Månadsrapport maj 2017 Landstingets resurscentrum

Transkript

1 Månadsrapport maj 2017 Landstingets resurscentrum SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Sammanfattande analys av aktuellt läge gällande verksamheten. Vid avvikelse mot den ekonomiska årsbudgeten ska åtgärder redovisas för en ekonomi i balans. Verksamheten löper enligt plan. Vad gäller ekonomin gör förvaltningen bedömningen att prognosen för helåret är ca 5 mkr sämre än budget. Det prognostiserade underskottet på helår förklaras av vårdkostnader för egenbetalande patienter (vård för patienter som ej är asylsökande eller tillståndslösa samt kommer från ett land utanför EU). Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att effektivisera och utveckla sina administrativa rutiner. Vi förväntar oss att uppnå målet att två processer ska vara automatiserade under Inom vissa enheter ser vi en fortsatt hög efterfrågan på nya tilläggstjänster. Som vi rapporterade vid T1 har förvaltningen kunnat stödja Regionkontoret med upphandling av nya betalkortsterminaler. Vidare kommer under året ett projekt startas, för att se över framtida betalsätt för patienter och kunder. Dessutom pågår ett arbete med att inrätta en Regionövergripande funktion för att hantera Regionens fordon. Vi rapporterade vid T1 att kundenkät genomförts. Resultatet visade på 91% nöjda kunder (Bemötande 92%, Servicenivå 91%, Kompetens 90%). Ett fantastiskt fint resultat. ABIS har apporterat att deras fokus legat på planering inför och genomförande av uppgradering av flertalet av våra IT-system. Uppgraderingarna innebär bättre förutsättning för ett effektivare och säkrare arbetsflöde för de radiologiska verksamheterna i Region Uppsala. EPJ har ett flertal piloter igång och har påbörjat det omfattande uppgraderingsarbetet med R8.1. Uppgraderingen av R8.1 förväntas kunna genomföras enligt plan under hösten. En ny regiongemensam klassificeringsstruktur är färdigställd av Regionarkivet. Skanning av fullmäktigetrycken pågår för fullt. REDOVISNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi (Finns i Exceleratormallen, presentationsmall LIS1) Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budget-avvikelse årsprog Summa intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers S:a övriga kostnader Resultat

2 Medarbetare (fylls i här) Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring 2 (2) Antal årsarbetare, genomsnitt 160,78 154,24 6,54 Procentuell förändring 4,2 % Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 6,58 4,54 1,98 Produktion Redovisas tertialvis (finns i Excelbilagan) Resurscentrum: Antal kundfakturor/årsarbetare (inkl inhyrd personal) Antal leverantörsfakturor/årsarbetare (inkl inhyrd personal) Antal lönespecifikationer/årsarbetare (inkl inhyrd personal) Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Det ackumulerade resultatet t.o.m. mars är 2,5 mkr (2 953 tkr 362 tkr ) bättre än budget (Se tabell ekonomi). De avvikelser som finns i utfallet för perioden förklaras till största delen av periodiseringsavvikelser som jämnar ut sig på helår. Vårdkostnader för egenbetalande patienter (vård för patienter som ej är asylsökande eller tillståndslösa samt kommer från ett land utanför EU) förväntas dock visa underskott för helår. Bedöms landa på ca -5-6 mkr jämfört med budget. Bedömningen är sammantaget att verksamheten för helåret kommer att leverera en prognos som är -5 mkr sämre än budget. Avvikelsen (underskottet) förklaras enbart av ökade vårdkostnader för egenbetalande patienter. Resterande verksamheter håller sig inom budgeterad ram. Produktionen följer i princip fastställd budget. Medarbetare: Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år. Det är sjukfrånvaron > 60 dagar som står för den största delen av ökningen. Merparten av långtidssjukfrånvaron är inte arbetsrelaterad. I och med pågående rehabiliteringsarbete förväntas sjukfrånvaro minska under året. Årsprognosen för sjukfrånvaron uppskattas till 5,5 procent. Förvaltningens närvarotid har i jämförelse med samma period 2016 ökat med 6 årsarbetare. Orsaken är att Elektronisk patientjournal har nyrekryterat och ökat med 8 årsarbetare. Årsprognosen bedöms till 158 årsarbetare. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas)

3 Månadsrapport juli 2017 Resurscentrum SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Sammanfattande analys av aktuellt läge gällande verksamheten. Vid avvikelse mot den ekonomiska årsbudgeten ska åtgärder redovisas för en ekonomi i balans. Verksamheten löper enligt plan. Vad gäller ekonomin gör förvaltningen bedömningen att prognosen för helåret är ca 5 mkr sämre än budget. Det är detsamma som tidigare lämnade prognoser. Det prognostiserade underskottet på helår förklaras av vårdkostnader för egenbetalande patienter (vård för patienter som ej är asylsökande eller tillståndslösa samt kommer från ett land utanför EU). Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att effektivisera och utveckla sina administrativa rutiner. Vi förväntar oss att uppnå målet att två processer ska vara automatiserade under Inom vissa enheter ser vi en fortsatt hög efterfrågan på nya tilläggstjänster. Som vi tidigare rapporterat har förvaltningen kunnat stödja Regionkontoret med upphandling av nya betalkortsterminaler. Vidare kommer under året ett projekt startas, för att se över framtida betalsätt för patienter och kunder. Dessutom pågår ett arbete med att inrätta en Regionövergripande funktion för att hantera Regionens fordon. Vi rapporterade vid T1 att kundenkät genomförts. Resultatet visade på 91% nöjda kunder (Bemötande 92%, Servicenivå 91%, Kompetens 90%). Ett fantastiskt fint resultat. ABIS har rapporterat att deras fokus legat på planering inför och genomförande av uppgradering av flertalet av våra IT-system. Uppgraderingarna innebär bättre förutsättning för ett effektivare och säkrare arbetsflöde för de radiologiska verksamheterna i Region Uppsala. EPJ har ett flertal piloter igång och har påbörjat det omfattande uppgraderingsarbetet med R8.1. Uppgraderingen av R8.1 förväntas kunna genomföras under hösten. En ny regiongemensam klassificeringsstruktur är färdigställd av Regionarkivet. Skanning av fullmäktigetrycken pågår fortfarande för fullt. Skanningen av barnhälsovårdsjournaler närmar sig slutet enligt uppgift från leverantören. Regionarkivet fortsätter att producera instruktioner och mallar för framtagande av dokument för vilka det är ett lagkrav att myndigheterna upprättar och använder. Förhoppningen är att de ska underlätta myndigheternas arbete. REDOVISNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi (Finns i Exceleratormallen, presentationsmall LIS1) Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budget-avvikelse årsprog Summa intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers S:a övriga kostnader Resultat

4 2 (2) Medarbetare (fylls i här) Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 147,99 141,04 6,95 Procentuell förändring 4,93 Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 6,05 4,45 1,59 Produktion Redovisas tertialvis (finns i Excelbilagan) Resurscentrum: Antal kundfakturor/årsarbetare (inkl inhyrd personal) Antal leverantörsfakturor/årsarbetare (inkl inhyrd personal) Antal lönespecifikationer/årsarbetare (inkl inhyrd personal) Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Det ackumulerade resultatet t.o.m. juli är 712 tkr (1 787 tkr tkr) bättre än budget (Se tabell ekonomi). De avvikelser som finns i utfallet för perioden förklaras till största delen av periodiseringsavvikelser som jämnar ut sig på helår. Vårdkostnader för egenbetalande patienter (vård för patienter som ej är asylsökande eller tillståndslösa samt kommer från ett land utanför EU) förväntas dock visa underskott för helår. Bedöms landa på ca -5 mkr jämfört med budget. Bedömningen är sammantaget att verksamheten för helåret kommer att leverera en prognos som är -5 mkr sämre än budget. Avvikelsen (underskottet) förklaras av ökade vårdkostnader för egenbetalande patienter. Resterande verksamheter håller sig inom budgeterad ram. Produktionen följer i princip fastställd budget. Medarbetare: Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron är 6,05 procent och har ökat med 1,59 procent jämfört med samma period föregående år. Det är sjukfrånvaron > 60 dagar som står för den största delen av ökningen. Merparten av långtidssjukfrånvaron är inte arbetsrelaterad. I och med pågående rehabiliteringsarbete förväntas sjukfrånvaro minska under året. Under de senaste två månaderna har sjukfrånvaron minskat med 0,47 procent. Minskningen har skett både för den korta och långa sjukfrånvaron. Årsprognosen för sjukfrånvaron uppskattas till 5,5 procent. Antalet årsarbetare har ökat med 6,95. Ökningen beror huvudsakligen på att Elektronisk patientjournal har nyrekryterat och ökat med 6,42 årsarbetare. Årsprognosen bedöms till 158 årsarbetare. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas)

