RUS2030. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

Transkript

1 RUS2030 Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

2 Innehållsförteckning Del 1 En regional utvecklingsstrategi anger den gemensamma färdriktningen 4 Vi ska utgå från våra styrkor 7 Vision och mål 9 Del 2 Utvecklingsområden Rund och gränslös region 11 Växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling 14 Lärande och kompetensförsörjning 19 Befolkning och välfärd 23 Miljö i balans 28 Kultur och upplevelser 32 Del 3 Utvecklingsområden Fyra perspektiv utgör ramen för våra insatser 37 Här Rund ska och människa, gränslös miljö region och ekonomi samspela i en helhet Näringsliv Så genomförs hållbar RUS tillväxt Lärande Befolkning och och kompetensförsörjning sysselsättning Befolkning och välfärd 22

3 Del 1 Om den regionala utvecklingsstrategin OECD:s rekommendationer Vi ska utgå från våra styrkor Vision och mål

4 En regional utvecklingsstrategi anger den gemensamma färdriktningen Länets regionala utvecklingsstrategi anger den gemensamma färdriktningen för hur vi i Kalmar län ska ta tillvara på vår utvecklingsoch tillväxtpotential. Strategin är den regionala länken mellan kommunala översikts- och utvecklingsplaner samt nationella strategier och internationella beslut och överenskommelser. Tanken är att alla dessa planer och program ska hänga samman. Därför görs en revidering Syftet med revideringen är anpassa länets prioriterade utvecklingsinsatser till nuläget samt att tydligare koppla tillväxarbetet till de större utvecklingsprocesser som sker på nationell och internationell nivå. Den Europeiska unionen har antagit EU2020 strategin. Den pekar ut inriktningen för EU:s strategiska tillväxtarbete. EU2020 pekar på tre faktorer som är av avgörande betydelse för unionens framtida utveckling; global konkurrenskraft, demografi, samt miljö och energi. Arbetsformerna för utvecklingsarbetet fokuseras på funktionell samverkan i större geografiska enheter. Den Östersjöstrategi som sjösattes av EU under 2009 utgör en viktig riktningsvisare för hur Europa vill arbeta för att stärka sina regioner och understryker vikten av gränslösa funktionella samarbeten. På det nationella planet har strategin för regional konkurrenskraft, sysselsättning och entreprenörskap reviderats. Revideringen lyfter nu tydligare vikten av en miljödriven näringslivsutveckling och innovationer inom tjänstesektorn. Strategin pekar även på att det regionala utvecklingsarbetet i högre grad skall sättas in i större geografiska sammanhang. OECD har analyserat Småland-Blekinges förutsättningar för regional konkurrenskraft i den Territorial Review som presenterades under hösten OECD ger i sin rapport rekommendationer om vilka frågor som bör prioriteras i det regionala utvecklingsarbetet. RUS:en och regionfrågan Länets regionala utvecklingsstrategi bygger på den region som Kalmar län i dag representerar oberoende av eventuell framtida regionstruktur. Detta för att regionfrågan inte ska begränsa synsätt, prioriteringar och handlingsmöjligheter. Oavsett i vilken lösning regionfrågan landar, är det nödvändigt med en gemensam regional utvecklingsstrategi som tar tillvara och utvecklar länets förutsättningar och tillgångar för hållbar utveckling. Om målen och prioriteringarna i RUS RUS:en är en strategi. Den pekar ut inriktningar och långsiktiga mål, men går inte in på hur vi praktiskt ska agera. Detaljerade mål och insatser beskrivs i handlingsprogram och verksamhetsplaner. För att få kraft bakom de insatser som tas upp i länets regionala utvecklingsstrategi är det viktigt med samlade och koordinerade insatser hos olika aktörer. Därför läggs rekommendationer fram i anslutning till målen. Rekommendationerna har inte ambitionen att vara heltäckande utan ska ses som delar av en rad insatser som behövs för den regionala utvecklingen.

5 Utgångspunkter för en positiv utveckling i Kalmar län enligt OECD I den OECD-rapport som togs fram för regionen under 2011 pekar OECD ut några utgångspunkter och utmaningar för en positiv utveckling i Kalmar län. Förnyelse I dag har länet en stark näringslivsstruktur bestående av små- och medelstora företag. Bland dessa finns en stor förmåga och kunskap att anpassa sig till konjunktursvängningar. Här ligger länet bra till jämfört med andra regioner som OCED har granskat. Nu ligger utmaningen i att utveckla dessa företag till en mer kunskapsbaserad ekonomi vilket kan stärka konkurrenskraften ytterligare. Vi behöver förstå de utmaningar och den efterfrågan som finns såväl i Sverige som globalt, och förmå att omsätta vår kunskap, kompetens och våra erfarenheter i nya eller bättre lösningar för dessa behov - vi behöver vara mer innovativa. Attraktivitet I utvecklingen mot mer kunskapsintensiv produktion är tillgången till det mänskliga kapitalet avgörande. Kunskapsintensiv produktion söker sig till miljöer som kan erbjuda en välutbildad och kreativ befolkning. De regioner som kan erbjuda en god livsmiljö där förutsättningarna för förnyelse och utveckling är som störst, lockar till sig människor. En sådan plats präglas av mångfald, goda kommunikationer, ett varierande utbud av arbete, stora möjligheter till vidareutbildning och en attraktiv fysisk miljö. Här har länet en stor konkurrensfördel genom ett starkt och brett kulturliv samt attraktiva natur- och livsmiljöer. Detta är något vi måste ta tillvara och profilera i högre utsträckning. Nyttja alla resurser Vid sidan av att locka fler människor att bosätta sig i Kalmar län, behöver privata och offentliga arbetsgivare i länet ta tillvara kompetensen hos de människor som redan bor här. Vi måste ta tillvara ungdomars kreativitet och stimulera unga som flyttat att återvända. Satsningar behöver också göras på att få ungdomar som studerar här att stanna kvar efter avslutade studier samt att se möjligheter i ökad arbetskraftsinvandring. Här är bland annat studenter från andra länder en viktig målgrupp. Andra viktiga målgrupper är kvinnor, utlandsfödda, långtidsarbetslösa och sjukskrivna samt personer med nedsatt arbetsförmåga. Tillgänglighet Tillgängligheten är en viktig förutsättning, både inom Kalmar län och med omvärlden. Bra vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser skapar tillsammans med en väl utvecklad kollektivtrafik och bredband en nödvändig grund för en positiv utveckling. OECD pekar på att Kalmar län, på grund av bristerna i infrastrukturen, har mindre tillgänglighet till de stora europeiska marknaderna än regioner som ligger längre bort. Begränsningarna minskar länets möjligheter att dra fördel av läget i Östersjöregionen. Det påverkar även den interna dynamiken i regionen negativt. Miljö och klimat Miljöfrågorna och klimatanpassningen driver på samhällsutvecklingen. Här är näringslivet en viktig drivkraft i utvecklingen av ny teknik, nya material, nya transportmedel och ny infrastruktur. Funktionella samarbeten För att stärka konkurrenskraften på den globala arenan bör vi därför samarbeta gränsöverskridande kring vissa gemensamma utvecklingsfrågor. Det ger bättre förutsättningar för exempelvis näringslivet, arbetsmarknaden, forskning och utbildning, handel och kultur. 5

6 Utmaningarna kopplas till 6 insatsområden För att hantera utmaningarna pekar utvecklingsstrategin ut sex prioriterade områden. Rund och gränslös region Näringsliv för hållbar tillväxt Lärande och kompetensförsörjning Befolkning och välfärd Miljö i balans Kultur och upplevelser Insatsområdena har sinsemellan starka kopplingar och samband. Goda utbildningsmöjligheter ger en välutbildad arbetskraft och kan även locka studenter utifrån som tillför nya perspektiv. En tillämpad forskning leder till innovationer och nya företag, vilket i sin tur skapar arbetstillfällen. En förstärkning och utveckling av kultur och upplevelser stärker bilden av länet som en attraktiv plats att bo och verka i, vilket också ökar vår internationella dragningskraft. Ett ökat samarbete mellan kultur och näringsliv kan leda till ökad ekonomisk tillväxt och fler jobb. En viktig förutsättning för detta är bra kommunikationer inom samt till och från länet. Samtidigt är det av stor betydelse att den digitala infrastrukturen är väl utbyggd och av högsta kvalitet var man än befinner sig i länet. 6

7 Vi ska utgå från våra styrkor Starka varumärken och kärnområden I länet finns ett antal kärnkompetenser och starka varumärken som kan ge långsiktiga konkurrensfördelar, till exempel inom energi- och miljöteknik, besöksnäring, plast, e-handel, areella näringarna och den verkstads-, metall- och träbearbetande industrin, Glas har tillverkats i Kalmar län under drygt 350 år. Här finns i dag ett nära samarbete mellan industri, kulturarv och design. Kalmar län har även starka kulturinstitutioner med nationell och internationell lyskraft, ett flertal musikfestivaler och ett aktivt idrotts- och konstliv. Beskrivningen av Öland som "Solens och vindarnas ö" är ofta använd och träffande. Öland ligger alltid i topp i solligan när sommarens soltimmar summeras. Det är en av många förklaringar till varför länet sommartid är ett av Sveriges populäraste besöksområden utanför storstäderna med över tre miljoner kommersiella gästnätter per år. Stark bas av många småföretag Kalmar län är ett utpräglat småföretagarlän, drygt 90 procent av företagen har färre än 10 anställda. Detta minskar sårbarheten och skapar en grogrund för växande företag. Här växer det nu också upp en ny struktur kring handel och tjänsteföretag. Stor kunskap inom klimat- och energifrågor 67 % av energiproduktionen i Kalmar län är fossilbränslefri idag, vilket är unikt i världen. Kalmar län har som mål att bli fossilbränslefritt 2030 och vi har goda möjligheter att uppnå detta. Vi har gott om skog och Öland, Kalmarkusten och Östersjön har utmärkta förutsättningar för vindkraft och solenergi. Länet har dessutom en hög kompetens inom energiområdet. världsunik forskning i Äspölaboratioriet, något som varje år lockar forskare, specialister och beslutsfattare från hela världen. I anslutning till mellanlagret planeras en ny anläggning, där det använda kärnbränslet ska kapslas in. Dessutom planeras en fabrik för montering av kapslarna inom kommunen. En attraktiv och internationell kunskapsmiljö genom Linnéuniversitetet Den 1 januari 2010 gick startskottet för Linnéuniversitet, Sveriges nyaste universitet. Linnéuniversitetet bedriver utbildning och forskning i Växjö och Kalmar. Här finns sedan länge utbildning och forskning av hög kvalitet och med stort genomslag, nationellt som internationellt. I Kalmar finns stark forskning inom naturvetenskap. Här finns också en internationellt välrenommerad sjöfartshögskola och en högt rankad designutbildning. I Växjö är humaniora och samhällsvetenskap starka forskningsområden, liksom forskning med koppling till skog och trä. Överenskommelsen mellan Lunds universitet, Linnéuniversitetet och Landstinget i Kalmar län om samarbete kring läkarutbildning kommer att få stor betydelse för regionens utveckling. Den kommer att skapa bättre miljö för klinisk forskning, samtidigt som den kommer att underlätta den framtida kompetensförsörjningen till Landstinget i Kalmar län. Redan höstterminen 2012 kommer läkarstudenter att kunna genomföra delar av sin utbildning i Kalmar. En fullt utbyggd läkarutbildning, som omfattar elva terminers studier varav fem på länssjukhuset, planeras med möjlig start Utbildningen planeras ha 20 platser per termin. I Oskarshamn finns SKB:s mellanlager för det använda kärnbränslet. Här bedrivs också 7

8 En levande landsbygd med höga natur- och kulturmiljövärden Modernt jord- och skogsbruk är grundläggande för en levande landsbygd och attraktiva boendemiljöer. Omkring en fjärdedel av de mest värdefulla odlingslandskapen i Sverige finns i Kalmar län. Dessa skapar biologisk mångfald samt bidrar till att öka länets attraktivitet och vår livskvalitet. I Kalmar län omsätter de gröna näringarna miljardbelopp varje år. Här finns en stark utveckling och stora framtidsmöjligheter inom bl.a. lokal matproduktion och ekoturism. Strategiskt läge mitt i Östersjöregionen Kalmar läns läge mitt i Östersjöregionen är en grund för utveckling och internationellt samarbete. Det ger också länets näringsliv möjligheter att komma in på nya marknader. En hälso- och sjukvård i toppklass Hälso- och sjukvården inom Landstinget i Kalmar län når vid nationell jämförelse mycket goda resultat inom en rad områden 1. De bästa resultaten finns inom de tre huvudområdena förtroende och patienterfarenhet, tillgänglighet och kostnadseffektivitet. Men också när det gäller läkemedelsbehandling och diabetesvård ligger landstinget högt. Målet är att Landstinget i Kalmar län år 2014 ska ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Den sammanlagda satsningen på förbättringsarbetet uppgår under till 80 miljoner kronor för att skapa effektivare och säkrare processer och därmed på sikt lägre kostnader orsakade av brister i kvaliteten. En hög kvalitet på vård och omsorg för äldre Nationella jämförelser visar att flera kommuner i länet tillhör de 25 % bästa kommunerna i riket inom en rad kvalitetsområden, bland annat : äldres upplevelse av delaktighet och bemötande inom äldreomsorgen: äldres upplevelse av trygghet och säkerhet på särskilda boenden äldres möjlighet till aktivitet och utevistelser inom särskilda boenden. 1 Rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. 8

9 Vision och mål Vision Genom tillgänglighet, mångfald och rätt kompetens ska Kalmarregionen vara en av Östersjöregionens mest attraktiva och innovativa platser för invånare, näringsliv och besökare. Läget i Kalmarregionen år 2030 År 2030 är vi en region med stark attraktionskraft och nya idéer. Allt fler söker sig hit, inte bara för de attraktiva arbetsplatser vi kan erbjuda utan också för vår goda livskvalitet och ett dynamiskt kulturliv som ger regionen en stark identitet och särprägel. Tack vare en tät samverkan mellan det offentliga, akademin och näringslivet har forskning och utveckling samt matchning av kompetensbehov i länets företag ökat. Detta har skapat förnyelse och fler företag, något som har stärkt länets position inom bland annat trä, energi- och miljöteknik, glas, plast och areella näringar. Det har också stärkt länets position inom besöksnäringen. En större andel av länsborna väljer högre utbildning och kompetensutveckling. Genom att satsa på mångfald och olikheter tar vi tillvara allas kompetens och sätter fler i arbete, något som bidrar till en bättre folkhälsa. Utvecklingen grundar sig på regionens rika kulturarv och detta skapar gränsöverskridande samarbeten som utvecklar regionen. Vi är en föregångsregion i arbetet med minskade klimatpåverkande utsläpp och hållbar tillväxt. Detta har bland annat möjliggjorts genom väl utbyggt IT och bredband, miljövänliga transporter, bra kollektivtrafik, attraktiva hamnar och hög tillgänglighet till Europas flygplatser. Den goda utvecklingen i regionen grundar sig på ett dynamiskt samarbete mellan olika aktörer inom och utanför regionen. 9

10 Del 2 Utvecklingsområden: Mål, indikatorer och rekommendationer 10

11 Rund och gränslös region Mål och indikatorer hit ska Kalmar län nå Mål Indikatorer Rekommendationer Antalet 2020 ska antalet arbetsmarknadsregioner som länet berörs av ska arbetsmarknadsregioner ha minskat från fyra till tre. minska till två 2020 ska restiden med tåg eller buss till arbetsmarknadsregionens huvudort understiga 60 minuter. Bostäder, verksamheter och service ska lokaliseras med hänsyn till möjligheter för en väl fungerande kollektivtrafik. Kollektivtrafiken byggs upp i stråk mellan Kalmar läns huvudorter och huvudorter i grannlänen. Fortsatt lobbying för mer pengar till järnväg och vägar i Kalmar län. Alla ska ha tillgång till 100 Mbit/s bredband senast Andelen gods som går via tåg och båt ska öka Från flygplatsen i Kalmar kan man flyga över dagen till flera av de större Europeiska städerna ska 50 procent av hushållen och företagen i Kalmar län ha 100 Mbit/s ska antalet godståg inom länet ha ökat från 7 i veckan till 10 heltåg per vecka ska rundtimmer och massaved till och från respektive hamn uppgå till minst ett halvtåg 1-2 gånger per vecka och hamn erbjuder flygplatsen i Kalmar direkt flygförbindelse till en av Europas större flygplatser. Flygbuss/flygtaxi till alla kommuner inom Kalmar Airports upptagningsområde Varje kommun upprättar en bredbandsstrategi. Regionförbundet upprättar en länsstrategi för bredbandsutbyggnaden. I all offentlig upphandling av varor ska anbudsgivarna uppge hur godset transporteras. Länets hamnar och godsterminaler samarbetar för att underlätta för speditörerna att välja båt respektive tåg för transporterna. Samarbete om att få till stånd flyglinjer mellan flygbolag, näringslivet i regionen, Kalmar Airport, kommuner i flygplatsens upptagningsområde och Regionförbundet hade 10 procent av hushållen 100Mbit/s 11

12 Fördjupning och bakgrund till målen Hela resan från dörr till dörr OECD pekar på att tillgängligheten är en viktig förutsättning för ett växande näringsliv, både inom Kalmar län och genom kontakten med omvärlden. Har vi en god tillgänglighet ökar möjligheterna att resa längre på kortare tid, vi får tillgång till fler arbetsplatser och utbildningar. Det blir lättare för individer utanför länet att resa hit, som besökare eller för att arbeta. Företagen behöver effektiva transportsystem som kan länkas ihop, vilket ger dem tillgång till större marknader samtidigt som de får ökade möjligheter att rekrytera rätt kompetens. Sammantaget minskar detta länets sårbarhet. För att möta invånarnas och näringslivets behov ska vi utgå från ett helhetsperspektiv där olika typer av transporter kan kombineras för att få en fungerande resa från dörr till dörr för både personer och gods. Här ska vi utveckla flexibla samarbetsformer och sträva efter att överbrygga administrativa hinder. På så sätt ökar vi möjligheterna att nå bra resultat. Transport- och infrastrukturpolitik är inte bara en regional fråga. Det vi gör i länet hänger ihop med mål och prioriteringar på internationell, nationell och lokal nivå. Här ska vi se till att aktörer, framförallt på nationell nivå, förstår länets särskilda utvecklingsförutsättningar. Det ökar möjligheten till beslut och prioriteringar som går i linje med de behov som vi har i Kalmar län. Transportsystemet i Kalmar län ska vara hållbart ur ett miljöperspektiv. Vi satsar därför på att öka andelen resor med kollektivtrafik samtidigt som vi strävar efter att öka användningen av alternativa fordonsbränslen. Bra järnväg med snabb tågtrafik I Kalmar län ska vi minska antalet funktionella arbetsmarknadsregioner från fyra till två. I såväl norra som södra länet är universitetsorterna viktiga motorer för utvecklingen. Det förutsätter en bra kontakt med Linköping i norr och mellan Kalmar, Växjö och Karlskrona i söder. För att nå dit behövs framförallt bra järnväg med snabb tågtrafik. För åren finns det pengar avsatta för länets vägar och järnvägar i en nationell och regional transportplan. I den regionala planen som länet själv beslutar över har regeringens avsatt 793 miljoner, ett belopp som är för litet. Satsningar på väg E22 och järnvägarna Kust till kustbanan, Tjustbanan och Stångådalsbanan är regeringens ansvar och ingår i den nationella transportplanen. Men för att snabbare kunna genomföra dessa satsningar samfinansierar länet genom att använda en del av pengarna i den regionala planen. Kollektivtrafiken ska bli mer tillgänglig och attraktiv Vi ska satsa på att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig och attraktiv och här är snabba resor en förutsättning. Därför bygger vi strategiskt lokaliserade knutpunkter längs kollektivtrafikens stomlinjer för att underlätta byten mellan till exempel cykel eller bil till kollektivtrafik. Infrastruktur och kollektivtrafik ska planeras med hänsyn till olika individers förutsättningar samt till kvinnors och mäns olika resmönster. Transportmöjligheterna ska utvecklas Länets företag verkar i allt större utsträckning på en internationell marknad. Det ställer högre krav på tillgänglighet och effektiva transporter. I OECD:s rapport framgår det tydligt att Kalmar län, på grund av bristerna i infrastrukturen, har mindre tillgänglighet till de stora europeiska marknaderna än regioner som ligger längre bort. Begränsningarna minskar länets möjligheter att dra fördel av 12

13 läget i Östersjöregionen. Det påverkar även den interna dynamiken i regionen negativt. I samarbetsprojektet Cargoto utvecklar vi transportmöjligheterna för det småländska näringslivet genom att skapa en ny effektiv transportrutt mellan Göteborg, Jönköping, Nässjö och Oskarshamn över Östersjön med Ventspils, Moskva och Kina. Satsningen stöds av att Lettland satsar på att bli Baltikums nod för gods mellan Skandinavien, Ryssland och Kina. Genom en sådan godstransportrutt blir det billigare för företagen att skicka gods och deras konkurrenskraft ökar, samtidigt som lastbilstransporterna på vägarna minskar och därmed också utsläppen. Oskarshamns hamn och E22 - en del av det europeiska transportnätet TEN-T En viktig del i den europeiska transportpolitiken är det transeuropeiska transportnätet, TEN-T. Det omfattar ett utpekat nät av vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser av särskilt europeiskt intresse. I detta nät ingår bland annat Oskarshamns hamn och E22. EU ser regelbundet över vilken infrastruktur som ska ingå i TEN-T och här ska vi se till att både E22 och Oskarshamns hamn fortsatt ingår i systemet. Det medför bland annat möjlighet till särskilda EU-medel. Vi ska upprätthålla ett bra vägnät för tunga transporter Kalmar län är ett skogs- och landsbygdslän där många transporter måste ske på små vägar. För jord- och skogsbruksnäringarna är det väsentligt att länet upprätthåller ett tillräckligt bra vägnät för tunga transporter av till exempel timmer. Flyget har stor betydelse för nationella och internationella förbindelser Regionens företag ställer stora krav på goda förbindelser med våra storstäder och även dagliga förbindelser med kontinenten. Det är nödvändigt för att ledande funktioner och befattningar ska kunna behållas i länet. För företag som överväger att etablera sig i regionen är en väl fungerande flygplats många gånger en avgörande fråga. Flyget har också stor betydelse för länets besöksnäring. I dag ingår Kalmar flygplats i det transeuropeiska transportnätverket Vi ska uppnå en bra IT-infrastruktur och en effektiv, samverkande och öppen offentlig sektor EU bedömer att 40 % av Europas ekonomiska tillväxt under de senaste 15 åren är direkt beroende av IT. Kalmar län var tidigt med en närmast hundraprocentig täckning för hushållen med hjälp av det kopparbaserade telenätet. Nu har EU och regeringen satt upp nya mål med 90 % täckning med 100 Mbit till år Eftersom detta förutsätter fiberförbindelser ligger Kalmar län plötsligt sämst till i Sverige. Samtidigt är mobiltäckning och trådlös kommunikation i snabb förändring. Redan idag är det mer data än telefoni i mobilnäten och på många håll i vår region finns stora klagomål på dålig täckning eller bristande kapacitet. En prioriterad insats blir därför att ta fram en gemensam plan för utveckling av IT-infrastrukturen för den kommande femrespektive tioårsperioden. Digital samhällsutveckling handlar också om tjänster och innehåll. Med hjälp av IT kan vi skapa en transparent och tillgänglig offentlig sektor i nationell och internationell toppklass. 13

14 Växande näringsliv som bidrar till hållbar utveckling Mål och indikatorer - hit ska Kalmar län nå Mål Indikatorer Rekommendationer Ökad internationalisering i länets företag Andel företag som exporterar ska öka med 20 % till Insatser bör genomföras för att öka kunskapen om nya marknader hos företagen. Stimulera samverkan mellan företag i syfte att nå nya marknader. Skapa nätverk med internationella aktörer. Stöd företag via konsultcheckar. Öka förnyelsen i länets näringsliv Öka företagens investeringar i FoU till 1 % av BRP till Öka andelen kunskapsintensiva tjänsteföretag med 5 % till BRP/invånare ska öka till 0,7 år Höjd utbildningsnivå (se mer under lärande och kompetensförsörjning). Regionförbundet ska i samverkan med Linnéuniversitetet stödja insatser för att få ut studenterna i arbetslivet under och efter avslutade studier. Etablera metoder för tillämpning av ny kunskap i näringslivet i samverkan mellan Linnéuniversitetet, forskningsinstituten och de företagsstödjande aktörerna Fortsatt utveckling av Pukeberg som kunskapsnav/centrum inom design. Via konsultcheckarna stimulera efterfrågan på tjänster i länets befintliga näringsliv. Stödja utvecklingen av entreprenörskapet var andelen 3,2 procent (726 av företag) 4 Andel av BRP år 2008 var 0,56 % var andelen 7,5 % (1722 av företag) 6 BRP/invånare var 0,61 år

15 Växande företag Bättre integrerad arbetsmarknad Antal företag med fler än 10 anställda ska öka med 10 % till Skillnaden mellan andel kvinnor och män anställda i privat och offentlig sektor ska minska till år Ökad samverkan mellan akademi och näringsliv. ALMI:s insatser ska ha ökat fokus på att stimulera utvecklingen i befintliga företag. Genomförande av Trästrategin. Stöd via Regionförbundets företagsstöd till tillväxtfrämjande insatser som stärker företagens långsiktiga konkurrenskraft. Öka omsättningen och värdet i företag genom design och innovation. Stöd företag inom kultur och kreativa näringar med kunskap inom affärs- och entreprenörskap. Särskilt stimulera kvinnors företagande. Stödja etableringen av nya företag som bidrar till ett diversifierat näringsliv t.ex. via inkubatorerna Näringslivet och utbildningsanordnare bör arbeta för att fler kvinnor läser tekniska utbildningar samt vill arbeta inom den tillverkande industrin. Utbildningsanordnare, Landstinget och kommunerna bör arbeta för att fler män söker sig till utbildningar och arbete inom vård och omsorg hade 1237 företag över 10 anställda. 8 Siffror 2007: Män samt kvinnor i privat sektor: 69,9 resp. 30,1 procent. Män samt kvinnor i offentlig sektor: 24,1 resp. 75,9 procent. 15

16 Fördjupning och bakgrund till målen Vi ska skapa fler växande företag Kalmar län är ett av de allra företagartätaste länen i Sverige. Näringslivsstrukturen består till 90 % av företag som har färre än 10 anställda. Det är en styrka för länet att ha många ben att stå på och att inte vara beroende av ett fåtal stora företag. Detta konstaterar även OECD i den analys man har gjort över länet. Där lyfter man fram näringslivsstrukturen som en av styrkorna i regionen. De mindre företagen ägs och drivs ofta av starka entreprenörer med stor kunskap och passion och dessutom med en stor lojalitet med den egna bygden. Svagheten är att det finns få medelstora företag med resurser att systematiskt arbeta med utveckling. De mindre företagen har ofta ett starkt fokus på produktion och mindre på produktutveckling och marknadsföring vilket kan hämma utveckling och konkurrenskraft. Det bidrar också till att arbetsmarknaden i länet är mycket segregerad där män i hög utsträckning arbetar i den privata sektorn och kvinnor i den offentliga. Här ska vi stödja och stimulera utvecklingen hos de befintliga företagen för att förbättra de mindre företagens möjligheter att förbli konkurrenskraftiga och för att skapa förutsättningar för företag av alla storlekar att utvecklas. Insatser som kan stödja utvecklingen kan exempelvis vara riktade mot ledning och styrning, produktutveckling och FoU, design, marknadsföring och marknadsexpansion, kapitalförsörjning, kompetensutveckling. Företagsklimatet är en annan viktig aspekt där hela samhället har ett ansvar. Vi ska därför arbeta med attityder till företagsamhet och entreprenörskap och här har skolan en nyckelroll tillsammans med många andra delar av samhället. rena IT-företag och företag som drar nytta av utvecklingen t.ex. inom e-handel, telemarketing och e-logistik. Vi ska därför arbeta med att förbättra förutsättningarna för dessa företag genom förbättrad ITinfrastruktur, kompetensförsörjning och kunskapsnätverk. Öka andelen kunskapsintensiva tjänsteföretag Ska vi kunna öka konkurrenskraften måste vi, enligt OECD, ta steget mot en mer kunskapsintensiv produktion. Som stöd i en sådan process är det viktigt att det finns rätt kompetens i länet. I dag har vi allt för få kunskapsintensiva tjänsteföretag som kan stödja utvecklingen i länets övriga företag. Inom tillverkningsindustrin är detta särskilt tydligt men det gäller även inom den offentliga sektorn. I frågan finns ett Moment 22 då tillgång och efterfrågan av dessa tjänster behöver mötas. Vi ska därför både arbeta med att tillhandahålla förutsättningar för denna typ av tjänsteföretag samtidigt som vi stimulerar efterfrågan. Länets inkubatorer 9 har här en viktig roll. Där växer kunskapsintensiva företag med koppling till akademin och kunskapsintensiva avknoppningsföretag fram. Genom att stimulera framväxten av kunskapsintensiva tjänsteföretag bidrar vi också till att göra näringslivet mer diversifierat med större möjligheter att skapa både balans på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar att möta och ta tillvara framtidens utmaningar. Öka internationaliseringen i länets företag Den internationella handeln har de senaste 20 åren ökat med mer än 15 procent i Västeuropa. Här har näringslivet i Kalmar län har en stor outnyttjad export- och Bättre digitala förbindelser ska stärka näringslivet I länet finns många företag som är framgångsrika i sitt sätt använda IT, både 9 En inkubator kan liknas vid ett slags växthus för entreprenörer. Här kan nystartade företag växa sig starka i en kreativ miljö med tillgång till rådgivning, nätverk, mentorer och andra resurser som kan ge en skjuts framåt i företagandet. 16

17 internationaliseringspotential som ska tas tillvara och utvecklas. En stor del av detta arbete ska ske genom att ge bättre tillgång till kunskap om exportmarknaderna och bättre tillgång till nätverk och stödfunktioner runt om i världen som kan hjälpa företag att hitta marknad utomlands. Genom ett växande utbyte med omvärlden kan länets sociala, kulturella och ekonomiska dynamik stärkas och relationer med fler organisationer, platser och personer kan främja mångfalden inom alla samhällsområden. Länsinvånare med utländsk bakgrund är en ofta outnyttjad kompetensresurs i detta sammanhang. Besöksnäringen har stor betydelse för länet. Det är en bransch med stor potential då antalet utländska besökare är stort och ökande. Vi ska fortsätta att utveckla näringen på ett hållbart sätt som tar tillvara natur- och kulturmiljöer och minskar resandets negativa påverkan. Detta gör vi genom att stärka arbetet med marknadsföring samt utveckling av attraktivitet och utbud i länet. En viktig del i detta är att skapa möten och upplevelser relaterade till idrott och evenemang. Öka kunskapsinnehållet i processer, produkter och tjänster Enligt OECD domineras länet av låg- och medelhögteknologiska företag. Alltför få företag definieras som kunskapsintensiva och högteknologiska. Detta gör vår struktur sårbar då konkurrensen från länder med betydligt lägre kostnadsläge ökar. Utvecklingen gör att det blir viktigt att öka kunskapsinnehållet i produktionsprocesser och i produkter och tjänster. Det är också viktigt att tillvarata och utveckla de unika styrkor som finns inom till exempel entreprenörskapet och i kunskapen om material i länet. Här handlar det inte bara om högre utbildning utan också om genuin yrkeskunskap. Linnéuniversitetet en nyckelroll i att tillföra kompetens inom flera områden. För tillämpad forskning och utveckling i företagen är även forskningsinstitut viktiga aktörer. I Kalmar län ska det finnas nära samarbete mellan högre utbildning och näringslivet för att sprida den kompetens som finns. Träindustri, energi- och miljöteknik, besöksnäring, gröna näringar och plastindustri är några av länets starka profilområden och tillväxtbranscher med internationell konkurrenskraft. För att vara fortsatt starka inom dessa områden ska vi skapa slagkraftiga och innovationsstimulerande miljöer där samarbete mellan akademin, näringslivet och det offentliga står i fokus. Här är en fortsatt utveckling av Pukebergsområdet som kunskapscentrum för design ett exempel på prioriterat område. Hälso- och sjukvården som regional tillväxtmotor En väl fungerande hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god tillgänglighet är en grundläggande förutsättning för ett fungerande samhälle och därmed för tillväxt och utveckling. Inom hälso- och sjukvården finns en hög andel högskoleutbildade 10 och sektorn har en stor betydelse för den lokala arbetsmarknaden på många orter. Det görs årligen stora inköp av läkemedel och sjukvårdsartiklar och med mycket högt kunskapsinnehåll. Till detta kommer investeringar i byggnader och medicinsk teknik. Landstinget i Kalmar län har de senaste åren gjort investeringar för över 2000 miljoner kronor. Hälso- och sjukvården är också navet inom health care, en av de största och snabbast växande branscherna globalt 11. Den offentliga hälso- och sjukvården kan spela en avgörande roll som miljö för nya affärs- och produktidéer. Detta förutsätter dock ett utvecklat samarbete mellan näringslivet, akademin och hälso- och sjukvården för att finna former för att utveckla och kommersialisera innovationer. 10 Ca 60 procent 11 Här ingår offentlig sjukvård, privat vård och företagshälsovård, läkemedels- och medicinskteknisk industri samt tjänster inom IT och telekom, och logistik. 17

18 Vi ska skapa en väl fungerande service i hela länet Genom att utgå från funktion istället för befintlig form ska god service av olika slag erbjudas i såväl tätorter som i mer glest befolkade områden. En väl fungerande service är viktiga förutsättningar för ett bra boende på landsbygden. Här är nytänkande, nya samarbetsformer och kompetensutveckling viktiga delar när det gäller både offentlig och kommersiell service. 18

19 Lärande och kompetensförsörjning Mål och indikatorer - hit ska Kalmar län nå Mål Indikatorer Rekommendationer Kalmar län ska vara den region som har utvecklat bäst samverkan med universitet och högskolor inom utbildning, forskning och innovation. Regionen ska senast 2015 ha etablerat strategiska och ömsesidigt prioriterade samarbeten mellan kärnkompetensområden i regionen och universitet och högskolor inom utbildning, forskning och innovation. I regionen ska det, senast 2015 finnas minst ett nytt traineeprogram för nyutexaminerade studenter. (Fotnot: Inom Landstinget i Kalmar län finns idag ett traineeprogram för framtida chefer och ledare. Programmet har 25 platser och pågår under 18 månader. Utbildningen bedrivs i samarbete med Linnéuniversitetet. Utöver detta finns det idag inget traineeprogram i länet.) Regionens näringsliv/arbetsliv, privat och offentligt, rekommenderas att utveckla bättre förmåga och kapacitet att samverka med universitet och högskolor inom utbildning, forskning och innovation. Linnéuniversitetet rekommenderas att etablera kapacitet och incitament att utveckla samverkan inom utbildning, forskning och innovation med regionens kärnkompetensområden. Utbildningar i Kalmar län ska hålla hög kvalitet 2015 ska 90 % av gymnasieeleverna ta examen inom planerad tid (tre år).(fotnot: Genomsnitt för Kalmar län var 2011 cirka 80,2% ska 100 % av gymnasieleverna ha en examen efter 5 år.(fotnot: Genomsnitt 2011 för Kalmar län är att 87,6 % av eleverna från studieförberedande program och 82,6% av eleverna från yrkesförberedande program tar examen inom fyra år.) 2015 ska varje kommun och skolhuvudman ska ha ett aktivt utvecklingsarbete inom IKT och lärande. Skolhuvudmän, fristående och kommunala, rekommenderas att utveckla sin förmåga att få elever att fullfölja sina studier inom planerad tid. Länet har en väl fungerande kompetensförsörjning som balanserar utbud och efterfrågan matchning av kompetens Sysselsättning och förvärvsfrekvensen i Kalmar län ska ligga över riksgenomsnittet (Fotnot: Förvärvsfrekvensen/andel av befolkningen i åldern år som förvärvsarbetade 2010 var 77,1. Jfr Kronoberg 78,7, Jönköping 80,1 samt rikssnitt 77,1). Aktörer inom våra viktigaste kärnkompetensområden och varumärken ska vara nöjda med det utbildningsutbud som finns i regionen Fotnot: Mäts tillsammans med bl.a. näringslivsorganisationer och Arbetsförmedlingen. Skolhuvudmän, fristående och kommunala, rekommenderas att utveckla samverkan med arbetslivet så att regionens utbildningsutbud utvecklas och får en bättre matchning mot regionens behov. Statliga och regionala aktörer tillsammans med näringslivets organisationer rekommenderas att bättre beskriva regionens 19

20 kompetensbehov på 3-5 års sikt. Arbetsförmedlingen rekommenderas att aktivt tillsammans med andra aktörer på lokal och regional nivå arbeta med matchning av kompetens mot arbetslivets efterfrågan lokalt och regionalt. Den generella utbildningsnivån ska höjas Den generella utbildningsnivån mätt i andel av befolkningen mellan år som har genomgått utbildning inom yrkeshögskola, universitet och högskola ska ligga på riksgenomsnitt Delmål: 2015 Kalmar län ha närmat sig riksgenomsnittet. Andelen av befolkningen som har gymnasiekompetens ska öka 13. År 2015 ska andelen beviljade YHansökningar från länet ha ökat till i snitt 15 ansökningar per år. 14 I förhållande till antal invånare i åldern år ska vi i länet år 2015 ha över riksgenomsnittet med utbildningsplatser inom yrkeshögskolan Utgångsvärde är under bearbetning. 13 Utgångsvärde under bearbetning beviljades 12 utbildningar från länet. 15 Utgångsvärde är under bearbetning. 20

21 Fördjupning och bakgrund till målen Vi ska nyttja alla resurser i länet När 40- och 50-talisterna går i pension måste vi i Kalmar län rekrytera ny arbetskraft och nya företagare. Här ska vi arbeta offensivt och på bred front tillsammans med Arbetsförmedlingen och andra offentliga aktörer, arbetsmarknadens parter och olika utbildningsanordnare kring rekrytering och kompetensutveckling. Här pekar OECD på att vi behöver bli bättre på att nyttja de resurser som finns i länet. Det är också viktigt att göra de jobb som erbjuds mer attraktiva. Här ska vi ta fram en regional modell som slussar fler människor från utanförskap till jobb. Detta ska ske genom individuell vägledning, regional praktiksamordning, arbetsplatsförlagt lärande och matchning. Kunskapen och kompetensen ska matcha länets behov Vi ska bli bättre på att matcha det privata näringslivets och den offentliga sektorns behov med rätt kompetens på både kort och lång sikt. Framtidens arbetstagare måste inte bara vara mer välutbildade än dagens utan måste också ha bättre förutsättningar att ta till sig ny kunskap under hela sin yrkesverksamma tid. Vi ska attrahera ungdomar genom ett brett och varierat studieutbud Genom att ge ungdomar en tydlig bild av länets arbetsmarknad och de möjligheter som finns ökar vi möjligheterna för att fler väljer att flytta hit, stanna kvar och vara goda ambassadörer för länet. Vi ska utveckla en vägledning av hög kvalitet samt skapa goda strukturer för kontakten mellan barns- och ungdomar och arbetslivet. Vi ska också erbjuda ungdomar ett brett, varierat och attraktivt utbud av gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar. Både för att ta tillvara deras intressen och stärka deras studiemotivation men också för att tillgodose arbetsmarknadens kompetensbehov. Här är det viktigt med en ökad samverkan mellan länets kommuner. Viktiga åtgärder är också att öka tillgängligheten till ett brett studieutbud genom regionförstoring och distansutbildningar. Det handlar också om att nyttja länets strategiska läge i Östersjöregionen och de befintliga kontaktvägar som är etablerade, men även att skapa nya. Bättre förutsättningar, inflytande och delaktighet på arbetsmarknaden Genom att synliggöra villkoren för kvinnor och män ska vi medverka till att förbättra förutsättningar, inflytande och delaktighet på arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet. Vi ska öka möjligheterna till karriärutveckling samt förbättra möjligheterna för omskolning eller vidareutbildning inom ett mansdominerat eller kvinnodominerat yrke. Vi ska anlägga ett genusperspektiv på de utbildningar som erbjuds i länet samt hur de marknadsförs. För att bryta trenden i länet där kvinnor väljer att flytta medan män stannar kvar ska vi genomföra satsningar som förbättrar kvinnors villkor och förutsättningar. och nyföretagande Folkbildningen är en viktig motor i regional utveckling Bibliotek, studieförbund och folkhögskolor har en stor betydelse för att stärka folkhälsan, öka delaktigheten och engagemanget i samhället, höja och utjämna bildnings- och utbildningsnivån samt underlätta ungas etablering i arbetslivet. Det är angeläget att en samordning- och samverkan kan ske mellan folkbildningens olika aktörer på ett sätt som gör att individers och gruppers behov kan tillgodoses. En utvecklad samverkan med andra aktörer kan också stärka dessa möjligheter. 21

22 Folkbildningen blir därmed en viktig motor i utvecklingen av det livslånga lärandet och det aktiva medborgarskapet. Fler länsinvånare ska bli digitalt delaktiga IT är ofta en förutsättning för att många ska lyckas i sitt lärande. En utbildning för framtiden kräver därför tillgång till såväl teknik som ökad digital kompetens inom hela utbildningssystemet. Idag står drygt invånare i Kalmar län helt utanför nätet, oftast som en följd av bristande datoroch Internetkompetens. Det handlar om invånare i alla åldersgrupper. Digitala klyftor finns även bland länets företag. Vi ska därför öka kunskapen i länet om nyttan med IT och hur man använder tekniken. Kulturen ska vara en kreativ kraft för länsinvånarna Kulturen är viktig som en pådrivande kraft inom regional utveckling, demokrati och yttrandefrihet samt livslångt lärande. Det handlar om kulturutbudet och kulturen som mötesplats och arena samt att skapa kreativitet hos individen. Många kulturinstitutioner har en bra pedagogisk verksamhet som riktar sig mot skolan. Här ska samordningen och samarbetet mellan institutionerna och skolorna utvecklas och stärkas ytterligare. 22

23 Befolkning och välfärd Mål och indikatorer - hit ska Kalmar län nå Mål Indikatorer Rekommendationer Ökad inflyttning till länets kommuner Ökning av befolkningsnettot i hälften av länets kommuner fram till ska det ha skett en tydlig ökning av inflyttning av arbetskraft från utlandet etablerar sig fler studenter i länet efter avslutade studier. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet rekommenderas att ta ett samlat grepp och arbeta tillsammans med platsoch regionmarknadsföring. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet rekommenderas att bidra till att ta emot studenter, invandrare och flyktingar på praktik- och traineeplatser. En mer jämställd offentlig organisation Hög integration av utlandsfödda på arbetsmarknaden Fördelning av män och kvinnor i länets fullmäktigeförsamlingar är minst 60/40 vid valet Samtliga offentliga aktörer har 2015 inlett ett arbete mot en mer jämställd organisation och service till medborgarna. Andelen utrikesfödda kvinnor i sysselsättning ska öka från dagens 46 % till rikssnitt 18 år Ökad andel utrikes födda i sysselsättning med 15 % fram till år % av de som flyktingar som tas emot bosätter sig permanent i Kalmar län år Regionförbundet tillsammans med offentliga aktörer, näringslivet och ideell verksamhet rekommenderas att fortsätta stimulera jämställdhetsarbetet i regionen. Kommunerna, Landstinget, Arbetsförmedlingarna, Länsstyrelsen och Regionförbundet rekommenderas att utvidga arbetet med nyanlända utifrån de erfarenheter och kunskaper som finns i regionen från flyktingmottagningarna, inflyttningslotsarna, samhällsorientering och SFI. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet rekommenderas att nyttja samarbetet inom Östersjöregionen som en plattform för arbetet med arbetskraftsinvandring hade 8,6 % av länets befolkning utländsk bakgrund. Motsvarande siffror för närliggande län: Östergötland (12 %), Kronoberg (14 %) och Blekinge (10,9%) 17 Siffror 2010 över kvinnor/män: Borgholm 43,9/56,1, Emmaboda: 36,6/63,4, Hultsfred: 35,6/64,4, Högsby: 39/61, Kalmar: 41/59, Mönsterås: 42,9/57,1, Mörbylånga: 42,9/57,1, Oskarshamn: 44,9/55,1, Torsås: 45,7/54,3, Vimmerby: 40,8/59,2, Nybro: 42,9/57,1 samt Västervik: 45,6/54,4. 18 Rikssnittet var 62 procent Andelen sysselsatta 2011: 54,6 % % bosatte sig i länet

24 Högre känsla av delaktighet och tillhörighet hos unga Inflytande och delaktighet Ungas upplevelse av delaktighet ska vara högre i 2012 års LUPP studie 21 jämfört med LUPP 2009 eller i andra nationella jämförelser. Ungas upplevelse av delaktighet i skolan ska öka från dagens 27 % i luppresultatet eller i nationella jämförelser. Samtliga länets kommuner har 2015 forum för dialog med unga. Ungas valdeltagande ska öka till 80 % i valet Unga i sysselsättning Skillnaden mellan unga i sysselsättning i relation till övrig befolkning ska minska avsevärt - från dagens 20,8 % för unga upp till 25 år (jfr med totala befolkningen 8,8 %) - till år Minst hälften av länets kommuner ska ha särskilda insatser för att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden. Fler unga ska i LUPP eller andra nationella jämförelser uppleva att de kan göra fler könsneutrala val och att utbudet har ökat. Tillit och trygghet för unga Unga ska känna större Kommuner och Regionförbund rekommenderas att utifrån LUPP 2009 & LUPP 2012 bygga upp en lokal- och regional ungdomspolitik. Kommuner och Regionförbund rekommenderas att tillsammans bygga strukturer för kontinuerlig uppföljning och dialog med barn och unga kring deras uppväxt. Kommunerna rekommenderas att satsa på strukturer för ungas delaktighet på olika nivåer och i olika kommunala verksamheter och inflytandeforum. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet rekommenderas att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden genom sommarjobb, praktikplatser och traineeplatser. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet uppmanas att stödja, uppmuntra och satsa på ungt entreprenörskap i regionen. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet rekommenderas att stimulera till ökad jämställdhet inom ungas kultur- och fritidsutövande. Kommunerna rekommenderas att tillsammans med andra aktörer, föräldrar och ungdomar att samarbeta för minskandet av alkohol och droganvändande bland unga under 18 år. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet rekommenderas att verka för nya former för inkludering och minskning av ungas utanförskap inom såväl skola som arbetsliv och fritid. Kommunerna rekommenderas att ta hjälp av och använda den ideella 21 Samt andra framtida studier. 22 Samt andra framtida studier. 23 Valdeltagande 2010 i åldrarna år: Västervik 67%, Vimmerby 74%, Hultsfred 74%, Oskarshamn 76%, Högsby 67%, Mönsterås 82%, Kalmar 75%, Nybro 78%, Emmaboda 75%, Torsås 75%, Borgholm 66% och Mörbylånga 78%. Snitt för Kalmar län: 74 % (rikssnitt 74,1%) 24 Rikssnitt unga 22,2% (2011) och totala befolkningen 7,7 % (2011) 25 Samt andra framtida studier. 24

25 trygghet och ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken i LUPP eller andra nationella jämförelser. föreningen Kumulus i arbetet för och tillsammans med unga. Bättre integrerad arbetsmarknad Kalmar län ska erbjuda goda förutsättningar för äldre att leva och bo. Länets kommuner ska se en minskning av användandet av alkohol och droger bland unga under 18 år. Andelen unga som upplever olika former utanförskap ska minska från dagens 42 % i Lupp 2012 eller i nationella jämförelser. Skillnaden mellan andel kvinnor och män anställda i privat och offentlig sektor ska minska till Länets kommuner ska öka sin nuvarande nivå i uppföljande brukarundersökningar 28. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet rekommenderas att samarbeta kring en mer jämställd region och bättre integrerad arbetsmarknad. Det handlar bland annat om att, ur ett jämställdhetsperspektiv, göra en analys av vår demografiska utveckling och konsekvenser för kvinnor, män och regionen. Kommunerna rekommenderas att använda befintlig statistik som diskussionsunderlag för vård och omsorgskvalitet samt nyttja Regionförbundet och Fokus Kalmar län som resurser i arbetet. Offentlig och ideell verksamhet samt näringslivet uppmanas att se den växande äldre befolkningen som en tillgång och resurs för länets utveckling. 26 Samt andra framtida studier. 27 Siffror 2007: Män samt kvinnor i privat sektor: 69,9 resp. 30,1 procent. Män samt kvinnor i offentlig sektor: 24,1 resp. 75,9 procent. 28 Exempelvis undersökningar som nationella patientenkäten och medborgarundersökningen Vårdbarometern. 25

26 Fördjupning och bakgrund till målen Kalmar län behöver tackla de demografiska utmaningarna genom att kraftsamla kring det som idag skapar obalans i befolkningsstrukturen. Här är delaktighet, jämställdhet och mångfald viktiga perspektiv. Perspektiven ska genomsyra allt vi gör men är också egna utvecklingsområden och processer som kräver analys, samarbeten och tydliga målsättningar. Vi ska stärka länets attraktivitet Regional attraktivitet handlar om flera delar, bland annat en attraktiv livs- och boendemiljö, attraktiva arbeten, goda förutsättningar för företagande, intressanta mötesplatser samt kultur, idrott och upplevelser. Dessa bidrar sammantaget till att människor och företag väljer Kalmar län framför andra regioner. Här ska vi samverka mellan olika samhällsområden för en samlad och offensiv profilering av länet. OECD pekar på att livsmiljön, där natur- och kulturmiljö spelar en central roll, har stor betydelse för att attrahera besökare och inflyttare. Här har Kalmar län en stor fördel, med många starka varumärken. Möjligheter till byggande i attraktiva lägen med hänsyn till viktiga natur- och kulturvärden är en viktig faktor som kan bidra till att öka inflyttningen till länet. Här ska vi ta vara på de styrkor och möjligheter som finns i Kalmar län inom träindustrin. Länets unga ska tas tillvara som en drivande kraft i länets utveckling I Kalmar län ska unga människor se en framtid med möjligheter till utbildning, arbete och bostad. Man ska kunna påverka sin vardag, oavsett vilka förutsättningar man har. Detta är avgörande för tilliten till samhället och medmänniskorna. Barn och ungas synpunkter ska alltid hämtas in inför beslut som rör dem och barnkonventionen ska genomsyra allt beslutsfattande. På senare år har Kalmar län satsat mycket på regionalt samarbete kring unga, dels kring ökat kunskapsunderlag i form av LUPP 29, genom kompetensinsatser och nätverksarbete för vuxna som jobbar med unga, stöd i kommunernas eget arbete med unga samt i den gemensamma ideella förening Kumulus 30. Nu ska vi skapa bra möjligheter och verktyg för att i högre utsträckning ta tillvara på deras erfarenheter och perspektiv inom olika frågor. Här är föreningslivet och skolan och kommunala fritidsverksamheter viktiga arenor för diskussion och dialog. Vi ska skapa goda förutsättningar för nya invånare att bo och verka i Kalmar län Ett sätt att möta länets stora demografiska utmaningar är att kraftsamla kring ökad inflyttning och arbetskraftsinvandring samt introduktion av nyanlända. Den mångfald som människor med utländsk bakgrund tillför vår region är viktig för kompetensoch arbetskraftsförsörjning, men också för utvecklingen av vår kultur. Vi ska därför skapa bra förutsättningar för inflyttade människor, oavsett bakgrund, att stanna i vår region, ett etablera sig på arbetsmarknaden och aktivt engagera sig i samhällsutvecklingen. Det gör vi till exempel genom att erbjuda en högkvalitativ skola, bra boende, kreativt arbetsliv och en aktiv föreningsmedverkan. Jämställdheten ska utvecklas Drygt 90 procent av alla som arbetar inom vård och omsorg i Kalmar län i dag är kvinnor medan 97 procent av alla de som jobbar som maskinskötare eller plåtslagare är män. I länet är det också en större andel kvinnor än män som går vidare till eftergymnasial utbildning. I Kalmar län ska vi nå ökad jämställdhet och dessutom låta 29 LUPP, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, ger ungas perspektiv och är därmed underlag för lokal såväl som regional ungdomspolitik 30 Föreningen är ett stöd i kommunernas ungdomsarbete och i användandet av EU:s ungdomsprogram. 26

27 det arbetet bidra till en bättre ekonomisk utveckling. Viktiga delar i detta är att ta fram och använda oss av kunskap och fakta, att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden, bryta könsbundna studieval samt att stödja och utveckla företagande och innovationer på lika villkor för könen. Kalmar kommun har flera gånger fått utmärkelser för sitt framgångsrika arbete inom jämställdhet. Erfarenheterna i deras arbete är något vi ska ta tillvara regionalt. Kalmar län ska ha en god och jämlik folkhälsa Folkhälsoarbetet i Kalmar län utgår från den nationella folkhälsopolitiken. Den är uppbyggd av 11 målområden som omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Folkhälsoarbetet ska minska den ojämlika fördelningen av hälsa i samhället. Det ska också stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Arbetet är långsiktigt och kräver helhetssyn, samordning och samverkan med övriga aktörer i samhället. kommer att nå alla högstadieskolor i länet 31. Nya möjligheter genom framtidens äldre Aldrig tidigare har den äldre generationen varit så frisk och kapitalstark. Genom en ökad medellivslängd och medicinska framgångar utgör de som nu går i pension en helt ny befolkningskategori som inte fanns tidigare. Det är en generation människor där många är vana att påverka, vill arbeta längre än till pensionsåldern och är ekonomiskt välmående. Länets ålderstruktur ska därför ses som både en utmaning och möjlighet. Kommunerna och Landstinget i Kalmar län har enats om att arbeta efter de nationella målen i den gemensamma strategi för folkhälsoarbetet som togs fram I strategin tydliggörs hur den länsövergripande folkhälsopolitiska planen tas fram efter att de lokala planerna antagits och att man då formulerar gemensamma fokusområden för att stödja det lokala folkhälsoarbetet. Länsplanen färdigställs Ett prioriterat område inom folkhälsa är det tobaksförebyggande arbetet. I Landstingets mål om att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård ingår målet att alla ungdomar i högstadiet ska vara tobaksfria. Folktandvården i Kalmar län driver projektet Tobaksfri Duo som under Tobaksfri duo är en framgångsrik evidensbaserad metod i förebyggande arbete mot tobaksbruk bland unga. 27

28 Miljö i balans Mål och indikatorer hit ska Kalmar län nå Mål miljö i balans Indikatorer Rekommendationer Fossilbränslefri region 2030 God vattenkvalitet i Kalmar läns grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. Vi ska minska den sammanlagda År 2015 har utsläppen av fossil koldioxid minskat med minst 30 % jämfört med år År 2020 är motsvarande siffra 50 %. År 2015 är energiförbrukningen per bruttoregionkrona (mätt som fast penningvärde) 10 % lägre än år År 2020 är motsvarande siffra 20 %. Kalmar läns miljösektor ska utvecklas bättre än riksgenomsnittet. År 2015 uppvisar Kalmar läns sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten god status enligt Vattenförvaltningsförordnin gen och EG:s ramdirektiv för vatten. Vi ska ta vår del av HELCOM:s Baltic Sea Action Plan. Detta innebär att Kalmar läns utsläpp av kväve respektive fosfor, till år 2016, ska minska med cirka 30 % respektive 60 %. Perioden används som utgångsår 34. Ta fram ett regionalt handlingsprogram under år Konvertera från fossil energi till förnybar sådan. Effektivisera energianvändningen i alla led och sektorer. Producera förnybar energi, men också tjänster och produkter som underlättar övergången till ett fossilbränslefritt samhälle. Profilera regionen som en föregångare när det gäller klimatfrågor och hållbar tillväxt. Underlätta för företag, organisationer och enskilda att agera på ett klimatriktigt sätt. Samarbeta över administrativa och geografiska gränser. Kompensera de klimatutsläpp vi inte kan undvika. Lägga särskild vikt vid god dricksvattenkvalitet samt minskade utsläpp av fosfor och kväve. Genomföra EG:s ramdirektiv för vatten. Ta länets del i genomförandet av HELCOMs Baltic Sea Action Plan. Arbeta aktivt på hemmaplan men också internationellt. Söka nya metoder att minska näringsbelastningen till Östersjön. Prioritera arbetet för minskade halter och riktigt omhändertagande av 32 Utgångsvärde 1990: ton 33 Utgångsvärde 2007: 0,21 kwh/sek 34 Utgångsvärde är under bearbetning 28

29 exponeringen av kemiska ämnen som är skadliga för människor och nå nära noll när det gäller särskilt farliga ämnen särskilt farliga ämnen i såväl miljöer som produkter och avfall. Utveckla vardagsprodukter med låga eller inga halter av skadliga eller farliga ämnen. Bibehålla och förbättra värdefulla biotoper, miljöer och landskap samt göra det möjligt att nyttja dessa miljöer som en resurs för folkhälsa, turism och livsmedelsproduktion. Ta fram ett regionalt handlingsprogram under år Bibehålla kunskaper om traditionella brukningsmetoder. Utveckla entreprenörskap och näringar med koppling till biotoper och landskap. Nyttja länets värdefulla biotoper och landskap i profileringen av länet. 29

30 Fördjupning och bakgrund till målen Vi ska ta tillvara de möjligheter som miljö- och klimatfrågorna ger Vi behöver både minska våra utsläpp och anpassa vårt samhälle till de förändringar som vi vet kommer. Vi ska också se omställningen som en möjlighet. Vi kan sänka våra kostnader och stärka vår konkurrenskraft. Arbetet bidrar till nya affärsmöjligheter och jobb genom att det skapas nya produkter, idéer och lösningar. I Kalmar län är vi duktiga på miljöteknik och energifrågor. Inom dessa områden har många företag exportpotential. Här ska vi skapa en fortsatt bra grogrund för livskraftiga, växande och lönsamma företag. Detta ska vi göra genom att skapa miljöer som främjar innovationer och entreprenörskap. God kompetensförsörjning är ett annat viktigt område att arbeta med. I dag finns det 16 nationella miljömål som omarbetats till regionala mål och som vägleder vårt arbete. Länet ska gå före i klimatarbetet 67 % av energiproduktionen i Kalmar län är fossilbränslefri idag, vilket är unikt i världen. Klimatfrågorna har sedan många år tillbaka varit en viktig del i arbetet med Kalmar läns utveckling. Kalmar län har, från år 1990 till år 2008, minskat sina utsläpp av fossil koldioxid med 13 procent. Detta kan jämföras med EU:s mål om att minska utsläppen med 20 procent till år Vi är goda möjligheter att bli en bli en pionjärregion i arbetet med att reducera utsläppen samtidigt som en hållbar tillväxt uppnås. Vi har gott om skog och Öland, Kalmarkusten och Östersjön har utmärkta förutsättningar för vindkraft och solenergi. Länet har en hög kompetens inom energiområdet. Flera aktörer bedriver redan i dag ett omfattande arbete. Detta är ett försprång som vi ska ta vara på och växla upp ytterligare. Vi ska främja utvecklingen av förnyelsebara råvaror och energieffektiv miljöteknik kopplat till bl.a. länets jord- och skogsbruk, till exempel energigrödor, biogas och lokalt producerade livsmedel. I arbetet ska offentlig sektor gå före och visa att det är möjligt att kombinera ambitiösa klimatmål och hållbar tillväxt. Vi ska samverka för ett friskt vatten För en god livsmiljö i Kalmar län är miljösituationen i Östersjön särskilt viktig. Utsläpp från exempelvis jordbruk och annan markanvändning samt avlopp leder i dag till övergödning. Utsläppen orsakar bland annat igenväxta vikar, algblomning och förändrade ekosystem. Havet förorenas genom kemikalier, tungmetaller och andra miljögifter samtidigt som fiskbestånd överutnyttjas. Den omfattande fartygstrafiken leder till miljöskadliga utsläpp och till risk för större olyckor. Detta påverkar även viktiga näringar som turism, det småskaliga fisket och landsbygdens utvecklingsmöjligheter. Vi ska därför prioritera samverkansinsatser på lokal, regional och internationell nivå. Vi ska skapa en giftfri vardag nu och för kommande generationer Vi saknar fortfarande mycket kunskap om vad det är för egenskaper hos kemikalier och föroreningar som påverkar människors hälsa och miljön. Därför är riskerna svåra att begränsa. Vi vet dock att vissa kemiska ämnen har negativa effekter på både vår hälsa och miljön. De påverkar oss i flera led via produktion, innehåll i varor, användning och avfall. Därför är det en viktig fråga. Rätt hanterat kan giftfria vardagsprodukter också bli en konkurrensfördel för länets företag. En prioriterad insats är att ta fram en regional handlingsplan för att uppnå en giftfri vardag i Kalmar län. Vi behöver förvalta och utveckla länets värdefulla landskap I Kalmar län finns stora natur- och kulturmiljövärden som behöver vårdas och utvecklas på rätt sätt. Kalmar län är i många avseenden unikt. Omkring en fjärdedel av de mest värdefulla odlingslandskapen i Sverige finns i regionen. Odlingslandskapen skapar biologisk mångfald och ökar vår livskvalitet. Många av länets natur- och kulturmiljöer har utvecklats i samspel med jordbruket, 30

31 skogsbruket och fisket. Vi ska därför prioritera en hållbar utveckling av dessa näringar för att kunna fortsätta att bevara natur- och kulturvärdena. Natur- och kulturarvet spelar dessutom en större roll än någonsin i den ekonomiska utvecklingen och i konkurrensen om besökare och mellan länder, städer och regioner. Kulturturismen svarar för närmare 40 procent av världsturismen och växer med drygt 15 procent om året. För att här skapa en hållbar utveckling ska vi stärka sambandet mellan jord- och skogsbruk, besöksnäring, miljövård och kulturmiljövård. Detsamma gäller allmänhetens delaktighet, förståelse och engagemang för natur- och kulturarvet i närmiljön. 31

32 Kultur och upplevelser Mål och indikatorer hit ska Kalmar län nå Mål Indikatorer Rekommendationer Alla ska ha en demokratisk möjlighet att uppleva, utöva och delta i kultur. Öka antalet besökare och deltagare inom det regionala kulturutbudet med 5 % till Kommuner och region uppmanas stödja nya kulturformer och nya mötesplatser för att ge möjlighet till mer kultur till fler människor En stabil kulturinfrastruktur ska ge alla invånare i Kalmar län möjlighet att ta del av och delta i ett brett kulturutbud inom alla kulturområden. Barn och ungdomar i Kalmar län ska ha hög delaktighet i kulturen och möjlighet att påverka utbudet i hela länet. Länets kulturarv, kultur- och naturmiljöer ska bevaras, användas och utvecklas. Till 2015 ska det finnas en överenskommelse med Trafikstyrelsen, om barn och ungas resor till länets kulturutbud i paritet med 2003/04 års nivå ska den samlade länskulturen nå alla kommuner varje år med ett varierat utbud ska 100 % av länets barn och unga årligen få ta del av professionell kultur under hela grundskolan ska minst 30 % av barn och unga erbjudas en plats i kulturskolan 39. Omsättningen hos besöksmålen inom kulturarvet ska öka med 5 % till Öka utrymmet för kultur och sätt värde på kultur i alla offentliga åtaganden. Kommuner och region uppmanas stödja ideella arrangörsföreningar för att kunna ta emot ett professionellt kulturutbud med både bredd och djup. Kommuner och region uppmanas att använda kulturinstitutioner och organisationer i representation och marknadsföring av länet. En gemensam skolkulturstrategi för hela länet. Utveckla och tillgängliggör länets kulturarv och kulturarvsmiljöer i samverkan mellan lokalbefolkning, besöksnäring och entreprenörer för ett professionellt värdskap. 35 Besökare 2011: Danskonsulent 366, Byteatern: , Hemslöjden: , Kalmar Konstmuseum: , Kalmar läns museum: , Länsmusiken med arrangörsföreningar: , Reaktor Sydost: 4 854, Riksteatern med arrangörsföreningar: /2004 var antalet barn som reste var motsvarande siffra Utgångsvärden kommer att läggas med i bilaga fick barn och unga årligen ta del av kultur i skolan. Det motsvarar en föreställning per elev. 39 Siffra 2011: 18 %. Torås saknar kulturskola. 40 Siffror kommer att läggas med i slutbilaga. 32

33 Målen för kultur ska nås genom samverkan mellan kultur och hälsa, kultur och skola, kultur och näring. En tankesmedja inom kultur ska arrangeras minst en gång fram till De fem viktigaste behoven inom kulturella och kreativa näringar ska identifieras och till 2015 ska fem åtgärder utvecklas och introduceras. Utveckla samarbetsmodeller och projekt med aktörer inom hälsa och kultur med särskilt fokus på äldre. Skapa nätverk inom kulturella och kreativa näringar. 33

