FÖRSTUDIE. Väg 45/70 genom Mora Mora kommun Objektnr:

Transkript

1 28-8 FÖRSTUDIE Väg 45/7 genom Mora Mora kommun Objektnr:

2 Medverkande Projektorganisation Projektledare: Torbjörn Karlsson, Vägverket Region Mitt Konsult: WSP Samhällsbyggnad Roberth Carling, uppdragsansvarig Lotta Fritz, biträdande uppdragsansvarig Mari Kågström, miljö och samhälle Bo Asplind, trafik Kajovision Erik Kajo, landskap/gestaltning Titel: Förstudie. Samrådshandling, Väg 45/7 genom Mora, Mora kommun, Utgivningsdatum: 28-8 Utgivare: Vägverket Region Mitt Kontaktperson: Torbjörn Karlsson Distributör: Vägverket Region Mitt, Box 186, Härnösand, telefon: , fax:

3 Innehåll Översikt- och adresskarta 2 s a m m a n fat t n i n g 3 1. Ba k g ru n d Allmän beskrivning Aktualitet Tidigare utredningar och beslut Förstudiens syfte Avgränsning av förstudien Vägplanerings- och väg-projekteringsprocessen 6 2. Befintliga förhållanden Stadens struktur Befolkning och bebyggelse Näringsliv och sysselsättning Riksintressen Kommunala planer och framtida markanvändning Trafik och trafikanter - resor och transporter Områdets allmänna karaktär översiktlig landskapsanalys Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Buller Luftföroreningar Naturresurser Byggnadstekniska förutsättningar Översiktlig identifiering av risker 5 4. m å l Metod för framtagande av projektmål Riksdagens mål för transportpolitiken Strategisk plan Miljökvalitetsmål Folkhälsomål Kommunala mål Fokusområden Projektmål Tänkbara åtgärder Fyrstegsprincipen Beskrivning av tänkbara åtgärdskombinationer Effekter och konsekvenser Må l u p p f y l l e l s e k o p p l a t t i l l t r a n s p o r t- politiska delmål och projektmål Sa m r å d s r e d o g ö r e l s e Remissinstanser och svar Fortsatt arbete Ställningstagande Kä l l o r 77 Bi l a g a 1 Re m i s s va r 3. Funktionsanalys av transportsystemet Transportsystemets funktion Tillgängligt transportsystem Hög transportkvalitet Säker trafik God miljö Positiv regional utveckling Ett jämställt transportsystem 56 Förstudie väg 45/7 genom Mora 1

4 Översikt- och adresskarta. Utdrag från Hitta.se 2 Förstudie väg 45/7 genom Mora

5 Sammanfattning Bakgrund Mora kommun har ca 2 invånare, varav hälften bor i centralorten Mora. Väg 7 och E45 passerar båda genom de centrala delarna av Mora. Vägsystemet i Mora har kapacitetsproblem. Enligt Vägverkets uppmätta trafikflöden från varierade trafikmängderna mellan ca 13 och 16 5 fordon per årsmedeldygn på väg E45/väg7 genom de centrala delarna av Mora. Enligt tidigare studier utgör genomfartstrafiken en begränsad del av den totala trafikmängden. Vilket innebär att de flesta trafikanterna har målpunkter inom Mora tätort. Turisttrafiken både sommar- och vintertid bidrar till trängsel och köer. Särskilt komplicerad blir situationen i samband med de mest intensiva semesterveckorna då det kommer fler besökande till regionen än övriga tider på året. De högsta trafikmängderna inträffar under perioden april - september. Tidigt identifierade problemområden med dagens utformning av vägsystemet: Noretbrons utformning med två körfält samt gångbana och gång- och cykelbana med räcke skapar en trång sektion vilket medför svårigheter för räddningstjänsten och ambulanstransporter. Ett flertal korsningspunkter längs Vasagatan och Strandgatan har dålig framkomlighet E45/väg 7 och järnvägens placering mellan centrum och strandområdet innebär att tillgängligt utrymme för åtgärder är delvis begränsat samt att vägarna och järnvägen utgör en stor barriär mellan centrum och området vid Saxviken Säkerheten för oskyddade trafikanter Tillgängligheten till målpunkter för främst de oskyddade trafikanterna Objektet finns inte upptaget i någon investeringsplan. Tanken med projektet från början var att upprätta en förstudie för att sedan eventuellt kunna gå vidare med en vägutredning som skulle vara klar senast hösten 28. Anledningen till detta var att möjliggöra en kvalificering av projektet till nästa investeringsplan som gäller för Efter förstudiens samrådstid har Vägverket beslutat att tillsammans med Mora kommun och Banverket utreda och samverka kring möjliga åtgärder enligt steg 1 till 3 i fyrstegsmodellen. En förbifartslösning, steg 4, ingår i pågående åtgärdsplanering för åren Se även Fortsatt arbete. Befintliga förhållanden Mora har en lång och händelserik historia som spelat stor roll för båda Dalarnas och Sveriges utveckling. Det finns spår av mänsklig aktivitet vid Siljanstrakten redan från 4 f.kr. Tätorten består av ett antal byar som genom historien byggts samman. Mora ligger samlat runt centrum och bebyggelsen sprider sig mot alla väderstreck med vattnet som naturlig gräns. Industriområdena ligger till största delen i utkanten av tätorten men är i vissa fall insprängda i bostadsområdena. Utanför bebyggelsen finns områden för närrekreation där vattnet och de strandnära områdena är särskilt intressanta. Stränderna utgör tillsammans med övriga grönområden stadens grönstruktur som tillsammans med vägar och hus bygger upp staden. Mora är en glesbygdskommun. Över hälften av de 2 invånarna bor i centralorten Mora, resten i mindre tätorter och byar. Mora utgör centralort för Ovansiljans kommuner och servicegraden kan betraktas som hög med lasarett, skolor, kommunal förvaltning och viss statlig administration m.m. Handel och service finns framförallt i centrum och i handelsområdet Noret. Det finns flera riksintressen inom förstudieområdet omfattande naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv och kommunikation. I kommunens planer och visioner finns en inriktning mot att bygga fler bostäder i attraktiva områden, satsning på utveckling av handeln i både centrum och Noret samt viss förtätning av industrimark. Friluftsområden som ska utvecklas är främst Saxviken med närliggande områden. Vid Stranden Östra utreds nytt resecentrum och vägåtgärder för att få en smidig trafikmatning till området. Trafiksystemet är en viktig förutsättning för en stads olika funktioner. I Mora, liksom i de flesta svenska städer, dominerar biltrafiken medan gång- och cykeltrafiken och framförallt kollektivtrafiken har en underordnad roll. Biltrafikens huvudnät domineras av de statliga vägarna E45 och riksväg 7. I centrala Mora utgör den gemensamma sträckningen av dessa två vägar (Vasagatan) en flaskhals för biltrafiken samtidigt som de utgör en stor barriär för gående och cyklister. De senaste uppgifterna om rapporterade olyckor visar att de inträffade olyckorna tenderar att sprida sig till mindre lokala vägar. Den dominerande olyckstypen är, lindrigt skadade. Detta gäller både olyckor med motorfordon och olyckor där oskyddade trafikanter är inblandade. Mora tätort ligger centralt i det öppna landskapsrummet i mötet mellan Siljan, Österdalälven och Orsasjön. Resan in mot Mora centrum via E45 och väg 7 kan delas in i följande sekvenser med olika karaktär: 1. Stadsnära områden - en blandning av öppet landskap och bebyggelse, 2. Mellanzon bostadsområden med bebyggelsen organiserad och utbyggd mot vägen, 3. Centrum heterogent område, men med tydlig stadskaraktär, 4. Bro med vattenvy. Identifierade problemområden är bl.a. att E45/väg 7 utgör barriär mellan centrum och Saxviken, att väg i vissa fall dominerar upplevelsen och att centrumutvecklingen fått stå tillbaka till förmån för utvecklingen av de större infrastrukturanläggningarna. De viktigaste områdena för naturmiljö utgör sjöarna och älvarna med stränder och öar i Saxviken samt det geomorfologiskt intressanta Morafältet med Hemulån samt Vinäsgraven. Även de öppna odlingslandskapen är av stort värde för den biologiska mångfalden. De viktigaste områdena för kulturmiljö är centrala Mora med kulturhistoriska byggnader, bymiljön Färnäs och vikingabygden Orsasjön. Av stor vikt är även omkringliggande bymiljöer, odlingslandskap och fornlämningar. De viktigaste områdena för turism är Vasaloppet och friluftslivet kopplat till sjöarna. För närrekreation utgör även Hemus- och Canadaområdet, Hinriksheden, Prästholmen, Tingsnäset och Sandängena viktiga områden. Värdet för friluftlivet på Canadaområdet, Hinriksheden och Tingsnäset samt i viss mån Sandängena kan minska i och med planer på bebyggelse, medan stränderna runt näset som utgör Stranden Östra och öarna i Saxviken kan få ökad betydelse om kommunens visioner blir verkliga. Vägtrafiken på genomfartsvägarna utgör några av de största bullerkällorna och medför störningar för boende utmed vägarna. Därtill kommer även buller från bl.a. Förstudie väg 45/7 genom Mora 3

6 järnväg och flyg. På grund av den flacka terrängen är luftmiljön generellt sett god i tätorten. Problem finns med höga bensenhalter, där den största källan är trafiken. Utmed de högst trafikerade vägarna kan luftföroreningarna stundvis bli höga, särskilt vid långa köer och upprepade start- och stopp. Generellt sett har Mora god grundvattentillgång och god kvalitet på dricksvattnet. I västra delen av området finns en isälvsavlagring. I nordväst finns en kommunal vattentäkt. Jordbruksmark finns främst i Selja, Östnor och Färnäs, denna är viktigt för många hotade arter. I de östra delarna är morän dominerande jordart. Längs Österdalälven dominerar isälvssediment med stråk av älvsediment närmast älven. I sydväst är jordarterna mer varierande med svallsediment av sand i de mer låglänta områdena närmast Siljan. I moränmarken ligger den normala grundvattennivån några meter under markytan. Sedimentområdena har en förhållandevis hög permeabilitet. Närmast strandlinjen förväntas grundvattennivån ligga i nivå med ytvattnet. Trafiken utgör ett stort riskobjekt som kan leda till olyckor med personskada och utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen. Eftersom genomfartleden går genom staden finns flera skyddsobjekt som bostäder och inom riskzonen. Andra risker inom förstudieområdet är översvämning av låglänta delar, ras vid främst Noretbron, kraftledningar och förorenad mark. Funktionsanalys av transportsystemet Funktionsanalysen av transportsystemet har identifierat följande problem. Tillgängligt transportsystem Identifierade problem Tidvis dålig framkomlighet för motorfordonstrafiken utmed Vasagatan beroende på otillräcklig kapacitet i korsningarna. Dålig tillgänglighet för gång- och cykeltrafik i de centrala och halvcentrala delarna av staden beroende på att säkra och bekväma gång- och cykelvägar saknas. Fordonstrafiken på Strandgatan och Vasagatan utgör en barriär mellan stadscentrum och området mot Saxviken. Tidvis dålig framkomlighet för utryckningstrafiken på Strandgatan, Vasagatan och Noretbron. Alternativa vägar saknas. Långa res- och väntetider för bussresenärer inom staden. Målpunkterna inom staden är utspridda vilket troligen medför att många korta resor görs med bil. På grund av dagens situation, med bl.a. avsaknad av säkra gång- och cykelvägar, skjutsas troligen många barn med bil till skola och fritidsaktiviteter. Hög transportkvalitet Identifierade problem Tidvis dålig kvalitet för motorfordonstrafiken utmed Vasagatan beroende på otillräcklig kapacitet i korsningarna. Tidvis dålig kvalitet för utryckningstrafiken beroende på köbildningar utmed Strandgatan och Vasagatan. Dålig kvalitet i gång- och cykeltrafiknätet i de centrala och halvcentrala delarna av staden beroende på att säkra och bekväma gång- och cykelvägar saknas. Låg turtäthet och krokiga linjesträckningar för busstrafiken inom staden. Säker trafik Identifierade problem Ett sammanhängande system av säkra gång- och cykelvägar saknas i de centrala och halvcentrala stadsdelarna. Säkra passager för gående och cyklister saknas över flera av motorfordonstrafiken huvudgator. Trafiksignaler, som finns i flera korsningar utmed Vasagatan, kan innebära falsk trygghet främst för gående och cyklister. Transporter med farligt gods leds genom staden. God miljö Identifierade problem Höga bullernivåer i de centrala delarna av staden. Tidvis problem med höga halter av luftföroreningar. Positiv regional utveckling Identifierade problem Den dåliga framkomligheten på Vasagatan kan på sikt påverka näringslivet i Mora negativt genom minskade möjligheter till arbetspendling och godstransporter. Den framtida stadsutvecklingen är av stor vikt för att Mora ska upplevas som en attraktiv stad att bo och verka i. Ett jämställt transportsystem Identifierade problem Möjligheterna att resa med kollektiva färdmedel är små jämfört med att resa med bil. Bristande säkerhet, bekvämlighet och trygghet i gångoch cykeltrafiknätet missgynnar kvinnor. Kvinnor deltar i mindre utsträckning än män i planeringen av transportsystemet. Mål Förstudiearbetet omfattar att formulera projektspecifika mål som ska följas upp och utvärderas. Målen följer sedan med till ett eventuellt senare skede där de ska konkretiseras och göras mer detaljerade. Som underlag för formuleringen av projektmål har de transportpolitiska målen använts samt mål ur rapporten Strategisk plan Då förstudien omfattar analys av väg genom stadsmiljö har stöd tagits i de nationella miljökvalitetsmålen och de nationella folkhälsomålen. Viktiga är även de kommunala mål som formulerats i den trafiknätsanalys som gjordes år 25. Underlagsmaterialet i form av allmänna mål och transportpolitiska mål har tillsammans med identifierade brister och värden utgjort grund för arbetet med att ta fram fokusområden och projektmål. Fo k u s o m r å d e n För att tydliggöra projektets inriktning och övergripande intention formulerade Vägverket fyra fokusområden. Tillgänglighet Trafiksäkerhet Stadsmiljö Stadsutveckling 4 Förstudie väg 45/7 genom Mora

7 Dessa områden ska ses som riktmärken för objektet vid kommande val av åtgärder. Var och en med koppling till ett transportpolitiskt mål, se figur 4.2 i kapitel 4. Mål. Pro j e k t m å l Utifrån den process som redovisats tidigare och med tydlig koppling till de fyra fokusområdena har följande projektmål formulerats. Förbättrad tillgänglighet Med målet avses att vägsystemet ska utformas så att det är lättåtkomligt och användbart för alla trafikantgrupper i samhället. Nuvarande vägsystemets barriäreffekter ska minska. Prioriterade grupper är räddningstjänst, ambulanstransporter och oskyddade trafikanter främst barn och ungdomar. Ökad kapacitet Med målet avses att kapaciteten i vägsystemet ska öka i förhållande till nuvarande situation. Tryggare och säkrare trafikmiljö Med målet avses att antalet konfliktpunkter mellan oskyddade trafikanter och fordonstrafiken ska minska i förhållande till nuvarande situation. En tryggare trafikmiljö för de oskyddade trafikanterna ska skapas. God Stadsmiljö Med målet avses att de åtgärder som föreslås ska leda till en god stadsmiljö i Mora avseende buller, luftkvalitet och gestaltning. Hänsyn ska tas till de kulturmiljöer som finns i staden. En hållbar stadsutveckling Med målet avses att projektet ska ge förutsättningar för Mora att skapa en hållbar stadsutveckling avseende infrastruktur, regional utveckling, handel och bostäder. Tänkbara åtgärder För att komma fram till tänkbara åtgärder inom projektet har man bl.a. använt sig av Vägverkets fyrstegsprincip. Fyrstegsprincipen utgör en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. 1. Åtgärder som påverkat transportbehovet och val av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivareutnyttjande av befintligt vägnät 3. Vägförbättringsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder De problem som idag finns i Mora är av en sådan omfattning att problemen inte kan lösas med att bara välja åtgärder från ett av fyrstegsprincipens analyssteg. För att understryka vikten av att åtgärder från fyrstegsprincipens analyssteg ett och två och för att skapa en helhetslösning har en redovisningsmetod valts där olika åtgärdskategorier från de olika analysstegen kombineras. Detta görs för att synliggöra vilka åtgärdskombinationer som kan vara bra lösningar. Bra lösningar är sådana som har bärning i de transportpolitiska delmålen, de beslutade projektmålen samt bidrar till att skapa en förbättrad situation i Mora. De olika åtgärdsförslagen, effekter och konsekvenser samt hur de olika förslagen påverkar miljön redovisas i kapitel 5. Tänkbara åtgärder. Val av åtgärder I nästa skede av planeringsprocessen kommer åtgärderna att utgöra ett underlag till vilka alternativ som kommer att redovisas och sedan konsekvensbeskrivas. Måluppfyllelse Med utgångspunkt från fyrstegsprincipen har en måluppfyllelse gjorts som är kopplad till transportpolitiska delmål och projektmål. Åtgärder från fyrstegsprincipens analyssteg 1 kan lösa många av dagens kapacitetsproblem och bidra till en mer sammanhållen stad. Nackdelen är bl.a. att E45/väg 7 fortfarande utgör en stark barriär. Åtgärder från steg 2 syftar till att minska samtidig trafikmängd. Styrning av tid kan bidra till en smidigare trafikssituation. Styrning av plats kan ge negativa följdeffekter i form av mer trafik i andra områden. Genom åtgärder från steg 3 kan man öka vägens kapacitet vilket är positivt ur transportsynpunkt, ökad trafiksäkerhet och orienterbarhet samt bättre välkomnande. Nackdelar som kan uppstå är intrång i dagens kvaliteter samt behov respektive generering av massor. Åtgärder med steg 4, d.v.s. nybyggnad, delar upp trafiken. En ny väg kommer tidvis att ge mindre trafik på nuvarande väg och nya broar kan lösa trafikproppen vid Noretbron. En ny väg är även positivt för trafiksäkerheten. Nackdelen är att den totala trafikmängden genom Mora inte minskar vilket fortsatt kan ställa till problem under bl.a. sommaren då många besökare ska till Mora och därför väljer vägen genom staden. En ny väg kan även medföra att potentiella besökare istället åker förbi Mora vilket är negativt för stadens/regionens utveckling. Byggande av ny väg kan även innebära stora negativa konsekvenser för miljön. Sammanfattningsvis ger en kombination av åtgärder den bästa lösningen. Vägverket tar inte ställning till val av åtgärd/kombination i förstudien utan ska tillsammans med Mora kommun besluta sig för hur och med vilken inriktning projektet ska drivas vidare efter samrådstidens slut. Samråd Under arbetet med förstudien hölls ett tidigt samråd och en utställning i november 27 dit bl.a. allmänheten inbjöds för att informeras om det pågående arbetet. Möjlighet att lämna information och synpunkter inför förstudiens samrådshandling fanns. I januari 28 skickades förstudiens samrådshandling ut på remiss till olika myndigheter och instanser. Förstudien fanns också utställd på Mora kommun, biblioteket i Mora samt på Vägverket Region Mitts kontor i Falun. Nio remissvar inkom. En sammanställning av dessa med Vägverkets kommentar finns att läsa i kapitel 7. Samråd. Remissvaren återfinns i sin helhet i bilaga 1. Fortsatt arbete Vägverket Region Mitt har beslutat att tillsammans med Mora kommun och Banverket utreda och samverka kring möjliga åtgärder enligt steg 1 till 3 i fyrstegsmodellen. I samband med pågående åtgärdsplanering för åren ingår en förbifartslösning steg 4 som ett möjligt objekt. Skulle objektet inrymmas i planperioden kommer detta att drivas vidare med i första hand en vägutredning och fortsättningsvis framtagande av arbetsplan. Förstudie väg 45/7 genom Mora 5

8 1. Bakgrund 1.1 Allmän beskrivning Mora kommun har ca 2 invånare, varav hälften bor i centralorten Mora. Väg 7 och E45 passerar båda genom de centrala delarna av Mora. Väg 26, som sträcker sig mellan Halmstad och Älvgatan i Mora är en viktig transportlänk som sammanfaller med E45 i Filipstad. Fortsatt i förstudien ingår väg 26 i benämningen E45. Vägsystemet i Mora har kapacitetsproblem. Enligt Vägverkets uppmätta trafikflöden från varierade trafikmängderna mellan ca 13 och 16 5 fordon per årsmedeldygn på väg E45/väg7 genom de centrala delarna av Mora. Enligt tidigare studier utgör genomfartstrafiken en begränsad del av den totala trafikmängden, vilket innebär att de flesta trafikanterna har målpunkter inom Mora tätort. Turisttrafiken både sommar- och vintertid bidrar till trängsel och köer. Särskilt komplicerad blir situationen i samband med de mest intensiva semesterveckorna då det kommer fler besökande till regionen än övriga tider på året. De högsta trafikmängderna inträffar under perioden april - september. Tidigt identifierade problemområden med dagens utformning av vägsystemet är: Noretbrons utformning med två körfält samt gångbana och gång- och cykelbana med räcke skapar en trång sektion vilket medför svårigheter för räddningstjänsten och ambulanstransporter Ett flertal korsningspunkter längs Vasagatan och Strandgatan har dålig framkomlighet E45/väg 7 och järnvägens placering mellan centrum och strandområdet innebär att tillgängligt utrymme för åtgärder är delvis begränsat samt att vägarna och järnvägen utgör en stor barriär mellan centrum och området vid Saxviken Säkerheten för oskyddade trafikanter Tillgängligheten till målpunkter för främst de oskyddade trafikanterna 1.2 Aktualitet Objektet finns inte upptaget i någon investeringsplan. Tanken med projektet har varit att utföra en förstudie i första läget för att sedan eventuellt gå vidare med en vägutredning. Anledningen till detta är att kunna möjliggöra att projektet kvalificerar sig till nästa investeringsplan som gäller för Tidigare utredningar och beslut Mora kommuns översiktsplan, Förbifart Mora väg 45/väg 7, Lokaliseringsplan Januari 1995 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Arbetsplan Rv 45 - Förbifart Mora delen 2-3, Noret - Kråkberg, Trafiknätsanalys Mora, förslagshandling, 27 maj 25. Mora kommuns Översiktsplan juni 26 Under slutet av 199-talet pågick en process som ledde fram till en färdig arbetsplan för en förbifartslösning mellan E45 strax norr om Mora och väg 7 norr om Mora. Arbetsplanen fastställdes inte eftersom det saknades medel i den nationella planen. 1.4 Förstudiens syfte Att redovisa en objektiv analys av trafiksituationen i Mora Att ge förslag på möjliga åtgärder som förbättrar trafiksituationen i Mora 1.5 Avgränsning av förstudien Förstudien har inriktas på följande områden: Analys av tillgänglighet, trafiksäkerhet, och miljö. Klarläggande av trafiksituationen genom Mora idag resp i ett 2-års perspektiv. Belysning av trafikströmmarnas start- och målpunkter för olika delsträckor genom Mora samt trafikens tidsmässiga variationer över dygn, vecka, år En analys enligt fyrstegsprincipen av olika åtgärder som kan påverka dessa trafikströmmar i syfte att förbättra måluppfyllelsen enligt Vägverkets Strategisk plan , samt en bedömning av åtgärdernas effekt Förstudiens geografiska utredningsområde avgränsas enligt karta Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen Förstudien är det första steget i Vägverkets fysiska planering. Huvudsyftet med förstudien är att den skall utgöra en bra plattform för det fortsatta planeringsarbetet med projektet. För att förstudien skall uppfylla syftet krävs att: Det ges goda möjligheter till samråd, information och förankring De problem och behov som konstaterats studeras och redovisas De värden och kvalitéer som identifierats studeras och redovisas Tydliga projektmål med koppling till utförd bristanalys utarbetas Tänkbara åtgärder redovisas Förstudien skall också utgöra ett underlag till länsstyrelsen när de tar beslut om betydande miljöpåverkan. Förstudien visar på om projektet ska avfärdas, drivas vidare i en mer djupgående vägutredning eller om arbetsplanens projektering kan påbörjas. Figur 1.1, Vägverkets planeringsprocess 6 Förstudie väg 45/7 genom Mora

9 Karta 1.1. Förstudieområdets avgränsning Förstudie väg 45/7 genom Mora 7

10 2. Befintliga förhållanden 2.1 Stadens struktur Sa m m a n fat t n i n g Mora har en lång och händelserik historia som spelat stor roll för båda Dalarnas och Sveriges utveckling. Det finns spår av mänsklig aktivitet vid Siljanstrakten redan från 4 f.kr. Tätorten består av ett antal byar som genom historien byggts samman. Mora ligger samlat runt centrum och bebyggelsen sprider sig mot alla väderstreck med vattnet som naturlig gräns. Industriområdena ligger till största delen i utkanten av tätorten men är i vissa fall insprängda i bostadsområdena. Utanför bebyggelsen finns områden för närrekreation där vattnet och de strandnära områdena är särskilt intressanta. Stränderna utgör tillsammans med övriga grönområden stadens grönstruktur som tillsammans med vägar och hus bygger upp staden. Kapitlet grundar sig på kartstudier och fältbesök. Mora är organiserat som ett H (se karta 2.1) där näset mellan Siljan och Österdalälven utgör mitt. Genom centrala Mora går Strandgatan - Vasagatan (E45/väg 7) som tillsammans med järnvägen utgör en barriär mellan centrum och Siljans strand. Bebyggelsen strålar ut från Mora centrum och ligger företrädesvis norr om Strandgatan-Vasagatan. Nyare stadsutveckling har inneburit större handelsetableringar vid Noret vilket i viss mån utgör samlingsplats för östra Mora. Industriområden och större industrier är i princip placerade på fyra olika områden; Örjanstäppan, Täppan, Östnor och vid Siljanssågen. Från Mora järnvägsstation går Dalabanan mot Borlänge, Inlandsbanan norrut via Noret och Älvdalsbanan västerut via Morkarlby. Industrispår går söderut till industriområdena vid Örjastäppan och Lomsmyren. Gr ö n s t ru k t u r i s ta d e n Grönstrukturen bygger tillsammans med vägar och hus upp staden. Grönområdena kan utgöras av stora och små naturområden såsom sjöar, bäckar och stränder, områden med mer struktur som parker, alléer, skol- och kyrkogårdar, privata trädgårdar och bostadsgårdar samt gröna restytor med natur eller kulturprägel. Av de centrumnära områdena för Mora framstår följande grönområden som viktiga och har stor betydelse för Mora som plats, se karta 2.2: Stranden/Saxviken (med visionen Saxviken och utveckling av grönområden med bad/fritidsnyttjande). Holmarna i Saxviken (Klubbholmen mm.) Prästholmen Hemusområdet Sandängarna Noret, norra området Vatten och närområden till Orsasjön, Siljan och Österdalsälven. Stadens historia Namnet Mora kommer från det gamla ordet "mor" som betyder ungefär "tätare skog på fuktig mark". Tätorten består av ett antal byar som genom historien byggts samman såsom Utmeland, Morkarlby, Hemus och Mora- Noret. Mora har en lång och händelserik historia som spelat stor roll för båda Dalarnas och Sveriges utveckling. Det finns spår av mänsklig aktivitet vid Siljanstrakten redan från 4 f.kr. I trakten runt om Mora har man hittat belägg att orten var bebyggd redan vid vendeltiden (år 6 e.kr.). Bebyggelsens läge vid Österdalälvens mynning vid Siljan antas ha spelat en viktig roll för handel och transport av varor. Marken kring Mora är mycket järnrik, och gravar från omkring år 1 vittnar om en rik kulturbyggd. Bygdens ekonomin grundades på myrjärnshanterning, pälsjakt och fiske. Då inte mycket har nedtecknats om Moras historia före 15-talet är det svårt att veta exakt när Mora blev en egen socken. Mora omnämns för första gången 1325, men troligtvis så organiserades Mora socken redan under 12-talet, då äldsta delarna av Mora kyrka härör från denna tid. Dokument visar på att både Mora och de närliggande byarna Sollerön och Färnäs troligen bildades under andra hälften av 12-talet. År 152 kom Gustav Vasa till Mora flyendes ifrån de danska knektarna. I slutet av 17-talet startades en produktion av de berömda moraklockorna i byn Östnor utanför Mora. Produktionen växte snabbt och under 18-talet tillverkades uppemot 5 moraklockor. När efterfrågan av klockor minskade på 186-talet, började man istället att ställa om produktionen till symaskiner. Efterhand konkurrerades dock symaskinerna från Mora ut av billigare maskiner från andra länder. Istället fick produktion av andra metallprodukter ta över. FM Matsson började med att gjuta söljor, pinglor och selbeslag, men har under senare tid blivit känt för sina vattenkranar. I slutet av 18-talet började Frost sin produktion av moraknivar i Östnor. I slutet av 18-talet uppluckrades städernas handelsprivilegier vilket gynnade handeln i Mora. Tre nya järnvägslinjer förband också Mora med Vänern i söder, Orsa (och sedemera Inlandsbanan) i norr samt Borlänge, Falun och Gävle i öster. År 1893 inrättades municipalsamhället Mora Strand i Mora kommun. Detta bröts ut 198 och blev Morastrands köping. År 1959 återförenades Mora landskommun och Morastrands köping under namnet Mora köping. Vid kommunreformen 1971 bildades Mora kommun av köpingen samt landskommunerna Sollerön, Våmhus och Venjan, vilka bestått som oförändrade kommuner sedan Förstudie väg 45/7 genom Mora

11 Karta 2.1 Stadsstruktur, centrala delarna av förstudieområdet. Cirklarna representerar endast områdenas geografiska utbredning. För arbetsplatser med mer än 5 anställda se karta 2.1 Förstudie väg 45/7 genom Mora 9

12 Karta 2.2 Grönstruktur, centrala delarna av förstudieområdet. 1 Förstudie väg 45/7 genom Mora

13 2.2 Befolkning och bebyggelse Sa m m a n fat t n i n g Mora är en glesbygdskommun. Över hälften av de 2 invånarna bor i centralorten Mora, resten i mindre tätorter och byar. Kapitlet grundar sig till stor del på Mora kommuns översiktsplan samt miljö- och naturvårdsplan. Mora utgör centralort för Ovansiljans kommuner. Delområdet Mora tätort omfattar idag förutom Mora centrum (Morastrand eller Stranden) även Sandängarna, Noret, Vinäs och Mora-Siljan flygplats samt Kråkberg, Öna, Hemus och Östnor. Mora är en glesbygdskommun. Kommunen har ca 2 invånare, varav ungefär hälften bor i centrala Mora. Största närliggande by är Färnäs med knappt 1 invånare, sedan följer Vika, Selja-Långlet, Vattnäs med ett hundratal invånare och Norra Kråkberg där det endast finns ett fåtal fasta boende, se karta 2.3. Enligt rapporten Marknadsförutsättningar för handeln i Mora från september 27 har Mora haft en i stort sett negativ befolkningstillväxt båda när det gäller kärna och omland sedan 1995, men med en viss positiv utveckling under åren 22 till 25. Under 26 sjönk befolkningstillväxten återigen till ett negativt värde. Enligt översiktsplanen finns det i Mora färre ungdomar mellan 2 och 3 år och barn under fem år jämfört med riksgenomsnittet. Personer i övre medelåldern, det vill säga personer över 5 år, är överrepresenterade. Karta 2.3. Schematisk bild där cirklarna visar befolkningsmängd i närliggande byar. I Mora tätort bor ca 1 personer. Mora tätort omfattar idag förutom Mora centrum även Sandängarna, Noret, Vinäs och Mora-Siljan flygplats och Kråkberg, Öna, Hemus och Östnor. (Källa: Översiktsplan för Mora kommun) Förstudie väg 45/7 genom Mora 11

14 2.3 Näringsliv och sysselsättning Sa m m a n fat t n i n g Mora utgör centralort för Ovansiljans kommuner och servicegraden kan betraktas som hög med lasarett, skolor, kommunal förvaltning och viss statlig administration mm. Handel och service finns framförallt i centrum och i handelsområdet Noret. Kapitlet grundar sig till stor del på Mora kommuns översiktsplan. Näringslivet i Mora kommun kännetecknas av mångfald och variation. Det finns cirka 18 företag registrerade i Mora kommun. De största arbetsplatserna finns inom kommunal- och landstingsverksamheten där Mora lasarett utgör den största arbetsgivaren. Därefter följer ett flertal verkstadsindustriföretag där Östnor Production AB utgör den enskilt största arbetsgivaren. En viktig gren är även turismen som i Siljansområdet omsätter närmare 1,75 miljarder (år 23). Vård och räddningstjänst I Noret ligger Mora lasarett. Mora tillhör närsjukvårdsområdet norra och västra Dalarna. Upptagningsområdet innefattar även skidanläggningarna i Sälen och Idre. Akutsjukhuset är öppet dygnet runt. Vid Saxnäs ligger ett särskilt boende. Räddningstjänsten är idag placerad vid södra infarten längs väg 45. En flytt planeras till Sandängena runt år 21, vid platsen för nuvarande skjutbanan, p.g.a. av att lokalerna är utdömda ur arbetsmiljösynpunkt. Skola och barnomsorg För förskolor och förskoleklasser årskurs 9 finns tre centra (rektorsområden); Molkarlby, Stranden och Noret. Vid år 21 planeras Strandens skola att läggas ner. Moras gymnasieskola, S:t Mikael, har program där hela riket är upptagningsområde. Riksintag görs för skid-, skidorientering och hockeyprogram. I Utmelandsskolan är Resursskolan (särskolan) lokaliserad. Centralt i Mora finns ett lärcentrum (vuxenutbildning) som fungerar som en samlingsplats och länk mellan högskola/kommun. Inom förstudieområdet finns sammanlagt sex skolor och tjugoen förskolor. Kommersiell service - Handel Handeln i Mora är främst lokaliserad till centrum, med Kyrkogatan som huvudaffärsgata, och Noret. Det stora antalet turister i Siljansområdet ger underlag för en handel som ligger långt högre än riksgenomsnittet. I centrum finns utbud av detaljister, restauranger och hotell, kontor, banker, post och systembolag samt apotek. Handeln är främst inriktad mot dagligvaruhandel och detaljhandel. Handelsetableringen i Noret har vuxit fram under senare tid och har störst omsättning. Här finns både detaljhandel som kläder, och sällanvaruhandel som möbler. Dessutom finns två närservicecenter med matvaruhandel/kiosk i Täppan/Tuvan respektive Hånåkni. Övrig service I centrala Mora finns kommunal förvaltning, huvudbibliotek, biograf m.m. Den statliga administrationen representeras i Mora av polis, arbetsförmedling, fastighetsbildningsmyndighet, lokal skattemyndighet, tingsrätt samt försäkringskassa. Foto 2.1 Vy söderut mot Noret köpcentrum från E45. Foto 2.2 Kyrkogatan i centrum. 12 Förstudie väg 45/7 genom Mora

15 Karta 2.4 Handel, vård, service, skola och förskola i de centrala delarna av förstudieområdet Förstudie väg 45/7 genom Mora 13

16 2.4 Riksintressen SAMMANFATTNING Det finns flera riksintressen inom förstudieområdet omfattande naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv och kommunikation. Nedanstående beskrivning av områdena är sammanfattningar av de riksintressebeskrivningar som finns hos länsstyrelsen. I förstudieområdet finns riksintressen enligt miljöbalken 3 kap 6 och 4 kap 2. Riksintressena beskrivs mer utförligt under avsnitten Trafik och trafikanter, Naturmiljö, Kulturmiljö och Friluftsliv. Utpekade Natura 2-områden saknas inom förstudieområdet. Karta 2.5 visar förstudieområdets läge i förhållande till riksintressena. Ri k s i n t r e s s e n e n l i g t m i l j ö b a l k e n 3 k a p 6 o c h 4 k a p 2 Hela förstudieområdet ingår i Siljansområdet som är riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalken 3 kap 6 och riksintresse för turism och friluftsliv enligt 4 kap 2. I riksintressen enligt 4 kap 6 ska turismens och friluftslivet, främst det rörliga friluftslivet, främjas. Riksintressen enligt miljöbalken 3 kap 6 Områden som omfattas av miljöbalken 3 kap 6 har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras natureller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet. De ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Siljan Skattungen är riksintresse för naturmiljö. Morafältet är riksintresse för naturmiljö. Orsasjön är riksintresse för kulturmiljö. Färnäs är riksintresse för kulturmiljö. Dalabanan är riksintresse för kommunikation. Väg 7 och E45 är riksintressen för kommunikation. För väg 7 gäller olika värdekärnor norr och söder om Mora. Från Mora och söderut ingår väg 7 i det nationella stamvägnätet. Norr om Mora har vägen särskild betydelse för den regionala trafiken då den bl. a. är en viktig förbindelse till turistområden. Planerade riksintressen Det finns planer på att delar av centrala Mora ska utgöra riksintresse för kulturmiljövården. Kommunens och länsstyrelsen är inte överens om avgränsningen. Karta 2.5 Förstudieområdets läge i förhållande till omgivande riksintressen. 14 Förstudie väg 45/7 genom Mora

17 2.5 Kommunala planer och framtida markanvändning Sa m m a n fat t n i n g I kommunens planer och visioner finns en inriktning mot att bygga fler bostäder i attraktiva områden, satsning på utveckling av handeln i både centrum och Noret samt viss förtätning av industrimark. Friluftsområden som ska utvecklas är främst Saxviken med närliggande områden. Vid Stranden Östra utreds nytt resecentrum och vägåtgärder för att få en smidig trafikmatning till området. Befintliga park-/gräs-/skogsområden bör underhållas bättre. En park kan anläggas väster om det nya bostadsområdet i den sydvästra delen av Saxviksområdet. Badplatsområdet byggs ut med toaletter, parkering och kiosk/servering. Översiktsplan för Mora kommun Innehåll juni 26 Kapitlet grundar sig till stor del på Mora kommuns översiktsplan samt samråd som hållits med Stadsarkitektkontoret om detaljplaner, visioner mm. Förstudieområdet omfattas av Översiktsplan för Mora kommun från juni 26. En stor del av Mora centrum omfattas även av Mora centrumplan Fördjupad översiktsplan för del av Mora tätort. Centrumplanen vann laga kraft Syftet med planen var att utreda hur Mora centrum på sikt kunde utvecklas. En av huvudfrågorna var vilken exploatering som bör medges i de centrala delarna samt hur parkeringsfrågorna löses. Denna plan fortsätter att gälla förutom för de delar som ingår i Vision Saxviken samt för delen Bs 1A Stranden Östra. Vision Saxviken, se karta 2.6, bygger på markanvändningsprogrammet för Saxviken som antogs år 2 av kommunfullmäktige och som ger en samlad bild av hur Saxviksområdet kan utvecklas i framtiden. Kvaliteter som finns i området kring Saxviken bör stärkas och utnyttjas bättre både sommar- och vintertid med mer aktiviteter året runt. De främsta tillgångarna är områdets centrala läge och närheten till vatten och öar. Några av de åtgärder som föreslås är att: Gångstråken runt Saxviken byggs ut och osammanhängande stråk kompletteras. Nya bryggor, båtplatser och eventuellt en marina med gästhamn och strandcafé/restaurang kan utvecklas utmed stranden. 8 Delområden Bs Karta 2.6 Vision Saxviken. Källa: Mora kommuns översiktsplan 26. Bs 1A Stranden Östra Kommunstyrelsen har den 15 april tagit beslut om en översyn av markanvändningen inom en del av det smala näset öster om kyrkan i centrala Mora. Förändring av pågående markanvändning har Allmänna intressena inom Bs 1A-området finns översiktligt redovisade i den inledande beskrivningen till Bs 1-området. Framtida mark och vattenanvändning: Hänsyn ska tas till de allmänna intressen och miljö- och riskfaktorer som finns inom området. Nedanstående ställningstaganden ska ligga till grund för Förstudie väg 45/7 genom Mora 15

18 tioner från järnvägsområdet ska beaktas. De fastigheter som ligger inom områden belägna En strandpromenad längs Saxvikens och Österdalälvens stränder finns delvis anlagd inom och mellan Älvgatan och Österdalälven, vilka har en markanvändning som avviker från gällande angränsande till området. En sammanhängande detaljplan, bör saneras och utnyttjas för bostadsbebyggelse. gångvägsförbindelse från Kajområdet till Prästholmen via Broåkern Markanvändningsprogrammet har även kompletterats västra föreslås delarna byggas ut av längs Mora järnvägsstations bangårdsområde utreds för närvarande en lokalisering av ett nytt Kommersiella områden föreslås enbart inom stränderna. med det nu aktuella förslaget för Stranden Östra, se fastigheter med redan befintliga etableringar. karta 2.7. Kommunstyrelsen har 23 tagit beslut Större om grönområden, Resecentrum både av parkkaraktär samt Nuvarande stationshus med omgivningar in-/och utfart till området. Dit ska översyn av markanvändningen inom en del av det som smala naturområde redovisas persontransporter längs Saxviksstranden. föreslås dock utnyttjas kommersiellt den dag för järnvägs- och busstrafik samt taxi näset öster om kyrkan i centrala Mora. Förändring resecentrum kan förverkligas. av samlas. Om godstrafiken flyttas från bangårdsområdet pågående markanvändning har aktualiserats främst Kommunens nya badplats/fritidsområde finns planer på bostäder etableras vid och invid strandpromenad. Tingsnäs. Badplatsen före- samt en utveckling av befintlig Befintliga kommersiella utnyttjanden av lokaler på grund av planerad nedläggning av högstadieundervisningen bibehållas. vid Strandens skola samt med anledning slås kompletteras av med bryggor och service- inom redovisat Centrumområde bedöms kunna Inom förstudieområdet finns ett stort antal gällande detaljplaner. Många av detaljplanerna är delvis inaktuella intentioner att godstrafiken kan komma att flyttas byggnader. från Befintligt gatunät med bl a vägarna 45/26 och 7 bangårdsområdet. Där mark friläggs vid Stranden Genom skola den ändrade föreslås bibehållas med två undantag, Prost- vad markanvändning gäller detaljeringsgrad på och storleken på byggrätter. kan exempelvis en evenemangs-/sporthall anläggas. Strandens I de skola, nya cirkulationsplatser samt Byggrätterna är dessutom i stort sett nyttjade. etablering av ett nytt resecentrum skapas gatan, som föreslås övergå till Centrumområde, och västra delen av Tingsnäsvägen, som föreslås 93 45/26 föreslås dels öster Strandens skola, dels vid Centrumkyrkan. Förslag Karta 2.7 till framtida Förslag markanvändning till framtida markanvändning för Bs1A Stranden för Östra Bs1A Stranden Östra. Källa: Mora kommuns översiktsplan Delområden Bs För att kunna få en överskådlig bild av tänkt utveckling ges följande sammanfattning av planerna och visionerna, se karta 2.8. Visionen för Saxviken är att området utvecklas för att bättre kunna nyttjas för rekreation och friluftsliv. Stranden Östra ger möjlighet till ett nytt resecentrum väster om nuvarande järnvägsstation som ska bli en knutpunkt för buss, tåg och taxi. Till detta kommer åtgärder på befintligt vägnät. Vid nuvarande Strandens skola planeras centrumområde, dock ej handel. Efterfrågan på tomter ökar i Mora och ett flertal detaljplaner för bostäder håller på att tas fram. Till främsta delen handlar det om bebyggelse av nya områden. En delvis ny trend är ett ökat krav från de bostadssökande om attraktivt läge och en tendens att bosätta sig permanent i fritidsområdena. Följande områden är aktuella: Canadaomårådet, Sandängena, Tingsnäsudden, Noret norra och Hinriksheden. I utkanten av Mora centrum har kommunen iordningställt industrimark. Industriområdena är utbyggda med vägar, industristickspår m.m. för att möjliggöra snabba etableringar. Industrimark till försäljning finns på Heden i Noret samt vid Örjastäppan och Vattumyren i Utmeland. Det finns även planer på förtätning av industriområdet i Täppan och ett nytt handelsområde i östra delen av Noret. Enligt kommunens beräkningar kommer en full utbyggnad av Noret att generera ytterligare 9 fordon per dygn till området I centrum planeras en utbyggnad för handel, kontor och bostäder, vilket skulle ge ett tillskott på 2 fordon per dygn enligt kommunens beräkningar. För att kunna ta hand om det ökade behovet av parkeringar i centrum kommer nuvarande bussterminal göras om till parkering (om resecentret blir verklighet). Det finns två förslag till lokalisering av helikopterplatta, kommunens och landstingets. I Hemusområdet planeras ett kommunalt naturreservat. Det pågår även en utredning av ett riksintresse för kultur i centrala Mora. I översiktsplanen finns även vägreservat för de alternativa sträckningar av väg E45 och väg 7 som togs fram i lokaliseringsplanen från Förstudie väg 45/7 genom Mora

19 Karta 2.8. Kommunala planer, centrala delarna av förstudieområdet. Förstudie väg 45/7 genom Mora 17

20 2.6 Trafik och trafikanter resor och transporter Sa m m a n fat t n i n g Trafiksystemet är en viktig förutsättning för en stads olika funktioner. I Mora, liksom i de flesta svenska städer, dominerar biltrafiken medan gång- och cykeltrafiken och framförallt kollektivtrafiken har en underordnad roll. Biltrafikens huvudnät domineras av de statliga vägarna E45 och riksväg 7. I centrala Mora utgör den gemensamma sträckningen av dessa två vägar (Vasagatan) en flaskhals för biltrafiken samtidigt som de utgör en stor barriär för gående och cyklister. De senaste uppgifterna om rapporterade olyckor visar att de inträffade olyckorna tenderar att sprida sig till mindre lokala vägar. Den dominerande skadeföljden är lindrigt skadade gällande både olyckor med motorfordon och olyckor där oskyddade trafikanter är inblandade. Må l p u n k t e r Huvuddelen av de offentliga och kommersiella serviceinrättningarna är lokaliserade till stadsdelarna Centrum och Noret. Viktiga målpunkter redovisas i karta 2.1. Resor kan delas in i olika kategorier kopplat till olika målpunkter. Följande målpunkter för respektive kategori bedöms vara av störst vikt: Mål för turistresor: Centrum Noret Vasaloppsmuséet Zornmuséet Zorn gammelgård Kyrkan Mora Parken/Campingplatsen Busstation Järnvägsstation Flygplatsen 18 Förstudie väg 45/7 genom Mora Mål för besöksresor: Bostadsområden Mora lasarett/särskilt boende Mål för tjänsteresor: Större arbetsplatser Mora kommun Mora lasarett/särskilt boende Mål för arbetsresor: Centrum Noret Industriområden Mora lasarett/särskilt boende Skolor Förskolor Järnvägsstation Busstation Vä g n ä t Genom centrala Mora går Strandgatan och Vasagatan (väg 7/45). Tillsammans med Älvgatan, Kaplansgatan, Bastubacksgatan, Hantverkaregatan, Fridhemsgatan, Morkarlbygatan och Oxbergsvägen är de viktiga för kommunikationerna i Mora. De är samtidigt de mest trafikerade gatorna i centrala Mora. Vägnätet för transporter i Mora framgår av karta I centrala Mora finns förutom de två större statliga vägarna E45 och väg 7 (Vasagatan och Strandgatan) fyra allmänna vägar, väg 112 (Oxbergsvägen), väg 1233 (Vasagatans östra del från Mora kyrka och fram till väg 112), väg 1234 väg vid Mora järnvägsstation samt väg 7.4, en del av väg 7 från korsningen Älvgatan/ Badstubacksvägen - Kaplansgatan. Karta 2.9. Vägnätet och hastighetsbegränsningar i centrala delarna av förstudieområdet.

21 Karta 2.1. Målpunkter i de centrala delarna av förstudieområdet Förstudie väg 45/7 genom Mora 19

22 År 23 hade F M Mattsson och Mora Armatur närmare 8 procent av den svenska marknaden för vattenkranar. Knivar, isborrar m m produceras av Mora of Sweden. AB Wibe är ledande från Rättvik och Älvdalen är stor. Utpendling sker förutom till ovanstående kommuner även till Falun, Borlänge, Stockholm och Göteborg. Ar b e t s p e n d l i n g I Mora kommun förvärvsarbetade cirka1 5 personer 25 (SCB 27). Mora kommun har en omfattande nettoinpendling av arbetskraft. Pendlingsresorna till och från kommunen består både av dag- och veckopendlingsresor. Dagpendling sker främst från orter inom Dalarnas län. De viktigaste pendlingsresorna visas i tabell 2.1 och 2.2. Av tabell 2.2 framgår att det är ca 113 fler som pendlar till Mora från andra kommuner än som pendlar från Mora. Mora kommun har en omfattande nettoinpendling av arbetskraft. Största delen av inpendlingen kommer från Orsa kommun, även inpendlingen från Rättvik och Älvdalen är stor. Utpendling sker förutom till ovanstående kommuner även till Falun, Borlänge, Malung, Leksand samt Stockholm. Tabell 2.1. Pendlingsresor till och från Stockholm Arbetspendling Mora kommun Stockholm 25 Utpendling till 8 Inpendling från 4 Pendlingsnetto -4 Bild 2.1. Pendlingsströmmar redovisade från Mora kommuns översiktsplan 19 Arbetspendling till och från Mora Tabell 2.2. Pendlingsresor till och från Mora Arbetspendling Mora kommun 25 Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung Orsa Rättvik Säter Vansbro Älvdalen Summa Utpendling till Inpendling från Pendlingsnetto Förstudie väg 45/7 genom Mora

23 Extern genomfartstrafik till 6 - Östnor från punkt 5, Planerad utbyggnad av Norets handelsområde (ca 25 kvm handelsyta) förväntas medföra att trafiken på E45/väg 7 (Vasagatan) ökar med ytterligare ca 6 fordon per dygn. 578 (5) (6) (34) (6) 8 (4 (12 ) ) 437 (5) (6) 7 57 (54 (6) ) 1648 (115) (6) 1363 (89) (6) 112 St ra nd g 45/7 Vasagatan (44) (6) 16 (76) (6) 511(34) (6) Det är sannolikt att utbyggnaden av E4 förbi Uppsala har påverkat trafiken på väg 7 genom Mora. Det finns i nuläget dock inget underlag som bekräftar detta. Ytterligare trafikmätningar krävs för att denna påverkan ska kunna bedömmas. Enligt uppgifter från Mora kommun och Vägverket bidrar turisttrafiken både sommar- och vintertid till trängsel och köer. Särskilt komplicerad blir situationen i samband med de mest intensiva semesterveckorna då det kommer fler besökande till regionen än övriga tider på året. De högsta trafikmängderna inträffar under perioden april - september. Den tunga trafiken utgör 5-7% av den totala trafiken på de statliga vägarna inom Mora tätort. Utanför tätorten är andelen tung trafik 9-1% av den totala trafiken på de statliga vägarna. Att procenttalen varierar beror på att det inom tätorten är en högre andel lokal personbilstrafik än utanför tätorten. Orsasjön 412 (34) (6) Av mätningarna framgår att trafiken på E45/väg 7 (Vasagatan) genom Mora uppgår till cirka 16 5 fordon per årsmedeldygn, varav cirka 1 15 är tung trafik. Denna vägsträcka, som omfattar delen mellan centrum och Noret, är den högst belastade vägen i Mora. Dessa trafikmängder är höga för att var en relativt liten tätort med ca 1 invånare inom tätorten. På Strandgatans centrala delar (E45) är trafiken cirka 13 6 fordon per årsmedeldygn. Vägverket genomför regelbundna mätningar av trafiken på det statliga vägnätet. De senaste mätningarna som är gjorda år 23-26, redovisas i karta För E45/väg 7 (Vasagatan) genom Mora innebär prognosen att trafiken kommer att öka från 16 5 fordon per årsmedeldygn år 26 till ca 23 fordon per årsmedeldygn år 24. Antalet lastbilar kommer att öka från 1 15 till ca 2 fordon per årsmedeldygn. TRAFIKFLÖDEN 829 (87) (6) 26/ (33) (6) 947 Under perioden har trafiken på E45/väg 7 genom Mora ökat med cirka 6% vilket motsvarar en årlig ökning på cirka 1,6%. Den tunga trafiken har under samma period ökat med cirka 1%, vilket motsvarar en ökning med cirka 2,6% per år. På övriga statliga vägar inom tätorten har trafikökningen varit mindre (2-4% under perioden). Detta tyder på att den lokala trafiken står för en stor del av den ökning av trafiken på Vasagatan. Enligt Vägverkets regionala prognos för Dalarna förväntas personbilstrafiken öka med,8% per år fram till år 22 medan lastbilstrafiken förväntas öka med 1,6% per år. Från 22 och framåt förväntas personbilstrafiken öka med 1,1% per år och lastbilstrafiken med 1,6% per år. 234 (9) (3) Årsmedeldygsntrafik Uppmätta trafikflöden år XXX (XXX) (XX) För perioden motsvarar detta en ökning av trafiken med 12% för personbilar och 39% för lastbilar. För perioden förväntas trafikökningen bli 37% för personbilar och 73% för lastbilar. = antal fordon = varav tung trafik = uppmätt år m Karta Uppmätt trafik år 23-26, fordon per årsmedeldygn Siljan Förstudie väg 45/7 genom Mora 21