Lärarprofessionens grunder för ämneslärare LKK20N

Transkript

1 Lärarprofessionens grunder för ämneslärare, LKK20N, VT-15. Kursledare: Göran Brante Institutionen för didaktik & pedagogisk profession (IDPP) Lärarprofessionens grunder för ämneslärare LKK20N 7,5 högskolepoäng Studieguide Delkursens syfte & innehåll Professionsteori med ett särskilt fokus mot lärare utgör en del av kursen som förutom teorier om professioner, diskuterar relationen mellan teori/praktik, samt hur strukturer, mekanismer och sociala/kulturella/ekonomiska faktorer inverkar på lärararbetet och lärares reella handlingsmöjligheter. Vidare diskuteras lärare som aktörer i relation till elever, etiska utgångspunkter, värdegrunden och andra normativt verksamma aspekter inom skolområdet. Dessutom kopplas läraryrkets historiska utveckling till politiska och organisatoriska förändringar i form av styrdokument, läroplaner och skolans allmänna utveckling. Inom kursen diskuteras även juridiska bestämningar, samt frågor om bedömning och betygssättning. Kursen är genomgående även knuten till den samtidigt förekommande verksamhetsförlagda utbildningen. Efter avslutad kurs förväntas du som student, enligt kursplanen, ha nått följande mål: kunna beskriva svensk skolhistoria, kunna redogöra för olika relationer mellan läroplanskoder och läroplaner, kunna redogöra för hur styrdokument och ansvarsfördelningen av skolans uppdrag gestaltar sig, visa förmåga att diskutera skoljuridiska frågor, visa kunskap om hur fenomen som ansvar, makt, förändring och rutin kan diskuteras inom skola och undervisning, visa kännedom om, förståelse för, och kunna diskutera värdegrundsfrågor i förhållande till skolverksamhet och samhällsliv, kunna problematisera skolverksamheten utifrån professionsspecifika aspekter med koppling till teori och praktik, såväl som till läraryrkets komplexa och situationsbundna karaktär, visa på en didaktisk analysförmåga. Delkursens former & upplägg Föreläsningar och seminarier utgör ett genomgående inslag i kursen, men gränserna mellan dessa är inte distinkta. Föreläsningarna behandlar de olika ingående aspekterna mer övergripande, och breddar och fördjupar därmed de resonemang som förs i kurslitteraturen. Seminarierna genomförs för att ge dig möjlighet att fördjupa din personliga förståelse av de fenomen, teorier, aspekter och perspektiv som behandlas i kursen.

2 Examination, bedömningsunderlag & betygskriterier Kursen examineras i form av en tentamen, tre kortskrifter och en muntlig gruppuppgift. Betygskriterier Betyget Godkänt innebär att den studerande har uppfyllt kursens mål enligt kursplanen. För detta krävs att den studerande på ett självständigt och tydligt sätt argumenterar för och motiverar sina ställningstaganden med stöd i kursens innehåll samt kommunicerar sina vunna insikter så att andra utan svårighet kan följa studentens resonemang. Betyget Väl Godkänt innebär att den studerande, utöver kraven för Godkänt, kreativt och med ett kritiskt förhållningssätt diskuterar de olika teoretiska och metodologiska perspektiv som ingår i kursen. Det viktigaste underlaget för differentiering mellan G och VG utgörs av studentens avslutande tentamensuppgift. Meddelande av delkursbetyg Meddelande av betyg på kursen ges senast tre veckor efter kursens slut, dvs. den xxx. Studenter som blivit underkända vid examinationstillfället och/eller som missat den obligatoriska gruppuppgiften kommer att erbjudas ett extra tillfälle inom tre veckor efter kursavslut. listan finns i kursplanen. En del artiklar och annat textmaterial får du tillgång till vid kursstart. Medverkande lärare Göran Brante Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Goran.brante@gu.se Gunnar Falkemark, Statsvetenskapliga institutionen Annika Lilja, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Annika.lilja@ped.gu.se Mattias Nylund IPS Mattias.nylund@gu.se Rune Romhed, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Rune.romhed@ped.gu.se

3 Detaljerat schema: föreläsningar & seminarier Vecka 10. Det professionella landskapet (Göran Brante), 2/3, , B Intro och Föreläsning: Diskussion kring eventuella frågor inför kursen, dess litteratur och annat, samt föreläsning kring professionsteori och begreppsparet teori-praktik. : Brante, T. (2009). Vad är en profession? Bronäs/Selander (2006). Verklighet/Verklighet. Måndag 2 mars , B Seminarium 1: Vi fortsätter diskussionerna kring profession och teori/praktik. Till seminariet ska en text om ca 200 ord, med en fråga, skrivas. Texten lämnas i pappersform vid seminariet. Om studenten inte närvarar vid seminariet ska en text om ca 2A4 sidor läggas in i Gul, under inlämningsuppgifter. Märk texten med namn och Seminarium 1. Utifrån Bronäs kapitel (s ) ska du reflektera kring förhållandet mellan teori/praktik och/eller mellan teori/beprövad erfarenhet. : Samma som ovan. Professionens etik (Göran Brante), 5/3, , A1 318 Seminarium 2 och kortföreläsning: Vi diskuterar etiska frågor och värdegrundsfrågor i relation till läraryrket. Till seminariet ska en text om ca 200 ord, med en fråga, skrivas. Texten lämnas i pappersform vid seminariet. Om studenten inte närvarar vid seminariet ska en text om ca 2A4 sidor läggas in i Gul, under inlämningsuppgifter. Märk texten med namn och Seminarium 2. Utifrån Läroplanens Gy11s inledande kapitel Skolans värdegrund och uppgifter (s. 5-8, det går också bra att använda motsvarande sidor i Grundskolans läroplan) ska du reflektera kring samhällets normativa bestämmelser för dig som lärare. : Brumark, Å. (2010). Den formella skoldemokratins roll.. Nussbaum, M. (2010).Skills for life. Thornberg, Robert (2006). Hushing as a dilemma Läroplan för grund- eller gymnasieskola (välj en av dem)

4 Vecka 11 Den professionella verkligheten (Göran Brante), 9/3, , B2 214 Föreläsning: Vi diskuterar lärares handling i relation till lärande, olika verksamma strukturer, makt och möjligheter till utveckling av sin situation. : Brante, G. (2009). Synchronous work. Kemmis, S. (2009). Action research. Klafki, W. (1995). Didactic analysis. Persson, A. (1996). Fängelse, marknad och fria studier. Måndag 9 mars , B2 214 Seminarium 3: Vi fortsätter diskussionen kring ovanstående teman och litteratur. Till seminariet ska en text om ca 200 ord, med en fråga, skrivas. Texten lämnas i pappersform vid seminariet. Om studenten inte närvarar vid seminariet ska en text om ca 2A4 sidor läggas in i Gul, under inlämningsuppgifter. Märk texten med namn och Seminarium 3. Utgå ifrån Brantes text och reflektera kring egna erfarenheter av synchronous work. : Se ovan. Didaktiken som professionens grundval (Göran Brante), 11/3, , B2 215 Kortföreläsning och seminarium innehållande en muntlig gruppuppgift. Varje basgrupp ska under max 10 minuter diskutera, på ett illustrativt och tydligt sätt, Herrströms text i relation till er förståelse av begreppet didaktisk analys. Varje grupp ska också utifrån sin presentation leda en kort diskussion med övriga deltagare (ca 5 minuter). Passet avslutas med en kortföreläsning som diskuterar relationen mellan didaktik och ämnesdidaktik. : Herrström, C. (2006). Tusen gånger starkare Vecka 12 Relationell pedagogik (Annika Lilja), 16/3, , B2 214 Föreläsning: Relationell pedagogik. : Aspelin & Persson (2011), Relationell pedagogik.

5 Relationell pedagogik (Annika Lilja), 17/3, , B2 214 Seminarium: Diskussion kring relationell pedagogik. Vecka 12 Skola, styrning & makt (Gunnar Falkemark) Ex. 18/3, , B2 215 Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2013). Skolpolitik. Från riksdagshus till klassrum. Malmö: Liber (210 s.) Lundh Nilsson, Fay & Westberg, Johannes (2011). Utbildning och ekonomi (s ). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.): Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (16 s.) Skott, Pia (2011). Utbildningspolitik och läroplanshistoria (s ). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.): Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (16 s.) Vecka 13 Skola styrning & makt (Gunnar Falkemark) Ex. 23/3, , B2 213 Myndighetsutövning & tjänstemannaroll (Jan Turvall), 24/3, , B1 134 Nilsson, Marco (2013). Juridik i professionellt lärarskap lagar och värdegrund i den svenska skolan. Malmö: Gleerups. (kap. 2, 3 och 5) Regeringsformen (kapitel 1) Tryckfrihetsförordningen (kapitel 2) Myndighetsutövning & tjänstemannaroll (Jan Turvall), 24/3, , B1 134 Seminarium med samma litteratur som närmast ovan. Vecka 14 Bildning, utbildning & differentiering i svensk skolhistoria (Rune Romhed), 30/3, , B2 214 Rimm, Stefan (2011). Den lärda skolan (s ). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.): Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (16 s.) Lindmark, Daniel (2011). Hemundervisning och läskunnighet (s ). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.): Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (14 s.)

6 Winberg, Ola (2011). Privatundervisning (s ). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.): Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (10 s.) Edgren, Henrik (2011). Folkskolan och grundskolan ( ). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.): Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (18 s.) Larsson, Esbjörn & Prytz, Johannes(2011). Läroverk och gymnasieskolan ( ). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.): Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (22 s.) Berg, Anne & Edquist, Samuel (2011). Folkbildning (s ). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.): Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (15 s.) Hultén, Magnus (2011). Naturvetenskap (s ). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.): Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (14 s.) Landahl, Joakim (2011). Utbildning som fostran (s ). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.): Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (13 s.) Romhed (opubl.) Varför kunna detta? Kunskaper, klasser & karriärvägar i skolan - ett läroplansteoretiskt perspektiv (Mattias Nylund), 31/3, , B2 214 "I samhället finns ett näst intill oändligt antal kunskaper, teorier och praktiker. Vilka skall väljas ut för att hamna i skolan? Av vem? Vilka kunskaper skall ges hög respektive låg status, och vilka elever skall lära sig vad? Vad vi vet skapar förutsättningar för hur vi handlar, dvs. det finns en stark länk mellan vad vi har för kunskaper och vem vi blir. Hur skolan organiseras får således effekter för hur samhället tar form, och det blir därför intressant att studera vilka kunskaper som görs tillgängliga för olika elevgrupper i utbildningssystemet och diskutera samhälleliga konsekvenser av detta. Denna föreläsning ägnas åt att diskutera hur man inom svensk utbildningspolitik besvarat frågor likt de som ställdes ovan gällande gymnasieskolans yrkesorienterade utbildningar, med specifikt fokus på den senaste gymnasiereformen (Gy11). Nylund, Mattias. (2010). Framtidsvägen. Vägen till vilken framtid för eleverna på gymnasieskolans yrkesprogram? Pedagogisk forskning i Sverige, 15 (1), s Larsson, Esbjörn (2011). Utbildning och social klass (s ). I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.): Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur. (13 s.) Vecka 15 Bildning, utbildning & differentiering i svensk skolhistoria I (Rune Romhed), 7 april, , B2 215 Bildning, utbildning & differentiering i svensk skolhistoria II (Rune Romhed), 7 april, , B2 215 Den omstridda betygsfrågan (Rune Romhed), 8 april, , B2 214 Gustavsson, Jan-Eric, Cliffordson, Christina & Erickson, Gudrun (2014). Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter. Stockholm: SNS förlag. (112 s.)

7 Rinne, Ilona (2015). Pedagogisk takt i betygssamtal. En fenomenologisk hermeneutisk studie av gymnasielärares och elevers förståelse av betyg (s och ). (Studies in Educational Sciences, 364) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Salsskrivning: 10 april, 9-13, AK2 136, Karl Gustaf Stukat.