MIN SJÄL VILLE INTE ANVÄNDA, MEN MIN KROPP VIKER SIG SJÄLV - En kvalitativ studie om vägen ut ur ett narkotikamissbruk

Transkript

1 MIN SJÄL VILLE INTE ANVÄNDA, MEN MIN KROPP VIKER SIG SJÄLV - En kvalitativ studie om vägen ut ur ett narkotikamissbruk MERSIHA SELMANOVIC SHIRLEY LUU Examensarbete i Socialt arbete Malmö högskola 15 hp Hälsa och samhälle Socionomprogrammet Malmö Februari, 2017

2 MY SOUL DID NOT WANT TO USE, BUT MY BODY FOLDED - A qualitative study about ways out of an addiction MERSIHA SELMANOVIC SHIRLEY LUU Luu, S & Selmanovic, M. My soul did not want to use, but my body folded. A qualitative study about ways out of an addiction. SC163 Social Work, Bachelor thesis. Degree project in Social Work 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, Abstract The purpose of this study has been to gain an understanding of how drug addicts get out of an addiction from the perspective of people who have previously been addicted to narcotics. To achieve the purpose of this study we interviewed former addicts and social workers whose work is to help drug addicts. The interviews with the informants have been semi structured where as we had prepared some open questions but also as the interviews went on we thought of follow up questions to ask. The analysis was conducted with three theories: the turning point, natural recovery and social bond. The results show that there are different ways to reach a turning point when you decide to quit the habit and then there are various factors that facilitate a person of getting out of an addiction that also prevent relapse. Furthermore, the results show that their own perspective on what mattered the most during their way out of an addiction was the support of people who had gone through the same process of changing their lifestyle. They found that fellowship is essential to recovery and relapse prevention. Keywords: drug abuse, drug, narcotics, addiction, turning point, relapse, social bond, recovery, relapse prevention.

3 FÖRORD Att skriva denna studie var en lärorik period som präglats av många skratt och ett gott samarbete, men som krävde mycket stöd från många håll. Vi vill därför tacka våra respondenter som berättade så generöst om sina upplevelser och tankar och gjorde vårt arbete intressant samt blev anledning till att vi blev rikare för mycket ny kunskap. Stort tack till er och vi önskar er all lycka i framtiden. Vidare vill vi även tacka vår handledare Mats Högström för en konstruktiv handledning under arbetets gång. Slutligen vill vi tacka våra käraste för all deras uppmuntran och stöd, ni har gjort mycket mer än vad ni tror. Tack! Malmö, februari, 2017 Mersiha Selmanovic och Shirley Luu

4 Innehåll 1. INLEDNING Problemformulering Syfte Frågeställning Begreppsdefinitioner Disposition TIDIGARE FORSKNING Bottenläge Vändpunkt Eftervård och förhindrande av återfall TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Vändpunktsprocesser Spontanläkning Sociala band, sociala ritualer, gemenskap METOD OCH METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN Kvalitativ ansats Forskarroll Litteratursökning Tillvägagångssätt Urval Forskningsetiska överväganden Analysmetod Arbetsfördelning RESULTAT Förstår inte mig själv som knarkare Jag ville leva Jag försökte helhjärtat Genom andras exempel så fick jag hopp om mig själv Jag trodde verkligen att jag var fri Uppsökande arbete ANALYS Att bryta sig ur missbruket Vändpunkten Gemenskap och självläkning Drogfrihet är en långvarig process SLUTDISKUSSION... 35

5 7.1 Sammanfattning Metoddiskussion Förslag på fortsatt forskning Slutord REFERENSER BILAGOR Informationsbrev Intervjuguide... 41

6 1. INLEDNING 1.1 Problemformulering Asså jag ville inte dö helt enkelt..., citerat från en av våra respondenter. Det visar vad studien kommer att handla om. Det finns olika faktorer till varför personer börjar använda narkotika, likaså finns det anledningar till varför de slutar. Vi försökte ta reda på vad som leder till att de lyckas sluta använda narkotika och på vilket sätt de går tillväga. Vad är första steget till ett drogfritt liv och vilken hjälp kan man få? Vilka är de viktigaste faktorerna som påverkar utgången? Enligt Blomqvist (2002) är det brist på studier som visar hur man ska gå tillväga att sluta med narkotikamissbruk. Dock påstår han att Sverige är bland de första länder som har ägnat så mycket kraft åt att motverka missbruk genom både kontrollpolitiska och vårdande insatser. Det finns olika åsikter om vad som krävs eller vad som är avgörande för att en person som har missbruksproblematik behöver ändra för att lämna missbrukslivet bakom sig. De olika åsikter eller recept till att vara drogfri är enligt Blomqvist (2002) att man måste nå sin personliga botten eller som Kristiansen (2000) kallar det the rock bottom. Ett annat exempel är att erkänna att man är maktlös inför sitt beroende och att söka hjälp (Blomqvist, 2002). Dessa olika lösningar till ett drogfritt liv samt faktum att narkotikamissbruk är en återkommande fråga i media under senaste tiden gör det intressant för oss att utforska och göra en studie just om hur man hittar ut ur narkotikamissbruket och hur man fortsätter på samma väg för att hindra att falla tillbaka. Narkotikan sågs som medicin fram till 1960-talet men sedan började man inse att man använde opioider till syfte för att nå effekt av rus. I Sverige försökte man få människor att avstå från att börja använda narkotika genom att beskriva narkotikan som mycket farligare än alkoholen. Narkotikapolitiken som Sveriges ledning formulerade var att effekterna av alkohol redan leder till en mängd problem och därför behövde man förhindra uppväxten av narkotika. Goldberg (2010) menar att Sverige på den tiden hade en mycket begränsad infrastruktur vilket ledde till begränsningen av internationella idéströmmar i landet. Internet fanns inte på den tiden, radio och TV hade statligt monopol samt att resande internationellt var också begränsat. Under viss tid lyckades man belysa om att narkotika var farligt (Goldberg, 2010). Under 1960-talet började det bli populärt att röka hasch och injicera amfetamin. Redan i början av 1970-talet blev det experimentella bruket av narkotika utbrett, då 14 procent av eleverna i årskurs nio uppgav att de hade provat narkotika. Bland de unga som är mellan 16 och 24 år har andelen som uppger att de någon gång har provat narkotika ökat påtagligt, från 4 procent 1994 till 17 procent Uppgången har varit kontinuerlig. År 2003 svarade 23 procent av ungdomarna i storstäderna att de har provat narkotika. Den genomsnittliga debutåldern att testa narkotika var 17 år. Bland vuxna som är år har procent någon gång prövat narkotika, betydligt mer män än kvinnor. Nedåt i åldrarna minskar könsskillnaderna (Johansson & Wirbing, 2005). 5

7 Kristiansen (1999) skriver att syftet med hjälpinsatser till personer med missbruksproblematik i form av behandling är att efter avslutad behandling ska de kunna fortsätta leva ett drogfritt liv. Kristiansen (1999) menar vidare att vissa av de lyckas vara drogfria efter behandling men har svårt att avgöra om det är just behandlingen som hade störst betydelse för att de har kommit ut ur missbruket. Det som vi upplever som mest intressant med denna studie är att höra om vägen ut ur narkotikamissbruket från både personer som tidigare har missbrukat narkotika och lever ett narkotikafritt liv idag samt socialarbetare som arbetar inom missbruksvården. Vi vill genom detta arbete komma närmare att förstå hur personer med narkotikamissbruk har kommit ut ur sitt missbruk utifrån deras perspektiv. Vi vill lyfta upp ett citat från Kvale (1997) som förklarar väl vårt intresse för missbruksvärlden ur den enskildes perspektiv. Jag vill förstå världen ur din synvinkel. Jag vill veta vad du vet på det sätt som du vet det. Jag vill förstå meningen i din upplevelse, gå i dina skor, uppleva tingen som du upplever dem, förklara tingen som du förklarar dem. Vill du bli min lärare och hjälpa mig att förstå? (Kvale, 1997:117). 1.2 Syfte Det övergripande syftet med vår studie är att ta reda på hur processen för att komma ut ur ett missbruk ser ut samt hur personer som tidigare har missbrukat narkotika tagit första steget till att sluta. Men vi vill även ta reda på hur man undviker att återvända tillbaka till tidigare missbruksliv samt vilken stöd som personer med missbruksproblem får från socialarbetare inom missbruksvården. 1.3 Frågeställning Vad är det som gör att personer som missbrukar narkotika tar första steget till att sluta med sitt missbruk? Hur fungerar de metoder/insatser som finns tillgängliga för att hjälpa personer ur sitt narkotikamissbruk? Vilka faktorer påverkar vägen ut ur ett missbruk och på vilket sätt? 1.4 Begreppsdefinitioner Droger Droger är ämnen med beroendeframkallande och berusande egenskaper. Alkohol och narkotikaklassade substanser ingår i begreppet droger. Med begreppet droger i detta arbete menas alla substanser som definieras som droger. Narkotika NA Narkotikaklassade substanser finns som förteckning enligt Läkemedelsverkets föreskrifter. Narkotika i Sverige är illegala om de inte föreskrivs för medicinskt bruk. I vår studie använder vi begreppet narkotika till all narkotikaklassade substanser. NA är förkortning på Narcotics anonymous vilket på svenska blir Anonyma narkomaner. NA är en gemenskap eller självhjälpsgrupp för personer som har problematik med droger och som vill sluta missbruka droger. Självhjälpsgruppen är inte kopplad till staten eller kommunen utan är oberoende. 6

8 Gruppen går ut på att man regelbundet träffas på möten och delar med sig av sina erfarenheter av att leva ett drogfritt liv (Anonyma narkomaner, 2017). DSM-IV Missbruk Beroende DSM-IV är ett klassifikationssystem som används inom forskning och inom psykiatrin. Det står för Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fjärde upplaga och är till för att fastställa diagnoser. Begreppet missbruk och beroende benämns i detta klassifikationssystem. Enligt DSM-IV för att användning av droger ska kallas för missbruk ska ett av följande kriterier framgå inom ett års tid: 1. upprepad konsumtion som leder till att man misslyckas med att fullgöra sina förpliktelser i arbete, skola eller i hemmet 2. upprepad konsumtion i situationer som innebär risk eller fara som t.ex. vid bilkörning 3. upprepade drogproblem som leder till kontakt med rättsväsendet 4. fortsatt konsumtion trots att det leder till sociala problem Symtomen ska inte vara av allvarligt slag att de kan klassas som beroende (Goldberg, 2010). I detta arbete använder vi begreppet missbruk och missbruksproblematik för att tala om personer som tidigare har missbrukat eller varit beroende av narkotika. Enligt DSM-IV ska minst tre av sju kriterier ska uppstå för att bruk av droger ska klassas som beroende och dessa ska även uppstå inom en period på ett år: 1. tolerans, vilket menas att den mängd man använder behöver ökas för att man ska uppnå effekt eller att effekten minskar vid fortsättning av samma mängd 2. uppstående av abstinenssymtom vid upphörande av användning av droger eller att man fortsätter använda droger för att hindra abstinensen 3. man använder drogen i större mängd eller under längre tid än det man avsåg 4. man har en varaktig önskan eller misslyckade försök att begränsa användningen av droger 5. stor del av tiden går till att försöka få tag på droger, använda eller återhämta sig efter användning 6. viktiga sociala och fritidsaktiviteter påverkas när man använder droger 7. man fortsätter använda droger trots att det har lett till psykiska eller fysiska skador (Goldberg, 2010). Inom NA talar man om att man har ett beroende oavsett om problematiken enligt DSM-IV definierar det som missbruk eller beroende. Inom NA sägs det att beroendet alltid finns och att det är en del av personerna. 7

9 Sponsor Kickad Släng Återfall En person som tidigare har missbrukat men har varit drogfri under en längre tid (oftast längre tid än den som man är sponsor för). Sponsorn är den man kan ringa till och har kontakt med om man känner att man är påväg att gå tillbaka till missbruket. Slang för ordet påverkad av droger. Slang för gram när man talar om narkotika i vikt. Man återgår till tidigare missbruksbeteenden. Enligt våra respondenter så tar man återfall eftersom man själv har valt det. Tillfrisknande Ett begrepp som används inom NA där man menar att man beroendet är en sjukdom vilket man tillfrisknar från. 1.5 Disposition Denna studie inleds med ett kapitel där vi går igenom problemformuleringen och anledningen till varför vi valde att skriva om vägen ut ur ett missbruk ur perspektivet från både de som tidigare har missbrukat narkotika samt socialarbetare vars arbete är att hjälpa personer som missbrukar. Även våra frågeställningar presenteras i detta kapitel, definitioner av begrepp som är vanliga inom missbruksvärlden samt slangord som används av personer som lever med ett missbruk av narkotika och dessa begrepp förekommer i detta arbete. Efter detta inledande kapitlet följer i det andra kapitlet genomgång av tidigare forskning som har bidragit till kunskap inom missbruk. Dessa studier har främst gjorts av svenska forskare som är välkända inom forskning av missbruksfrågor. Därefter i det tredje kapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkterna som vi har använt oss av. I fjärde kapitlet beskriver vi vår metod och tillvägagångssätt där vi beskriver hur respondenterna valdes ut samt även de etiska överväganden som gjordes under arbetets gång. Resultatet presenteras i det femte kapitlet och är tematiserad. Avsnittet efter det redovisas en analys av resultat där vi tillämpar våra teorier samt tidigare forskning i det resultat som vi har fått fram. Det avslutande kapitlet är vår slutdiskussion som kort sammanfattar arbetet. Vi diskuterar val av metod i genomförandet av detta arbete och vi försöker ha ett kritiskt förhållningssätt till arbetet samt diskuterar vad som kunde har gjorts annorlunda. Vidare diskuterar vi forskning som görs inom missbruk och förslag på fortsatt forskning. 2. TIDIGARE FORSKNING 2.1 Bottenläge I Bengt Svenssons avhandling Pundare, jonkare och andra följer han flera personer som missbrukar narkotika. Svensson (2007) beskriver livet för narkotikamissbrukare som en social värld där den sociala aspekten spelar stor roll i missbrukskarriären. Han menar att man kommer in i missbruket genom att introduceras till droger. Droger, både olaglig narkotika och lagliga droger förknippas med socialisering och som används vid sociala sammanhang. I kapitlet som kallas för Utbrytningsförsök skriver han om intervjupersonernas försök till att komma ur sitt missbruk. En av informanterna som Svensson följde vid namnet 8

10 Göran hade efter fyra år samma tankesätt som man har när man går på AA möten. Det är att man lever livet en dag i taget. Göran hade under perioden han missbrukade försökt att dölja missbruket för föräldrarna och så snabbt han gick in i en period utan droger så fanns de som stöd för honom. Göran har funnit sig i AA och NA:s sociala världar där han funnit en ny gemenskap och lämnat den gamla i drogvärlden. I Görans fall har samhället haft en positiv verkan för honom i hans försök att bryta sig ur det han kallar för droglivet. Det har varit alltifrån behandling för missbruk, hjälp med utbildning och arbete och även personligt stöd som han har fått från socialarbetare (Svensson, 2007) Arne Kristiansen (2000) skriver att narkotikamissbruk under en längre period påverkar livet negativ både psykiskt, fysisk, socialt och ekonomiskt. Detta leder till att många narkotikamissbrukare vill bryta sig loss från livet som missbrukare. Det handlar om att missbruket påverkar kroppen fysiskt och att man inte längre har orken kvar att fortsätta missbruka, relationer till familjen eller andra anhöriga påverkas, ekonomin går inte ihop med finansieringen av droger. Kristiansen beskriver vändpunkten och skälet till att lämna missbrukslivet som the rock bottom man har nått den lägsta nivån. The rock bottom ser olika ut för olika individer men upplevs som något obehagligt för dem vilket leder till att de vill därifrån. Andra sätt som nämns som påverkar någon att lämna missbrukslivet är positiva händelser och upplevelser som att man träffar någon som finns utanför drogvärlden, fått arbete, graviditet osv. En av informanterna som intervjuades av Kristiansen fick stora konsekvenser från drogmissbruket. Det var fysiska, psykiska, sociala och ekonomiska, dessa faktorer som tidigare nämnts. The rock bottom beskrivs som ett bottenläge som är personlig för var och en. Detta läge ligger oftast i grund för när personer beslutar sig för att sluta använda droger. Många av dessa bottenlägen är insikten att drogerna kommer till slut att ta ens liv om de fortsätter att missbruka. En av informanterna säger att viljan att leva var större än viljan att dö men att det verkligen var på gränsen. Det är oftast den gränsen man hamnar i när man har nått sitt bottenläge och bestämmer sig för att sluta (Kristiansen, 2000). Några av hans informanter beskrev aldrig något bottenläge utan det var all problematik och negativa konsekvenser som kom med narkotikamissbruket under en längre tids användning som gjorde att de ville sluta med det livet. Lösningen till att lämna livet som missbrukare var för många att lämna staden, miljön där ens umgänge är personer som missbrukar. Många gånger leder livet som missbrukare till kriminalitet. Problemen som kommer med att försöka finansiera sitt missbruk leder till att försörjningen kommer från olagliga pengar. Kriminalitet genom narkotikamissbruk kan i flera fall leda till att man istället får hjälp genom vård istället. Det kan då bli den första kontakten man har med myndighet som hjälper en att ta första steget i att komma ur sitt missbruk. Trots detta menar en av intervjupersonerna att man måste själv ha viljan att förändra sig själv vilket gör det möjligt att andra kan hjälpa en (Kristiansen, 2000). 2.2 Vändpunkt Jan Blomqvist skriver i sin avhandling Att sluta med narkotika - med och utan behandling att under vissa omständigheter, även om man har stora narkotikaproblem, kan man sluta med narkotika utan professionell hjälp. Vägen ut börjar inte efter man har använt själva drog för sista gången, utan det är en process som börjar långt innan det. Blomqvist (2002) skriver även att i det 9

11 svenska samhället uppfattas narkotikamissbrukare som avvikare som utan professionell hjälp och insatser från samhället inte klarar av att komma ut ur missbruket, vilket inte stämmer överens med hans undersökning. Han skriver även om det första steget för att komma ur missbruket och det är oftast på grund av att missbruket har börjat lämna konsekvenser på allt fler livsområden samtidigt som de börjar uppfatta att deras liv inte är som de har tänkt sig att det skulle vara. Några av hans intervjupersoner beskriver vändpunkten som bottenläge där inte ens drogerna ger någon effekt. Andra beskriver att viljan till förändringen har kommit gradvis, efter försämringar i livssituationer eller påtryckningar från anhöriga och vänner. Att bli drogfri kräver en positiv motivation som gör att livet utan droger är värt att kämpa för. Blomqvist (2002) beskriver det som en nyckelhändelse och det kan vara till exempel att man har blivit gravid eller att man har fått ett bra jobb eller bara att någon har räknat med en. Blomqvist (2002) skriver att det inte räcker med att sluta endast med själva bruket av droger. Många av intervjupersoner har lyckats sluta i flera år och sedan blivit sugna på att prova en sista gång. På grund av dessa känslor har man etablerat olika strategier som till exempel att isolera sig eller flytta för att kunna distansera sig från droglivet, vilket även Kristiansen (2000) skriver om. Det nya livet efter missbruket måste få en egenvärde för att det ska vara värt att sluta. Med egenvärde menas att man får en ny social roll, att man får omgivningens förtroende samt att man vinner över sina egna skuld- och skamkänslor. Blomqvist (2002) påpekar att missbruket är ett livsstilsproblem och det är livsstilen man måste förändra samtidigt som man håller sig drogfri. Lalanders (2016) studie varade under 15 års period där han hade kontakt med flertal narkotikamissbrukare. Lalanders forskning har sammanfattar fyra sätt att ta sig ur missbruksproblematiken. Gör-det-själv-vägen handlar om att ta sig ur missbruket utan hjälp från myndigheter eller behandlingsprogram eller andra professioner. Den enda hjälpen man får utanför är från personer i ens närhet eller att man genom illegal väg får tag på subutex. NA-vägen handlar om att genom tolvstegsmodellen och gemenskap med andra personer inom NA-gruppen tar sig ur missbruket. Medicinvägen handlar om att ta syntetiska opioider istället för opiater. Exempelvis LARO som är väletablerad i dagens samhälle. Den samhällsstöttande vägen vars sätt är att gå hjälp av olika samhällsinsatser, socialt och medicinskt. Lalander (2016) menar att dessa olika vägar inte utesluter varandra utan att det oftast brukar finnas en blandning av dessa vägar (Lalander, 2016) Några av de han intervjuade framför att det har funnits socialsekreterare eller andra professionella som de mött som har varit till stöd och betydelsefulla. Det är de som han beskriver som utstrålar värme och engagemang. En av intervjupersonerna menar att det var en socialsekreterare som verkligen kämpade för henne. Denna socialsekreteraren stack ut för intervjupersonen ansåg att socialsekreteraren var engagerad och gjorde utöver det som var hennes jobb. Hon hade blivit en vän till familjen. Även en annan intervjuperson som också hade kontakt med samma socialsekreterare framför att hon har betytt mycket för honom och uttryckt att han såg henne som en familjemedlem. Lalander (2016) förklarar vidare att det är en känsla av att ha någon på sin sida. Människor är i grunden sociala och söker sig till sociala sammanhang. Han menar vidare att habitus är viktigt när det handlar om hur människor känner samhörighet eller inte. Det spelar en stor roll om personer känner skam inför möten med professionella, då 10

12 socialtjänsten och sjukvården är myndigheter som innehar en maktposition. Därför är det viktigt om dessa myndigheter går utöver ramarna och visar engagemang. Han menar att lyssnande är viktigt i ett möte då man visar viljan att förstå den andra personen. När Lalander träffar en av intervjupersonerna som han har följt under flera års tid berättar hon att hon har varit patient i flera år och att hon tyckte att myndigheterna som hon träffade glömde något och det var att människor behöver människor (Lalander, 2016). Greiff & Skogens (2012) studie om vägen ut ur drogmissbruk menar att en egen vilja till förändring är en viktig del i processen till att sluta missbruka. Detta relaterade intervjupersonerna till en personlig vändpunkt. De vanliga tankarna var att konsekvenserna var för stora/svåra, att det fick vara nog samt att man nått botten. Några menade att de fysiska och psykiska konsekvenser, hälsorelationer som även de relaterat till insikten att vilja förändras, vilket även här relaterar till en vändpunkt. Det som är gemensamt för alla är att en avgörande händelse påverkat individerna till att påbörja en förändring. Vidare visar studien på vilka faktorer som har haft stor påverkan i processen att förändra sig. Tidigare behandlingsinsatser där man har värdesatt kunskapen som har förmedlats i behandling samt även gemenskapen som har skapats i behandling har varit av betydelse. De sociala stöden från sociala nätverk visar sig vara värdefulla för intervjupersonerna vad gäller att inte återgå till missbruk. Det handlar om att skapa ny social samhörighet och nätverk (Greiff & Skogens, 2012). 2.3 Eftervård och förhindrande av återfall Arbetet till att sluta missbruka tar tid och att ta återfall är inte ovanligt. Kristiansen och Svensson forskningsstudie om tillgängligheten till behandling och hjälp för att sluta missbruka beskriver förändringen i narkomanvård över ett decennium. Intervjupersonerna menar att de måste övertyga sjukvård och socialtjänst om deras behov av vård. Detta leder till att de som missbrukar narkotika försöker avgifta sig själva. Vidare menar forskarna att eftervårdens brister är av skäl till återfall. Intervjupersonerna menade att de efter behandling lämnas ut till samhället bostadslösa, utan arbetet och där de känner sig ensamma (Kristiansen & Svensson, 2005). Odd Lindbergs avhandling om missbrukskarriären skildrar respondenternas syn på den behandling de har fått i och med processen på väg ur sitt missbruk. Kapitlet som beskriver olika behandlingar menar att det är svårt att avgöra vilken behandling som är bäst och att många av de går på behandling går dit flertal gånger. Resultatet av intervjupersonerna som berättade om sina upplevelser i behandling menar att känsla av gemenskap med människorna i behandling har varit av betydelse när det gäller upplevelsen av behandlingen. Den positiva upplevelsen var kopplad till gemenskapen till gruppen. I behandlingen gör de sig av med tidigare känslor av skam och skuld. Istället finner de känsla av tillhörighet. Samhörighet och solidaritet i gemenskapen har lett till att man tillsammans skapar förutsättningar för att finna nya identiteter utan narkotika (Lindberg, 1998). 11

13 3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Vändpunktsprocesser Forsberg (2009) ger en beskrivning av vändpunktsprocesser när det gäller vägen till ett drogfritt liv. Både vägen in i ett missbruk och vägen ut handlar om processer där med processer menas förändringar under tiden man börjar med sitt missbruk tills man blir nykter. Forsbergs analysmodellen grundar sig i Fuchs Ebaughs teori om rollförändringar och sociala processer. Fuchs Ebaughs teori har fyra faser i förändringen: 1. De första tvivlen: här börjar man undra vad man har för roll i samhället och är det man vill vara. Orsaken till att man får den här känsla kan vara att man har upplevt förändringar eller besvikelser i sitt liv och behöver hjälp från omgivningen för att kunna se att det finns lösningar. 2. Sökande efter alternativ: i denna fasen är det ännu viktigare med hjälp från omgivningen. Man identifierar sig med andra grupper och det är olika från person till person hur lång denna fas kan vara, men allt från några veckor till flera år. 3. Vändpunkter: när man har tagit ett beslut och vill förändra sitt liv. Fuchs Ebaughs urskiljer fem typer av vändpunkter: - En händelse som har stor betydelse och som är anledning till att man vill uppnå en förändring kallar Fuchs Ebaughs för utmärkande händelser. - Strået som bryter kamelens rygg eller droppen som får bägaren att rinna över är en till variant av vändpunkter. När man inser själv att man behöver en förändring. - Tidsrelaterade faktorer, när man har funderat länge på att komma ut ur sin problematik och bestämmer sig för att ta steget till det. - Ursäkter, situationer eller händelser där individen får någon form av anledning som legitimerar ett rollbyte, exempelvis en dålig hälsa eller hot om LVM. - Antingen-eller-situationer, handlar om liv eller död. Man har tagit ett beslut för att rädda sitt eget liv genom att sluta med missbruk eller lämna sitt äktenskap. 4. Bygga nytt: när man väljer att bygga upp en ny social roll där också omgivningen spelar stor roll. Man behöver stöd från sina närstående samtidigt som man behöver bli av med gamla vänner som hade påverkat skapandet av den nya identiteten i negativ riktning (Forsberg, 2009). 3.2 Spontanläkning Enligt Bergmark (2009) finns det, utöver de professionella, många andra aktörer på missbruksområdet. Många personer med missbruksproblematik hittar väg ut ur missbruk utan professionell hjälp. De som spontanläker lämnar missbrukslivet 12

14 med hjälp av självhjälpsgrupper eller en annan frivillig verksamhet. Jan Blomqvist (2001) skriver hur det går till samt hur vanligt det är att komma ut ur missbruket genom en så kallad spontanläkning eller natural recovery. Det är inte omöjligt att personer med svåra beroendeproblem lämnar sitt missbruk bakom sig utan någon hjälp i form av insatser eller behandling, men det är svårt att avgöra hur ofta det framkommer. Likaså är det svårt att få reda på vilka faktorer som ligger bakom de här processerna och förändringar som gör att personer med beroendeproblematik kommer ut ur missbruket på en naturlig väg. Blomqvist (2001) kom fram till att vägen ut ur missbruket är en långvarig process samt att de viktigaste faktorerna är omgivningen, betydelsefulla andra, personliga resurser samt professionella interventioner. Man söker hjälp eller försöker sluta på egen hand efter att man har misslyckats på flera livsområden eller på grund av negativa konsekvenser som missbruket bär med sig. Det som Blomqvist (2001) fann som mest intressant var att de flesta som hade slutat utan professionell hjälp hade varit med om någon positiv förändring innan de tog beslut att sluta. Efter man slutar är det viktigt att hitta strategier som fungerar för att man ska kunna hålla sig drogfri och bli frisk. Det är inte bara droger man ska hålla sig ifrån, utan man behöver ändra sin livsstil, hitta ny sysselsättning och lära sig hantera sina känslor. Man behöver kanske även isolera sig genom att flytta eller klippa av alla kontakter som har med droglivet att göra. En viktig komponent är att man behöver bekräftelse från omgivningen att det är värt att kämpa, att livet får en ny mening. Spontanläkning består av tre olika faser. I den första fasen blir man motiverad till en förändring, man är beredd att sluta missbruka. Anledning till att man blir motiverad är till exempel på grund av hälsa, ekonomi eller betydelsefulla andra. Den andra fasen innebär att personen med missbruksproblematik erkänner offentligt att hon/han ska sluta med sitt missbruk och på det sättet börjar skapa en ny social identitet. När man kommer till den tredje fasen har man olika alternativ. Man kan antingen ta ett återfall, fortsätta missbruka men dölja sitt missbruk eller spontanläka (Andersson & Hilte, 1993). Enligt Blomqvist (2001) har behandling betydelse genom att det underlättar och påskyndar vägen ut ur missbruket. Behandlingen fungerar på olika sätt för olika individer beroende på vilka förväntningar man har eller hur långt i förändringsprocessen man har kommit. Professionell hjälp bidrar mycket med att stärka individer som vill leva ett drogfritt liv och kompletterar deras krafter till att fortsätta kämpa där det inte räcker till. Blomqvist (2009) beskriver självläkning som en salutogen process för att det är ett resultat av individens strävan att upprätta känslan av sammanhang som Antonovsky (1991) talar om. 3.3 Sociala band, sociala ritualer, gemenskap Skårners (2001) avhandling om sociala relationer hos personer som missbrukar narkotika beskriver Thomas Scheffs teori om sociala band. Hans definition av sociala band utgår ifrån att de sociala band skapas mellan två individer. Sociala band baserar sig på att det finns en identifikation individerna emellan samt en emotionell förståelse. Det som differentierar det sociala bandets tillstånd är om det är stabilt eller instabilt. Kännetecken av ett stabilt socialt band är att individerna kan identifiera sig och förstå varandra. Medan icke stabila band innebär alienation, missförstånd och avvisning. Sociala band är inte statiska och kan förstärkas eller förstöras. Två viktiga emotioner kan kopplas till sociala band men som även är varandras motsatser vilket är stolthet och skam. Emotionerna är upplevelser av individen själv och påverkar också individens upplevelser av 13

15 tillhörighet i en gemenskap. Skam är en känsla av oro om otillräcklighet i relation till omgivningens förväntningar och gör att man får en negativ värdering av sig själv medan stolthet ger känsla av positiv bekräftelse om sig själv. Medan stolthet genererar till stabila sociala band, leder skam till ett hot mot de sociala banden (Skårner, 2001). Enligt sociologen Layder är känsla av skam eller stolthet även kopplat till känslan av underlägsenhet eller överlägsenhet, vilket vidare är knutna med begreppen maktrelationer. Människan strävar efter att känna samhörighet med andra människor både intellektuellt och emotionellt. Scheff menar vidare att människans behov av känsla av samhörighet leder till drivkraften av att forma nya och bibehålla gamla sociala band. Skam och skuldkänslor avgör kvalitén av de sociala banden. Lindberg (1998) menar i sin avhandling att söka sig till en ny tillhörighet är ett försök att undvika skam och känslor av otrygghet. Han menar att förmågan att i sociala sammanhang se sig själv hos andra människor skapar en känsla av tillhörighet. Sociala band skapas alltså när en individ söker sig till sociala sammanhang där de känner en tillhörighet till gruppen. Individer som känner skam i andra sammanhang söker sig till den grupp vars känslor upplevs som positiva istället för negativa (Lindberg, 1998). 4. METOD OCH METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN 4.1 Kvalitativ ansats Det finns enligt Bryman (2008) två forskningssätt, ena är kvantitativ och den andra är kvalitativ. Kvalitativ forskning utgår från att man förstår och uppfattar ett fenomen på samma sätt som undersökningspersonerna. Insamling av empiri utgår ifrån att intervjua personer, observera och föra fältanteckningar. Detaljerade beskrivningar kännetecknar kvalitativ forskning. Vi använde oss av en kvalitativ forskning där vi genom intervjuerna fick möjlighet att förstå fenomenet ur en annan persons perspektiv, genom deras erfarenheter. Vi ville få en djupare förståelse i vad våra respondenter själva upplevde, vilket var anledning till att vi valde att utgå ifrån en kvalitativ forskningsansats. 4.2 Forskarroll Ämnet vi valde att forska om hade vi inte mycket förståelse om innan vi började forskningen. Utan den syn vi redan hade om ämnet var ganska lik de flesta andra personers, den som oftast präglar på det media visar, vilket kan vara en skev och vinklad bild. Trots att vi under en längre tid har studerat ett program som ska ge oss kunskaper om sociala problem i samhället fann vi att vår kunskap inom ämnet missbruk och specifik vägen ut ur ett missbruk var bristfällig innan vi började vår forskning. Med det som utgångsläge fann vi både nackdelar och fördelar med en brist på kunskap inom detta ämne. Nackdelen blev att vi var tvungna att söka och läsa på mycket av den kunskap som redan finns från tidigare forskning som har gjorts, men som vi saknade. Men det gav oss även ett tillfälle att börja från början och förstå missbruksproblematiken utifrån perspektivet av personer som själva har gått igenom den processen. 4.3 Litteratursökning I början av arbetet letade vi efter tidigare forskning kring ämnet vi hade valt att undersöka. Vi sökte bl.a. på skolans databaser, bibliotekets egna sökfunktion och framförallt google scholar. Sökorden som användes var missbruk, narkotika, 14

16 vägen ut, beroende, narkotikamissbruk, vändpunkt, sluta missbruka, drug abuse, recovery, drug, narcotics, addiction, turning point och olika kombinationer av dessa ord. Mycket av de resultat av sökningarna som vi fick fram var avhandlingar av svenska forskare. Forskningsartiklar och andra studier som gjorts utomlands gick inte att få tag på via nätet, varav mycket av de tidigare forskningar som vi har refererat till i detta arbete är från svensk forskning. 4.4 Tillvägagångssätt Individernas egna upplevda erfarenheter av narkotikamissbruk och de socialarbetare som arbetar nära detta sociala problem väger stort i vårt arbete. Därför valde vi att intervjua personer som tidigare har missbrukat samt personer som arbetar inom missbruksvården. Vi hade telefon- och mailkontakt med respondenterna och den kontakten underlättade för oss att bestämma tid och plats genom sms. Intervjuerna med respondenterna som tidigare har missbrukat narkotika genomfördes på en neutral plats som vi bestämde tillsammans med respondenterna och dessa intervjuer genomfördes på ett café. På caféet försökte vi välja platserna på sidan där man kunde sitta ostörd och otillgänglig för andra att höra samtalet. Socialarbetarna som vi intervjuade föreslog tid och plats på deras arbetstid och arbetsplats per mail. Även dessa genomfördes ostört i deras kontor. Tekniken vi valde att använda oss av under vår forskningsprocess var inspelningsverktyg i form av inspelningsprogram i våra mobiler. Detta gjorde det enklare för oss att fokusera på att lyssnandet av respondenternas berättelser istället för att behöva fokusera på att anteckna. Det gav oss även tid till att tänka ut följdfrågor då vår fokus låg i att lyssna och förstå det respondenterna berättade. Med hjälp av inspelningsverktyget fångades allt som sades under intervjuerna upp och p.g.a. det kunde vi citera intervjupersonerna på ett korrekt sätt vilket vi tyckte var nödvändigt i vårt resultat. Eftersom vår studie utgår ifrån respondenternas perspektiv så ansåg vi att det viktigaste är att budskapet från det våra respondenter berättar framförs på ett korrekt sätt, vilket ledde till att vi valde att citera det vi tyckte inte kunde beskrivas eller omformuleras på ett annat sätt. Detta för att resultatet ska bli så utförligt och korrekt som möjligt, genom att använda intervjupersonernas egna val av ord. Under intervjuerna skedde även insamling av data genom observation då intervjupersonernas sätt att berätta även uttrycks genom kroppsspråket (Rosengren & Arvidson, 2002). Utöver intervjuer med personer som tidigare har missbrukat narkotika valde vi att intervjua socialarbetare vars arbete är att hjälpa personer med missbruksproblematik eller på annat sätt har kontakt med personer som har missbruksproblematik. Vi kontaktade öppenvårdsenheter, beroendecentrum och andra kommunala verksamheter som arbetar med personer som missbrukar narkotika. Tidsramen och valet av intervjupersoner begränsade antalet respondenter vi fick till arbetet. På grund av arbetsbelastningen för en potentiell respondent, som hade kunnat ge mycket bra information till detta arbete, kunde intervjun inte genomföras i tid för arbetets deadline. En annan socialarbetare som tog lång tid att få tag på, valde vi till slut att inte intervjua då hen inte visade något intresse av att medverka, varav vi inte tyckte att informationen vi skulle få inte hade passat i arbetet. Trots att vi inte hade några omfattande begränsningar i arbetet hade vi svårigheter i att få tag på respondenter och bestämma tid för genomförandet av intervjuerna under tidsramen vi hade för att utföra vår studie. Intervjuer blev uppskjutna av olika skäl och planerades långt fram vilket ledde till att man hade svårt att planera in nya tider för intervjuer. 15

17 Datainsamlingsmetoden innebär att vi genom en semistrukturerad men öppen intervjuform hade ett par förberedda bestämda intervjufrågor vi ställde. Dock hade vi genom den öppna intervjuformen utrymme för intervjupersonen att ge ett mer beskrivande och rikt svar. Då våra frågor var färdigformulerade innan genomförandet av intervjuerna hade vi en standardisering och strukturering av frågor för att datainsamlingen från olika personer skulle kunna jämföras (Rosengren & Arvidson, 2002). Vår studie utgår från att vi lägger tyngdpunkten i respondenternas berättelser för att förstå vägen ur narkotikamissbruk ur deras perspektiv. Vissa kunde sväva ut med deras svar i vissa frågor vi ställde men kände själva att det var nödvändigt för att kunna svara på en viss fråga, därför gjorde vi oftast inga avbrytanden i deras berättande. Till följd av intervjuerna med de första respondenterna i kombination med läsning av litteratur under arbetets gång, fick vi en ökad förståelse i fenomenet som vi valde att forska om. Det ledde till att vi kom på ett par fler frågor att ställa på de intervjuer som vi gjorde senare i arbetet. 4.5 Urval När forskaren väljer vem han vill intervjua väljer han först den han tror bär på mycket information. Efter att forskaren har samlat tillräckligt mycket information söker han någon som kan ge honom en annorlunda syn på ämnet (Rosengren & Arvidson, 2002). Vi valde att intervjua personer som har tidigare haft missbruksproblematik eftersom vi antog att de bär på mest kunskap p.g.a. erfarenhet. För att få lite annorlunda syn på vårt ämne valde vi även att intervjua personer verksamma inom missbruksvården vars arbete är att hjälpa personer med missbruksproblematik. Det är svårt att avgöra hur många personer man behöver intervjua för att uppnå den teoretiska mättnaden och det är också lika svårt att avgöra när eller om man har uppnått den. Det kan också hända att man bestämmer sig eller behöver intervjua personer som man inte har planerat från början (Bryman, 2008). Vi fick initialt kontakt med en respondent som tidigare har missbrukat narkotika. Därefter tipsades vi om att kontakta en annan person som även han tidigare har missbrukat narkotika. Genom den första kontakten med den första intervjuperson blev vi genom ett nätverksurval eller kedjeurval rekommenderade att ta kontakt med andra personer som sedan valde att delta i vår studie. Totalt har vi genomfört sex intervjuer. Fyra av respondenterna som vi intervjuade har alla haft ett missbruksproblem med narkotika men även andra droger och de andra två respondenterna var socialarbetare som arbetar med personer med missbruksproblematik. Då vi även ville försöka ta reda på hur personer med missbruksproblematik får hjälp inom missbruksvården till att hitta vägen ut ur narkotikamissbruket valde vi även att intervjua socialarbetare som arbetar med stöd och hjälp av personer som missbrukar. Som tidigare nämnt hade vi en begränsad tid till att utföra arbetet därmed var även vår tid till att hitta samt utföra intervjuer med respondenter begränsade. Detta ledde omedvetet till att inga av de respondenter som vi intervjuade som tidigare har haft ett narkotikamissbruk var kvinnliga. Vår studie är alltså begränsad till att missbruksproblematiken endast ses ur ett manligt perspektiv vad gäller personer som tidigare har missbrukat narkotika. Detta på grund av två skäl, en av de som tillfrågades ville inte medverka i studien och den andra som tillfrågades som ville medverka, valde vi på grund av etiska skäl, att inte intervjua då personen nyligen hade tagit återfall 16

18 vilket gjorde att vi på grund av vår intervju kunde riskera att framkalla ett nytt återfall. 4.6 Forskningsetiska överväganden Missbruksproblematik kan pågå under en väldig lång period. Många tar återfall flertal gånger och processen ur missbruk är för många väldig svår. På grund av detta och andra etiska skäl valde vi redan i början av arbetet att inte intervjua personer som har risk att falla tillbaka till missbruket. De respondenter vi intervjuade, som tidigare har missbrukat narkotika, hade vid intervjutillfället varit drogfria i minst två år. Inga av dessa personer var heller i någon aktiv behandling eller aktiv missbruk under den tid när intervjuerna genomfördes. Inledningsvis för varje intervju framförde vi att deltagandet var frivilligt, anonymt samt att deltagarna när som helst avbryta sitt deltagande och även ta tillbaka samtycket. Vi lämnar även ett förberett skriftligt informationsblad där arbetets syfte framfördes. Informationsbladet gav även informationen om konfidentialitet vilket innebär att all information som framkommer från intervjun kommer att förvaras så att de inte kan kommas åt av obehöriga och respondenterna kommer att avidentifieras i arbetet. Nyttjanderätt informeras även genom informationsbrevet och innebär att de information som kommer fram under intervjuerna endast kommer att användas till forskningsändamålet samt att det färdiga arbetet kommer att publiceras och offentliggöras (Bryman, 2008). Informationsbladen som lämnades till respondenterna innehöll även kontaktinformation till oss undersökare om det skulle vara så att de som intervjuades behövde få tag på oss av olika skäl. Samtyckesblanketter delades ut till samtliga respondenter varav alla som deltog i studien skrev under dessa innan vi påbörjade intervjuerna. För att få genomföra intervjuer med socialarbetarna skickade vi även ut informationsblad samt tillståndsblanketter till deras verksamhetschefer. Med verksamhetschefernas tillstånd genomfördes intervjuerna med socialarbetarna på deras arbetsplats under deras arbetstid. I denna studie valde vi att kalla de vi intervjuade för respondenter och sedan en viss siffra efter som även visar vilken ordning vi intervjuade personerna. Detta för att intervjupersonerna inte ska kunna avslöjas och kunna förbli anonyma. Vi valde att inte använda fingerade namn. 4.7 Analysmetod I vår dataanalys har vi använt oss av grounded theory som är en generell strategi för kvalitativ forskning. Det grundläggande i grounded theory är att datainsamling och analys sker parallellt (Bryman, 2001). Under intervjuernas gång utfördes en kontinuerlig analys av den data vi hade samlat in. Intervjuerna som genomfördes transkriberades och därefter har vi genom bearbetning av transkriberade texter samt genom kontinuerliga jämförelser av datainsamlingen, kunnat kategorisera och tematisera datan. Vi har använt oss av öppen kodning genom att vi kategoriserade insamlade data. Därav användes även selektiv kodning där vi filtrerade data som vi inte ansåg var av relevans till arbetets syfte eller frågeställningar. Vidare kopplade vi vårt resultat med tidigare forskning samt de teorier som vi har valt. 17

19 4.8 Arbetsfördelning Största delen av tiden skrev vi arbetet tillsammans. Formulering av inledningen och syftet av arbetet diskuterades samt formulerades tillsammans. Intervjuerna genomfördes också gemensamt. Då vi intervjuade sex personer delade vi upp transkriberingen lika så att vi båda la lika mycket tid på att transkribera varje intervju. Litteratursökning och skrivandet av tidigare forskning gjordes enskilt men diskuterades och justerades vid senare tillfälle. För att arbetet skulle vara enhetlig och sammanhängande så utfördes det mesta av skrivandet av arbetet tillsammans på skolan varav det gav möjlighet till diskussion. Vi använde oss även av Google documents, ett verktyg som gav möjlighet för oss att skriva i samma dokument samtidigt. 5. RESULTAT 5.1 Förstår inte mig själv som knarkare Frågan om när respondent 1 först insåg att han hade ett problem med narkotika förklarar han att han upptäckte det två gånger. Första gången var när han var 18 år gammal. Men att upptäcka att man har ett problem för första gången ledde också till en förnekelse av att man har problemet. Men första gången jag förstod att jag kanske har problem med droger var när jag var 18 och det har gått fyra år och jag tänkte vad har jag fått för mig och jag var fortfarande i förnekelse och tänkte men jag kanske ändå inte har problem. Jag har bara roligt just nu. Jag kommer att sluta. Och det som var grejen.. jag sa jag intalade mig själv att jag mår dåligt, för att inte säga att jag är knarkare. Förstår inte mig själv som knarkare. Men nånting sa till mig, en röst sa till mig, men du har ju knarkat varje dag i fyra år. Ja, men jag har bara roligt, jag har bara haft roligt. Jag har inget annat att göra. Så jag lurade mig själv. Men jag förstod då att jag var kanske hade problem med droger. (Respondent 1) Respondent 4 berättar att det var en lång process att förstå att han hade problem med narkotika, därför att när man använder narkotika och är beroende förnekar man verkligheten och försöker intala sig själv att man inte har något problem. Så att jag förstod nånstans att jag inte hade någon kontroll över droger redan när jag var år gammal. Jag hade rökt hasch och marijuana alldeles för länge och insåg att när jag försökte sluta så hur jag än gjorde så trillade jag ändå tillbaka dit. Känslor blev ohanterliga, livet blev ohanterligt, och jag hittade alltid på ursäkter till varför jag skulle göra det igen. Det var alltid någon annans fel, det var alltid på grund av en omständighet eller en situation i livet som då utlöste en kedjereaktion av känslor som jag inte kunde hantera. Och på så sätt berättigade jag att fortsätta använda. Vidare berättar respondent 4 att han blev medveten om att han hade problem med narkotika redan i början av sin användning men att det tog tid innan han förstod vad som egentligen var problemet och hittade vägen ut. Problemet var att detta insåg jag ganska så tidigt men ändå så tog det ungefär 15 år till därefter innan jag verkligen förstod att det var drogerna 18

20 som var problemet, därför att ja, jag såg alltid drogerna som lösningen. Det var det som var lösningen asså på själva livet jag kände alltid att jag behövde det för att kunna fungera. Så för att besvara din fråga ganska konkret, så insåg jag att jag hade, att jag hade problem med droger redan när jag var 13-14, men jag kunde inte riktigt förstå att det var drogerna som var problemet förrän typ 15 år senare. 5.2 Jag ville leva Samtliga personer i vår undersökningsgrupp talade om vilken tidpunkt och händelse när de valde att sluta missbruka, det som kallas för vändpunkten. Respondent 1 missbrukade i 13 år, utav dessa 13 år försökte han komma ur missbruket i åtta år. Han säger att de första åren visste han inte att han hade ett problem med narkotika utan det var enligt honom bara roligt och något coolt. Han upprepar flera gånger att han bara tyckte att det var roligt, livet lekte. Han insåg sedan när han inte hade några pengar kvar till missbruket att det inte längre var roligt. Då började han leva ett kriminellt liv för att försörja sitt missbruk. Vidare berättar han att han gjorde handlingar som gick över hans egna värderingar som t.ex. att göra inbrott i bilar för att stjäla stereon och andra saker av värde för att sedan sälja och tjäna pengar vilket gick till att fixa knark. Han berättar en händelse varav han i början verkar lite osäker på om han ska berätta eller inte. Men till slut berättar han om en av hans inbrottsförsök i en bil: Och det värsta var det här är typ såhär... jag menar nu jag eh det var en bil jag gick in i. Jag kollade alltid efter växel också och den hade varken den hade två kronor eller nånting, ingen stereo ingenting och jag blev så arg på den bilen så jag tog sönder mer än vad jag behövde. Jag tog sönder bilen helt och stack sen därifrån. Nästa dag ringer min syster och svär ut och förbannar den här människan. Och den här människan hon förbannar är mig. Jag visste inte att det var min systers bil. Så den jag gjorde det värst på var min egen systers bil. Det var den jag spottade i bilen (*skratt*) tog (*skratt*) jag tänkte vad är det. Respondent 1 berättar vidare om när han började förstå problemet och tankarna om att vilja förändra sitt liv kom till. Han berättar att han efter endast 22 timmar efter att han fick sitt körkort, i ett försök att spela tuff, krockade i en parkerad bil som framkallade en kedjekrock och fyra bilar inklusive hans egen blev skadade. Han säger att försäkringen vägrade täcka någonting eftersom han vid det tillfället för olyckan var kickad. Händelsen ledde till att han blev skyldig kr. Under samma period tog det slut i den relation han var i som hade varat i 3 år och de hade även varit förlovade. Mycket hände under en och samma period. Så jag förlorade mitt körkort, blev av med blev skyldigt kronor. Den tjejen jag älskade lämnade mig. Allting kraschade. Jag är ensam och alltså jag kan inte berätta. Jag kan inte förklara den här känslan i hjärtat. Helt ensam. Inga vänner ingenting. Jag hade min drog. Jag tyckte inte ens om den. Men den var ändå en tröst för mig. Där fattade jag att jag ville ändra. Jag pallade inte mer. (Respondent 1) Respondent 2 upplevde att hans motivation till att förändra sin livsstil var när han fick besked om att hans mor var sjuk. Han beskriver att kärleken till hans mor var 19