Slutredovisning av uppdraget Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar (50-miljonerssatsningen)

Transkript

1 GENERALDIREKTÖREN NKC 2008/22 Socialdepartementet Stockholm Regeringsuppdrag Slutredovisning av uppdraget Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar (50-miljonerssatsningen) Slutrapport för åren Statens folkhälsoinstitut Postadress Telefon Telefax E-post ÖSTERSUND vx vx Besöksadress Forskarens väg 3

2 Innehållsförteckning 0. SAMMANFATTNING Inledning och bakgrund Resultat från projekten Helsingborg-Landskrona Hälsa i Utsikter Karlstads kommun Skolan förebygger Katrineholms kommun Barn- och ungdomsprojektet i Katrineholm Skara kommun Triaden Uppsala kommun Förskolan som arena för föräldrastöd Östersunds kommun Ungas hälsosamma utveckling Sammanfattande analys Gemensamma erfarenheter från projekten Strukturer för långsiktighet Samarbetet mellan forskningslärosäte och kommun som modell Överväganden avseende Barnkonventionen Projektledning samt kunskapsspridning mellan projektkommuner Avslutande reflektion Bilaga 1 Schematisk redovisning projektkommunerna Bilaga 2 Rapporter/artiklar från forskningen Ekonomisk slutredovisning 2

3 0. SAMMANFATTNING Sommaren 2008 gav regeringen Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att fördela 50 miljoner kronor till sex kommuner att i samarbete med ett forskningslärosäte stärka och utveckla det egna lokala sektorsöverskridande hälsofrämjande arbetet för barn och ungdomar. Projekten har pågått under tre år, Deltagande kommuner har varit Helsingborg, Karlstad, Katrineholm, Uppsala, Skara och Östersund. Projektkommunerna lyfter i sina slutredovisningar fram en rad olika kunskaper och erfarenheter från projekttiden. Fortfarande pågår analys av data hos flera av de lärosäten som projekten samverkar med. Resultaten kommer att lämnas till Folkhälsoinstitutet i ytterligare rapporter i slutet av januari Förutom separata resultat från varje projekt, så redovisas i denna rapport ett antal erfarenheter som Folkhälsoinstitutet i sin analys bedömt är gemensamma för samtliga projekt. I Helsingborgs projekt Matematikinsatser inom Hälsa i Utsikter har man bland annat fokuserat på att träna elever med svaga resultat i matematik att automatisera grundläggande huvudräkning. Resultaten visar att många av de deltagande barnen ökat sina matematikkunskaper i jämförelse med vad samma åldersgrupp presterat tidigare. I Helsingborgs projekt har man även utvecklat ett signalsystem i form av färgkartor där elevers resultat presenteras på ett överskådligt och avidentifierat sätt. Detta ger lärare, skolledare och elevhälsa en bra översiktsbild av hur klassen utvecklas som helhet och möjliggör att följa barnens utveckling över tid. I Uppsalas projekt har man vid kommunens förskolor gjort en studie av effekter och implementering av Triple P Programmet för Positivt Föräldraskap. Resultaten visar att förskolan är en potentiell framtida arena för att i ett tidigt skede erbjuda ett generellt föräldrastöd. Även Skaras projekt har haft fokus på föräldrastöd. Projektet har fokuserat på att stärka samverkan mellan omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Gemensamma resurser har lagts på implementering av tre föräldrastödsprogram. Resultaten visar att satsningen har lett till minskade bruttokostnader motsvarande drygt 14 miljoner kronor, då man bland annat kunnat erbjuda goda alternativ till att placera barn i familjehem och på institutioner. Östersunds projekt har bland annat undersökt metoden Photovoice. Det arbete som genomfördes i en gymnasieskola i Östersund med elever på barn- och fritidsprogrammet och individuella programmet visade att det finns stora möjligheter att metoden kan öka elevers delaktighet och inflytande. I Katrineholmsprojektet lyfter forskarna att erfarenheterna från projektet synliggör hur SET (Social och emotionell träning) och DISA (Din Inre Styrka Aktiveras) används i praktiken och hur barnen/ungdomarna upplever programmen, vilket torde vara av värde för programutvecklare och vid implementering. Resultaten bidrar till att programmen kan utvecklas och förbättras med 3

4 större träffsäkerhet vad gäller relevans och mening för målgruppen, samt bättre anpassning till utförarnas (i det här fallet skolpersonalens) kompetens och möjligheter. I Karlstads projekt har man sedan 2006 jobbat med Skolan förebygger. Under projekttiden har det genomfört omfattande utbildningsinsatser för personal inom skolan för ett bättre ledarskap i klassrummet och bättre sociala relationer, bland annat med syfte att skapa högre grad av arbetsro i skolan. Resultaten från forskarnas analyser visar att förändringen av klassrumssituationen mellan 2008 och 2011 är mer positiv för Karlstad än för gruppen övriga Värmlandskommuner. Andelen elever i Karlstad som anser att det ofta eller alltid är stökigt och bråkigt i klassrummet är 43 procent lägre 2011 än I övriga Värmlandskommuner är motsvarande minskning 19 procent. Folkhälsoinstitutet noterar i sin avslutande analys att de flesta av de metoder och modeller som tagits fram under projekttiden ännu inte är vetenskapligt utvärderade, vilket återstår att göra för att med säkerhet kunna säga om de har effekter på barns och ungas hälsa. Utformningen av anslaget till de sex kommunerna att i samarbete med ett forskningslärosäte stärka och utveckla det egna lokala sektorsöverskridande hälsofrämjande arbetet för barn och ungdomar är unikt genom att projektplanerna formulerats av kommunala representanter i samarbete med forskare. Denna modell förefaller vara framgångsrik. Utformningen av anslaget gör att de projekt som deltagit varit relevanta för de kommuner som deltagit. Forskarnas medverkan vid utformningen av insatsen leder vanligen till en tydligare struktur, vilket ger förutsättningar för bred spridning till andra kommuner. Således verkar anslagskonstruktionen öka nyttan av tilldelade medel. 1. Inledning och bakgrund I slutet av juni 2008 utannonserades 50 miljoner kronor i satsningen Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och unga. Utannonseringen skedde via Folkhälsoinstitutets hemsida och via olika nätverk för att nå ut till landets kommuner som, tillsammans med var sitt forskningslärosäte, var målgrupp för utlysningen. Senast den 15 september skulle ansökningarna vara insända till Folkhälsoinstitutet. Ett fyrtiotal intresseanmälningar lämnades in. Bland dessa kom Helsingborg, Karlstad, Katrineholm, Skara, Uppsala och Östersund att bli de sex kommuner som i samarbete med var sitt forskningslärosäte arbetade med projekt som skulle stärka och utveckla det egna lokala sektorsöverskridande hälsofrämjande arbetet för barn och unga. I utlysningen framgick att Arbetet ska vila på en vetenskaplig grund och syfta till att dels främja barns och ungas psykiska och fysiska hälsa, dels generera kunskap om såväl effektiva hälsofrämjande metoder som kostnadseffektiva samverkansformer på lokal nivå. Statens folkhälsoinstitut beviljade bidrag med kronor vardera till Uppsala, Karlstad och Helsingborg, samt 7 miljoner kronor vardera till Östersund, Skara och Katrineholm för detta arbete som pågick under åren Cirka hälften av medlen skulle genom avtal mellan kommun och lärosäte överföras till det samverkande lärosätet. Under projekttiden har en rad möten ägt rum i syfte att bidra till utvecklingen av projekten. Med Statens folkhälsoinstitut som arrangör har sex projektledarmöten, fyra kunskaps- och 4

5 erfarenhetsutbytesträffar och tre forskarseminarier genomförts. En spridningskonferens arrangerades hösten 2011 där preliminära resultat presenterades av projektens samarbetande forskningslärosäten. Utöver detta har kommunerna även genomfört ett antal egna lokala/regionala spridningskonferenser. Eftersom Skaras och Uppsalas projekt haft fokus på att utveckla och implementera föräldrastöd har dessa projekt också medverkat vid den nationella konferensen Dialogforum om föräldrastöd år 2010 och berättat som sina erfarenheter för dryga hundratalet deltagare. Redovisningen av de sex kommunernas arbete bygger på de slutrapporter som varje kommun lämnat till Statens folkhälsoinstitut, samt de redovisningar som projektkommunernas samverkande lärosäte lämnat tillsammans med kommunens slutrapport. För beskrivning av forskargrupperna i de respektive projekten samt en djupare redovisning av varje projekts forskningsupplägg hänvisas till tidigare inlämnade lägesrapporter Lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar, redovisningsdatum samt , dnr NKC 2008/22. Några kommuner och samverkande lärosäten har bedömt att ytterligare analysarbete kvarstår att göra i projektet. Efter dialog med Folkhälsoinstitutet beslutades att ge kommunerna möjlighet att avsluta sitt analysarbete under 2012 och till detta använda medel som inte förbrukats under projekttiden. De aktuella kommunerna Helsingborg, Östersund, Skara och Uppsala lämnade varsin slutredovisning den 31 mars 2012 i enlighet med vad som tidigare överenskommits med Folkhälsoinstitutet, men fortsätter sitt analysarbete året ut. Tillsammans med slutrapporten lämnades även handlingar in gällande budget och förväntade resultat för det avslutande analysarbetet. Redovisning av återstående analyser ska lämnas till Folkhälsoinstitutet senast den 31 januari Resultat från projekten 2.1 Helsingborg-Landskrona Hälsa i Utsikter Projektet har arbetat som del i ett tidigare etablerat samarbete mellan Helsingborgs stad, Landskrona stad och Region Skåne som kallas Part Preventivt Arbete Tillsammans. För projektet bildades en särskild utvecklingsgrupp med representanter från dessa parter. Målet med Part:s arbete är att utveckla arbetssätt som ger barn god utbildning och hälsa, då dessa faktorer är avgörande för barnens framtidsutsikter. Arbetet riktas mot riskgrupper eftersom de är i särskilt behov av god utbildning och hälsa som kompenserande faktorer. Part driver ett flertal utvecklingsarbeten för barn i olika riskgrupper, däribland Utsikter som riktar sig till barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd och barn som är nyanlända i Sverige. Projektet Hälsa i Utsikter har gått vidare med de erfarenheter man tidigare fått via arbetet med riskgruppsbarn till att se om detta går att använda i generella insatser på gruppnivå. Strategin är att mobilisera städernas och regionens resurser i syfte att påverka enskilda barns och grupper av barns utbildning och hälsa. I sin slutrapport rapporterar Helsingborgs kommun att arbetet varit ett framgångsrikt koncept när det gäller att: 5

6 koppla elevernas psykiska hälsa till skolresultatet och därigenom påvisa legitimiteten att arbeta med hälsofrämjande insatser i skolans reguljära kunskapsutvecklingsverksamhet, sprida befintlig vetenskaplig evidens om sambandet mellan psykisk hälsa och skolresultat till nyckelpersoner och skolorganisation. Detta har skett genom att involvera dem i en intervention med universitetsforskare i ett team där expertis i såväl hälsa som pedagogik ingått, utforma en del av interventionen som en kunskapsproducerande process, återföra ny information som skapats genom denna kunskapsproducerande process till lärare/skolpersonal och i viss mån till eleverna själva samt deras föräldrar, välja en interventionsmodell baserad på en öppen deltagarbaserad process som ägs av skolorganisationen, där forskarna främst haft en konsultativ och faciliterande roll Övergripande resultat Insatsens fokus har varit att förstå utbildningens betydelse för barns hälsa och framtidsutsikter, tillika hälsans påverkan på utbildningsresultat. Se figur nedan. Goda skolresultat=hälsofrämjande faktor God hälsa=studiefrämjande faktor Samvariation av utbildning och hälsa i cirkelpåverkan. Regelbundna mätningar och analyser av elevers skolresultat och hälsovariabler har genomförts de tre år som projektet pågått. En grupp barn från årskurs 1 och 2 på fem skolor i Helsingborg och två skolor i Landskrona har följts. Samtidigt har sju jämförelseskolor valts där enbart mätningar utan interventioner genomförts. Totalt har ca 700 barn deltagit i projektet. Projekt Hälsa i Utsikter utvärderades med hjälp av en kvasiexperimentell longitudinell design 1. Ingen randomisering har skett, de som är så kallade Utsikterskolor (interventionsskolor) har valts ut då de har en hög andel elever från de identifierade riskgrupperna och de har uttryckt ett aktivt intresse till att bli interventionsskolor. På grund av interventionsskolornas socioekonomiska sammansättning omöjliggjordes idealiska matchningar 2 och valet blev att använda begreppet jämförelseskolor istället för kontrollskolor. Under projekttiden har också elevernas kunskaper i matematik kartlagts. En sammanställning visar på en påtagligt positiv utveckling, både på individ- och gruppnivå. I projektdelen Matematikinsatser inom Utsikter genomfördes den första pilotstudien av matematikprogrammet Morningside Mathematics hösten 2009, och andra pilotstudien hösten Insatsen bestod i korthet av träning i att automatisera grundläggande huvudräkning för elever med svaga resultat i matematik. I den andra pilotstudien mättes även elevernas psykiska hälsa med skattningar av 1 kvasiexperimentell longitudinell design=man jämför med icke-slumpmässigt utvald kontrollgrupp 2 Med matchningar menas att man väljer en jämförelsegrupp kontrollskola - som är så lika som möjligt (t.ex. ålder, kön och socioekonomisk grupp). I detta fall så var det svårt att hitta någon grupp som matchade perfekt och därför använde man begreppet jämförelseskola i stället för kontrollskola. 6

7 föräldrar och lärare via SDQ 3 för att undersöka sambandet mellan elevernas matematikkunskaper och psykiska hälsa. Mellan kartläggningarna 2009 och 2011 sågs en stor resultatförbättring på det så kallade Diamanttestet 4 AG1 i årskurserna 1, 2 och 3 på de sju analysskolorna. Resultaten visar att många av barnen i de sju analysskolorna ökat sina matematikkunskaper i jämförelse med vad samma åldersgrupp presterat tidigare. Forskarna bedömer att sättet att jobba med månadsmätningar och efterföljande analysmöten (genom det i projektet utvecklade signalsystemet i form av färgkartor, inspirerat av motsvarande arbete i Danmark, Helsingör/skolan Rönnebär Allé) bedöms ha bidragit till den positiva utvecklingen då analyserna har skapat en god bild av varje barns kunskapsutveckling och säkerställt att åtgärder satts in tidigt i förloppet. Elevernas framsteg och behov ligger på så sätt till grund för den kommande undervisningen i klassen. Analysinsatsen har även gett en tydlig bild på gruppnivå, som medfört att skolledare kunnat medverka på ett mer proaktivt förhållningssätt. Figur 1. Exempel på en färgkarta. I färgkartan motsvarar varje rad en elev. I varje kolumn återfinns information om hur det går för barnet, utifrån de kunskapsresultat respektive hälsoparameter som är viktig för att uppdraget ska lyckas. Färgkartans grönmarkerade fält visar att barnet uppnått goda kunskapsresultat eller att barnet t.ex. säger sig trivas bra i skolan och har en god närvaro. Här finns möjligheter att se vilka hälsofrämjande faktorer som bidrar till att barnen når goda studieresultat och en god hälsa. Gulfärgade områden indikerar att barnens skolresultat och hälsa är godkända men att det finns utrymme för utveckling och eventuella åtgärder. Rödmarkerade områden är en tydlig 3 SDQ är ett bedömningsinstrument som används för att få en uppfattning om barns och ungdomars psykiska hälsa. ( 4 Diamant är ett diagnosinstrument som används för att ta reda på var någonstans elever i år F 5 befinner sig i sin matematikutveckling. ( 7

8 varningssignal om att skolan inte alls lyckas med sitt uppdrag. Eleven eller eleverna uppnår inte önskade resultat och/eller uppvisar andra tecken på ohälsa vilket ger signal om behov av insatser. Ibland används även färgerna ljusgrönt och orange för att bättre belysa nyanser i elevernas resultat. Färgkartorna ger möjlighet att bättre förstå samband mellan skolresultat, skolmiljö och hälsa, och ska ses som en utvärdering av organisationen och inte av barnen, säger forskarna i projektet. Elevhälsan medverkar i analysinsatser tillsammans med bland annat den lokala skolledningen. Stöd från forskarna för ett tvärprofessionellt perspektiv på resultaten har möjliggjort en bredare och djupare analys, där fokus varit att se vad skolan kan göra för att varje barn ska nå sina kunskapsmål och få en bra grund till god hälsa. Analysförfarandet som utvecklats har enligt lämnad slutrapport medverkat till att förädla och förändra kunskapsmätningar och undervisningsmetoder, liksom skolledarinsatser, där rektor får möjlighet att använda sitt pedagogiska ledarskap på ett tydligare sätt. Den lokala elevhälsans delaktighet i analyserna medför att elevhälsoperspektivet tydligare kopplas till barnens kunskapsutveckling och skolans huvuddrag. Elevens arbetsmiljö blir ur psykosocial synvinkel extra viktig i analysförfarandet. Elevhälsans personal kan lyfta vikten av att pedagogerna ser sig själva som hälsoskapare i sitt vardagsarbete, då förmedlandet av tilltro till sina elever och att låta dem få lyckas i sina studier är en avgörande hälsofaktor. Som stöd till den lokala elevhälsovårdens personal och skolledningen i analysarbetet finns personal centralt ( SOS-gruppen = Stöd, Omvärldsbevakning, Samordning) med utökad elevhälsokompetens avseende psykisk och fysisk hälsa, folkhälsa, förebyggande arbete samt tillgång till aktuell forskning inom området. En vidgad samverkan med folktandvården har haft fokus på barnens tandhälsa, deras kunskaper i tandhälsa och tandhälsovanor samt undervisning/interventioner i tandhälsa i klassrumsmiljö genom teaterinslag liksom frågesporter. Intentionen med samverkan är att barnen stimuleras till goda vanor genom att få uppleva och utföra dramatiserade lektioner med fokus på tänder och tandhälsa. Analyser av detta arbete pågår. Resultat kommer att presenteras senare Ny kunskap som kan främja barns och ungas hälsa I sin slutrapport till Folkhälsoinstitutet lämnar Helsingborg-Landskrona nedanstående redovisning av vad projektkommunen och det samverkande lärosätet menar är ny kunskap som kan främja barns och ungas hälsa. Helsingborg-Landskronas arbete har inneburit framtagande av en modell för skolans arbete med att utveckla sin kapacitet för att främja elevernas psykiska hälsa. Denna kapacitetsutveckling har skett på tre nivåer: 1. Nyckelpersoner i skolan, som exempelvis pedagoger, skolhälsovård eller rektorer, har tillsammans med forskare deltagit för att sammanställa och analysera befintliga kunskaper om barns psykiska hälsa i ett skolperspektiv. Nyckelpersonerna har också i stor utsträckning medverkat vid utformningen av de instrument (frågeformulär, färgkartor m.m.) som använts för att samla in och analysera ny information av viktiga bestämningsfaktorer för elevernas psykiska hälsa, med fokus på sambandet mellan skolframgång (framförallt undvikandet av misslyckande) och psykisk hälsa. Kunskaper 8

9 om hur befintlig vetenskaplig evidens överförs till skolan är en viktig förutsättning för att kunna främja skolbarnens psykiska hälsa genom insatser i skolmiljön. 2. De skolor som involverats i projektet har engagerats i egenskap av organisationer som har att se till att eleverna lyckas med sitt skolarbete och att främja deras psykiska hälsa, vilket är en viktig komponent för att förverkliga detta. 3. En tredje nivå av kapacitetsutveckling har använts i projektet, nämligen utvecklandet av en modell för att skapa möjliggörande miljöer (eng. enabling environments) för de två första nivåerna. Enligt forskarna i Helsingborg-Landskronas projekt så visar tidigare erfarenheter att en organisations möjlighet att implementera ett program är starkt begränsad om inte en möjliggörande miljö finns för att stödja de insatser som skapas via de två tidigare nämnda kapacitetsutvecklande nivåerna (nyckelpersoner och organisation). Om det inte finns en efterfrågan på åtgärderna på "gräsrotsnivå", i detta fall lärare/annan skolpersonal och i viss mån elever och föräldrar, så kommer sannolikt effekterna av dessa insatser att bli begränsade. Arbetet på denna nivå har bland annat utgjorts av att de instrument för kommunikation av resultat som utvecklats av projektet (färgkartan, se sid 7), tillämpats i en dialog med lärarna som också genom detta har haft möjlighet att ge värdefull återkoppling till skolans ledarskap och organisation och projektledargruppen. Kunskaperna om hur denna modell för kapacitetsutveckling på tre nivåer kan användas i skolan för att främja elevernas psykiska hälsa utgör i dagsläget det huvudresultat som producerats av projektet. Projektet ska därför ses som kunskapsproducerande på två nivåer, dels avseende hur forskningsbaserade kunskaper om barns psykiska hälsa kan användas som en komponent i skolans kapacitetsutveckling för att framgångsrikt främja elevernas psykiska hälsa, dels som ett projekt som har potential att producera ny sådan kunskap. Då det tidsmässigt tar längre tid att färdigställa resultaten av den sistnämnda typen av kunskapsproduktion, så ligger tyngdpunkten i slutredovisningen från Helsingborg på de förstnämnda resultaten av projektet. Resultaten av den andra delen av projektet kommer att sammanställas i form av rapporter och vetenskapliga artiklar under de närmaste 1 2 åren, då den sista fasen av datainsamlingen avslutas under våren Resultat som andra kommuner kan använda sig av Projektets forskare lämnar några sammanfattande synpunkter/erfarenheter till andra kommuner att använda i sitt förebyggande arbete avseende barns och ungas hälsa: För att stärka organisationsutveckling i ett ledarskapsperspektiv så behövs tydlig förankring både i politiska led liksom i överordnade led för att möjliggöra hållbarhet över tid. Signalsystemet i form av färgkartor där elevers resultat presenteras på ett överskådligt sätt har visat sig som ett stark positivt arbetsverktyg för flera nivåer. Klasslärare får en god översikt och annan förståelse för sin klass. Rektor får ett arbetsverktyg som stödjer rektors pedagogiska ledarskap och som bra underlag i beslutsprocesser. Elevhälsan får möjlighet att fokusera mer på gruppnivå. Politiker får ett mer levande verktyg som kan följa barnet i systemet. 9

10 Regelbundna analysmöten där Elevhälsan medverkar tillsammans med den lokala skolledningen har gett Elevhälsan en ny roll, från att enbart agera vid problem hos enskilda elever till att vara proaktiv och fokusera på grupp- och organisationspåverkan. Utvecklingen av stödfunktion till den lokala elevhälsovårdens personal och skolledning i analysarbetet av barnens hälsa och skolresultat genom en central SOS-grupp. SOSgruppen med sin utökade elevhälsokompetens avseende psykisk och fysisk hälsa, folkhälsa, förebyggande arbete samt tillgång till aktuell forskning inom området kan vidareutvecklas som en centralt fungerande Elevhälsokompetens för skolor i en kommun. 3. Karlstads kommun Skolan förebygger Under drygt tre år har Karlstads kommun och Karlstads universitet bedrivit ett gemensamt projekt med syfte att främja den psykiska hälsan bland barn och unga. Projektet har varit en utveckling av det arbete som tidigare bedrivits inom Skolan förebygger. Arbetet, som påbörjades 2006, syftade till att verka för en högre grad av arbetsro och välmående bland eleverna och för bättre studieresultat. Karlstad universitet har genomfört en omfattande kartläggning av vilka insatser som genomförts vid de olika kommunala skolorna i Karlstads kommun. Redovisningen nedan bygger på den rapport som universitetet lämnat till Folkhälsoinstitutet, samt resultat som redovisats av kommunen i den slutrapport som lämnades i slutet av mars Universitetet har samlat in ett omfattande datamaterial om mellan- och högstadieelevers skolsituation, välbefinnande och psykiska hälsa. Vid två tillfällen har sammanlagt 3764 elever i årskurs 7 9 svarat på frågor om hur de mår och hur de har det i skolan. Liknande undersökningar genomfördes på mellanstadiet och omfattade då 1829 elever. Dessutom genomfördes datainsamlingar bland verksamhetschefer, rektorer, lärare, föräldrar, skolsköterskor och kuratorer. Nedan redovisas resultat relaterat till områdena mobbning, alkoholkonsumtion, klassrumsklimatet, skolmiljön och skolresultat. 3.1 Övergripande resultat Utbildningsinsatser för personal Kommunen har under projekttiden genomfört omfattande utbildningsinsatser för personal inom skolan för ett bättre ledarskap i klassrummet och bättre sociala relationer, med syfte att bland annat skapa högre grad av arbetsro i skolan. Ett brett utbud av program har erbjudits skolorna som själva kunna välja vilket eller vilka specifika program de velat satsa på. Innan projektet startade dominerade program som SET (Social och Emotionell Träning) och Komet ( ), därefter har allt fler skolor arbetat med programmet Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet ( ). Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet bygger, i likhet med Komet, på forskning om Classroom Management och syftar till att stärka lärarens roll som ledare för att skapa bättre arbetsro i klassrummet. Tanken är att om läraren kan möta, bekräfta och uppmuntra de stökiga och utsatta eleverna på ett genomtänkt och konsekvent sätt, minskar risken för att dessa elever hamnar utanför, vilket kan förebygga skolmisslyckande, skolk och missbruk, skriver forskarna från Karlstad universitet. 10

11 Rektorerna som deltagit beskriver att det som är positivt med programmet är att hela organisationen blir involverad och att helhetsperspektivet på så sätt blir bättre. Ledarna och pedagogerna tvingas fokusera på vad de behöver ändra på hos sig själva för att skapa ett bättre arbetsklimat för eleverna. Verksamhetscheferna i kommunen nämner också fördelar som ett förbättrat lärarledarskap, en utveckling som förbättrat både kontakten med eleverna samt deras resultat. Utbildningen i lärarledarskap har gett cheferna verktyg till att föra ett professionellt samtal mellan rektor och personal för elevgruppens bästa, enligt forskarna Projektets process som betydelse för resultatet Diskussionen kring evidensen för de olika programmen, har genomgående uttryckts som en svaghet i arbetet med Skolan förebygger. Verksamhetschefer har uttryckt i utvärderingar att arbetet inom Skolan förebygger emellanåt känts toppstyrt inom den kommunala organisationen, vilket har gjort det svårt att organisera och att de inte alltid har kunnat lägga upp arbetet som de själva önskat. Utbildningstiden i de olika programmen har också tagit mycket tid från pedagogernas arbete i klassrummen vilket, säger forskarna, har upplevts som en utmaning för att se till så att alla får ta del av de olika programmen. En annan svaghet enligt forskarna gäller en osäkerhet om vad satsningen påverkat, till exempel om medvetenheten som ökat i hälsofrågor berodde på projektet Skolan förebygger eller inte. I en del fall har utbildningarna upplevts som alltför självklara och att all utbildning krävt tid och kraft från personalen. Satsningen på framförallt SET (Social Emotionell Träning) och ÖPP (Örebro Preventions program)i kommunen har haft fokus på att förändra normbrytande beteende bland barn och ungdomar. Trots att de flesta skolområden har satsat på att utbilda alla pedagoger inom programmen SET och Komet visade det sig i utvärderingen att det var en stor andel som inte aktivt arbetade med SET eller Komet vid tiden för universitetets lärarundersökning. Så även om alla på skolan blivit utbildade i programmen så är det ändå få som använder sig av den kunskapen efter utbildningen, visar sammanställningen från Karlstad universitet Mobbning Förändringen för mobbning är mer positiv för Karlstad, framför allt för utövare av mobbning, enligt forskarna. I Karlstad minskade andelen mobbare från 13 procent 2008 till 8 procent I övriga Värmlandskommuner minskade andelen från 13 procent till 11 procent. För andelen elever som blivit mobbade var skillnaden mellan Karlstad och övriga Värmlandskommuner mindre. I Karlstad var andelen mobbade elever år procent och år procent, medan andelen mobbade i övriga Värmlandskommuner var densamma båda åren Alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtionen har minskat i större utsträckning i Karlstad än i övriga Värmlandskommuner. Från år 2008 till år 2011 minskade andelen regelbundna alkoholkonsumenter med ca 36 procent (28 procent år 2008 och 18 procent år 2011), enligt Karlstads universitets undersökning. Motsvarande minskning i övriga Värmlandskommuner var ca 10 procent (31 procent år 2008 och 28 procent år 2011). 11

12 3.1.5 Klassrumsklimatet Forskningsprojektet visar att förändringen från 2008 till 2011 av klassrumssituationen är mer positiv för Karlstad kommun än för gruppen övriga Värmlandskommuner. I Karlstad är andelen elever som anser att det ofta eller alltid är stökigt och bråkigt i klassrummet 43 procent lägre 2011 än 2008 (17 procent år 2011 och 30 procent år 2008). I figur 2 nedan redovisas andelen elever i årskurs 9 som uppger att skolarbetet ofta eller alltid kännetecknas av fyra specificerade förhållanden, fördelat efter undersökningsår. Figur 2. Klassrumsklimatet för elever i årskurs 9 i Karlstad och övriga Värmlandskommuner I övriga Värmlandskommuner är motsvarande minskning 19 procent (21 procent år 2011 och 26 procent år 2008). Även för andra delområden av skolmiljön är förändringarna mer positiva i Karlstad än i övriga Värmlandskommuner Skolmiljön Andelen elever som upplever störande ljud, nedskräpning och förstörelse i skolan har minskat mer i Karlstads kommun än i övriga Värmlandskommuner, se figur 3 nedan. I Karlstad är exempelvis andelen elever som upplever störande ljud 24 procent lägre 2011 än 2008 (26 12

13 procent år 2011 och 34 procent år 2008), motsvarande för övriga Värmlandskommuner är minskning med sju procent (26 procent år 2011 och 28 procent år 2008). Figur 3. Skolmiljön för elever i årskurs 9 i Karlstad och övriga Värmlandskommuner. N-tal för figur 66a-c: Karlstad totalt: 2005=816; 2008=819; 2011=733. Övriga kommuner 2005=2301; 2008=1834; 2011=1887. Det faktum att situationen i klassrummet, liksom andra delar av skolmiljön, förbättrats i högre grad i Karlstad än i övriga Värmlandskommuner är särskilt intressant menar forskarna, mot bakgrund av dels projektets mål om högre grad av arbetsro i skolan, dels de omfattande utbildningsinsatser som inom ramen för Skolan förebygger gjorts för bland annat för ett bättre ledarskap i klassrummet och bättre sociala relationer i skolan. Förändringarna över tid och skillnaderna gentemot andra kommuner i Värmland ger en tydlig indikation på en positivare färdriktning i Karlstad än i övriga Värmlandskommuner under den studerade perioden. Den samlande bilden är, enligt forskarna, att klassrumsklimatet blivit bättre i såväl Karlstad som i övriga kommuner i Värmland. Störst är förändringarna av elevernas 13

14 upplevelse av den direkta situationen i klassrummet. Andelen elever som anser att det ofta eller alltid är stökigt och bråkigt i klassrummet har minskat mellan 2005 och Dock är minskningen kraftigare för perioden i både Karlstad och övriga Värmlandskommuner Skolresultat Deskriptiva analyser av skolresultat visar att andelen elever med icke godkända betyg i kärnämnen har minskat i Karlstad men legat i huvudsak konstant såväl i gruppen större städer som i riket som helhet, rapporterar forskarna. Figur 4 Andelen elever i årskurs 9 som saknar betyg i minst ett kärnämne. Karlstad / / / / / /10 Värmland (exklusive Karlstad) Riket Större städer (SKL) Andel elever i årskurs 9 som saknar betyg i minst ett kärnämne, fördelat på Karlstad, Värmland (exklusive Karlstad), Större städer (definition SKL), riket och läsår. Både kommunala och fristående skolor finns med i urvalet. Interaktiva modeller håller på att utvecklas av Karlstad universitet för lokal återkoppling av undersökningsresultat till såväl elever som lärare. Enligt forskarna utgör det mycket omfattande datamaterial som insamlats i projektet en stor potential för fortsatta och fördjupade dataanalyser och återkoppling av resultat, även efter det att projektet avslutats. Resultaten kommer att redovisas både i vetenskapliga artiklar och på Karlstads universitets webbplats. Utveckling av andelen elever med icke godkända betyg i kärnämnen redovisas med jämförelser med utvecklingen i andra medelstora städer. Här föreligger data årligen Under 2010 förefaller situationen i Karlstad vara mer gynnsam. 3.2 Ny kunskap som kan främja barns och ungas hälsa I sin slutrapport till Folkhälsoinstitutet lämnar Karlstadprojektet nedanstående redovisning av vad projektkommunen och det samverkande lärosätet menar är ny kunskap från projektet som kan främja barns och ungas hälsa: I arbetet med barns och ungas hälsa så involveras många olika aktörer, vilket kräver samverkan mellan förvaltningar, men även samverkan utanför kommunens arbetsområden. 14

15 Kontinuerlig och tidig samverkan mellan förvaltningarna leder till en tidigare upptäckt, och därmed bättre möjligheter till att tidigt sätta in rätt insatser när problem uppstår. Genom denna samverkan skapas goda möjligheter för att skolans personal kontinuerligt får kunskaper om utanförskapets problematik, inte minst att ett utanförskap i vuxenlivet i de flesta fall påbörjas under tidiga skolår. Erfarenheten från Karlstadprojektet är att den kunskapen tjänar som motivator för pedagogerna att ta till sig kompetensutveckling. Ett exempel är samverkan mellan skolan, socialtjänsten och polisen i Karlstad som syftade till att personalen, som arbetar med barn och ungdomar från årskurs 7 i grundskolan till och med årskurs tre i gymnasiet, får sådana kunskaper om alkohol och droger att de blir bättre på att tidigt upptäcka förekomsten av missbruk. 3.3 Resultat som andra kommuner kan använda sig av På frågan om vilka resultat och erfarenheter som Karlstadprojektet tycker att andra kommuner kan använda sig av i sitt förebyggande arbete avseende barns och ungas hälsa, sammanfattas i slutrapporten med tre som man anser viktiga nyckelord; ledarskap, samverkan och samsyn. 1. Ledarskap Det goda ledarskapet måste finnas som förebild på alla nivåer och präglas av ett gränsöverskridande synsätt där samverkan och samsyn tydliggörs. 2. Samverkan Samverkan bör utformas så att den gynnar alla parter som ingår i samverkan. Det är viktigt att alla parter ser vinsten för den egna verksamheten med samverkan utan att för den delen släppa på den egna professionens mål. En konstruktiv samverkan leder till en högre kvalitet för helheten genom att respektive part kan bidra fullt i en samlad insats. 3. Samsyn Samsyn innebär att man har en gemensam bild av tillvägagångssättet för det man samverkar kring även om syftet och målet för parterna som ingår i samverkan kan vara olika. Rent praktiskt kan det innebära att arbetsmarknads- och socialförvaltningens mål med arbetet är att få tryggare föräldrar och barn eller mindre alkoholkonsumtion, medan barn- och ungdomsförvaltningens mål snarare är en högre måluppfyllelse för eleven eller tryggare skolgång. Parterna kan ha olika målbilder med arbetet men det är viktigt att man äger samsyn i det praktiska arbetet, avslutar Karlstadprojektet sin rapportering till Folkhälsoinstitutet. 4. Katrineholms kommun Barn- och ungdomsprojektet i Katrineholm Redovisningen av Katrineholms arbete utgår från den rapport som kommunens projektledare och forskare vid Linköpings universitet, tema Barn, lämnat. Utgångspunkten var projektets ambition att genomföra en satsning med tydlig förankring i barns och ungdomars perspektiv. Projektet inriktades mot barns och ungdomars upplevelser och erfarenheter sett i relation till fyra planerade hälsofrämjande insatser: 1. Upprop mot mobbning i det så kallade STOPP projektet 2. DISA (Din Inre Styrka Aktiveras, samtalsgrupper för tonårsflickor) 15

16 3. SET (Social och Emotionell Träning) för elever på grundskolan, förskoleklass till och med årskurs nio. 4. Ungas kultur och fritid, projekt för att öka inflytande och delaktighet för ungdomar i fråga om fritidssysselsättning. Syftet med arbetet var att skapa förutsättningar för en god hälsa för barn och ungdomar. Projektet har inte haft som syfte att mäta effekter av metoderna/insatserna före och efter deras införande. Metoderna DISA och SET valdes till projektet då de vid tidpunkten för utlysningen av projektmedel uppfattades som effektiva metoder för att främja psykisk hälsa hos barn och ungdomar. När SET används i skolan kallas ämnet ofta för Livskunskap. 4.1 Projektets process som betydelse för resultatet I rapporten från kommunen beskrivs hur samarbetet mellan forskare och projektledare utvecklades under projektperioden och organiserades utifrån en rad återkommande moment, exempelvis deltagande vid de utbildningssatsningar som initierats, samt utbildning av SET- och DISA-handledare. Syftet med forskarnas deltagande var flerfaldigt. Forskarna fick vid dessa tillfällen möjlighet att närma sig de metoder som skulle utvärderas på likartade villkor som utförarna (lärare, skolhälsovårdspersonal), vilket skapade en god grund för förståelse av utförarnas utgångspunkter. Likaså skapades kontakter med aktuella utförare. Under projektets gång följde också forskarna vidareutvecklingen av de aktuella utbildningsinsatserna där syftet var att få underlag för en utvärdering, via utförarnas perspektiv, såsom att dela ut enkäter vid kurstillfällena och samla in dessa direkt. Ett andra viktigt moment i samarbetet mellan forskare och projektledare var att utforma intervjuguider och enkäter till utvärderingen. Ett tredje viktigt moment i samarbetet var återkopplingsmöten med aktuella intressenter, både politiker och högre tjänstemän som förvaltningschefer och rektorer, samt de personalgrupper som utförde de aktuella insatserna. Detta var ett mycket viktigt moment i samarbetet mellan forskare och projektledning. Projektets ambition att genomgående återkoppla analyser och resultat till intressenter knöt an till Barn- och ungdomsprojektets andra syfte, nämligen att utveckla former för samarbete mellan forskare, tjänstemän, politiker och professionella grupper. Detta moment har i vissa avseenden varit problematiskt, uppger kommunen i sin slutrapport, vilket synliggjort de specifika utmaningar som en praktiknära forskning innebär, för alla involverade parter. Generellt framträder en tydlig bild av rektorers centrala roll när det gäller att välja och satsa på specifika projekt inom den egna skolan. Att göra prioriteringar utgör en viktig del av rektorns arbetsuppgifter, vilket ibland kan ge upphov till konflikter gentemot förvaltningen som kanske vill genomföra satsningar som inte ligger i linje med rektorns/skolans egen prioritering. I intervjuer med lärare som deltagit i utbildningssatsningarna beskrivs tydligt hur rektorns stöd är avgörande inför steget att påbörja arbete med en ny metod/insats i skolan. 4.2 Resultat Forskarna lyfter att erfarenheterna från Katrineholmsprojektet synliggjort hur SET och DISA tillämpas på fältet, och att detta är ett resultat som bör vara värdefullt för programutvecklare generellt samt vid implementering. Forskarna har bland annat studerat barns och ungas uppfattningar och åsikter om aktuella insatser i programmen. Bland annat pekar forskarna på att 16

17 barns problemdefinitioner och strategier för att hantera exempelvis konflikter uppvisar en bredd och komplexitet som inte beaktas i programmens manualer. I utvärderingen av DISA lyfter också forskarna att gruppdynamiken framstår ha stor betydelse för hur DISA fungerat. Då den fungerat väl har DISA fyllt en funktion av att bygga sociala relationer bland flickorna i klassen. De resultat som framkommit från utvärderingen skulle exempelvis kunna komma att bidra till att programmen utvecklas och förbättras med större träffsäkerhet vad gäller relevans och mening för målgruppen, samt bättre anpassning till utförarnas (skolpersonalens) kompetens och möjligheter. Forskarna menar att detta hypotetiskt skulle kunna bidra till en högre grad av metodtrohet, vilket skulle förbättra möjligheterna att också pröva metodens effektivitet. För mer detaljerad information hänvisas till rapporter från forskarna i Linköping Genomförda insatser och måluppfyllelse för projektets delar Nedan följer en sammanställning av projektets fyra olika delar: SET, DISA, Ungdomars kultur och fritid samt Säg STOPP upprop mot mobbning, i form av redovisning av genomförda insatser och deltagande, samt måluppfyllelse kopplat till de delmålen som satts för varje projektdel. Genomförda insatser för SET Social Emotionell Träning pedagoger från sex grundskolor har utbildats till SET-handledare. 2. SET-handledarna har i sin tur utbildat och inspirerat övrig personal på sina skolor, ca 200 personer. 3. Antal elever som har deltagit i SET-programmet är drygt 1300 elever. 4. Föreläsning med Birgitta Kimber, grundare av SET, besöktes av 350 deltagare från berörda skolor samt från övriga skolor. Måluppfyllelse för SET Mål 1: Införa SET i samtliga grundskolor. Delvis uppnått, då metoden införts på sex av kommunens fjorton grundskolor. De skolor som inte införde metoden arbetar antingen med någon annan metod eller prioriterade någon annan del i Katrineholmsprojektet. Mål 2: Implementera SET i ordinarie verksamhet. Har uppnåtts och skolorna har en helhetssyn kring metoden, bland annat genom att all personal på skolorna deltagit i SET-utbildning på skolan. Mål 3: Att alla utbildade SET-handledare är aktiva i metoden. Projektet utbildade 25 SET-handledare under 2009, varav 21 fortfarande är aktiva. Bortfall beror på studieledighet, annat arbete eller ändrade arbetsuppgifter. Mål 4: Utbilda instruktörer i SET Målet är uppfyllt då två instruktörer utbildats. Genomförda insatser för DISA Din Inre Styrka Aktiveras (samtalsgrupper för tonårsflickor) 1. Totalt har det utbildats 35 DISA-gruppledare, varav enbart cirka hälften av gruppledarna är aktiva i metoden på grund av konkurrens med andra arbetsuppgifter. 17

18 2. Vissa gruppledare har tydliggjort att de inte har haft gruppverksamhet eller har använt sig av hela manualen. Man har istället tagit vissa delar i DISA-manualen och använt vid till exempel enskilda elevhälsosamtal. 3. Antal genomförda DISA-grupper: 27 grupper 4. Totalt antal tjejer i DISA-grupper: ca 250 tjejer Måluppfyllelse för DISA Mål 1: Införa DISA-metoden i alla 6 9 skolor och gymnasieskolor i Katrineholm. Uppfylldes inte då varje rektor själv, enligt politiskt beslut i Bildningsförvaltningen, har rätt att bestämma om man vill använda en ny metod och flera rektorer valde att prioritera bort DISA. Dock finns utbildade DISA-handledare på samtliga skolor i och med att all personal inom elevhälsan är utbildade i DISA. Mål 2: Implementera DISA i ordinarie verksamhet. Uppnåddes delvis genom att instruktör utbildats genom projektet och genom att Bildningsförvaltningen är positiv till att fortsätta med metoden, med hänsyn till den forskning som bedrivits. Mål 3: Erbjuda DISA-grupper i samverkan med olika aktörer och frivilligorganisationer. Har uppnåtts. DISA erbjuds inom skola, gymnasieskola, kyrka, ungdomsmottagning och ungdomstorg. Mål 4: Alla utbildade gruppledare är aktiva i metoden. Uppnåddes inte på grund av annan prioritering av arbetsuppgifter, svininfluensa och organisationsproblem. Cirka hälften av de gruppledare som utbildades inom projektet uppgavs aktiva. Genomförda insatser för Ungdomars kultur och fritid Lokstallarna 1. Enkätundersökningen ungas fritid besvarades av 245 ungdomar i år 2 på gymnasiet (totalt i år 2 fanns 540 elever) och av 154 ungdomar på en högstadieskola, år 7 och 9 (totalt i år 7 och 9 fanns 290 elever). 2. I Framtidsverkstad, med ungdomar och politiker, deltog 70 ungdomar och 17 politiker och tjänstemän. 3. Tre referensgrupper med ungdomar har arbetat med det fortsatta arbetet kring Lokstallarna. 4. Vid två genomförda trygghetsvandringar i området kring Lokstallarna deltog ett tjugotal ungdomar, tjänstemän från kommunen och polisen. 5. Åtta personer inom verksamheten vid Lokstallarna, Kultur och turismförvaltningen, har deltagit i kompetensutvecklingsinsatser kring hur de kan arbeta på ett coachande och främjande arbetssätt gentemot ungdomar. 6. Vid ett av dessa tillfällen bjöds ett tjugotal tjänstemän och politiker in för att diskutera hur man i kommunen kan arbeta med ungdomars delaktighet och inflytande. 7. Vid uppsökande verksamhet på skolor har ca 500 elever fått information om Lokstallarna och projektet. 8. Vid en teater om ungas delaktighet och inflytande, 5 maj 2012, deltog 170 ungdomar i år 8 och 9 samt 12 politiker och tjänstemän. 18

19 Måluppfyllelse för Ungdomars kultur och fritid Lokstallarna Delprojektet Ung kultur och fritid Lokstallarna kunde inte genomföras enligt plan då det blev förseningar i öppnandet av verksamheten. Utgångspunkten var att verksamheten skulle öppnas under projektets tid. Målen inom denna del av projektet och måluppfyllelsen för dessa redovisas nedan: Mål 1: Identifiera vilka grupper som nås med verksamheten. Uppfylldes genom enkätundersökning. Mål 2: Utveckla den demografiska bredden på deltagandet. Har uppfyllts men ska följas upp när verksamheten startar Mål 3: Utveckla kultur och fritidsutbudet utifrån ungdomars intresse, delaktighet och inflytande. Genom insatser såsom framtidsverkstad och enkätundersökning har ungdomar påverkat utformning av lokalerna. Bedömningen är att projektet skapat förutsättningar för att man i kultur- och fritidsverksamheten kommer arbeta med ungdomars delaktighet och inflytande Mål 4: Stimulera till nya föreningar och att de skapar fler aktiviteter. Uppnåddes inte under projekttiden då öppnandet och verksamheten försenades. Den del som når ungdomar år öppnades 9 maj 2012 och verksamheten som ska nå målgruppen år beräknas öppna senast årsskiftet 2012/2013. Mål 5: Att ungdomar ska känna till vilka kanaler som finns för att påverka ung kultur och fritid. Genomförd enkätundersökning visar att ungdomar vill påverka via webb och ungdomsgrupper vilket tagits tillvara i verksamheten och nya kanaler har bildats där ungdomarna kan vara med och påverka. Delmålet anses därmed ha uppnåtts. Genomförda insatser för Säg STOPP, anti-mobbning 1. Ett tiotal ungdomar, från föreningen Unga Arrangörer, anordnade ett upprop mot mobbning i form av en konsert och en temadag med föreläsningar. 2. Konserten besöktes av drygt 50 ungdomar. 3. Föreläsningarna riktade sig till ungdomar, personal inom skolan samt föräldrar och besöktes av cirka 1100 personer. 4. Totalt arbetade ett 50-tal ungdomar med uppropet på olika skolor och ca 700 namnunderskrifter insamlades till uppropet mot mobbning elever och ett 20-tal pedagoger deltog i temadag och workshop kring mobbning på en gymnasieskola. 6. Säg STOPP projektet riktar sig till år 4 på grundskolan och syftar till att få fram barns tankar kring mobbning och hur vi ska lösa mobbning. Säg STOPP-projektet har genomförts varje hösttermin, tre år i rad, i 19 grundskolor, med drygt 1000 elever. 7. Konferens om antimobbningsprogram och forskningsresultat om Säg STOPP besöktes av 130 personer. 8. Konferens om likabehandlingsplaner besöktes av cirka 150 personer varav hälften, 75 personer, var ungdomar. Måluppfyllelse för Säg STOPP Mål 1: Synliggöra barns och ungdomars perspektiv på mobbning och att barn och ungdomar ska vara delaktiga i skolornas arbete kring detta. 19

20 Har uppfyllts genom antimobbning insatsen Säg STOPP där barns perspektiv på mobbning lyfts fram, samt att barn och ungdomar varit aktiva bland annat i arbetet med skolornas likabehandlingsplaner. Mål 2: Utveckla och införa effektiva förebyggande insatser mot mobbning i ordinarie verksamhet. Har uppfyllts genom Säg STOPP-insatsen som innehåller flera av de komponenter som visat sig betydelsefulla vid arbete med antimobbning. Projektet har också arbetat med kompetensutveckling kring förebyggande insatser kring mobbning i ordinarie verksamhet. Mål 3: Öka kunskapen kring mobbning hos föräldrar, skolledning och personal som arbetar med barn och ungdomar. Projektet har genomfört ett antal konferenser kring ämnet men även teater, utställning och upprop mot mobbning. Projektet har enligt slutrapporten, lett till ett ökat fokus hos skolorna kring mobbning och likabehandlings- och värdegrundsarbete. Mål 4: Att personal inom förskola, skola och gymnasieskola har kännedom om antimobbningsmetoder baserade på vetenskapligt beprövade metoder. Har uppnåtts genom att projektet genomfört antal konferenser med brett deltagande av olika professioner såsom pedagoger, elevhälsopersonal, rektorer och politiker från samtliga skolor Resultat avseende SET Under projektets genomförande, närmare bestämt höstterminen 2010, hamnade SET i fokus för en kritisk granskning i radio, teve och tidningar. Kommunen valde att inte ändra satsningen på SET som ett stöd i värdegrundsarbetet, och informerade skolledare och personal om kommunens förhållningssätt till metoden och till kritiken. Från forskargruppens sida undersöktes hur berörda lärare, både SET-handledare och de lärare som utbildades av dessa handledare, uppfattade situationen. Forskarna har även genomfört en studie med intervjuer av barn och vad de tycker om livskunskapslektionerna, som SET ofta kallas i skolan. SET-programmet är utformat att användas för barn från förskoleklass till och med skolår nio. Barnstudien Resultatet från SET-studien baseras på intervjuer med barnen samt på observationer där två forskare har deltagit i SET-lektionerna och följt barnen under resten av skoldagen. Resultaten är ännu preliminära och under bearbetning av ansvariga forskare. Men enligt de preliminära resultaten i projektets slutrapport så uttrycker de flesta barnen att SET-lektionerna är roliga och att det är intressant att höra hur andra tänker. Att inför varandra i helklass eller smågrupper prata om vad de tycker och tänker, eller att skriva ned det i sin skrivbok är dock inte självklart för barnen. Barnen har olika strategier för att undvika det, t.ex. att sitta tysta eller att aktivt börja fråga de andra vad de tycker utan att säga något själva och att inte skriva något i boken när läraren ber dem. Under SET-lektionerna får barnen fritt ge förslag på hur olika problematiska situationer kan hanteras. Barnen ska själva komma fram till vilka lösningar som är bäst och skriva ned i sin skrivbok vad de väljer för alternativ efter att de har hört vad alla andra har sagt. Läraren ställs dock inför ett dilemma då barnen ger förslag som hon/han inte kan sanktionera. Det genererar indirekt styrning, d.v.s. läraren börjar försöka guida in mot rätt svar utan att öppet påtala vad 20

21 som är rätt och fel. Den indirekta styrningen genererar dock i flera fall ett ökat motstånd bland barnen. Under SET-lektionerna har barnen bland annat fått diskutera olika konfliktsituationer och hur de skulle välja att agera. Både under lektionerna och under rasterna visar barnen att de har olika sätt att hantera konflikter, men att de inte alltid gör som lärarna anser att de borde göra. När barnen hamnar i bråk eller pratar om konfliktsituationer under SET-lektioner handlar deras strategier, enligt forskarna, ofta om att: 1) markera om någon har varit taskig 2) ge igen i proportion till det som skett. De pratar och agerar såsom att ge igen kan handla om att visa att man inte accepterar att andra är taskiga samt att de har rätt att ge igen 3) gå vidare, d.v.s. fortsätta umgås med varandra som innan de kom i konflikt. Om en konflikt uppstår mellan eleverna brukar barnen även gå in och medla och försöka reda upp konflikten. Detta gör såväl flickorna som pojkarna. Det kan handla om att få olika versioner av vad som hänt, reda ut om det har uppstått ett missförstånd, att diskutera huruvida det som skett var med flit eller inte, samt om någon har kommit till skada. I konfliktsituationer där ett barn blir mer utsatt och där det är många inblandade använder barnen mer dolda strategier för att hjälpa den som är utsatt. De gör det genom att anta lekens premisser som t.ex. kan innebära att skratta med och att knuffas på varandra. En lek kan gå överstyr och generera att ett barn blir utsatt, men samma lek blir samtidigt ett medel som används av några för att hjälpa den som blir utsatt samt för att avstyra öppna bråk. Det blir även ett sätt att gå emellan utan att de själva eller deras handling (d.v.s. att de avbryter mobbinghändelsen) hamnar i fokus. Sammanfattningsvis menar forskarna i Katrineholmsprojektet att de antaganden och utgångspunkter som SET-metoden omfattar gällande exempelvis konflikthantering utmanas av de deltagande barnen. Barns problemdefinitioner och strategier för att hantera exempelvis konflikter uppvisar en bredd och komplexitet som inte beaktas i SET-manualen. Det rum för samtal som SET bidrar till att skapa uppfattas dock som positivt, under förutsättning att hänsyn tas till samtalsämnets känsliga karaktär. Ur barns perspektiv framträder möjligheten att föra samtal på ett sätt som är anpassat till gruppens pågående sociala dynamik och under vuxnas ledning som en positiv erfarenhet. Enkätundersökning riktad till SET-lärare Forskarna gjorde även enkätundersökningar till lärare som utbildats till SET-handledare. I tre enkätundersökningar under projekttidens gång (ht 2009, 2010, samt 2011) har de lärare som utbildats till SET-handledare kontinuerligt tillfrågats om både implementering av metoden på skolan och metoden sett i relation till elevgruppen och skolsammanhang för övrigt. Enkäten har skickats ut via mail samt delats ut vid de nätverksträffar som arrangerats regelbundet. Det finns ett antal SET-handledare som besvarat enkäten genom alla år, som i sin tur representerar fem av de totalt sex skolor som bedriver SET-undervisning. Sammanfattningsvis, säger forskarna, beskrivs att SET svarar upp mot sitt syfte och stämmer överens med skolans uppdrag. Styrkan med SET är att materialet är lättillgängligt och enkelt att 21

22 jobba med. Svagheten är att det är svårt när barn har särskilda behov, när grupperna är åldersblandade, när klassen kräver fingertoppskänsla och med barn som inte har svenska som modersmål. En preliminär bild som antyder att SET bäst kommer tillrätta i välfungerande klasser, menar forskarna. Generellt återges en positiv bild, som inte minst handlar om att SET har utgjort ett underlag vad gäller förhållningssätt bland lärare snarare än metod i klassrummet. Ett flertal betonar hur delar av SET använts och att SET inte betraktas som ett helt koncept. Vad gäller frågor om SET-undervisning i klassrummet så framträder en rad skilda åsikter och olika sätt att använda SET i klassrummet. Ett återkommande påpekande avseende förutsättningar att jobba med SET i klassrummet är att det krävs avsatt tid samt stöd från rektor och övrig lärargrupp. Generellt betonas också hur manualen måste anpassas till situationen, liksom barngruppens ålder, sammansättning och behov. Barnen beskrivs ofta som motiverade och efterfrågar SET om det inte genomförs. Men det framkommer också bland de som jobbar med yngre barn att övningarna betraktas som för svåra, alternativt att de är för enkla för de äldre ungdomarna, att det blir upprepning i övningarna. Detta leder till anpassning av övningarna. I vissa fall har det varit svårt, som när lärarna jobbar med åldersintegrerade grupper. Några uttrycker också att SET inte passar vissa barn, särskilt barn med problem, säger forskarna. I enkäten från 2011 inkluderades också frågor rörande den kritik som väcktes mot SET under 2010 och hur det påverkat arbetet ute i skolorna. En återkommande notering är att den mediala kritiken stöttade ett redan inslaget spår hos handledarna, nämligen att anpassa manualen till den specifika situationen. Några påpekar också hur situationen på skolan försvårades när de redan tidigare kritiska lärarna fick vatten på sin kvarn. Det var svårt, upplevde många, att formulera argument och försvara metoden när just huvudargumentet ifrågasattes att det var en evidensbaserad metod. Generellt betonar många handledare att kritiken har gett upphov till diskussion och reflektion, vilket har varit bra. En djupintervjustudie, i form av ett psykologexamensarbete (Kaspersson, 2011), genomfördes under våren 2011 med en mindre grupp lärare om hur de arbetade med SET. Studien genomfördes i direkt anslutning till den mediala kritik som riktades mot SET för att söka förståelse för hur lärare talar om och reflekterar kring SET som en pedagogisk uppgift och en professionell utmaning i klassrummet. En del av studien kretsade kring lärarnas uppfattningar om den aktuella kritiken. Även en utvärderingsenkät som skickades ut till verksamma SETlärare i Katrineholm hösten 2011 innehöll frågor om kritiken. Resultaten visar hur SETmanualen hanteras med stor varsamhet och anpassas till de krav som situationen ställer. Enligt forskarna så visar resultaten att lärarna inte är passiva mottagare och utförare av SET, utan anpassar övningar och uppgifter utifrån situationens villkor. Studiens innehåll av frågor som handlar om social fostran, som SET syftar till att påverka, knyter an till ett större uppdrag i skolan som rör demokrati och jämlikhet. Samtidigt menar forskarna att det ibland uppstår en risk att de normativa inslag som SET omfattar i fråga om social kompetens och emotionell intelligens kan gå på tvärs mot lärarens strävan att skapa ett inkluderande klimat och demokratiskt klassrum med stor plats för olikhet. 22

23 4.2.3 Resultat avseende DISA Under hösten 2009 påbörjades den första DISA-utbildningen till DISA-gruppledare genom projektet i Katrineholm. Under tre år genomfördes fyra DISA-utbildningar i kommunen (2009, 2010 samt 2011) och totalt 35 DISA-gruppledare utbildades. En nätverksgrupp för gruppledarna bildades med kontinuerliga möten för att kunna samarbeta mellan verksamheterna, få påfyllning och inspiration i metoden samt återkoppling kring forskningen. Linköpings forskare visar i sin analys att DISAs återupprepade fokus på psykiska problem och på en ensidig orsaksförklaring (individens negativa tankar) kan tolkas som ett budskap till de deltagande flickorna att de har dessa problem och generera en homogenisering av målgruppen. Intervjuerna visar hur flickorna både antar denna bild samt protesterar mot den på olika nivåer. Detta kan förstås mot bakgrund av att metoden utformats från en behandlingsmetod mot depression. Utgångspunkten i DISA är att en deprimerad person kan ha depressiva negativa/irrationella tankar och DISA avser att minska deltagarnas negativa tankar och därigenom minska risken att de utvecklar depression. Många flickor efterfrågar utrymme i skolan att få sitta och prata utan att det ska vara inriktat på negativa tankar och utan att det ska vara styrt. De framhåller att det finns andra saker än just negativa tankar som behöver diskuteras. De återkommer även till betydelsen av att lära känna varandra, bli vänner och inte bara klasskompisar, för att må bra. Analysen av intervjuerna visar att flickorna rekonstruerar DISA till att handla om att inte framstå som en negativ person. Att tänka positiva tankar associerar de bland annat till att vara positiv, vara bra och bli en bättre människa. Detta kan förstås mot bakgrund av strategierna att identifiera, motverka och vända negativa tankar som flickorna beskriver har varit ett genomgående fokus i DISA, samt övningar på hur de ska agera. Att arbeta med strategier som fokuserar på individen, såsom man gör i DISA, utan att samtidigt medvetandegöra och belysa de grupprocesser som sker och det sociala sammanhang i vilket flickorna agerar kan bli problematiskt. Att vara utstött ur gruppen, eller vara annorlunda jämfört med andra, är exempel på saker som behöver hanteras, konstaterar forskarna i sin analys. Forskarna konstaterar även att gruppdynamiken framstår ha haft en stor betydelse för hur DISA har fungerat. Återkommande i intervjuerna är att då gruppdynamiken har fungerat väl har DISA fyllt en funktion av att bygga sociala relationer bland flickorna i klassen. Det handlar om att träffas i mindre grupper, lära känna varandra (även de som de vanligtvis inte umgås med) och motverka förutfattade meningar om varandra. Forskarna fann att i de DISA-grupper där ledaren lyckades vända en icke fungerande gruppdynamik till en välfungerande gruppdynamik har DISA-ledaren lagt in egna samarbetsövningar/lekar samt gett utrymme för flickorna att diskutera sådant som varit aktuellt för dem som låg utanför det DISA-kursen skulle fokusera på. Forskarna menar att resultaten pekar på vikten av att som handledare lyssna och ta in flickornas perspektiv när problem som rör sociala och psykologiska processer diskuteras. Forskarna menar också att resultaten visar på hur metoder som är manualbaserade måste anpassas till rådande omständigheter och ta i beaktande både individ- och gruppdynamiska aspekter när de ska implementeras. (Se (10. Avslutande reflektion) för Statens folkhälsoinstituts kommentarer till diskussionen om program och anpassning av manualer). 23

24 4.2.4 Resultat avseende antimobbningsprojektet Säg STOPP Säg STOPP-projektet riktar sig till årskurs 4 på grundskolan och syftar till att undersöka barns tankar kring mobbning och hur man kan ska lösa mobbning. Projektet består av en kort film där klasserna får till sin uppgift att komma med förslag på lösningar på en mobbningssituation. Elevernas lösningar presenteras som egna filmer, bilder, affischer med mera. En teaterföreställning togs fram som byggde på filmen, samt en elevutställning med elevernas förslag och lösningar på hur mobbningen ska lösas. Säg STOPP-projektet har genomförts tre år i rad och totalt har 19 grundskolor med drygt 1000 elever deltagit. Barnens förslag på lösningar kring mobbning har bland annat presenterats som en utställning på kommunens kulturhus, Ängeln, för att sprida information om projektet. Forskarna menar att resultat från barnintervjuerna visar, vid sidan av att de dramapedagogiska inslagen uppfattas mycket positiva, tydligt hur mobbning är ett samtalsämne med stark moralisk laddning. Ämnet mobbning är fyllt av många på förhand definierade rätt och fel moraliska krav vilket medför betydande svårigheter att öppet reflektera kring mobbningsämnet. Säg STOPP-insatsen medför möjligheter för skolbarn och lärare att närma sig mobbningsområdet ur ett lekande perspektiv, vilket lägger en grund för ett reflekterande förhållningssätt till en rad moraliska frågor och dilemman som mobbning omfattar. Eftersom metoden är flexibel och möjlig att anpassa till en föränderlig och dynamisk vardaglig skolpraktik, utgör metoden ett viktigt komplement till pågående värdegrundsarbete. Universitetets utvärdering kan inte uttala sig om metodens effekter i form av minskad mobbning. Metoden omfattar dock, enligt forskarna, ett antal komponenter, vilka ingår i program (med särskild bäring på minskning av antal mobbade barn) som i vetenskapliga, kontrollerade studier visat sig ha påvisbar effekt. De komponenter som avses är utbildningsmaterial om mobbning (i klassrummet), föräldrautbildning/möten genomförs (föräldrar bjöds in till teaterföreställningen), skolkonferenser/information till elever i storgrupp, visuellt filmmaterial samt metodens filosofi att engagera elever i anti-mobbningsarbetet. Sammanfattningsvis, menar forskarna, så visar Säg STOPP-projektet på den möjlighet som Kulturskolans kompetens erbjuder, både i avseende på att via dramapedagogiska ansatser förhålla sig till mobbningsproblematik i skolorna och att bredda lärarnas kompetens generellt. Att använda kultur och konst som utgångspunkt i värdegrundsarbete fördjupar möjligheterna att närma sig frågor som rör gemensam värdegrund och personlig utveckling. Samtidigt kvarstår vikten av att som involverad lärare samtidigt ta hänsyn till barns personliga sfär och individuella psykosociala omständigheter, så att inte redan utsatta barn blir mer utsatta eller att negativa grupprocesser initieras Resultat avseende Ungdomars kultur och fritid Lokstallarna På grund av att den ursprungliga lokalen för ungdomsverksamheten, Palladium, blev vattenskadad, kom detta delprojekt till viss del att bli fördröjt. När Ungdomens hus skulle planeras visade det sig vara svårt att nå ut till olika barn- och ungdomsgrupper i Katrineholm. En undersökning genomfördes och gav svar på vilka som använder fritidsverksamheten och vilka som inte gör det och hur behoven såg ut i olika ungdomsgrupper. 24

25 Det ungdomarna önskade var ett hus fullt med aktiviteter som design, musik och spel samt fräscha lokaler och bra ledare. Man ville också ha möjlighet till kontakt med politiker, polis med flera så att man kände att man kunde påverka mer i samhället. Undersökningen kom att ligga till grund för det fortsatta arbetet med att skapa Lokstallarna. Forskarna genomförde en analys av de besluts- och planeringsprocesser som ledde fram till beslutet om att göra Lokstallarna till en ungdomsverksamhet. I den ännu ej publicerade rapporten belyses hur hälsosatsningen kom att inordnas i kommunens pågående arbete med att avveckla fritidsgårdsverksamhet i syfte att omfördela resurser till en kulturarena för ungdomar, något som kom att motiveras utifrån ett hälsoperspektiv. Rapporten beskriver hur kulturarenan kom att inordnas i den lokala utvecklingspolitiken där platser för ungdomars kulturskapande syftade till att öka ortens attraktivitet och locka kreativa invånare till sig. Första etappen av Lokstallarna med målgruppen ungdomar år öppnade den 9 maj Enligt kommunen är förhoppningen att andra etappen av Lokstallarna, som innebär att nå målgruppen år, ska ha öppnats senast årsskiftet 2012/ Resultat som andra kommuner kan använda sig av Nedan redovisas i förkortad form det Katrineholmsprojektet anser vara den nya kunskap projektet bidragit till. Kunskap som också andra kommuner kan använda sig av i sitt förebyggande arbete för barn och ungas hälsa. 1. Från hälsostatistik på populationsnivå till skolbarn i sin vardagsmiljö Förebyggande metoder utvecklas mot bakgrund av att målgrupp och behov har definierats på befolkningsnivå eller gruppnivå, med stöd av hälsostatistik. När metoderna möter skolbarn i den vardagliga praktiken är det inte säkert att de utgångspunkter som metoden baserats på är giltiga. I kommunala sammanhang där metoder ska lanseras för att komma tillrätta med psykisk ohälsa bland barn och unga menar Linköpingsforskarna att det är viktigt med ett kritiskt förhållningssätt till hur hälsostatistik används i det förebyggande arbetet. 2. Förenklade lösningar eller komplexa orsaksförklaringar Enligt forskarna så pekar studierna om SET och DISA på hur fenomen som konflikter, mobbning och psykisk ohälsa då de hanteras av manualbaserade program i skolan tenderar att förenklas. De aktuella programmen riskerar att tona ned komplexa orsaksförklaringar av hur olika faktorer samverkar när konflikter, mobbning och psykisk ohälsa blir synliga i praktiken. Barn och unga förväntas diskutera och agera i relation till de uppgifter och utmaningar som metoderna omfattar. Både SET och DISA är utformade som manualbaserade program där deltagarnas delaktighet ska vara hög. Om orsaksförklaringen är ensidig i manualen uppstår ett hinder för att synliggöra och bemöta barnens perspektiv. Forskarna själva menar att resultatet från Katrineholmsstudien och Skolverkets studie visar hur manualbaserade program och metoder för värdegrundsarbete och främjande av psykisk hälsa utmanas både av svårigheter med manualens genomförande och av ständigt skiftande och föränderliga förutsättningar för genomförande av programmen. Skolan är, menar forskarna, en plats som ständigt förändras vilket är avgörande för att förstå de resultat som framkommit i forskningen och utvärderingen av Katrineholms barn- och ungdomsprojekt. 25

26 3. Kontinuerlig anpassning Enligt forskarna så pekar studierna av DISA och SET på vikten av att tillvarata deltagarnas aktörskap vid praktiserandet av en metod och därmed att undvika att förutsätta att deltagarna känner igen sig i, eller identifierar sig med, en specifik problematik. Det kräver att de förebyggande metoderna behöver vara flexibla, snarare än manualer utformade som färdiga koncept, för att kunna anpassas till skolans vardag och skolbarnens erfarenheter och pågående sociala relationer. 4. Barns personliga och känslomässiga liv och integritet Ett genomgående resultat som Linköpings studier pekar på, enligt forskarna oavsett metod och insats - är betydelsen av ett kritiskt förhållningssätt till att barns emotionella upplevelser och utlevelser blir en angelägenhet för skolan. Metoder och program som syftar till att lära barnen hantera sociala relationer och personlig oro och rädsla, bör dock tydligt skiljas från metoder och insatser som utvecklats i kliniska psykologiskt/psykiatriskt sammanhang i syfte att skapa personlig förändring. 5. Skara kommun Triaden Skara kommun har samarbetat med Lunds universitet i projektet Triaden som syftat till att fler barn och unga i kommunen ska klara skolan och ges bättre förutsättningar för ett gott liv. Målet med projektet var att stärka samverkan mellan nämnderna i kommunen med ansvar för barns omsorg och skolgång i Skara. Genom projektet gavs möjlighet att använda projektmedel till föräldrastöd och samverkan mellan hem och skola. De aktuella programmen som användes var De otroliga åren 5, Marte meo och Samordning 6 samt Funktionell Familjeterapi 7. Enligt projektets forskare har programmen visat sig vara effektiva för att minska symptombelastning av beteendeproblem. 5 De otroliga åren är en manualbaserad föräldrautbildning med syfte att utveckla föräldrars förmågor som främjar barnets emotionella och sociala kompetens samt reducerar barnets beteendeproblem ( 6 Marte Meo och Samordning är en metod som med hjälp av videoinspelning studerar samspelet mellan barn och vuxna i vardagliga situationer ( 7 Funktionell familjeterapi (FFT) är en manualbaserad insats för familjer med ungdomar som har beteendeproblem av utagerande slag ( 26