ANSÖKAN OM STÖD FÖR MILJÖPROJEKT: PASSIVHUSCENTRUM VÄSTRA GÖTALAND

Transkript

1 ANSÖKAN OM STÖD FÖR MILJÖPROJEKT: PASSIVHUSCENTRUM VÄSTRA GÖTALAND

2 Ankomst ANSÖKAN OM STÖD FÖR MILJÖPROJEKT 1. Inriktning Stöd söks från programområde inom tillväxtprogrammet (endast ett kryss) 1. Stimulera nyskapande Entreprenörskap och nyföretagande Regionala styrkeområden kluster, nätverk, FoU 2. Utveckla infrastrukturen En mindre fossilberoende ekonomi Innovationer och förnyelse i små och medelstora företag Miljödriven utveckling Stödjande miljöer FoU, demonstrationer 2. Allmänna uppgifter Projektets namn: Passivhuscentrum Västra Götaland Projektperiod: Ange projektets start- och slutdatum. Kostnader som uppkommer före eller efter denna period är inte stödberättigade. Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader från projektets slutdatum. Sökt belopp från miljönämnden: kronor Projektets totalkostnad: kronor 3. Uppgifter om sökanden Utbetalning av medel kan endast ske till sökande (den juridiska personen) och denne ska stå som ansvarig för det plus- eller bankgironummer eller bankkonto som anges. Sökande: Passivhuscentrum Västra Götaland Org. nummer: CFAR-nr Juridisk form: Kommun Postadress: Passivhuscentrum Utbildningshus Östra Ringgatan 16 CFAR-nummer är en åttasiffriga identifikationsnummer för arbetsställen. Kontakta SCB, tel , om arbetsställets CFAR-nummer är okänt. Telefon: Postnummer/ postort: Alingsås Fax: Kommun Alingsås Kommun Webbadress: Plusgiro/ Bankgiro: sökandens pg nr: Sökandens bankkonto: sökandens bg nr: Är sökande momspliktig? Ja Nej 1

3 4. Kontaktpersoner Om namn på projektledaren inte är klart vid ansökningstillfället ska detta kompletteras senast en månad efter beslut. Kontaktperson hos sökande: Carlos Andersson Telefon: Mobil: E-post: Projektledare: Carlos Andersson Kontaktperson ekonomi: Carlos Andersson Telefon: Mobil: Telefon: Mobil: E-post: E-post: 5. Sammanfattning Sammanfatta projektet med maximalt 2000 tecken (inklusive blanksteg). Under våren 2007 instiftade miljönämnden i Västra Götalandsregionen ett program för att stärka marknaden för energieffektiva byggnader och energieffektivt byggande. Som en direkt följd av denna satsning invigdes i december samma år Passivhuscentrum Västra Götaland ett kompetenscentrum för passivhusteknik med säte i Alingsås. Ett samarbetsavtal slöts med Alingsås kommun som blev projektägare för centret. Passivhuscentrum Västra Götaland har sedan dess kontinuerligt formats och utvecklats och verksamheten har idag en given status som Sveriges främsta organ för passivhusbyggande. Projektets övergripande mål är att sprida kunskap och väcka uppmärksamhet kring frågor rörande energieffektivt byggande samt passivhusteknik och på så sätt bidra till ett miljömässigt hållbart samhälle. Projektets centrala programområden är följande: Utbildning Informationsspridning samt studiebesök Opinionsbildning Rådgivning Samtliga av ovan nämnda programområden genomsyras av ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv i en strävan att vara ett självklart forum för påverkan och utbyte av idéer och kunskap. Projektet kan ses både som en plattform som samlar och samarbetar med aktörer och leverantörer inom passivhusmarknaden men också som en resurs för politiker, stadsplanerare, byggherrar, entreprenörer, studenter, konsulter, skolor, privatpersoner, mf.l. Centret har nu funnits i 5 år och fortsätter att ständigt utvecklas och hitta nya vägar för att uppnå projektets syfte och mål på det mest effektiva, relevanta och framåtsträvande tillvägagångssätt. 2

4 6. Bakgrund Frågeställningar att beröra är varför projektet behövs vilken efterfrågan finns och hur kommer projektet att påverka/förändra situationen. Trots att Passivhuscentrum idag är en väletablerad aktör inom byggnadssektorn, finns det ett fortsatt behov av centrets funktion även i framtiden. I och med riksdagens fastställande av nationella klimat- och energimål år 2009 samt EU direktivet Energy Performance of Buildings Directive (EPBD) från 2010 ställs betydligt hårdare energieffektiviserande krav på både nybyggnation och renoveringar i en strävan att minska energiförbrukningen med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 (med utgångspunkt i år 1995). Västra Götalandsregionen har gått i spetsen för koldioxidutsläppsreducering och satt upp ett än mer ambitiöst mål: att till år 2030 ha en västsvensk ekonomi som inte längre är beroende av fossil energi utan har en långsiktigt hållbar energiförsörjning. Passivhuscentrum Västra Götaland ser det som sin självklara och centrala uppgift att förbereda byggnadssektorn inför denna omställning genom att sprida kunskap om passivhustekniken och nära-noll-energi byggnation. Västra Götalandsregionen har flest andelen lågenergihus och Västsvergie ligger i framkant i Sverige med denna passivhusstandard. Passivhuscentrum Västra Götalands intensiva satsning på informationsspridning om energieffektivt byggande har med stor sannolikhet bidragit till ett ökat intresse och större efterfrågan på information om energieffektiviserande byggstandarder och centrets framtida verksamhet är därmed inte bara önskvärd utan nödvändig för att kunna möta den växande efterfrågan efter den specifika kunskapen. För att möta det stadigt tilltagande intresset för passivhus och energieffektivisering, planerar Passivhuscentrum Västra Götaland att bredda sin verksamhet både vad gäller projektets koncept och projektets storlek. Därför kommer möjligheten till annan extern finansiering att undersökas under det närmaste året. Det är dock angeläget att verksamheten får en fortsatt stabil finansiering av Västra Götalandsregionen. Från 2014 kommer verksamheten att utökas och under 2013 kommer centret att arbeta i nära samverkan med nuvarande och framtida partners med utgångspunkt i att verksamheten ska permanentas. 7. Syfte Ange vad projektet syftar till och hur det anknyter till miljönämndens handlingsplaner och/eller tillväxtprogrammet. Projektets syfte är att: bidra till en reducering av koldioxidutsläppen och därmed en hållbar klimatutveckling; öka och stärka marknaden för passivhus och energieffektiva hus på regional och nationell nivå; i enighet med Västra Götalandsregionens mål om energioberoende till år 2030 förbereda byggnadssektorn inför den stundande omställning som krävs för att nå det satta målen; öka konkurrenskraften inom den västsvenska byggnadssektorn 3

5 8. Mål Ange vad projektet ska uppnå för resultat under projektperioden. Aktivitets- och resultatindikatorer anges under punkt 14 i ansökningsblanketten. Projektets mål är att: genom att vara den pådrivande kraften i hållbart byggande, verka för en reducering av koldioxidutsläpp inom byggnadssektorn genom fortsatt forskning, kunskapsspridning, opinionsbildning och påverkansarbete gentemot beslutsfattare och andra aktörer säkerställa passivhus som byggnadsstandard och därmed bidra till en miljömässigt hållbar utveckling regionalt, nationellt och globalt stimulera beslutsfattare och andra aktörer att initiera aktiva handlingsplaner för konkreta åtgärder inom nybyggnation och renovering utveckla och utvidga verksamhetens koncept till Passivhuscentrum Västra Götaland Centrum för hållbara byggnader som utöver passivhusteknik inkluderar miljöperspektiv i flera delar av byggandet och brukandet av byggnaden utbilda olika aktörer inom passivhusteknik och därmed tillförsäkra en välutbildad och följaktligen konkurrenskraftig byggnadssektor 9. Målgrupp Ange målgruppen för projektets resultat. Målgruppen för projektets verksamhet är följande: Kommuner: kommunala politiker och tjänstemän; Beställare och fastighetsägare: både offentliga och privata; Utbildningsanordnare: byggymnasier, universitet och högskolor, YH-utbildningar; Entreprenörer och konsulter inom byggnadssektorn; Byggherrar, fastighetsförvaltare, småhusleverantörer, hantverkare, arkitekter och mäklare; Banker och allmänheten. 10. Projektorganisation Redogör för projektets organisation, ev. styrgrupper, referensgrupper och deras sammansättning. Ange hur projektets ekonomi och administration kommer att hanteras. Ange även projektets samarbetspartners och arbetsfördelningen mellan dem. Observera att jämn könsfördelning och integrationsaspekter bör beaktas även vid fastställandet av projektorganisationen. Passivhuscentrum Västra Götaland delfinansieras av Alingsås kommun som också är projektägare för centret. Styrgruppen består av två representanter från Västra Götalandsregionen och två representanter från Alingsås kommun. Då byggnadssektorn traditionellt sett är relativt homogen i avseende till kön och etnicitet strävar Passivhuscentrum Västa Götaland efter att tillförsäkra en jämn köns- och etnicitetsfördelning både inom och utanför verksamheten. Detta återspeglas i sammansättningen av personalstyrkan på kansliet samt referensgrupper, strävan efter att nå fler kvinnliga studenter på gymnasiet, yrkeshögskolan samt högskoleutbildningar, etc. Ekonomin och administrationen inom organisationen sköts idag - och kommer så att göra i framtiden - av centrets egna administratör samt av ekonomiansvarig på Alingsås kommun. 4

6 11. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Ange vad som ska göras i projektet för att uppnå syfte och mål för projektets resultat. Beskriv på vilket sätt projektet tillför något nytt. Finns andra liknande verksamheter idag? I så fall, på vilket sätt kompletterar projektet befintliga insatser eller nuvarande arbetssätt/metoder? Projektets övergripande mål är att sprida kunskap och väcka uppmärksamhet kring frågor rörande energieffektivt byggande och passivhusteknik och på så sätt bidra till ett miljömässigt hållbart samhälle. Genom de fyra programområden utbildning, informationsspridning samt studiebesök, opinionsbildning och rådgivning sprids kunskap om och verktyg för energieffektivt byggande inom byggbranschen, bland politiker och allmänheten i vid bemärkelse. Passivhuscentrum Västra Götaland strävar efter att vara den självklara kopplingspunkten i ett nätverk mellan marknad och forskning. För att ligga i framkant regionalt och nationellt vad gäller miljövänlig byggstandard, planeras en satsning på ett breddat koncept av verksamheten. Under 2013 kommer projektets verksamhet att initiera en process för att öka kompetensen inom energieffektivisering och miljöpåverkan under en byggnads hela livscykel inklusive rivning/återbruk, där även koldioxidutsläpp från byggnadsmaterial, kretsloppslösningar och andra parametrar tas i beaktning. Utbildning Då behovet av omställningen av den svenska byggnadssektorn är stort för att nå de uppsatta EU målen till år ch 2021 samt Västra Götalands än mer ambitiösa mål till år 2030, har Passivhuscentrum Västra Götaland tagit beslutet att genomföra en stor utbildningssatsning. - Gymnasiet: Under 2012 har fyra gymnasieskolor fått en inriktning inom passivhusteknik inom de yrkesförberedande relevanta programmen. Under 2013 kommer fler gymnasieskolor erbjudas utbildning, utbildningspaket för införande av energieffektivt byggande på bygg, el och vvsprogrammen. - Politiker- och tjänstemannautbildning: Idag är behovet av miljonprogramsrenoveringar mycket stort. För att energieffektivisera både nybyggnation och ombyggnation krävs politisk vilja. Under 2012 utbildas sex kommuner av Passivhuscentrum med syftet att initiera processer inom energieffektiv renovering och nybyggnation. Under 2013 kommer centret att fortsätta erbjuda kommuner denna utbildning. - YH-utbildning: Passivhuscentrum Västra Götaland har i samarbete med Campus Alingsås tagit fram en utbildningsplan för en ny YH-kurs med namnet Byggnadsingenjör: specialisering inom energieffektivt byggande en kurs som planeras att lanseras som en 2 årig utbildning till HT Högskolor och universitet: Samarbetet med Göteborgs Universitet och Chalmers tekniska högskola fortsätter och utvidgas. Utöver kursen på arkitektutbildningen på Chalmers kommer två nya kurser inom passivhusteknik introduceras på Göteborgs Universitet: inom bebyggelseantikvarieprogrammet samt miljövetarprogrammet. Samarbete kommer även erbjudas övriga högskolor i Västra Götalandsregionen. Större samverkan med Högskolan i Borås kommer att ske under 2013, då Center för Samhällsbyggnad kommer att initieras på högskolan. - Utbildning och certifiering av både privata och anställda inom byggföretag kommer att fortsätta i nära samarbete med SP SITAC. - Utbildning för fastighetsförvaltare: För att nå så många olika aktörer som möjligt på marknaden planerar Passivhuscentrum Västra Götaland att ta fram en utbildning för fastighetsförvaltare. Utbildningen tas fram i nära samarbete med referensgrupp, inledande kontakter är tagna med målgruppen, mötesplan fastlagd och utbildningstillfällen planerade under Skräddarsydda utbildningar: Passivhuscentrum Västra Götaland erbjuder olika aktörer utbildningar efter organisationens behov. 5