5 Månadsrapport maj 2017 Landstingsservice SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Landstingsservice verksamhet i perioden fortsätter som tidigare med en relativt oförändrad omfattning, förutom en viss ökad efterfrågan på tekniska tjänster och transporter, men med en minskning inom projektverksamheten. Förvaltningen inväntar den lokalförsörjningsplan som Akademiska sjukhuset skall färdigställa till i juni, och som kan antas påverka framtida fastighetsprojekt och dess volymer. Den förvaltade egna ytan uppgår till ca kvm och ligger i nivå med budgeterad yta, och avviker med endast 0.5 % eller kvm ökad yta jämfört med samma period föregående år. Vakansgraden är fortsatt låg inom det centrala sjukhusområdet med endast 2,2 % men högre ute i regionen vilket drar upp den totala vakansgraden till 5,7 %. Det relativt höga antalet vakanser som förvaltningen dragits med sedan föregående år, är nu på väg att minska vilket gör att den egna produktionen bedöms kunna öka och behovet av inhyrda konsulter eller inköpta tjänster kan minska. Den långa sjukfrånvaron har minskat och är nu nere på nivåer under det som uppvisades 2015 och Ur ett ekonomiskt perspektiv noteras att periodens utfall visserligen är negativt men i linje med budget trots en större nedskrivning på 15,2 miljoner kronor som följer av en ny redovisningsprincip. Den helårsprognos som gjordes per april innehöll ett flertal ej budgeterade engångskostnader som gjorde att årsutfallet bedöms resultera i ett underskott om -37,3 miljoner kronor. Bedömning om dessa engångskostnader på 41,2 miljoner kronor kvarstår och kommer följas upp under året men utan dessa skulle förvaltningen ha uppvisat ett överskott på ca 4,3 miljoner kronor. REDOVISNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog S:a intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers Lokal- och fastighetskostn Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar S:a övriga kostnader Resultat Periodens utfall på -3,6 mnkr är något bättre än underskottet på -4,6 mnkr enligt budget. Trots en större engångskostnad som omnämnts ovan så finns förklaringen till detta i; ökade intäkter om 5,9 mnkr och av lägre kostnader på totalt 5,1 mnkr. De ökade intäkterna hänförs främst till ökade intäkter från parkeringsverksamheten med ca 2,3 mnkr, av ökade avtalsarbeten på 2,3 mnkr samt av ökade volymer inom telefoni som ger ökade intäkter om drygt 1 mnkr. Lägre kostnader noteras främst för personal och energi som ingår i posten övriga kostnader

6 Prognosen för helåret omfattar ökade intäkter om 2,4 miljoner kronor som hänförs främst till ökade serviceintäkter från parkeringsverksamhet och telefoni där ett nytt avtal för i år medfört ökade volymer. Parkeringsverksamheten bedöms fortsatt ge ett underskott på ca 3-5 mnkr., vilket är något bättre än budget med ett underskott om drygt 6 mnkr. Medarbetare Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 230,67 242,22-11,55 ÅA Procentuell förändring -4,77% Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 5,24% 4,88% +0,37% Större delen av antalet vakanser räknar vi med att besätta genom pågående rekryteringar med tillträde under våren och sommaren, varvid antalet årsarbetare kommer öka. Korttidsfrånvaron ökar jämfört med föregående år men ökningen har nu avtagit och gått ned något under maj Långtidsfrånvaron, dagar, minskar jämfört med årets första två månader och är nu på i stort sätt samma nivå som föregående år. Sjukfrånvaro som är 60 dagar eller mer, har minskat jämfört med årets första två månader och är nu lägre jämfört med 2016 och Rehabilitering pågår med alla långtidsfrånvarande. Ingen av de långtidssjukskrivna har arbetsrelaterad sjukdom. Beträffande arbetsmiljö så var Landstingsservice resultat på medarbetarenkäten är något sämre än föregående år och uppvisar sämst resultat av alla förvaltningar inom Region Uppsala. En åtgärd som vidtagits är att varje chef har tillsammans med sin grupp tagit fram en handlingsplan. Därefter kommer LSU centralt att se om det finns några gemensamma nämnare att arbeta vidare med. Produktion Landstingsservice: Maj 2017 Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal 2 (4) Utfall jmf föreg. år, % Samtliga nyckeltal avseende produktion uppvisar ett positivt utfall förutom total fastighetskostnad per kvm som ökat i perioden jämfört med föregående år. Avvikelsen beror på att kostnaderna framförallt för värdeminskning inkl. den senaste timprisjusteringen och finansiella kostnader, ökat jämfört med föregående år och utslaget per kvadratmeter förklarar det i stort avvikelsen mellan kr/ kvm och 914 kr/ kvm i tabellen ovan. Utfall jmf föreg. år, antal Total fastighetskostnad/kvm % 5,0 111% 98,0 Mediaförbruk. egna fastigheter FJV kwh/kvm % -12,3 79% -12,0 Mediaförbruk. egna fastigheter EL, kwh/kvm % -2,1 97% -1,4 Media förb. egna fastigheter KYLA kwh/kvm 2,3 2,9 3,3 81% -0,6 71% -0,9 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 71,0 84,8 79,7 84% -13,8 89% -8,8 Driftkostnader kr/kvm 45,6 53,8 47,9 85% -8,2 95% -2,3 Mån vis Budget år Vakansgrad egna fastigheter 5,70% 3% Den förvaltade egna ytan uppgår till kvm. Vakanta ytor uppgår till ca kvm eller 5,7 % och återfinns främst ute i Länet. Inom Akademiska sjukhusområdet uppgår den vakanta ytan till kvm eller 2,2%. Arbetet med att i möjligaste mån nyttja vakanta ytor pågår fortlöpande och enligt gällande regelverk skall koncernens förvaltningar använda de egna ytor som finns, men att flytta verksamheter från centralorten ut i länet, bedöms inte som en realistisk möjlighet i strävan att få ner vakansgraden till målet om 3 %. Förbrukningen av media och därtill hörande kostnader påverkas främst av vädret, men även energisparprogrammet som fortsätter har gett mycket goda resultat vilket syns i ovanstående siffror. I årets första prognos har beaktats effekten av den relativt sett varma vintern 2016/2017.

7 3 (4) BILAGOR 1. Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Medicinsk service Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT Periodens utfall jämfört budget: 1 Ökade intäkter från parkering med 2,7 mnkr, externa avtalsarbeten som ej budgeteras bidrar med + 2,6 mnkr, ökade intäkter avseende telefonitjänster ger + 1,1 mnkr, och slutligen ökade hyresintäkter om +0,8 Mkr som dock reduceras av lägre intäkter från dokumentationshantering med - 1,2 mnkr 2 Antalet vakanta tjänster uppgår till 5 stycken men har varit högre sedan årets början vilket ger en lägre lönekostnad inkl. sociala avgifter på drygt 5,5 mnkr jämfört budget. Ej uppnådd tid i projekt reducerar dock delvis effekten av vakanser och lägre lönekostnader med 2,9 mnkr 3 Övriga personalkostnader understiger budget i perioden med 442 tkr och är framförallt drivet av att utbildningskostnader inte utfallet enligt tidplan i budget 4 Kostnader för medicinskt material avser främst medicinska gaser som köps in och säljs vidare till sjukvården Ökningen beror på ökade volymer men en utredning pågår också om ev. felaktig debitering från leverantör 5 Lokal- & fastighetskostnader överstiger budget i perioden med 2,9 mnkr. Avvikelsen beror främst på ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten om 2,7 mnkr, ökade inhyrningskostnader om 2,6 Mkr som till viss del reduceras av lägre kostnader för servicetjänster (städ, markskötsel) med 2 miljoner kronor. Vidare tillkommer lägre kostnader för material & reparationer samt underhåll om ca 1,2 mnkr samt ökade skadekostnader 0,7 mnkr som ej budgeterats för 6 Under övriga kostnader är det främst lägre energikostnader på 8,9 mnkr som förklarar avvikelsen mot budget. Därtill kommer ett antal poster med mindre avvikelser som innebär ökade kostnader och som delvis reducerar effekten av lägre energikostnader exv. ej ankomst registrerade fakturor om 1,7 miljoner kronor, ökad medicinteknisk service om 0,4 miljoner kronor och ökade fordonskostnader om 0,4 mnkr 7 Av- och nedskrivningar uppvisar en högre kostnad än budget med netto 9,6 mnkr. och beror främst på en nedskrivning om 15,2 mnkr. hänförligt till retroaktivt ändrade timpriser i projekt samt försenade aktivering av projekt om ca 5,4 mnkr som dock beräknas falla ut senare under året Prognos årsutfall jämfört med budgeterat årsutfall 1. Intäkter bedöms öka med netto 2,4 mnkr och hänförs till ökade intäkter från telefoni om 3,5 mnkr., ökade intäkter av parkering med 1,9 mnkr. samt ökade intäkter med 2,1 mnkr. från försäljning av media och andra servicetjänster, vilket dock reduceras av lägre intäkter från fastighetsdokumentation med 3,5 miljoner kronor och justering av hyresintäkter på årsbasis med netto 1,6 mnkr. 2. I takt med att vakanta tjänster återbesätts avtar effekten av lägre lönekostnader men som bör ge ökad produktion och effekt på korrektivkonto för tid i projekt. 3. Under övriga personalkostnader bedöms kostnader för personalrekrytering öka med 0,5 mnkr som ett led i att besätta vakanta tjänster för det fall rekryteringen av egen personal drar ut på tiden 4. Främst ökad försäljning av medicinska gaser som antas öka inköpskostnaderna för gasen ifråga

8 5. Lokal- & fastighetskostnader bedöms öka för flera s.k. ej aktiverbara kostnader totalt 12,9 mnkr exv. evakueringskostnader samt ökade kostnader för en vattenskada om 2 mnkr. Dessa kostnadsökningar bedöms dock uppvägas av lägre kostnader för externa inhyrningar samt för lägre kostnader avseende material för reparationer och underhåll. 6. Främst ökade kostnader för telekommunikation med 4,6 mnkr, ökade riskkostnader om 5,3 mnkr samt ökade kostnader för reparation av transportmedel om 1,1 mnkr som dock till stora delar uppvägs av lägre beräknade kostnader för energi på årsbasis om 5,3 miljoner kronor. 7. I denna post finns den engångskostnad på 15,3 mnkr som avser nya timpriser i projekt som en följd av ändrade redovisningsregler. Därtill kommer en bedömd ökning av värdeminskning om ca 2,6 miljoner kronor beroende på när projekt kan tas i bruk och aktiveras 4 (4) 2. Redovisning och kommentarer till prognos avseende investeringsverksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET ( tkr) HI-investeringar Av det totala utfallet om 522,6 mnkr för fastighetsinvesteringar, utgörs 434,9 mnkr av investeringar som är hyresgästinitierade, s.k. HI-investeringar. Ackumulerad budget för HI i motsvarande period uppgår till 592,1 mnkr vilket är 157,2 mnkr högre än utfallet. De största avvikelserna hänförs främst till FAS-projekten och Stadsbussdepån. Då budgeten för investeringarna är jämnt fördelad under året vilket inte verkligt utfall är, uppstår avvikelser beroende på när i tiden utfallet inträffar. Utfallet för Stadsbussdepån understiger budgeten för perioden med 56,2 mnkr. I budgeten ingår ett markköp. Kontraktet är skrivet, men då köpeskillingen inte erlagts förrän i början av juni, har förvärvet ännu inte påverkat utfallet per maj. Ingång 100/ J-huset har ett utfall som är 66,3 mnkr lägre än budget, vilket är en minskad avvikelse jämfört med föregående månad. Arbetet fortskrider, men budgeten för projektet är jämnt fördelad under året vilket medför avvikelser mot utfallet. Avvikelsen för B11-projektet uppgår till 37,4 mnkr där utfallet är lägre än budget. Budgeten har baserats på en genomförandestart under 2017, men då ny upphandling ska ske är projektet försenat. Byggstart sker tidigast i höst. Resterande avvikelser mot budget uppgår till 2,7 mnkr och fördelas på många olika projekt. FI-investeringar Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Utfallet för fastighetsinitierade investeringar (FI), 87,7 mnkr, understiger budgeterat 89,3 mnkr med 1,6 mnkr. Budgeten är jämnt fördelad under året vilket inte är i linje med verkligt utfall, varför avvikelser uppstår beroende på när i tiden utfallet inträffar. Avvikelserna fördelas på många projekt och beror i flera fall på att projekten ännu inte startat.

9 Månadsrapport juli 2017 Fastighet & Service Region Uppsala SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Förvaltningen har fr.o.m. 1 juli bytt namn från Landstingsservice till Fastighet & Service Region Uppsala men verksamheten är i övrigt oförändrad. Med semesterperiod i juni och juli hos hyresgäster och kunder så har projektverksamheten inte varit lika omfattande som normalt. Förvaltningens tekniska avdelning har dock haft en hektisk period som en följd av den virusattack som Region Uppsala utsattes för i början av juli månad. Attacken påverkade flera fastighetssystem med störningar som följd, men inga skador har noterats på patienter, personal eller i fastigheterna, vilket visar på den robusthet som ändock finns. Förvaltningen har sedan tidigare inkluderat riskhantering med fokus på redundans i sin interna kontrollplan för året. Den förvaltade egna ytan har inte förändrats nämnvärt sedan föregående rapport, utan uppgår till ca kvm, vilket är i nivå med budgeterad yta och avviker med kvm jämfört med samma period föregående år. Vakanta ytor uppgår till ca kvm eller 5,2 % och återfinns främst ute i Länet. Inhyrda ytor uppgår till strax under kvm och är även den relativt oförändrad sedan föregående månad och ca kvm högre än samma period föregående år. På personalområdet har det höga antalet vakanser som förvaltningen dragits med en tid, minskat och i juli månad finns ca 6 vakanta tjänster. Behovet av inhyrda konsulter eller inköpta tjänster kan därmed minska. Den totala sjukfrånvaron uppvisar en minskning jämfört föregående år och den långa sjukfrånvaron på 15 dagar eller mer, har minskat och är lägre än föregående år. Ur ett ekonomiskt perspektiv noteras att periodens utfall visserligen är lite sämre än budget, -0,7 mnkr, men förvaltningen redovisar ett överskott om drygt 7 miljoner kronor, trots en större nedskrivning på 15,2 miljoner kronor som följer av en ny redovisningsprincip. Produktionssiffror visar att antalet pågående investeringsprojekt är något färre än föregående månad och att övrig produktion är i stort sett oförändrad. Ytterligare detaljer framgår av sidan 3. Helårsprognosen för 2017 som gjordes per april, innehöll ett flertal ej budgeterade engångskostnader som gjorde att årsutfallet bedömdes resultera i ett underskott om -37,3 miljoner kronor. Bedömning om dessa engångskostnader på 41,2 miljoner kronor kvarstår och kommer följas upp under kommande månader och en ny prognos kommer presenteras i kommande månadsrapport.

10 2 (5) REDOVISNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog S:a intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers Lokal- och fastighetskostn Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar S:a övriga kostnader Resultat Periodens utfall på + 7,1 mnkr är något sämre än budgeterat utfall om + 7,8 mnkr. En större engångskostnad om 15,2 mnkr finns med i periodens utfall men var ej budgeterad då kostnaden ej var fastställd vid budgetens tillkomst. Att förvaltningen trots en hög engångskostnad, ändå klarar att ha en relativt marginell avvikelse i periodens utfall kan främst hänföras till ökade intäkter om +11,9 mnkr varav en ej budgeterad ersättning i en försäkringsskada på 7,2 mnkr står för merparten av intäktsökningen. I övrigt är det ej budgeterade intäkter från externa avtalsarbeten om + 2,7 mnkr samt ökade serviceintäkter som förklarar avvikelsen mot periodens budget. Totala kostnader i perioden har ökat med 12,6 mnkr jämfört med budget och kan främst förklaras av högre lokaloch fastighetskostnader om totalt 6,8 mnkr jämfört budget. Kostnadsökningen i denna kategori utgörs av ökade kostnader för externt inhyrda lokaler om 5,6 mnkr, kostnader för externa avtalsarbeten 2,7 mnkr, samt kostnader för försäkringsskador på 1,2 mnkr som dock delvis reduceras av billigare kostnader för olika servicetjänster exv. städ, markskötsel. Utöver kostnadsökningar inom lokal- och verksamhetskostnader, noteras ökade kostnader för av- och nedskrivningar på totalt 6,8 mnkr av vilket merparten hänförs till en nedskrivning av timpriser i projekt om 15,2 mnkr som följd av en ny redovisningsprincip from Till viss del reduceras denna effekt av senareläggning av aktivering av byggprojekt motsvarande ca 8,4 mnkr som ger ett netto om 6,8 mnkr. Löne- och personalkostnader är lägre än budget med 1,9 mnkr och hänförs främst till tidigare vakanser under året som ej kunnat fyllas enligt plan. Jämfört samma period 2016 är noteras ökade intäkter om 39 mnkr som i sin tur är hänförligt till fler fastigheter som medfört ökade hyresintäkter på 27 mnkr främst från; Regionens hus + 8,6 mnkr, C11/ Rudbeck +8,4 mnkr, Muninhuset +2 mnkr. Därutöver är det övriga intäkter som svarar för resterande ökning, 11 mnkr. På kostnadssidan noteras ca 60 mnkr i ökade kostnader jämfört samma period föregående år och ökningen kan framförallt tillskrivas 2 faktorer; dels ökad värdeminskning om 32 mnkr och ökade internräntekostnader på 16 mnkr. Årsprognosen är oförändrad mot tidigare månader. Medarbetare Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 218,05 230,47-12,42 ÅA Procentuell förändring -5,39% Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 4,94% 4,95% -0,01%

11 Det stora antalet vakanser som förvaltningen dragits med under en tid fortsätter att minska och i juli månad beräknas antalet till 6 stycken, främst inom den tekniska avdelningen. De fastighetstekniska system som förvaltningen ansvarar för, är avancerade och kräver speciell teknisk kompetens och efterfrågan på sådan kompetens är stor även hos andra arbetsgivare. I vissa fall har extern inhyrd personal nyttjats men med färre vakanser bedöms detta kunna minska. 3 (5) Den totala sjukfrånvaron fortsätter att sjunka sakta och är nu lägre än föregående år. Korttidsfrånvaron är högre än föregående år, men har även den minskat stadigt från april till juli. Långtidsfrånvaron, dagar, fortsätter att minska och är nu på något lägre nivå än föregående år. Sjukfrånvaro som är 60 dagar eller mer, har ökat under juni och juli men ligger fortfarande lägre än föregående år. Rehabilitering pågår med alla långtidsfrånvarande. Ingen av de långtidssjukskrivna har arbetsrelaterad sjukdom. Produktion Landstingsservice: juli 2017 Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Total fastighetskostnad/kvm % 16,9 108% 104,3 Mediaförbruk. egna fastigheter FJV kwh/kvm 48,4 62,2 61,2 78% -13,7 79% -12,8 Mediaförbruk. egna fastigheter EL, kwh/kvm % -2,5 96% -2,4 Media förb. egna fastigheter KYLA kwh/kvm 6,2 7,4 7,9 84% -1,2 79% -1,7 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 92,2 106,2 100,5 87% -14,1 92% -8,3 Driftkostnader kr/kvm 62,7 73,3 67,0 86% -10,6 94% -4,3 Mån vis Budget år Vakansgrad egna fastigheter 5,10% 3% Som tidigare månader så fortsätter samtliga nyckeltal förutom total fastighetskostnad per kvm, att uppvisa ett positivt utfall jämfört budget och föregående år. Avvikelsen beror på att kostnaderna framförallt för värdeminskning och finansiella kostnader ökat med 48 mnkr jämfört med föregående år, vilket utslaget per kvadratmeter förklarar i stort avvikelsen mellan och kr/ kvm i tabellen ovan. Förbrukningen av media och därtill hörande kostnader påverkas främst av vädret, men även energisparprogrammet som har gett mycket goda resultat och syns i ovanstående siffror. Beträffande el-förbrukning så har en relativt sval sommar bidragit till att kylmaskinerna varit igång mindre än tidigare, vilket inverkat positivt på elförbrukningen. Vad gäller fjärrvärme så noteras att värmeåtgången under sommaren främst gått till varmvatten, men sett per kvadratmeter är denna relativt hög jämfört med andra Regioners lokaler, varför en utredning om varmvattenförbrukningen skall påbörjas inom kort. Den totala egna ytan som förvaltas uppgår till ca kvm och därtill kommer ca kvm inhyrda. Vakansgraden inom egna ytor är fortsatt låg inom det centrala sjukhusområdet med endast 1,2 % eller ca kvm yta. Ute i regionen finns dock vissa vakanser i exv. Enköping, Tierp och Kungsgärdet, vilket ger en vakansgrad på 13,6 % eller en vakant yta om ca kvm. I möjligaste mån skall befintliga vakanta ytor nyttjas enligt gällande regelverk, men att flytta vårdverksamheter från centralorten ut i länet, bedöms inte som en realistisk möjlighet i strävan att få ner vakansgraden till målet om 3 %.

12 4 (5) BILAGOR 1. Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT Periodens utfall jämfört budget: 1 Avvikelsen på 11 mnkr hänförs främst till erhållen försäkringsersättning i skada från 2016 om +7,2 mnkr, intäkter från ej budgeterade avtalsarbeten +2,7 Mkr, ökade serviceintäkter såsom; tele och parkering om 4 mnkr men mindre intäkter från enheten fastighetsdokumentation om -1,8 mnkr 2 Antalet vakanta tjänster uppgår till 6 stycken men har varit högre sedan årets början vilket ger en lägre lönekostnad inkl. sociala avgifter på drygt 4,6 mnkr jämfört budget. Ej uppnådd tid i projekt reducerar dock delvis effekten av vakanser och lägre lönekostnader med 3,2 mnkr 3 Övriga personalkostnader understiger budget i perioden med 0,7 mnkr och är framförallt drivet av att utbildningskostnader inte utfallet enligt tidplan i budget 4 Kostnader för medicinskt material avser främst medicinska gaser som köps in och säljs vidare till sjukvården Ökningen beror främst på ökade volymer av inköpt gas 5 Lokal- & fastighetskostnader överstiger budget i perioden med 6,9 mnkr. Avvikelsen beror främst på externa inhyrningar som ökat jmf budget med 5,6 mnkr, externa avtalsarbeten på 2,7 mnkr samt kostnader för försäkringsskador på 1,2 mnkr. Kostnadsökningen reduceras delvis av billigare kostnader för städtjänster om 1,4 mnkr samt lägre kostnader för markskötsel om 0,9 mnkr 6 Övriga kostnader är lägre än budget med 0,2 mnkr och förklaras av; lägre energikostnader om +8,7 mnkr samt ökade kostnader på flera andra konton som delvis reducerar effekten av lägre energikostnader exv. telekostnader -3,2 mnkr, ökade konsultkostnader -1,3 mnkr, ej ankomst registrerade fakturor -1,2 mnkr, licenskostnader - 1 mnkr ökad medicinteknisk service -0,6 mnkr och ökade fordonskostnader om -0,6 mnkr 7 Av- och nedskrivningar uppvisar en högre kostnad än budget med netto 6,9 mnkr. och beror främst på en nedskrivning om 15,2 mnkr. hänförligt till retroaktivt ändrade timpriser i projekt samt försenade aktivering av projekt om ca 8,4 mnkr som dock beräknas falla ut senare under året Prognos årsutfall jämfört med budgeterat årsutfall 1. Intäkter bedöms öka med netto 2,4 mnkr och hänförs till ökade intäkter från telefoni om 3,5 mnkr., ökade intäkter av parkering med 1,9 mnkr. samt ökade intäkter med 2,1 mnkr. från försäljning av media och andra servicetjänster, vilket dock reduceras av lägre intäkter från fastighetsdokumentation med 3,5 miljoner kronor och justering av hyresintäkter på årsbasis med netto 1,6 mnkr. 2. I takt med att vakanta tjänster återbesätts avtar effekten av lägre lönekostnader men som bör ge ökad produktion och effekt på korrektivkonto för tid i projekt. 3. Under övriga personalkostnader bedöms kostnader för personalrekrytering öka med 0,5 mnkr som ett led i att besätta vakanta tjänster för det fall rekryteringen av egen personal drar ut på tiden 4. Främst ökad försäljning av medicinska gaser som antas öka inköpskostnaderna för gasen ifråga

13 5. Lokal- & fastighetskostnader bedöms öka för flera s.k. ej aktiverbara kostnader totalt 12,9 mnkr exv. evakueringskostnader samt ökade kostnader för en vattenskada om 2 mnkr. Dessa kostnadsökningar bedöms dock uppvägas av lägre kostnader för externa inhyrningar samt för lägre kostnader avseende material för reparationer och underhåll. 6. Främst ökade kostnader för telekommunikation med 4,6 mnkr, ökade riskkostnader om 5,3 mnkr samt ökade kostnader för reparation av transportmedel om 1,1 mnkr som dock till stora delar uppvägs av lägre beräknade kostnader för energi på årsbasis om 5,3 miljoner kronor. 7. I denna post finns den engångskostnad på 15,3 mnkr som avser nya timpriser i projekt som en följd av ändrade redovisningsregler. Därtill kommer en bedömd ökning av värdeminskning om ca 2,6 miljoner kronor beroende på när projekt kan tas i bruk och aktiveras 5 (5) 2. Redovisning och kommentarer till prognos avseende investeringsverksamhe t INVESTERINGSVERKSAMHET (Tkr) HI-investeringar Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprognos 2017 Budgetavvikelse årsprogn Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Ackumulerat utfall för fastighetsinvesteringar uppgår till 788,6 mnkr vilket är 165,4 mnkr lägre än budgeterat för perioden. Av avvikelsen hänförs 160,1 mnkr till de investeringar som är hyresgästinitierade (HI) och 5,3 mnkr till de som är fastighetsinitierade (FI). Investeringstakten i projekten varierar mellan månaderna medan budgeten är jämnt fördelad under året. Detta resulterar i att det uppstår avvikelser beroende på när i tiden utfallet inträffar. Avvikelserna för HI-investeringarna förklaras främst av FAS-projekten. Utfallet för J-huset ligger fortsatt under budget men med varierande belopp mellan månaderna beroende på när kostnaderna inträffar i förhållande till den jämnt fördelade budgeten. Per juli uppgår avvikelsen till 98,9 mnkr, vilket är en avvikelseökning jämfört med maj men minskning jämfört med april. Avvikelsen för FAS-projektet B11 uppgår till 51,2 mnkr där utfallet är lägre än budget. Budgeten har baserats på en genomförandestart under 2017, men då ny upphandling ska ske är projektet försenat. Byggstart beräknas ske tidigast under hösten Köpeskillingen för marken till Stadsbussdepån har nu erlagts och tidigare budgetavvikelse för projektet har därmed reducerats. Resterande avvikelser mot budget uppgår till mindre belopp och fördelar sig på många olika projekt. FI-investeringar Utfallet för fastighetsinitierade investeringar, 119,7 mnkr, understiger budgeterat 125,0 mnkr med 5,3 mnkr. Budgeten är jämnt fördelad under året vilket inte är fallet med verkligt utfall, varför avvikelser uppstår beroende på när i tiden utfallet inträffar. Avvikelserna fördelas på många projekt och beror i flera fall på att projekten ännu inte startat.

14 Projektstatus Rapporten är baserad på uppgifter per juli 2017 och omfattar pågående investeringsprojekt Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!

15 Tierp 0 projekt Östhammar 1 projekt Wik 1 projekt Enköping 5 projekt Uppsala 3 projekt Akademiska sjukhuset 17 projekt

16 Tilldelade medel Antal projekt Mindre än 1 miljon miljon till 5 Miljoner 105 Mer än 5 miljoner 40 Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!

17 Belopp tkr Projekt över 5 mkr i Region Uppsala Område Tilldelat Prognos Utfall Akademiska sjukhuset inkl. FAS Enköping Länet Summa Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!

18 Akademiska Sjukhuset Projekt Benämning Fas Tilldelat Prognos Utfall Färdigställt Ny smågodstransportör Genomförande Sop och tvättsug Genomförande Brandåtgärder sprinkler B9 Genomförande Utbyggnad av kylcentral KB01 Genomförande Hubben Genomförande Ombyggnad syrgasstation Genomförande Placering andra oxygentank Genomförande Byte lågspänningsställverk B9 Genomförande Kompressorrum C1 Genomförande Inomhusmiljöproblem plan 6-7 A9 Genomförande Energisparåtgärder B2-B7 Genomförande Energispar byte belysning F15 Genomförande VVS-åtgärder vid sprinklerinstallation i F15 Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad! Genomförande Summa

19 Enköping Projekt Benämning Fas Tilldelat Prognos Utfall Färdigställt Sprinkler hus A Enköping Genomförande Belysning brandlarm Enköping Genomförande Energisparåtgärder Program Yttre VA Genomförande Solceller Enköpings lasarett Program Statusinventering kulvert Genomförande Summa Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!

20 Länet Projekt Benämning Fas Tilldelat Prognos Utfall Färdigställt Ny stadsbussdepå Uppsala Genomförande Biogasanläggning bussdepå Genomförande Ny entré Dragarbrunn Samariterhemmet Genomförande Solceller Östhammar Program Byggnadstekniskt brandskydd prio 1b Wik Genomförande Summa Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!

21 Framtidens Akademiska Projekt Benämning Fas Tilldelat Prognos Utfall Färdigställt J-Huset inkl kulvert Genomförande Vårdplan B11 Genomförande Fördjupat program B9, B12 Program Summa Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!

22 Belopp tkr Projekt under 5 mkr Projekt Benämning Tilldelat Prognos Utfall HI projekt HI projekt tilldelade medel under 1 mkr, 40 st Hyresgästinitierade investeringsprojekt - HI HI projekt HI projekt tilldelade medel mellan 1-5 mkr, 15 st Fastighetsinitierade investeringsprojekt - FI FI projekt FI projekt tilldelade medel under 1 mkr, 93 st FI projekt FI projekt tilldelade medel mellan 1-5 mkr, 90 st Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!

23 Förklaringar Röda poster = projekt där nedlagda kostnader (utfall) eller prognos överskrider tilldelade medel Röda understrukna poster = som ovan med skillnad att ett överskridande har tillkommit eller ökat sedan senaste redovisningstillfället Projekt med litet överskridande har inte kommenterats nedan Utfall eller prognos överskrider budget Kompressorrum C1 Merkostnader på grund av ändrad tolkning av krav på redundans, projektering och utförande av utökad kraftförsörjning samt med anledning av detta förskjutning av tidplan Upprustning helikopterplatta Mer komplicerad ombyggnad än planerat Ombyggnad helikopterplatta Mer komplicerad ombyggnad än planerat Installation av sprinkler Tierp Överdraget inryms i total budget för brandåtgärder Akuten i Enköping Utökad beställning, förlängd entreprenadtid Yttre VA Enköpings lasarett Nya uppgifter avseende geoteknik men också brand, dagvatten m.m. medför ökade kostnader. Utredning pågår kring hantering Vårdplan B14 Slutarbeten kostnadsdrivande. Stora ändringar har under tidigare år inrymts i befintlig budget. Fastighet och service Region Uppsala Tillsammans gör vi skillnad!

24 FAS (Framtidens Akademiska) Fastighet- och servicenämnden Lägesrapport Ing 70 (B11) Lägesrapport Anpassningar centralblocket, B9/12 Lägesrapport MTU (medicinteknisk utrustning) Lägesrapport J-huset

25 Ingång 70, (B11)

26 Ingång 70, (B11) Lägesrapport FSN AU 6 juli -17 beslutade om tilldelning av entreprenad B11 etapp 1 till ByggConstruct AB. FSN AU 6 juli -17 beslutade om extra tillskott av 30 mnkr för oförutsett. Projektet planerar för att påbörja produktion under september. Upphandling konsulter ny projektörsgrupp B11 etapp 2-3 FSN AU 6 juli -17 beslutade om annonsering av förfrågan Sista anbudsdag: 27 aug -17 Utvärdering pågår. FSN AU 18 sept -17 beslut om tilldelning

27 Centralblocket, B9/B12 Bild från ca 1970

28 Centralblocket, B9/B12 Kommande beslut Anpassningsåtgärderna lyfts samlat (inkl kulvert) för genomförandebeslut till FSN AU i september B9/B12 skall hanteras som ett ärende med beroende till J-huset för att få funktionalitet i J-huset. Vilket innebär att FSN AU fattar beslutet baserat på föreslagen skrivning.

29 MTU (medicinteknisk utrustning) Exempel MR-hybrid

30 MTU (medicinteknisk utrustning) Lägesrapport MTU (medicinteknisk utrustning) Arbete pågår med tidplan och samordning kring MR-hybriden. Risk för att MR-hybrid inte blir helt färdigställd inom sluttid Färdigställs för användning efter projektets överlämnande.

31 MTU (medicinteknisk utrustning) MTU FAS (mnkr) Byggnad Budget/ Beslut Utfall Prognos Differens prognos/beslut Ingång 85 17,9 9,3 9,3 8,6 Ingång ,1 89,3 597,7 58,6 MR-Linac 54,0 4,6 54,0 0 Ingång 70 22,0 72,0-50,0 Läkemedelsförsörjning 76,0 0,4 76,0 0 Summa 809,0 103,6 809,0 0 Centralblocket (B9/B12 ) Ej utredd ännu

32 Illustration vårdrum J-huset, ingång 100

33 J-huset, ingång 100 Fasaden Artikel i UNT 15 aug -17. Kommentar från Fastighet och service publicerades på navet samma dag. Informationen har också publicerats på Region Uppsalas hemsida. Återstår officiell skrivelse från Skanska avseende utförande av isolering.

34 J-huset, ingång 100 Analys av huvudtidplan Projektet fick i uppgift att se över färdigställandetid med anledning av de störningar i projektering och produktion som förekommit. Det är inte ekonomiskt försvarbart att forcera produktionen för att klara en sluttid Projektets förslag: Ny sluttid exkl OPE och MR-hybrid Ny sluttid inkl ombyggnad för OPE Ny sluttid inkl MR-hybrid Under utredning

35 J-huset, ingång 100 Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott beslutade att projekt (100-huset) sluttid senareläggs från till Angiven sluttid exkluderar färdigställning av MR-hybrid.

36 Avvikelser MR-hybrid MR-hybriden kan inte utföras i sin helhet inom tidplanen för projektet. Utredning pågår av hur stora delar av MR-hybriden som kan inrymmas inom tidplan. Förrådshiss Beslut inväntas om att eventuellt inte utföra förrådshiss i ing 100.

37 Sidoentreprenader med beroenden Sop- och tvättsug Förvaltningsrätten har meddelat dom som återigen har överklagats. Tid för ny dom är oklar. Samråd har genomförts med regionjurist. Rör för sop- och tvättsug föreslås utföras inom Skanskas entreprenad. Smågodstransportör (rörpost) Upphandlingen är överklagad ytterligare än gång. Även här kan det bli aktuellt att utföra rördragning i ing 100 innan tilldelning sker. Anslutningar kulvert Genomförande pågår.

38 J-huset, ingång 100 Ekonomiuppföljning totalt (mnkr) Budget Prognos Avvikelse Kommentar Reviderad Aktuell Projekt totalt Ännu ej genomförda besparingar Programändringar (ofinansierade enligt lista) 5 Risk om besparingar ej kan utföras Ej med vid beslut om budget Tillkommande MR-hybrid 5 Vuxit sedan beslut om budget Tillkommande Brachy 12 Vuxit sedan beslut om budget Mobiltel. Aktiv del 6 Ej med vid beslut om budget Programkontoret AS 2 Ej med vid beslut om budget Tidsförlängning /10 alt 30/ Oförutsett Tillskapas Avvikelse budget Ca 7-8%

39 Risker De röda riskfaktorer som för närvarande har mycket hög prioritering att reducera är: - Kan ej uppfylla besparingskrav eller inköpsbudgetar En överhettad byggmarknad utgör en risk för återstående upphandlingar. - Färdigställande och ändringar av bygghandlingar Brister i upprättade bygghandlingar och samordning av dessa kan få stora konsekvenser om de upptäcks för sent och därmed ger produktionsstörningar. Färdigprojektering av MR hybriden ligger sent och utgör en risk. - Nya programändringar Ändringar i utförande av lokalerna med tung medicinsk utrustning är speciellt tids-och kostnadskritiskt. - Resurstillgång i en överhettad byggmarknad Avser olika roller i produktionen t ex styr, systemintegration och vs.

40 J-huset, ingång 100 Åtgärdsplan Fokusområden för att kunna styra ekonomin bättre AVTAL LEDARSKAP

41 J-huset, ingång 100 Avtal Engagerat entreprenadjurist för att försöka förhandla fram incitament med prestationskrav kopplat till ekonomi. Ledarskap Ny huvudprojektledare - rapporteringsansvarig Ändringsansvarig/projekteringsstöd Planerare Ekonom % (intern resurs Fastighet och service) Tydligare ledningsgrupp för Fas (FoS och AS) gemensam styrning av alla påverkande delar.

42 Regionfullmäktige Regionrådsberedningen Regionstyrelsen Fastighets- och servicenämnden (FSN) Berörd nämnd Ex Sjukhusstyrelsen Kollektivtrafiknämnden FSN AU Styrgrupp Leds av ordf FSN adjungerad Ändringsråd Leds av Sponsor Investeringsråd Beredande styrgrupp Leds av Regiondirektör = beslutsforum = informationsforum Ledningsgrupp Bemannas av programägare samt programansvarig från berörd förvaltning Avstämning/Samordning linje Projektrapportering

43 Uppdaterad fastighetsinvesteringsprocess Fastighets- och servicenämnden Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling

44 Större förändringar jft med dagens process Tydlig beslutsprocess flagga avvikelser Tydligt definierade roller och ansvar Väl underbyggda investeringsbehov, tydlig koppling till strategiska planer/mål och ekonomiska förutsättningar Ökat krav på underlag Endast reella inv behov inkluderas i inv plan Prioriteras av styrelse/nämnd inför planbeslut Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling

45 Process - investeringsplan Planeringsdirektiv - ramar Anvisning RK-FoS FoS Förv. Förvalt. komplett behovsanalys nya behov Förv. återkopplar behov till FoS beräkning kalkyler nya behov + uppdat. pågående inv Förv. informerar behov till styrelse/ nämnd (I) - prio FoS informerar FSN nya behov Inlämning inv. plan till Inv råd Inv råd ta ställning till: inv nivå, finansiering Inv råd bereder plan inför FSN + återkoppl. FoS Ev. just av inv plan inför överlämn. styrelse/ nämnd Förv. föredrar nya behov för styrelse/ Nämnd (II) Beslut styrelse/ nämnd prio.ordn. Återkoppl. FoS/FSN och just. plan beslut prio FoS inv. plan till Inv. råd Inv råd bereder plan till FSN Ev. just av inv. plan FSN beslut slutlig inv.plan utifrån styrelse/ nämnd beslut RS - inv plan till RF RF beslut RPB Sep-okt Dec 15 jan-15 Jan/feb 15 feb feb 28 feb 31 mars 15 april 30 april Majjuni Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling

46 Process - investeringsplan Planeringsdirektiv - ramar Anvisning RK- FoS FoS Förv. Sep-okt Förv. komplett behovsanalys nya behov Dec Planeringsdirektiv Strategisk inriktning Mål och uppdrag Investeringsram gällande inv plan för aktuellt år Behovsanalys komplett analys Beställaren ansvarar för behovsanalys tillsammans med FoS Vilka alt lösningar som utretts (tänk om, optimera, bygg om, bygg nytt Vilken underbyggd info har tagits fram för att motivera behovet Vilken nytta uppnås Identifierade sido/följd projekt kostnader/ konsekvenser Driftkostnadskonsekvenser Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling

47 Process - investeringsplan Planeringsdirektiv - ramar Anvisning RK-FoS FoS Förv. Förv. komplett behovsanalys nya behov Förv. återkopplar behov till FoS beräkning kalkyler nya behov + uppdat. pågående inv Förv. informerar behov till styrelse/ nämnd (I) - prio FoS informerar FSN nya behov Förvaltning skickar in nya behov inkl behovsanalys till FoS Förvaltning ansvarar för att informera och motivera nya behov till styrelse/nämnd utifrån behovsanalys underlag till prioritering (beslut i mars) Sep-okt Dec 15 jan-15 feb Jan/feb Ska styrelse/nämnd prioritera nya behov med belopp Förvaltning återkopplar till FoS Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling

48 Process - investeringsplan Planeringsdirektiv - ramar Anvisning RK-FoS FoS Förv. Förv. komplett behovsanalys nya behov Förv.. återkopplar behov till FoS beräkning kalkyler nya behov + uppdat. pågående inv Förv.. informerar behov till styrelse/ nämnd (I) - prio FoS informerar FSN nya behov Inlämning inv. plan till Inv råd Inv råd ta ställning till: inv nivå, finansiering Inv råd bereder plan inför FSN + återkoppl. FoS Ev. just av inv plan inför överlämn. styrelse/ nämnd FoS sammanställer utkast till inv. plan Inv råd utgör tjänstemannaberedning för FSN och RS (kvalitetssäkra, ek. konsekvenser och påverkan på RU ekonomi, likviditet) Sep-okt Dec 15 jan-15 Jan/feb 15 feb feb 28 feb Inv råd fastställa finansiering av inv objekt Ev. justeringar meddelar inv. råd till FoS som justerar plan inför överlämning till förvaltning styrelse/nämnd Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling

49 Process - investeringsplan Planeringsdirektiv - ramar Anvisning RK-FoS FoS Förv. Best. komplett behovsanalys nya behov Best. återkopplar behov till FoS beräkning kalkyler nya behov + uppdat. pågående inv Best.. informerar behov till styrelse/ nämnd (I) - prio FoS informerar FSN nya behov Inlämning inv. plan till Inv råd Inv råd ta ställning till: inv nivå, finansiering Förvaltningen ansvarar för att presentera och motivera och prioritera sina behov utifrån behovsanalys (II) Styrelse/nämnd ansvarar för att värdera om behoven ligger i linje med mål och strategier Inv råd bereder plan inför FSN + återkoppl. FoS Ev. just av inv plan inför överlämn. styrelse/ nämnd Best. föredrar nya behov för styrelse/ Nämnd (II) Beslut styrelse/ nämnd prio.ordn. Återkoppl. FoS/FSN och just. plan beslut prio FoS inv. plan till Inv. råd Inv råd bereder plan till FSN Ev. just av inv. plan Prioritera utifrån fastlagda prio. kriterier de behov som de anser ska ingå i inv plan besluta med eller utan belopp? FoS sammanställer uppdaterad plan Inv rådet bereder inför FSN och RS FoS justerar utifrån Inv rådets ställningstagande plan till FSN 31 mars 15 april Prioriteringskriterier: Inv betydelse för att nå inriktning och mål i RPB Inv bidrag till mål/verksamhetsuppdrag verksamhet Inv genomförbarhet Inv följsamhet mot myndighetskrav Inv beredningsgrad Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling

50 Process - investeringsplan Planeringsdirektiv - ramar Anvisning RK-FoS FoS Förv. Best. komplett behovsanalys nya behov Best.. återkopplar behov till FoS beräkning kalkyler nya behov + uppdat. pågående inv Best. informerar behov till styrelse/ nämnd (I) - prio FoS informerar FSN nya behov Inlämning inv. plan till Inv råd Inv råd ta ställning till: inv nivå, finansiering Inv råd bereder plan inför FSN + återkoppl. FoS Ev. just av inv plan inför överlämn. styrelse/ nämnd Best. föredrar nya behov för styrelse/ Nämnd (II) Beslut styrelse/ nämnd prio.ordn. Återkoppl. FoS/FSN och just. plan beslut prio FSN gör prioritering av nya behov och pågående projekt utifrån styrelse/nämnds beslut och inv rådets ställningstagande FoS inv. plan till Inv. råd Inv råd bereder plan till FSN Ev. just av inv. plan FSN beslut slutlig plan utifrån styrelse/ nämnd beslut + inv rådet RS - inv plan till RF RF beslut RPB 30 april Majjuni RS gör slutgiltig prioritering och bereder inv plan inför beslut i RF RF fattar beslut om inv plan i RPB Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling

51 Roller Styrelse/nämnd Värdera och prioritera nya behov till inv. plan utifrån angelägenhetsgrad och strategi Investeringsrådet Ta fram övergripande ekonomiska ramar för inv. plan, likviditet och kostnadskonsekvenser Bereda prioritering - om inv. ligger i linje med RU inv. inriktning Beredande organ till FSN och RS Ta ställning till finansiering och driftkostnadskonsekvenser Ta ställning till inhyrning av större objekt Besluta om tvingande flytt och tvister (sista instans) Beställare Ta fram underbyggda inv behov Ge förslag på prioritering utifrån angelägenhetsgrad och koppling till strategiska mål Flytta ansvaret från FoS till beställare att skriva fram beslutsärenden Tydlighet vem som driver ärendet FoS bistår med inv kalkyler, driftkostnader Fastighet och Service Företräder fastighetsägaren kort och lång sikt, fastighetsutv. planer Genomför ombyggnationer/nybyggnationer på uppdrag av beställare Ta fram FI inv behov och ge förslag på prioritering Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling

52 Förändringar i beslutsprocessen Beslut fattas av (per objekt, inom ram) Förvaltningschef 0-10 mnkr (jft 5 mnkr tidigare) FSN mnkr RF över 100 mnkr Delegation för förvaltningschef resp. FSN att fatta beslut om inv. nivå överstiger 5% eller max 10 mnkr jft med beslutad nivå i inv plan Förenkling Om avvikelse + 5% eller 10 mnkr nästa nivå fattar beslut Beslutsunderlag skrivs fram av beställare Med bistånd av FoS Beslutsunderlag Nya inv behov en komplett behovsanalys görs som underlag till prioritering Ex. fyrstegsmodellen (tänk om, optimera, bygg om, bygg nytt) Nyttokostnadsanalyser Konsekvensanalyser Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling

53 Förändringar i beslutsprocessen forts. Beslutsunderlag inför varje ny fas Göra mer arbete tidigare få bättre underlag till inv kalkylen, inkludera alla inv. kostnader Identifiera sido- och följdprojekt och dess konsekvenser och kostnadseffekter Beräkna och kvantifiera kostnadseffekter pga. inv - personal, produktion, evakuering, flytt, temporära kostnader, nedskrivning/utrangering Effektiviseringsmöjligheter Klargöra finansiering hur ska beställaren finansiera inv. Beslut investeringar nya skeden Inv. som följer inv. plan: innehåll, finansiering och inv. nivå ska ej behöva beslutas av resp. styrelse/nämnd beslut av FSN RS/RF Styrelse/nämnd beslutar prioritering Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling

54 Förändringar i beslutsprocessen forts. Fördyring av investering mellan faser Vid större fördyring ska beställaren konsekvensbeskriva effekterna av fördyringen Beställaren ska informera styrelse/nämnd och RF Beslut av RF Programändring Programändringar som ej ryms inom tilldelad ram ska beställas och beslutas av resp. styrelse/nämnd - finansiering ska vara klarlagd Snabbspår Undantagsfall om behov av tillskott av medel (programändring, fördyring) där det inte finns tid att invänta ord. styrelse/nämnds beslut Ordförande FSN fattar beslut Styrelse/nämnd och Inv råd ska informeras om beslut Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling

55 Prioritering nya behov För att ett behov ska kunna prioriteras måste en komplett behovsanalys finnas förvaltning ansvarar för att genomföra behovsanalys Förvaltning prioriterar sina nya behov inför presentation till styrelse/nämnd I jan-mars diskussion i styrelse/nämnd Beslut av styrelse/nämnd i mars Varje inv. behov ska klassificeras utifrån kategorierna Arbetsmiljö, ersättning, kvalitet Utgångspunkt för att prioritera mellan investeringar Inv. betydelse att nå inriktning och strategiska mål i RPB Inv. betydelse att nå verksamhetsuppdrag och mål i verksamheten Inv. genomförbarhet Inv. följsamhet mot myndighetskrav FSN prioriterar på totalnivå inom ramen för utrymme enligt planeringsdirektiv RS -RF Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling

56 Fortsatt arbete och förankring Inv råd 22/8 FSN info 5/9 och beslut FSN oktober MT-grupp 6/9 Regionrådsberedning sep SAMLA 4/10 Inlämning uppdaterad inv. process till RS 14/9 Beslut RS 24/10 Beslut RF 29/11 Regionkontoret, avdelningen för ekonomi och hållbar utveckling

57 En ny Elsäkerhetslag och vad den innebär för vår förvaltning

58 Bakgrund 2013 tillsattes behörighetsutredningen Mål Systemet behöver anpassas efter dagens förutsättningar, konsumenternas ställning behöver bli starkare och Elsäkerhetsverket behöver bättre möjligheter att utöva tillsyn. De regler som gäller idag är svåröverskådliga och ansvarsförhållandet mellan företag, elinstallatör och yrkesman behöver bli tydligare.* 2016 tas beslut om en ny elsäkerhetslag Motivering Den nya lagen innebär att ett tydligt ansvar för elinstallationsföretagen införs med krav som omfattar både hur elinstallationsarbete ska utföras och krav på att företagen ska utföra egenkontroll över arbetet. Detta ger Elsäkerhetsverket bättre förutsättningar för en effektiv tillsyn samtidigt som konsumenternas ställning stärks.* Den nya elsäkerhetslagen började gälla den 1 juli i år. * Elsäkerhetsverkets informationsmaterial Nya regler för elarbete

59 Förändringarna i klartext; De tidigare tre förordningarna (starkströms-, elinstallatörs-, och elmaterialförordningen) utgår och samordnas i en förordning, elsäkerhetsförordningen. De regler som idag finns i starkströmsförordningen och förordningen om elektrisk material förändras inte till sitt innehåll (mindre anpassningar dock) Anläggningsinnehavarens ansvar förändras inte med anledning av reformen. De regler som idag finns i elinstallatörsförordningen gällande behörighet, arbete under behörigs överinseende och övrigt gällande ansvar för utfört elinstallationsarbete omarbetas i allt väsentligt och är den största förändringen i reformen. Alla som yrkesmässigt utför ett elinstallationsarbete är ett elinstallationsföretag

60 Förändringarnas tre grundläggande pelare 1(2) 1. Ansvar Det personliga ansvaret blir ett företagaransvar

61 Förändringarnas tre grundläggande pelare 2(2) 2. Kompetens Avgöra vilken kompetens som krävs för respektive arbete Avgöra vilken kompetens varje person har.och som en följd av detta Ta bort den del av elinstallationsverksamheten som det saknas kompetens för Utbilda personal alternativt rekrytera personal med tillräcklig kompetens. 3. Kontroll Krav på egenkontrollprogram för elinstallationsföretagen Krav på elinstallationsarbete* (utförande, avgränsningar, kontroll innan idrifttagning) Övriga krav vid elinstallationsarbete (märkning och dokumentation) *Elinstallationsarbete = allt arbete i en elanläggning fram till och med eluttagen och alla fasta anslutningar av elektrisk utrustning, t.ex. spisar, tvättmaskiner m.m.

