhöll ekonomiskt bistånd. I den grupp som fått förstärkt coachstöd var 4 av 13 inte längre mottagare av ekonomiskt bistånd, 4 mottog fortfarande ekonomiskt bistånd men i avsevärt lägre utsträckning, 3 hade fått avslag och 2 mottog fortfarande ekonomiskt bistånd. I gruppen som inte fått förstärkt coachsstöd och anställning inom projektets ram var 10 av 17 avslutade inom verksamheten. En person var aktuell men mottog mindre bistånd och 5 personer var fortfarande mottagare av ekonomiskt bistånd. För en person gick det inte att få fram information. I tabell 3 nedan redovisas deltagarnas status inom verksamheten i februari

6 Tabell 3: Deltagarnas status inom verksamheten i februari Per listade hos socialtjänsten, ekonomiskt bistånd som Antal som fick ett mer omfattande stöd Antal som fick ett mindre omfattande stöd inte aktuella, aktuella men med avsevärt mindre bistånd, aktuella men avslag pga. överskott, aktuella på ekonomiskt bistånd, Information saknas Summa Summa Beskrivning: Förteckning över om deltagarna var aktuella eller avslutade som ärenden inom ekonomiskt bistånd. Informationen kommer från socialtjänsten i Askim-Frölunda-Högsbo och gäller Det finns en del svårigheter när det kommer till att tolka informationen. Vi vet huruvida individen mottar ekonomiskt bistånd eller inte, och för den grupp som mottagit det mer omfattande stödet vet vi att de fanns i sysselsättning enligt tabell 2 ovan. För den andra gruppen vet vi dock ingenting om det sätt på vilket personerna valde att istället försörja sig själva. Att sluta söka ekonomiskt bistånd kan innebära att man har fått ett arbete men det kan också innebära större ekonomisk utsatthet eller andra, mindre legitima, sätt att försörja sig. I utvärderingen konstaterades dock att projektets resultat ur projektägarens perspektiv bör betraktas som positivt. Dels eftersom en stor andel av de 30 individerna vid mättillfället var självförsörjande efter lång tid som mottagare av ekonomiskt bistånd, dels eftersom åtminstone 13 personer hade anställning. Resultat tolv månader efter projektets avslut Ett år senare, i februari 2017, visar ett nytt utdrag ur socialtjänstens register att det i gruppen som fick det mindre omfattande stödet är elva personer som inte är aktuella inom verksamheten, i jämförelse med tio personer året innan när projektet precis hade avslutats. Se tabell 4 på nästa sida. Tyvärr går det inte att i statistiken se huruvida det är samma individer i denna grupp 2016 som Men resultatet verkar bestå för denna grupp. Antalet personer som inte längre är aktuella i verksamhetens register har ökat med en individ. Bland de individer som fick det mer omfattande stödet var vid mättillfället 2017 endast tre aktuella inom ekonomiskt bistånd, i jämförelse med nio personer ett år tidigare. Här ser det således ut som en ur projektägarens perspektiv tydlig positiv utveckling. I denna grupp är det alltså ytterligare sex personer som ett år efter projektets avslut inte längre mottar ekonomiskt bistånd. 6

7 Tabell 4: Deltagarnas status inom ekonomiskt bistånd i februari Per listade hos socialtjänsten som Antal som fick ett mer omfattande stöd Antal som fick ett mindre omfattande stöd Ej aktuella på ekonomiskt bistånd Aktuella på ekonomiskt bistånd i stadsdelen Aktuella på ekonomiskt bistånd i annan stadsdel Oklart Summa Beskrivning: Källa till denna information är socialtjänsten i Askim-Frölunda-Högsbo. Summa Vi har via telefon kontaktat de 13 personer som erhöll det mer omfattande stödet för att fråga dem om deras sysselsättning i mars De svar som framkommer vid dessa telefonintervjuer indikerar att 7 av 13 personer har anställning ett år efter att projektet är avslutat. Se tabell 5 nedan. Vidare anger 4 personer att de är arbetslösa, varav 3 uppger att de är aktuella för en insats hos Arbetsförmedlingen. En person var vid intervjutillfället sjukskriven och en person gick inte att nå. Tabell 5: Sysselsättning i mars-april 2017 för personer som fått det mer omfattande stödet. Deltagarnas sysselsättning i mars 2017 Tillsvidareanställning Tidsbegränsad anställning Arbetslös (varav insats via Arbetsförmedlingen) Sjukskriven Ej svar Summa Antal personer (3) Beskrivning: Avser de deltagare som fått förstärkt coachsstöd och anställning inom projektets ram. Källa till informationen är telefonintervjuer med individerna själva. Om man jämför statistiken från socialtjänstens register med den information som individerna själva uppger kan man först se att den person som inte gick att nå inte tillhör dem som erhåller ekonomiskt bistånd. Ej svar betyder alltså inte en kostnad för den kommunala budgeten. Sedan kan man se att av de 3 personer som enligt registret var mottagare av ekonomiskt bistånd i februari 2017 är det 2 personer som uppger att de arbetar. En möjlig förklaring till detta är att anställningen inte ger tillräckligt med ekonomiska resurser för att personen ska klara av att försörja hela sin familj. Nivån på det ekonomiska biståndet beror på hushållets samlade inkomster och behov och kan därför påverkas av annat än deltagarens inkomst. Statistiken från socialtjänsten anger inte för år 2017 nivån på det ekonomiska biståndet i förhållande till tidigare år (såsom statistiken för år 2016 gjorde). Är det så att de 2 individer som erhåller ekonomiskt bistånd faktiskt arbetar kan dessa individer tillhöra den grupp som år 2016 bedömdes motta ekonomiskt bistånd i lägre grad än Eftersom statistiken från 2016 är avkodad går detta inte att fastställa. Men om detta antagande är korrekt är det ur det 7

8 kommunala perspektivet positivt. Det skulle innebära att också 2 av de 3 (eller 2 av 5 om vi tittar på hela deltagargruppen) som fortfarande mottar ekonomiskt bistånd 2017 mottar en lägre nivå på det ekonomiska biståndet än innan projektet startade. Diskussion om och tolkning av resultatet Vad vi kan se i ovanstående redovisning är att utbetalningen av ekonomiskt bistånd till de 30 individer som varit aktuella i projektet har minskat. Vi vet att 21 av totalt 30 personer i februari 2017 inte längre mottar ekonomiskt bistånd och vi kanske har anledning att anta att stödet, i jämförelse med tidigare år, är lägre för ytterligare 2 individer. Det finns en del osäkerhet när det gäller hur individerna idag försörjer sig, med undantag för den information vi har fått via telefonintervjuer med de som erhållit ett mer omfattande stöd. Resonemang om nuvarande försörjningsform för övriga gruppen skulle endast bli spekulationer. Det verkar dock som att projektet genom sitt arbete har bidragit till att personer kunnat avslutas som mottagare av ekonomiskt bistånd och att denna förändring verkar hålla i sig ett år efter projektavslut. En osäkerhet i tolkningen av detta resultat är att vi inte kan veta vilka ytterligare faktorer som bidragit till denna utveckling, en positiv utveckling på arbetsmarknaden skulle också kunna vara en bidragande orsak. Under den studerade perioden har arbetsmarknadens utveckling varit god i Sverige som helhet och även så i Västra Götalands län. Det totala antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Västra Götaland har under den aktuella perioden minskat enligt tabell 6 nedan. Att deltagarna kommit i arbete skulle alltså också kunna förklaras av en god arbetsmarknad. Det som dock framkommer i statistiken är att utvecklingen inte är lika god för de som varit arbetslösa en längre tid och att antalet personer som varit utan arbete i mer än 24 månader ökar under den aktuella tiden. Tabell 6: Antal och andel arbetssökande och i program i Västra Götalands län över tid. Månad och år Antal arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Västra Götalands län Därav utan arbete i mer än 12 månader Därav utan arbete i mer än 24 månader Andel av registerbaserade arbetskraften år, öppet arbetslösa och (i program) Februari ,1 % (3,5 %) Februari ,8 % (3,4 %) Februari ,7 % (3,2 %) Beskrivning: Informationen är hämtad från Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsstatistik,

9 En annan typ av statistik som är relevant att ta in i analysen är hur utvecklingen sett ut när det gäller hela den grupp som har ekonomiskt bistånd i stadsdelen. I tabell 7 nedan redovisas denna statistik. Här ser vi att antalet långtidsmottagare mellan 2015 och 2016 minskat med 72 ärenden. Mellan åren 2016 och 2017 minskar antalet med ytterligare 99 ärenden. Tabell 7: Mottagare av ekonomiskt bistånd i Askim-Frölunda-Högsbo över tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel Långtidsmottagare % % % Korttidsmottagare % % % Totalt % % % Beskrivning: Informationen har inhämtats från socialtjänsten i Askim-Frölunda-Högsbo. Definitionen av långtidsmottagare är en person som mottagit ekonomiskt bistånd under minst tio av de senaste tolv månaderna. Den mest relevanta utvecklingen att jämföra projektets resultat med är skillnaden mellan 2015 och 2016 eftersom det är här förändringen i huvudsak sker för projektgruppen. Av de 72 personer som avaktualiserats som långtidsmottagare av ekonomiskt bistånd under denna tidsperiod har projektet arbetat med 21 personer, det vill säga nästan en tredjedel. I denna analys finns inga möjligheter att säga något om det stöd som övriga långtidsmottagare i stadsdelen erhållit, vilket hade behövts för att grundligt kunna analysera de olika insatsernas effektivitet. Men om vi antar att resterande långtidsmottagare erhållit ordinarie insatser så kan det framstå som att projektet varit mer effektivt än ordinarie insats eftersom en större andel av projektets deltagare har kunnat avaktualiseras. 4 Det vi dock vet är att ett urval gjorts av deltagare till projektet, där en utgångspunkt var att individen förväntades kunna ta ett arbete eller påbörja studier inom en snar framtid. Vi kan alltså anta att deltagarna inte har utgjort ett snitt av den totala gruppen långtidsmottagare utan valts ut eftersom de förväntades kunna komma ut i arbete eller studier. Att resultatet för projektets deltagare är bättre än för gruppen som helhet är således inte förvånande. Ett mer positivt utfall för projektets deltagare kan alltså bero på urvalet av deltagare. Vi har nu problematiserat möjligheterna att koppla ihop det positiva resultatet för projektets deltagare med själva insatsen och pekat på ett par alternativa förklaringsmöjligheter. Det som talar för att projektets insatser varit effektiva när det gäller att hjälpa personer vidare är det höga antalet månader som de erhållit ekonomiskt bistånd. I figur 1 nedan visas hur antalet månader med ekonomiskt bistånd fördelar sig mellan deltagarna. Vid projektstarten i början på 2015 hade drygt halva gruppen mottagit ekonomiskt bistånd i fem år eller längre. Dessa individer har alltså under flera 4 Här avses en jämförelse mellan å ena sidan projekts deltagare där 21 av 30 ärenden avaktualiserats, det vill säga cirka 70 procent och å andra sidan resterande ärenden där 51 ärenden i stadsdelen avaktualiserats (det totala antalet avaktualiserade 72 minus de 21 som ingick i projektet) utav 669 (totala antalet mottagare minus de 30 som ingick i projektet) det vill säga cirka 7 procent. 9

10 år, med ordinarie stöd inom socialtjänsten och en god arbetsmarknad, inte blivit självförsörjande. Ett år efter projektavslut är alltså cirka 70 procent av dessa inte längre mottagare av ekonomiskt bistånd. Detta samtidigt som arbetslöshetsstatistiken i Västra Götaland indikerar att den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden inte verkar ha gynnat dem som varit utan arbete mer än 24 månader. Figur 1: Antal månader med ekonomiskt bistånd fördelat på antal projektdeltagare. Antal personer och hur lång tid de erhållit ekonomiskt bistånd vid projektstart < 20 månader Mellan 20 och 40 månader Mellan 40 och 60 månader Mellan 60 och 80 månader Mellan 80 och 100 månader Mellan 100 och 200 månader Ej känt Beskrivning: Informationen har sammanställts med utgångspunkt i projektets insamlade data om deltagarna. Det som också talar för att projektets insatser varit effektiva är det faktum att deltagarna själva ger uttryck för att det nära stödet och möjligheten till anställning varit en förutsättning för att de skulle kunna ta steget mot att bli självförsörjande. Kunskap om offentliga insatsers effektivitet Att ge ett mer tillförlitligt svar på frågan om vad som kan förklara resultatet är dock inte möjligt inom ramen för denna begränsade uppföljning. Inför kommande liknande insatser vore det önskvärt att urvalet av projektdeltagare görs så att en jämförelse mellan olika insatsers effektivitet underlättas. Det hade kunnat ske genom att det urval av personer att arbeta med som inledningsvis gjordes i projektet hade varit större. Ur den gruppen hade man slumpmässigt kunnat välja ut vilka som skulle erbjudas insatsen och vilka som inte fick del av den. Att jämföra två sådana grupper över tid hade kunnat ge mer relevant kunskap i ett senare skede och stärkt vår förmåga att dra mer säkra slutsatser om insatsens eventuella påverkan på deltagarna. Då blir den ena gruppen en så kallad experimentgrupp och den andra gruppen får utgöra en kontrollgrupp som kan representera vad som skett om experimentgruppen inte fått ta del av insatsen. 5 5 Se exempelvis Ekonomistyrningsverkets skrift Effektutvärdering Att välja upplägg 2006:8 som går att ladda ned kostnadsfritt på följande länk 10

11 Inom ramen för projektet utkristalliseras visserligen två grupper som erhåller stöd i olika omfattning. Men dessa grupper skapades främst genom beslut fattade av deltagarna själva. De kunde välja att få det mer omfattande stödet eller inte. Att jämföra utfall inom dessa två grupper är inte särskilt relevant eftersom eventuella skillnader dem emellan antagligen beror på faktorer hos de aktuella individerna. Det hjälper oss alltså inte att analysera insatsens påverkan på deltagarna. Ibland lyfts etiska problem med att selektera ut och neka insatser till de individer som placeras i en kontrollgrupp. Det kan dock argumenteras att de hypotetiska kontrollgruppsdeltagarna med ett sådant upplägg hade erhållits samma stöd som de i realiteten fick, nämligen ordinarie insatser. Ett sådant upplägg hade inte inneburit att någon nekats ekonomiskt bistånd, bara att en grupp nekats möjligheten att få ta del av den förstärkning av insatser som projektet innebar. Etiska överväganden av denna sort är naturligtvis nödvändiga att göra i varje enskilt fall. Men på en övergripande nivå kan det samtidigt argumenteras vara ett etiskt problem när vi inte kan dra slutsatser om effektiviteten i de offentliga insatser som vi tillhandahåller invånarna. Att diskutera möjligheterna att bygga in denna form av upplägg vid utformning av insatser är viktigt för den som vill verka för en socialtjänst byggd på bästa tillgängliga kunskap. Sammanfattningsvis Nedan presenteras i punktform de slutsatser som kan dras av denna uppföljning: - Drygt två tredjedelar av de 30 personer projektet arbetade med mottar i februari 2017 inte ekonomiskt bistånd. Det positiva resultatet från 2016 verkar alltså bestå ett år efter projektets avslut. - Möjliga förklaringar till detta resultat är projektets arbetsmetoder och en god arbetsmarknad. - En större andel av de som ingått i projektet har avaktualiserats inom ekonomiskt bistånd, jämfört med den totala grupp långtidsmottagare i stadsdelen som inte ingått i projektet. Detta beror sannolikt på att ett särskilt urval gjorts av personer som bedömdes kunna komma i arbete eller studier. - Kommande liknande insatser bör diskutera möjligheten att göra ett i antal större urval av potentiella projektdeltagare och sedan slumpmässigt dela in gruppen i en experimentgrupp och en kontrollgrupp för att kunna dra mer säkra slutsatser om insatsens effektivitet. - Etiska ställningstaganden bör beaktas vid ett sådant upplägg där problem att inte välja ett sådant upplägg utgör en del av ställningstagandet. 11

12 Bilaga 1 Beskrivning av tillvägagångssätt Metod Telefonintervjuer har gjorts med de 13 personer som inom projektet erhållit det mer omfattande stödet. Vid projektets start undertecknade deltagarna ett medgivande där de accepterade att delta i studien och att de skulle komma att bli kontaktade längre fram. Telefonintervjuerna genomfördes av en av coacherna i projektet under perioden mars april Totalt nåddes 12 av 13 personer på detta sätt. En frågemall togs fram som fylldes i av coachen under telefonsamtalet, se nedan. Därefter sammanställdes informationen av utvärderaren. Personnummer Vad har personen för sysselsättning just nu? Förklaring/alternativ Skriv i personnummer på den person det gäller. Om personen arbetar: Är det en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad? Hur många procent? Hur länge har personen jobbat på sin nuvarande arbetsplats? Om personen studerar: Är det en yrkesutbildning? Är det komplettering av grundskola/gymnasiet? Är det en högskoleutbildning? Hur lång är utbildningen? Om personen har en annan insats: Vad är det för typ av insats? (Är det ett arbetsm.projekt, en praktikplats etc?) Om personen är sjukskriven: Hur många procent? Övrigt: Är personen arbetssökande? Är personen föräldraledig? Är personen hemma för vård av anhörig? Svar 12

13 FOU I VÄST, FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET Besök Anders Personsgatan 8 Post Box 5073, Göteborg Tel e-post fou@grkom.se