Tidningen för alla travintresserade Nr Tema: Stall

Transkript

1 Tidningen för alla travintresserade Nr Tema: Stall

2 Medlemsblad för Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen. Ingår i medlemsavgiften på 400 kr för ASVT:s medlemmar. ASVT Solvalla Travbana Stockholm Tel Fax Generalsekreterare och ansvarig utgivare för Travhästen: Anders Lindh, , Redaktör och stf ansvarig utgivare för Travhästen: Lotta Isacsson, , lotta@asvt.se Tidningsproduktion: LIME AB, Annonsförsäljning: Cathrine Lindqvist Grafisk form och layout: Charlotta Behrens charlotta@lime.nu Katarina Thulin Sundler katarina@lime.nu Tryck: Norra Skåne Offset Föreningen 2 Ledare 4 ASVT mot 2012 "Vi vill medverka, påverka och ta ansvar" 6 BAS gör gemensam sak 8 ASVT Just nu 18 Travpolitik - ASVT:s viktigaste uppdrag Uppfödarenkäten gav besked 32 Trottex informerar Glädjande resultat på Kriterieauktionen 38 Följ Håkan Perssons blogg Nyhet på ASVT:s hemsida Tema: Stall 10 Ansök först - Bygg sedan Missa inte förprövningen 13 Här finns pengar att hämta EU-bidrag kan hjälpa hästföretagare 16 Goda idéer för bättre arbetsmiljö Vid årets Kriterieauktion såldes hela 90 procent av hästarna, och en rejäl höjning av priserna noterades. I år betalades dessutom betydligt bättre för ston. Foto: Ulf Forslund Innehåll Reportage 24 Marita Arvidsson Travhästen 5 09 Kämpar för kallblodsuppfödarna 26 Fransk travhästavel Övrigt 19 Avelsvärderingen i ny tappning 47 Betäckningssiffror 2009 Statistik 43 Segerstatistik 44 4-årings statistik 45 3-årings statistik 48 Uppfödarstatistik Omslag: Foto: Claes Kärrstrand Utgivningsplan och mer information om Travhästen finns på 1

3 Ledare ASVT mot 2012! Styrelsen och ledningen för ASVT har genomfört ett omfattande strategiarbete. Detta utmynnade i en ny verksamhetsplan ASVT mot I alla verksamheter är det viktigt att alla vet vad som gäller och vad som ska åstadkommas. I ASVT:s verksamhetsidé anges vad vi ska göra, hur och för vem vi ska göra det. I visionen får man önska sig och där uttrycks hur ett framtida tillstånd kan vara. Värdegrunden ska ses som något av en plattform utifrån vilken vi bedriver vår verksamhet. I verksamhetsplanen har vi också identifierat de frågor som vi, för dagen, anser är mest angelägna för ASVT att driva. Flera av dessa frågor är gemensamma för hela BAS och de kommer därför att drivas BAS-gemensamt. Samarbetet inom BAS fungerar utomordentligt bra och det ökar väsentligt våra möjligheter att få gehör för våra frågor. Enade vi stå, söndrade vi falla! Jag vill lyfta fram två frågor, båda är BAS-gemensamma, som är synnerligen viktiga för ASVT och våra medlemmar: Översynen av STC:s stadgar STC har beslutat om en stadgeöversyn. I STC:s nuvarande stadgars första paragraf står det skrivet att STC utgör en sammanslutning av inom Sverige verksamma travsällskap och basorganisationer, som beviljats anslutning till STC. Ingen skillnad på travsällskap och travsportens aktiva i den skrivningen, men mandatfördelningen i fullmäktige ger en annan bild. Där har BAS knappt 10 procent av det totala röstetalet. Detta trots att de aktivas föreningar har ett medlemsantal som är minst fem gånger så stort som det i sällskapen! I STC:s styrelse har BAS en adjungerad representant. Frågan om STC:s stadgar är sannolikt den allra viktigaste frågan för ASVT och övriga BAS, då man genom densamma i förlängningen kan påverka alla andra frågor. Det handlar naturligtvis om delaktighet och inflytande, men också om att travsportens aktiva ska ta ett stort ansvar för travsportens utveckling och framtid! Stofrågan Det föds i stort sett lika många ston som hingstar i en kull. Ändå är det stora skillnader i förtjänst- och startmöjligheter mellan könen. Detta får också till följd att priserna på ston släpar i en jämförelse. Stona är jätteviktiga för en fortsatt framtida uppfödning som ger topphästar utifrån en god bredd. Det gemensamma kravet från BAS är att stona ska tilldelas 40 procent av de totala prispengarna. Idag är vi långt från det målet. Vi når inte ens det mål som är uppsatt i Trav 2010, det vill säga att stona ska tjäna 33 procent av prispengarna. Det handlar dock inte enbart om att kräva och ta emot. Vi måste också vara beredda att leverera och det landets uppfödare levererar, när rimliga förutsättningar ges, är en levande uppfödning med god bredd, som också ger en, även internationellt sett, konkurrenskraftig elit. Den av ATG och STC nyligen beslutade stosatsningen på V75 är viktig, välbehövlig och välkommen! Flera banor jag har haft kontakt med verkar nu också vara beredda att ta tag i stofrågan. Vilka kliver fram 2010 och delar ut 40 procent av sina prispengar till ston!? Överträffade förväntningarna I skrivande stund har årets Kriterieauktion just avslutats. Den överträffade våra (de flestas?) förväntningar. Försäljningsprocenten var mycket hög (90) och medelpriset, även på ston, steg rejält. Mer om Kriterieauktionen på sid 32. Det svenska stålet biter Svenskfödda hästar fortsätter att leverera toppinsatser. Torvald Palema har just avgjort Grand Circuit och Maharajah krossade allt motstånd i Europaderbyt. Får vi se någon av dem, eller båda i nästa års upplaga av Prix d Amerique? Lägg därtill flera nutida världsrekord av nämnde Maharajah, Zola Boko, Beanie M.M., Noras Bean och No Big Deal! Stora årgångsloppsfinaler och betydelsefulla avelslöpningar har också fått sina vinnare; Calamara Donna vann såväl StoChampionatet som StoDerbyt, Maharajah triumfierade i Svenskt Trav Derby, Pebbly tog hem Svenskt Trav Oaks och Red Hot Dynamite segrade i Svenskt Trav Kriterium. Grattis till alla, ingen nämnd och ingen glömd, som finns runt alla ovan nämnda fantastiska svenskfödda travhästar. Nu tar vi sats mot en framtid, där vi hoppas att förutsättningarna är sådana att det är fortsatt roligt och stimulerande att föda upp travhästar! Anders Lindh Generalsekreterare ASVT anders@asvt.se Stockholm 6/10-09 En glad generalsekreterare lastar av spånbalar till hästarna på årets Kriterieauktion. En auktion där 90 procent av hästarna skulle komma att säljas. Foto: Lotta Isacsson 2 Travhästen nr

4 ASVT och BAS måste i betydligt högre utsträckning än idag få göra sig hörda vid exempelvis tävlingsplanering. ASVT driver bland annat frågan om företrädelserätt för svenska hästar i lägre klasser, upp till kronor. Foto: Kanal 75 ASVT MOT 2012 Verksamhetsidé Vision Mål ASVT:s nya verksamhetsplan utformades bland annat vid strategidagarna i juni. Nu kommer föreningen att driva nyckelfrågorna, med ökat inflytande som röd tråd, stenhårt. Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen Vi vill medverka, påverka och ta ansvar I Avelsföreningens nya strategiplan, ASVT mot 2012, som fastställdes den 7 september finns ett knippe nyckelfrågor. Ökat inflytande, med tillhörande ansvar, i STC, för såväl ASVT som övriga BAS-organisationer, är en av dem. Men den som kräver någonting måste också vara beredd att leverera, framhåller ASVT:s generalsekreterare Anders Lindh: Vi vill medverka och påverka, men också ta ett stort ansvar för svensk travsports utveckling och framtid. Text: Lotta Isacsson lotta@asvt.se På frågan om hur det rent konkret är möjligt att mäta effekterna av förbättrade villkor för uppfödarna nämner Anders Lindh flera exempel: Det går att titta på hur betäckningssiffrorna utvecklas, samt om antalet aktiva uppfödare och medlemsantalet i ASVT ökar. När så sker säkerställs också den framtida sporten med goda möjligheter till fulla och därmed också spelintressanta lopp. Sportens finansiering genom spelet är ju mycket viktig och finns det inte tillräckligt sportsligt underlag riskerar det att gå ut över spelintresset. I den senaste uppfödarenkäten (se sid 18 i denna tidning) anger många av de som har slutat med eller dragit ner på sin uppfödning att de kan tänka sig en comeback när rimliga ekonomiska förutsättningar kan ges. I strategiplanens vision, som tillåts vara lite yvig, är ledstjärnan att vi i Sverige ska föda upp världens bästa varmblodiga travhästar utifrån en levande uppfödning med god bredd. Dessutom, inte minst, ska det vara roligt och stimulerande att föda upp travhästar. För att nå dit måste uppfödarna ges rimliga ekonomiska förutsättningar för att driva sina verksamheter. 4

5 Det här är ju också saker som i förlängningen får en nationalekonomisk betydelse då det till exempel skapas fler arbetstillfällen och genererar skatteintäkter. Stambok och stadgar Tre andra nyckelfrågor är ett klarläggande av begreppet svenskfödd, ökade möjligheter för ston att tjäna pengar och tävla mot varandra; samt företrädelserätt för svenska hästar i lägre klasser. Definitionen av begreppet svenskfödd är inte en fråga ASVT äger. Vi är inte, som till exempel ASVH (Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen) stamboksförande och upprättar inga regler, säger Anders Lindh. Men vi kommer att tillsätta en grupp inom ASVT som får i uppdrag att arbeta vidare med och bereda den här frågan. Inte minst utifrån tävlingsförutsättningarna för ston håller Anders Lindh STC:s stadgeöversyn som den mest angelägna frågan. Det är knappast någon hemlighet att de flesta uppfödare önskar sig hingstar när det lackar mot våren. Hingstar tjänar mer pengar och hingstar betalar sig bättre på auktionerna. Kostnaderna för levande fölavgift och uppfödning är, för många, fortfarande högre än det man kan sälja sitt sto för. Därför är den senaste stosatsningen på V75 väldigt viktig. Vi behöver fler sådana stimulanser på stosidan. En köpare av ett sto måste kunna kalkylera med en intjäning på tävlingsbanan och inte bara med ett framtida avelsvärde. Blott tio procent i fullmäktige Frågan om företrädelserätt för svenska hästar i lägre klasser (upp till kronor, reds anm) är något som ASVT fightats för länge. ASVT, och även övriga BAS-organisationer, vill ha möjlighet att göra sig hörda i sammanhang som handlar om tävlingsplanering. Rådande faktum är att BAS travsportens aktiva inte har mer än knappa 10 procents röstetal i STC:s fullmäktige. Anders Lindh berättar också att samarbetet mellan BAS-organisationerna aldrig har fungerat så bra som det gör nu. Många frågor är föreningsöverskridande, och en gemensam verksamhetsplan för BAS är framtagen. Travpolitiken högst prioriterad Arbetet med att utforma strategiplanen ASVT mot 2012 skedde bland annat vid föreningens strategidagar i juni. Och föreningens arbete med att öka sina möjligheter att påverka travsporten i helhet, ligger helt i linje med resultatet från den tidigare nämnda uppfödarenkät som genomförts i samarbete med STC. 98 procent av de som svarade på enkäten uppgav att ASVT:s viktigaste uppgift är att lägga stor kraft på att driva de travpolitiska frågorna. FOTNOT: Strategiplanen ASVT mot 2012 kan i sin helhet läsas/ladda hem på Anders Lindh, ASVT:s generalsekreterare, är beredd på att ett uppvisa ett konkret resultat om det satsas mer på uppfödarna. Hur betäckningssiffrorna samt antalet uppfödare utvecklas är enligt honom två mätbara parametrar. Foto: Claes Kärrstrand I den uppfödarenkät ASVT nyligen genomförde i samarbete med STC angav många av de svarande som slutat med uppfödning att de kan tänka sig en comeback. Men först måste de ekonomiska förutsättningarna för uppfödarna förbättras. Foto: Petri Johansson/Kanal 75 5

6 BAS gör gemensam sak Hästägarrekrytering är givetvis en central fråga för RST och samtliga BAS-organisationer. Foto: Kanal 75 Glöm gamla tider när BAS-organisationerna spretade åt olika håll. Nu är det samarbete som gäller, bland annat via den gemensamma verksamhetsplan som tagits fram. Göran Löfgren, ordförande i RST och adjungerad BASrepresentant i STC:s styrelse tror att tidsbrist är en av orsakerna till att samarbetet tidigare inte varit så tight. Man måste ha tid för att hålla ihop BAS. Någon måste erkänna att de har ledartröjan. Göran Löfgren berättar att han alltid känt starkt för att BAS borde samarbeta bättre. Han blev pensionär för några år sedan, utsågs till RSTordförande i samma veva och tycker därför att han numera har möjlighet att ställa sig vid rodret. På frågan om vad som prioriteras högst i den gemensamma verksamhetsplanen svarar Göran Löfgren tveklöst: De aktivas inflytande och delaktighet i svensk travsport; att få vara med och påverka och utveckla sporten. Det här är lika mycket en fråga för de aktiva, inte bara för exempelvis travsällskapen. Hästägarrekrytering är ju också Text: en central fråga som berör uppfödare, Lotta Isacsson befintliga hästägare och tränare. Göran Löfgren berättar vidare att lotta@asvt.se satsningen på ston, det vill säga att öka Foto: Kanal 75 stons möjligheter att tjäna pengar, är en BAS-gemensam fråga. Vidare har vi tagit fram en gemensam värdegrund, det vill säga hur vi skall förhålla oss till varandra och till våra hästar. Detta är en viktig del i den BAS-gemensamma verksamhetsplanen. Hoppas på stadgeöversynen Men visst finns det också frågor där BAS inte kan köra exakt samma linje. Ett exempel är prissättning för att ha hästar i träning. Det är ju en fri marknad, förklarar Göran Löfgren. Däremot kan vi diskutera etik och moral kring att ha hästar i träning och där finns flera saker på önskelistan. När ser vi resultatet av BAS ökade samarbete? Det hoppas vi kommer nästa år när stadgarna ska antas i STC:s fullmäktige. Men jag är inte helt övertygad, för Göran Löfgren, ordförande i RST och adjungerad BAS-representant i STC:s styrelse, hoppas att de nya stadgarna ska visa på resultatet av BAS-samarbetet. Foto: Lars Jakobsson/Kanal 75 travsällskap är konservativa och vill inte förändra. Vi har tio procents representation i fullmäktige som det ser ut nu trots att vi representerar tio gånger fler aktiva än travsällskapen. Travsällskapen hänvisar till att de har stora ekonomiska värden att förvalta; men vi köper och tränar hästar, handlar foder och föder upp hästar. Det här innebär också väldigt stora kostnader. 6

7 ASVT Just nu ASVT mötte ASVH Diskuterade gemensamma uppfödarfrågor Text och foto: Lotta Isacsson Erfarenhetsutbyte var ledordet när representanter från ASVT och ASVH, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, strålade samman på ASVH:s kansli på Flyinge. Föreningarna som redan nu inlett ett ökat samarbete via projektet "Ung uppfödare" har många gemensamma frågor. Det här är två kulturer som behöver varandra, säger Niklas Lindgren, ASVH:s vd. ASVH har funnits sedan 1928 och har cirka enskilda medlemmar samt medlemmar fördelade på 26 regionala medlemsklubbar ute i landet. ASVH kämpar inte med sviktande medlemsantal, däremot med för långsam ökning. Vi skulle kunna ha många fler medlemmar, för vi är både duktiga och framgångsrika inom våra grenar, säger Niklas Lindgren. En mening i ASVH:s vision lyder: "Svenskt varmblod ska vara det naturliga förstahandsvalet för svenska ryttare på alla nivåer". Uppgiften är tuff. Tävlingsryttare är måhända hemlandet lojala, men prioriterar givetvis kapacitet framför härkomst. Unghäst-VM är något av "skyltfönstret för landets avel", berättar Niklas Lindgren. Vid årets unghäst-vm i dressyr i tyska Verden kom bästa svenska häst först på tionde plats. Men det här handlar inte bara om hästarnas kvalitet, utan även om att svenska hästar har ett handikapp i det här sammanhanget. Det tävlingsprogram vi i Sverige följer inför VM är inte samma dressyrprogram ekipagen sedan ska tävla i, ASVT:s generalsekreterare Anders Lindh (t v) och ASVH:s vd Niklas Lindgren strålade samman på Flyinge för att diskutera pågående och framtida samarbete. säger Niklas Lindgren. Så är det inte i andra länder. Företräde för svenskfödda En annan tävlingsrelaterad fråga är om svenskfödda hästar i vissa sammanhang bör ges företräde. Ett exempel är riksutställningen för 3-åriga diplomston (hästarna visas dels för hand, dels under ryttare i antingen dressyr eller hoppning). Har den åtråvärda kungakannan tillfallit ett utländskt sto har kritiska röster höjts. En del menar att "hur f-n kan ni ge bort kannan till utländska ston. Här ska bara svenskfödda hästar visas och tävlas". Andra anser att vi måste konkurrensutsättas, säger Niklas Lindgren. Utsatta för skarp konkurrens från bland annat Holland och Tyskland måste svenska ridhästuppfödare ta fram hästar av yppersta kvalitet. En av vägarna dit är mer utbildning. Vi ser ett stort behov av ökad kunskap hos stoägarna, säger Niklas Lindgren. Precis som inom travhästaveln krävs hjärta för hästarna och verksamheten; men också en krass syn på vilka ston som är tillräckligt bra för att sätta i aveln. Ett generellt uppfödarproblem, oavsett ras, med andra ord. Samarbete med ASVT och Sleipner En vässad medlemsstruktur, förstärkning av svenska varmblodshästars position utomlands, utbildningssatsningar samt samarbete med andra avelsförbund är några punkter på ASVH:s strategiplan. ASVT och ASVH har sedan länge arbetat gränsöverskridande i och med föl- och ammajouren samt den årliga seminkursen. Nu har ett ytterligare samarbete börjat ta form, i och med projektet "Ung uppfödare" som syftar till såväl utbildning som nyrekrytering av nästa generations uppfödare oavsett ras. I projektgruppen ingår även kallblodsuppfödarna, Sleipner. Det är viktigt att ha ett erfarenhetsutbyte. Vi har många gemensamma frågor. Besöket hos ASVH var givande och vi får säkert anledning att återkomma, säger ASVT:s general-sekreterare Anders Lindh. 8

8 ASVT Just nu Kalendarium aktuellt i ASVT och travsporten NOVEMBER 5-6 Avelsvärdering, Eskilstuna 6-7 BC, Eskilstuna med Rixhäst-auktion 8 Styrelsemöte Trottex 9 Utfodringsföreläsning samt presentation av ASVT, Nora 10 Uppfödarutbildning Färjestad 11 Exteriörföreläsning, travskolan Solvalla Avelsseminarium (samarb mellan STC, SG och ASVH), Knivsta 24 Internetauktion 24 Uppfödarutbildning, Åmål 25 Uppfödarutbildning, Örebro 26 Uppfödarutbildning Kalmar Hästlärarseminarium i Skara, ASVT deltar 28 Svensk Uppfödningslöpning DECEMBER 2 Styrelsemöte Trottex 3 Styrelsemöte ASVT och ASVT Info AB Kontaktpersoner, anmälningar mm: se Betäckningarna minskade 10 procent Antalet betäckningar på varmblodssidan sjönk i år med cirka tio procent. Under 2009 betäcktes totalt ston. Full bok noterades för Dream Vacation, Flirtin Man, From Above och Love You. Se fullständig lista på sid 47. Varmblodsbetäckningarna de senaste fem åren År Antal Eva Isaksson kontaktperson på Kalmar och Tingsryd En tisdagskväll på Jägersro träffade Anders Lindh och Anders Järnerot, generalsekreterare respektive vice gs, Eva Isaksson, ASVT:s kontaktperson på Kalmar och Tingsryd. Föreningens rykande färska strategiplan präglade förstås en stor del av diskussionerna. Det är viktigt att ta alla tillfällen i akt för att diskutera ASVT:s viktigaste frågor, säger Anders Lindh. Anders Lindh försöker hinna träffa så många kontaktpersoner som möjligt när tillfälle ges. Detta som ett led i att hålla avståndet mellan ASVT:s kansli i Stockholm och föreningens representanter ute i landet så kort som möjligt. Syftet är också att kontaktpersonerna ska få all hjälp de behöver med att tydliggöra sin närvaro ute på banorna för att kunna delta i, och påverka, det lokala arbetet. Anders Järnerot (tv), Eva Isaksson och Anders Lindh. Foto: Lotta Isacsson ASVT:s styrelse Margareta Wallenius-Kleberg (ordf) maria.edwardsson@soyagroup.se Ingemar Alin, (vice ordf) , ingemar.alin@erfasearch.se Sven Rejnö , svenrejno@gmail.com Carina Dahling Satrell , skramsta.stuteri@telia.com Ove Konradsson, , ove.konradsson@telia.com Ronny Olofsson , olofsson@stangabuss.se Ylva Lindh , simbergs@telia.com Suppleanter: Per Johnsson , pj@blodbanken.nu Håkan Karlsson , sabybrick@telia.com Roland Johansson, roland.johansson@electservice.se Jeanette Fägnell jeanette.fagnell@telia.com 9

9 Ansök först bygg sedan Missa inte förprövningen Foto: Martin Langels/Kanal 75 Den som planerar att bygga ett nytt och rejält stall har oftast järnkoll på den pappersexercis som krävs innan byggherren får kavla upp ärmarna. Många med småskaliga byggnadsplaner missar däremot att begära förprövning. Något som på sikt kan svida rejält i plånboken. 10

10 FTema: Stall När ansökan om förprövning skickas in till Länsstyrelsen ska en ritning på den planerade byggnaden bifogas. Är inte byggnationen alltför omfattande kan man göra ritningen själv. Noggrannhet är dock a och o. Ritningen ska vara skalenlig, måttsatt och visa hur bland annat ventilation, belysning och brandskydd planerats. Alla ny-, till- och ombyggnader av djurstall på fastigheter med minst fem hästar ska, på uppdrag av regeringen, förprövas hos länsstyrelsen. Med djurskyddslagen som riktlinje kontrolleras att byggnaderna i alla bemärkelser håller måttet för att erbjuda hästarna en bra miljö. Man börjar med att skicka in en ansökningsblankett, tillsammans med ritningar över byggnationen, till länsstyrelsen, berättar Kristina Nilsson, ansvarig för förprövning av djurstallar i Södermanlands län. Om det inte handlar om speciellt komplicerade ärenden kan man göra ritningarna själv. Men det gäller att vara väldigt noga. Ritningarna ska vara skalenliga och måttsatta. Det ska framgå vilket material som ska användas i väggar och golv och var exempelvis ventilationen sitter. Planering av bland annat belysning, liksom hur tankarna kring brandskydd går, ska också framgå av ansökan som när den skickats in handläggs av en byggnadskonsulent. Vanligt med kompletteringar När blanketten väl är skickad återstår att invänta beslut. Dessförinnan får inget arbete påbörjas. Mellan tumme och pekfinger tar det cirka tre månader att få besked. Inte sällan behöver länsstyrelsen kompletterande uppgifter. Beroende på kompletteringar- nas typ och omfattning ringer länsstyrelsen antingen upp den som står för ansökan, eller skickar ut ett kompletteringsbrev. Vad som kan tyckas vara relativt okomplicerade byggnationer, exempelvis uppförande av uteboxar ska också förprövas. Likaså kan i vissa fall ny maskinell utrustning på gården omfattas av reglerna. Ett exempel är om ett stall ska införa maskinell utgödsling och det kräver någon form av byggnadsteknisk åtgärd, såsom att boxarnas fronter behöver bli öppningsbara. Det här betraktas nämligen som en ändring av stallets interiör. Slutbesiktning krävs När förprövningen godkänts är det dags att sätta igång och bygga. Det här ska ske inom två år, i annat fall måste en ny ansökan göras. Här ska tilläggas att förprövningar är kostnadsfria sedan i fjol. Så snart bygget är klart ska länsstyrelsen kontaktas igen, för inspektion av slutresultatet. I de fall någon brist upptäcks får den som ansvarar för bygget en viss tid på sig för att åtgärda problemet. Därefter ska en ny besiktning göras; även den kostnadsfri så länge inte bristerna är så omfattande att en stor utredning krävs. Ofta är det ventilationen som felar. Många förstår inte riktigt hur mycket luft en häst faktiskt behöver, säger Kristina Nilsson. Generellt får inte byggnaderna börja tas i bruk innan allting är klart. Men här finns ett utrymme för flexibilitet. Ofta kan byggnaden börja användas om det som ska åtgärdas är så litet att det inte utgör en risk av något slag, berättar Kristina Nilsson. Straffavgiften flexibel Det här låter ju lätt som en plätt. Men det låter också osannolikt att varje liten utebox, vid varje liten gård därute i buskarna skulle ha passerat myndigheternas kontroller. Och visst, det är väl bara att konstatera, finns det en hel del svartbyggen här och var. Eller helt enkelt byggnader som uppförts utan att ägaren haft en tanke på att ansöka om lov. En del kommer på det efter en tid. Det är ganska vanligt att folk själva ringer in och berättar att de har byggt någonting, säger Kristina Nilsson. Att erkänna sina brott leder inte sällan till en viss fördel hos motparten. Och det gäller även förprövningar. Straffavgiften för småskaliga byggen, exempelvis ombyggnader, är kronor. Dubbelt så mycket får den betala som gjort större åtgärder, kanske byggt ett helt stall. Men om det som byggts är av mindre omfattning, och om han eller hon kommer in med bra handlingar i efterskott kan vi sänka straffavgiften. Händer att grannen skvallrar För den som helt sonika struntat i allt vad myndighetskrav heter ligger Text: Lotta Isacsson lotta@asvt.se 11

11 Foto: Lars Jakobsson/Kanal 75 straffavgifterna på respektive kronor fast. Ofta upptäcks svartbyggen av länsstyrelsens djurskyddshandläggare (tidigare kommunens djurskyddsinspektörer). I andra fall kan det hänga ihop med att en djurägare anmälts för illa behandling av sina djur, och vid inspektion på gården upptäcks även otillåtna byggnader eller byggnadsåtgärder. Det händer också, om än sällan, att någon kanske en granne i närområdet skvallrar för länsstyrelsen. Men det är inte så vanligt. Det förekommer oftast om de själva har blivit ditsatta av den andra personen för till exempel brott mot djurskyddslagen eller miljöbrott. Kristina Nilsson, ansvarig för förprövning av djurstallar i Södermanlands län, berättar att den som missar eller helt enkelt struntar i att ansöka om förprövning när de bygger exempelvis ett stall kan få böta upp till kronor. Bild: privat "Stall och andra förvaringsutrymmen för djur skall vara så rymliga att samtliga djur i utrymmet kan ligga samtidigt och röra sig obehindrat. Utrymmena ska utformas så, att djuren kan bete sig naturligt. Ett djurstall ska vara utformat så att klimatet i stallet blir tillfredsställande. Buller ska hållas på en låg nivå. Ett djurstall ska vara försett med fönster för dagsljus". (Djurskyddsförordning 1988:539, kompletterande bestämmelser till djurskyddslagen 1988:534). 12

12 Här finns pengar att hämta EU-bidrag kan hjälpa hästföretagare Foto: Martin Langels/Kanal 75 Ridsporten har fattat galoppen! Inom travsporten har intresset däremot varit mindre föratt söka EU-stöd via landsbygdsprogrammet till investeringar och utveckling. Det intrycket har Ove Konradsson, själv uppfödare och ledamot i ASVT:s styrelse men också landsbygdsdirektör på länsstyrelsen i Västra Götaland. Därmed har han det yttersta ansvaret för den region i Sverige där det finns flest hästar. Ove Konradsson tycker att de landsbygdsboende hästföretagarna inom travsporten har varit för dåliga på att utnyttja landsbygdsprogrammets stödmöjligheter. Ridsporten har däremot sett möjligheten, bara i Västra Götaland har det under de senaste åren byggts runt 15 ridanläggningar/ridhus som delfinansierats med EU-stöd. Inom travet skulle man på samma sätt mycket väl kunna bygga träningsbanor, träningspaddockar, stallar, lösdrifter eller vindskydd, säger Ove Konradsson. Det behöver inte vara direkt hästanknutet, utan många län kan även ge stödpengar till företagande som servar landsbygden exempelvis om man utvecklar stall, hovslageriutrustning, hästtransporter eller annat. Förutsättningen för att få stöd är att det skapar långsiktig sysselsättning på landsbygden. Anlita en konsult Det är väl egentligen ingen som tjänar så mycket på sin verksamhet att han kan tacka nej till att få 30 procent av investeringen i stöd, säger Ove Konradsson. Många invänder att det är för krångligt att söka stöd, att pappersexercisen tar för mycket tid och kraft. Visst är det mycket pappersarbete för att söka och administrera stöden men har man råd att investera en miljon kronor i sin verksamhet bör man FTema: Stall ha råd att ta hjälp av en konsult för att sköta administrationen, säger Ove Konradsson. Måste vara affärsmässigt I Västra Götaland är det möjligt att få 25 procent, men max kronor, av investeringskostnaden i bidrag. Och ytterligare 5 procent i stöd om investeringen ökar kvinnor och mäns möjlighet att leva och verka på landsbygden. Skulle investeringen dessutom generera 3 arbetstillfällen eller mer kan det handla om 1,8 miljoner i maxbelopp. Den som till exempel investerar kronor har möjlighet att få kronor i bidrag. 13

13 EU:s landsbygdsprogram För vilka och för vad? Stöd finns för företag på landsbygden som har färre än 10 anställda. Du måste inte ha ett jordbruksföretag. Stöd kan utbetalas för investeringar som är viktiga för företagets utveckling och sysselsättning. Stöd kan exempelvis sökas för att bygga ett nytt stall eller en lösdrift, för att bygga om och effektivisera stallet eller anlägga en ny träningsbana eller skogsslinga. Ansökan kan också göras för att satsa på en ny verksamhet, köpa maskiner eller utrustning. Pengar kan också tilldelas för köp av tjänster eller marknadsföring, i investering i kontorsutrustning samt kompetensutveckling. Stödet kan täcka upp till 30 procent av kostnaden, max kronor. I norra Sverige upp till 50 procent i stöd. Obs! Regionala avvikelser förekommer. Se respektive läns hemsida. Ove Konradsson, landsbygdsdirektör på länsstyrelsen i Västra Götaland och själv uppfödare, tycker att hästföretagarna behöver få upp ögonen för de stödmöjligheter landsbygdsprogrammet erbjuder. Foto: Claes Kärrstrand Att tänka på: Det går inte att få stöd för utgifter/kostnader du redan haft. Sätt inte igång förrän du lämnat in din ansökan. Du måste alltid kunna visa att det finns en affärsmässighet i dina planer. En affärsplan med budget krävs alltid. Text: Lena Karlsson lena@asvt.se Men det finns en viktig regel! Den som söker måste visa att det finns en lönsamhetstanke i investeringen och kunna presentera en affärsplan och en budget. Annars är vi tämligen kallsinniga till ansökan, säger Ove Konradsson. Olika regler i olika län Genom att landsbygdsprogrammet har en regional ansats har alla län delvis sina egna program. Programmen styrs av EU:s regler och nationella regler men det kan skilja en hel del i prioriteringar mellan länen och hur mycket stöd man kan få samt för vad man kan få stöd för. Prioriteringarna har arbetats fram av så kallade Partnerskap där landsbygdens företag och organisationer deltagit i arbetet. I Västra Götaland är det 21 medlemmar i Partnerskapet som medverkat till hur vi agerar. Av den anledningen kan maxbeloppet för vad man kan få skilja sig från kronor i Skåne till 7,5 miljoner i de fyra Norrlandslänen. Hur reglerna ser ut i det län man bor i kan man stämma av via sin länsstyrelses hemsida. Verkar satsningen passa in tar man sedan kontakt med en handläggare på länsstyrelsen i hemlänet. Det kan ta tid innan beslutet om stöd kommer. Det är inte säkert att du får hela stödbeloppet du sökt om. Gör gemensam sak: Är ni flera som vill utvecklas? Gå samman och sök projektstöd för att utveckla nya processer, produkter och tekniker. StoChampionatauktionen 2008 var ett sådant exempel där bland annat Västgötauppfödarna ingick. Mer information: Jordbruksverket, (stödguiden) Länsstyrelsen, (regler i det egna länet) Foto: 14

14 Goda idéer för bättre arbetsmiljö Foto: Kanal 75 Text: Lena Karlsson Det byggs fortfarande förhållandevis traditionellt när det handlar om häststallar. Hästar hålls fortfarande i hög grad i boxstall, speciellt när det handlar om hästar i träning. Vi bygger fortfarande traditionellt och ofta också på ett sätt som är tillltalande för ögat men inte alltid det bästa vare sig för arbetsmiljön eller hästen. Det säger Margaretha Bendroth, hästrådgivare vid Hushållningssällskapet Sjuhärad. Förra året gjorde Margaretha Bendroth en inventering av vilka redskap och arbetsmetoder som förekommer i stallar. Svaret blev entydigt; redskapen som använts har inte förbättrats eller förändrats i någon högre grad under de senaste 50 åren. Utgödsling görs fortfarande till stor del med grep och skottkärra, hö eller ensilage hanteras flera gånger, ofta i onödan. Till exempel sade 66 procent av de som svarade att de använder så kallade Ikea-kassar för utfordring av uppvägt grovfoder som fodras i portioner. Undersökningen visade också att okunskapen om hur redskap bör fungera var stor. Förvånansvärt många använde redskap som var trasiga eller bristfälligt lagade. Likaså var få medvetna om att de kan påverka arbetssituationen vid exempelvis mockning genom att välja bättre redskap. Tungt och slitsamt Det görs mycket arbete i onödan i stallarna. Många har också helt enkelt bara accepterat de redskap som finns till hands och anpassar sitt arbete efter redskapen istället för att redskapen skulle kunna vara utformade på ett annat, mer arbetsmiljövänligt sätt, säger Margareta Bendroth. Hon påpekar också att det ofta är unga kvinnor som jobbar i stallarna och som inte sällan utför även de tyngsta jobben som mockning och foderhantering. Och det mesta sker för hand. Graden av mekanisering i häststallar är fortfarande låg och genom att vi bygger traditionellt är det också svårare att mekanisera. Men det finns också en okunskap om vilka alternativ som finns, säger Margareta Bendroth. Konkreta idéer I år följs därför enkäten upp med ett projekt där det handlar om att ta fram konkreta förslag på hur stall i högre grad kan mekaniseras och där både arbetsmiljö och djurhälsa tillgodoses. Idéer hämtas från befintliga stall i Sverige och i Danmark. Ett exempel är att förse boxarna med mellanväggar som skjuts ut i stallgången och gör det möjligt att mocka ut bäddar med till exempel en bobcat. Svängbara mellanväggar som också gör det möjligt att göra rent med maskiner är en annan möjlighet. Det finns också många och goda exempel från lantbruket. Där har en högre grad av mekanisering skett för att spara såväl fysik som tid och pengar. Det finns lösningar inom lantbruket som man inom hästvärlden inte 16

15 känner till. Upprullare och rivare för ensilagebalar som underlättar grovfoderhanteringen, säger Margareta Bendroth. Andra stallar Ett studiebesök i Danmark har också gett nya infallsvinklar: Där används djupströbäddar i högre grad än här och det är stor skillnad på att mocka ut en bädd två gånger per år och göra rent en box en gång varje dag. I Danmark byggs också helt andra stallar; mer luftiga, och det är vanligare med stallar öppna upp i nock. Ett stall var till och med byggt med bara gles panel i väggarna. Hos oss lever i vissa fall fortfarande föreställningen om att det ska vara varma stallar, men det behövs inte för varken häst eller människa. Då kan det vara bättre med en uppvärmd del där hästen hanteras. Andra lösningar från Danmarksbesöket var enklare boxväggar med framvägg av bara rör. Det möjliggjorde utfodring utanför boxen, liksom att hästen kunde se ut och att luftväxlingen blev mycket bättre. Senare i höst ska projektet, som finansieras via jordbruksverkets Livskraftigt hästföretagande redovisas så att den som vill kan ta del av idéerna och lösningar som är anpassade efter svenska förhållanden. Många anpassar sitt arbete efter redskapen istället för tvärtom F Tema: Stall En arbetsbesparande lösning kan vara skjutbara boxväggar, samt löstagbara plank i mellanväggarna. Därmed kan ströbädden köras ut maskinellt. Foto: Margareta Bendroth I väldigt många stall används fortfarande "Ikea-kassar" vid utfodringen. Foto: Lotta Isacsson 17

16 Travpolitik ASVT:s viktigaste uppdrag Text: Anders Järnerot Årets uppfödarenkät visar att 98 procent av de som svarat anser att ASVT:s viktigaste uppgift är att driva travpolitiska frågor. Det är viktigare än medlems nyttan och stärker föreningens ambitioner att driva de utvalda strategiska frågor som redovisas i detta nummer av Travhästen. Under ett flertal år har ASVT och STC genomfört enkätundersökningar bland de svenska travhästuppfödarna. Varje gång har frågorna varit ganska lika, för att kunna se en kontinuitet i svaren. Det är av stor vikt att skapa sig en bild av den strukturförändring som uppfödarna genomgått. Detta för att kunna driva de frågor som för dagen är aktuella för uppfödarna. Den förra undersökningen genomfördes år Det var också den hittills största. Undersökningen genomfördes då i samarbete mellan STC, ASVT, Sleipner och Hingsthållarföreningen. Den gången gjordes även en jämförelse mellan olika uppfödargrupper; varmblod, kallblod och ridhästar. Genomförande i år Årets uppfödarenkät visar att ett flertal frågor ännu är aktuella sedan dess. Därför är det viktigt att STC och ASVT agerar för att hjälpa och stimulera den svenska uppfödarkåren inför framtiden, samt att en föryngring av kåren sker. Ur ASVT: s medlemsregister valdes slumpmässigt ut 300 personer. Av dessa svarade 114 på enkäten. Svarsfrekvensen uppgick därmed till 38 procent. En viss styrning av urvalet förekom för att få en geografisk spridning. Enkäten bestod av 45 frågor indelade i olika områden: bakgrund, drivkrafter, verksamhetens omfattning, driftsvillkor, ekonomi, uppfödningen i sig, avveckling och profilfrågor. Enkäten skickades ut den sjätte juli och sista svarsdag var den 31 juli. Svaren jämfördes sedan med 2006 års resultat. Starkt intresse väger tyngst Från 2006 och framåt har uppfödarkåren blivit allt äldre. Endast 1 procent av de tillfrågade är 30 år eller yngre. Hela 46 procent är 61 år eller äldre. Detta visar på att det måste satsas på nyrekrytering. Förhållandet mellan manliga och kvinnliga uppfödare ligger stadigt på cirka 75 procent män och 25 procent kvinnor. Syftet med uppfödningen är i huvudsak en kombination av att använda avkommorna till eget tävlingsbruk och för avsalu. På frågan om vilka de viktigaste skälen är för att bedriva uppfödning ser vi att det starka intresset för travsport och travavel, liksom att delta i tävlingsverksamhet är viktiga faktorer. Den sociala biten, med gemenskap och familjeaktiviteter, väger också tungt. Det som lockat till att börja med uppfödning var i 81 procent av fallen att personen inledningsvis ägt en travhäst/tävlingshäst. Dessa faktum får man inte glömma vid nyrekrytering av uppfödare. Intäkterna lägre än kostnaderna Hela 99 procent uppgav att svag lönsamhet är ett starkt hinder för att bedriva uppfödning, liksom lägre prispengar och sämre avkastning för stoavkommor. Detta ser man genomgående gällande de ekonomiska frågorna. Intäkterna täcker inte kostnaderna. Flera av uppfödarna har inte svarat på de ekonomiska frågorna. Antingen blundar man för kostnaderna eller är så är det ett utbildningsområde för ASVT att driva. Vi kan också konstatera att många uppfödare har färre ston; och betäckningar och registrerade föl har som bekant minskat. Detta redovisades också av STC i mitten av september. Stannar i sporten Av de som svarade på enkäten men inte är aktiva idag uppgav 46 procent att det dåliga ekonomiska utbytet är orsaken. Positivt måste det ändå anses att av de som inte är aktiva idag kunde hela 45 procent tänka sig att återuppta verksamheten, speciellt om de ekonomiska förutsättningarna förbättrats. Det ska också poängteras att i den här gruppen är 86 procent ännu aktiva inom travet på något vis. De förblir sporten trogen. På den ständigt heta frågan om avels värdering av hingstar uppgav 78 procent att de vill ha någon form av avels värdering. Endast 17 procent ansåg att marknaden skulle släppas helt fri. 18

17 Årets uppfödarenkät visar att hela 81 procent av uppfödarna vill ha en avelsvärdering och av dessa vill 62 procent ha en grundlig vdn- märkning av hingstarna med värderande omdömen och poäng. Foto: Claes Kärrstrand Avelsvärderingen i ny tappning År 2010 är målsättningen att ett nytt avelsvärderingssystem ska lanseras. Det bygger på en ren varudeklaration (vdn). Huvuddragen i det nya vdn-systemet är: Det är frivilligt. Men visas inte hingsten upp tappar avkommorna "morötterna" och får därmed inte delta i Svensk Uppfödningslöpning, STC:s unghästserie, Svenskt Travkriterium, Svenskt Travoaks, Stochampionatet, Derbystoet och Breeders Crown. Avkommor till icke visade hingstar får inte heller uppfödarpremier, och får inte som tvååringar delta i premielopp. Alla hingstar som visas godkänns, med undantag för hingstar som har veterinära defekter som strider mot djurskyddslagen, och får värderande omdömen med poäng samt en verbal graderingsskala. I omdömet finns en utförlig beskrivning gällande hingstens prestationer, härstamning, hälsostatus och exteriör. Begreppet egenhingst försvinner. Alla hingstar får användas kommersiellt under förutsättning att betäckningsbevis hos STC löses. Hingstar från en del länder med liknande system exempelvis Italien, Frankrike och nordiska länder och som ska verka som listhingstar kan bedömas pappersvägen såsom nu. Men en mer fyllig information om hingstarna än idag kommer att eftersträvas. Länder som är med i EU men inte har en avelsvärdering motsvarande vår, eller ingen avelsvärdering alls, skall visas. Hingstar från tredjeland såsom Australien, Nya Zeeland, Kanada och USA som inte har någon avelsvärdering och som stallas upp utomlands kan göra detta via listning. Även här eftersträvas en mer utförlig information om hingstarna. Vid betäckningar utomlands, inom Europa, skall hingsten vara vdnmärkt för att avkomman skall kunna stambokföras med morötter. Det räcker inte längre med att den är godkänd i sitt uppstallningsland. Bakgrund och nutid År 1984 beslutades att ansvaret för avelsvärderingen skulle flyttas från staten och ligga hos de olika organisationerna i aveln. Därefter har STC varit huvudman för avelsvärderingen. Systemet har förändrats genom åren, och alltid varit föremål för många diskussioner. Sedan den 1 januari 2006 är avelsvärderingen frivillig. En hingst har inte behövt avelsvärderas för att få betäcka ston, däremot måste de ha ett betäckningsbevis hos STC. I nuvarande system får dessutom ingen hingst som visas icke godkänd. Detta såvida det inte funnits veterinära anmärkningar av det slag som kan vara till men för hingsten. Med andra ord har i princip alla hingstar godkänts, men mervärden/ morötter har endast funnits för Text: avkommor till hingstar som uppnått Anders Järnerot rasens krav. anders@asvt.se 19

18 70 procent vaccinerade Svininfluensa? Nej, hästinfluensa. Nu har bestämmelser om obligatorisk vaccinering av landets travhästar trätt i kraft. Det har talats mycket om svininfluensa och vaccinering den här hösten. Hästarnas vanligaste variant är en influensa av typen A2. Under 2008 skedde två utbrott av A2 i Sverige med sjuka hästar och inställda tävlingsdagar som följd. För att stävja utbrott i år beslutade STC tidigt att införa ett obligatorisk vaccination för tävlingshästarna. Från och med den 1 oktober måste alla hästar som anmäls till start inneha en giltig vaccination mot hästinfluensan A2. STC menar att övergången till ett obligatorium verkar ha gått riktigt bra. 30 procent av hästarna i tävlingsbar ålder saknar dock ännu en registrerad vaccination. De som fortfarande inte har vaccinerat sina tävlingshästar bör göra det så snart som möjligt, säger Stig Hägglund, veterinär på STC, till asvt.se. Finska travsporten har följt Sveriges exempel. Finland och Sverige är de sista länderna i Europa som inför obligatorisk influensa-vaccination för travhästar. Text: Lena Karlsson Spelutvecklingen Ackumulerat är omsättningen nu Mkr (v. 42), vilket är +4,5 procent jämfört med fjolåret. Spelomsättningen på trav och galopp har nu passerad 10 miljarder kronor. Ackumulerad omsättning uppgick vecka 42 till Mkr, vilket är +4,5 procent jämfört med fjolåret. 20

19 Bergsåker satsar mot framtiden Bergsåker, som nästa år får storbanestatus, startar nu sitt eget Talang-projekt. Målet är att sporra de unga aktiva som kan vara banans framtida proffstränare. I samband med Kriterieauktionen höll Henrik Lindgren, sportchef på Bergsåker, ett kort föredrag om banans framtida satsningar. Nästa år får Bergsåker en mer framträdande position i och med det nya fördelningssystem som införs. Bergsåker får storbanestatus på V65. Dessutom får banan ytterligare en V75-dag och antalet lopp utökas från 550 till 579. Eget talangprojekt Henrik Lindgren framhöll att vad Bergsåker har och vill fortsätta ha är skickliga tränare, duktiga hästar och fler hästägare. För att sporra de som kan vara framtidens proffstränare har Bergsåker startat projektet Talang Bergsåker. Fyra personer i taget, bland annat lärlingar och amatörer, kommer att få genomgå en utbildning under ett läsår, fördelat på 18 kurstillfällen. Utbildningen har företagarinriktning. De delar som kommer att ingå är företagsekonomi, marknadsföring och mental träning. Man måste inte bara kunna träna häst. Vi måste också lära eleverna vad de behöver kunna som företagare, sa Henrik Lindgren. Tränarna på auktionen På Kriterieauktionen fanns 14 Bergsåkerstränare på plats, för intresserade som ville ha hjälp med att köpa hästar och förhoppningsvis lämna dem till tränare på norrlandsbanan. Just auktionen framhöll Henrik Lindgren som den naturliga platsen för att marknadsföra Bergsåker i rollen som Norrlands travmetropol. Vi ska marknadsföra oss där folk är. Och det är ju här på auktionen alla är, alla som älskar trav. Text: Lotta Isacsson Foto: Kanal 75 Henrik Lindgren, sportchef på Bergsåker. 21

20 Marita Arvidsson Kämpar för kallblods uppfödarna Ett möte med Sleipners nya ordförande Marita Arvidsson kan inte lämna någon oberörd. Hon utstrålar en entusiasm som få. För henne är det självklart att förmedla varför hon älskar sin sport. Och den spänning och utmaning som finns i att föda upp och tävla med travhästar. Kallbloden ligger Marita Arvidsson närmast om hjärtat. Här med 4-åriga Spiksätra e. Spikeld- Mellbysätra som ägs av Maritas faster och farbror Bernt och Eva Arvidsson. Marita förlorade tidigt sitt hjärta till hästarna och uppfödningen. Under uppväxten på gården hemma i Töcksfors nära norska gränsen var hennes pappa Rune proffstränare med Årjäng som hemmabana, och senare amatör och även hingsthållare. På gården fanns både varmoch kallblodshingstar och sommartid var hagarna fulla av märrar som skulle betäckas. För mig är det helt onaturligt att inte hålla på med hästar. Om jag är utan hästarna för länge blir jag bara rastlös och längtar till stallet, säger Marita Arvidsson. 24

21 "Stona måste få chansen att tjäna pengar." Det är inte bara hästarna som gör att hon älskar travsporten och hästarna: Man får så mycket tillbaka också genom alla trevliga människor man träffar. Det är också den sociala delen som gör att man orkar hålla på. Just glädjen i travet och uppfödningen är något Marita tycker det läggs för lite fokus på. Vi pratar ju mest om hur besvärligt det är och hur dåligt det går rent ekonomiskt. Men när man upplevt känslan av att vinna blir man rent av beroende av den där kicken. Eller spänningen när stoet ska föla och sedan alla förväntningar som följer med det lilla fölet som ligger där. Så det är ingen slump att hon be håller märrarna och säljer de andra. Framgångsrik avel Hennes egen uppfödning har hittills varit minst sagt framgångsrik. Stamsto är välstammade familjehästen Gittan R.B. som själv tjänade drygt kronor, ofta med Marita i sulkyn. Stoet gjorde sista starten 2000 och betäcktes. Sedan dess har det blivit sju avkommor som hittills tjänat 1,2 miljoner kronor och tagit 27 segrar. Bäst är hittills Astra R.B. som i år vunnit både Derbystoet i Östersund och norska Vinvaras Äreslöp på Bjerke. Jag tycker nog hon håller måttet rätt bra Hon följer familjetraditionen och lägger till R.B. när hästarna döps. Initialerna står för pappa Rune och gården Ballvåla. För även om Marita står som ägare till Gittan och hennes avkommor sköts och tränas hästarna oftast gemensamt. Det är inte så att vi enbart tar vara på våra egna hästar utan man tar och kör den som står på tur att tränas. Tar över hemma Nu står också Marita och hennes familj i tur att ta över föräldragården. Med ålderns rätt väljer föräldrarna att trappa ner. Marita har sedan flera år tillbaka Namn: Marita Arvidsson Ålder: 38 Familj: Sambon Kent, döttrarna Annie och Elin Bor: Töcksfors Utbildad: Lärare för åk 4-9 Gör: Museichef på Nordiska Travmuseet Intressen: Travsport Aktuell: Som kallblodsuppfödare och ordförande i Sleipner Mer: Kört mycket lopp, jobbat som lärare i tio år, drivit ungdomsverksamheten i Årjäng och varit projektledare för flera gränsöverskridande projekt, sitter i Nordmarkens travsällskaps styrelse och i STC:s valberedning. varit ordförande i Sleipners lokalavdelning Värmland-Bohuslän-Dal. Tidigare i år valdes hon dessutom till riksordförande i Slepiner som har runt 300 medlemmar. Men hon tackade ja först efter att noga övervägt erbjudandet. Som tvåbarnsmamma med yrkesliv och stort engagemang i både egna hästar, föreningslivet och lokalpolitiken var det frågan om tiden skulle räcka. Tävlingsstrukturen viktigast Nu är hon en engagerad ordförande som går i spetsen för att förbättra villkoren i tider där kallblodsaveln minskar: Tävlingsstrukturen är den enskilt viktigaste frågan för Sleipner nu. Sportcheferna måste bli mer kreativa och vi måste se till att banorna skriver ut tillräckligt med unghästlopp. Men vi har också hamnat snett när det gäller stona. Stofrågan är gemensam och drivs av både ASVT och Sleipner. Det handlar om stonas rätt till bättre förtjänstmöjligheter: Stona måste få chansen att tjäna pengar. Cirka hälften av alla föl som föds är ston och det måste göras attraktivare att köpa ett sto både som tävlingshäst och framtida avelssto. Om inte är risken att uppfödarna väljer att dra ner antalet betäckningar och då minskar kallblodsaveln ytterligare. Höjda premiepengar Fördel ston och rena stolopp är exempel på propositionsskrivning som ökat stonas konkurrenskraft. Men så länge det målet i Trav 2010 inte är uppfyllt måste vi se mer av sånt! I visionen Trav 2010 slås fast att kallblodsstona ska ta 35 procent av priskakan. Idag ligger den faktiska siffran runt 25 procent. Sleipner driver också frågan om höjda uppfödarpremier. Där är målet ökade premier till hästar 2-6 år. Där har vi en gemensam väg att gå tillsammans med ASVT och som jag tror både kan stimulera uppfödningen och ge en snabb återbetalning till uppfödarna. Text och Foto: Lena Karlsson lena@asvt.se 25

22 På senare år har vi sett ett ökat utbyte med fransk travsport. Därför ska vi i två artiklar ta en titt på hur den franska travaren har växt fram, samt hur detta avspeglar sig i stamtavlan för några av dagens främsta travare. Fransk Del 1 travhästavel I Frankrike betraktas Trotteur Francais, den franska trav aren, som en egen ras med egenskaper som skiljer den från andra travare. Idag är detta en sanning med modifikation eftersom mer och mer amerikanskt blod flyter i dess ådror, sedan det begränsade öppnandet av den franska stamboken under tidigt 1980-tal. Foto: Kanal 75 26