62 Hur drabbas vi i vår förvaltning? Alla som yrkesmässigt utför elinstallationsarbete omfattas av de nya reglerna, se även särskilt förtydligande nedan; Sedan 1 juli 2017 är vår förvaltning registrerad som ett Elinstallationsföretag

63

64 Ett egenkontrollprogram är upprättat

65 Övriga aktiviteter Auktoriserade elinstallatörer för regelefterlevnad är utsedda Kompetensinventering utförd Externa utbildningar genomförs under september - oktober Implementering av det nya arbetssättet pågår Erforderliga instrument/ utrustningar inköpta och utdelade Revidering av befintliga lokala elsäkerhetsanvisningar genomförd Införande av kontrollistor i vårt befintliga arbetsordersystem klart Ny funktion instrumentansvarig för samordning och kalibrering på gång Rutiner för egenkontrollprogrammets upprätthållande framtagna Rutiner för arbetssättets fortlevnad framtagna

66 Avslutningsvis Det har varit tufft och tidskrävande att upprätta egenkontrollprogrammet med alla de rutiner och anvisningar som ska till men det har också ett mycket givande arbete. Vi som har jobbat med detta (jag, gruppchef El samt systemförvaltarna El och Elkraft) känner oss nöjda med resultatet och tror att allt sammantaget blir ett användbart verktyg för oss och alla våra tekniker i det dagliga elinstallationsarbetet. Det är en ganska stor omställning vi nu står inför men den oro vi tidigare känt om ett visst motstånd till förändringar/ merarbete från teknikernas sida har hitintills kommit helt på skam. Det verkar som om alla välkomnar ett tydligare arbetssätt och då det nu också paketeras med både utbildningar och för ändamålet avsedda instrument känner vi att vi har mycket bra förutsättningar för att nå upp till de mål som satts för hela det nu genomförda reformarbetet. Vi känner också att vi nu, med en rimligare uppdelning av arbetsuppgifterna, kommer att få en bättre struktur gällande behörighetsansvaret och en mer konstruktiv och nära diskussion med de tekniker som idag utför elinstallationsarbeten.

67 Reservkraft och provningar

68 Varför reservkraft och/ eller avbrottsfri kraft Även under normala förhållanden kan det förekomma avbrott i elförsörjningen som varar många timmar eller till och med något dygn, även om det är förhållandevis ovanligt.* Många primära system och funktioner kräver avbrottsfri elförsörjning eftersom även mycket korta avbrott kan orsaka stora skador.* *Ur tidskriften Det robusta sjukhuset / MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (tidigare KBM), utarbetad av SSIK/ Socialstyrelsen

69 Två olika slag av reservkraft 1(2) Reservkraft från dieselsmotorer med påbyggda generatorer (kortare avbrott vid yttre spänningsbortfall).

70 Två olika slag av reservkraft 2(2) Reserv-, nödkraft från batteribankar (avbrottsfri kraft).

71 Funktion

72 Fel på inkommande huvudmatning

73 Yttre elnätet fungerar ej

74 Yttre elnätet OCH reservkraft fungerar ej

75 Hur mycket reservkraft behöver vi? MSB:s rekommendationer Akutsjukhusen bör ha egen reservkraft (dieselkraft) motsvarande minst 100 % av maximalt effektuttag. Bränsledepåerna skall vara dimensionerade för minst 7 dygns drift. Batterianläggningar dimensioneras utifrån slutanvändarens behov och skall primärt ge t.e.x. en operationsavdelning tid att avsluta operationer vid ett längre yttre elavbrott.

76 Våra anläggningar Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett Moderna, kraftfulla dieseldrivna reservkraftanläggningar som väl motsvarar ställda krav. Övriga anläggningar (Samariterhemmet, Huddunge ambulansstation, Östhammar och Tierp) Mindre dieseldrivna reservkraftanläggningar som enbart försörjer förutbestämd viktig last. Batterianläggningar Finns i samtliga anläggningar i större eller mindre omfattning, blir allt vanligare.

77 Lite om bränsle Färskvara och långa lagringstider Liten omsättning Fram till 1998 användes vanlig diesel, (mycket lång möjlig lagringstid) Från 1998 fram till ca 2010 användes en miljöklassad diesel, MK1 (lagringstid 1 2 år) Sedan 2010 använder vi en slags syntetisk dieselkvalitét, EcoPar (angiven lagringstid minst 10 år)

78 Behov och krav på provningar Hur modern eller robust en anläggning än är så kan aldrig behovet av adekvata provningar byggas bort. En reservkraftanläggning är mycket svår att träna på och de få reservkraftsprov som ändå utförs är, för driften, ytterst värdefulla tillfällen då funktioner och handgrepp kan betraktas, och fysiskt utföras, i verkligheten. För verksamheten ger också proven en möjlighet till träning och förberedelser inför framtida ev störningar.

79 Våra provrutiner Prov varje månad under ca 2 tim Månadsproven skiljer sig, m.a.p. omfattning och verkan, från månad till månad PUR (Prov utan risk) Belastningsprov, sjuikhuset försörjs delvis med 8 ggr/ år reservkraft PUA (Prov utan avbrott) Ö-driftprov, sjukhuset försörjs enbart med 2 ggr/ år reservkraft, inkommande nätbrytare slås från. PMA (Prov med avbrott) Totalprov, all inkommande el slås från och 2 ggr/ år anläggningens helhetsfunktion provas, Nätväxling Test av alternativ elförsörjning från elleverantör, 2 ggr/ år utförs oftast i kombination med PMA. Med några års mellanrum utförs utökade belastningsprov där anläggningen belastas med varierande last (60 100%) under en längre tid. Det senaste längre belastningsprovet genomfördes i april detta år och under 14 timmar.

80 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2017 Förvaltning Månad LRC Maj Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Handläggare, personal/löner /LRC/PERSONAL Ledning personal, Helena Herting Handläggare, personal/löner /LRC/PERSONAL/LONPENS Ledning personal, Pia Eriksson Ponsiluoma

81 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2017 Förvaltning Månad LRC Juni och Juli Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Handläggare, IT /LRC/EPJ Ledn,annan Annemieke Ålenius Handläggare, IT /LRC/EPJ Ledn,annan Annemieke Ålenius Handläggare, IT /LRC/EPJ Ledn,annan Annemieke Ålenius Handläggare, personal/löner /LRC/PERSONAL/PRIMA Ledn,personal Helena Herting

82 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2017 Förvaltning Månad LSU Maj Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Ledning, tekniskt arbete /LSU/PROJEKT Ledning annan, Thomas Thunblom Ingenjör, fastigheter /LSU/PROJEKT Ledning annan, Eva Anderling

83 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 2017 Förvaltning Månad LSU Juni och Juli Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Tekniker, drift /LSU/TEKNIK/DRIFT/VVS Ledn,tekniskt arbete Peter Blom

84 Datum för beslut Anmälan av delegationsbeslut till Fastighet och Servicenämden, Landstinget i Uppsala län Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning UPPH Avtalsteckning löpande Transport & Logistik Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU åtgärder UPPH Avtalsteckning löpande Förlängning av ramavtal Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU UPPH åtgärder Extern och intern Förhyrning extern, UA Kommun Fastighet AB, Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU förhyrning Region Uppsala Ärentunavägen 7 A-B FTV Extern och intern Uthyrning internt, FTV Landstingsservice Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU förhyrning Ärentunavägen 7 A-B Avtalsteckning löpande Sanering skadedjur, ramavtal Anticimex AB Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU åtgärder Extern och intern Förhyrning extern, UA Kommun Fastighet AB, Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU förhyrning Region Uppsala Ärentunavägen 7 A-B PV Extern och intern Uthyrning internt, PV Landstingsservice Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU förhyrning Ärentunavägen 7 A-B Genomförande Grindar stadsbussdepå Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Genomförande In och utfart Regionbussdepå Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Avtalsteckning löpande FU Styr, ramavtal Autoteam Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU åtgärder Avtalsteckning löpande FU Styr, ramavtal Autoteam Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU åtgärder Avtalsteckning löpande Ramavtal Rolf K. El Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU åtgärder Avtalsteckning löpande Ramavtal Rolf K. El Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU åtgärder Avtalsteckning löpande åtgärder Invent i Falun AB, ramavtal lås Certego AB Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU

85 Avtalsteckning löpande åtgärder UPPH Avtalsteckning löpande åtgärder LSU Avtalsteckning löpande åtgärder UPPH Avtalsteckning löpande åtgärder Extern och intern förhyrning Extern och intern förhyrning Trafikverket tillträda till vägområdet TRV2017/59589 Avrop ramavtal Deloitte Direktupphandling Assa Abloy Skjutdörrar avtalsbelopp <98 000kr Elhandelstjänster Vattenfall Tilläggsavtal Jernhusen Tandläkarmottagning Almungeberg 1:6 Inskickat till FSN Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU

86 Anmälan av delegationsbeslut till Fastighet och Servicenämden, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Förstudie Inomhusmiljöproblem Kungsgärdet kr LSU Genomförande av FI investering Markvärme till uppställningsplats till byggnad F17 Akademiska kr LSU Genomförande av FI investering Sekundär FJV VS01 Akademiska kr Genomförande av FI Kortläsare A15 investering Akademiska kr LSU Genomförande av FI Solelsmätare investering Regionen kr LSU Förstudie Installation av redundant gassystem i B17 Akademiska, kr LSU Förstudie Installation av redundant gassystem i B19 Akademiska, kr LSU Genomförande av FI Installation av gaslarm och investering tryckövervakare på vårdavd. Enköping, kr LSU Genomförande av FI Renovering Horn på V1 investering Wik, kr LSU Förstudie Årsta VC Årsta, kr Anmält till FSN via Boel Beslutsfattare med namn och befattning Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU