Informationskampanj Brott i nära relationer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationskampanj Brott i nära relationer"

Transkript

1 Datum: Diarienr KA /11 Informationskampanj Brott i nära relationer Ju2011/6520/PO, Ju2013/5789/PO Slutredovisning av regeringsuppdrag. 1

2 Innehåll Sammanfattning 3 Regeringsuppdraget 5 Arbetsprocessen 6 Bakgrund och insikter 7 Kanalstrategi 11 Kampanjens olika delar 13 Kampanjgenomförande 14 Informationssajten polisen.se/komtilloss 14 Annonser 15 Banners 17 Filmen Skuggan 18 Sociala medier 19 Filmen Johan & Eva 20 Radio & Tamponger 21 Mässor, konferenser och möten 22 Personer med annat modersmål än svenska 23 Pedagogiskt material 27 Brottsrummet 30 Hem Ljuva Hem 31 Uppmärksamhet i media 32 Funktionsnedsättning 33 Hedersrelaterat våld och förtryck 36 Interninformation 41 Utvärdering av informationskampanjen 44 Ytterligare resultat från kampanjen 49 Lärdomar 50 Ekonomi 51 2

3 SAMMANFATTNING I september 2011 gav regeringen Rikspolisstyrelsen i uppdrag att förnya den tidigare informationskampanjen ( ) om brott i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med informationskampanjen har även denna gång varit att uppmärksamma dessa typer av brott och uppmuntra att brotten anmäls, dvs. minska mörkertalet. Målgrupperna har vid båda uppdragen varit de som är direkt utsatta för brott och de som bevittnar brott. I september 2013 förlängde regeringen uppdraget. Rikspolisstyrelsens erfarenheter från det tidigare regeringsuppdraget har legat till grund för denna informationskampanj. Efter en nulägesanalys som bland annat omfattade samverkan med andra myndigheter och frivilligorganisationer anpassades den nya strategin för att nå de grupper som inte uttryckligen omfattats i det tidigare uppdraget. I uppdraget betonades att så många som möjligt skulle kunna ta del av informationen. Rikspolisstyrelsen skulle därför beakta behovet av information för barn och unga, för personer med funktionsnedsättning samt för personer med annat modersmål än svenska. Uppdraget inkluderade även information om hedersrelaterat våld och förtryck. Strategin för informationskampanjen var därför att: Fortsätta bredda bilden av vad som är ett brott via annonser, radio, film och sociala medier med hänvisning till polisen.se/komtilloss Prata med utsatta och vittnen. Kampanjen har vänt sig till de utsatta som ännu inte anmält och tydliggjort vittnens roll. I detta har barns och ungdomars perspektiv beaktats. Här användes exempelvis sociala medier, utställning och visningar på Polismuseet. Använda vidareförmedlare. För att nå vissa delar av målgruppen använde vi oss av lärare, pedagoger, informatörer, omsorgspersonal och annan yrkespersonal som kommer i kontakt med utsatta, genom t ex pedagogiskt material och filmer. Samverka med andra. Eftersom Brottsförebyggande rådet, Brå, och Länsstyrelsen Östergötland redan arbetade mot unga grupper, skapades samverkansprojekt för att ta fram nytt informationsmaterial riktat till vidareförmedlaren skolan samt direkt till de unga, t ex filmer, folder, information på webb och i kollektivtrafiken. Få fler att sprida budskapet. Kampanjen fick fler människor att dela med sig av kampanjmaterialet på internet eller sina arbetsplatser. Tillgängliggöra informationen. Befintligt material från den tidigare kampanjen har till vissa delar anpassats och gjorts tillgängligt för fler grupper, t ex personer med funktionsnedsättning och personer med annat modersmål än svenska. Fortsätta med närvaro på internet. Det tar lång tid att bryta sig loss ur ett destruktivt förhållande, därför är det viktigt med tydlig och långsiktig information när den utsatta behöver den. Informationssajten polisen.se/komtilloss har översatts till fler språk och möjligheten till dialog via polisens närvaro i sociala medier har använts. 3

4 SAMMANFATTNING Utvärdering av informationskampanjen Genom kampanjen har Polisen lyckats med att bredda bilden av vad brott i nära relationer är - från att handla om det grova våldet till att även innefatta verbala hot och alla typer av våld, även det lite mildare. Fler ser sig som utsatta eller vittnen. Den egna utsattheten lyfts upp till ytan. De som sett kampanjen säger i högre utsträckning att de har varit utsatta för våld än de som inte sett kampanjen. Samma effekt sker bland vittnen som misstänkt eller vetat om att någon i deras nära omgivning har varit utsatt för hot, kränkningar och/eller fysiskt våld. Brott i nära relationer väcker starka känslor bland dem som ser kampanjen. Allmänheten uppskattar därför att polisen informerar om detta och budskapet ses som mycket tydligt: Polisen vill att personer som lever med brott i nära relationer ska söka hjälp. För att sprida informationskampanjen till särskilt utsatta grupper har Rikspolisstyrelsen tagit fram och spridit handledningar och stödmaterial till lärare, pedagoger och informatörer som möter unga. Särskild vikt har lagts vid hedersrelaterat våld, hot och förtryck samt till undervisning i särskolan. Detta stärker samhällets färdigheter att arbeta med särskilt utsatta elever. Många människor har själva spridit budskapet vidare, till exempel genom sociala medier, där man arbetar eller i de föreningar där man är aktiv. Informationskampanjen har också anpassats för personer med annat modersmål än svenska, hörsel- och synnedsättningar etc och gjorts tillgänglig via informationssajten Våld i nära relationer har under flera år uppmärksammats på många sätt, bland annat genom Polisens informationskampanjer och antalet anmälningar har ökat stadigt under en längre tid. Under 2013 har dock antalet anmälda brott i nära relationer minskat något (6 procent), jämfört med samma period året före. Det är svårt att svara på varför en minskning skett just nu, men vi vet att det är många faktorer som påverkar benägenheten att anmäla den här typen av brott. Vår förhoppning är att informationskampanjen om brott i nära relationer ska bidra till att antalet anmälningar ökar på lång sikt. Erfarenheter från den förra kampanjen (år ) visar att anmälningarna inte ökade i samband med att kampanjen startade. Däremot ökade de över en längre tidsperiod. Detta pekar på vikten av att ta fram material som lever länge och är tillgängligt oberoende av tid och plats, dvs. när den som är utsatt eller bevittnar brott behöver det, eftersom det kan ta mycket lång tid att mobilisera inför en anmälan och man kan behöva söka information upprepade gånger. Det pekar också på vikten av att använda vidareförmedlare av informationen, som kan bidra till att informationen sprids och förankras. De satsningar som beskrivs i denna rapport är till största delen exempel på det ovanstående. 4

5 REGERINGSUPPDRAGET I september 2011 gav regeringen Rikspolisstyrelsen i uppdrag att förnya den tidigare informationskampanjen om brott i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med informationskampanjen har även denna gång varit att uppmärksamma dessa typer av brott och uppmuntra att brotten anmäls, dvs. minska mörkertalet. Målgrupper har vid båda uppdragen varit de som är direkt utsatta för brott och de som bevittnar brott. Regeringsuppdrag nr 1 (se nedan) samt 2 bifogas som bilagor till rapporten. I uppdraget från 2011 betonades att så många som möjligt skulle kunna ta del av informationen. Rikspolisstyrelsen skulle därför beakta behovet av information för barn och unga, för personer med funktionsnedsättning samt för personer med annat modersmål än svenska. Uppdraget inkluderade även information om hedersrelaterat våld och förtryck. I uppdraget ingick också att göra en utvärdering av resultatet av kampanjen. I september 2013 förlängde regeringen regeringsuppdraget. Uppdraget ska slutredovisas den 31 mars Syftet med förlängningen i kombination med extra medel var att öka spridningen och räckvidden på materialet och i ännu högre grad göra informationen tillgänglig för olika målgrupper. I det tidigare regeringsuppdraget inom brott i nära relationer ( ) ingick även att arbeta med att förbättra det operativa polisarbetet inom brottsområdet. I uppdraget från 2011 framhölls det att Polisen, vid sidan av informationskampanjen, skulle fortsätta att utveckla det interna kvalitetsarbetet avseende hantering och utredning av dessa typer av brott. Det arbetet skulle dock bedrivas inom ramen för Polisens ordinarie anslag. 5

6 ARBETSPROCESSEN Vid det tidigare uppdraget utformades en kommunikationsstrategi som legat till grund för informationskampanjen även denna gång. Samtidigt innebar det nya uppdraget att Rikspolisstyrelsen behövde anpassa strategin för att nå grupper som omfattas av det nya uppdraget, men som inte uttryckligen omfattades i det tidigare uppdraget. För att verifiera och vid behov justera kommunikationsstrategin, genomfördes på nytt en nulägesanalys i form av intervjuer med nyckelpersoner inom Polisen, samverkande myndigheter och frivilligorganisationer. I början av januari 2012 gick Rikspolisstyrelsen ut i en offentlig upphandling och sökte en kommunikationsbyrå. Den 26 mars 2012 tilldelades Granath Havas Worldwide kontrakt i upphandlingen. Personal från Rikspolisstyrelsen, kommunikationsbyrån och externa resurser i form av projekt- och produktionsledning bildade en arbetsgrupp för projektet. Modellen visar huvudstegen i arbetsprocessen. Nuläge Budskapsstrategi Kanal- och aktivitetsstrategi Kreativt koncept Förtester och förankring Produktion Genomförande Uppföljning Steg 1 Nuläge: Utvärdering av tidigare kampanj, inläsning av befintligt material, kompletterande research, djupintervjuer, analys av målgrupper, målformulering, riskanalys, utvärdering av möjliga samarbetspartners etc. Steg 2 Budskapsstrategi: Handlar om att definiera de målgrupper informationskampanjen ska vända sig till. Identifiera och besluta om strategiska huvudbudskap som ger en tydlig inriktning för kommunikationen. Anpassning av budskap till målgrupperna. Steg 3 Kanal- och aktivitetsstrategi: Genomlysning av möjliga kanalval utifrån kommunikationens uppgift och givna budgetramar. Roller och prioriteringar för varje kanal. Steg 4 Kreativt koncept: Idéarbete och konkretisering av kampanjens kreativa idé. Steg 5: Förtester och förankring: Här testas kampanjens idé i målgruppen. Steg 6: Produktion: Teknisk produktion av kampanjenheter. Steg 7: Genomförande: Annonsering och aktiviteter påbörjas. Steg 8: Uppföljning: Effektmätningar, sammanställning av spridning etc. 6

7 BAKGRUND OCH INSIKTER För personer som lever med våld, hot och trakasserier i en nära relation kan det vara mycket svårt att bryta sig loss. Det är heller inte ovanligt att den utsatta som lyckats lämna ett destruktivt förhållande senare vänder tillbaka till partnern. Den brottsutsatta kan därför behöva information och stöd under en lång tid innan kontakt tas med Polisen. Erfarenheter och insikter från informationskampanjen Inför den första informationskampanjen genomfördes ett omfattande förberedelsearbete. Det bestod bland annat av ett stort inläsningsarbete av facklitteratur och olika forskningsrapporter, samt djupintervjuer, framför allt med personer som hade blivit utsatta för brott i nära relationer men inte anmält. Vidare genomfördes tester med allmänheten och potentiella vittnen, liksom användartester av den särskilda informationssajt som byggdes upp på ( I arbetet med budskapsstrategin rådgjorde en arbetsgrupp för kampanjen med forskare från Göteborgs universitet. Arbetsgruppen deltog även vid polisförhör och förde samtal med representanter för olika frivilligorganisationer. Definiera anmälningsbarriärer En av de viktigaste insikterna blev att ta reda på vilka brott som inte anmäls och vilka hinder som fanns för att anmäla. Arbetet inriktades därför på att definiera barriärer för att anmäla och vilken roll kommunikationen skulle ha för att kunna riva respektive barriär. En viktig del var att beakta vad som var förenligt med Polisens uppdrag och vad Polisen kunde stå bakom som avsändare. Barriärer ur den brottsutsattas perspektiv BARRIÄRER Man ser inte sig själv som ett misshandelsoffer som lever i en misshandelsrelation. KOMMUNIKATIONENS ROLL Nyansera bilden av att vara misshandlad och att leva i en misshandelsrelation. Man vill inte se sig själv som ett misshandelsoffer som lever i en misshandelsrelation. Nyansera och luckra upp bilden av att vara misshandlad och att leva i en misshandelsrelation. Man ser inte nyttan med att anmäla. Visa varför det är viktigt att anmäla. Man är osäker/rädd för konsekvenserna av en anmälan. Skapa tydlighet och trygghet kring vad en anmälan innebär. Man har fel föreställningar om vad en anmälan innebär. Tydliggöra hur ett ingripande/en kontakt med Polisen går till. 7

8 Varför anmäler inte den brottsutsatta? Det är en kombination av flera olika anledningar som gör att den som utsätts för brott inte anmäler, men en av de avgörande barriärerna är att den brottsutsatta inte ser sig själv som en brottsutsatt som lever i en misshandelsrelation. Den brottsutsatta har svårt att identifiera sig med den bild som exempelvis medierna ger av en brottsutsatt, där fokus ligger på det grova våldet, medan vardagen för många utsatta består av förnedring, hot, örfilar, slag och knuffar, men inte nödvändigtvis av det allra grövsta våldet (även om det bevisligen förekommer). I början av en misshandelsrelation är det vanligt att den brottsutsatta försöker hitta rationella förklaringar till varför partnern hotar och/eller slår. Vartefter relationen fortskrider normaliseras hoten och våldet, och blir en del av vardagen. Den brottsutsatta blir slagen men uppfattar det inte som misshandel. Med andra ord: den brottsutsatta ser inte brottet och då finns det inte heller något att anmäla. Att leva i en misshandelsrelation är förenat med känslor av misslyckande och skam. Det är inget man pratar om, istället försöker man dölja det. Skammen hindrar den brottsutsatta från att anmäla. Hur kan vi få den brottsutsatta att anmäla? För att den brottsutsatta ska tänka tanken att göra en anmälan, måste han eller hon inse att det faktiskt rör sig om ett brott. Därför behövde kommunikationen bredda bilden av vad som uppfattas som ett brott från att handla om det grova våldet till att även innefatta hot och alla typer av våld. På så sätt skulle fler kunna känna igen sig. Fler skulle också kunna inse att de är utsatta för ett brott och få anledning att anmäla. Känslan av skam kan ofta sitta djupt rotad hos den brottsutsatta. En informationskampanj löser inte det problemet. Men genom att visa vad som är brottsligt och att den här typen av brott är vanliga att de förekommer i alla samhällsgrupper, i alla typer av relationer, i alla åldrar kan känslan av skam minska. Utgångspunkten för kommunikationen var alltså att få fler brottsutsatta och vittnen att inse att de själva och många andra var utsatta för brott. Men det fanns fler frågor att ta hänsyn till: Varför ska jag anmäla? Vilka konsekvenser kan en anmälan egentligen få? Hur dramatiskt och utpekande är ett polisingripande? För att svara på dessa frågor togs en särskild informationssajt, fram, dit kampanjens annonser skulle hänvisa. Informationssajten länkade till olika frivilligorganisationer dit den brottsutsatta kunde vända sig med frågor som låg utanför Polisens område. På informationssajten fick även vittnen reda på vad de kunde göra om de misstänkte att någon i deras omgivning for illa. Sammanfattningsvis byggde strategin för informationskampanjen Kom till oss på följande: - Fokus på utsatta (och vittnen) som ännu inte har anmält - Den utsatta ser inte våldet och/eller hotet som ett brott - Bilden av vad som är ett brott behöver breddas - Polisen ska tala direkt till den brottsutsatta - De utsatta känner en osäkerhet om vad en anmälan innebär - Informationssajter med information är viktiga för att räta ut frågetecken hos de utsatta. 8

9 Rikspolisstyrelsen hade en kontinuerlig dialog med polismyndigheterna, åklagarna, samverkansorganisationer och frivilligorganisationer om olika vägval och frågor. I slutet av kampanjen (hösten 2009) genomfördes en effektmätning av kampanjen. Den visade att budskapsförståelsen var hög och att Polisen lyckades med att bredda bilden av vad brott i nära relationer innebär. Mätningar och intervjuer med brottsutsatta, vittnen och allmänheten bekräftade att vägval, det kreativa anslaget och informationssajten skapade goda förutsättningar för att minska mörkertalet, det vill säga att öka antalet anmälningar från brottsutsatta och vittnen. Polisen uppfattades även som en trovärdig avsändare för den här typen av kampanjer och allmänheten uppskattade att kampanjen gjordes. Förberedelserna och genomförandet av informationskampanjen beskrivs mer utförligt i regeringsrapport IJ2007/349/JÄM, IJ2007/2249/JÄM. Vägval och prioriteringar När Rikspolisstyrelsen på nytt fick i uppdrag att genomföra informationskampanjen utgick arbetet från tidigare insikter och erfarenheter. Utmaningen denna gång var framför allt att hantera den stora och heterogena målgruppen, liksom att anpassa information till de specifika grupper som särskilt lyftes fram i uppdraget. En viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet har varit att arbeta med en informationskampanj och att anpassa informationskampanjens budskap och sätten att nå de utsatta efter de särskilda grupper som omfattas av uppdraget, det vill säga: Personer med funktionsnedsättning Personer med annat modersmål än svenska Personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck Barn och unga En av arbetsgruppens första insikter var att det inom Polisen saknades tillräckliga kunskaper om samtliga grupper. Vi beslutade därför att samarbeta med personer, organisationer, myndigheter och företag som hade denna kunskap. Till exempel är personer med funktionsnedsättning som utsätts för brott i nära relationer ett relativt outforskat område inom Polisen. I början av 2012 genomfördes därför en inledande nulägesanalys utifrån ett kommunikationsperspektiv där representanter från Polisen, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten fick belysa området. En stor del av den analys som tidigare gjorts inom brottsområdet brott i nära relationer visade sig vara giltig även för personer med funktionsnedsättning. Inriktningen på informationskampanjen att bredda bilden av vad som är brottsligt var således relevant även utifrån detta perspektiv. Liksom inför den tidigare informationskampanjen genomfördes samtal med brottsutsatta. Bland annat genomfördes djupintervjuer med unga som lever med hedersrelaterat våld och förtryck. Inför produktionen av informationsmaterialet samt vid test av det färdiga materialet samverkade arbetsgruppen med olika parter, för att insatserna bättre skulle kunna ge önskad effekt. Exempelvis samrådde vi med specialpedagoger på en gymnasiesärskola när material anpassades till personer med vissa funktionsnedsättningar. Strategi för informationskampanjen Även denna gång byggde strategin för kommunikationen på erfarenheterna från det första regeringsuppdraget. Till grund för arbetet låg också en fördjupad nulägesanalys för det nya 9

10 uppdraget samt de mål som satts upp för kampanjen. De viktigaste vägvalen handlade om att: Fortsätta bredda bilden av som är ett brott. Fler utsatta behöver förstå att det som de är utsatta för kan vara brottsligt våld, hot eller trakasserier. Prata med utsatta och vittnen. Kampanjen vänder sig till de utsatta som ännu inte anmält och förstärks genom att vittnens roll tydliggörs. I detta ska barn och ungdomars perspektiv beaktas. Använda vidareförmedlare. För att nå vissa delar av målgruppen behöver vi använda oss av lärare, pedagoger, informatörer, omsorgspersonal och annan yrkespersonal som kommer i kontakt med utsatta. Samverka med andra. Eftersom Brottsförebyggande rådet, Brå, och Länsstyrelsen Östergötland redan arbetar mot unga grupper, är det angeläget att tillvarata deras erfarenheter och kontaktnät inom området. Därför är det viktigt att samverka med dem för att ta fram nytt informationsmaterial och välja kanaler. Få fler att sprida budskapet. Kampanjen ska hjälpa fler människor att dela med sig av kampanjmaterialet på nätet eller på sina arbetsplatser. Tillgängliggöra informationen. Befintligt material från tidigare kampanjen kan anpassas och göras tillgängligt för fler grupper. Fortsätta med närvaro på internet. Det tar lång tid att bryta sig loss ur ett destruktivt förhållande, därför är det viktigt med tydlig och långsiktig information när den utsatta behöver den. Informationssajten polisen.se/komtilloss översätts därför till fler språk och möjligheten till dialog via polisens närvaro i sociala medier ska användas. Kommunikationskoncept Utifrån resultaten från den första informationskampanjen och den nulägesanalys som genomfördes i samband med det nya regeringsuppdraget, beslöts att vidareutveckla informationskampanjen kring det etablerade konceptet. Vi fokuserade därmed även fortsättningsvis på utsatta och vittnen som inte hade anmält brottet. Konceptets uppgift blev återigen att bredda bilden av vad som uppfattas som ett brott från det grova våldet till att även innefatta verbala hot och alla typer av våld. På så sätt skulle fler kunna känna igen sig, fler skulle inse att de utsattas för ett brott och fler skulle få anledning att anmäla. Tankelinjen löd: om du tror att det du utsätts för är normalt, och att det ska vara så så misstänker vi på Polisen att du kan vara utsatt för ett brott. Det är helt oacceptabelt, och i så fall ska du komma till oss. Den utsatta är ofta osäker på vad en anmälan innebär. Den osäkerheten kan kännas skrämmande och bli ett hinder för att kontakta Polisen. Istället för att använda uppmaningen Anmäl valdes därför även denna gång en lika tydlig men mjukare form av uppmaning ska du absolut komma till oss. Inom detta kommunikationskoncept utvecklade vi olika budskap och vinklar för att på bästa sätt anpassa informationen till de olika mottagarna. Den primära målgruppen var personer som utsatts för våld i en partnerrelation och som ännu inte anmält. Sekundärt skulle kampanjen även nå personer som bevittnat eller kände till/misstänkte våld i nära relationer. 10

11 KANALSTRATEGI För att nå de målgrupper som angetts i regeringsuppdraget behövde vi använda olika kommunikationskanaler. Olika kanaler, men samma budskap När andra sprider, pratar och skriver om våra budskap EGNA KANALER FÖRTJÄNADE KANALER KÖPTA KANALER Egna Facebookkonton/Twitter polisen.se/komtilloss Syfte Skapa motor för förtjänade kanaler Facebook Publicitet Syfte Skapa trovärdighet Testballong för köpta kanaler Facebook, Youtube Radio, annonser Syfte Säkerställa räckvidd, att vi når ut Budskap: Om du tror... Hjälp oss att minska mörkertalet Så här gör du som är utsatt/vittne Följande mediekanaler valdes: Egna/ägda kanaler: t.ex. information på Polisens Facebookkonton (ett nationellt och cirka 100 lokala). En utställning med visningar och seminarier på Polismuseet. Förtjänade kanaler: spridning av Polisens budskap via sociala medier som andra förfogar över, information till media som genererar artiklar, ledare etc., filmen Skuggan på anslagstavlan i SVT, samverkan med andra aktörer som gym, barnavårdscentraler, folktandvården, skolor etc. Köpta kanaler: Vi har förstärkt och säkerställt en större spridning av informationen via köpt annonsering i olika kanaler. Annonsering i tidningar, på internet, på Facebook och i radio. Annonser har också riktats mot specifika delar av målgruppen. Navet i informationskampanjen har hela tiden varit informationssajten komtilloss. Där kan man i lugn och ro på egen hand läsa och lyssna för att fördjupa sin kunskap och på så sätt mobilisera inför en anmälan. Sajten skapades 2009 och har under 2012 utvecklats med nya informationsfilmer och nytt innehåll med information på 18 språk samt lättläst svenska. 11

12 12

13 Kampanjens olika delar 13

14 BROTT I NÄRA RELATIONER Kampanjgenomförande Kampanjen spreds genom flera olika kanaler. Här följer några exempel på aktiviteter som genomfördes under kampanjperioden utifrån den valda kanalstrategin. De belyser också de olika perspektiv som vi har haft att ta hänsyn till. Informationssajten Informationssajten polisen.se/komtilloss lanserades i samband med den breda informationskampanjen. Den är mycket central i kampanjen och finns där för att räta ut frågetecken och göra det möjligt att mobilisera inför en anmälan. När kampanjen tog slut levde sajten vidare. Den är i högsta grad aktuell idag och har ett kontinuerligt flöde av besökare. Nulägesanalysen av hur besökarna använde sajten visade att kampanjen hade en tydlig effekt. Det långsiktigt mest effektiva sättet att hitta till sajten var dock via startsidan på polisen.se SIFFROR I URVAL: Under kampanjperioden nov 2012 mars 2014 har informationssajten haft besökare och sidvisningar. Många återkommer till informationssajten flera gånger. 14

15 BROTT I NÄRA RELATIONER Annonser Kampanjen har använt annonser i kvällspress, veckopress och populärpress. Annonserna har även visats som affischer i samlingslokaler, väntrum hos BVC och Folktandvården samt på andra mötesplatser. Annonserna bygger på den så kallade normaliseringsprocessen som gör att man gradvis accepterar allt grövre kränkningar och våld. Annonsrubrikerna formulerades utifrån de djupsamtal som vi hade med personer som varit utsatta. Ja, det var precis så jag kände det, sa en av personerna jag förtjänade stryk. SIFFROR I URVAL: Annonserna publicerades i kvällspress, veckopress och populärpress, totalt cirka 15 publikationer, exempelvis Kvällsposten, Aftonbladet, QX, Amelia och Veckorevyn. Förutom att köpa annonsplats på BVC och Folktandvården har vi även tryckt upp annonserna som affischer i 5000 ex, att sätta upp på dessa platser. 15

16 BROTT I NÄRA RELATIONER 16

17 BROTT I NÄRA RELATIONER Banners Myndigheter och kommuner har hjälpt till att sprida budskapet genom att visa kampanjens banners på sina sidor på internet. Polisen har också annonserat med hjälp av banners på internet. Dessutom har Polisen bjudit in till samarbete med frivilligorganisationer som idrottsklubbar, trossamfund etc. för att via dem sprida budskapet på deras respektive sajter. Citat från några föreningar: Självklart vill vi vara med på det. Ett jättebra initiativ! FC Rosengård Vad bra att ni gör sånt här!! Vi har varit med om sådant här tidigare och då var det jätteproblematiskt så vi behöver all upplysning man kan få! IK Pantern SIFFROR I URVAL: Under två veckor 2014 hade internetannonseringen närmare visningar på 40-talet lokaltidningars hemsidor, som Hallandsposten, Barometern.se, Fagersta-posten och Bohuslaningen.se 17

18 BROTT I NÄRA RELATIONER Filmen Skuggan Filmen Skuggan har producerats i två versioner, en kortare och en längre. Tillsammans har filmerna haft över visningar på Youtube genom köpta och frivilliga spridningar, det vill säga de som har sett filmen har i stor utsträckning valt att sprida den vidare i sociala medier (Twitter, Facebook). Filmen har även visats på Anslagstavlan i SVT. Informationskampanjen har anpassats för att kunna visas i ett flertal olika medieplattformar, som ipad, mobiltelefoner etc. SIFFROR I URVAL: Filmen Skuggan har gjorts i två olika versioner och totalt visats gånger. 18

19 BROTT I NÄRA RELATIONER Sociala medier Informationskampanjen har spridits på olika sätt via polisens egna sociala medier (Twitter, Facebook), både nationellt och lokalt. Polisens inlägg har kommenterats och fått ytterligare spridning genom köpta annonsvisningar och allmänhetens egna delningar. I detta arbete har filmerna varit centrala som informationsbärare. 19

20 BROTT I NÄRA RELATIONER Exempel på hur det sett ut i flödet. Filmen Johan & Eva För att visa hur normaliseringsprocessen ser ut, växer fram och fungerar, har filmen Johan & Eva tagits fram. Den finns i olika versioner och tillsammans har filmerna visats närmare gånger på polisens Youtube-kanal. Filmerna används också som utbildningsmaterial. SIFFROR I URVAL: Alla inläggens totala räckvidd under andra kampanjperioden var st (Antalet unika användare som har sett inläggen). Filmen Johan & Eva (om normaliseringsprocessen) har gjorts i flera varianter och visats närmare gånger, varav 631 visningar av den version som anpassats till personer med funktionsnedsättning. 20

21 BROTT I NÄRA RELATIONER Radio Kampanjen sändes också i radio. En radiospot där budskapet gestaltades i form av radioteater spelades in och sändes i 34 rikstäckande stationer. Tamponger Vi använde även tampongförpackningar som budskapsbärare. Syftet var dels att nå de utsatta där många av förövarna inte ser budskapet, dels att visa att polisen förstår den utsattas situation. Valet av media ledde till extra uppmärksamhet i både radio och tidningar. SIFFROR I URVAL: 50 sekunder-spots sändes på 34 stationer under två veckor i december Totalt skickades tampongaskar med nyhetsbrev ut. Ett 30-tal bloggare med följare vardera valdes ut och fick tampongaskar. Ett flertal skrev om detta. 21

22 BROTT I NÄRA RELATIONER Mässor, konferenser och möten Polisen har deltagit på utbildningar, mässor och konferenser för att informera om brott i nära relationer. För att sprida det pedagogiska materialet deltog polisen på Skolforum, Nordens största mötesplats för lärare, ledare och skolutveckling. På mässan delade polisen ut pedagogiskt material för skolan. Besökare kunde se och lyssna på informationsfilmer och tecknade case. Det fanns också ett uppbyggt interaktivt vardagsrum där man kunde lyssna och uppleva atmosfären i ett våldsamt hem, för att skapa förståelse för hur det är att leva i en våldsam relation. Den nationella kvinnofridskonferensen 2013 arrangerades av 15 av Sveriges nationella myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting samt länsstyrelserna. Syftet med konferensen var att stimulera och stärka arbetet med kvinnofrid i de olika myndigheterna, men även att sprida och utbyta kunskap och erfarenheter. Polisen deltog även i denna konferens och delade ut det pedagogiska materialet som tagits fram inom ramen för regeringsuppdraget. Ett syfte med Polisens deltagande på konferensen var att visa att mycket av detta material kan användas av andra aktörer som arbetar med våld i nära relationer. Vidare har polisen deltagit på Skolledarkongressen i Göteborg samt på Särskolemässan i mars 2014 och bland annat presenterat det pedagogiska material som tagits fram till lärare som arbetar inom särskolan. SIFFROR I URVAL: Skolforum 2013 hade besökare som hade möjlighet att ta del av polisens informationsmonter och att ta med sig pedagogiskt material tillbaka till skolan. Den nationella kvinnofridskonferensen hade 420 deltagare. 22

23 BROTT I NÄRA RELATIONER Personer med annat modersmål än svenska Det finns inga studier inom Polisen eller andra erfarenheter som kan berätta om brott i nära relationer är ett större eller mindre problem bland personer med annat modersmål än svenska. Det finns inte heller några studier om det som uppfattas som brottsligt skulle skilja sig från den uppfattning som personer med svenska som modersmål har. Polisen har inte heller haft möjlighet att genomföra några sådana studier inom ramen för detta informationsprojekt. Vår utgångspunkt har därför varit att tillgängliggöra den informationskampanj som genomförs utan speciell kulturell hänsyn utöver språkanpassning. Dock har vi kopplat specialister inom området mångkulturell kommunikation till vår arbetsgrupp. Rikspolisstyrelsen valde att använda hemspråksinformatörer för att genomföra möten tillsammans med ideella föreningar och organisationer, för att nå kvinnor och personer med inflytande inom dessa olika grupper. De största språkgrupperna bland de som anlänt till Sverige under de senaste sex åren och som kan antas ha svagare språkkunskaper i svenska valdes ut, utifrån underlag från Statistiska Centralbyrån, SCB. Dessa är: Arabisktalande Somalisktalande Polsktalande Spansktalande Thailändsktalande Citat från hemspråksinformatörer: Besöken ledde oftast till längre samtal och många personer berömde Polisens insatser och påpekade att de uppskattade att materialet fanns tillgängligt på olika språk och att det var gjort i starka färger som skapar uppmärksamhet. Informationsfilmen var ett bra hjälpmedel för att nå fram, då den väcker känslor och bidrar till en ökad förståelse. 23

24 B ROT T I N Ä R A R E L ATI O N E R Annonsmaterialet har också språkanpassats till enkel svenska, engelska och till de största språkgrupperna bland nyanlända i Sverige. Totalt har Rikspolisstyrelsen genomfört 220 informationsträffar tillsammans med hemspråksinformatörer och i samarbete med mångkulturella samlingspunkter. När det gäller dessa språkgrupper valde vi att inte använda sociala medier som kommunikationskanal, eftersom det inte fanns resurser nog att moderera diskussionerna på respektive språk. Informationskampanjen valde också att rikta annonsering till hemsidor som når dessa grupper. Dessutom genomfördes informationsinsatser mot valda redaktioner. Informationsmaterialet har även anpassats till lättare svenska. 24

25 B ROT T I N Ä R A R E L ATI O N E R 25

26 BROTT I NÄRA RELATIONER Annonser på hemsidor som riktar sig till personer med annat modersmål än svenska. Information om brott i nära relationer på 18 språk samt på lättläst svenska finns på polisen.se/komtilloss. SIFFROR I URVAL: Mellan november 2013 och januari 2014 besöktes 220 mötesplatser, varav 88 i Stockholm, 78 i Göteborg, 39 i Malmö och 18 i Uppsala. Den flerspråkiga internetannonseringen har gett visningar och fått fler klick på annonserna jämfört med snittet för annan annonsering. 12 tidningar på annat språk än svenska har meddelat att de kommer att skriva om kampanjen. 26

27 BROTT I NÄRA RELATIONER Pedagogiskt material Barn drabbas på samma sätt som vuxna av direkt våld. Men barn drabbas också genom att de bevittnar de brott som begås i hemmet. För att beakta barn och ungas perspektiv har Rikspolisstyrelsen valt att arbeta med information riktad till lärare och pedagoger för att dessa ska kunna vidareförmedla informationskampanjens budskap. Allt stödmaterial har gjorts tillgängligt på polisens informationssajt och omfattar ett antal filmer och interaktiva case som kan tjäna som underlag för gruppdiskussioner och annan undervisning. Till detta material finns det handledningar som kan användas av lärare för samtal med klasser och grupper. Polisen har även tagit fram material som riktar sig till direkt till lärare och syftar till att stärka deras färdigheter att arbeta med elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Materialet omfattar bland annat intervjuer med personer som varit utsatta och har fått hjälp av skolan. I materialet delar skolpersonal och andra experter på området med sig av sin kunskap. Polisen har även tagit fram en interaktiv lektion med handledning som stöd för undervisningen. Undervisningsmaterialet och handledningarna har även anpassats för gymnasiesärskolan, gruppboenden, daglig verksamhet och annan verksamhet där personal möter elever med olika typer av funktionsnedsättningar. Polisen har också tagit fram två webbsända seminarier kring våld i nära relationer och utsatthet. Undervisningsstödet har utformats i samverkan med särskolor där lärare och elever har deltagit i visningar och möten för att säkerställa att materialet är anpassat till målgruppens behov. 27

28 BROTT I NÄRA RELATIONER För att nå barn och unga har polisen tagit fram pedagogiskt material till skolan. Särskild vikt har lagts vid material om hedersrelaterat våld och förtryck samt vid material till lärare i särskolan. Via banners på sajter för skolpersonal informerar vi om materialet. Exempel på sajter är lektion.se, skolporten.se och lararnasnyheter.se Banners för att driva trafik till ovannämnda sajter. 28

29 BROTT I NÄRA RELATIONER Filmen Eva och Johan, om normaliseringsprocessen och hur den ser ut och fungerar, har tagits fram i två versioner med tillhörande handledning. En av dem är tänkt att användas i gymnasiesärskola, gruppboenden, daglig verksamhet eller annan verksamhet där dessa frågor kan komma upp. SIFFROR I URVAL: Filmen Johan & Eva (om normaliseringsprocessen) har gjorts i flera varianter och visats närmare gånger. Av dessa har 631 av visningarna varit den version som är anpassad till personer med funktionsnedsättning. Allt pedagogiskt material finns på polisen.se/pressrum/brott-i-nara-relationer/pedagogiskt-material/ 29

30 BROTT I NÄRA RELATIONER Lektion Emma och Angela Brottsrummet I samarbete med Brottsförebyggande rådet har lektionsmaterial i form av interaktiva tecknade berättelser och filmer tagits fram till informationssajten brottsrummet.se De tecknade berättelserna är baserade på verkliga rättsfall. De kan användas i skolan men är även tillgängliga för elever om de vill se dem i en annan miljö, till exempel i hemmet. En av de tecknade berättelserna handlar om två unga kvinnors relation. Den lyfter inte bara upp relationsbrottet, utan också många av de svårigheter man som homosexuell kan hamna i på grund av sin sexuella läggning i samband med brott i nära relationer. Till exempel kan det vara så att familj och vänner inte vet om relationen och man kanske inte vill gå ut och berätta för alla. Till materialet finns även lärarhandledningar samt ett bildspel speciellt anpassat för personer med funktionsnedsättning. SIFFROR I URVAL: Brottsrummets filmer har totalt visats gånger (juni mars 2014): Att anmäla ett brott hos polisen (på en polisstation) Vad är brott i nära relationer? (intervju med rikspolischefen) Vad ska jag göra om jag blivit våldtagen? (på en akutmottagning för våldtagna kvinnor) Våld och förtryck i hederns namn (med Ahre Hamednacas/Fryshuset). 30

31 BROTT I NÄRA RELATIONER Hem Ljuva Hem Utställningen Hem Ljuva Hem visades på Polismuseet från 2009 till 2012 och riktade sig i första hand till elever på högstadiet eller gymnasiet. I samband med utställningen genomfördes även visningar med olika typer av skolor och dessa erfarenheter låg sedan till grund för den digitalisering av utställningen som gjorts inom ramen för regeringsuppdraget. Hem Ljuva Hem syftar till att öka kunskapen om våld i nära relationer; att det kan drabba vem som helst, att det kan vara svårt att prata om vad skillnaderna kan vara när det är någon man känner som utövar våld, hot eller trakasserier, jämfört med våld från en okänd person. I och med att utställningen digitaliserats och gjorts tillgänglig på Polismuseets informationssajt har den även anpassats med ljudupptagningar och teckenspråk. Till utställningen hör även lärarhandledningar och pedagogiskt material som anpassats för personer med funktionsnedsättningar. SIFFROR I URVAL: Under 2012 har ett 50-tal guidade visningar hållits av Polismuseets utställning Hem Ljuva Hem, främst för gymnasieklasser, grupper av ungdomar med olika bakgrund och personer med funktionsnedsättning. På sidan med det pedagogiska materialet på registrerades sidvisningar under en månad. 31

32 B ROT T I N Ä R A R E L ATI O N E R Uppmärksamhet i media Kampanjen har genererat många artiklar om brott i nära relationer och om själva kampanjen. Media uppmärksammade bland annat, förutom vittnesperspektivet i artiklarna ovan, även informationen om hedersrelaterat våld och förtryck samt informationen på andra språk och i tampongförpackningarna. SIFFROR I URVAL: Mätning av mediegenomslag perioden nov jan 2013 (i samband med kampanjstart): 42 artiklar skrevs om kampanjen 198 artiklar skrevs om våld i nära relationer 159 av artiklarna publicerades i landsortspress, 28 i storstadspress, 3 i stadsdelspress och 4 i fackpress. 32

33 FUNKTIONSNEDSÄTTNING Personer med funktionsnedsättning En person som lever med en funktionsnedsättning kan vara väldigt beroende av sin närmaste omgivning och blir därför extra sårbar om han eller hon utsätts för brott av en anhörig. Det blir ofta en dubbel utsatthet eftersom man även kan vara beroende av gärningsmannen för att kunna göra en anmälan. Informationen har gjorts tillgänglig via material på lättläst svenska, filmer, radio och framför allt med pedagogiskt material i form av undervisningsstöd, seminarier, material på polisen.se etc. Materialet är tänkt att användas i till exempel gymnasiesärskolor och gruppboenden. För att säkerställa god kvalitet i anpassningen av materialet har samråd bland annat skett med organisationen Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt och särskolor, bl a Häggviks särgymnasium. Ett seminarium som vänder sig främst till personer med funktionsnedsättning. Ett seminarium med Kerstin Kristenssen och Denise Cresso från Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt. 33

34 Annons riktad till lärare, vård- och omsorgspersonal samt personer som har en relation med någon som har en funktionsnedsättning. 34

35 FUNKTIONSNEDSÄTTNING Vissa personer med funktionsnedsättningar har svårt att tillgodogöra sig viss typ av information, t.ex. personer med synnedsättningar eller hörselnedsättningar. Det har därför varit av vikt att anpassa materialet utifrån detta. Teckenspråkstolkad information om brott i nära relationer på Polisens kanal på Youtube. SIFFROR I URVAL: Det pedagogiska materialet har via e-post skickats till 600 adresser (skolledning och skolhälsa) på särskolor, för att stärka skolornas färdigheter att arbeta med våld i nära relationer. Annonsen har publicerats i magasin riktade mot personer som arbetar med eller har en relation med någon som har en funktionsnedsättning. Exempel på tidningar är: RBU, Föräldrakraft, Auris, SHT och Unik. 35

36 HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Hedersrelaterat våld och förtryck I samarbete med Länsstyrelsen Östergötland har Rikspolisstyrelsen vänt sig till unga som varit i insats för att de utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller var gifta mot sin vilja eller riskerade att bli gifta mot sin vilja, för att fråga vad de ansåg vara viktigt att förmedla i kampanjen. Dessa unga har vittnat om att de kan vara livrädda för att gå emot familjen och kollektivet och att familjen ses som viktigare än dem som individer. Personlig frihet jämförs i familjen och släkten med ett lössläppt leverne, vilket går emot de normer som barnen och de unga förväntas leva efter. De beskriver även att de inte vågar lita på andra närstående eller samhället och det kan vara svårt att bryta sig loss ur det sammanhang de lever i. Skolan och lärarna är några av de viktigaste kommunikationskanalerna för att nå dessa barn och ungdomar. Skolan har i uppdrag att utveckla eleverna och de lärare som har en daglig kontakt med eleverna har en möjlighet att upptäcka utsatta samt kontakta socialtjänsten vid oro eller polisen när man misstänker brott. Att enbart informera utsatta i den här gruppen är inte heller tillräckligt för att åstadkomma en förändring. Vuxna som har kontakt med de utsatta behöver ha en kunskap om deras situation och visa att de är insatta i vad hedersnormer kan innebära. En trygg skolmiljö där utsatta elever har förtroende att prata med lärarna är av stor vikt. Samtal med våldsutsatta har även visat att skolan kan vara en av de viktigaste arenorna för att få information. Kommunikationen bör också vara tydlig kring de utsattas verklighet och kunna beskriva den ensamhet och rädsla som man kan känna. Vidare bör det vara tydligt vad svensk lag säger, vilka rättigheter utsatta har, att det finns hjälp att få och vart man kan vända sig. 36

37 Affisch i kollektivtrafiken i Stockholm, Malmö och Göteborg. Den har också spridits till högstadie- och gymnasieskolor. 37

38 HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Annons i fackpress riktad till skolpersonal. 38

39 HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Ett skolpaket skickades ut till medarbetare (rektorer samt kuratorer) på samtliga högstadie- och gymnasieskolor i landet. Skolpaketet består av en ca 20 minuter lång film, en folder, affischer samt foldrar att dela ut till elever. Materialet till skolan omfattar såväl annonsering som handledningsmaterial, filmer och annat stödmaterial som kan användas i undervisningen. Detta stärker skolans färdigheter att arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck. Broschyr med berättelser ur verkligheten och verktyg för det egna arbetet i skolan tillsammans med filmen. Projektet utvärderas inom ramen för Länsstyrelsen Östergötlands fortsatta uppdrag inom området. 39

40 HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK En film om hedersrelaterat våld och förtryck Efter att ha lyssnat på unga som varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck skapades en informationsfilm som utgår från ungas rättigheter och från hur de själva önskade att våldet och deras utsatthet ska gestaltas. Polisen har bland annat spridit filmen via sina egna Facebooksidor. Informationsfilm Som stöd till skolan har en film som lyfter lärarnas viktiga roll för unga som lever med hedersrelaterat våld och förtryck tagits fram. SIFFROR I URVAL: Filmerna (lång och kort version) har visats gånger på Youtube. De kan beställas via hedersförtryck.se och lektion.se Informationsfilmen har visats gånger. 40

41 INTERNINFORMATION Sedan Rikspolisstyrelsen fick regeringsuppdraget 2011 har chefer och andra medarbetare informerats kontinuerligt, exempelvis via möten, riktade utskick och intranätet. Syftet har varit att medvetandegöra medarbetarna om uppdraget och kampanjen. Det interna informationsarbetet har i stort följt det upplägg som användes vid den första informationskampanjen, och som fick ett bra genomslag. Inför fortsättningen av kampanjen skapades en referensgrupp bestående av informationschefer i polismyndigheterna i Värmland, Jämtland, Halland och Stockholms län. Syftet var att utveckla det interna informationsarbetet och förankra kampanjarbetet inom organisationen. Rikspolisstyrelsens ambition har varit att sprida kunskap om kampanjen. Vi har bland annat genomfört aktiviteter till samtliga medarbetare via gemensamma, breda kanaler såsom personaltidning och intranät. När det gäller riktade kommunikationsinsatser har vi i första hand vänt oss till vidareförmedlare på polismyndigheterna i form av informationschefer och de kontaktpersoner för brottsområdet brott i nära relationer som finns på varje polismyndighet. Intranätet har använts som huvudkanal. Inför kampanjstart och under särskilt intensiva kampanjperioder har även andra kanaler använts för att nå ut med relevant information och stödmaterial. Informationen på intranätet samt några av dessa andra kanaler och aktiviteter redovisas här. Informationsmaterial Inför kampanjstart producerade vi en affisch och en folder som informerade om att kampanjen skulle starta på nytt. Materialet skickades per post till samtliga polismyndigheter. Foldern togs även fram i en gemensam version med Åklagarmyndigheten och spreds till landets åklagarkamrar. Inför informationsspridningen om hedersrelaterat våld (i maj 2013) togs ett internt informationsblad fram och spreds till polismyndigheterna. 41

42 Intrapolis På Polisens intranät, Intrapolis, har arbetet presenterats för olika interna målgrupper. Under flera perioder har banners använts på startsidan för att leda in medarbetare till mer information. På intranätet fanns sedan tidigare sidor som vänder sig till den som arbetar i kärnverksamheten. Dessa sidor uppdaterades och förbättrades inför kampanjstart. Vi tog även fram sidor om kampanjen där medarbetarna kunde ta del av uppdraget och hitta internt och externt kampanjmaterial. Här samlades PowerPoint-presentationer om kampanjen, lägesrapporter från arbetet med kampanjen, frågor och svar, nyheter med mera. Tidningen Svensk polis Polisens personaltidning Svensk polis har publicerat flera artiklar om informationskampanjen och om brottsområdet. En särskild bilaga om brott i nära relationer skickades ut tillsammans med nummer 6 år I samband med att tidningen distribuerades skickades även affischer till samtliga polismyndigheter. Bilaga till tidningen Svensk Polis. 42

43 Riktade utskick till polismyndigheterna Löpande information och distribution av stödmaterial har skett till informationschefer och kontaktpersoner för brott i nära relationer i polismyndigheterna. Exempel på dessa är: 10 lägesrapporter om arbetet inför och under kampanjen. Flera PowerPoint-presentationer med talmanus. Flera frågor och svar-sammanställningar om brottsområdet och olika delar av kampanjen. Guider med tips på hur polismyndigheterna kunde lägga upp kampanjarbetet lokalt. Guide för hur polismyndigheterna kunde arbeta med sociala medier, samt stödmaterial i form av förslag på Facebook- och Twitterinlägg. Guide för hur polismyndigheterna kunde arbeta med information riktad till media, samt stödmaterial i form av förslag till pressmeddelanden, debattartiklar, samt frågor och svar-dokument. Löpande tips på kommunikationsaktiviteter att göra lokalt samt återkoppling på hur kampanjen gått. Grupp för Polisens Facebookadministratörer Polisen har en Facebookgrupp för de medarbetare som sköter organisationens Facebookkonton, samt en särskild grupp för de medarbetare som arbetar med Facebook i polismyndigheten i Stockholm. I dessa grupper har vi publicerat förslag på inlägg, frågor och svar samt tips på hur man kan arbeta mot brott i nära relationer på Facebook. Möten och interna konferenser Arbetet med kampanjen inleddes med två heldagarsmöten där kommunikationsbyrån, Rikspolisstyrelsen och referensgruppen deltog. Inför kampanjen anordnades en heldagsworkshop där även kontaktpersoner för brottsområdet deltog. Inför och under kampanjen har vi genomfört telefonkonferenser och informerat vid ett flertal möten med polismyndigheternas informationschefer, länspolismästare och kontaktpersoner för brottsområdet. 43

44 UTVÄRDERING AV INFORMATIONSKAMPANJEN Syftet med informationskampanjen har varit att uppmärksamma brott i nära relationer och uppmuntra till att brotten anmäls, dvs. fortsätta i linje med tidigare regeringsuppdrag. Målgrupperna har även denna gång varit både de som är direkt utsatta och de som bevittnar brott. Enligt uppdraget skulle hedersrelaterat våld och förtryck inkluderas. Rikspolisstyrelsen skulle även beakta behoven av information för barn och unga, för personer med funktionsnedsättning samt för personer med annat modersmål än svenska. Rikspolisstyrelsen har under uppdragets gång löpande låtit utvärdera hur informationskampanjen har tagits emot. Bland annat har tre kvantitativa mätningar genomförts med totalt över 2000 respondenter. Undersökningarna genomfördes med webbenkäter och urvalen var riksrepresentativa när det gäller ålder, kön och geografiska regioner. Vidare har Rikspolisstyrelsen genomfört samtal/intervjuer med samverkanspartners, kommunikatörer hos Polisen och pedagoger inom skolan. Även kampanjens spridning i polisens egna kanaler samt i förtjänade- och köpta mediekanaler har analyserats. Här följer en sammanfattning av resultaten. Breddad bild av brott i nära relationer Informationskampanjen breddar bilden av vad som räknas som brott i nära relationer. Andelen som har angett att vissa beteenden är eller skulle vara brottsliga är högre bland dem som har sett kampanjen, oavsett om man själv har varit utsatt eller inte. Diagrammet nedan visar hur kampanjen påverkar allmänhetens syn på vad som är brottsligt. De ljusblå staplarna visar andelen som håller med om att ett beteende är/kan vara brottsligt bland dem som inte har sett informationskampanjen. Det kan alltså sägas vara en basnivå för vad allmänheten anser. De mörkblå staplarna visar hur andelen som håller med om de olika påståendena ökar efter att man tagit del av informationskampanjen. När våldet gestaltas i en film är det alltså fler som håller med om att de nämnda beteendena skulle kunna vara brottsliga. Breddad bild av brott Har sett kampanjen Bas - har ej sett kampanjen 100% 90% 95% 94% 88% 85% 91% 86% 85% 80% 70% 71% 72% 68% 64% 60% 50% 48% 46% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Att sparka Att slå Att säga jag ska slå ihjäl dig till sin partner eller barn Att örfila Att avskärma från omvärlden Att knuffa Att upprepande gånger kalla sin partner eller barn för misslyckad, tjock, dålig eller liknande 44

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Informationsspridning till allmänheten Brott i nära relationer

Informationsspridning till allmänheten Brott i nära relationer 1 (38) till Slutredovisning av regeringsuppdrag IJ2007/349/JÄM, IJ2007/2249/JÄM Informationsspridning till allmänheten Brott i nära relationer 2 (38) INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING 3 2. UPPDRAGET INFORMATIONSSPRIDNING

Läs mer

Bilaga 4 Rekryteringskampanj. Bilaga till redovisning av regeringsuppdrag (Dnr Ju2017/06177/PO)

Bilaga 4 Rekryteringskampanj. Bilaga till redovisning av regeringsuppdrag (Dnr Ju2017/06177/PO) 1. Bilaga 4 Rekryteringskampanj Bilaga till redovisning av regeringsuppdrag (Dnr Ju2017/06177/PO) Innehåll Sammanfattning... 3 1 Uppdraget... 3 2 Inledning... 3 3 Bakgrund... 4 4 Kommunikation under 2017

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm

BROTT I NÄRA RELATIONER. Illustration: Anders Worm BROTT I NÄRA RELATIONER Illustration: Anders Worm Illustration: Anders Worm Inledning I Sverige lever vi utifrån FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna. De slår fast att alla människor är födda

Läs mer

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 1 (8) Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 2 (8) 1 INLEDNING...3 1.1 Syfte med kommunikationsplanen...3

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Riktlinjer Kommunikationsplattform. Luleå kommun

Riktlinjer Kommunikationsplattform. Luleå kommun Riktlinjer Kommunikationsplattform Luleå kommun 1 2 Kommunikationsplattform Kommunikationsplattformen sammanfattar de huvudsakliga kanaler som vi använder i vår kommunikation. Det är viktigt att vi ser

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vig23119439-1 ESLÖVS KOMMUN Carin Svensson 0413-621 71 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden,t. INVESTOR IN PEOPLE Informationsstrategi Vård och Omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår

Läs mer

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Riktlinjer Information och kommunikation Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Datum: 2012-02-02 Dnr: Sida: 2 (8) Riktlinjer för information och kommunikation Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Upplägg. Hur jobbade vi med internkommunikationen och Nordiskt Forum 2014? Varumärket Rosengård

Upplägg. Hur jobbade vi med internkommunikationen och Nordiskt Forum 2014? Varumärket Rosengård Upplägg. Hur jobbade vi med internkommunikationen och Nordiskt Forum 2014? Varumärket Rosengård Vem är jag? Vem är jag? Chef Vem är jag? Chef 10 Vem är jag? Chef 10 Master Vem är jag? Chef 10 Master 197

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21

Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21 Resultat kampanjmätning World Aids Day 2010. Carl Strand 2011-01-21 Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits samverkan mellan olika aktörer kring World Aids Day (WAD) i Göteborg. Aktörerna har

Läs mer

Det är så lätt att glömma sånt där som kommunikation.

Det är så lätt att glömma sånt där som kommunikation. Det är så lätt att glömma sånt där som kommunikation. Välfärdskonferens Vänersborg augusti 2014 Pedagog: Elisabeth Ericson, Lindfors & Co 070-797 87 20 elisabeth@lindforsco.se Kulturkapital Alla företag,

Läs mer

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier

Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka

Läs mer

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2

En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus

Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Informationsenheten Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus 2010-01-26 Dnr 102-88-10 Sid 1 (11) Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Inledning... 3 Övergripande mål... 3 Benämningen Konstnärligt

Läs mer

Chatt för förtroende. Frida Leander, tf presschef Malmö stad

Chatt för förtroende. Frida Leander, tf presschef Malmö stad Chatt för förtroende Frida Leander, tf presschef Malmö stad Judehatet i Malmö Uppdrag granskning 21 januari 2015 I Malmö har det anmäls fler antisemitiska brott än någon annanstans i Sverige. Judar där

Läs mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION

VÅLD I NÄRA RELATION VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret

Läs mer

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Bilaga Datum 2009-01-22 1(6) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Reviderad 2013-04-29 Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Inledning Vem som helst kan drabbas av våld och övergrepp eller någon annan brottslig handling. Men vissa grupper är särskilt

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Handlingsplan 2015-vt 2016 för BOiU

Handlingsplan 2015-vt 2016 för BOiU Antagen av föreningens årsmöte 2015-03-25 Handlingsplan 2015-vt 2016 för BOiU (förutom Läns-BO-uppdraget) Vision Varje barn i Uppsala län lever och utvecklas på ett sätt som tar hänsyn till barnets vilja

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Enskild motion MP2207 Motion till riksdagen 2018/19:2748 av Åsa Lindhagen m.fl. (MP) Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Stadsarkivets kommunikationsstrategi. The Capital of Scandinavia

Stadsarkivets kommunikationsstrategi. The Capital of Scandinavia Stadsarkivets kommunikationsstrategi The Capital of Scandinavia 1. Nulägesanalys Sid 2 Intressentundersökningen Sid 3 Interna förutsättningar för kommunikationen Kommunikation är en ny funktion sedan hösten

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra informationsoch utbildningsinsatser med anledning av en ny sexualbrottslagstiftning

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra informationsoch utbildningsinsatser med anledning av en ny sexualbrottslagstiftning Regeringsbeslut I:6 2018-02-22 Ju2018/01290/KRIM Justitiedepartementet Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att genomföra informationsoch utbildningsinsatser med anledning av en ny sexualbrottslagstiftning

Läs mer

Kommunikationsplan för ehälsalyftet

Kommunikationsplan för ehälsalyftet Kommunikationsplan för ehälsalyftet Om kommunikationsplanen Kommunikationsplanen gäller för projektet ehälsalyftet. Första versionen av denna plan togs fram i april 2016 och kommer att uppdateras efter

Läs mer

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners 10 tips för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården psykologpartners Att skapa internetbaserade stödprogram för vården kan vara en utmaning. Det som har levererats via papper eller i fysiska

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

INFOBLADET. Engagerade Effektiva Tillgängliga

INFOBLADET. Engagerade Effektiva Tillgängliga INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansv. utgivare: Annsofie Bondesson, informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 9 april 2007 Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-11 Övergripande mål och inriktning All information och kommunikation i Haninge kommun ska medverka till kunskap om

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy Informations- och kommunikationspolicy Beslutad i kommunstyrelsen i Örebro kommun 2003-09-15 Diarienummer: 691-02-004 2 Innehållsförteckning Örebro kommuns informationsinsatser präglas av 4 Saklighet 4

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Inledning Med kommunikation kan vi styra verksamheten mot de mål som Tekniska nämnden anger och kommunikationsaspekten ska finnas med i alla beslut

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Innehåll Inledning 1 Övergripande mål 1 Principer 2 Ansvarsfördelning 3 Massmediekontakter 4 Marknadskommunikation 5 Kriskommunikation 5 Grafisk Profil 5 Kommunikationsstrategi 5 Inledning

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Avdelningen för tvärsektoriella uppdrag Februari 2005 Maria Lindberg INNEHÅLL 1. Inledning 3 2. Länsstyrelsens insatser. 3 2.1 Insatser

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer Tryggare skolor för unga hbtq-personer Redovisning av uppdrag om insatser för en öppen och inkluderande miljö i skolan för unga hbt-personer 1 Öppna Skolan! Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsutmaning/syfte Bakgrund Effekt/önskat resultat Kommunikationsmålgrupp/mottagare Övergripande mål - motverka och minska

Läs mer

En presentation av. Rättvisemärkts kampanj 2007

En presentation av. Rättvisemärkts kampanj 2007 En presentation av Rättvisemärkts kampanj 2007 Under våren 2007, den 9-22 april, genomförde Rättvisemärkt en rikstäckande kampanj med syfte att skapa ökad uppmärksamhet och kännedom kring Rättvisemärkt

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX

KOMMUNIKATIONSPLAN. För namn på projektet/aktiviteten. Revisionshistorik. Bilagor 20XX-XX-XX 20XX-XX-XX KOMMUNIKATIONSPLAN För namn på projektet/aktiviteten Beställare: Kommunikationsansvarig: Mottagare: Dnr: Version nr: Revisionshistorik Datum Version nr Kommentar Reviderad av Bilagor Nr Beskrivning

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

kommunikation Riktlinjer Extern

kommunikation Riktlinjer Extern Riktlinjer Extern kommunikation Detta är en sammanfattning av Karlshamns kommuns riktlinjer gällande de externa kommunikationskanalerna. Hela dokumentet hittar du i First Class under Kommunikation. Som

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Det här kan du få hjälp med

Det här kan du få hjälp med Det här kan du få hjälp med Ta fram broschyrer, affischer med mera som följer vår grafiska profil Annonsera på Facebook och LinkedIn Pressmeddelanden Se över ton och språk, textbearbetning Nå ut med intern

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011-05-18 1(7) Informations- och v:\klk\stab\anna_sofia\policydokument\informations-

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13 Rapport Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB 2015-01-13 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 1 633 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan årskurs 8 och gymnasieskolan årskurs 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan årskurs 8 och gymnasieskolan årskurs 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan årskurs 8 och gymnasieskolan årskurs 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland

Läs mer

Att göra en kommunikationsplan. www.gu.se

Att göra en kommunikationsplan. www.gu.se Att göra en kommunikationsplan Innehåll i en kommunikationsplan Bakgrund Omvärldsanalys Mål Målgrupper Budskap Kanaler Utvärdering När behövs en kommunikationsplan? Avgränsade projekt Kommunikationsplan

Läs mer

KÄRLEKEN ÄR FRI (2014-2017)

KÄRLEKEN ÄR FRI (2014-2017) KÄRLEKEN ÄR FRI (2014-2017) Samverkansmöte Umeå Datum: 10 september 2015 Namn: Maria Sundvall Taavo Agenda Samverkansgruppen Presentationsrunda Värdegrunden Status skolor Processledare Korridorshäng med

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Herrgårdens förskola

Herrgårdens förskola Herrgårdens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller för perioden 100901-110831 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

Vilsen längtan hem. Melissa Delir Vilsen längtan hem Melissa Delir MELISSA DELIR IDROTT OCH HÄLSA LÄRARE 3 BÖCKER & METODMATERIAL Vilsen längtan hem, Tack för att du finns, Du är född till att göra skillnad. Melissa Delir O O O JAG LYCKADES!

Läs mer

KURS I MEDIEFOSTRAN. Vasa, 3.10.2011 Anna-Maija Laine, Sällskapet för mediefostran rf

KURS I MEDIEFOSTRAN. Vasa, 3.10.2011 Anna-Maija Laine, Sällskapet för mediefostran rf KURS I MEDIEFOSTRAN Vasa, 3.10.2011 Anna-Maija Laine, Sällskapet för mediefostran rf KURS I MEDIEFOSTRAN Dagens program 1. Kort om Sälskapet för Mediefostran 2. Kort om mediefostran 3. Material, var hittar

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen:

HANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen: HANDLINGSPLAN För att arbeta med strategierna behövs en handlingsplan med olika insatser. Svenska Kyrkans Unga har en del kampanjer som sker varje år och sedan en verksamhetsinriktning från Stora årsmötet.

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Kommunikationsplan 2013

Kommunikationsplan 2013 Kommunikationsplan 2013 Funktionshinderspolitiskt arbete Region Skåne Innehåll UU1. BAKGRUND 4 3. KOMMUNIKATIVA UTMANINGAR 4 4. KOMMUNIKATIONSMÅL 5 5. BUDSKAP 5 6. MÅLGRUPPSANALYS 5 7. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Inledning Kommunikation handlar inte bara om att prata, det handlar också om att lyssna samt att kunna ta till sig information genom de olika kanaler

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Verksamhetsplan 2018 på lättläst. Verksamhetsplanen beskriver vad Riks-FUB ska göra under 2018

Verksamhetsplan 2018 på lättläst. Verksamhetsplanen beskriver vad Riks-FUB ska göra under 2018 Verksamhetsplan 2018 på lättläst Verksamhetsplanen beskriver vad Riks-FUB ska göra under 2018 Sidan En förening och en styrelse - sida vid sida 3 FUB ska påverka samhället 8 Valet 2018 11 Att sprida kunskap

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA

EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA SEX PÅ KARTAN Handtecknad upplysningsfilm som bygger på ungdomars frågor. Nio års undervisning på en halvtimme, sa en lärare om filmen.

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning!

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning! Marknadsföringsaktiviteter som SLA stödjer med marknadsföringsbidrag - Inspiration och förslag för dig som arbetar på skolan eller är ledamot i skolans skogliga programråd. Branschen och SLA ser naturbruksskolorna

Läs mer

Plan för kriskommunikation

Plan för kriskommunikation Plan för kriskommunikation Maj 2017 Plan för kriskommunikation Syfte Linnéuniversitets plan för kriskommunikation är kopplad till de planer som styr arbetet vid en kris respektive kommunikationsarbetet

Läs mer