Om behovet av ingenjörer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om behovet av ingenjörer"

Transkript

1 PM Om behovet av ingenjörer Arbetslivsanknytning, utbud och efterfrågan samt genomströmning för högskolans ingenjörsutbildningar Box 1419, Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48, Tel

2 2 (11) I korthet Arbetslivsanknytning Ingenjörsutbildningar har av naturliga skäl ett närmare förhållande till studenternas arbetsmarknad än många andra. Det hindrar inte att detta både kan och bör utvecklas ytterligare i både civil- och högskoleingenjörsutbildningen. Med samverkan menas här inte kontakter mellan lärosäte och näringsliv inom forskningen. Inte minst viktigt är att utbildningsanordnarna följer upp om i vilken grad de examinerade upplever att arbete och utbildning motsvarade förväntningarna. Civilingenjörer och högskoleingenjörer Den samlade antagningen till civil- och högskoleingenjörsutbildningarna bör inte nödvändigtvis vara högre än dagens nivåer. Detta framgår bland annat vid en analys av efterfrågeläget som det kommer till uttryck i SCBs Arbetskraftsbarometer. Det är dock fortfarande viktigt att vidmakthålla ett högt intresse för teknik. Därigenom kan de tekniska högskolorna uppnå ett starkt söktryck, till både civil- och högskoleingenjörsutbildningarna, vilket i sin tur borgar för ett urval av de bästa studenterna. Flera skäl talar för att åstadkomma en förskjutning av studentströmmarna från civil- till högskoleingenjörsutbildningarna. ledtiderna i utbildningssystemet förkortas, de långsiktiga bedömningarna indikerar att en eventuell framtida brist i första hand gäller ingenjörer med kortare utbildning, högskoleingenjörsutbildningarna har en bredare spridning över landet, och är därför bättre ägnade att tillgodose de regionala behoven av teknisk kompetens. Genomströmning Genomströmningen faller på såväl civil- som högskoleutbildningarna, vilket är problematiskt av flera anledningar: Studenter utan fullföljd utbildning saknar de kunskaper som krävs för ett framgångsrikt yrkesliv, och får en svagare ställning på arbetsmarknaden, Näringslivet går miste om den kompetens som en fullföljd examen är avsedd att ge, Kvaliteten på undervisningen kan bli lidande om studierna upplevs vara för krävande av en betydande andel av studenterna, Kvalitetsutvärderingarna blir bristfälliga, när studenter som lämnar utbildningen inte omfattas av bedömningarna av examensarbeten, Utbildningarnas attraktionskraft kan påverkas negativt när de förknippas med stora avhopp.

3 PM 3 (11) Om behovet av ingenjörer Ingenjörer vill se mer arbetslivsanknytning I en enkät 2009 riktad till medlemmar i Sveriges Ingenjörer med civil- och högskoleingenjörsexamen 2005 eller 2006, undersöktes hur de examinerade ingenjörerna såg på utbildningen efter några års yrkeserfarenhet, och hur den svarat upp mot de krav arbetslivet ställer. Det tydligaste beskedet från ingenjörerna var att utbildningarna i långt större utsträckning måste kopplas till yrkeslivet. Av direkta frågor och frisvar framgår att framför allt följande efterlystes: Bättre möjligheter till praktik Karriär- och studievägledning som ger besked om vad arbetsmarknaden kräver Ökade kontakter med företag och näringsliv Mer verklighetsanpassade tillämpningsövningar Entreprenörskapskompetens På fyra direkta frågor om samverkansrelaterade aspekter fördelade sig andelen positiva svar per högskola som följer (för vissa var antalet svar för litet): Högskola Hur bedömer du din utbildning vad beträffar Praktik Studievägl. Karriärvägl. Samverkan Väst 69% 35% 27% 37% Jönköping 17% 43% 36% 60% KTH 18% 43% 21% 74% Gävle 13% 35% 30% 73% Chalmers 11% 50% 26% 47% Luleå 34% 45% 17% 35% Mälardalen 14% 47% 16% 39% Karlstad 17% 29% 13% 54% Linköping 11% 35% 21% 43% Lund 12% 42% 14% 34% Halmstad 16% 26% 13% 26% Umeå 10% 30% 11% 30% Uppsala 14% 26% 8% 20% Dalarna 25% 10% 10% 22% Totalt (alla svar) 16% 40% 19% 37% Summa andel svar "mycket bra" och "ganska bra" på respektive delfråga. Sorterat fallande efter summan av andelarna per högskola. Det kan tilläggas att så många som en tredjedel av de svarande upplevde att sambandet mellan kurser och utbildning som helhet ( den röda tråden ) var mycket eller ganska dåligt. På utbildningar som leder till yrkesexamina måste detta betraktas som anmärkningsvärt. Inte heller uppgav fler än tre av tio att deras tidigare högskola kontaktat dem efter examen för att få veta hur de såg på utbildningen eller på arbetsmarknaden.

4 4 (11) Värt att märka är att enkäten riktades till studenter som fullföljt utbildningen med examen. Vad den icke obetydliga andel ansåg som lämnade utbildningen i förtid (se vidare avsnittet om genomströmning) är öppet för spekulation. Arbetslivsanknytning genom samverkan Som framgått ovan har ingenjörsstudenter ett uppenbart intresse av att högskolornas utbildningar har en tydlig arbetsmarknadskoppling. Det gäller även de företag och organisationer som i framtiden behöver deras kompetens. Ansvaret för att åstadkomma detta är delat. Högskolor har ett ansvar för att ta tillvara det intresse som företagen visar för samarbete, men bör även bidra till att väcka sådant intresse där det saknas. En särskild uppgift för lärosätena är att kontinuerligt följa utvecklingen på arbetsmarknaden för de examinerade. Ett viktigt redskap här är att göra återkommande alumniuppföljningar, och att omsätta erfarenheterna från dessa i utbildningarna. Företag kan inte begränsa sitt engagemang till tider när konjunktur och efterfrågan på arbetskraft är som hetast. Önskemål om långsiktig samverkan riskerar naturligtvis att höja tröskeln för medverkan ytterligare, men med tanke på de tre till fem år en ingenjörsutbildning tar i anspråk, måste den insikten finnas om samarbetet ska bära frukt. Man bör ha likaså ha i åtanke att aktörerna till vilka självfallet även studenterna räknas utöver frågan om kvalitet i utbildningen delvis kan ha olika mål för sitt engagemang i frågan. Högskolan kan vilja säkra en god tillströmning av studenter genom att kunna peka på olika former av utåtriktad samverkan. Företag kan också vilja påverka en utbildning i en riktning som bäst gagnar den egna verksamheten, eller på ett behändigt sätt testa potentiella kandidater för anställning. Studenterna kan på samma sätt vilja öka chanserna till anställning, men de kan också sträva efter att få en bättre uppfattning om hur utbildningen omsätts i praktiken, för att kunna välja kurser för fördjupning och breddning med större träffsäkerhet. Samverkan bidrar utan tvekan också till att stärka studenternas motivation och öka chanserna för att de fullföljer utbildningen. Det är därför viktigt att de tre aktörernas motiv för en utökad samverkan klargörs tidigt i processen. Därigenom skapas förutsättningar för att de insatser som vidtas blir ändamålsenliga, och får en väl avvägd omfattning. Samverkan bör dock inte ses som det enda svaret på frågor om ingenjörsutbildningarnas nytta och kvalitet. Högskolans uppdrag att förmedla ämnes- och metodkunskaper med bredd och djup är centralt. Det kan i olika utsträckning kompletteras och stödjas genom olika former av samverkan, men aldrig ersättas av dem. Civilingenjörer och högskoleingenjörer De sökande till civilingenjör är idag nära dubbelt så många som till högskoleingenjör, och studentunderlaget för högskoleingenjörsutbildningarna så lågt på vissa program och orter att det påverkar möjligheten att alls erbjuda vissa utbildningar. Försök med civilingenjörsutbildningar på nya högskolor har dessutom fått magert genomslag. Det hindrar inte att ytterligare högskolor strävar efter att få rätten att examinera civilingenjörer. Vi menar att långt viktigare än att lägga ytterligare en prestigeexamen till lärosätets me-

5 PM 5 (11) ritlista, är att vårda och utveckla högskoleingenjörsprogrammens kvalitet och attraktionskraft. Samtidigt har genomströmningen i civilingenjörsutbildningarna fallit sedan lång tid tillbaka, och på högskoleingenjörsutbildningarna är och har den varit än lägre. I båda fallen finns en rad förklaringar av olika tyngd, bland annat att en viss andel av de som slutar i förtid får arbete inom utbildningen, men trenden bidrar till att väcka frågor om dimensioneringen av utbildningarna. Viktigare än att öka antagningen ytterligare, är därför att verka för en ökad genomströmning. Detta innebär också att i större utsträckning anta studenter som har kapacitet att faktiskt fullfölja utbildningen. Ett ofta anfört skäl till att satsa särskilt på civilingenjörsutbildningen, är att Sverige behöver ingenjörer med tekniskt spetskunnande. Även om detta givetvis är riktigt, talar ett par saker emot en ytterligare förstärkning av just civilingenjörsutbildningen. Långt ifrån alla civilingenjörer har ett arbete där sådan kompetens krävs, även om det till del beror på de enskilda ingenjörernas egna preferenser. Det faktum att civilingenjörer har en bred arbetsmarknad är självfallet en styrka, vilket är särskilt värdefullt i en svag konjunktur, men det innebär inte med nödvändighet att dimensioneringen av utbildningarna ska ta höjd för detta. Dessutom har civilingenjörernas andel av ingenjörskåren ökat dramatiskt sedan början av 90-talet, vilket framgår av följande sammanställning av uppgifter ur SCBs Trender och prognoser (olika årgångar) Tillgång på ingenjörer Källa: SCB (prognos) Tekniskt gymnasium 2-3 år Gymnasieingenjör Högskoleingenjör (m.fl.) Civilingenjör Från att ha utgjort ungefär en femtedel av samtliga ingenjörer 1990, utgjorde civilingenjörerna en tredjedel Enligt SCBs beräkningar kan de vara nära hälften vid prognosperiodens slut, samtidigt som de i allt större utsträckning kommer att ha fem års högskoleutbildning bakom sig inte 4 eller 4½ år som majoriteten idag. Men redan 2009 hade totalt sett hälften av ingenjörerna en högskoleutbildning. Framme vid 2030 förväntas de utgöra 85 procent, i vad som måste betraktas som ett gigantiskt kompetenslyft. Diagrammet visar samtidigt att det totala antalet ingenjörer tvärtom kommer att ha minskat. Skälet är att civil- och högskoleingenjörsutbildningarna inte ens tillsammans förmår ersätta de stora skaror av gymnasieutbildade ingenjörer som nu lämnar arbetsmarknaden (även om behovet av dessa samtidigt beräknas minska något under perioden se mer nedan). Detta blir alltså utfallet trots den kraftiga utbyggnaden av högskolan

6 6 (11) och de många satsningar som genomförts för att öka intresset för teknik och naturvetenskap. Det förefaller därför osannolikt att den kompetensnivå som kan komma saknas framför allt skulle gälla civilingenjörer. Men bilden är inte komplett. SCB räknar uttryckligen bara på examinerade ingenjörer, men de låga genomströmningstalen har samtidigt skapat en stor och växande grupp på arbetsmarknaden med oavslutad teknisk högskoleutbildning fanns c:a personer med sådan utbildning (minst 30hp) fler än de examinerade högskoleingenjörerna, varav 45 procent arbetade inom ingenjörs- och datayrken. Till 2030 beräknas antalet ha stigit till , det vill säga nära nog lika många som civilingenjörerna vid samma tidpunkt. SCB beräknar, möjligen något teoretiskt, att det kommer att finnas ett överskott på ungefär personer med sådan oavslutad utbildning, varav alltså knappt hälften kan antas utgöra ett potentiellt bidrag till ingenjörskåren. Därtill kommer ett beräknat överskott av c:a personer med ospecificerad eftergymnasial teknisk utbildning (främst utrikes födda med utländsk utbildning). Antalet ingenjörer kan därför ligga nära efterfrågan 2030, och totalt sett trots allt ha ökat till c:a från (1990). I positiv mening skulle tillskottet från dessa båda grupper alltså kunna betraktas som en ersättning för de gymnasieutbildade ingenjörer som nu successivt lämnar arbetsmarknaden med den skillnaden att de inte dyker upp i tillgångsstatistiken. Men också om utbudet i denna tappning skulle vara tillfyllest, är det knappast en positiv utveckling att allt fler inte genomför hela utbildningen. Behovet av teknisk kompetens kan till del även tillgodoses av andra utbildningsgrupper, som inte heller de ingår i underlaget för SCBs beräkningar. Yrkeshögskolan (liksom föregångaren KY), utbildar ett betydande antal personer inom teknik och tillverkning, inte sällan under beteckningen ingenjörsutbildningar. Av totalt studerande 2011, läste närmare på utbildningar mot samhällsbyggnad/byggteknik samt teknik och tillverkning. Bland inriktningarna fanns elektronikingenjör, driftingenjör, elingenjör, installationsingenjör och ett trettiotal andra. Yrkeshögskolans utbildningsanordnare är fördelade över hela landet, men det största antalet ingenjörsinriktade utbildningar återfanns i Stockholm, Västra Götaland och Skåne 1. Om försöket med ett fjärde tekniskt år på gymnasiet faller väl ut, vad gäller såväl företagens som studenternas intresse, kan även det komma att bidra med ett nettotillskott av teknisk kompetens. Efterfrågan fram till idag Efterfrågan på såväl civil- som högskoleingenjörer har varit god under en följd av år. IT-bubblan utgör ett undantag med en kraftig ökning av arbetslösheten under 2003 och Finanskrisen däremot satte inga djupa spår i arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar. IT-kraschen drabbade framför allt nyexaminerade andelen arbetslösa från ingenjörsutbildningarna var procent upp till ett år efter examen. Även för yrkesverksamma 1 Presentation av Gunilla Eken, YH, maj 2011.

7 PM 7 (11) var effekterna kraftiga: andelen med a-kassa gick upp till 3,5 procent, och uppskattningsvis ytterligare 0,5-1,0 procent fick aktivitetsersättning. Arbetslösheten bland i vart fall yrkesverksamma kan förefalla måttlig, men bubblan ledde till ett kraftigt och långvarigt fall i intresset för högskolestudier inom data. Samtidigt fortsatte teknikintresset att vika i en trend som bröts först Sviterna av detta lever vi med idag, då ett rekordlågt antal civil- och högskoleingenjörer examineras från högskolorna. Läsåret 2002/ /06 examinerades totalt över 7000 civil- och högskoleingenjörer. 2011/12 var antalet under 5000, en minskning med en tredjedel och för högskoleingenjörer var minskningen nära 40 procent. Under perioden förändrades också förhållande mellan examinerade civil- och högskoleingenjörer från c:a 1,3:1, till 2,0:1 ( CI/HI examinerade i diagrammet). Examinerade civil- och högskoleingenjörer Källa: HSV , , , , , ,0 CI Examinerade HI Examinerade CI/HI Examinerade Som vi återkommer till under nästa punkt, finns en del av förklaringen att söka i att andelen nybörjare som fullföljer utbildningarna med examen har minskat under perioden. Men lika viktigt är att konstatera att när svårigheterna att hitta arbete stiger för nyexaminerade, påverkas attityden till utbildningarna. Detta får i sin tur negativa effekter på försörjningen av ingenjörer på längre sikt. Effekten blir självfallet starkare, när efterfrågan framställs som hög, och utsikterna till spännande och välavlönade arbeten som närmast outtömliga. Som framgår av diagrammet nedan, baserat på uppgifter från SCBs Arbetskraftsbarometer, är den bilden inte helt övertygande. Inte heller gör det något för att bibehålla värdet av det varumärke som civilingenjörsutbildningarna åtnjuter och som högskoleingenjörsutbildningarna måste sträva efter att förstärka. Och det sista svenskt näringsliv behöver, är ett bakslag för ansträngningarna att öka teknikintresset. Idag kan vi konstatera att efterfrågan på ingenjörer har legat högt i vart fall sedan ett decennium tillbaka, mätt med de index som tas fram av Arbetsförmedlingen (avser yrken) och i SCB:s Arbetskraftsbarometer (avser utbildningar). Båda måtten, som i allt väsentligt skuggar varandra, bygger direkt eller indirekt på uppgifter i första hand från företag.

8 "Barometerutslag" 8 (11) Det finns därför skäl att fästa uppmärksamheten på att de aktuella bristtalen främst avser yrkeserfarna ingenjörer. En enkel medelvärdesberäkning (ovägd) av Arbetskraftsbarometerns utslag över tid för yrkeserfarna och nyexaminerade ger följande bild: Ingenjörer i Arbetskraftsbarometern Medelvärde barometerutslag (ovägt) nyexaminerade och yrkeserfarna Källa: SCB Yrkeserfarna god tillgång balans brist - på arbetskraft Nyexaminerade Uppenbart är att skillnaden i efterfrågan på nyexaminerade och yrkeserfarna är betydande och bestående. Vid tiden för IT-kraschen befann sig de yrkeserfarna ingenjörerna i balans enligt barometern, medan efterfrågan på nyexaminerade var den lägsta under perioden. Som framgått ovan var arbetslösheten hög bland nyexaminerade, men det finns knappast något som ger stöd för att de yrkeserfarna skulle ha befunnit sig i balans. Det är svårt att tolka barometerns mått på efterfrågan på annat sätt än att det ur den enskilde ingenjörens perspektiv utgör en betydande överskattning av rekryteringsläget. I synnerhet för nyexaminerade är arbetsmarknadsläget rimligt först med ett barometerutslag som motsvarar en inte obetydlig brist på yrkeserfarna. Dimensioneringen av utbildningarna bör således inte blint bygga på efterfrågan på yrkeserfarna ingenjörer. Efterfrågan på sikt SCB publicerar vart tredje år en beräkning av tillgång och efterfrågan för ett femtiotal utbildningsgrupper. Den senaste bedömningen togs fram under 2011 och sträcker sig fram till SCB är noga med att poängtera att beräkningarna bygger på en serie antaganden vid prognostidpunkten, och att utvecklingen måste betraktas som ett scenario givet att dessa antaganden om t.ex. antagning och examination inte rubbas. En tillbakablick visar också på förhållandevis stora förändringar mellan tidigare prognoser. För stora växlar bör således inte dras av resultaten, framför allt mot prognostidpunktens slut. Civilingenjörer redovisas för fem större utbildningsgrupper samt totalt, enligt nedan.

9 PM 9 (11) Civilingenjörsutbildning totalt. Källa: SCB På lång sikt syns således ett visst underskott av civilingenjörer kunna uppkomma. Detta hänför sig främst till den beräknade efterfrågan på civilingenjörer inom maskinteknik. Av ovan nämnda skäl bör skillnaden mellan utbud och efterfrågan så långt fram i tiden dock inte tillmätas någon överdriven betydelse. I den tidigare prognosen (2008) var för övrigt kurvorna omkastade, och pekade istället mot ett visst överskott av civilingenjörer för såväl civilingenjörer totalt som för maskiningenjörer. Högskoleingenjörer ingår som en del i den större gruppen Gymnasie- och högskoleingenjörer. Till Högskoleingenjörer räknas även vissa andra tekniska högskoleutbildningar. Detta till trots utgör denna kategori idag bara en knapp fjärdedel av den samlade gruppen, som domineras (till lika delar) av gymnasieingenjörer och personer med 2-3 års teknisk gymnasieutbildning. Diagrammet utgör således långt ifrån någon renodlad illustration av utbud och efterfrågan på just högskoleingenjörer. Gymnasie- och högskoleingenjörsutbildning. Källa: SCB

10 10 (11) Genomströmning I SCBs senaste rapport över genomströmningen i högskolan 2 placerar sig civil- och högskoleingenjörsutbildningarna sist (med arkitekt mittemellan) bland tjugotalet redovisade yrkesexamina. Av nybörjarna till civilingenjör 1998 hade 62 % tagit examen på programmet åtta år senare (9 % hade tagit en annan examen). För nybörjarna fyra år senare hade andelen med examen på programmet sjunkit till 51 % (annan examen steg till 11 %). För högskoleingenjörsutbildningarna har inga större förändringar skett över de senaste åren, men det innebär att inte mer än en tredjedel tar examen på programmet efter sex år (tidigare uppföljning för kortare utbildning). Här minskade samtidigt andelen som istället tar ut en annan examen från 13 till 8 %. Enligt SCB påverkas inte andelarna med examen mer än marginellt om man räknar bort avhoppen under första terminen. Kvinnor har generellt en högre examenfrekvens än män (totalt +5%), och ingenjörsutbildningarna är inga undantag. För de senast redovisade nybörjarna på civilingenjörsprogrammen (2002/03), var andelen med examen på programmet 59 % för kvinnor och 49 % för män, och skillnaden har ökat. Kvinnor tar också i större utsträckning ut en annan examen istället, vilket drygar ut skillnaden i examina totalt till 16 procentenheter. Skillnaden var mindre till kvinnornas fördel på högskoleingenjörsutbildningarna: 36 respektive 32 % med examen på programmet för nybörjare 2004/05. Även här var andelen kvinnor som istället tog ut en annan examen högre än för männen med 12 jämfört med 8 procent. Fenomenet är alltså inte nytt. Högskoleverket har vänt och vridit på tidigare års statistik vid flera tillfällen, men som regel utan att betrakta det som något större problem. Skälen för detta har t.ex. varit att många som lämnar högskola utan ingenjörsexamen i vart fall tagit ett försvarligt antal poäng till och med tillräckligt för examen, att några slutar så tidigt att de inte riktigt borde räknas, att planerade studieuppehåll förskjuter studietiderna, eller att en viss andel trots allt tagit ut en annan examen. Det främsta argumentet brukar dock vara att de som saknar examen ändå får arbete, ofta inom rätt område och att många själva väljer att sluta av just det skälet. Detta tas upp till förnyad betraktelse i HSVs rapport Orsaker till studieavbrott (2010:23 R), där ett antal yrkesexamina med särskilt låga examensfrekvenser studerats. Rapporten bygger till del på äldre uppgifter, men är särskilt belysande eftersom den är baserad på enkäter och således kan visa hur de icke-examinerade fördelar sig mellan dessa och andra förklaringar. Där framgår bland annat att 19 procent av de som avbröt en civilingenjörsutbildning gjorde det för att de fick ett arbete. Tre av fyra fick ett som matchade utbildningen. Motsvarande andel för högskoleingenjörer var 29 procent, och av dessa fick 80 procent ett matchande arbete. 2 Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10, UF 20 SM 1103

11 PM 11 (11) Svaren på frågan när studierna avbröts fördelade sig med 39 procent på tidigt, 29 procent på senare men med mer än en termin kvar och med 31 procent på en termin eller mindre kvar. Å andra sidan utmärker sig de båda ingenjörsutbildningarna genom att ha de högsta andelarna (flera svar var möjliga) som angivit jag uppnådde inte de studieresultat jag hoppats och utbildningen var för svår. Inom civilingenjörsutbildningarna var andelarna 27 respektive 18 procent; inom högskoleingenjörsutbildningarna 22 respektive 16 procent. I slutsatserna hänvisas sedan till att förhållandevis höga andelar avbryter sent (31 procent), att många (men alltså inte mer än högst procent) angav arbete som skäl för avbrottet och att detta oftast låg inom utbildningen samt slutligen att en avlagd examen, dvs. ett examensbevis, inom dessa områden varken är nödvändigt eller särskilt betydelsefullt för att få ett arbete. Ett annat synsätt är att utbildningarna för många upplevs som för svåra, och för andra strängt taget inte är nödvändig för att få ett arbete. Hur resultaten än tolkas är det därför svårt att inte ställa frågan om utbildningarnas syfte och mål verkligen uppfylls med så låga examensfrekvenser, om de som antas har tillräckliga förutsättningar för studierna, och om dimensioneringen är rimlig i förhållande till arbetsmarknadens behov av ingenjörer med tre eller fem års komplett högskoleutbildning. Den bedömargrupp som på HSVs uppdrag genomförde utvärderingen av civilingenjörsutbildningarna 2005 såg också betydligt allvarligare på genomströmningsfrågan. Även om de förmildrande förklaringarna även då fanns med i rapporten i form av svar från lärosätena, lämnade bedömarna flera förslag på hur genomströmningen skulle kunna ökas. Vid HSVs uppföljning 2011, framgick av de svar verket fick in från lärosätena att åtgärder av olika slag också hade vidtagits sedan dess. De exempel som nämndes var ökat stöd i matematik, en mer aktiv studievägledning eller skärpta (men snarare återställda) förkunskapskrav. Detta har knappast kunnat påverka resultaten för de nybörjare som nu redovisas, så vilken effekten blir återstår att se är det så åter dags för utvärdering av ingenjörsutbildningarna, och i det nya systemet kommer störst vikt att läggas vid studenternas examensarbeten. Frågan är bara vad det kommer att säga om utbildningarna, om högst hälften av nybörjarna över huvud taget tar examen på programmet (inom de ändå generösa ramarna åtta respektive sex år). Det kan i vart fall konstateras att det spelar liten roll hur många som börjar studera till civil- och högskoleingenjör om en stadigt minskande skara kommer ut med examen åtminstone om kompetensförsörjningen är beroende av examinerade ingenjörer.

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad Ingenjörernas arbetsmarknad Olle Dahlberg Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Andel medlemmar

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad. Vintern 2014/15 med några blickar bakåt och framåt

Ingenjörernas arbetsmarknad. Vintern 2014/15 med några blickar bakåt och framåt Ingenjörernas arbetsmarknad Vintern 2014/15 med några blickar bakåt och framåt SAMMANFATTNING Arbetslösheten var under 2014 fortsatt låg för yrkesverksamma medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Liksom 2013

Läs mer

Nya ingenjörer om utbildning och arbete

Nya ingenjörer om utbildning och arbete Nya ingenjörer om utbildning och arbete en enkätundersökning riktad till civil- och högskoleingenjörer i Sveriges Ingenjörer med examen 2005 eller 2006 Rapporten Nya ingenjörer om utbildning och arbete

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad 2013-11-22 Olle Dahlberg Ingenjörernas arbetsmarknad Hösten 2013 med blickar framåt och bakåt Mer om ingenjörer finns alltid att läsa på Ingenjörsbloggen (ingenjorsbloggen.se) Box 1419, 111 84 Stockholm,

Läs mer

PM Ingenjörsutbildningar i SCB:s Arbetskraftbarometer 09

PM Ingenjörsutbildningar i SCB:s Arbetskraftbarometer 09 Olle Dahlberg Utredare 08-613 81 09 olle.dahlberg@sverigesingenjorer.se 2009-12-21 1 (5) PM Ingenjörsutbildningar i SCB:s Arbetskraftbarometer 09 I SCB:s Arbetskraftsbarometer 09 redovisas för 72 utbildningsgrupper

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad. Vintern 2014/15 med några blickar båkåt och framåt

Ingenjörernas arbetsmarknad. Vintern 2014/15 med några blickar båkåt och framåt Ingenjörernas arbetsmarknad Vintern 2014/15 med några blickar båkåt och framåt SAMMANFATTNING Arbetslösheten var under 2014 fortsatt låg för yrkesverksamma medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Liksom 2013

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Framtida utbildning och arbetsmarknad

Framtida utbildning och arbetsmarknad 2012-01-27 FOKUS: STATISTIK Framtida utbildning och arbetsmarknad År 2030 beräknas 170 utbildade saknas inom vården Fram till 2030 kommer både tillgång och efterfrågan av efter arbetskraft öka kraftigt.

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2011 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 3 Översikt 3 Medlemmar i program och anställning med stöd 5 Åldersgrupp

Läs mer

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer Olle Dahlberg Utbildningen För få eller ganska många? 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU 14000 12000 Civilingenjörer Sökande 1:a hand, antagna och nybörjare (HT) samt examinerade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget för ingenjörer. December 2015

Arbetsmarknadsläget för ingenjörer. December 2015 Arbetsmarknadsläget för ingenjörer ember 2015 Sammanfattning Arbetslösheten för Sveriges Ingenjörers medlemmar totalt var 1,4 procent i december 2015. Arbetslösheten har därmed praktiskt taget legat stilla

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Studentenkäten 2015. Synen på examensarbete, examen och eget företagande

Studentenkäten 2015. Synen på examensarbete, examen och eget företagande Studentenkäten 2015 Synen på examensarbete, examen och eget företagande SAMMANFATTNING Sveriges Ingenjörer gjorde under vintern 2014/15 en kvantitativ studie över hur förbundets studerandemedlemmar ser

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70

Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70 1 (8) YTTRANDE 2015-11-09 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70 Utredningen i sin helhet är intressant och läsvärd, men känns ibland inte fullgången trots ymnigt

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007! Bara hälften av alla nyexaminerade upplevde att de fick tillräcklig information

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse

Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Modell för jämförelsen Utflödet från utbildningsväsendet till arbetsmarknaden och arbetsmarknadens rekryteringsbehov beräknas var för sig och för varje enskilt

Läs mer

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation april 2007

Arbetsmarknadsinformation april 2007 Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020. Den regionala modellen

Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020. Den regionala modellen Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020 Den regionala modellen Regionala prognoser Stockholms län, Region Skåne och Västra Götalandsregionen Horisontår 2020 Överfört prognosmodellen från Trender

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014

HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014 HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014 STOR BRIST PÅ HÖGSKOLEUTBILDADE YRKESGRUPPER ANTAL LEDIGA JOBB I EKONOMIN 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT

Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT Trender och tendenser i högskolan UKÄ ÅRSRAPPORT 2016 7 Efter flera år med kraftiga intäktsökningar för forskning och utbildning på forskarnivå skedde ett litet trendbrott vad gäller lärosätenas finansiering

Läs mer

Orsaker till studieavbrott

Orsaker till studieavbrott Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott www.hsv.se Rapport 2010:23 R Orsaker till studieavbrott Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post

Läs mer

Ungas etablering på arbetsmarknad Bristande kvalitet, effektivitet och relevans utbildningssystemets utmaningar

Ungas etablering på arbetsmarknad Bristande kvalitet, effektivitet och relevans utbildningssystemets utmaningar Arbete istället för bidrag! Ungas etablering på arbetsmarknad Bristande kvalitet, effektivitet och relevans utbildningssystemets utmaningar Och vad kan man konkret göra åt det? Henrik Malm Lindberg Ratio

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Högskolans expansion de senaste 50 åren Den högre utbildningens omfattning har ökat: från ca 40 000 studenter, fördelade på fyra universitet

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 UF 21 SM 1301 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2012 I korta drag Ökning av antalet doktorandnybörjare År 2012

Läs mer

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Basårets omfattning...5 Övergång till högskolan...5 Basåret i högskolan: situationen

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Övergång mellan utbildningar

Övergång mellan utbildningar Övergång mellan utbildningar Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Det var idrott naturligtvis! Karin, 46 år Det roligaste är matte och syslöjd. Fast matte är min favorit. Sara, 12 år Tyska var roligast

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2010. Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn Sida: 1 av 5 Fakta om statistiken Arbetsförmedlingens siffror över antalet inskrivna arbetslösa är väsentligt lägre än antalet arbetslösa i SCB:s arbetskraftsundersökningar. Summan av inskrivna arbetslösa

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 11 oktober 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013 Lediga platser Under september anmäldes 1 064 lediga platser till Arbetsförmedlingen i Västerbottens län. Det är

Läs mer

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå

Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Kommunstyrelsen 2009-12-07 233 607 Arbets- och personalutskottet 2009-11-16 245 531 Dnr 09.672-613 deckf14 Ungdomssatsning på utbildning i Luleå Bilaga: Sammanställning över kurser Ärendebeskrivning I

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation december 2010

Arbetsmarknadsinformation december 2010 Arbetsmarknadsinformation ember 2010 Arbetsmarknadsinformation december 2010 Innehåll Översikt: Fortsatt god arbetsmarknad men fler i program 3 Arbetsmarknadsläget för Sveriges Ingenjörer 5 Fallande siffror

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17 Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling VÄSTRA GÖTALAND 1,6 milj invånare. 49 kommuner Lång tradition inom industri och

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Sverige behöver ingenjörer. Statistiska brottstycken om ingenjörer och teknikutbildning

Sverige behöver ingenjörer. Statistiska brottstycken om ingenjörer och teknikutbildning Sverige behöver ingenjörer Statistiska brottstycken om ingenjörer och teknikutbildning Rapporten Sverige behöver ingenjörer publicerades 2008-05-07 1 Sverige behöver ingenjörer statistiska brottstycken

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 För kommentarer: Charlotte Humling, Chef Arbetsförmedlingen Gävle, 010-486 45 16 Presskontakt: Erik Öberg, Press- och informationsansvarig, 010-486 79 28 Ytterligare information:

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 UF 21 SM 1001 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2009 I korta drag Antalet nybörjare oförändrat Bland doktoranderna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden

Beskrivning av etableringsmåttet. Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Beskrivning av etableringsmåttet Andelen examinerade som har etablerat sig på arbetsmarknaden Etableringsmåttet Universitetskanslersämbetet, och tidigare Högskoleverket, har i uppdrag av regeringen att

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

STATISTIK & ANALYS. Lars Brandell/Alexander Rhodin 2002-06-26. Examination och genomströmning i den tekniska utbildningen

STATISTIK & ANALYS. Lars Brandell/Alexander Rhodin 2002-06-26. Examination och genomströmning i den tekniska utbildningen 1 STATISTIK & ANALYS Lars Brandell/Alexander Rhodin 2002-06-26 Examination och genomströmning i den tekniska utbildningen 2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 3 1. INLEDNING 4 2. TEKNISKA EXAMINA 5 3.

Läs mer

Antalet högskolenybörjare efter inresande och svenska studenter läsåren 2002/03 2011/12. Kvinnor 70 000 02/03 05/06 08/09 11/12

Antalet högskolenybörjare efter inresande och svenska studenter läsåren 2002/03 2011/12. Kvinnor 70 000 02/03 05/06 08/09 11/12 Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 2 SM 131 Högskolenybörjare Stor minskning av högskolenybörjare läsåret 211/12 Antalet högskolenybörjare, dvs. studenter som för första gången var registrerade i

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Kunskaps- utmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012

Kunskaps- utmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012 Kunskapsutmaningen Om svenska teknologers bristande förkunskaper inför högskolestudier, 2012 PM - Kunskapsutmaning publicerad 2012-05 1. Inledning Sverige står inför stora utmaningar. Några av dessa handlar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Social bakgrund och genomströmning i högskolan

Social bakgrund och genomströmning i högskolan , Rapport 2013:4 Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram Social bakgrund och genomströmning i högskolan En studie av långa och medellånga yrkesexamensprogram

Läs mer

Högskoleutbildningens regionala fördelning

Högskoleutbildningens regionala fördelning 1 Högskoleverket 26 februari 2002 Stig Forneng Högskoleutbildningens regionala fördelning Efter den utbyggnad som skett de senaste femton åren är högskoleutbildningen relativt jämnt fördelad över landet.

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2 ARBETSMARKNADSRAPPORT 8 Kvartal Ny rekordlåg arbetslöshet bland Jusekmedlemmar Andelen av Juseks medlemmar anslutna till Akademikernas erkända a-kassa med arbetslöshetsersättning har fortsatt minska under

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Datum 2013-01-18. Till utbildningsminister Jan Björklund: Om behovet av fler utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna

Datum 2013-01-18. Till utbildningsminister Jan Björklund: Om behovet av fler utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna Regionstyrelsen Ordförande Pia Kinhult +46 44 309 31 29 pia.kinhult@skane.se Datum 2013-01-18 1 (8) Till utbildningsminister Jan Björklund: Om behovet av fler utbildningsplatser på ingenjörsutbildningarna

Läs mer

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN

2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN 2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Hur många utbildningsplatser behövs på de svenska läkarutbildningarna?

Hur många utbildningsplatser behövs på de svenska läkarutbildningarna? Hur många utbildningsplatser behövs på de svenska läkarutbildningarna? Av Lars Brandell 1 (2003-02-14) (Se också den senare rapporten från november 2009; Hur långt räcker de nya platserna på läkarutbildningen?

Läs mer

Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux (Ds 2015:60) Remiss från Utbildningsdepartementet

Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux (Ds 2015:60) Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2016:47 RIII (Dnr 110-2087/2015) Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux (Ds 2015:60) Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, juli månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län juli 2014 9 285 (5,5

Läs mer

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,

Läs mer