Slutredovisning av uppdraget Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar (50-miljonerssatsningen)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutredovisning av uppdraget Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar (50-miljonerssatsningen)"

Transkript

1 GENERALDIREKTÖREN NKC 2008/22 Socialdepartementet Stockholm Regeringsuppdrag Slutredovisning av uppdraget Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar (50-miljonerssatsningen) Slutrapport för åren Statens folkhälsoinstitut Postadress Telefon Telefax E-post ÖSTERSUND vx vx Besöksadress Forskarens väg 3

2 Innehållsförteckning 0. SAMMANFATTNING Inledning och bakgrund Resultat från projekten Helsingborg-Landskrona Hälsa i Utsikter Karlstads kommun Skolan förebygger Katrineholms kommun Barn- och ungdomsprojektet i Katrineholm Skara kommun Triaden Uppsala kommun Förskolan som arena för föräldrastöd Östersunds kommun Ungas hälsosamma utveckling Sammanfattande analys Gemensamma erfarenheter från projekten Strukturer för långsiktighet Samarbetet mellan forskningslärosäte och kommun som modell Överväganden avseende Barnkonventionen Projektledning samt kunskapsspridning mellan projektkommuner Avslutande reflektion Bilaga 1 Schematisk redovisning projektkommunerna Bilaga 2 Rapporter/artiklar från forskningen Ekonomisk slutredovisning 2

3 0. SAMMANFATTNING Sommaren 2008 gav regeringen Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att fördela 50 miljoner kronor till sex kommuner att i samarbete med ett forskningslärosäte stärka och utveckla det egna lokala sektorsöverskridande hälsofrämjande arbetet för barn och ungdomar. Projekten har pågått under tre år, Deltagande kommuner har varit Helsingborg, Karlstad, Katrineholm, Uppsala, Skara och Östersund. Projektkommunerna lyfter i sina slutredovisningar fram en rad olika kunskaper och erfarenheter från projekttiden. Fortfarande pågår analys av data hos flera av de lärosäten som projekten samverkar med. Resultaten kommer att lämnas till Folkhälsoinstitutet i ytterligare rapporter i slutet av januari Förutom separata resultat från varje projekt, så redovisas i denna rapport ett antal erfarenheter som Folkhälsoinstitutet i sin analys bedömt är gemensamma för samtliga projekt. I Helsingborgs projekt Matematikinsatser inom Hälsa i Utsikter har man bland annat fokuserat på att träna elever med svaga resultat i matematik att automatisera grundläggande huvudräkning. Resultaten visar att många av de deltagande barnen ökat sina matematikkunskaper i jämförelse med vad samma åldersgrupp presterat tidigare. I Helsingborgs projekt har man även utvecklat ett signalsystem i form av färgkartor där elevers resultat presenteras på ett överskådligt och avidentifierat sätt. Detta ger lärare, skolledare och elevhälsa en bra översiktsbild av hur klassen utvecklas som helhet och möjliggör att följa barnens utveckling över tid. I Uppsalas projekt har man vid kommunens förskolor gjort en studie av effekter och implementering av Triple P Programmet för Positivt Föräldraskap. Resultaten visar att förskolan är en potentiell framtida arena för att i ett tidigt skede erbjuda ett generellt föräldrastöd. Även Skaras projekt har haft fokus på föräldrastöd. Projektet har fokuserat på att stärka samverkan mellan omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Gemensamma resurser har lagts på implementering av tre föräldrastödsprogram. Resultaten visar att satsningen har lett till minskade bruttokostnader motsvarande drygt 14 miljoner kronor, då man bland annat kunnat erbjuda goda alternativ till att placera barn i familjehem och på institutioner. Östersunds projekt har bland annat undersökt metoden Photovoice. Det arbete som genomfördes i en gymnasieskola i Östersund med elever på barn- och fritidsprogrammet och individuella programmet visade att det finns stora möjligheter att metoden kan öka elevers delaktighet och inflytande. I Katrineholmsprojektet lyfter forskarna att erfarenheterna från projektet synliggör hur SET (Social och emotionell träning) och DISA (Din Inre Styrka Aktiveras) används i praktiken och hur barnen/ungdomarna upplever programmen, vilket torde vara av värde för programutvecklare och vid implementering. Resultaten bidrar till att programmen kan utvecklas och förbättras med 3

4 större träffsäkerhet vad gäller relevans och mening för målgruppen, samt bättre anpassning till utförarnas (i det här fallet skolpersonalens) kompetens och möjligheter. I Karlstads projekt har man sedan 2006 jobbat med Skolan förebygger. Under projekttiden har det genomfört omfattande utbildningsinsatser för personal inom skolan för ett bättre ledarskap i klassrummet och bättre sociala relationer, bland annat med syfte att skapa högre grad av arbetsro i skolan. Resultaten från forskarnas analyser visar att förändringen av klassrumssituationen mellan 2008 och 2011 är mer positiv för Karlstad än för gruppen övriga Värmlandskommuner. Andelen elever i Karlstad som anser att det ofta eller alltid är stökigt och bråkigt i klassrummet är 43 procent lägre 2011 än I övriga Värmlandskommuner är motsvarande minskning 19 procent. Folkhälsoinstitutet noterar i sin avslutande analys att de flesta av de metoder och modeller som tagits fram under projekttiden ännu inte är vetenskapligt utvärderade, vilket återstår att göra för att med säkerhet kunna säga om de har effekter på barns och ungas hälsa. Utformningen av anslaget till de sex kommunerna att i samarbete med ett forskningslärosäte stärka och utveckla det egna lokala sektorsöverskridande hälsofrämjande arbetet för barn och ungdomar är unikt genom att projektplanerna formulerats av kommunala representanter i samarbete med forskare. Denna modell förefaller vara framgångsrik. Utformningen av anslaget gör att de projekt som deltagit varit relevanta för de kommuner som deltagit. Forskarnas medverkan vid utformningen av insatsen leder vanligen till en tydligare struktur, vilket ger förutsättningar för bred spridning till andra kommuner. Således verkar anslagskonstruktionen öka nyttan av tilldelade medel. 1. Inledning och bakgrund I slutet av juni 2008 utannonserades 50 miljoner kronor i satsningen Lokalt sektorsöverskridande hälsofrämjande arbete för barn och unga. Utannonseringen skedde via Folkhälsoinstitutets hemsida och via olika nätverk för att nå ut till landets kommuner som, tillsammans med var sitt forskningslärosäte, var målgrupp för utlysningen. Senast den 15 september skulle ansökningarna vara insända till Folkhälsoinstitutet. Ett fyrtiotal intresseanmälningar lämnades in. Bland dessa kom Helsingborg, Karlstad, Katrineholm, Skara, Uppsala och Östersund att bli de sex kommuner som i samarbete med var sitt forskningslärosäte arbetade med projekt som skulle stärka och utveckla det egna lokala sektorsöverskridande hälsofrämjande arbetet för barn och unga. I utlysningen framgick att Arbetet ska vila på en vetenskaplig grund och syfta till att dels främja barns och ungas psykiska och fysiska hälsa, dels generera kunskap om såväl effektiva hälsofrämjande metoder som kostnadseffektiva samverkansformer på lokal nivå. Statens folkhälsoinstitut beviljade bidrag med kronor vardera till Uppsala, Karlstad och Helsingborg, samt 7 miljoner kronor vardera till Östersund, Skara och Katrineholm för detta arbete som pågick under åren Cirka hälften av medlen skulle genom avtal mellan kommun och lärosäte överföras till det samverkande lärosätet. Under projekttiden har en rad möten ägt rum i syfte att bidra till utvecklingen av projekten. Med Statens folkhälsoinstitut som arrangör har sex projektledarmöten, fyra kunskaps- och 4

5 erfarenhetsutbytesträffar och tre forskarseminarier genomförts. En spridningskonferens arrangerades hösten 2011 där preliminära resultat presenterades av projektens samarbetande forskningslärosäten. Utöver detta har kommunerna även genomfört ett antal egna lokala/regionala spridningskonferenser. Eftersom Skaras och Uppsalas projekt haft fokus på att utveckla och implementera föräldrastöd har dessa projekt också medverkat vid den nationella konferensen Dialogforum om föräldrastöd år 2010 och berättat som sina erfarenheter för dryga hundratalet deltagare. Redovisningen av de sex kommunernas arbete bygger på de slutrapporter som varje kommun lämnat till Statens folkhälsoinstitut, samt de redovisningar som projektkommunernas samverkande lärosäte lämnat tillsammans med kommunens slutrapport. För beskrivning av forskargrupperna i de respektive projekten samt en djupare redovisning av varje projekts forskningsupplägg hänvisas till tidigare inlämnade lägesrapporter Lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar, redovisningsdatum samt , dnr NKC 2008/22. Några kommuner och samverkande lärosäten har bedömt att ytterligare analysarbete kvarstår att göra i projektet. Efter dialog med Folkhälsoinstitutet beslutades att ge kommunerna möjlighet att avsluta sitt analysarbete under 2012 och till detta använda medel som inte förbrukats under projekttiden. De aktuella kommunerna Helsingborg, Östersund, Skara och Uppsala lämnade varsin slutredovisning den 31 mars 2012 i enlighet med vad som tidigare överenskommits med Folkhälsoinstitutet, men fortsätter sitt analysarbete året ut. Tillsammans med slutrapporten lämnades även handlingar in gällande budget och förväntade resultat för det avslutande analysarbetet. Redovisning av återstående analyser ska lämnas till Folkhälsoinstitutet senast den 31 januari Resultat från projekten 2.1 Helsingborg-Landskrona Hälsa i Utsikter Projektet har arbetat som del i ett tidigare etablerat samarbete mellan Helsingborgs stad, Landskrona stad och Region Skåne som kallas Part Preventivt Arbete Tillsammans. För projektet bildades en särskild utvecklingsgrupp med representanter från dessa parter. Målet med Part:s arbete är att utveckla arbetssätt som ger barn god utbildning och hälsa, då dessa faktorer är avgörande för barnens framtidsutsikter. Arbetet riktas mot riskgrupper eftersom de är i särskilt behov av god utbildning och hälsa som kompenserande faktorer. Part driver ett flertal utvecklingsarbeten för barn i olika riskgrupper, däribland Utsikter som riktar sig till barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd och barn som är nyanlända i Sverige. Projektet Hälsa i Utsikter har gått vidare med de erfarenheter man tidigare fått via arbetet med riskgruppsbarn till att se om detta går att använda i generella insatser på gruppnivå. Strategin är att mobilisera städernas och regionens resurser i syfte att påverka enskilda barns och grupper av barns utbildning och hälsa. I sin slutrapport rapporterar Helsingborgs kommun att arbetet varit ett framgångsrikt koncept när det gäller att: 5

6 koppla elevernas psykiska hälsa till skolresultatet och därigenom påvisa legitimiteten att arbeta med hälsofrämjande insatser i skolans reguljära kunskapsutvecklingsverksamhet, sprida befintlig vetenskaplig evidens om sambandet mellan psykisk hälsa och skolresultat till nyckelpersoner och skolorganisation. Detta har skett genom att involvera dem i en intervention med universitetsforskare i ett team där expertis i såväl hälsa som pedagogik ingått, utforma en del av interventionen som en kunskapsproducerande process, återföra ny information som skapats genom denna kunskapsproducerande process till lärare/skolpersonal och i viss mån till eleverna själva samt deras föräldrar, välja en interventionsmodell baserad på en öppen deltagarbaserad process som ägs av skolorganisationen, där forskarna främst haft en konsultativ och faciliterande roll Övergripande resultat Insatsens fokus har varit att förstå utbildningens betydelse för barns hälsa och framtidsutsikter, tillika hälsans påverkan på utbildningsresultat. Se figur nedan. Goda skolresultat=hälsofrämjande faktor God hälsa=studiefrämjande faktor Samvariation av utbildning och hälsa i cirkelpåverkan. Regelbundna mätningar och analyser av elevers skolresultat och hälsovariabler har genomförts de tre år som projektet pågått. En grupp barn från årskurs 1 och 2 på fem skolor i Helsingborg och två skolor i Landskrona har följts. Samtidigt har sju jämförelseskolor valts där enbart mätningar utan interventioner genomförts. Totalt har ca 700 barn deltagit i projektet. Projekt Hälsa i Utsikter utvärderades med hjälp av en kvasiexperimentell longitudinell design 1. Ingen randomisering har skett, de som är så kallade Utsikterskolor (interventionsskolor) har valts ut då de har en hög andel elever från de identifierade riskgrupperna och de har uttryckt ett aktivt intresse till att bli interventionsskolor. På grund av interventionsskolornas socioekonomiska sammansättning omöjliggjordes idealiska matchningar 2 och valet blev att använda begreppet jämförelseskolor istället för kontrollskolor. Under projekttiden har också elevernas kunskaper i matematik kartlagts. En sammanställning visar på en påtagligt positiv utveckling, både på individ- och gruppnivå. I projektdelen Matematikinsatser inom Utsikter genomfördes den första pilotstudien av matematikprogrammet Morningside Mathematics hösten 2009, och andra pilotstudien hösten Insatsen bestod i korthet av träning i att automatisera grundläggande huvudräkning för elever med svaga resultat i matematik. I den andra pilotstudien mättes även elevernas psykiska hälsa med skattningar av 1 kvasiexperimentell longitudinell design=man jämför med icke-slumpmässigt utvald kontrollgrupp 2 Med matchningar menas att man väljer en jämförelsegrupp kontrollskola - som är så lika som möjligt (t.ex. ålder, kön och socioekonomisk grupp). I detta fall så var det svårt att hitta någon grupp som matchade perfekt och därför använde man begreppet jämförelseskola i stället för kontrollskola. 6

7 föräldrar och lärare via SDQ 3 för att undersöka sambandet mellan elevernas matematikkunskaper och psykiska hälsa. Mellan kartläggningarna 2009 och 2011 sågs en stor resultatförbättring på det så kallade Diamanttestet 4 AG1 i årskurserna 1, 2 och 3 på de sju analysskolorna. Resultaten visar att många av barnen i de sju analysskolorna ökat sina matematikkunskaper i jämförelse med vad samma åldersgrupp presterat tidigare. Forskarna bedömer att sättet att jobba med månadsmätningar och efterföljande analysmöten (genom det i projektet utvecklade signalsystemet i form av färgkartor, inspirerat av motsvarande arbete i Danmark, Helsingör/skolan Rönnebär Allé) bedöms ha bidragit till den positiva utvecklingen då analyserna har skapat en god bild av varje barns kunskapsutveckling och säkerställt att åtgärder satts in tidigt i förloppet. Elevernas framsteg och behov ligger på så sätt till grund för den kommande undervisningen i klassen. Analysinsatsen har även gett en tydlig bild på gruppnivå, som medfört att skolledare kunnat medverka på ett mer proaktivt förhållningssätt. Figur 1. Exempel på en färgkarta. I färgkartan motsvarar varje rad en elev. I varje kolumn återfinns information om hur det går för barnet, utifrån de kunskapsresultat respektive hälsoparameter som är viktig för att uppdraget ska lyckas. Färgkartans grönmarkerade fält visar att barnet uppnått goda kunskapsresultat eller att barnet t.ex. säger sig trivas bra i skolan och har en god närvaro. Här finns möjligheter att se vilka hälsofrämjande faktorer som bidrar till att barnen når goda studieresultat och en god hälsa. Gulfärgade områden indikerar att barnens skolresultat och hälsa är godkända men att det finns utrymme för utveckling och eventuella åtgärder. Rödmarkerade områden är en tydlig 3 SDQ är ett bedömningsinstrument som används för att få en uppfattning om barns och ungdomars psykiska hälsa. (www.socialstyrelsen.se) 4 Diamant är ett diagnosinstrument som används för att ta reda på var någonstans elever i år F 5 befinner sig i sin matematikutveckling. (www.skolverket.se) 7

8 varningssignal om att skolan inte alls lyckas med sitt uppdrag. Eleven eller eleverna uppnår inte önskade resultat och/eller uppvisar andra tecken på ohälsa vilket ger signal om behov av insatser. Ibland används även färgerna ljusgrönt och orange för att bättre belysa nyanser i elevernas resultat. Färgkartorna ger möjlighet att bättre förstå samband mellan skolresultat, skolmiljö och hälsa, och ska ses som en utvärdering av organisationen och inte av barnen, säger forskarna i projektet. Elevhälsan medverkar i analysinsatser tillsammans med bland annat den lokala skolledningen. Stöd från forskarna för ett tvärprofessionellt perspektiv på resultaten har möjliggjort en bredare och djupare analys, där fokus varit att se vad skolan kan göra för att varje barn ska nå sina kunskapsmål och få en bra grund till god hälsa. Analysförfarandet som utvecklats har enligt lämnad slutrapport medverkat till att förädla och förändra kunskapsmätningar och undervisningsmetoder, liksom skolledarinsatser, där rektor får möjlighet att använda sitt pedagogiska ledarskap på ett tydligare sätt. Den lokala elevhälsans delaktighet i analyserna medför att elevhälsoperspektivet tydligare kopplas till barnens kunskapsutveckling och skolans huvuddrag. Elevens arbetsmiljö blir ur psykosocial synvinkel extra viktig i analysförfarandet. Elevhälsans personal kan lyfta vikten av att pedagogerna ser sig själva som hälsoskapare i sitt vardagsarbete, då förmedlandet av tilltro till sina elever och att låta dem få lyckas i sina studier är en avgörande hälsofaktor. Som stöd till den lokala elevhälsovårdens personal och skolledningen i analysarbetet finns personal centralt ( SOS-gruppen = Stöd, Omvärldsbevakning, Samordning) med utökad elevhälsokompetens avseende psykisk och fysisk hälsa, folkhälsa, förebyggande arbete samt tillgång till aktuell forskning inom området. En vidgad samverkan med folktandvården har haft fokus på barnens tandhälsa, deras kunskaper i tandhälsa och tandhälsovanor samt undervisning/interventioner i tandhälsa i klassrumsmiljö genom teaterinslag liksom frågesporter. Intentionen med samverkan är att barnen stimuleras till goda vanor genom att få uppleva och utföra dramatiserade lektioner med fokus på tänder och tandhälsa. Analyser av detta arbete pågår. Resultat kommer att presenteras senare Ny kunskap som kan främja barns och ungas hälsa I sin slutrapport till Folkhälsoinstitutet lämnar Helsingborg-Landskrona nedanstående redovisning av vad projektkommunen och det samverkande lärosätet menar är ny kunskap som kan främja barns och ungas hälsa. Helsingborg-Landskronas arbete har inneburit framtagande av en modell för skolans arbete med att utveckla sin kapacitet för att främja elevernas psykiska hälsa. Denna kapacitetsutveckling har skett på tre nivåer: 1. Nyckelpersoner i skolan, som exempelvis pedagoger, skolhälsovård eller rektorer, har tillsammans med forskare deltagit för att sammanställa och analysera befintliga kunskaper om barns psykiska hälsa i ett skolperspektiv. Nyckelpersonerna har också i stor utsträckning medverkat vid utformningen av de instrument (frågeformulär, färgkartor m.m.) som använts för att samla in och analysera ny information av viktiga bestämningsfaktorer för elevernas psykiska hälsa, med fokus på sambandet mellan skolframgång (framförallt undvikandet av misslyckande) och psykisk hälsa. Kunskaper 8

9 om hur befintlig vetenskaplig evidens överförs till skolan är en viktig förutsättning för att kunna främja skolbarnens psykiska hälsa genom insatser i skolmiljön. 2. De skolor som involverats i projektet har engagerats i egenskap av organisationer som har att se till att eleverna lyckas med sitt skolarbete och att främja deras psykiska hälsa, vilket är en viktig komponent för att förverkliga detta. 3. En tredje nivå av kapacitetsutveckling har använts i projektet, nämligen utvecklandet av en modell för att skapa möjliggörande miljöer (eng. enabling environments) för de två första nivåerna. Enligt forskarna i Helsingborg-Landskronas projekt så visar tidigare erfarenheter att en organisations möjlighet att implementera ett program är starkt begränsad om inte en möjliggörande miljö finns för att stödja de insatser som skapas via de två tidigare nämnda kapacitetsutvecklande nivåerna (nyckelpersoner och organisation). Om det inte finns en efterfrågan på åtgärderna på "gräsrotsnivå", i detta fall lärare/annan skolpersonal och i viss mån elever och föräldrar, så kommer sannolikt effekterna av dessa insatser att bli begränsade. Arbetet på denna nivå har bland annat utgjorts av att de instrument för kommunikation av resultat som utvecklats av projektet (färgkartan, se sid 7), tillämpats i en dialog med lärarna som också genom detta har haft möjlighet att ge värdefull återkoppling till skolans ledarskap och organisation och projektledargruppen. Kunskaperna om hur denna modell för kapacitetsutveckling på tre nivåer kan användas i skolan för att främja elevernas psykiska hälsa utgör i dagsläget det huvudresultat som producerats av projektet. Projektet ska därför ses som kunskapsproducerande på två nivåer, dels avseende hur forskningsbaserade kunskaper om barns psykiska hälsa kan användas som en komponent i skolans kapacitetsutveckling för att framgångsrikt främja elevernas psykiska hälsa, dels som ett projekt som har potential att producera ny sådan kunskap. Då det tidsmässigt tar längre tid att färdigställa resultaten av den sistnämnda typen av kunskapsproduktion, så ligger tyngdpunkten i slutredovisningen från Helsingborg på de förstnämnda resultaten av projektet. Resultaten av den andra delen av projektet kommer att sammanställas i form av rapporter och vetenskapliga artiklar under de närmaste 1 2 åren, då den sista fasen av datainsamlingen avslutas under våren Resultat som andra kommuner kan använda sig av Projektets forskare lämnar några sammanfattande synpunkter/erfarenheter till andra kommuner att använda i sitt förebyggande arbete avseende barns och ungas hälsa: För att stärka organisationsutveckling i ett ledarskapsperspektiv så behövs tydlig förankring både i politiska led liksom i överordnade led för att möjliggöra hållbarhet över tid. Signalsystemet i form av färgkartor där elevers resultat presenteras på ett överskådligt sätt har visat sig som ett stark positivt arbetsverktyg för flera nivåer. Klasslärare får en god översikt och annan förståelse för sin klass. Rektor får ett arbetsverktyg som stödjer rektors pedagogiska ledarskap och som bra underlag i beslutsprocesser. Elevhälsan får möjlighet att fokusera mer på gruppnivå. Politiker får ett mer levande verktyg som kan följa barnet i systemet. 9

10 Regelbundna analysmöten där Elevhälsan medverkar tillsammans med den lokala skolledningen har gett Elevhälsan en ny roll, från att enbart agera vid problem hos enskilda elever till att vara proaktiv och fokusera på grupp- och organisationspåverkan. Utvecklingen av stödfunktion till den lokala elevhälsovårdens personal och skolledning i analysarbetet av barnens hälsa och skolresultat genom en central SOS-grupp. SOSgruppen med sin utökade elevhälsokompetens avseende psykisk och fysisk hälsa, folkhälsa, förebyggande arbete samt tillgång till aktuell forskning inom området kan vidareutvecklas som en centralt fungerande Elevhälsokompetens för skolor i en kommun. 3. Karlstads kommun Skolan förebygger Under drygt tre år har Karlstads kommun och Karlstads universitet bedrivit ett gemensamt projekt med syfte att främja den psykiska hälsan bland barn och unga. Projektet har varit en utveckling av det arbete som tidigare bedrivits inom Skolan förebygger. Arbetet, som påbörjades 2006, syftade till att verka för en högre grad av arbetsro och välmående bland eleverna och för bättre studieresultat. Karlstad universitet har genomfört en omfattande kartläggning av vilka insatser som genomförts vid de olika kommunala skolorna i Karlstads kommun. Redovisningen nedan bygger på den rapport som universitetet lämnat till Folkhälsoinstitutet, samt resultat som redovisats av kommunen i den slutrapport som lämnades i slutet av mars Universitetet har samlat in ett omfattande datamaterial om mellan- och högstadieelevers skolsituation, välbefinnande och psykiska hälsa. Vid två tillfällen har sammanlagt 3764 elever i årskurs 7 9 svarat på frågor om hur de mår och hur de har det i skolan. Liknande undersökningar genomfördes på mellanstadiet och omfattade då 1829 elever. Dessutom genomfördes datainsamlingar bland verksamhetschefer, rektorer, lärare, föräldrar, skolsköterskor och kuratorer. Nedan redovisas resultat relaterat till områdena mobbning, alkoholkonsumtion, klassrumsklimatet, skolmiljön och skolresultat. 3.1 Övergripande resultat Utbildningsinsatser för personal Kommunen har under projekttiden genomfört omfattande utbildningsinsatser för personal inom skolan för ett bättre ledarskap i klassrummet och bättre sociala relationer, med syfte att bland annat skapa högre grad av arbetsro i skolan. Ett brett utbud av program har erbjudits skolorna som själva kunna välja vilket eller vilka specifika program de velat satsa på. Innan projektet startade dominerade program som SET (Social och Emotionell Träning) och Komet ( ), därefter har allt fler skolor arbetat med programmet Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet ( ). Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet bygger, i likhet med Komet, på forskning om Classroom Management och syftar till att stärka lärarens roll som ledare för att skapa bättre arbetsro i klassrummet. Tanken är att om läraren kan möta, bekräfta och uppmuntra de stökiga och utsatta eleverna på ett genomtänkt och konsekvent sätt, minskar risken för att dessa elever hamnar utanför, vilket kan förebygga skolmisslyckande, skolk och missbruk, skriver forskarna från Karlstad universitet. 10

11 Rektorerna som deltagit beskriver att det som är positivt med programmet är att hela organisationen blir involverad och att helhetsperspektivet på så sätt blir bättre. Ledarna och pedagogerna tvingas fokusera på vad de behöver ändra på hos sig själva för att skapa ett bättre arbetsklimat för eleverna. Verksamhetscheferna i kommunen nämner också fördelar som ett förbättrat lärarledarskap, en utveckling som förbättrat både kontakten med eleverna samt deras resultat. Utbildningen i lärarledarskap har gett cheferna verktyg till att föra ett professionellt samtal mellan rektor och personal för elevgruppens bästa, enligt forskarna Projektets process som betydelse för resultatet Diskussionen kring evidensen för de olika programmen, har genomgående uttryckts som en svaghet i arbetet med Skolan förebygger. Verksamhetschefer har uttryckt i utvärderingar att arbetet inom Skolan förebygger emellanåt känts toppstyrt inom den kommunala organisationen, vilket har gjort det svårt att organisera och att de inte alltid har kunnat lägga upp arbetet som de själva önskat. Utbildningstiden i de olika programmen har också tagit mycket tid från pedagogernas arbete i klassrummen vilket, säger forskarna, har upplevts som en utmaning för att se till så att alla får ta del av de olika programmen. En annan svaghet enligt forskarna gäller en osäkerhet om vad satsningen påverkat, till exempel om medvetenheten som ökat i hälsofrågor berodde på projektet Skolan förebygger eller inte. I en del fall har utbildningarna upplevts som alltför självklara och att all utbildning krävt tid och kraft från personalen. Satsningen på framförallt SET (Social Emotionell Träning) och ÖPP (Örebro Preventions program)i kommunen har haft fokus på att förändra normbrytande beteende bland barn och ungdomar. Trots att de flesta skolområden har satsat på att utbilda alla pedagoger inom programmen SET och Komet visade det sig i utvärderingen att det var en stor andel som inte aktivt arbetade med SET eller Komet vid tiden för universitetets lärarundersökning. Så även om alla på skolan blivit utbildade i programmen så är det ändå få som använder sig av den kunskapen efter utbildningen, visar sammanställningen från Karlstad universitet Mobbning Förändringen för mobbning är mer positiv för Karlstad, framför allt för utövare av mobbning, enligt forskarna. I Karlstad minskade andelen mobbare från 13 procent 2008 till 8 procent I övriga Värmlandskommuner minskade andelen från 13 procent till 11 procent. För andelen elever som blivit mobbade var skillnaden mellan Karlstad och övriga Värmlandskommuner mindre. I Karlstad var andelen mobbade elever år procent och år procent, medan andelen mobbade i övriga Värmlandskommuner var densamma båda åren Alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtionen har minskat i större utsträckning i Karlstad än i övriga Värmlandskommuner. Från år 2008 till år 2011 minskade andelen regelbundna alkoholkonsumenter med ca 36 procent (28 procent år 2008 och 18 procent år 2011), enligt Karlstads universitets undersökning. Motsvarande minskning i övriga Värmlandskommuner var ca 10 procent (31 procent år 2008 och 28 procent år 2011). 11

12 3.1.5 Klassrumsklimatet Forskningsprojektet visar att förändringen från 2008 till 2011 av klassrumssituationen är mer positiv för Karlstad kommun än för gruppen övriga Värmlandskommuner. I Karlstad är andelen elever som anser att det ofta eller alltid är stökigt och bråkigt i klassrummet 43 procent lägre 2011 än 2008 (17 procent år 2011 och 30 procent år 2008). I figur 2 nedan redovisas andelen elever i årskurs 9 som uppger att skolarbetet ofta eller alltid kännetecknas av fyra specificerade förhållanden, fördelat efter undersökningsår. Figur 2. Klassrumsklimatet för elever i årskurs 9 i Karlstad och övriga Värmlandskommuner I övriga Värmlandskommuner är motsvarande minskning 19 procent (21 procent år 2011 och 26 procent år 2008). Även för andra delområden av skolmiljön är förändringarna mer positiva i Karlstad än i övriga Värmlandskommuner Skolmiljön Andelen elever som upplever störande ljud, nedskräpning och förstörelse i skolan har minskat mer i Karlstads kommun än i övriga Värmlandskommuner, se figur 3 nedan. I Karlstad är exempelvis andelen elever som upplever störande ljud 24 procent lägre 2011 än 2008 (26 12

13 procent år 2011 och 34 procent år 2008), motsvarande för övriga Värmlandskommuner är minskning med sju procent (26 procent år 2011 och 28 procent år 2008). Figur 3. Skolmiljön för elever i årskurs 9 i Karlstad och övriga Värmlandskommuner. N-tal för figur 66a-c: Karlstad totalt: 2005=816; 2008=819; 2011=733. Övriga kommuner 2005=2301; 2008=1834; 2011=1887. Det faktum att situationen i klassrummet, liksom andra delar av skolmiljön, förbättrats i högre grad i Karlstad än i övriga Värmlandskommuner är särskilt intressant menar forskarna, mot bakgrund av dels projektets mål om högre grad av arbetsro i skolan, dels de omfattande utbildningsinsatser som inom ramen för Skolan förebygger gjorts för bland annat för ett bättre ledarskap i klassrummet och bättre sociala relationer i skolan. Förändringarna över tid och skillnaderna gentemot andra kommuner i Värmland ger en tydlig indikation på en positivare färdriktning i Karlstad än i övriga Värmlandskommuner under den studerade perioden. Den samlande bilden är, enligt forskarna, att klassrumsklimatet blivit bättre i såväl Karlstad som i övriga kommuner i Värmland. Störst är förändringarna av elevernas 13

14 upplevelse av den direkta situationen i klassrummet. Andelen elever som anser att det ofta eller alltid är stökigt och bråkigt i klassrummet har minskat mellan 2005 och Dock är minskningen kraftigare för perioden i både Karlstad och övriga Värmlandskommuner Skolresultat Deskriptiva analyser av skolresultat visar att andelen elever med icke godkända betyg i kärnämnen har minskat i Karlstad men legat i huvudsak konstant såväl i gruppen större städer som i riket som helhet, rapporterar forskarna. Figur 4 Andelen elever i årskurs 9 som saknar betyg i minst ett kärnämne. Karlstad / / / / / /10 Värmland (exklusive Karlstad) Riket Större städer (SKL) Andel elever i årskurs 9 som saknar betyg i minst ett kärnämne, fördelat på Karlstad, Värmland (exklusive Karlstad), Större städer (definition SKL), riket och läsår. Både kommunala och fristående skolor finns med i urvalet. Interaktiva modeller håller på att utvecklas av Karlstad universitet för lokal återkoppling av undersökningsresultat till såväl elever som lärare. Enligt forskarna utgör det mycket omfattande datamaterial som insamlats i projektet en stor potential för fortsatta och fördjupade dataanalyser och återkoppling av resultat, även efter det att projektet avslutats. Resultaten kommer att redovisas både i vetenskapliga artiklar och på Karlstads universitets webbplats. Utveckling av andelen elever med icke godkända betyg i kärnämnen redovisas med jämförelser med utvecklingen i andra medelstora städer. Här föreligger data årligen Under 2010 förefaller situationen i Karlstad vara mer gynnsam. 3.2 Ny kunskap som kan främja barns och ungas hälsa I sin slutrapport till Folkhälsoinstitutet lämnar Karlstadprojektet nedanstående redovisning av vad projektkommunen och det samverkande lärosätet menar är ny kunskap från projektet som kan främja barns och ungas hälsa: I arbetet med barns och ungas hälsa så involveras många olika aktörer, vilket kräver samverkan mellan förvaltningar, men även samverkan utanför kommunens arbetsområden. 14

15 Kontinuerlig och tidig samverkan mellan förvaltningarna leder till en tidigare upptäckt, och därmed bättre möjligheter till att tidigt sätta in rätt insatser när problem uppstår. Genom denna samverkan skapas goda möjligheter för att skolans personal kontinuerligt får kunskaper om utanförskapets problematik, inte minst att ett utanförskap i vuxenlivet i de flesta fall påbörjas under tidiga skolår. Erfarenheten från Karlstadprojektet är att den kunskapen tjänar som motivator för pedagogerna att ta till sig kompetensutveckling. Ett exempel är samverkan mellan skolan, socialtjänsten och polisen i Karlstad som syftade till att personalen, som arbetar med barn och ungdomar från årskurs 7 i grundskolan till och med årskurs tre i gymnasiet, får sådana kunskaper om alkohol och droger att de blir bättre på att tidigt upptäcka förekomsten av missbruk. 3.3 Resultat som andra kommuner kan använda sig av På frågan om vilka resultat och erfarenheter som Karlstadprojektet tycker att andra kommuner kan använda sig av i sitt förebyggande arbete avseende barns och ungas hälsa, sammanfattas i slutrapporten med tre som man anser viktiga nyckelord; ledarskap, samverkan och samsyn. 1. Ledarskap Det goda ledarskapet måste finnas som förebild på alla nivåer och präglas av ett gränsöverskridande synsätt där samverkan och samsyn tydliggörs. 2. Samverkan Samverkan bör utformas så att den gynnar alla parter som ingår i samverkan. Det är viktigt att alla parter ser vinsten för den egna verksamheten med samverkan utan att för den delen släppa på den egna professionens mål. En konstruktiv samverkan leder till en högre kvalitet för helheten genom att respektive part kan bidra fullt i en samlad insats. 3. Samsyn Samsyn innebär att man har en gemensam bild av tillvägagångssättet för det man samverkar kring även om syftet och målet för parterna som ingår i samverkan kan vara olika. Rent praktiskt kan det innebära att arbetsmarknads- och socialförvaltningens mål med arbetet är att få tryggare föräldrar och barn eller mindre alkoholkonsumtion, medan barn- och ungdomsförvaltningens mål snarare är en högre måluppfyllelse för eleven eller tryggare skolgång. Parterna kan ha olika målbilder med arbetet men det är viktigt att man äger samsyn i det praktiska arbetet, avslutar Karlstadprojektet sin rapportering till Folkhälsoinstitutet. 4. Katrineholms kommun Barn- och ungdomsprojektet i Katrineholm Redovisningen av Katrineholms arbete utgår från den rapport som kommunens projektledare och forskare vid Linköpings universitet, tema Barn, lämnat. Utgångspunkten var projektets ambition att genomföra en satsning med tydlig förankring i barns och ungdomars perspektiv. Projektet inriktades mot barns och ungdomars upplevelser och erfarenheter sett i relation till fyra planerade hälsofrämjande insatser: 1. Upprop mot mobbning i det så kallade STOPP projektet 2. DISA (Din Inre Styrka Aktiveras, samtalsgrupper för tonårsflickor) 15

16 3. SET (Social och Emotionell Träning) för elever på grundskolan, förskoleklass till och med årskurs nio. 4. Ungas kultur och fritid, projekt för att öka inflytande och delaktighet för ungdomar i fråga om fritidssysselsättning. Syftet med arbetet var att skapa förutsättningar för en god hälsa för barn och ungdomar. Projektet har inte haft som syfte att mäta effekter av metoderna/insatserna före och efter deras införande. Metoderna DISA och SET valdes till projektet då de vid tidpunkten för utlysningen av projektmedel uppfattades som effektiva metoder för att främja psykisk hälsa hos barn och ungdomar. När SET används i skolan kallas ämnet ofta för Livskunskap. 4.1 Projektets process som betydelse för resultatet I rapporten från kommunen beskrivs hur samarbetet mellan forskare och projektledare utvecklades under projektperioden och organiserades utifrån en rad återkommande moment, exempelvis deltagande vid de utbildningssatsningar som initierats, samt utbildning av SET- och DISA-handledare. Syftet med forskarnas deltagande var flerfaldigt. Forskarna fick vid dessa tillfällen möjlighet att närma sig de metoder som skulle utvärderas på likartade villkor som utförarna (lärare, skolhälsovårdspersonal), vilket skapade en god grund för förståelse av utförarnas utgångspunkter. Likaså skapades kontakter med aktuella utförare. Under projektets gång följde också forskarna vidareutvecklingen av de aktuella utbildningsinsatserna där syftet var att få underlag för en utvärdering, via utförarnas perspektiv, såsom att dela ut enkäter vid kurstillfällena och samla in dessa direkt. Ett andra viktigt moment i samarbetet mellan forskare och projektledare var att utforma intervjuguider och enkäter till utvärderingen. Ett tredje viktigt moment i samarbetet var återkopplingsmöten med aktuella intressenter, både politiker och högre tjänstemän som förvaltningschefer och rektorer, samt de personalgrupper som utförde de aktuella insatserna. Detta var ett mycket viktigt moment i samarbetet mellan forskare och projektledning. Projektets ambition att genomgående återkoppla analyser och resultat till intressenter knöt an till Barn- och ungdomsprojektets andra syfte, nämligen att utveckla former för samarbete mellan forskare, tjänstemän, politiker och professionella grupper. Detta moment har i vissa avseenden varit problematiskt, uppger kommunen i sin slutrapport, vilket synliggjort de specifika utmaningar som en praktiknära forskning innebär, för alla involverade parter. Generellt framträder en tydlig bild av rektorers centrala roll när det gäller att välja och satsa på specifika projekt inom den egna skolan. Att göra prioriteringar utgör en viktig del av rektorns arbetsuppgifter, vilket ibland kan ge upphov till konflikter gentemot förvaltningen som kanske vill genomföra satsningar som inte ligger i linje med rektorns/skolans egen prioritering. I intervjuer med lärare som deltagit i utbildningssatsningarna beskrivs tydligt hur rektorns stöd är avgörande inför steget att påbörja arbete med en ny metod/insats i skolan. 4.2 Resultat Forskarna lyfter att erfarenheterna från Katrineholmsprojektet synliggjort hur SET och DISA tillämpas på fältet, och att detta är ett resultat som bör vara värdefullt för programutvecklare generellt samt vid implementering. Forskarna har bland annat studerat barns och ungas uppfattningar och åsikter om aktuella insatser i programmen. Bland annat pekar forskarna på att 16

17 barns problemdefinitioner och strategier för att hantera exempelvis konflikter uppvisar en bredd och komplexitet som inte beaktas i programmens manualer. I utvärderingen av DISA lyfter också forskarna att gruppdynamiken framstår ha stor betydelse för hur DISA fungerat. Då den fungerat väl har DISA fyllt en funktion av att bygga sociala relationer bland flickorna i klassen. De resultat som framkommit från utvärderingen skulle exempelvis kunna komma att bidra till att programmen utvecklas och förbättras med större träffsäkerhet vad gäller relevans och mening för målgruppen, samt bättre anpassning till utförarnas (skolpersonalens) kompetens och möjligheter. Forskarna menar att detta hypotetiskt skulle kunna bidra till en högre grad av metodtrohet, vilket skulle förbättra möjligheterna att också pröva metodens effektivitet. För mer detaljerad information hänvisas till rapporter från forskarna i Linköping Genomförda insatser och måluppfyllelse för projektets delar Nedan följer en sammanställning av projektets fyra olika delar: SET, DISA, Ungdomars kultur och fritid samt Säg STOPP upprop mot mobbning, i form av redovisning av genomförda insatser och deltagande, samt måluppfyllelse kopplat till de delmålen som satts för varje projektdel. Genomförda insatser för SET Social Emotionell Träning pedagoger från sex grundskolor har utbildats till SET-handledare. 2. SET-handledarna har i sin tur utbildat och inspirerat övrig personal på sina skolor, ca 200 personer. 3. Antal elever som har deltagit i SET-programmet är drygt 1300 elever. 4. Föreläsning med Birgitta Kimber, grundare av SET, besöktes av 350 deltagare från berörda skolor samt från övriga skolor. Måluppfyllelse för SET Mål 1: Införa SET i samtliga grundskolor. Delvis uppnått, då metoden införts på sex av kommunens fjorton grundskolor. De skolor som inte införde metoden arbetar antingen med någon annan metod eller prioriterade någon annan del i Katrineholmsprojektet. Mål 2: Implementera SET i ordinarie verksamhet. Har uppnåtts och skolorna har en helhetssyn kring metoden, bland annat genom att all personal på skolorna deltagit i SET-utbildning på skolan. Mål 3: Att alla utbildade SET-handledare är aktiva i metoden. Projektet utbildade 25 SET-handledare under 2009, varav 21 fortfarande är aktiva. Bortfall beror på studieledighet, annat arbete eller ändrade arbetsuppgifter. Mål 4: Utbilda instruktörer i SET Målet är uppfyllt då två instruktörer utbildats. Genomförda insatser för DISA Din Inre Styrka Aktiveras (samtalsgrupper för tonårsflickor) 1. Totalt har det utbildats 35 DISA-gruppledare, varav enbart cirka hälften av gruppledarna är aktiva i metoden på grund av konkurrens med andra arbetsuppgifter. 17

18 2. Vissa gruppledare har tydliggjort att de inte har haft gruppverksamhet eller har använt sig av hela manualen. Man har istället tagit vissa delar i DISA-manualen och använt vid till exempel enskilda elevhälsosamtal. 3. Antal genomförda DISA-grupper: 27 grupper 4. Totalt antal tjejer i DISA-grupper: ca 250 tjejer Måluppfyllelse för DISA Mål 1: Införa DISA-metoden i alla 6 9 skolor och gymnasieskolor i Katrineholm. Uppfylldes inte då varje rektor själv, enligt politiskt beslut i Bildningsförvaltningen, har rätt att bestämma om man vill använda en ny metod och flera rektorer valde att prioritera bort DISA. Dock finns utbildade DISA-handledare på samtliga skolor i och med att all personal inom elevhälsan är utbildade i DISA. Mål 2: Implementera DISA i ordinarie verksamhet. Uppnåddes delvis genom att instruktör utbildats genom projektet och genom att Bildningsförvaltningen är positiv till att fortsätta med metoden, med hänsyn till den forskning som bedrivits. Mål 3: Erbjuda DISA-grupper i samverkan med olika aktörer och frivilligorganisationer. Har uppnåtts. DISA erbjuds inom skola, gymnasieskola, kyrka, ungdomsmottagning och ungdomstorg. Mål 4: Alla utbildade gruppledare är aktiva i metoden. Uppnåddes inte på grund av annan prioritering av arbetsuppgifter, svininfluensa och organisationsproblem. Cirka hälften av de gruppledare som utbildades inom projektet uppgavs aktiva. Genomförda insatser för Ungdomars kultur och fritid Lokstallarna 1. Enkätundersökningen ungas fritid besvarades av 245 ungdomar i år 2 på gymnasiet (totalt i år 2 fanns 540 elever) och av 154 ungdomar på en högstadieskola, år 7 och 9 (totalt i år 7 och 9 fanns 290 elever). 2. I Framtidsverkstad, med ungdomar och politiker, deltog 70 ungdomar och 17 politiker och tjänstemän. 3. Tre referensgrupper med ungdomar har arbetat med det fortsatta arbetet kring Lokstallarna. 4. Vid två genomförda trygghetsvandringar i området kring Lokstallarna deltog ett tjugotal ungdomar, tjänstemän från kommunen och polisen. 5. Åtta personer inom verksamheten vid Lokstallarna, Kultur och turismförvaltningen, har deltagit i kompetensutvecklingsinsatser kring hur de kan arbeta på ett coachande och främjande arbetssätt gentemot ungdomar. 6. Vid ett av dessa tillfällen bjöds ett tjugotal tjänstemän och politiker in för att diskutera hur man i kommunen kan arbeta med ungdomars delaktighet och inflytande. 7. Vid uppsökande verksamhet på skolor har ca 500 elever fått information om Lokstallarna och projektet. 8. Vid en teater om ungas delaktighet och inflytande, 5 maj 2012, deltog 170 ungdomar i år 8 och 9 samt 12 politiker och tjänstemän. 18

19 Måluppfyllelse för Ungdomars kultur och fritid Lokstallarna Delprojektet Ung kultur och fritid Lokstallarna kunde inte genomföras enligt plan då det blev förseningar i öppnandet av verksamheten. Utgångspunkten var att verksamheten skulle öppnas under projektets tid. Målen inom denna del av projektet och måluppfyllelsen för dessa redovisas nedan: Mål 1: Identifiera vilka grupper som nås med verksamheten. Uppfylldes genom enkätundersökning. Mål 2: Utveckla den demografiska bredden på deltagandet. Har uppfyllts men ska följas upp när verksamheten startar Mål 3: Utveckla kultur och fritidsutbudet utifrån ungdomars intresse, delaktighet och inflytande. Genom insatser såsom framtidsverkstad och enkätundersökning har ungdomar påverkat utformning av lokalerna. Bedömningen är att projektet skapat förutsättningar för att man i kultur- och fritidsverksamheten kommer arbeta med ungdomars delaktighet och inflytande Mål 4: Stimulera till nya föreningar och att de skapar fler aktiviteter. Uppnåddes inte under projekttiden då öppnandet och verksamheten försenades. Den del som når ungdomar år öppnades 9 maj 2012 och verksamheten som ska nå målgruppen år beräknas öppna senast årsskiftet 2012/2013. Mål 5: Att ungdomar ska känna till vilka kanaler som finns för att påverka ung kultur och fritid. Genomförd enkätundersökning visar att ungdomar vill påverka via webb och ungdomsgrupper vilket tagits tillvara i verksamheten och nya kanaler har bildats där ungdomarna kan vara med och påverka. Delmålet anses därmed ha uppnåtts. Genomförda insatser för Säg STOPP, anti-mobbning 1. Ett tiotal ungdomar, från föreningen Unga Arrangörer, anordnade ett upprop mot mobbning i form av en konsert och en temadag med föreläsningar. 2. Konserten besöktes av drygt 50 ungdomar. 3. Föreläsningarna riktade sig till ungdomar, personal inom skolan samt föräldrar och besöktes av cirka 1100 personer. 4. Totalt arbetade ett 50-tal ungdomar med uppropet på olika skolor och ca 700 namnunderskrifter insamlades till uppropet mot mobbning elever och ett 20-tal pedagoger deltog i temadag och workshop kring mobbning på en gymnasieskola. 6. Säg STOPP projektet riktar sig till år 4 på grundskolan och syftar till att få fram barns tankar kring mobbning och hur vi ska lösa mobbning. Säg STOPP-projektet har genomförts varje hösttermin, tre år i rad, i 19 grundskolor, med drygt 1000 elever. 7. Konferens om antimobbningsprogram och forskningsresultat om Säg STOPP besöktes av 130 personer. 8. Konferens om likabehandlingsplaner besöktes av cirka 150 personer varav hälften, 75 personer, var ungdomar. Måluppfyllelse för Säg STOPP Mål 1: Synliggöra barns och ungdomars perspektiv på mobbning och att barn och ungdomar ska vara delaktiga i skolornas arbete kring detta. 19

20 Har uppfyllts genom antimobbning insatsen Säg STOPP där barns perspektiv på mobbning lyfts fram, samt att barn och ungdomar varit aktiva bland annat i arbetet med skolornas likabehandlingsplaner. Mål 2: Utveckla och införa effektiva förebyggande insatser mot mobbning i ordinarie verksamhet. Har uppfyllts genom Säg STOPP-insatsen som innehåller flera av de komponenter som visat sig betydelsefulla vid arbete med antimobbning. Projektet har också arbetat med kompetensutveckling kring förebyggande insatser kring mobbning i ordinarie verksamhet. Mål 3: Öka kunskapen kring mobbning hos föräldrar, skolledning och personal som arbetar med barn och ungdomar. Projektet har genomfört ett antal konferenser kring ämnet men även teater, utställning och upprop mot mobbning. Projektet har enligt slutrapporten, lett till ett ökat fokus hos skolorna kring mobbning och likabehandlings- och värdegrundsarbete. Mål 4: Att personal inom förskola, skola och gymnasieskola har kännedom om antimobbningsmetoder baserade på vetenskapligt beprövade metoder. Har uppnåtts genom att projektet genomfört antal konferenser med brett deltagande av olika professioner såsom pedagoger, elevhälsopersonal, rektorer och politiker från samtliga skolor Resultat avseende SET Under projektets genomförande, närmare bestämt höstterminen 2010, hamnade SET i fokus för en kritisk granskning i radio, teve och tidningar. Kommunen valde att inte ändra satsningen på SET som ett stöd i värdegrundsarbetet, och informerade skolledare och personal om kommunens förhållningssätt till metoden och till kritiken. Från forskargruppens sida undersöktes hur berörda lärare, både SET-handledare och de lärare som utbildades av dessa handledare, uppfattade situationen. Forskarna har även genomfört en studie med intervjuer av barn och vad de tycker om livskunskapslektionerna, som SET ofta kallas i skolan. SET-programmet är utformat att användas för barn från förskoleklass till och med skolår nio. Barnstudien Resultatet från SET-studien baseras på intervjuer med barnen samt på observationer där två forskare har deltagit i SET-lektionerna och följt barnen under resten av skoldagen. Resultaten är ännu preliminära och under bearbetning av ansvariga forskare. Men enligt de preliminära resultaten i projektets slutrapport så uttrycker de flesta barnen att SET-lektionerna är roliga och att det är intressant att höra hur andra tänker. Att inför varandra i helklass eller smågrupper prata om vad de tycker och tänker, eller att skriva ned det i sin skrivbok är dock inte självklart för barnen. Barnen har olika strategier för att undvika det, t.ex. att sitta tysta eller att aktivt börja fråga de andra vad de tycker utan att säga något själva och att inte skriva något i boken när läraren ber dem. Under SET-lektionerna får barnen fritt ge förslag på hur olika problematiska situationer kan hanteras. Barnen ska själva komma fram till vilka lösningar som är bäst och skriva ned i sin skrivbok vad de väljer för alternativ efter att de har hört vad alla andra har sagt. Läraren ställs dock inför ett dilemma då barnen ger förslag som hon/han inte kan sanktionera. Det genererar indirekt styrning, d.v.s. läraren börjar försöka guida in mot rätt svar utan att öppet påtala vad 20

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn

Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn Verksamhetsinriktning Part 2012-2014 Helsingborg/Landskrona December 2011 Samverkan mellan skol- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, utvecklingsnämndens

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

Systematiskt arbete mot mobbning. Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011

Systematiskt arbete mot mobbning. Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011 Systematiskt arbete mot mobbning Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011 Göran Englund Preventions- och utvecklingsenheten Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt Räkna med flyt Som ett led i att höja elevernas resultat införs ett kommunövergripande arbetssätt med diagnoser och tillhörande analysarbete. Diamants aritmetikdel ska vara ett redskap för lärarna i deras

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Projektets namn Huvudman UNGT FOKUS Förebyggande och stärkande Utbildningsprojekt Namn och adress Danderyds kommun/ungt FOKUS: Box

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Skolledningens ställningstagande.

Skolledningens ställningstagande. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR CALMARE INTERNATIONELLA SKOLA 2014-2015 Likabehandlingsplanen ska godkännas och fastställas av skolkonferensen vårterminen 2014 för att träda i kraft 1 juli samma år. Skolledningens

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Uppföljning av projektet familjecoacher

Uppföljning av projektet familjecoacher Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-11-05 SN 2012.0047 Handläggare: Unni Johansson, 22. socialkansliet Socialnämnden Uppföljning av projektet familjecoacher Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen och

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Vi ska ha barnen här hos oss. De ska få möjligheter här och nu och framåt

Vi ska ha barnen här hos oss. De ska få möjligheter här och nu och framåt Vi ska ha barnen här hos oss. De ska få möjligheter här och nu och framåt Barn och elevhälsoplan Lerum Alla barn är olika, lär på olika sätt och har olika behov. Därför har Lerums kommun en skola för alla,

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan 2 Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Förord Genom forskning får vi hela tiden

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden

Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden Verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden 2014 En individ lär så länge hon lever, en organisation lever så länge den lär Per Albinsson Fastställd för 2014 1 Inledning Förskolan,

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009 Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem Hösten 2009 Resultatet av enkätundersökningen är sammanställt av Inger Johansson, Barn- och ungdomsnämndens

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan 2010 Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2006-05-24 med årlig revidering Reviderat av barn- och utbildningsnämnden den 20 juni 2010 Framtagna

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Redovisning av projektmedel avseende Lokalt sektorsöverskridande arbete för barn och ungdomar (50 miljoners satsningen)

Redovisning av projektmedel avseende Lokalt sektorsöverskridande arbete för barn och ungdomar (50 miljoners satsningen) 50-miljonerskommunerna Redovisning av projektmedel avseende Lokalt sektorsöverskridande arbete för barn och ungdomar (50 miljoners satsningen) Redovisning som lämnas den 1 juni omfattar tiden till och

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Programfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se

Programfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se Programfolder 2015 En resurs för personal som arbetar med barn och unga En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund www.halsokallanfyrbodal.se Vårt uppdrag barnens bästa Så här arbetar vi Hälsokällan

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET 2013-2014 TRYGGHET OCH STUDIERO Analys av föregående års resultat och åtgärder: Påminna vårdnadshavare så att de lämnar in enkätsvar till skolan. Detta

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer