OBS kl TEMA Barn och unga vuxna i utsatt situation Barn och ungdomars frånvaro - Social investeringsfond

Transkript

1 Ledningsgrupp Närvårdsområde Borås Datum: Tid: Plats: SDF Väster Lokal: Liden FÖRSLAG TILL DAGORDNING Mötets öppnande Godkännande av dagordning Val av justerare OBS kl 15. TEMA Barn och unga vuxna i utsatt situation Barn och ungdomars frånvaro - Social investeringsfond Se bifogad fil Föregående mötesprotokoll Monica Monica Monica Kay Eriksson Marie Nilsson Monica Aktuellt från Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Monica, Anna Webbutbildning i palliativ vård Anna Planerad information kring SIP Anna Uppföljning av verksamhetsplan Närvårdssamverkan Monica, Anna Lokala arbetsgrupper - aktuellt läge: Barn och unga vuxna i utsatt situation Kåre, Joakim, Ewa o Tema o Barnahus Monica Äldre multisjuka och multisviktande Maria, Annica o Vård på rätt vårdnivå Maria, Annica o Närsjukvårdsteam och mobil primärvårdsläkare Bertil, Monica, Maria o Arbetsformer för arbetsgrupper från föregående möte Monica Personer med psykisk ohälsa Pernilla, Susanne o Personer med funktionshinder Susanne o Förändrade behov Strategiska dokument från berörda nämnder i region, primärvård och kommun, dvs beslut i organisationen som påverkar de andra organisationerna Alla

2 Hur skall vi arbeta i Ledningsgrupp Närvårdsområde Borås för att nå bästa möjliga resultat? Punkter till nästa gång Alla Alla VÄLKOMNA! Monica Svensson Stadsdelschef Borås Stad, Stadsdelsförvaltning Väster Kallade: Bertil Martinsson Bengt Petersson Marita Bäck Maria Glemfelt Pernilla Jansson Ewa Hedström Susanne Carlsson Joakim Cannerfors Annica Olausson Kåre Öhrstig Susanne Sprigg Monica Svensson Anna Jogeland Primärvården, Västra Götaland Primärvården, Privata utförare Primärvården, Västra Götaland Omvårdnadsutvecklare, SÄS Vuxenpsykiatriska kliniken, SÄS Barn och ungdomspsykiatrin, SÄS Fritid och folkhälsa, Borås Stad Kommungemensam förskola och skola, Borås Stad Kommungemensam äldre- och funktionshinderverksamhet, Borås Stad IFO barn och familj, Borås Stad IFO vuxen, Socialpsykiatrin och funktionshinderverksamheten, Borås Stad Ordförande, Borås Stad Närvårdskansliet, adjungerad Inbjudna Kay Eriksson Marie Nilsson Vårdutvecklare, barn och ungdomspsykiatri, SÄS Utvecklingsenheten förskola/skola, Borås Stad

3 ANSÖKAN OM SOCIALA INVESTERINGSMEDEL På nästkommande sidor hittar du vår blankett för ansökan om stöd till insatser inom Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel. Insatserna ligger inom ramen för Västra Götaland 22 strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland För att ansökan ska kunna beredas krävs att alla uppgifter lämnas direkt i blanketten. Det är viktigt att ansökan fylls i så noggrant som möjligt. Följ anvisningarna som anges i blanketten och fyll i alla uppgifter. Det som skrivs i blanketten är det som beaktas vid beslutet, hänvisa därför inte till eventuella bilagor. Den ifyllda och underskrivna ansökan sänds till: Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Box GÖTEBORG Förutom ansökan i underskrivet original önskas också, för att underlätta handläggningen, en elektronisk kopia i wordformat till e-postadress: ruts.gbg@vgregion.se Vid eventuella frågor kontakta regionutvecklingssekretariatet, tfn

4 Västra Götaland 22 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Målet med Västra Götaland 22 är att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Syftet är att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion för kvinnor och män. Strategin har fyra huvudområden: En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar och En region som syns och engagerar. Västra Götaland 22 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland finns i sin helhet på: Sociala investeringsmedel Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel är en del av genomförandet av VG22 inom prioriterat område att bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv. Sociala investeringsmedel är också en del av Samling för social hållbarhet där det i föreslagna åtgärder finns att skapa verktyg för att underlätta implementering av insatser vars effekter blir synliga först efter längre tid, t.ex. att tillämpa ett socialt investeringsperspektiv. Genom att göra sociala investeringar vill Västra Götalandsregionen hitta effektivare insatser för att främja barns och ungas utveckling och hälsa, och på så sätt förebygga ett framtida utanförskap. Investeringarna utgår ifrån forskning och beprövad erfarenhet. Under 215 är inriktningen på investeringar som på sikt förbättrar barns och ungas förmåga att klara sin skolgång. Sociala investeringar är ett sätt att arbeta med samordnade insatser i tidig ålder för barn och ungdomar. Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel utgår från ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Sociala investeringar förväntas ge en vinst för de barn som nås av insatserna genom förbättrad hälsa och ökat välbefinnande samt generera en framtida vinst till samhället. Sociala investeringsmedel kan sökas av Västra Götalandsregionens egna verksamheter i samverkan med Västra Götalands kommuner

5 Ankomst ANSÖKAN OM STÖD TILL SOCIAL INVESTERING 1. Allmänna uppgifter Investeringens namn: Tidiga insatser för ökad skolnärvaro. Tidsperiod: Ange investeringens start- och slutdatum. Kostnader som uppkommer före eller efter denna period är inte stödberättigade. Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Sökt belopp från Västra Götalandsregionens Sociala investeringsmedel: kronor Investeringens totalkostnad: kronor 2. Uppgifter om sökanden Utbetalning av medel kan endast ske till sökande (den juridiska personen) och denne ska stå som ansvarig för det plus- eller bankgironummer eller bankkonto som anges. Ägare av investeringen: Sökande VGR: Org. nummer: Västra götalandsregionen Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Södra Älvsborga Sjukhus Postadress: Brämhultsvägen 53 Telefon: Postnummer/ postort: 5182 Borås Webbadress: Sökande kommunen: Borås kommun Org. nummer: Postadress: 518 Telefon: Postnummer/ postort: Borås Webbadress: Plusgiro/ Bankgiro: sökandens pg nr: sökandens bg nr: Är sökande momspliktig? Ja Nej

6 3. Kontaktpersoner Kontaktperson VGR: Kay Eriksson Telefon: Mobil: E-post: Kontaktperson Kommun: Marie Nilsson Telefon: Mobil: E-post: Kontaktperson ekonomi: Marie Twedmark Telefon: Mobil: 4. Sammanfattande beskrivning av investeringen Beskriv kortfattat insatsen (max 15 ord). E-post: Planen är att starta ett projekt med inriktningen högre skolnärvaro i årskurs 1-3 med målgruppen elever med skolnärvaro under 85 %. Projektet kommer att arbeta med såväl giltig som ogiltig frånvaro utifrån idén om att all frånvaro är en riskfaktor. Planen är att genom projektet utreda behovet och utformningen av tidiga insatser vid alla typer av frånvaro oavsett orsaker. För att utreda orsaker planeras en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder att användas. Kvantitativt planeras projektet innebära att ingående skolor kommer att få ett fungerande digitalt frånvarosystem för att identifiera målgruppen. Kvalitativt planeras utveckling av en modell för intervju av barn med låg skolnärvaro och dess föräldrar. Intervjun är tänkt att utföras av elevhälsopersonal. Vidare är planen att i samverkan skola, IFO, BUP utveckla metoder för ökad skolnärvaro. På individnivå är det tänkt att dokumentation av arbetet sker genom Samordnad Individuell Plan (SIP). För att skapa helhetssyn är det tänkt att inblandade samarbetspartners träffas i ett tidigare skede än vad som är brukligt. Projektet planeras följas upp och utvärderas av forskare. Målsättningen kan formuleras med ordspråket -bättre stämma i bäcken än i ån. 5. Problemanalys Beskriv problemet som ska lösas med hjälp av investeringen. Beskriv och analysera det bakomliggande behov som motiverar investeringen och sätt in det i ett vidare omvärldsperspektiv. Finns andra liknande verksamheter idag? I så fall, på vilket sätt kompletterar investeringen befintliga insatser eller nuvarande arbetssätt/metoder? Vilken forskning och evidensbaserad praktik baseras investeringen på? Elever med låg skolnärvaro, oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig, löper ökad risk att inte uppnå målen i undervisningen. De hindras inträde i gymnasieskolans individuella program och eventuella högre studier kommer att vara svåra att nå. Att fullfölja grundskolan med godkända betyg och behörighet till nationella gymnasieprogram tas i ett antal studier (Socialstyrelsen (21), Social rapport, Sveriges Kommuner och Landsting (213) Vända frånvaro till närvaro) upp som barns viktigaste skyddsfaktorer. Risk finns också att barn med hög frånvaro tidigt hamnar utanför den naturliga sociala gemenskap som skapas tidigt i skolan. Tidig upptäckt och kartläggning av orsaker till elevers frånvaro ökar möjligheterna att upptäcka barn med tecken på både fysisk och psykisk ohälsa eller brister i omsorgen och ger förutsättningar för att i samverkan utveckla metoder för tidiga insatser

