Om behovet av ingenjörer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om behovet av ingenjörer"

Transkript

1 PM Om behovet av ingenjörer Arbetslivsanknytning, utbud och efterfrågan samt genomströmning för högskolans ingenjörsutbildningar Box 1419, Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48, Tel

2 2 (11) I korthet Arbetslivsanknytning Ingenjörsutbildningar har av naturliga skäl ett närmare förhållande till studenternas arbetsmarknad än många andra. Det hindrar inte att detta både kan och bör utvecklas ytterligare i både civil- och högskoleingenjörsutbildningen. Med samverkan menas här inte kontakter mellan lärosäte och näringsliv inom forskningen. Inte minst viktigt är att utbildningsanordnarna följer upp om i vilken grad de examinerade upplever att arbete och utbildning motsvarade förväntningarna. Civilingenjörer och högskoleingenjörer Den samlade antagningen till civil- och högskoleingenjörsutbildningarna bör inte nödvändigtvis vara högre än dagens nivåer. Detta framgår bland annat vid en analys av efterfrågeläget som det kommer till uttryck i SCBs Arbetskraftsbarometer. Det är dock fortfarande viktigt att vidmakthålla ett högt intresse för teknik. Därigenom kan de tekniska högskolorna uppnå ett starkt söktryck, till både civil- och högskoleingenjörsutbildningarna, vilket i sin tur borgar för ett urval av de bästa studenterna. Flera skäl talar för att åstadkomma en förskjutning av studentströmmarna från civil- till högskoleingenjörsutbildningarna. ledtiderna i utbildningssystemet förkortas, de långsiktiga bedömningarna indikerar att en eventuell framtida brist i första hand gäller ingenjörer med kortare utbildning, högskoleingenjörsutbildningarna har en bredare spridning över landet, och är därför bättre ägnade att tillgodose de regionala behoven av teknisk kompetens. Genomströmning Genomströmningen faller på såväl civil- som högskoleutbildningarna, vilket är problematiskt av flera anledningar: Studenter utan fullföljd utbildning saknar de kunskaper som krävs för ett framgångsrikt yrkesliv, och får en svagare ställning på arbetsmarknaden, Näringslivet går miste om den kompetens som en fullföljd examen är avsedd att ge, Kvaliteten på undervisningen kan bli lidande om studierna upplevs vara för krävande av en betydande andel av studenterna, Kvalitetsutvärderingarna blir bristfälliga, när studenter som lämnar utbildningen inte omfattas av bedömningarna av examensarbeten, Utbildningarnas attraktionskraft kan påverkas negativt när de förknippas med stora avhopp.

3 PM 3 (11) Om behovet av ingenjörer Ingenjörer vill se mer arbetslivsanknytning I en enkät 2009 riktad till medlemmar i Sveriges Ingenjörer med civil- och högskoleingenjörsexamen 2005 eller 2006, undersöktes hur de examinerade ingenjörerna såg på utbildningen efter några års yrkeserfarenhet, och hur den svarat upp mot de krav arbetslivet ställer. Det tydligaste beskedet från ingenjörerna var att utbildningarna i långt större utsträckning måste kopplas till yrkeslivet. Av direkta frågor och frisvar framgår att framför allt följande efterlystes: Bättre möjligheter till praktik Karriär- och studievägledning som ger besked om vad arbetsmarknaden kräver Ökade kontakter med företag och näringsliv Mer verklighetsanpassade tillämpningsövningar Entreprenörskapskompetens På fyra direkta frågor om samverkansrelaterade aspekter fördelade sig andelen positiva svar per högskola som följer (för vissa var antalet svar för litet): Högskola Hur bedömer du din utbildning vad beträffar Praktik Studievägl. Karriärvägl. Samverkan Väst 69% 35% 27% 37% Jönköping 17% 43% 36% 60% KTH 18% 43% 21% 74% Gävle 13% 35% 30% 73% Chalmers 11% 50% 26% 47% Luleå 34% 45% 17% 35% Mälardalen 14% 47% 16% 39% Karlstad 17% 29% 13% 54% Linköping 11% 35% 21% 43% Lund 12% 42% 14% 34% Halmstad 16% 26% 13% 26% Umeå 10% 30% 11% 30% Uppsala 14% 26% 8% 20% Dalarna 25% 10% 10% 22% Totalt (alla svar) 16% 40% 19% 37% Summa andel svar "mycket bra" och "ganska bra" på respektive delfråga. Sorterat fallande efter summan av andelarna per högskola. Det kan tilläggas att så många som en tredjedel av de svarande upplevde att sambandet mellan kurser och utbildning som helhet ( den röda tråden ) var mycket eller ganska dåligt. På utbildningar som leder till yrkesexamina måste detta betraktas som anmärkningsvärt. Inte heller uppgav fler än tre av tio att deras tidigare högskola kontaktat dem efter examen för att få veta hur de såg på utbildningen eller på arbetsmarknaden.

4 4 (11) Värt att märka är att enkäten riktades till studenter som fullföljt utbildningen med examen. Vad den icke obetydliga andel ansåg som lämnade utbildningen i förtid (se vidare avsnittet om genomströmning) är öppet för spekulation. Arbetslivsanknytning genom samverkan Som framgått ovan har ingenjörsstudenter ett uppenbart intresse av att högskolornas utbildningar har en tydlig arbetsmarknadskoppling. Det gäller även de företag och organisationer som i framtiden behöver deras kompetens. Ansvaret för att åstadkomma detta är delat. Högskolor har ett ansvar för att ta tillvara det intresse som företagen visar för samarbete, men bör även bidra till att väcka sådant intresse där det saknas. En särskild uppgift för lärosätena är att kontinuerligt följa utvecklingen på arbetsmarknaden för de examinerade. Ett viktigt redskap här är att göra återkommande alumniuppföljningar, och att omsätta erfarenheterna från dessa i utbildningarna. Företag kan inte begränsa sitt engagemang till tider när konjunktur och efterfrågan på arbetskraft är som hetast. Önskemål om långsiktig samverkan riskerar naturligtvis att höja tröskeln för medverkan ytterligare, men med tanke på de tre till fem år en ingenjörsutbildning tar i anspråk, måste den insikten finnas om samarbetet ska bära frukt. Man bör ha likaså ha i åtanke att aktörerna till vilka självfallet även studenterna räknas utöver frågan om kvalitet i utbildningen delvis kan ha olika mål för sitt engagemang i frågan. Högskolan kan vilja säkra en god tillströmning av studenter genom att kunna peka på olika former av utåtriktad samverkan. Företag kan också vilja påverka en utbildning i en riktning som bäst gagnar den egna verksamheten, eller på ett behändigt sätt testa potentiella kandidater för anställning. Studenterna kan på samma sätt vilja öka chanserna till anställning, men de kan också sträva efter att få en bättre uppfattning om hur utbildningen omsätts i praktiken, för att kunna välja kurser för fördjupning och breddning med större träffsäkerhet. Samverkan bidrar utan tvekan också till att stärka studenternas motivation och öka chanserna för att de fullföljer utbildningen. Det är därför viktigt att de tre aktörernas motiv för en utökad samverkan klargörs tidigt i processen. Därigenom skapas förutsättningar för att de insatser som vidtas blir ändamålsenliga, och får en väl avvägd omfattning. Samverkan bör dock inte ses som det enda svaret på frågor om ingenjörsutbildningarnas nytta och kvalitet. Högskolans uppdrag att förmedla ämnes- och metodkunskaper med bredd och djup är centralt. Det kan i olika utsträckning kompletteras och stödjas genom olika former av samverkan, men aldrig ersättas av dem. Civilingenjörer och högskoleingenjörer De sökande till civilingenjör är idag nära dubbelt så många som till högskoleingenjör, och studentunderlaget för högskoleingenjörsutbildningarna så lågt på vissa program och orter att det påverkar möjligheten att alls erbjuda vissa utbildningar. Försök med civilingenjörsutbildningar på nya högskolor har dessutom fått magert genomslag. Det hindrar inte att ytterligare högskolor strävar efter att få rätten att examinera civilingenjörer. Vi menar att långt viktigare än att lägga ytterligare en prestigeexamen till lärosätets me-

5 PM 5 (11) ritlista, är att vårda och utveckla högskoleingenjörsprogrammens kvalitet och attraktionskraft. Samtidigt har genomströmningen i civilingenjörsutbildningarna fallit sedan lång tid tillbaka, och på högskoleingenjörsutbildningarna är och har den varit än lägre. I båda fallen finns en rad förklaringar av olika tyngd, bland annat att en viss andel av de som slutar i förtid får arbete inom utbildningen, men trenden bidrar till att väcka frågor om dimensioneringen av utbildningarna. Viktigare än att öka antagningen ytterligare, är därför att verka för en ökad genomströmning. Detta innebär också att i större utsträckning anta studenter som har kapacitet att faktiskt fullfölja utbildningen. Ett ofta anfört skäl till att satsa särskilt på civilingenjörsutbildningen, är att Sverige behöver ingenjörer med tekniskt spetskunnande. Även om detta givetvis är riktigt, talar ett par saker emot en ytterligare förstärkning av just civilingenjörsutbildningen. Långt ifrån alla civilingenjörer har ett arbete där sådan kompetens krävs, även om det till del beror på de enskilda ingenjörernas egna preferenser. Det faktum att civilingenjörer har en bred arbetsmarknad är självfallet en styrka, vilket är särskilt värdefullt i en svag konjunktur, men det innebär inte med nödvändighet att dimensioneringen av utbildningarna ska ta höjd för detta. Dessutom har civilingenjörernas andel av ingenjörskåren ökat dramatiskt sedan början av 90-talet, vilket framgår av följande sammanställning av uppgifter ur SCBs Trender och prognoser (olika årgångar) Tillgång på ingenjörer Källa: SCB (prognos) Tekniskt gymnasium 2-3 år Gymnasieingenjör Högskoleingenjör (m.fl.) Civilingenjör Från att ha utgjort ungefär en femtedel av samtliga ingenjörer 1990, utgjorde civilingenjörerna en tredjedel Enligt SCBs beräkningar kan de vara nära hälften vid prognosperiodens slut, samtidigt som de i allt större utsträckning kommer att ha fem års högskoleutbildning bakom sig inte 4 eller 4½ år som majoriteten idag. Men redan 2009 hade totalt sett hälften av ingenjörerna en högskoleutbildning. Framme vid 2030 förväntas de utgöra 85 procent, i vad som måste betraktas som ett gigantiskt kompetenslyft. Diagrammet visar samtidigt att det totala antalet ingenjörer tvärtom kommer att ha minskat. Skälet är att civil- och högskoleingenjörsutbildningarna inte ens tillsammans förmår ersätta de stora skaror av gymnasieutbildade ingenjörer som nu lämnar arbetsmarknaden (även om behovet av dessa samtidigt beräknas minska något under perioden se mer nedan). Detta blir alltså utfallet trots den kraftiga utbyggnaden av högskolan

6 6 (11) och de många satsningar som genomförts för att öka intresset för teknik och naturvetenskap. Det förefaller därför osannolikt att den kompetensnivå som kan komma saknas framför allt skulle gälla civilingenjörer. Men bilden är inte komplett. SCB räknar uttryckligen bara på examinerade ingenjörer, men de låga genomströmningstalen har samtidigt skapat en stor och växande grupp på arbetsmarknaden med oavslutad teknisk högskoleutbildning fanns c:a personer med sådan utbildning (minst 30hp) fler än de examinerade högskoleingenjörerna, varav 45 procent arbetade inom ingenjörs- och datayrken. Till 2030 beräknas antalet ha stigit till , det vill säga nära nog lika många som civilingenjörerna vid samma tidpunkt. SCB beräknar, möjligen något teoretiskt, att det kommer att finnas ett överskott på ungefär personer med sådan oavslutad utbildning, varav alltså knappt hälften kan antas utgöra ett potentiellt bidrag till ingenjörskåren. Därtill kommer ett beräknat överskott av c:a personer med ospecificerad eftergymnasial teknisk utbildning (främst utrikes födda med utländsk utbildning). Antalet ingenjörer kan därför ligga nära efterfrågan 2030, och totalt sett trots allt ha ökat till c:a från (1990). I positiv mening skulle tillskottet från dessa båda grupper alltså kunna betraktas som en ersättning för de gymnasieutbildade ingenjörer som nu successivt lämnar arbetsmarknaden med den skillnaden att de inte dyker upp i tillgångsstatistiken. Men också om utbudet i denna tappning skulle vara tillfyllest, är det knappast en positiv utveckling att allt fler inte genomför hela utbildningen. Behovet av teknisk kompetens kan till del även tillgodoses av andra utbildningsgrupper, som inte heller de ingår i underlaget för SCBs beräkningar. Yrkeshögskolan (liksom föregångaren KY), utbildar ett betydande antal personer inom teknik och tillverkning, inte sällan under beteckningen ingenjörsutbildningar. Av totalt studerande 2011, läste närmare på utbildningar mot samhällsbyggnad/byggteknik samt teknik och tillverkning. Bland inriktningarna fanns elektronikingenjör, driftingenjör, elingenjör, installationsingenjör och ett trettiotal andra. Yrkeshögskolans utbildningsanordnare är fördelade över hela landet, men det största antalet ingenjörsinriktade utbildningar återfanns i Stockholm, Västra Götaland och Skåne 1. Om försöket med ett fjärde tekniskt år på gymnasiet faller väl ut, vad gäller såväl företagens som studenternas intresse, kan även det komma att bidra med ett nettotillskott av teknisk kompetens. Efterfrågan fram till idag Efterfrågan på såväl civil- som högskoleingenjörer har varit god under en följd av år. IT-bubblan utgör ett undantag med en kraftig ökning av arbetslösheten under 2003 och Finanskrisen däremot satte inga djupa spår i arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar. IT-kraschen drabbade framför allt nyexaminerade andelen arbetslösa från ingenjörsutbildningarna var procent upp till ett år efter examen. Även för yrkesverksamma 1 Presentation av Gunilla Eken, YH, maj 2011.

7 PM 7 (11) var effekterna kraftiga: andelen med a-kassa gick upp till 3,5 procent, och uppskattningsvis ytterligare 0,5-1,0 procent fick aktivitetsersättning. Arbetslösheten bland i vart fall yrkesverksamma kan förefalla måttlig, men bubblan ledde till ett kraftigt och långvarigt fall i intresset för högskolestudier inom data. Samtidigt fortsatte teknikintresset att vika i en trend som bröts först Sviterna av detta lever vi med idag, då ett rekordlågt antal civil- och högskoleingenjörer examineras från högskolorna. Läsåret 2002/ /06 examinerades totalt över 7000 civil- och högskoleingenjörer. 2011/12 var antalet under 5000, en minskning med en tredjedel och för högskoleingenjörer var minskningen nära 40 procent. Under perioden förändrades också förhållande mellan examinerade civil- och högskoleingenjörer från c:a 1,3:1, till 2,0:1 ( CI/HI examinerade i diagrammet). Examinerade civil- och högskoleingenjörer Källa: HSV , , , , , ,0 CI Examinerade HI Examinerade CI/HI Examinerade Som vi återkommer till under nästa punkt, finns en del av förklaringen att söka i att andelen nybörjare som fullföljer utbildningarna med examen har minskat under perioden. Men lika viktigt är att konstatera att när svårigheterna att hitta arbete stiger för nyexaminerade, påverkas attityden till utbildningarna. Detta får i sin tur negativa effekter på försörjningen av ingenjörer på längre sikt. Effekten blir självfallet starkare, när efterfrågan framställs som hög, och utsikterna till spännande och välavlönade arbeten som närmast outtömliga. Som framgår av diagrammet nedan, baserat på uppgifter från SCBs Arbetskraftsbarometer, är den bilden inte helt övertygande. Inte heller gör det något för att bibehålla värdet av det varumärke som civilingenjörsutbildningarna åtnjuter och som högskoleingenjörsutbildningarna måste sträva efter att förstärka. Och det sista svenskt näringsliv behöver, är ett bakslag för ansträngningarna att öka teknikintresset. Idag kan vi konstatera att efterfrågan på ingenjörer har legat högt i vart fall sedan ett decennium tillbaka, mätt med de index som tas fram av Arbetsförmedlingen (avser yrken) och i SCB:s Arbetskraftsbarometer (avser utbildningar). Båda måtten, som i allt väsentligt skuggar varandra, bygger direkt eller indirekt på uppgifter i första hand från företag.

8 "Barometerutslag" 8 (11) Det finns därför skäl att fästa uppmärksamheten på att de aktuella bristtalen främst avser yrkeserfarna ingenjörer. En enkel medelvärdesberäkning (ovägd) av Arbetskraftsbarometerns utslag över tid för yrkeserfarna och nyexaminerade ger följande bild: Ingenjörer i Arbetskraftsbarometern Medelvärde barometerutslag (ovägt) nyexaminerade och yrkeserfarna Källa: SCB Yrkeserfarna god tillgång balans brist - på arbetskraft Nyexaminerade Uppenbart är att skillnaden i efterfrågan på nyexaminerade och yrkeserfarna är betydande och bestående. Vid tiden för IT-kraschen befann sig de yrkeserfarna ingenjörerna i balans enligt barometern, medan efterfrågan på nyexaminerade var den lägsta under perioden. Som framgått ovan var arbetslösheten hög bland nyexaminerade, men det finns knappast något som ger stöd för att de yrkeserfarna skulle ha befunnit sig i balans. Det är svårt att tolka barometerns mått på efterfrågan på annat sätt än att det ur den enskilde ingenjörens perspektiv utgör en betydande överskattning av rekryteringsläget. I synnerhet för nyexaminerade är arbetsmarknadsläget rimligt först med ett barometerutslag som motsvarar en inte obetydlig brist på yrkeserfarna. Dimensioneringen av utbildningarna bör således inte blint bygga på efterfrågan på yrkeserfarna ingenjörer. Efterfrågan på sikt SCB publicerar vart tredje år en beräkning av tillgång och efterfrågan för ett femtiotal utbildningsgrupper. Den senaste bedömningen togs fram under 2011 och sträcker sig fram till SCB är noga med att poängtera att beräkningarna bygger på en serie antaganden vid prognostidpunkten, och att utvecklingen måste betraktas som ett scenario givet att dessa antaganden om t.ex. antagning och examination inte rubbas. En tillbakablick visar också på förhållandevis stora förändringar mellan tidigare prognoser. För stora växlar bör således inte dras av resultaten, framför allt mot prognostidpunktens slut. Civilingenjörer redovisas för fem större utbildningsgrupper samt totalt, enligt nedan.

9 PM 9 (11) Civilingenjörsutbildning totalt. Källa: SCB På lång sikt syns således ett visst underskott av civilingenjörer kunna uppkomma. Detta hänför sig främst till den beräknade efterfrågan på civilingenjörer inom maskinteknik. Av ovan nämnda skäl bör skillnaden mellan utbud och efterfrågan så långt fram i tiden dock inte tillmätas någon överdriven betydelse. I den tidigare prognosen (2008) var för övrigt kurvorna omkastade, och pekade istället mot ett visst överskott av civilingenjörer för såväl civilingenjörer totalt som för maskiningenjörer. Högskoleingenjörer ingår som en del i den större gruppen Gymnasie- och högskoleingenjörer. Till Högskoleingenjörer räknas även vissa andra tekniska högskoleutbildningar. Detta till trots utgör denna kategori idag bara en knapp fjärdedel av den samlade gruppen, som domineras (till lika delar) av gymnasieingenjörer och personer med 2-3 års teknisk gymnasieutbildning. Diagrammet utgör således långt ifrån någon renodlad illustration av utbud och efterfrågan på just högskoleingenjörer. Gymnasie- och högskoleingenjörsutbildning. Källa: SCB

10 10 (11) Genomströmning I SCBs senaste rapport över genomströmningen i högskolan 2 placerar sig civil- och högskoleingenjörsutbildningarna sist (med arkitekt mittemellan) bland tjugotalet redovisade yrkesexamina. Av nybörjarna till civilingenjör 1998 hade 62 % tagit examen på programmet åtta år senare (9 % hade tagit en annan examen). För nybörjarna fyra år senare hade andelen med examen på programmet sjunkit till 51 % (annan examen steg till 11 %). För högskoleingenjörsutbildningarna har inga större förändringar skett över de senaste åren, men det innebär att inte mer än en tredjedel tar examen på programmet efter sex år (tidigare uppföljning för kortare utbildning). Här minskade samtidigt andelen som istället tar ut en annan examen från 13 till 8 %. Enligt SCB påverkas inte andelarna med examen mer än marginellt om man räknar bort avhoppen under första terminen. Kvinnor har generellt en högre examenfrekvens än män (totalt +5%), och ingenjörsutbildningarna är inga undantag. För de senast redovisade nybörjarna på civilingenjörsprogrammen (2002/03), var andelen med examen på programmet 59 % för kvinnor och 49 % för män, och skillnaden har ökat. Kvinnor tar också i större utsträckning ut en annan examen istället, vilket drygar ut skillnaden i examina totalt till 16 procentenheter. Skillnaden var mindre till kvinnornas fördel på högskoleingenjörsutbildningarna: 36 respektive 32 % med examen på programmet för nybörjare 2004/05. Även här var andelen kvinnor som istället tog ut en annan examen högre än för männen med 12 jämfört med 8 procent. Fenomenet är alltså inte nytt. Högskoleverket har vänt och vridit på tidigare års statistik vid flera tillfällen, men som regel utan att betrakta det som något större problem. Skälen för detta har t.ex. varit att många som lämnar högskola utan ingenjörsexamen i vart fall tagit ett försvarligt antal poäng till och med tillräckligt för examen, att några slutar så tidigt att de inte riktigt borde räknas, att planerade studieuppehåll förskjuter studietiderna, eller att en viss andel trots allt tagit ut en annan examen. Det främsta argumentet brukar dock vara att de som saknar examen ändå får arbete, ofta inom rätt område och att många själva väljer att sluta av just det skälet. Detta tas upp till förnyad betraktelse i HSVs rapport Orsaker till studieavbrott (2010:23 R), där ett antal yrkesexamina med särskilt låga examensfrekvenser studerats. Rapporten bygger till del på äldre uppgifter, men är särskilt belysande eftersom den är baserad på enkäter och således kan visa hur de icke-examinerade fördelar sig mellan dessa och andra förklaringar. Där framgår bland annat att 19 procent av de som avbröt en civilingenjörsutbildning gjorde det för att de fick ett arbete. Tre av fyra fick ett som matchade utbildningen. Motsvarande andel för högskoleingenjörer var 29 procent, och av dessa fick 80 procent ett matchande arbete. 2 Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10, UF 20 SM 1103

11 PM 11 (11) Svaren på frågan när studierna avbröts fördelade sig med 39 procent på tidigt, 29 procent på senare men med mer än en termin kvar och med 31 procent på en termin eller mindre kvar. Å andra sidan utmärker sig de båda ingenjörsutbildningarna genom att ha de högsta andelarna (flera svar var möjliga) som angivit jag uppnådde inte de studieresultat jag hoppats och utbildningen var för svår. Inom civilingenjörsutbildningarna var andelarna 27 respektive 18 procent; inom högskoleingenjörsutbildningarna 22 respektive 16 procent. I slutsatserna hänvisas sedan till att förhållandevis höga andelar avbryter sent (31 procent), att många (men alltså inte mer än högst procent) angav arbete som skäl för avbrottet och att detta oftast låg inom utbildningen samt slutligen att en avlagd examen, dvs. ett examensbevis, inom dessa områden varken är nödvändigt eller särskilt betydelsefullt för att få ett arbete. Ett annat synsätt är att utbildningarna för många upplevs som för svåra, och för andra strängt taget inte är nödvändig för att få ett arbete. Hur resultaten än tolkas är det därför svårt att inte ställa frågan om utbildningarnas syfte och mål verkligen uppfylls med så låga examensfrekvenser, om de som antas har tillräckliga förutsättningar för studierna, och om dimensioneringen är rimlig i förhållande till arbetsmarknadens behov av ingenjörer med tre eller fem års komplett högskoleutbildning. Den bedömargrupp som på HSVs uppdrag genomförde utvärderingen av civilingenjörsutbildningarna 2005 såg också betydligt allvarligare på genomströmningsfrågan. Även om de förmildrande förklaringarna även då fanns med i rapporten i form av svar från lärosätena, lämnade bedömarna flera förslag på hur genomströmningen skulle kunna ökas. Vid HSVs uppföljning 2011, framgick av de svar verket fick in från lärosätena att åtgärder av olika slag också hade vidtagits sedan dess. De exempel som nämndes var ökat stöd i matematik, en mer aktiv studievägledning eller skärpta (men snarare återställda) förkunskapskrav. Detta har knappast kunnat påverka resultaten för de nybörjare som nu redovisas, så vilken effekten blir återstår att se är det så åter dags för utvärdering av ingenjörsutbildningarna, och i det nya systemet kommer störst vikt att läggas vid studenternas examensarbeten. Frågan är bara vad det kommer att säga om utbildningarna, om högst hälften av nybörjarna över huvud taget tar examen på programmet (inom de ändå generösa ramarna åtta respektive sex år). Det kan i vart fall konstateras att det spelar liten roll hur många som börjar studera till civil- och högskoleingenjör om en stadigt minskande skara kommer ut med examen åtminstone om kompetensförsörjningen är beroende av examinerade ingenjörer.

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad Ingenjörernas arbetsmarknad Olle Dahlberg Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Andel medlemmar

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad 2013-11-22 Olle Dahlberg Ingenjörernas arbetsmarknad Hösten 2013 med blickar framåt och bakåt Mer om ingenjörer finns alltid att läsa på Ingenjörsbloggen (ingenjorsbloggen.se) Box 1419, 111 84 Stockholm,

Läs mer

Nya ingenjörer om utbildning och arbete

Nya ingenjörer om utbildning och arbete Nya ingenjörer om utbildning och arbete en enkätundersökning riktad till civil- och högskoleingenjörer i Sveriges Ingenjörer med examen 2005 eller 2006 Rapporten Nya ingenjörer om utbildning och arbete

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer Olle Dahlberg Utbildningen För få eller ganska många? 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU 14000 12000 Civilingenjörer Sökande 1:a hand, antagna och nybörjare (HT) samt examinerade

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Studentenkäten 2015. Synen på examensarbete, examen och eget företagande

Studentenkäten 2015. Synen på examensarbete, examen och eget företagande Studentenkäten 2015 Synen på examensarbete, examen och eget företagande SAMMANFATTNING Sveriges Ingenjörer gjorde under vintern 2014/15 en kvantitativ studie över hur förbundets studerandemedlemmar ser

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Orsaker till studieavbrott

Orsaker till studieavbrott Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott www.hsv.se Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Kunskaps- utmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012

Kunskaps- utmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012 Kunskapsutmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012 PM - Kunskapsutmaning publicerad 2012-05 1. Inledning Sverige står inför stora utmaningar. Några av dessa handlar

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Social bakgrund och genomströmning i högskolan

Social bakgrund och genomströmning i högskolan , Rapport 2013:4 Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram

Läs mer

Nyckeltal för yrkesexamensprogram

Nyckeltal för yrkesexamensprogram Nyckeltal för yrkesexamensprogram I detta avsnitt redovisas antalsuppgifter och andra karakteristika för ett antal utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Nyckeltal

Läs mer

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter

Sammanfattning. Studiens analysram kartlägger nytto- och kostnadsposter Sammanfattning De direkta offentliga utgifterna för svensk högskola, inklusive studiestödet, är i storleksordningen 40 miljarder kronor per år. De samhällsekonomiska kostnaderna för högskoleutbildningen

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013

Högskolelyft. Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Högskolelyft Stefan Löfven och Magdalena Andersson 20 september 2013 Innehåll Den högre utbildningens utveckling Högskolelyftets sex delar Ökad efterfrågan på högutbildade 2500000 Prognos: efterfrågan

Läs mer

Kursklassificering av ingenjörsutbildningar

Kursklassificering av ingenjörsutbildningar EFFEKTIVITETSANALYS 1(24) Avdelning 2014-06-23 2014/4 Analysavdelningen Handläggare Max Kesselberg 08-56308802 max.kesselberg@uka.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en av formerna

Läs mer

Vem kommer in, vem kommer ut?

Vem kommer in, vem kommer ut? Vem kommer in, vem kommer ut? UKÄ om social bakgrund och genomströmning i högskolan Helen Dryler, UKÄ UHR/Kvalitetsdrivet 2014: Breddad rekrytering, och sen då? Innehåll Vem kommer in? Social bakgrund

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Ingenjörerna. En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke. Arbetsmarknad

Ingenjörerna. En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke. Arbetsmarknad T E M A R A P P O R T 2 013:1 Ingenjörerna En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke Arbetsmarknad TEMARAPPORT 2013:1 Tema: Arbetsmarknad Ingenjörerna En djupanalys av ingenjörsutbildade

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Ditt drömjobb finns i ENERGIBRANSCHEN

Ditt drömjobb finns i ENERGIBRANSCHEN Ditt drömjobb finns i ENERGIBRANSCHEN Det är vi som gör det möjligt för dig att tända lampan på morgonen! Då har vi producerat elen, sett till att ledningarna fått hem elen till dig och hjälpt ditt hushåll

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. Prognoser av de framtida behoven av utbildade inom olika områden visar att det kommer att råda brist

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen

Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen 2014-08-10 PM Framtidsreformer för fler unga med gymnasieexamen I dag är gymnasieexamen den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad. Utan en gymnasieexamen är det mycket svårt att få jobb och kraven

