Klimatsmart mat i Malmö

Transkript

1 Klimatsmart mat i Malmö Välkommen hit Klimatsmart mat i Malmö

2 Klimatsmart mat - en trestegsraket Steg 1: Klimat och mat (idag) för kökspersonal, chefer, pedagoger Steg 2: Näringslära och klimatsmart menyplanering (kökspersonal) Steg 3: Praktisk klimatsmart matlagning (kökspersonal)

3 Vem är jag? Olov Källgarn, miljövetare med intresse för människor, nyfiken på mat

4 Vem är du? Vad heter du, vad jobbar du med och vad har du för favoriträtt?

5 Vad ska vi göra idag? BRA MAT. Vad är bra och vem är det bra för? KLIMAT-MAT. Hur mat och klimat påverkar varandra Kaffepaus (ca kl ) SVINN. Kan vi bli mer resurseffektiva och minska svinnet? PEDAGOGIK. Hur mat kan användas som pedagogiskt verktyg

6 Vad är egentligen bra mat? Vad är bra mat enligt dig?

7 Men är vi inte redan miljövänliga? Jo, Malmö tog brons i ekologiskt, och Skåne är bäst Vi har också en chans att bli bra på klimatsmart mat

8 Växthuseffekten Livsnödvändig men också livsfarlig Bild:?

9 Jorden ändras alltid, men människan påverkar den för snabbt En liten teckning: jordens temperatur sedan BC Temperaturökning sedan 1884

10 Hållbar utveckling Bild: Globala målen

11 Vilka mål kan kopplas till mat? Bild: Globala målen

12 Förskola och hållbarhet Att möta barnen förskolans engagemang kring en hållbar utveckling: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Så står det i Läroplan för förskolan Lpfö 98 (rev. 2016)

13 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid

14 Matpolicy i Malmö Bild: Globala målen

15 Mål - Klimatsmart Minska utsläppen av klimatgaser relaterade till matinköpen med 40% till år 2020 Bild: WWF

16 Växthusgasutsläpp per mängd inköpt mat 2,50 Minskning hittils ca 16,5% 2,00 1,50 1,00 Mål % co2e/ton 0,50 0,00

17 Men vad har det att göra med matproduktion? Bild: Colourbox

18 All världens transport VS all världens jordbruk vilket släpper ut mest klimatgaser?

19 Globala siffror från IPCC, Jordbruket (inkl avskogningen den står för) står för 24% av världens växthusgas-utsläpp, och transporterna endast 14%.

20 Jordbruket och klimatet Tillverkning av mineralgödsel och foder CO₂ och N20 Gödselhantering N2O och CH₄ Mulljordar CO₂ och N20 Fodersmältning hos idisslare CH₄ Fossila bränslen CO₂ Kolinlagring i jordbruksmark CO₂ Bild: Waterfootprint

21 Det dubbla problemet Skog röjs för att skapa mark åt animaliskt jordbruk som kräver otroligt mycket resurser

22 Vilket landskap vill vi ha?

23 Produktion och andra led

24 Har vi nått peak kött? Källa: Jordbruksverket, 2018.

25 Mer (importerat) kött skalan/globala

26 Protein olika påverkan CO₂-ekv/kg vara Bild: Malmö stad

27 Mejeriprodukter Även mjölk och mejeriprodukter har stor påverkan Viktigt att inte byta ut kött mot ost minskar inte påverkan En hållbar mängd mejeriprodukter är 0,5 liter mjölk eller ca 3 ostskivor/dag Testa byta ut mot vegetabiliska alternativ t.ex. havregrädde Bild: Colourbox

28 Fisk Fisk är bra ur klimatsynpunkt Men 90% av världens fiskbestånd är hotade av utfiskning välj därför alltid MSC, ASC eller KRAV Bild: MSC, ASC och KRAV

29 Växtbaserat till barn? En kost med mycket grönsaker, rotfrukter, baljväxter och fullkorn är bra både för hälsan och miljön. Därför är det bra om barn lär sig tycka om sådan mat i unga år, det ökar chansen för att de ska fortsätta med de vanorna även senare i livet. - Livsmedelsverket Livsmedelsverket har alltså uppdaterat sin tidigare försiktiga hållning. Bl a Världscancerfonden, Livsmedelsverket och Jordbruksverket rekommenderar att vi minskar animaliekonsumtionen av hälsoskäl.

30 Pasta, ris eller potatis? Bild: Colourbox och RISE

31 Alternativrätter Bild: SIK

32 Klimatsmart vs. hälsa? Bild: Livsmedelsverket

33 Hur når vi de stora klimatvinsterna? Genom att minska på animaliska produkter, framför allt nötkött och mejeriprodukter Välja växtbaserat protein (bönor, ärter & linser) Fisk från hållbara bestånd är också klimatsmart protein Minska användandet av ris till förmån för svenska gryn, potatis och pasta Bild: Colourbox

34 Växtbaserat växer! Stor ökning av både ekologiskt och växtbaserad mat i Sverige senaste 5 åren, världsunik ökning av ekologiskt! Gruppen LOHAS Lifestyle of Health and Sustainability växer, och de påverkar sig sina barn För allt fler är maten allt viktigare Framtidens protein - COOP

35 Testa din kunskap Rangordna några menyer från mest till minst klimatsmarta. Alla ingredienser är listade Meny 1: Falafel med bröd, tomat, isbergssallad, lök, yoghurtsås Meny 2: Ostburgare av nötkött med bröd, tomat, lök, dressing Meny 3: Chili sin carne med sojafärs, krossade tomater, morötter, bönor, lök och ris Meny 4: Lasagne med fetaost, tomatsås, lök, sötpotatis och pumpafrön Facit: 1, 4, 3, 2

36 Hur kan man räkna? Unilevers klimatkalkylator (jämför t ex ostburgare med falafel) Elin Röös Mat-klimatlista

37 MATSVINN

38 Matavfall & svinn Vad är skillnaden mellan matavfall och svinn? Bild: Colourbox

39 Filmen från Svansjöns förskola utbildning/forskola/forskola-och-pedagogiskomsorg/forskolor-a-o/forskolor/s/svansjonsforskola/om-svansjons-forskola.html

40 Hur mycket slänger vi i Sverige? Bild: Naturvårdsverket

41 Vad hälls ut i avloppet? Bild: Naturvårdsverket

42 Om vi minskar svinnet.. Minskar miljöeffekter av produktionen Minskar mängden avfall Sparar vi pengar Exempel Fsk förv: Köper mat för 64 MKr Om svinn 10 % = 6,4 MKr Minska med 1/3 sparar vi drygt 2 Mkr

43 Källa: Livsmedelsverket

44 Matsvinn- var uppstår det? Mät och väg!

45 Övning Var uppstår svinnet hos er? Vad är det som slängs? Varför slängs det? Hur kan det minskas?

46 Åtgärder för minskat matsvinn 1. Mät och följ upp 2. Menyplanering 3. Portionsberäkning 4. Rapportering om närvaro och frånvaro 5. Inköp 6. Förvaring 7. Tillagning 8. Servering 9. Ta vara på rester

47 Måltidsmodellen Barn och föräldrar skall känna sig trygga Bra råvaror och rätt kompetens Resurs i förskolan Grundlägga bra matvanor Ge energi och näring Måltidsmiljön Miljö- och klimatsmarta val Bild: Livsmedelsverket

48

49 Hur får vi barnen att bli intresserade? Delaktighet få vara med i köket? Sapere att arbeta med olika sinnen Anordna baljväxtprovning hur smakar egentligen en borlottiböna eller gulbeta? Följa hela kedjan från jord till bord och från hage till mage Odla själva, kan vara enkla groddar och skott som hamnar på mackan Teman och roliga namn på maten Bild: Klimatmat

50 Tips och länkar Fiskguiden på wwf.se Köttguiden på wwf.se Mat på hållbar väg III Sapere Matlabbet Kurser i måltidspedagogik malmo.se/klimatmat MAT + PEDAGOGIK = MATGLÄDJE! Nu har utvecklingsteamet i Norr förstärkts med en måltidsutvecklare. Mejl: sofia.lonnquist@malmo.se

51 Hemuppgift för kökspersonal Anmäl dig till steg 2 Testa att laga något nytt klimatsmart och ta en bild till nästa gång Testa någon av alternativrätterna, testa byt ut ost, charkprodukter och rött kött i mellanmål till något nytt Mäta eller väga svinn.

52 Vad tar du med dig? Vad har du lärt dig idag som var nytt för dig? Vad kommer du/ ni att testa i er förskola?

53 TACK FÖR ATT DU VAR MED Malmö bäst för världen? malmo.se/klimatmat