Det materiella sambandets vara eller icke vara

Transkript

1 Det materiella sambandets vara eller icke vara - en studie vilken behandlar SOU 2008:80 Författare: Jenny Gardelin, Fristående kurs Charlotte Helin, Ekonomprogrammet Handledare: Thomas Karlsson Ämne: Företagsekonomi Nivå och termin: Kandidatuppsats, HT 2010 Caroline Turkowitch, Fristående kurs 1

2 Förord Vi vill ta tillfället i akt att tacka er som på ett eller annat sätt bidragit till vår uppsats, däribland våra respondenter Carl-Magnus Bäck, Christian Johansson, Kent Eriksson samt Lars Arvidsson för deras tid och kunskap kring ämnet. Vi tackar Deloitte för tillgång till databasen FAR komplett. Vi vill även tacka vår handledare Thomas Karlsson för värdefull handledning i samband med denna uppsats. Linnéuniversitetet 10 januari år 2011 Jenny Gardelin Charlotte Helin Caroline Turkowitch 2

3 Sammanfattning Det har länge förts en diskussion kring om det materiella sambandet till redovisning är det bäst lämpade sättet att fastställa beskattningsunderlaget. Den senaste utredningen kring förslaget om en frikoppling är SOU 2008:80. Denna utredning har varit utgångspunkten för vår undersökning, för att besvara vår frågeställning kring huruvida det föreligger ett behov av den föreslagna frikopplingen samt eventuella konsekvenser. Vi har utgått från en induktiv ansats och har utfört denna uppsats som en kvalitativ studie. Våra primärdata är inhämtad från intervjuer med revisorer från två av Sveriges största redovisning- och revisionsbyråer. Vi har även inhämtat information från sex olika intressenter i deras remissyttranden över SOU 2008:80. Våra slutsatser utifrån vår studie är att det finns ett behov av förtydligande skatteregler. Den K-indelning av redovisningsprinciper som just nu utformas kommer att innebära ett fortsatt partiellt samband för de mindre bolagen, de så kallade K1- och K2-företagen. Däremot ser vi ett behov av en total frikoppling för de större K3- och K4-företagen. Att förändra en inarbetad rättspraxis såsom sambandet mellan redovisning och beskattning ger konsekvenser, men att implementera förändringen i samband med utvecklandet av K-kategoriseringen anser vi skulle minimera de negativa konsekvenserna som osäkerhet i rättspraxis och förhöjda administrativa kostnader. Detta samtidigt som det skulle medföra flera positiva konsekvenser kring den osäkerhet som finns idag baserat på tolkningsproblem i samband med sambandet mellan redovisning och beskattning som beskattningstidpunkt och utdelningen av obeskattade vinster. 3

4 Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION Bakgrund Problemdiskussion Frågeställning Syfte Avgränsningar METOD Forskningsansats Forskningsdesign Forskningsstrategi Insamlingsmetod Forskningskvalitet Metod och källkritik REFERENSRAM Redovisningsprinciper Två civilrättsliga traditioner Grundläggande redovisningsprinciper Obeskattade vinster IASCs Föreställningsram Sambandet mellan redovisning och beskattning Den internationella harmoniseringen Införandet av IFRS K- kategoriseringen Statens offentliga utredningar kring det materiella sambandet SOU 1995: Utredningen SOU 2008:80 i korthet EMPIRI Yttranden avseende SOU 2008: Skatteverkets yttrande över slutbetänkandet av utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning, SOU 2008: Näringslivets regelnämnd yttrande över SOU 2008: Bokföringsnämnden yttrande över SOU 2008: FAR SRS yttrande över SOU 2008:

5 4.1.5 Näringslivets skattedelegations yttrande över SOU 2008: Kronofogdemyndigheten yttrande över SOU 2008: Intervjudiskussion Presentation av våra respondenter Respondenternas kunskap kring SOU 2008: Diskussion om sambandet mellan redovisning och beskattning Övergripande diskussion om förslaget Diskussion kring de bakomliggande orsakerna till SOU 2008: Diskussion kring konsekvenser och en framtida utveckling DISKUSSION SLUTSATS Rekommendationer

6 BEGREPPSFÖRKLARING Belöpandeprincipen: Inkomster och utgifter skall redovisas som intäkter och kostnader det år på vilket de belöper, det vill säga då de uppkommer. BFN: Bokföringsnämnden Branschorganisation: Hädanefter när vi nämner branschorganisationer kommer vi att avse de branschorganisationer vilka berör ekonomi- samt redovisningsområdet. FAR SRS: Ger ut rekommendationer (nationell normgivning), standarder (utifrån internationella förlagor) och uttalanden. De ger varje år ut vägledning för dem som ska upprätta eller granska årsredovisningar. FASB: Financial Accounting Standards Board. Privat amerikansk normbildare, en av de mest inflytelserika inom redovisning. GAAP: Generally Accepted Accounting Principles. Regelverk utvecklade av FASB. IASB: International Accounting Standards Board. En internationell organisation som arbetar för att förbättra och harmonisera redovisningen världen över. IFRS: International Financial Reporting Standards. Rekommendationer utgivna av IASB. IL: Inkomstskattelagen. Intressenter: Företag, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Bokföringsnämnden, FAR SRS samt redovisnings- och revisionsbyråer och Svenskt Näringsliv. Vidare i uppsatsen kommer vi att åsyfta dessa när vi nämner intressenter. Kontantmetoden: Enligt BFN (2010) innebär kontantmetoden att du bokför affärshändelsen när transaktionen sker, det innebär att till exempel fakturor inte bokförs men in- och utbetalningar bokförs löpande. Detta är en förenklad metod som passar bäst att använda vid en liten verksamhet. KFM: Kronofogdemyndigheten. NNR: Näringslivets regelnämnd. NSD: Näringslivets skattedelegation Obeskattade reserver: Vinster som företaget ännu inte skattat för. De är ett mellanting mellan eget kapital och skulder då de består av en latent skatteskuld och av eget kapital. Syftet med obeskattade reserver är att kunna utjämna ett företags skattebelastning mellan goda och dåliga år. Exempel på obeskattade reserver är ersättningsfond och periodiseringsfond. (Rating, 2010) Obeskattade vinster: Avser skillnaden mellan skattemässiga och redovisningsmässiga värden på tillgångar, skulder samt avsättningar. (SOU 2008:80) RR: Redovisningsrådet. RR lades ner Rekommendationerna återfinns hos BFN. Skatteförmågeprincipen: Principen innebär att skatt ska betalas utifrån envars förmåga, det vill säga att skatt betalas utifrån inkomst/resultat. SOU: Statens offentliga utredningar. Består av offentliga betänkanden och arbetsprodukter vilka utretts av kommittéer tillsatta av regeringen. SKV: Skatteverket ÅRL: Årsredovisningslagen 6

7 1. INTRODUKTION I detta kapitel kommer vi att beröra de inledande frågeställningarna som är grunden för uppsatsen. Vi kommer även att presentera vår problemdiskussion så att läsaren får förståelse för ämnet och den förändring som är föreslagen. 1.1 Bakgrund Sverige har en grundläggande skattelag, Inkomstskattelagen, som styr både kommunal och statlig inkomstskatt. En föregångare till denna skattelag är 1928 års kommunalskattelag som tillsammans med 1929 års bokföringslag utgör grunden till sambandet mellan redovisning och beskattning (Redovisningsportalen, 2010). Sambandet har således länge haft en stark tradition i Sverige. Dagens system för beskattning av företag innebär att redovisningen har stor påverkan över beskattningen. Det är vad som kallas det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. I 14e kap. 2 Inkomstskattelagen framgår det vilket starkt inflytande redovisning har på beskattning; 2 Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Vid beräkningen av resultatet ska inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Sambandet har under lång tid varit under diskussion och dess lämplighet har ifrågasatts av dess intressenter. Genom åren har flera förslag tagits upp för diskussion och i SOU 1995:43 diskuterades huruvida en ökad frikoppling mellan beskattning och redovisning skulle leda till en mer kvalitativ redovisning. Redovisningen har under senare år fått en allt mer internationell publik vilket har lett till en internationell standardiseringsprocess inom redovisningen. För att anpassas till nya villkor på marknaden har normbildning och lagstiftning varit mycket aktiv, bland annat måste alla börsnoterade bolag sedan år 2005 redovisa enligt IFRS. Förändringen inom redovisning har väckt diskussionen kring sambandet mellan redovisning och beskattning vilket har lett till regeringens initiativ till SOU 2008:80, vilken utreder sambandet och en eventuell frikoppling. Förslaget bedöms vara den största förändringen för beskattning av näringsverksamhet på över hundra år. (Svenskt Näringsliv, 2010) 1.2 Problemdiskussion Förslag om en frikoppling mellan skattelagstiftning och redovisning har varit ett ämne som väckt många synpunkter bland de berörda användarna såsom Skatteverket och FAR SRS. Det har känts ovisst, komplext och kantats av osäkerhet. Förslaget innebär att det materiella 7

8 sambandet i sin helhet ska slopas och medför samtidigt att beskattningstidpunkten kommer att styras utifrån beskattningsrätt. Kritik mot dagens samband, där normer och praxis styr snarare än lagar och regler, har medfört en utveckling av beskattningslagar. För företag, myndigheter och andra användare finns alltjämt ett behov av förtydligande av dessa då de ofta är komplexa av sin natur. Denna problematik, tillsammans med internationaliseringen, ligger till grund för utredningen SOU 2008:80. Diskussionen kring en frikoppling är inte ny men har intensifierats i samband med en ökad internationalisering, exempelvis Sveriges inträde i EG år 1995 och implementeringen av de nya internationella redovisningsreglerna, IFRS, under 2000-talet. Andra viktiga faktorer som har påverkat diskussionen är andelen multinationella uppdrag, verkan på flera börser, en önskan om en internationell redovisning samt ett ökat behov att kunna jämföra årsredovisningar mellan företag med olika nationaliteter. Författarna till SOU 2008:80 bedömer att förslaget kommer att innebära en förenkling för majoriteten av bolag. Skatteverket ifrågasätter förslaget och menar att utredningen istället leder till en ökning av den administrativa bördan, även ökade kostnader samt osäkerhet på rättsområdet. Andra intressenter är FAR SRS och Näringslivets regelnämnd som också presenterar sina kommentarer i olika uttalanden. Enligt författarna till SOU 2008:80 finns ett behov av översyn på områden där sambandet mellan redovisning och beskattning är oklar och inte fungerar tillfredställande eller ändamålsenligt. Eftersom förslaget ännu endast ligger för utredning och heller inte är särskilt känt bland företag, anser vi att det är extra intressant att gå på djupet i denna utredning och på så sätt bredda våra kunskaper inom redovisningsområdet. Vi anser även att det är intressant att ytterligare utveckla den konsekvensanalys som utredningen utfört med hjälp av input från enskilda individer med relevant kompetens. 1.3 Frågeställning - Vilka möjliga konsekvenser kan en frikoppling mellan skattelagstiftning och redovisning medföra? - Vilket behov finns av en frikoppling mellan redovisning och beskattning? - Hur har SOU 2008:80 mottagits av de remissvarande intressenterna? 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken påverkan intressenterna tror att en frikoppling mellan beskattning och redovisning kan komma att medföra. Vidare ämnar vi undersöka om det finns ett explicit eller implicit behov av en frikoppling som utredningen föreslår, det vill säga om detta finns ett uttryckt behov från förslagets intressenter eller om det uppkommit ur problematik mellan redovisning och beskattning. Vi vill belysa det komplexa systemet kring ett företags redovisning och beskattning och hur den föreslagna förändringen kan komma att påverka detta. Vi vill åskådliggöra både de negativa samt positiva aspekter som kan framkomma av en frikoppling. 8

9 1.5 Avgränsningar Osäkerheten kring utredningens framtid är fortfarande stor varför vi kommer att belysa problemet på en övergripande nivå genom att inrikta uppsatsen på hur representanter från branschorganisationer, skatteverket och andra starka intressenter uppfattar förslaget och bedömer sig påverkas av det. Förslaget utgår från svensk lagstiftning men till grund finns en ökad internationalisering. Vi kommer endast att beröra internationella jämförelser utifrån den påverkan de haft på det svenska behovet utav en frikoppling. Däremot kommer vi inte att undersöka eller jämföra de konsekvenser andra länder, vilka redan genomgått en frikoppling, kan ha påverkats av. 9

10 2. METOD I detta kapitel kommer vi att ge en kort presentation av olika metodval samt motivera vårt tillvägagångssätt vid författandet av denna uppsats Forskningsansats Det finns tre vanliga forskningsansatser; deduktiv, induktiv samt abduktiv (Jacobsen, 2002). Bryman och Bell (2005) beskriver att utgångspunkten i den deduktiva ansatsen är ett teoretiskt problem, ur vilket en hypotes härleds och undersöks empiriskt. Jacobsen(2002) menar att kritiken mot denna ansats är att den lyfter fram begränsad information då forskaren endast samlar in information som denne finner intressant. Den induktiva ansatsen är enligt Bryman och Bell (2005) motsatsen till den deduktiva då slutsatser dras utifrån observationer och stöds med hjälp av relevant teori. Jacobsen (2002) menar att den induktiva ansatsen kan ses som ett ideal då den till skillnad från den deduktiva ansatsen istället tillåter forskarna att ha ett öppet sinne genom att undvika förutfattade meningar eller förväntningar. Kritik som nämns mot det induktiva arbetssättet är att det kan ge intressanta resultat men inte vara betydande för teoribildning, det anses även vara naivt att tro att någon kan ha ett helt öppet sinne. Patel och Davidson (2003) beskriver abduktion som en kombination av induktion och deduktion. Forskaren formulerar i det första steget utifrån det enskilda fallet ett hypotetiskt mönster som kan förklara fallet, detta kan ses som en induktiv början. Hypotesen kan därefter prövas på nya fall och en deduktiv ansats är därmed använd, utifrån detta kan hypotesen bli mer generell och ett abduktivt tillvägagångssätt ger forskaren mer frihet i arbetet. En risk med att använda denna ansats är att forskaren är färgad av tidigare erfarenheter och forskning och därför omedvetet utgår ifrån dessa i forskningsprocessen vilket kan minska friheten och det öppna sinnet. Enligt Jacobsen (2002) har det blivit vanligare att istället för att diskutera induktiva och deduktiva ansatser istället diskutera graden av öppenhet i insamlingsmetoderna. I de fall då forskaren på något sätt begränsar den information som samlas in, till exempelvis genom förutbestämda svarsalternativ, pratar man om slutna ansatser. Fördelen med detta är att forskaren redan från början uttryckligen bestämmer vilka förutsättningar som finns samt vilken information som anses vara intressant för uppsatsen. En sluten ansats genomförs ofta med en deduktiv ansats som vanligtvis kopplas samman med ett kvantitativt angreppssätt. En öppen ansats kopplas samman med den induktiva ansatsen och det kvalitativa angreppssättet som kännetecknas av att forskaren är mer mottaglig för nya infallsvinklar. 10

11 Vår frågeställning är formulerad utifrån SOU 2008:80 vilket är ett empiriskt material. Vi har valt använda oss utav den induktiva ansatsen vilket kan motiveras av vår empiriska utgångspunkt. Den induktiva ansatsen är fördelaktig för vår undersökning då en förutsättning för ett användbart resultat är att vi vid genomförandet bibehåller ett öppet sinne. Vårt insamlade material kan härigenom ge slutsatser vilka blir mer rättvisande och tolkningsbara då vi genom ett öppet sinne kan få nya infallsvinklar som inte hade vart möjliga vid avsaknandet av till exempel fria svarsalternativ. 2.2 Forskningsdesign Bryman och Bell (2005) beskriver forskningsdesign som en vägledande struktur vad gäller användandet av en metod och hur den insamlade datan analyseras. När fallet som ska undersökas är bestämt väljs sedan metod för insamlingen. Dessa olika metoder kan vara observationer, intervjuer, enkäter och så vidare. Olika forskningsdesign kan exempelvis vara experimentella undersökningar, surveyundersökningar, fallstudier och komparativa undersökningar. Vi väljer att endast beskriva fallstudium då detta är designen som passar vårt syfte med uppsatsen. Patel och Davidson (2003) beskriver att en fallstudie har som avsikt att undersöka en mindre avgränsad grupp. Ett fall kan vara en individ, en organisation eller en situation. Forskaren utgår ifrån ett helhetsperspektiv vid användandet av ett fallstudium och denna form av design används ofta vid studier av processer och förändringar. Bryman & Bell (2005) beskriver fallstudiets möjlighet att studera ett fall mer ingående samtidigt som de också beskriver att en generalisering inte är möjlig med den här designen. Vi har valt att använda designen fallstudium då vår avsikt är att undersöka eventuella konsekvenser av en förändring i sambandet mellan redovisning och beskattning. Vi har utgått ifrån en statlig utredning och utifrån denna försökt att urskilja vilken påverkan den har på olika intressenter och vilket behov av en sådan frikoppling som faktiskt existerar. Fallet i vår uppsats är själva förändringen, alltså frikopplingen som föreslås i SOU 2008:80. Genom en fallstudie kan vi fokusera på förändringen ur de starka intressenternas perspektiv. Detta är fördelaktigt då vi vill uppmärksamma på de eventuella konsekvenser som kan uppkomma ur en frikoppling. Vi har ingen avsikt att generalisera utan istället försöka visa på eventuella konsekvenser av en eventuell frikoppling varför en fallstudie är användbar. 2.3 Forskningsstrategi Bryman och Bell (2005) tar upp två specifika forskningsstrategier, den kvantitativa och den kvalitativa. Kännetecknande för den kvantitativa forskningen är insamlingen av numerisk data, en deduktiv ansats samt en objektiv verklighetssyn. En generalisering av forskningsresultat är eftersträvansvärt varför det är viktigt med representativa urval eller stickprov för att kunna hävda att en generalisering är möjlig. 11

12 Den kvalitativa forskningsstrategin kännetecknas i sin tur av ord samt en induktiv ansats, tyngdpunkten ligger i tolkningen av det insamlade materialet och deltagarnas subjektiva uppfattningar är grundläggande (Bryman & Bell, 2005). Syftet med den kvalitativa undersökningen är att ge en mer djupgående kunskap än den som ges vid kvantitativa undersökningar (Patel & Davidson, 2003). För att på bästa sätt utföra vår undersökning har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Detta för att kunna erhålla en djupare kunskap och förståelse kring bland annat det materiella sambandet då denna strategi öppnar upp för samtal och diskussion. Som vi motiverat ovan har vi valt att utgå från en induktiv ansats då vi utgår ifrån ett empiriskt underlag. Då vår undersökning baseras på vad olika representanter från starka intressenter tror att konsekvenserna av utredningen SOU 2008:80 blir anser vi det vara fördelaktigt att följa den kvalitativa inriktningen och på så sätt kunna gå på djupet i denna fråga. 2.4 Insamlingsmetod Bryman och Bell (2005) menar att datainsamling kan delas upp i primärdata och sekundärdata. Primärdata syftar oftast på direkta observationer och fördelen är det aktuella materialet. En nackdel anses vara det tidskrävande insamlandet. Befintlig litteratur och artiklar etcetera klassificeras som sekundärdata då insamlingsarbetet har skett av någon annan. Fördelen med sekundärdata är att den är tillgänglig och att den inte kräver stora resurser vid framtagande, dock bör man förhålla sig kritisk vid användandet och till tolkningen utav sekundärdata då tillförlitligheten är osäker. Vid val av insamlingsmetod för primärdata används enligt Bryman och Bell (2005) ofta deltagande observation, intervju eller enkätinsamling. Deltagande observation ger en möjlighet för forskarna att dela upplevelser och erfarenheter med de deltagande för att få en bättre förståelse av ämnet. Bryman och Bell (2005) menar att enkätundersökningar ger ett tydligt och lättöverskådligt material där resultatet lätt kan utläsas, men begränsas i den meningen att respondenten inte ges möjlighet att svara fritt på frågorna och utveckla sina svar. Fördelen med intervju som datainsamlingsmetod är att respondenten vid öppna frågor kan tala fritt, således kan det framkomma fakta som intervjuaren från början inte var medveten om. Det finns olika varianter på uppbyggnad av intervjuer där de ostrukturerade intervjuerna ofta innehåller en frågeställning som respondenten öppet får diskutera och tala kring. En semistrukturerad intervju utgår ifrån öppet formulerade frågor vilka respondenterna får diskutera, utifrån intervjusituationen ställs sedan eventuella följdfrågor. Vid strukturerade intervjuer ställs samma frågor till alla respondenter utifrån ett förutbestämt frågeformulär. Tanken med denna form av intervjumetod är att svaren lätt kan sammanställas och klassificeras vilket underlättar jämförandet av respondenternas svar. Vårt uppsatsarbete har i huvudsak utgått från sekundärdata vilket gett en användbar kunskapsgrund för insamlandet av primärdata. Vår sekundärdata består främst utav 12

13 publikationer och yttranden vilka rör utredningen SOU 2008:80. Vid inhämtning av primärdata har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer, detta för att upprätthålla en öppen diskussion och främja möjligheten till nya infallsvinklar i ämnet. Vår primärdata har inhämtas av respondenter som vi valt utifrån vilken bransch de arbetar inom och vilken erfarenhet de kan tänkas besitta. Carl-Magnus Bäck, Christian Johansson, Kent Eriksson samt Lars Arvidsson arbetar samtliga i redovisnings- och revisionsbranschen och har stor erfarenhet och kunskap i exempelvis redovisningsfrågor. Vi tror att dessa respondenter kan bidra till ett bra underlag och ge kvalitativ information i vårt uppsatsarbete. 2.5 Forskningskvalitet När det gäller forskningskvalitet diskuterar Bryman och Bell (2005) två begrepp; reliabilitet samt validitet. Dessa används för att styrka trovärdigheten och äktheten i forskningen. Med reliabilitet menas att forskningen ska kunna upprepas och då ge samma resultat, det vill säga att detta mått mäter forskningens pålitlighet. Med detta mått vill man utesluta att slumpen och olika tillfälligheter spelar in i resultatet. Detta används främst vid kvantitativa undersökningar, vid kvalitativ forskning används samma begrepp dock med mindre fokus på mätning. (Bryman & Bell, 2005) Reliabiliteten i kvalitativa studier skiljer sig gentemot kvantitativa studier då olika svar kan erhållas vid intervju av samma person vid olika intervjutillfällen. Detta innebär dock inte att reliabiliteten är låg då man vid kvalitativa studier istället söker orsaken till varför olika svar förekommer. Det kan bero på ändrad uppfattning, ökad kunskap eller att situationen har förändrats vid senare tillfälle. (Patel & Davidsson, 2003) Bryman och Bell (2005) menar att genom validitet ska det bland annat finnas ett samband mellan slutsatser och använda begrepp, och att måtten på dessa begrepp ska spegla innebörden. Validiteten behandlar även frågan att kunna generalisera och om de framtagna resultaten kan användas i den naturliga miljön och i människans vardag. Man kan således säga att validiteten är en intern kontroll utav undersökningens slutsatser. Vår strävan har varit att upprätthålla hög forskningskvalitet. Detta genom att våra intervjuer har baserats på semistrukturerade frågor där respondenten har fått tala fritt utan att påverkas av vårt sätt att ställa frågor på. Vår referensram baseras på vad som ur vårt perspektiv är utav intresse för att kunna besvara vår frågeställning och ge läsaren en förståelse kring ämnet. För att säkerställa kvalitén på återgivningen beslutade vi att spela in intervjuerna, men det finns det både för- och nackdelar med inspelning. Enligt Repstad (2007) är fördelen att informationen kan återges på bästa möjliga sätt med minst risk för misstolkningar och då även minimera risken för att missa att återge information av relevans för uppsatsens kvalité. Inspelning underlättar även då forskaren får tillfälle att lyssna och ställa motfrågor utan att behöva koncentrera sig på att skriva ner svaren samtidigt. Bryman och Bell (2005) menar visserligen att inspelningen kan bidra till att respondenten blir nervös och inte ger de utförliga svar som den annars hade gett under ett vanligt samtal. Vi bedömer dock att risken för detta är minimal då frågornas karaktär inte på något sätt behandlar känslig information utan en in- 13

14 tressegrupps offentliga ställningstagande med komplettering av respondentens upplevelser och erfarenheter i frågan. 2.6 Metod och källkritik Tillförlitligheten hos de i uppsatsen använda källorna måste övervägas av forskaren. Frågor som forskaren måste ställa sig själv är om materialet är äkta och varifrån källorna härstammar. Samtidigt bör det undersökas hur gamla källor som används. Vidare menas att primärkällor och nyare källor ofta är att föredra. (Ejvegård, 2009) Vår uppsats behandlar en relativt ny diskussion varför våra källor är nya och en stor del av våra källor är av sekundär karaktär. Detta på grund av att många intressenter lämnat yttranden kring SOU 2008:80 vilka vi anser varit utav stort intresse för vårt syfte. Vi har haft svårt att finna vetenskapliga artiklar relevanta för vårt ämne, däremot har databasen FAR SRS komplett hjälpt oss att finna ett flertal debattartiklar kring ämnet. Dessa artiklar har varit en viktig källa för förståelse kring olika tolkningar och tankar kring behov och konsekvenser av en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Vad gäller vårt tillvägagångssätt avsåg vi från början att utföra intervjuer med revisorer, redovisningskonsulter och representanter från Skatteverket. Trots upprepade försök har vi inte kommit i kontakt med en representant från Skatteverket. Deras yttrande är dock omfattande varför vi anser att dess helhet ger oss en bra grund och tillräcklig information. Vi anser att intervjuer med två revisorer och en redovisningskonsult varit tillräckliga då reliabiliteten bör vara hög vad gäller de frågor som rör den övergripande påverkan på exempelvis det dagliga arbetet. Ytterligare intressenter, som till exempel företagsledningar, har vi inte beaktat vad gäller intervjuer då förslaget i SOU 2008:80 är relativt okänt och de yttranden som vi använt oss utav bedömts ge en bra uppfattning om respektive ställningstagande. 14

15 3. REFERENSRAM I detta kapitel kommer vi att presentera en bakgrund av redovisningsprinciper som påverkat hur beskattningsreglerna ser ut idag. Utöver detta kommer vi att ge en sammanfattning av SOU 2008:80, den statliga utredning som ligger till grund för förslaget om en total frikoppling mellan redovisning och beskattning. 3.1 Redovisningsprinciper Genom att samhälle och ekonomi förändras är redovisning inte en gång för alla fastslagna principer utan snarare en produkt av historisk utveckling. Detta har lett till en internationell standardisering vilket även är en av drivkrafterna bakom frikopplingen mellan redovisning och beskattning. I grunden för redovisningen finns två framträdande ideologier, den anglosaxiska samt den kontinentala traditionen. Följande avsnitt kommer att presentera grunddragen ur dessa traditioner samt de framträdande redovisningsprinciper som till stor del styr dagens samband mellan redovisning och beskattning. (Smith, 2006) Två civilrättsliga traditioner Smith (2006) menar att redovisningens utveckling i industriländerna kommer ur två olika traditioner. Denna uppsats berör den förändring och harmonisering som ägt rum och fört traditionerna samman. Det känns relevant att ge förståelse kring ursprunget för att öka förståelsen för internationaliseringens påverkan på de nationella redovisningsprinciperna. Skillnaden mellan anglosaxisk och kontinental tradition beror på olika civilrättsliga tillämpningar. Den kontinentala traditionen är utbredd över Västeuropa och Japan med undantag för Storbritannien och Holland. Den civilrättsliga tillämpningen är legalistisk, vilket innebär att den är baserad på nedskrivna lagar. I civillagstiftningen ingår bolagsrätten vilken i stor utsträckning reglerat redovisningen. Genom denna koppling av redovisningslagar och skattelagstiftning har de starkt kommit att påverka varandra. (Smith, 2006) Den anglosaxiska traditionen har störst utbredning i USA och Storbritannien. Istället för att bygga på nedskrivna lagar baseras den civilrättsliga traditionen på sedvanerätt och kompletteras med precedensfall i domstolar. En följd av detta är att bolagsrätten och då även redovisningen inte grundats på nedskrivna lagar. Redovisningsprinciper har därför utvecklats av och för redovisningsprofessioner. (Smith, 2006) Grundläggande redovisningsprinciper Redovisningsprinciper har en stor betydelse för vald redovisning vid fall som inte regleras i lag eller av rekommendationer för att bedöma huruvida valt tillvägagångssätt uppfyller god redovisningssed. Våra grundläggande redovisningsprinciper är internationellt accepterade, 15

16 innebörd och betydelse kan dock variera mellan länder beroende på grundläggande redovisningskultur. (Skatteverket, 2008) Vi har valt att endast presentera de redovisningsprinciper som är berör utredningen SOU 2008:80. Belöpandeprincipen Inkomster och utgifter skall redovisas som intäkter och kostnader det år på vilket de belöper, det vill säga då de uppkommer. Både inkomster och utgifter skall med andra ord periodiseras. (Skatteverket, 2010) Ur beskattningssynpunkt betyder principen att inkomst beskattas när intäkten uppkommer, vilket bedömdes vara det teoretiskt rätta i 1990 års skattereform men som har slopats till förmån för kontantprincipen och realisationsprincipen. Detta motiveras med den skatteskyldiges betalningsförmåga. (Nordstedts Juridik, 2010) Realisationsprincipen En konkret anvisning för hur periodiseringsprincipen ska hanteras, det vill säga när inkomst eller utgift ska redovisas som intäkt eller kostnad. Tolkningen varierar beroende på vilken av de ursprungliga traditionerna man rättar sig efter. (Nilsson 2007) Beskattningsmässigt innebär principen att värdeökningar på tillgångar beskattas då den skatteskyldiga har möjlighet att konsumera dem. (Nordstedts Juridik, 2010) Försiktighetsprincipen En av de viktigaste principerna vilken innebär att i redovisningen gardera sig mot övervärdering av tillgångar samt undervärdering av skulder. Detta innebär bland annat att endast realiserade vinster får tas upp. (Nilsson, 2007) Matchningsprincipen En grund för resultatmätning då principen bestämmer vilka kostnader som bör dras från intäkterna. Resursförbrukningen ska matchas mot de intäkter de genererar. (Nilsson, 2007) Rättvisande bild I huvuddrag betyder det att redovisningens helhet ska ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Rättvisande bild kan anses som en självklarhet men kommer ofta i konflikt med t.ex. försiktighetsprincipen. Rättvisande bild anses ibland inte vara en princip utan snarare en målsättning. (Nilsson, 2007) God redovisningssed Är inte heller en princip utan grunden för normgivning och är stadgad i lag. God redovisningssed anses ibland synonymt med rättvisande bild, vilket det inte är. God redovisningssed har snarare den betydelsen att redovisningen följer satta lagar, principer och rekommendationer. Att ha god redovisningssed som en övergripande princip snarare än stadgade lagar har den fördelen att redovisningen enklare kan följa förändringar i den ekonomiska omvärlden. (Skatteverket, 2008) 3.2 Obeskattade vinster Obeskattade vinster kan uppkomma på flera olika sätt, exempelvis genom att företaget gör större avskrivningar i deklarationen än i bokföringen. Vid användandet av IFRS i redovisningen finns inget krav på att orealiserade vinster skall sättas av till bundet kapital. Utan korrigerande skatteregler skulle det därför vara fullt möjligt att dela ut obeskattade vinster. Den dubbelbeskattning där vinster först beskattas på bolagsnivå och sedan på aktieägarnivå i samband med utdelningen skulle därmed kunna undvi- 16

17 kas. (SOU2005:53) Förslaget i SOU 2008:80 innebär att företag som har bundet kapital ska beskattas om obeskattade vinster redovisas så att de kan delas ut. Det belopp som företaget beskattas för, får sedan dras av vid nästa års prövning om det finns obeskattade vinster som ska beskattas. 3.3 IASCs Föreställningsram IASC gav år 1989 ut en föreställningsram, det vill säga ett principiellt underlag för rekommendationsutgivning. IASCs föreställningsram är den normgivning som Redovisningsrådet och BFN till stor del baserar rekommendationer, uttalanden och råd efter. (Skatteverket, 2008) Föreställningsramen bygger på två grundläggande postulat samt de kvalitativa egenskaperna för att de finansiella rapporterna ska uppnå sitt syfte. Postulatet bokföringsmässiga grunder innebär att affärshändelser och transaktioner redovisas när de inträffar och redovisas i den period de hänför sig. Det andra postulatet antagande om fortlevnad innebär att företaget driver en fortlöpande verksamhet och avser göra det under överblickbar tid. Kvalitativa egenskaperna är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. I föreställningsramen behandlas inte begreppet True and Fair View, men det försvaras i efterföljande kommentarer att rapporter som uppfyller kvalitativa egenskaper vanligtvis ger det som uppfattas vara en rättvisande bild. (Skatteverket, 2008) 3.4 Sambandet mellan redovisning och beskattning Sverige har genom sitt ursprung i den kontinentala redovisningstraditionen haft en redovisning reglerad i lag. Lagstiftningen har haft ett primärt intresse av att redovisningen ska tillgodose borgenärsintresset och statens skatteintresse (Smith, 2006). Sambandet handlar främst om periodisering av intäkter och kostnader, värdering av tillgångar och skulder samt vilka intäkter som är skattepliktiga respektive skattefria tillika vilka kostnader som är avdragsgilla respektive ej avdragsgilla. (Skatteverket, 2008) Sambandet mellan redovisning och beskattning konkretiseras i IL 14 kap Skatteverket (2010) menar att sambandet kan ha förstärkts genom konkretiseringen i IL. Grundtanken bakom sambandet är att redovisningen genom sin flexibilitet är bäst lämpad för att fastställa ett rättvisande resultat för företaget och därigenom även fastställa beskattningsunderlaget. Sambandet har även inneburit ett enkelt och begripligt regelsystem, alternativet hade varit två olika regelsystem och att företag hade fått upprätta två olika bokslut för redovisning respektive beskattning. Redovisningens koppling till beskattning anses även ge en enhetlig redovisningsstruktur. För skattemyndigheterna innebär sambandet både administrativa och kontrollmässiga fördelar. Men sambandet har även ett antal uttalade nackdelar. Skattemyndigheterna menar ibland att företagen i för stor utsträckning själva kan styra över beskattningsunderlaget genom tillämpning av redovisningsprinciper och de valmöjligheter de innebär även styra över tidpunkten för beskattning. Den subjektivitet som 17

18 ryms inom tolkningen av redovisningsprinciper anses ibland så stor att kopplingen till beskattning ifrågasätts. Ur ett redovisningsperspektiv anses sambandet ibland hämma rättvisande bild och god redovisningssed då redovisningen begränsas på grund av ovilja inför ett ökat skatteuttag. Den nackdelen som ofta tas upp som starkaste anledning för en frikoppling är att svenska årsredovisningar är svårförståeliga för utländska läsare genom skattemässiga poster som obeskattade reserver och bokslutsdispositioner. (Skatteverket, 2008) Sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning klassificeras av Skattverket (2008) på tre olika sätt; Materiellt samband: Utgångspunkten för inkomstberäkningen är redovisningslagstiftningen och god redovisningssed. Redovisningsreglerna är styrande och innebär att om företagets redovisning följer vedertagna redovisningsregler och god redovisningssed så accepteras det redovisade resultatet även skattemässigt. Avviker redovisningen från detta ska korrigering göras så att beskattningen kan grundas på ett redovisningsmässigt korrekt resultat. Formellt samband: Utgångspunkten för den skattemässiga beräkningen är en särskild skatterättslig reglering vilken knyts till ett krav på att den redovisningsmässiga behandlingen av transaktionen måste följa den skattemässiga. Skattereglerna kan här sägas vara styrande i dubbel bemärkelse, både för beskattningen och för redovisningen. Ett exempel är räkenskapsenlig avskrivning, en förutsättning för att få tilllämpa denna möjlighet är att avdraget i deklarationen motsvarar avskrivningen i bokslutet. Ett annat exempel är att avdrag för avsättning till periodiseringsfond för juridiska personer kräver att avsättningen bokförs i räkenskaperna. Inget samband: Skattereglerna avgör hur en viss transaktion ska beskattas. Redovisning och beskattning har varsitt regelsystem och det finns ingen koppling mellan dessa. Företagets bokföring och redovisade resultat saknar helt och hållet relevans vid företagsbeskattningen. Har särskilda skatteregler införts kan redovisningen på dessa områden utformas fritt i enlighet med vedertagna redovisningsregler och god redovisningssed. Ett exempel är beskattningen av kapitalvinster och förluster i inkomstslaget näringsverksamhet liksom avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond för enskilda näringsidkare. 3.5 Den internationella harmoniseringen Inom den anglosaxiska traditionen har ofta helt frikopplade värderingsregler använts, en följd av detta är att redovisningen har utvecklats till större del utifrån marknadens informationsbehov. Dock har detta kompletterats med strama regler av vad som är en True and Fair View genom så kallade GAAP utvecklade av FASB. (Smith, 2006) 18

19 Som en följd av ökningen av multinationella företag och deras notering på flera börser, Storbritanniens medlemskap i EU och uppkomsten av nya finansiella instrument har den anglosaxiska traditionen haft stort inflytande i länder som tidigare varit traditionellt kontinentala som Sverige. (Smith, 2006) Detta har inneburit att True and Fair View har blivit en övergripande princip inom EUs redovisningsdirektiv. I den svenska ÅRL har begreppet översatts till rättvisande bild. Nilsson (2007) menar att internationell harmonisering blivit ett ledord, vilket har fört med sig att flera normbildande organ tillkommit och att lagstiftningen varit aktiv i utvecklandet av nya lagar. De internationella normgivande organisationerna har fått en stark position genom kapitalmarknadens behov och önskemål att kunna jämföra ekonomisk information. 3.6 Införandet av IFRS Johansson (2010) menar att det är främst i de noterade bolagen, IFRS-bolag, som behovet finns av en frikoppling mellan redovisningssystem och det skattemässiga systemet. Årsredovisningar utformas allt mer efter en internationell publik och svenska företag är noterade på betydligt fler börser än Stockholmsbörsen. Han nämner också problemet att en utländsk läsare inte förstår en svensk årsredovisning med bland annat obeskattade reserver. Enligt Nilsson (2007) betyder det en internationell harmonisering av redovisning för de företag som redovisar enligt IFRS. Samtidigt medför det att nationellt kommer skillnaden inom redovisning öka mellan olika företagskategorier, då de redovisar olika utifrån K-kategoriseringen. IFRS är formellt endast tvingande för börsnoterade koncerner i deras koncernredovisning men har samtidigt en stor påverkan på många företag då de har möjlighet att tillämpa IFRS i sin redovisning. Principen är att företag i största möjliga utsträckning ska redovisa enligt samma principer så länge det inte strider mot ÅRL. Rådet för finansiell rapportering har som uppgift att bland annat tillvarata svenska intressen i internationell redovisning. De anser att juridiska personer i princip ska redovisa enligt IFRS men att detta begränsas dels genom att ÅRL förhindrar att IFRS tillämpas fullt ut och dels på sambandet mellan redovisning och beskattning. 3.7 K- kategoriseringen År 2004 påbörjade BFN en förenkling av regelverket för företag, det så kallade K-projektet. Regeringen har tillsatt två utredningar kring K projektet, nämligen enklare redovisning och sambandet mellan redovisning och beskattning. Indelningen bygger på att ska kunna tilllämpa en redovisning som är ändamålsenlig till företagets situation. K1: Enskilda näringsidkare och små handelsbolag ägda av fysiska personer, de får upprätta förenklat årsbokslut. K2: Mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar. Med mindre företag avses de företag som inte uppfyller årsredovisningslagens definition på stora företag. K2 är ett frivilligt och för- 19

20 enklat regelverk som små företag ska kunna välja istället för huvudregelverket K3. K2 är regelbaserat. K3: Större företag. Med större företag avses de företag vilka de senaste två åren har haft minst 50 anställda i medelantal, mer än 25 miljoner i balansomslutning och en omsättning på mer än 50 miljoner kronor. K3 är principbaserat. K4: Företag som ska följa IFRS i koncernredovisningen. (Deloitte, 2009) 3.8 Statens offentliga utredningar kring det materiella sambandet I avsnittet presenteras de utredningar som berör en eventuell frikoppling mellan redovisning och beskattning SOU 1995:43 I SOU 1995:43 föreslår kommittén att en frikoppling mellan beskattning och redovisning skulle innebära en kvalitetsökning på redovisningsområdet. Förslaget innebär att obeskattade reserver och bokslutsdispositioner skulle avskaffas, då utredarna anser att sådana skatterelaterade avskrivningar inte bör redovisas i balans- och resultaträkningen. Förslaget med sin omfattning skulle påverka stora delar av skattereglerna, bland annat avskrivning av inventarier, värdering av lager, pågående arbeten och fondavsättningar. Detta förslag var planerat att träda i kraft den första januari 1996 och tillämpas vid taxering år Utredningen SOU 2008:80 i korthet Utgångspunkten till denna uppsats är SOU 2008:80 vilken har lämnat över sitt slutbetänkande till finansdepartementet. Följande avsnitt är en sammanfattning utav utredningens innebörd. Den tillsatta kommittén bestod av sakkunniga, experter och sekreterare utsedda av regeringen. Utredarna till SOU 2008:80 har haft till uppgift att utreda hur sambandet mellan redovisning och beskattning ska utformas i framtiden. En viktig del av utredningen var att föreslå en lag som förhindrar att obeskattade vinster kan delas ut. Som ett resultat av utredningen förslås följande: - Det materiella sambandet ersätts av regler i inkomstskattelagen (IL). - Om ett företag redovisar obeskattade vinster i fritt eget kapital ska dessa tas upp till beskattning enligt IL. Förslag från utredningen SOU 2008:80 föreslår att det materiella sambandet i sin helhet ska slopas. Detta skulle i sin tur innebära att det materiella sambandet ersätts utav nya regler i IL. Utredarna tog ställning till tre alternativ under arbetet med SOU 2008:80; ett starkare materiellt samband, ett svagare men bevarat materiellt samband och ett helt avskaffat materiellt samband. Som slutsats föreslås ett helt avskaffande av det materiella sambandet. Utvecklingen pekar på ett 20

21 minskat materiellt samband och utredningen frågar sig om någon skulle vara intresserad av ett ökat materiellt samband. Utredarna har sammanfattat de argumenten; - beskattningen har tidigare byggts på företagsekonomiska principer samt att företagarna haft ett egenintresse av att ta fram vinster till beskattning. Utvecklingen inom redovisningsområdet har lett till fler särskilda regler, speciellt för juridiska personer, vilket anses vara ett av de samhälliga skälen till en frikoppling. - Då redovisningen kommer att ha olika regelverk för olika storlekar på företag (kindelningen) skulle det medföra att skattereglerna skulle bli alltför omfattande och svårtillämpade. En sådan utveckling skulle även kunna innebära större skattearbitrage. - Idag styrs redovisningen utifrån principer och god redovisningssed, vilka är standards formade av internationella organ eller råd från olika myndigheter. Utredningen anser att i och med den utveckling som har lett till minskat materiellt samband samt en önskan om att de principer och seder som idag styr redovisning och beskattning ska få en mer bindande karaktär i form av regler i IL bör vara skäl till en frikoppling. Som huvudsakliga skäl till varför man inte bör stanna vid partiellt avskaffande av det materiella sambandet anger utredarna till SOU 2008:80 följande: - Det materiella sambandets tillämpningsområde har minskat och förväntas ge tillämpningssvårigheter vilka kan antas att öka i takt med att tillämpningsområdet minskar i framtiden. - Ett partiellt avskaffande skulle leda till onödigt många skatteregler i IL och de oreglerade frågorna skulle medföra tillämpningssvårigheter. Det skulle komplicera arbetet om de kvarvarande principerna och sederna ska ha en utfyllande roll men skilja sig ifrån beskattningen. - Utredarna menar att en frikoppling skulle leda till ett system som är mer anpassat till att snabbt och enkelt kunna möta förändringar från omvärlden. Om det däremot skulle finnas kvar ett delvis materiellt samband skulle detta tillsammans med omvärldens förändringar göra att skattereglerna skulle få omprövas gång efter gång. Den framtida utveckling skulle förändra redovisningen samt berörda lagar vilket på sikt kommer att medföra att det materiella sambandet blir alltmer urholkat och att en fråga om ett totalt avskaffande skulle bli aktuellt igen. Nya regler om beskattningstidpunkten i IL För att kompensera det borttagna materiella sambandet placeras de nya reglerna i två nya kapitel. Det första kapitlet 14a i IL kommer att beröra periodisering av inkomster medan kapitel 14b kommer att hantera frågor om periodisering av utgifter. Utredningen föreslår att dessa ska utformas med utgångspunkt i traditionella redovisningsprinciper. I detta fall har belöpandeprincipen, realisationsprincipen, försiktighetsprincipen och matchningsprincipen varit betydande och vägledande för utformningen. Båda kapitlen är uppbyggda på liknande sätt och inleds med allmänna bestämmelser vilka fyller en funktion som portalparagraf. 21

22 Dessa portalparagrafer har som syfte att det alltid ska finnas en lagparagraf att tillämpa, dock ska de konkreta lagparagraferna följas i första hand. (SOU 2008:80) Möjlighet att välja samordning med redovisningen De nya beskattningsreglerna som utreds i SOU 2008:80 antas leda till en senarelagd beskattning. För att tillgodose önskemål om att beskattningstidpunkt och redovisningstidpunkt ska sammanfalla anser utredningen att en annan beskattningstidpunkt ska kunnas väljas än den som är lagstadgad. Som förutsättning för detta finns kravet att en inkomst endast fås tas upp tidigare än den annars skulle ha gjort och att ett avdrag görs senare samt att man använder sig utav periodiseringsmetoder som tillämpas i redovisningen. Kontantmetoden för K1-företag Från och med första januari 2007 tillämpas särskilda regler för K1-företag, det vill säga de företag som har en omsättning på mindre än 3 miljoner kronor. Dessa regler anger att bara fakturerade inkomster och utgifter behöver periodiseras. Övriga regler om inventarier, fastigheter och lager är nästintill lika som för andra företag. (SOU 2008:80) Utredarna till SOU 2008:80 föreslår först att handelsbolag vilka endast har fysiska personer som delägare ska hanteras på samma sätt som enskilda näringsidkare, och att de regler som utredningen föreslår även ska gälla för dessa. Förslaget från SOU2008:80 vill förenkla arbetet för de små företagen. Därför föreslås att kontantmetoden ska användas vid periodisering och således kommer företaget endast behöva hålla koll på in- och utbetalningar. Lagarna om inventarier, fastigheter och lager ska tillämpas som vanligt. Dock förekommer det vissa förenklingsregler som kan medföra att K1- företag även i dessa frågor kan komma att behöva hålla reda på in- och utbetalningar. Regler om pågående arbeten behöver inte tillämpas av K1-företag. Förenklingsregler Utredarna till SOU 2008:80 vill först och främst införa en väsentlighetsregel vilken skulle innebära att ett avsteg från periodiseringsreglerna godkänns om påverkan på resultatet är oväsentligt samt att de skatteskyldiga gör samma sak i räkenskaperna. Även föreslås ett antal förenklingsregler som ska gälla för alla företag oavsett storlek; - Vid köp utav inventarier får beloppet skrivas av om det understiger ett halvt prisbasbelopp. - Lager vars värde understiger kr behöver inte tas upp. - Pågående arbeten som understiger ett värde av 5000 kr behöver inte tas upp. Dock får det sammanlagda värdet på alla pågående arbeten inte överstiga kr. - Direkta utgifter av mindreomfattning för lagertillgångar och inventeringar behöver inte adderas till anskaffningsvärdet. 22

23 Obeskattade vinster och det formella sambandet Utredarna till SOU 2008:80 förslår även att det formella sambandet ska komma att avskaffas och följaktligen att inga regler med formellt samband kommer att finnas i framtiden. De förslår istället ett nytt regelsystem som ska motverka problemet med obeskattade vinster. Enligt nya föreslagna regler ska företaget beskattas även för redovisade obeskattade reserver så att de kan delas ut. Med obeskattade vinster menas skillnaden mellan skattemässiga och bokförda värden på tillgångar, skulder och avsättningar. Utredningen anser sig vara befogade att önska en ändring på systemet med följande argument: - De civilrättsliga lagarna är inte aktuella då dess syfte är oanvändbart på detta område samt att de helt förhindrar en utdelning. - Skulle man implementera en spärr med ett högsta värde för utdelning skulle detta bli mer komplicerat än ett formellt samband och att en sådan utdelningsspärr skulle komma i konflikt med EG-rätten. Utredningen SOU 2008:80 har i samråd med Justitiedepartementet diskuterat en ändring av de civilrättsliga reglerna som idag tillåter obeskattade vinster att redovisas som bundet eget kapital. Man förslår även en borttagning av den utdelningsspärr avseende finansiella instrument som finns i 17 kap. 21 IL och att denna istället samordnas med de övriga reglerna angående obeskattade vinster. Sambandet i praktiken Utredningen fastslår inga regler om hur sambandet kommer att hanteras i praktiken vilket förklaras med att sambandet är indirekt, således är det naturligt att inget konkret förslag givits. I vissa sammanhang kommer det givna förslaget inte att påverka sambandet i praktiken, till exempel kommer vissa uppgifter fortfarande utgå från företagets bokföring såsom deklaration och skattekontroll. Redovisningen kommer fortfarande att inneha en viktig roll för beskattningen. Den största effekten beräknas bli att redovisningens möjligheter att påverka beskattningen kommer att begränsas. Ett av de tyngst vägande skälen till en frikoppling av beskattning och redovisning och därmed ett avskaffande av det materiella sambandet är att utvecklingen har lett till att redovisningsreglerna för de större företagen har utvecklats i motsatt rikting till de regler som anses vara acceptabla i förhållande till skatteförmågeprincipen. (SOU 2008:80) Konsekvenser Utifrån den konsekvensanalys som utredarna har gjort över förslaget SOU 2008:80 presenterar de ett antal möjliga konsekvenser av en frikoppling: För K1-företag kommer den enda skillnaden bli att alla regler numer finns i IL men att i praktiken kommer det fortfarande finnas ett samband mellan redovisning och beskattning. Denna grupp företag påverkas inte av de nya reglerna om obeskattade vinster utan deras arbete kommer istället underlättas tack vare förenklingar bland de 23