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Översyn Naturvetenskap

Översyn Naturvetenskap Översyn Naturvetenskap Näringsliv/Samhälle Håkan Andreasson PA TM Krister Ström PA K 2011-11-11 Inledning En översyn av civilingenjörsprogrammen och högskoleingenjörsprogrammet inom utbildningsområdet

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2014

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2014 BESLUT 1(2) Avdelning Datum Reg.nr Analysavdelningen 2013-11-05 511-323-13 Handläggare Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Regeringen Utbildningsdepartementet Underlag för kvalitetsbaserad

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Utbildningsfrågor internationellt perspektiv. Samhällspolitisk direktör. Liaison Department Sveriges Ingenjörer

Utbildningsfrågor internationellt perspektiv. Samhällspolitisk direktör. Liaison Department Sveriges Ingenjörer Utbildningsfrågor internationellt perspektiv Peter Larsson Samhällspolitisk direktör Head of fprofessional and Liaison Department Sveriges Ingenjörer Sveriges Ingenjörer 120 000 medlemmar 80 % privat sektor

Läs mer

Civilingenjörer. i går, i dag, i morgon. Högskoleverkets rapportserie 2003:30 R

Civilingenjörer. i går, i dag, i morgon. Högskoleverkets rapportserie 2003:30 R Civilingenjörer i går, i dag, i morgon Högskoleverkets rapportserie 2003:30 R Civilingenjörer i går, i dag, i morgon Högskoleverket 2003 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

PM - Omläggning av gymnasieskolan

PM - Omläggning av gymnasieskolan 2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas!

Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas! Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar Tekniska högskolan vid Umeå universitet 27 november - 28 november 2013 Konferensbidrag välkomnas! Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar

Läs mer

Ökande men inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildning

Ökande men inte tillräckligt stort intresse för lärarutbildning STATISTISK ANALYS 1(12) Avdelning /löpnummer 2014-02-18/2 Analysavdelningen Handläggare Carin Callerholm 08-563 085 13 carin.callerholm@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet

STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet STATISTIKRAPPORT breddad rekrytering vid Umeå universitet 1 Inledning...3 Uppdraget...3 Intersektionalitet...3 Umeå universitet i ett nationellt perspektiv...3 Arbetarbakgrund vid Umeå universitet...6

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Innehåll. Innehållsförteckning

Innehåll. Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning Rapporten i punktform...2 1. Sammanfattning... 3 Om undersökningen...4 2. Lärarbristen- en ekvation som inte går ihop...5 3. Nya vägar för bra lärare...7 4. 70 000 nya lärare...10

Läs mer

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Vad har hänt under 2012? Under året har andelen ersättningstagare sakta minskat, det följer en trend som vi kan se även

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Vindkraftbranschens arbetskraftbehov? Specifika vindkraftutbildningar idag Efterfrågan från branschen

Vindkraftbranschens arbetskraftbehov? Specifika vindkraftutbildningar idag Efterfrågan från branschen Vindkraftbranschens arbetskraftbehov och utbildningsmöjligheter 2010 Vindkraftbranschens arbetskraftbehov? Specifika vindkraftutbildningar idag Efterfrågan från branschen Fotograf: Karin Liinasaari Sammanställning

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län september månad 2014 1 400 fick arbete i september Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Anmälan

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning Hur blir en utbildning till Yh-myndigheten beviljar att en utbildning får ingå i yrkeshögskolan får statsbidrag eller särskilda medel Utbildning SFS 2009:128 1 Avses leda till förvärvsarbete för det studerande,

Läs mer

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar Arbetsmarknad Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar att en högre utbildning också ökar möjligheterna att nå en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Det finns

Läs mer

Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring

Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring - teknikprogrammet - det fjärde året - industritekniska programmet Yrkesutbildning Mycket stort fokus på yrkesutbildning - ungdomsarbetslöshet - kompetensförsörjning

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 UF0504 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning samt Arbetsmarknad A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Utbildningar inom området vindkraft. Foto: Fredrik Herrlander

Utbildningar inom området vindkraft. Foto: Fredrik Herrlander Utbildningar inom området vindkraft Foto: Fredrik Herrlander I enkäten: Framtidsbranschen Vindkraft efterfrågas många yrken på olika nivåer: Högskolenivå Gymnasienivå inkl. vuxenutbildning Yrkeshögskolenivå

Läs mer