7 Informationsspridning samt studiebesök: I ett försök att nå ut till den breda allmänheten och andra viktiga aktörer inom byggnadssektorn, planerar Passivhuscentrum Västra Götaland till år 2013 tre parallella utställningar en utställning i centrets lokaler, en webbaserad utställning samt en rullande utställning i form av en friggebod byggt enligt passivhusstandard av gymnasieelever på Alströmergymnasiet i Alingsås. Denna friggebod kommer att placeras på torg runt om i olika kommuner i regionen och fungera som kontor under några veckor för kommunens energirådgivare. Passivhusdagarna, som är en årligt återkommande aktivitet då privatpersoner i regionen öppnar upp sina privata passivhus för allmänheten, kommer att hållas även i år i början av november. Den nya hemsidan är en fokuspunkt i informationsverksamheten. Hemsidan kommer att regelbundet uppdateras och innehålla en virtuell utställning. Under 2012 har verksamheten startat med Twitter, denna kanal kommer att bli en viktig informationspunkt då fler följare ständigt tillkommer. Informationsspridningen via studiebesök kommer att fortsätta även i framtiden och målet är att öka antalet besökare. Passivhuscentrum strävar efter att vara en synlig och ständigt närvarande aktör och representant vid olika seminarium och nätverksträffar för att kommunicera och sprida kunskap om passivhus samt knyta nya kontakter med framtida samarbetspartners. Centret kommer fortsätta att bedriva samarbete med många olika miljöorganisationer så som Hållbar Utveckling Väst, Ekocentrum, SP för att driva seminarier och olika projekt. Opinionsbildning: Genom att skriva debattartiklar i både dagspress och facktidningar tar centret sikte på att nå ut till fler aktörer och väcka nyfikenhet och debatt kring energieffektiviserande byggande hos den breda massan. Rådgivning: Centret erbjuder en timmes gratis rådgivning till privatpersoner som önskar veta mer om passivhus. Under första delen av 2011 fick drygt 20 personer runt om i landet professionell konsultation av våra experter i hur de kan genomföra ny- eller ombyggnation av en-familjehus enligt passivhustekniken. Rådgivningen kommer att fortsätta vara en central del av Passivhuscentum Västra Götalands verksamhet. Studiebesök: Passivhuscentrum arrangerar flera studiebesök för kommunpolitiker, tjänstemän, byggföretag, arkitektkontor samt flera andra aktörer. Informationsspridningen via studiebesök kommer att fortsätta även i framtiden och målet är att öka antalet besökare. Under 2013 planerar centret att utöka antalet studiebesök från gymnasieklasser. Utbildingsmaterial/skrifter: Under 2013 kommer projekt Rådvilla att resultera i en skrift där fem typhus från efterkrigstiden energieffektiviseras. Denna satsning görs i samverkan med Energimyndigheten och Västra Götalandsregionens Slöjd och Byggnadsvård. Denna kommer att distribueras till energirådgivare samt att dessa även kommer att erbjudas utbildning. Passivhuscentrum Västra Götaland har genomfört en svensk marknadsöversikt över Passivhus. Denna kommer att distribueras via hemsidan under Sammanfattningsvis kan sägas att projektets verksamhet i alla skeden genomsyras av de syften och mål som har formulerats och kommer att så göra även i framtiden. 6

8 12. Resultatspridning Ange hur och när information om projektets resultat kommer att spridas och nyttiggöras av såväl projektets målgrupper som andra. OBS Beskriv hur och var projektet planerar att kommunicera att Västra Götalandsregionen är en medfinansiär. Projektets resultat kommer att spridas dels i form av nyhetsnotiser på hemsidan men också via centrets nyhetsbrev samt som pressreleaser och Twitter. Inom de projekt där slutresultatet är en fysisk produkt kommer materialet att spridas förutom elektroniskt även på mässor och till besökare. I samtliga trycksaker och elektroniska dokument används den nya logotypen Passivhuscentrum Västra Götaland, samt logotyperna för Alingsås Kommun och Västra Götalandsregionen för att synliggöra projektets finansiärer. Finansiärerna är även inkluderade i sidfoten på hemsidan och i den elektroniska kommunikation. I pressreleaser inkluderas en notis som beskriver projektet som ett samarbetsprojekt mellan Alingsås Kommun och Västra Götalandsregionen. 13. Uppföljning och utvärdering Under genomförandet av ett projekt kommer ofta viktiga erfarenheter fram vad gäller metoder, arbetssätt och innehåll. För att kunna följa projektet och dra nytta av dessa erfarenheter är det viktigt att redan vid ansökningstillfället ha tänkt igenom hur det ska genomföras. Beskriv därför hur projektet ska följas upp och utvärderas. Uppföljning och utvärderingar av de olika satsningar på t.ex. informationsspridning såsom studiebesök, utbildningstillfällen, certifieringstillfällen, rådgivning etc. följs idag upp och kommer så göras även i framtiden. Uppföljning sker genom utvärderingsformulär som besökare och studenter får fylla i på plats eller via mail. 14. Indikatorer Indikatorerna avser den aktivitet eller det resultat som projektet förväntas leda till. Resultatet ska vara förväntat resultat inom projekttidens ram. De indikatorer som ska användas återfinns som bilaga till blanketten och är kopplade till valt programområde på första sidan. Sökande måste välja minst en aktivitets- respektive resultatindikator Inga andra indikatorer får användas. Om indikatorerna är av sådan typ att de kan fördelas på män respektive kvinnor ska detta göras. Det gäller även antal företag som ska om möjligt delas upp i ägda/ledda av kvinnor respektive män. Utfallet av valda indikatorer ska ingå i projektets slutredovisning. Indikatorer Kvinnor Män Totalt Antal nya nätverk eller samarbetsprojekt 15 Antal gymnasier i kompetenshöjande insatser inom miljöområdet. 8 Antal kommuner i kompetenshöjande insatser inom miljöområdet. 15 Antal tillfällen för resultatspridning (artiklar och föredragningar) 23 Formaterat Antal utbildningstillfällen på universitet/högskolor. 8 7

9 15. Jämställdhet Beskriv vad som planeras i projektet som direkt ska främja jämställdheten för att alla ska ha nytta av insatsen och resultaten. Ta gärna med konkreta exempel på aktiviteter och hur och varför dessa aktiviteter ska genomföras. Vidare kan t ex projektets organisation, i form av projektledning och ev styrgrupper, beskrivas utifrån deltagande av män respektive kvinnor. Försök gärna visa på om och i så fall hur ni försöker bryta traditionella mönster i deltagandet. Jämställdhetsaspekterna beaktas kontinuerligt bl.a. inom utbildningssatsningarna då man har resonerat kring att ett generellt starkare miljöintresse bland kvinnor kan bidra till en jämnare könsfördelning inom den starkt mansdominerande byggnadssektorn. All informations- och utbildningsmaterial riktas till både män och kvinnor. Jämställdhetsfrågor tas löpande upp inom kommunens verksamhet och så också inom projektet. En jämn könsfördelning är t.ex. synlig i sammansättningen av personalen på kansliet där 3 av 6 anställda är kvinnor. Dessutom efterfrågas fler kvinnliga relevanta deltagare till de olika styr- och referensgrupperna i ett försök att bryta det mansdominerande mönstret i deltagandet. 16. Mångfald Mångfald innebär att olika gruppers möjligheter att komma in i arbets- och näringslivet via arbetsmarknaden och eget företagande är lika stora. Beskriv vad som planeras i projektet som ska främja mångfalden. Ta gärna med konkreta exempel på aktiviteter och hur och varför dessa aktiviteter ska genomföras. Vidare kan t ex projektets organisation genom projektledning och styrgrupper påverkas utifrån deltagande av människor med bland annat olika etniskt ursprung, kulturell bakgrund, trosuppfattningar och ålder. Försök gärna visa på om och i så fall hur ni försöker bryta traditionella mönster i deltagandet. All information på går att finna på engelska för att underlätta informationssökningen för icke-svenskspråkiga besökare. De icke-svenskspråkiga besökarna erbjuds föreläsningarna och annan information inom ramen för ett studiebesök på engelska och tyska. Vissa skriftliga presentationer, så som PowerPoint presentationer finns även tillgängliga på franska och japanska. Mångfaldsfrågor tas löpande upp inom kommunens verksamhet och så också inom projektet. Sammansättningen av styrgrupper och referensgrupper sker utefter en jämn köns-, ålder- och etnisk fördelning i den mån det går. Då den svenska byggnadssektorn är relativt homogen är det stundtals svårt sätta samman diversifierade grupper, dock eftersträvas detta alltid i utformningen av verksamhetens aktiviteter. 8

10 17. Tillgänglighet För att tillförsäkra personer med funktionshinder möjligheten att delta i samhällslivet som aktiva invånare så är fysisk tillgänglighet och tillgänglig information/kommunikation av avgörande betydelse. Ange hur projektet är tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. Projekt som avser att informera och/eller kommunicera med exempelvis invånare utgör Västra Götalandsregionens riktlinjer för anpassad information en vägledning. Riktlinjer och standards finns att hämta på Passivhuscentrum Västra Götaland kommer under 2013 få tillgång till större lokaler p.g.a. den växande verksamheten. De nya lokalerna i centrala Alingsås inrymmer ett flertal gemensamma utrymmen för konferenser och utbildningstillfällen, en ny och större utställning samt fler arbetsplatser. Lokalerna är funktionsnedsättningsanpassade med hiss, breda dörrar, automatiska dörröppnare, en bemannad reception, rymliga toaletter, etc. Därutöver är samtliga visningsobjekt, så som visningslägenhet i Brogården samt de bostäder som visas av privatpersoner, lättillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. 18. Övriga resultat Ange förväntade långsiktiga resultat och effekter. De satsningar inom utbildning, informationsspridning, opinionsbildning samt rådgivning som görs idag kommer med stor sannolikhet att leda till att en stor andel av byggymnasiets elever får både teoretisk och praktisk utbildning inom passivhusteknik. Vidare är det troligt att många byggföretag i framtiden satsar på att utbilda sina anställda inom denna teknik. Följaktligen kommer detta innebära att både arbetskraften och näringslivet i Västra Götalandsregionen blir välförberett och välrustat för att möta EU: s energieffektiviserande byggnadskrav samt implementera det EU direktiv som träder i kraft 2019 för offentliga byggnader och 2021 för alla andra byggnader. Det är dessutom rimligt att anta att informationskampanjer samt rådgivningar som ges till privatpersoner påverkar konsumenter så att dessa ställer krav på sina bostäder vilket kan bidra till en ytterligare push-effekt i riktningen mot energieffektiviserande byggnation. 19. Verksamhet efter projekttiden Ange hur verksamheten förväntas drivas vidare efter projektperioden. Fr.o.m avser Passivhuscentrum Västra Götaland att utöka och permanenta sin verksamhet. Under 2013 kommer kontakter att tas med nuvarande och framtida partners för att tillförsäkra verksamhetens arbete. Då konceptet passivhus troligtvis blir än mer välförankrat och aktuellt de närmaste åren som en följd av EU direktivet EPBD, är centrets arbete av stor betydelse för omställningen till nära nollenergihus och miljövänliga hus. Gå nu vidare till nästa sida och fyll i uppgifterna för budget. 9

11 20. Kostnadsslag År 2013 Lönekostnader Lönekostnader för personer som direkt deltar i projektarbetet. Lönen ska motsvara den anställdes ordinarie lön inklusive sociala avgifter Externa tjänster (direktfinansierade offentliga eller privata) Här avses en beräknad nedlagd tid och lönekostnader för personer som arbetar inom projektet men som inte är anställda av projektägaren. Lönen ska motsvara den ordinarie lönen inklusive sociala avgifter. Det gäller även ideellt arbete, dvs nedlagd tid från deltagande företag eller ideellt arbete som utförs av privatpersoner eller organisationer inom privat sektor. Ideellt arbete värderas till högst 165 kronor per timme Externa tjänster (köpta tjänster) T ex konsulter och föreläsare, dvs kompetens som köps in utifrån. Här redovisas även personer som finansieras med arbetsmarknadspolitiska medel Resor Marknadsföring T ex trycksaker osv Övrig kommunikation T ex telefon, porto, datakommunikation osv Lokaler T ex hyra för kontor eller annan lokal i samband med seminarier och även andra lokaler som projektet disponerar Övrigt Observera att kostnadsslaget övrigt får utgöra max 10 % av den totala projektkostnaden. Kostnader för intern representation ersätts inte. Vidare godkänns inte kostnader för alkohol Summa totala kostnader Finansiärer typ av finansiering År 2013 Offentlig kontantfinansiering Alingsås Kommun Offentlig direktfinansiering T ex arbetsinsats och lokaler. Total offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Privat direktfinansiering T ex ideellt arbete. Deltagaravgifter Total privat finansiering Summa total finansiering 10

12 22. Beräkningsunderlag till projektbudget Lönekostnader (personens kategori) Månadslön inkl. bokförd kostnad soc.avg. Sysselsättnings-grad Antal månader Total kostnad Verksamhetschef % Arkitekt % Informatör % Utbildningskoordinator % Summa egen personal Externa tjänster offentliga eller privata direktfinansierade tjänster (namn eller kategori) bokförd kostnad Månadslön inkl. soc.avg. Sysselsättnings-grad Antal månader Total kostnad Summa övrigt arbete Externa tjänster köpta tjänster Beräknat antal timmar Beräknad fakturerad timkostnad Total kostnad Arkitekt: Hans Eek Utbildningskonsulter, tekniska konsulter, m.fl Summa externa tjänster Övriga kostnader Total kostnad Marknadsföring Övrig kommunikation Lokaler Övrigt Resor Summa övriga kostnader Privata bidrag i annat än pengar (privat direktfinansiering) Ange för eventuella privata bidrag i annat än pengar, t ex ideellt arbete. Ange vilken form av bidrag som är aktuell och det uppskattade värdet. Typ av bidrag Uppskattat värde Summa privat direktfinansiering 11

13 23. Underskrift Firmatecknare Undertecknad försäkrar att de uppgifter som lämnas i ansökan inklusive bilagor är riktiga. Vidare intygas att inga andra offentliga stöd, utöver de i denna ansökan redovisade, finansierar detta projekts kostnader. Samtidigt medges att projektansökan får tas upp och diskuteras med berörda parter i regionen samt att sökandens kreditgivare och revisorer får lämna information som är nödvändig för bedömning av ansökan och den fortsatta hanteringen av projektstödet. Vidare medger undertecknad enligt 10 personuppgiftslagen, SFS 1998:204, att de personuppgifter om undertecknad, som har lämnats i ansökan, får behandlas på sådant sätt och i sådan omfattning som är nödvändig för Västra Götalandsregionens hantering av ärendet (registrering i diarium och liknande) och att de publiceras på Internet i information om projektet. * Slutligen bekräftas också att undertecknad har tagit del av informationen i handledningen. Carlos Andersson Datum Underskrift av behörig firmatecknare Namnförtydligande Projektledare Om namn inte är klart vid ansökningstillfället ska detta kompletteras senast en månad efter beslut. Undertecknad medger enligt 10 personuppgiftslagen, SFS 1998:204, att de personuppgifter om undertecknad, som har lämnats i ansökan, får behandlas på sådant sätt och i sådan omfattning som är nödvändig för Västra Götalandsregionens hantering av ärendet (registrering i diarium och liknande) och att de publiceras på Internet i information om projektet.* Carlos Andersson Datum Underskrift av projektledaren Namnförtydligande * Personuppgifterna för firmatecknare och projektledare behandlas för de ändamål som framgår i texten, t ex för att sprida information om projektet. Om personuppgifterna inte ska behandlas på detta sätt ska detta särskilt meddelas. Ansvarig för behandling av personuppgifter är regionutvecklingsnämnden, Västra Götalandsregionen. Personuppgiftsombud för regionutvecklingsnämnden är Rolf Johansson. Den registrerade har rätt att efter skriftlig ansökan få skriftlig information om vilka personuppgifter som behandlas. Den registrerade har även rätt att få felaktiga uppgifter rättade, blockerade eller utplånade. 12

14 Bilaga: Aktivitets- och resultatindikatorer De indikatorer som ska användas under punkt 16 återfinns nedan. Indikatorerna är kopplade till valt programområde på första sidan. Sökande måste välja minst en aktivitets- respektive resultatindikator. Inga andra indikatorer får användas. Indikatorer för projekt inom programområde Stimulera nyskapande (entreprenörskap och nyföretagande, innovationer och förnyelse i små och medelstora företag och miljödriven utveckling) Aktivitetsindikator Resultatindikatorer Antal företag och organisationer i kompetenshöjande aktiviteter inom miljöområdet Antal förstudier Antal kvinnor och män som deltar i kompetenshöjande aktiviteter Projektspecifika indikatorer som är direkt kopplade till projektets mål Antal nya nätverk eller samarbetsprojekt Antal nya angreppssätt, metoder och strategier för ökad miljöanpassning och hållbar utveckling Antal företag eller organisationer som arbetar för att miljöanpassa sin verksamhet Antal nya demonstrationsanläggningar Antal nya varor och tjänster med särskild miljöpotential Antal nya företag som erbjuder varor eller tjänster med särskild miljöprestanda Antal nya arbetstillfällen Antal nya affärer eller exportmöjligheter med varor eller tjänster med hög miljöpotential Antal tillfällen för resultatspridning (artiklar och föredragningar) Utfallet av valda indikatorer ska ingå i projektets slutredovisning. Utfallet bör även specificeras i text ex inte bara antal nya nätverk utan även vilka nya nätverk. Indikatorer för projekt inom programområde Utveckla infrastrukturen (En mindre fossilberoende ekonomi och stödjande miljöer FoU, demonstrationer) Aktivitetsindikator Resultatindikatorer Antal företag och organisationer i kompetenshöjande aktiviteter inom miljöområdet Antal förstudier Antal kvinnor och män som deltar i kompetenshöjande aktiviteter Projektspecifika indikatorer som är direkt kopplade till projektets mål Förväntade minskade utsläpp av fossil koldioxid (i ton /år) Antal nya nätverk eller samarbetsprojekt Antal nya angreppssätt, metoder och strategier för ökad miljöanpassning och hållbar utveckling Antal företag eller organisationer som arbetar för att miljöanpassa sin verksamhet Antal nya demonstrationsanläggningar Antal nya varor och tjänster med särskild miljöpotential Antal nya företag som erbjuder varor eller tjänster med särskild miljöprestanda Antal nya arbetstillfällen Antal nya affärer eller exportmöjligheter med varor eller tjänster med hög miljöpotential Antal tillfällen för resultatspridning (artiklar och föredragningar) Utfallet av valda indikatorer ska ingå i projektets slutredovisning. Utfallet bör även specificeras i text ex inte bara antal nya nätverk utan även vilka nya nätverk. 13