7 5. Problemanalys Beskriv problemet som ska lösas med hjälp av investeringen. Beskriv och analysera det bakomliggande behov som motiverar investeringen och sätt in det i ett vidare omvärldsperspektiv. Finns andra liknande verksamheter idag? I så fall, på vilket sätt kompletterar investeringen befintliga insatser eller nuvarande arbetssätt/metoder? Vilken forskning och evidensbaserad praktik baseras investeringen på? 6. Syfte Ange vad investeringen syftar till och varför den ska genomföras. Projektets övergripande syfte är att öka närvaron för elever i årskurs 1-3. För att göra detta behövs en noggrann kvantitativ och kvalitativ kartläggning av orsakerna till varför barn har hög frånvaro. Utifrån denna kartläggning kan förslag på interventioner tas fram för att öka närvaron. Viktigt att dessa interventioner planeras i ett samverkansperspektiv. Framtagna modeller behöver sammanställas, beskrivas och spridas. 7. Mål Ange investeringens mål under den aktuella tidsperioden. Målen ska vara mätbara och möjliga att följa upp. Att få till stånd en fungerande digital frånvaroregistrering (Dexter) för elever i årskurs 1-3 i utvalda skolor. Att Dexter används för mätning av frånvaro i klasserna 1-3. Att undersöka elevens, föräldrarnas och lärarens uppfattning av anledning till frånvaro för elever i årskurs 1-3 i utvalda skolor med en frånvaro över 15 %. Att ta fram ett förslag till handlingsplan vid låg skolnärvaro som kan användas i projektet. Att elever med frånvaro över 15 % har en SIP (Samordnad Individuell Plan) för ökad skolnärvaro efter godkännande av föräldrarna. Att det i varje SIP finns samverkan mellan skola, IFO och BUP runt metoder för ökad skolnärvaro. Att utvärdering sker av alla planer enligt rutinerna för SIP samt med den webbaserade brukarenkät som finns för utvärdering av SIP. Att utvärderingen av SIP visar på ökad skolnärvaro på individnivå. 8. Målgrupp Ange vilken/vilka målgrupp/er insatsen vänder sig till. Beskriv den målgruppsanalys ni har gjort. Vilka barn och unga kommer att beröras av investeringen? Hur har urvalet av målgrupp gjorts? I HSN 6 och 8 finns totalt ca 1 5 barn i åldrarna 7-9 år. Barnen är fördelade på 129 skolor F-6. Vid mätning av frånvaro i Borås Stad som har ca 3 5 antal barn i årskurserna 1-3 fördelade på 36 skolor, har 154 barn en frånvaro som är högre än 2 %. Detta motsvarar 4,4 %. Planen är att i förstudien och pilotfasen vända oss till utvalda skolor i Borås Stad, tre skolor från var och en av de tre stadsdelarna. Två av skolorna planeras ingå i projektet och en skola från varje stadsdel bildar en kontrollgrupp. Kontrollskolorna har valts för att överensstämma med projektskolorna och har fungerande frånvaroregistrering. Vid valet av skolor har hänsyn tagits till: Storlek på skolan Landsort centralort

8 8. Målgrupp Ange vilken/vilka målgrupp/er insatsen vänder sig till. Beskriv den målgruppsanalys ni har gjort. Vilka barn och unga kommer att beröras av investeringen? Hur har urvalet av målgrupp gjorts? Socioekonomisk situation Andel barn med utländsk härkomst. Målsättningen med urvalet av projektskolor är att få så stor variation som möjligt när det gäller frånvaroorsaker. Förhoppningen är att söka nå en elevgrupp på ca 7 elever med en skolnärvaro under 85 % under tre månader. 9. Investeringens innehåll och genomförande Ange vilka aktiviteter som planeras för att uppnå syfte och mål. 1. Säkerställa att Dexter fungerar i utvalda skolor. 2. Undersöka orsaker till frånvaro i åk 1-3 i utvalda skolor. 3. Ta fram förslag på handlingsplan vid låg skolnärvaro som kan användas i projektet. 4. Utifrån resultatet pröva olika metoder/insatser i samverkan med alla tre ingående parter (skola, IFO, BUP) för att öka skolnärvaron. 5. Utvärdera resultatet av de dokumenterade insatserna ovan som prövats. 6. Utifrån projektresultat arbeta vidare med implementeringen på utvalda och andra skolor i Borås. 7. Forskare sammanfattar och analyserar studien i en slutrapport som kan resultera i att även en modell för arbetet med målgruppen har utarbetas. 8. Resultat från projektet kan spridas vidare regionalt och nationellt genom seminarier etc. 1. Organisation Redogör för investeringens organisation, ev. styrgrupper, referensgrupper och deras sammansättning. Projektet är ett samverkansprojekt mellan skola, socialtjänst och BUP. Förstudie och pilotfas planeras att genomföras i Borås Stad. Styrgruppen för Närvårdssamverkan planeras att vara styrgrupp för och stå som ägare av projektet. Utvecklingsrådet barn och unga i utsatt situation kommer att stödja spridning och implementering av resultat från projektet i Närvårdsområden i Södra Älvsborg. En projektgrupp har delvis redan satts samman och är tänkt att i sin helhet bestå av projektledare och kommunikatör samt medlemmar ur Utvecklingsråd, Borås Stads lokala västbusgrupp och medlem ur forskningsteamet. Projektgruppen avser att vara ett stöd för projektledarna i det löpande arbetet med ledning av projektet och i framtagande av metoder och material för projektet. Projektledare på heltid alternativt två halvtider och kommunikatör på halvtid anställs under hösten 215 för hela den planerade projekttiden. 11. Samverkan Vilka parter samverkar i genomförandet av investeringen? Skola, IFO och BUP

9 12. Samhällsekonomisk kalkyl och förväntade effekter på lång sikt En samhällsekonomisk kalkyl ska upprättas. Kalkylen ska innehålla förväntade effekter och ekonomiska konsekvenser av investeringen som kan komma att uppstå vid olika tidpunkter och hos olika aktörer. Gör även en bedömning av effekter som inte kan beräknas eller värderas i pengar. Beskriv förväntade långsiktiga effekter som investeringen kommer att ge för målgruppen. Ev. referenser till forskning/erfarenheter som ger stöd för de långsiktiga effekterna. När förväntas effekterna inträffa? Hur ska effekterna mätas? Vid vilka tidpunkter ska mätningen ske? På vilket sätt bidrar investeringen till en hälso-/samhällsekonomisk vinst? På vilket sätt bidrar investeringen till att verksamheternas kostnader för region/kommun kommer att minska framöver? Möjlighet kommer att finnas att komplettera ovanstående. Samhällsekonomisk kalkyl och förväntad effekt på lång sikt Idag är det ca78 % av eleverna i årskurs 9 i riket som klarar godkända betyg i samtliga ämnen. I Borås Stad är nivån ungefärligen densamma som riket. Andelen flickor som klarar godkända betyg är något högre än för pojkar. Antalsmässigt betyder det att något över 21 individer inte klarade att nå målet godkända betyg i Borås Stad. Att arbeta med närvaro och betygen i 9:an utifrån ett livstidsperspektiv är både analysmässigt komplicerat, då mycket fakta och kunskap ska beaktas, ekonomiskt komplicerat, då både kommunal ekonomi och samhällsekonomi berörs. Om barn och unga ska stå i fokus och arbeta preventivt utifrån ett livstidsperspektiv kräver det samarbete och samverkan över alla verksamhets- och budgetgränser, men också mellan stat, kommun och hälso-och sjukvård (Är du lönsam lille vän? en socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden; Ingvar Nilsson, SEE 211). Det sker idag många försök att samverka över gränserna runt om i Sverige utifrån sociala investeringsfonder. Om t ex kommunal verksamhet satsar på skolan kanske den s.k. vinsten (utebliven kostnad) uppkommer i kriminalvården, hos polisen, inom sjukvård, på arbetsförmedlingen, hos Försäkringskassan och inte i den egna verksamheten. Det innebär stor risk för en mängd olika utanförskap längre fram i livet för elever som går igenom skolan utan godkända betyg i årskurs 9. När det väl börjar gå snett innebär det att både människors lidande och samhällskostnaderna rusar i väg. Att lyckas i skolan beskrivs i ett antal sammanhang som den enskilt största skyddsfaktorn mot olika risk och ohälsofaktorer. Vad kostar skolmisslyckanden? Det finns en tämligen tydlig koppling mellan att misslyckas i skolan och att misslyckas med att som vuxen ta sig in på arbetsmarknaden. Omkring 13. individer i varje årskull i Sverige vare sig studerar eller arbetar några år efter gymnasietidens slut. Risken för att denna grupps marginalisering förlängs eller i värsta fall permanentas är betydande. Summan av förlorat humankapital och framtida socioekonomiska kostnader uppgår för varje årskull till cirka 2 Mdr kronor på nationell nivå (Immigrant youth in cultural transition: Acculturation, identity and adaptation across national contexts; Berry, J.W., Phinney, J.S., Sam, D.L., & Vedder, P. (Eds.) (26)). Omvandlat till Borås Stads förutsättningar innebär detta att omkring 143 unga i varje årskull vare sig studerar eller arbetar några år efter gymnasiet (Vad vinner vi på att investera i skolan och godkända betyg i 9:an?; Borås Stad,213). Borås Stads del av det förlorade humankapitalet och framtida socioekonomiska kostnader för varje årskull uppgår i linje med Nilssons beräkningar till omkring 2 Mdr kronor I Borås Stad pågår ett arbete om hållbar jämställdhet smart ekonomi. I delrapporten Vad vinner vi på att investera i skolan och godkända betyg i 9:an? konstateras utifrån ett räkneexempel som omfattar fyra ungdomar, att om tidiga insatser ökats med 3 miljoner kronor

10 12. Samhällsekonomisk kalkyl och förväntade effekter på lång sikt En samhällsekonomisk kalkyl ska upprättas. Kalkylen ska innehålla förväntade effekter och ekonomiska konsekvenser av investeringen som kan komma att uppstå vid olika tidpunkter och hos olika aktörer. Gör även en bedömning av effekter som inte kan beräknas eller värderas i pengar. Beskriv förväntade långsiktiga effekter som investeringen kommer att ge för målgruppen. Ev. referenser till forskning/erfarenheter som ger stöd för de långsiktiga effekterna. När förväntas effekterna inträffa? Hur ska effekterna mätas? Vid vilka tidpunkter ska mätningen ske? På vilket sätt bidrar investeringen till en hälso-/samhällsekonomisk vinst? På vilket sätt bidrar investeringen till att verksamheternas kostnader för region/kommun kommer att minska framöver? Möjlighet kommer att finnas att komplettera ovanstående. under skoltiden skulle samhället trots detta kunnat spara 6,5 miljoner kronor (Vad vinner vi på att investera i skolan och godkända betyg i 9:an?; Borås Stad, 213: 22f ). Den förväntade nyttan Genom att undersöka och öka närvaron i skolan för elever i årskurs 1-3 förväntas effekten bli att fler elever kommer nå skolans mål. Tidigare undersökningar visar att skolklimat (pedagogiskt och socialt klimat) har positiv inverkan på måluppfyllelse i skolan (Skolklimat, prestation och anpassning; Stockholms universitet, Lennart Grosin 24). Ökad måluppfyllelse inkluderande närvaro i en socialiserande och hälsobringande miljö förväntas medför förbättrade förutsättningar för varje elev att nå ytterligare kunskapsmål senare i livet (ex. åk 9). Det finns starkt belagd koppling mellan misslyckanden i skolan och förekomst av sociala och psykiska problem så som kriminalitet, våldsanvändning, depression och andra psykiska symptom (Pojkar och flickors psykiska hälsa i skolan: En kunskapsöversikt; SOU 21:79) 13. Indikatorer Välj minst en resultatindikator av de två som är angivna nedan under rubriken Resultatindikatorer. Indikatorerna utgår från tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland 22. Under rubriken Egna indikatorer för investeringen anger ni de specifika indikatorerna som ni använder för att mäta investeringen. Utfallet för angivna indikatorer ska mätas och rapporteras i samband med insatsens slutrapportering. De indikatorer som avser individer ska fördelas på kvinnor respektive män. Det är endast det resultat som förväntas uppkomma under investeringsperioden som ska anges (förväntade effekter på lång sikt anges under punkt 12). Resultatindikatorer Antal nya metoder, verktyg och arbetssätt Kvinnor Män Total Antal privata och/eller offentliga företag och organisationer som samverkar 3 Egna indikatorer för investeringen Antal elever i årskurs 1-3 ingående skolor Antal elever med närvaro < 85% Antal skolor med fungerande rutin för registrering i Dexter Andel barn med närvaro < 85% som fått en SIP Antal skolor med antagen handlingsplan vid frånvaro % 9% 9%

11 13. Indikatorer Välj minst en resultatindikator av de två som är angivna nedan under rubriken Resultatindikatorer. Indikatorerna utgår från tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland 22. Under rubriken Egna indikatorer för investeringen anger ni de specifika indikatorerna som ni använder för att mäta investeringen. Utfallet för angivna indikatorer ska mätas och rapporteras i samband med insatsens slutrapportering. De indikatorer som avser individer ska fördelas på kvinnor respektive män. Det är endast det resultat som förväntas uppkomma under investeringsperioden som ska anges (förväntade effekter på lång sikt anges under punkt 12). Kvinnor Män Total 14. Uppföljning, utvärdering och resultatspridning Beskriv hur investeringen ska följas upp och utvärderas för att resultat och arbetssätt ska kunna tas om hand. Genomförandet av projektet (kartläggning och interventioner) behöver kontinuerligt dokumenteras och sammanställas av projektledare och andra som ingår i projektet. Detta underlag utgör tillsammans med forskares empiriska undersökningar (exempelvis intervjuer med projektledning och styrgrupp) grunden för sammanställning och analys av projektets måluppfyllelse. Studiens resultat sammanställs och analyseras i en slutrapport. Projektet planeras att följas och utvärderas av forskare. Dessa kan ställa kritiska frågor och handleda projektledare, projektgrupp och andra som ska genomföra olika insatser t ex intervjuer eller enkäter. Forskare kan även bistå i frågor som rör urval, avgränsningar och etiska frågeställningar. Etikprövning behövs om resultat ska publiceras och spridas även i vetenskapliga sammanhang. Ansökan om etikprövning planeras att göras efter att frågor till barn och föräldar har utformats. 15. Implementering Beskriv hur medverkande verksamheter planerar för att insatsen ska kunna implementeras i ordinarie verksamhet efter avslut. Projektrapporten planeras att presenteras i de olika förvaltningarna och vara ett underlag för beslut om rutiner och metoder samt vara underlag för lokala beslut om samverkan. Utvecklingsrådet Barn och unga kommer att arbeta vidare med spridning till samtliga lokala västbusgrupper inom Närvårdssamverkan sjuhärad för lokal implementering. Samverkan i linje med projektets idéer kan bli ett inslag i utvecklingsrådets och de lokala västbusgruppernas handlingsplaner. 16. Jämställdhet, miljö och integration Jämställdhet, miljö och integration är tre generella perspektiv som är viktiga delar i en hållbar tillväxt och utveckling. Beskriv hur investeringen kommer att främja dessa perspektiv. Projektet inleds med en kartläggning av frånvaroorsaker. Kartläggningen innebär en möjlighet att se om låg skolnärvaro är kopplat till problem inom perspektiven jämställdhet, integration eller miljö. I begreppet miljö avses främst arbetsmiljö och läromiljö men även fysisk miljö med tanke på somatiska sjukdomar. Ett av projektets långsiktiga syften är att bidra till integrering för att öka deltagandet i skolan och senare i samhället

12 17. Tillgänglighet För att tillförsäkra personer med funktionshinder möjligheten att delta i samhällslivet som aktiva invånare så är fysisk tillgänglighet och tillgänglig information/kommunikation av avgörande betydelse. Ange hur projektet är tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. Riktlinjer och standards finns att hämta på Projektet planeras vända sig till alla barn med skolnärvaro lägre än 85% och deras föräldrar oavsett de olika barnens individuella hinder. Ibland kan hindret i sig vara den den svårighet som är orsaken till den låga skolnärvaron. Projektets form kommer att ge möjlighet för alla föräldrar och barn att delta. 18. Kostnader Stödbara kostnader är sådana som förväntas upparbetas inom ramen för investeringen. Sammanställningen av kostnadsbudgeten i ansökan visar investeringens budgeterade kostnader årsvis fördelade. Om sökanden är momspliktig och har rätt att dra av (lyfta) moms innebär detta att kostnaderna ska tas upp exklusive moms i budgeten (och vid redovisning). Om sökanden inte är momspliktig för investeringen/verksamheten (dvs. momsen är en slutlig kostnad för investeringen) får kostnaderna i budgeten tas upp inklusive moms. Utbetalning sker efter det att ägaren lämnat rekvisition med investeringsspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontantfinansiering och offentliga bidrag i annat än pengar) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Kostnadsslag År 215 År 216 År 217 Totalt Lönekostnader Lönekostnader för personer som är anställda av projektägaren och direkt deltar i projektarbetet. Lönen ska motsvara den anställdes ordinarie lön inklusive sociala avgifter. Observera att overheadkostnader inte ska ingå i denna post. I förekommande fall specificeras dessa under Övrigt Externa tjänster (direktfinansierade offentliga) Här anges beräknad nedlagd tid och lönekostnader för personer som arbetar inom projektet men som inte är anställda av projektägaren utan av annan offentlig organisation, t ex stat, kommun, landsting osv. Det är alltså en resurs som tillförs projektet men där kostnaderna inte betalas/inte finns redovisade i projektägarens egen bokföring. Lönen ska motsvara den ordinarie lönen inklusive sociala avgifter Externa tjänster (direktfinansierade privata) Här anges beräknad nedlagd tid och lönekostnader för personer som arbetar inom projektet men som inte är anställda av projektägaren. Lönen ska motsvara den ordinarie lönen inklusive sociala avgifter. Här avses även privat obetalt arbete, dvs. nedlagd tid från deltagande företag eller obetalt arbete som utförs av privatpersoner eller organisationer inom privat sektor. Obetalt arbete värderas till högst 22 kronor per timme. Externa tjänster (köpta tjänster) T ex konsulter och föreläsare, dvs. kompetens som köps in utifrån. Observera att krav på upphandling enligt lagen om offentlig upphandling eller ett upphandlingsliknande förfarande kan vara aktuellt för detta kostnadsslag Resor Övrig kommunikation T ex telefon, porto, datakommunikation osv. Marknadsföring T ex annonsering, trycksaker osv. Lokaler

13 18. Kostnader Stödbara kostnader är sådana som förväntas upparbetas inom ramen för investeringen. Sammanställningen av kostnadsbudgeten i ansökan visar investeringens budgeterade kostnader årsvis fördelade. Om sökanden är momspliktig och har rätt att dra av (lyfta) moms innebär detta att kostnaderna ska tas upp exklusive moms i budgeten (och vid redovisning). Om sökanden inte är momspliktig för investeringen/verksamheten (dvs. momsen är en slutlig kostnad för investeringen) får kostnaderna i budgeten tas upp inklusive moms. Utbetalning sker efter det att ägaren lämnat rekvisition med investeringsspecifika bokförda och betalda kostnader. Beloppet som betalas ut motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel (beräknad på offentlig och privat kontantfinansiering och offentliga bidrag i annat än pengar) av de godkända kostnaderna i rekvisitionen. Kostnadsslag År 215 År 216 År 217 Totalt T ex hyra för kontor eller annan lokal i samband med seminarier och även andra lokaler som projektet disponerar. Övrigt T ex overheadkostnader (organisationsgemensamma kostnader som städ, telefon, försäkring, ekonomiadm, ITadm mm). Kostnader för intern representation är inte stödbar. Vidare godkänns inte kostnader för alkohol Summa totala kostnader Finansiering I tabellen för finansiering nedan redovisas de medel som finansiärer, såväl offentliga som privata, planerar att bidra med för att täcka de kostnader som specificerats under punkt 18. Detta innefattar även det sökta stödet från Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel. Finansieringen ska, förutom per år, fördelas utifrån om det är kontanteller direktfinansiering. Finansiärer typ av finansiering År 215 År 216 År 217 Totalt Offentlig kontantfinansiering Västra götalandsregionens investeringsmedel Offentlig direktfinansiering T ex arbetsinsats och lokaler Skolan IFO BUP Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering

14 19. Finansiering I tabellen för finansiering nedan redovisas de medel som finansiärer, såväl offentliga som privata, planerar att bidra med för att täcka de kostnader som specificerats under punkt 18. Detta innefattar även det sökta stödet från Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel. Finansieringen ska, förutom per år, fördelas utifrån om det är kontanteller direktfinansiering. Finansiärer typ av finansiering År 215 År 216 År 217 Totalt Privat direktfinansiering T ex ideellt arbete Total privat finansiering Summa total finansiering

15 2. Beräkningsunderlag till investeringen Lönekostnader (personens namn eller kategori) bokförd kostnad Månadslön inkl. soc.avg. Sysselsättningsgrad (-1, ex,75) Antal månader Total kostnad Projektledare 59, Projektledare 59, Kommunikatör 44, Summa egen personal Externa tjänster offentliga eller privata direktfinansierade tjänster (namn eller kategori) bokförd kostnad Månadslön inkl. soc.avg. Sysselsättningsgrad (-1, ex.,75) Antal månader Total kostnad Skolpersonal 2428 IFO 3892 BUP 4668 Summa externa tjänster Beräknad Externa tjänster köpta tjänster Beräknat antal timmar fakturerad timkostnad Total kostnad Forskning 62 Summa externa tjänster Övriga kostnader Total kostnad OH-kostnader Projektledare o kommunikatör 32 utrustning 4 Kompetensutveckling 9 Resor och logi 9 Implementering 83 Summa övriga kostnader 335 Privata bidrag i annat än pengar (privat direktfinansiering) Ange för eventuella privata bidrag i annat än pengar, t ex ideellt arbete. Ange vilken form av bidrag som är aktuellt och det uppskattade värdet. Typ av bidrag Uppskattat värde Summa privat direktfinansiering

16 21. Underskrift Undertecknad försäkrar att de uppgifter som lämnas i ansökan inklusive bilagor är riktiga. Vidare intygas att inga andra offentliga stöd, utöver de i denna ansökan redovisade, finansierar detta insatsens kostnader. Samtidigt medges att ansökan får tas upp och diskuteras med berörda parter i regionen samt att sökandens kreditgivare och revisorer får lämna information som är nödvändig för bedömning av ansökan och den fortsatta hanteringen av stödet. Vidare medger undertecknad enligt 1 personuppgiftslagen, SFS 1998:24, att de personuppgifter om undertecknad, som har lämnats i ansökan, får behandlas på sådant sätt och i sådan omfattning som är nödvändig för Västra Götalandsregionens hantering av ärendet (registrering i diarium och liknande) och att de publiceras på Internet i information om investeringen. * Datum Underskrift av behörig firmatecknare Namnförtydligande Datum Underskrift av medsökande Namnförtydligande Datum Underskrift av medsökande Namnförtydligande Kontaktperson Om namn inte är klart vid ansökningstillfället ska detta kompletteras senast en månad efter beslut. Undertecknad medger enligt 1 personuppgiftslagen, SFS 1998:24, att de personuppgifter om undertecknad, som har lämnats i ansökan, får behandlas på sådant sätt och i sådan omfattning som är nödvändig för Västra Götalandsregionens hantering av ärendet (registrering i diarium och liknande) och att de publiceras på Internet i information om projektet.* Datum Underskrift av kontaktperson Namnförtydligande * Personuppgifterna för firmatecknare och kontaktperson behandlas för de ändamål som framgår i texten, t ex för att sprida information om investeringen. Om personuppgifterna inte ska behandlas på detta sätt ska detta särskilt meddelas. Ansvarig för behandling av personuppgifter är regionutvecklingsnämnden, Västra Götalandsregionen. Personuppgiftsombud för regionutvecklingsnämnden är Mats Dahlbom. Den registrerade har rätt att efter skriftlig ansökan få skriftlig information om vilka personuppgifter som behandlas. Den registrerade har även rätt att få felaktiga uppgifter rättade, blockerade eller utplånade