34 Fördjupning och bakgrund till målen Kulturen som demokratisk grund Kulturen ska erbjuda alla en demokratisk möjlighet att utveckla sina sinnen och bildning, uppleva glädje, lust, sorg och dramatik. Kulturen ger förståelse för vår samtid genom speglingar och frågeställningar. Kulturen ska ge oss möjligheter till eget skapande och möjlighet att delta i konstnärliga processer. Kultur ska nyttjas i den regionala utvecklingen OECD pekar på vikten av att öka länets attraktivitet. I det arbetet har kultur och kreativitet en avgörande roll. Kulturen bidrar till ökade möjligheter för livslångt lärande samt ökad tolerans och öppenhet för nya intryck och människor. Det ökar rörligheten och globaliseringen. Möjligheten att bygga nätverk och tillit mellan människor från olika områden, generationer och kulturer stärker länets förnyelse och innovationsklimat. Det ökar vår kunskap samt skapar utveckling och ökad demokrati. Alla i länet ska ges möjlighet att ta del av och utöva kultur Vi ska ge möjlighet för alla i länet att utöva och ta del av kultur. Utbudet ska vara brett och djupt, förankrat i länet och med internationell spets. Detta ska gälla oavsett var i länet man bor och oavsett kulturell bakgrund, kön eller funktionshinder. För att uppnå det ska vi skapa förutsättningar för länskulturen att erbjuda programutbud i hela länet och att ge alla länets invånare möjlighet att besöka länets kulturinstitutioner. Kulturen är en viktig del av folkbildningen och en grundläggande förutsättning för ett aktivt medborgarskap. Sambanden mellan kultur, bildning, demokrati och ett livslångt lärande är tydliga. Barn och ungdomars ska få ökade möjligheter till inflytande och påverkan Barn och unga är en prioriterad grupp i länets utveckling. Det är också något OECD lyfter i sina rekommendationer för länet. Skapande och deltagande i kultur ska vara tillgängligt för barn och unga. Det ska ske på deras villkor och utifrån deras förutsättningar. För att öka delaktigheten ska vi byta perspektiv från för och om till en kultur av och med. Kulturinstitutioner och skola ska gemensamt utveckla en hållbar samverkan för att tillgodose skolans och elevernas behov. Detta medverkar till att barn och unga behåller och utvecklar sin fantasi och sitt självständiga tänkande. Genom en utveckling av kreativa och estetiska lärprocesser ökar möjligheterna för unga att uppnå skolans kunskapsmål. Länets kulturarv, kultur och naturmiljö ska bevaras, användas och utvecklas Mångfalden och rikedomen i länets kulturarv, kultur- och naturmiljöer är en regional tillgång som med strategisk marknadsföring kan locka människor till regionen och främja tillväxten inom besöksnäringen. Detta är också något som framgår i OECD:s analys. Hög kvalitet på upplevelser och besöksmål ställer krav på samverkan mellan många parter där kulturinstitutionerna kan tillföra betydelsefull kunskap. Utvecklingen kräver insatser i form av kunskap om bemötande, tillgänglighet och affärsmässighet. Med nya idéer och kreativa lösningar kan antalet platser värda ett besök bli fler och säsongen förlängas. Ett ökat flöde av besökare kan generera fler människor som vill bosätta sig i Kalmar län. Kreativa näringar ska stärka länets konkurrenskraft För att stärka länets konkurrenskraft behöver vi skapa bättre förutsättningar för fler nya och växande företag. Här är kultur och kreativitet en viktig resurs. Entreprenörskap och konstnärskap har många beröringspunkter eftersom båda handlar om att tänka och skapa nytt. Vi ska medverka till möten och samarbeten mellan kulturen och näringslivet. Det leder till nya idéer och infallsvinklar vilket är en bra grogrund för 34

35 starkare innovationskraft. Konst och kultur kan även verka som värdeförstärkare av produkter och tjänster. På samma sätt ska vi skapa långsiktiga förutsättningar för entreprenörskap inom kulturella och kreativa näringar så att affärsidéer och företagandet kan öka. OECD pekar på vikten av att länet utvecklas mot en mer kunskapsdriven ekonomi. Det handlar bland annat om höjd tekniknivå på produkterna som produceras och om utveckling med hjälp av design. Likaså kan företag, produkter och tjänster utvecklas med hjälp av konstnärer och kulturaktörer. 35

36 DEL 3 Viktiga perspektiv Genomförande och uppföljning Läget i länet 36

37 Fyra perspektiv utgör ramen för våra utvecklingsinsatser Ledarskap Kalmar län behöver ett tydligt ledarskap på olika nivåer för att kunna genomföra insatserna i länets regionala utvecklingsstrategi. Centralt i detta är samverkan där politiskt styrda organisationerna, näringslivet och universitetet samarbetar och agerar tillsammans. Att se helheten, lyfta blicken och se vad som händer i omvärlden är viktigt. Utvecklingsarbetet ska också drivas så att den nödvändiga fokuseringen på ett fåtal strategiskt viktiga utmaningar blir verklighet. En viktig uppgift är också att medverka till samarbete och allianser med andra regioner inom landet men också med andra länder. Attraktionskraft Det är attraktionskraften hos enskilda städer, orter och landsbygd som tillsammans utgör den samlade attraktionskraften i länet. Tillsammans skapas en förmåga att behålla befintliga invånare, besökare och företag men också att attrahera nya. Viktiga ingredienser är ett öppet samhälle som präglas av mångfald, en spännande arbetsmarknad, ett starkt näringsliv, bra utbildningsmöjligheter, utvecklande fritid, god folkhälsa, bra boende- och naturmiljöer och god tillgänglighet såväl inom länet som över länsgränserna. Kalmar län har en stor konkurrensfördel genom ett starkt och brett kulturliv samt attraktiva natur- och livsmiljöer. Kunskap Centralt för Kalmar läns utveckling och konkurrenskraft är att vi har ett högt kunskapsinnehåll och en hög kompetens som ständigt utvecklas genom ett livslångt lärande. Tillgången på välutbildad och kompetent arbetskraft är avgörande för näringslivets och offentliga organisationers konkurrenskraft. FoU och högre utbildning är mycket viktigt i sammanhanget, men det handlar också om yrkesskicklighet och om kompetensen att förvalta kunskaper som vi skaffar oss under livet. För att skapa förutsättningar för en industri och tjänstesektor med en växande kunskapsproduktion ska frågor som rör utbildningsnivå, matchning mellan utbud och efterfrågan samt forskning och utveckling ges en framskjuten roll i det regionala utvecklingsarbetet. Tillgänglighet Att Kalmar län har en god tillgänglighet till arbete, utbildning, samhällsservice, kulturoch fritidsaktiviteter är centralt i arbetet med att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig region. Väl utbyggd infrastruktur, bra kommunikationer, transporter, IT och bredband ökar tillgången till utbildning, service samt kultur- och fritidsaktiviteter, men skapar också ökade möjligheter att utveckla länets näringar, särskilt i samhällen där den lokala marknaden är begränsad. Med det strategiska läget i Östersjöregionen skulle Sydöstra Sverige kunna spela en viktigare roll än i dag. Detta förutsätter att infrastrukturen i regionen anpassas till den expanderande östorienterade handeln i framför alla Ryssland och Kina. 37

38 Här ska människa, miljö och ekonomi samspela i en helhet Begreppet Hållbar utveckling lyftes fram av Brundtland-kommissionen 1987 och formuleras som En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det är en ansats som utgår från att utveckla en helhetssyn på människors och samhällens behov, förutsättningar och problem. För att nå en hållbar utveckling och starkare ekonomi i Kalmar län behöver vi samordna våra insatser så att resurserna riktas och används på bästa sätt. Här är en bra dialog och ett samspel mellan olika aktörer nödvändigt. Den bärande principen inom hållbar utveckling är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är varandras förutsättningar och stöd. Miljödimensionen För att lösa dagens miljöproblem och förebygga morgondagens måste vi hushålla med naturresurserna. Hållbar tillväxt för miljön handlar om länets bebyggelse och transportsystem, användningen av förorenade ämnen och hur vi nyttjar våra naturresurser. Området rymmer även konsumtionen och produktionen i länet och dess påverkan på miljön och människor, såväl inom som utanför länet. Sociala dimensionen Den sociala dimensionen utgår från människors lika värde och handlar om frågor som mänsklig utveckling, delaktighet och lika möjligheter. Arbetsliv, utbildning, hälsa, inkomster, kreativitet och delaktighet är exempel på frågor som ingår i området. Att delta i arbetslivet kan ge inkomster, ökad valfrihet samt en viktig identitet för länsinvånarna. En ekonomisk tillväxt som leder till utslagning och utanförskap är inte hållbar. Kreativa och företagsamma invånare är en förutsättning för all sorts utveckling. Genom stärkt delaktighet inom alla grupper av befolkningen skapas en grogrund för att behålla invånare men också attrahera nya. Här är kulturen en viktig plattform och mötesplats. Ekonomiska dimensionen För att bli ekonomiskt starkare är produktivitetsutveckling inom näringslivet och förmågan att sälja nya varor och tjänster avgörande. Att produktionen ökar är viktigt, bland annat för att skapa resurser till hälsooch sjukvård, barnomsorg, utbildning och pensioner. Den ekonomiska utvecklingen får emellertid inte ske på bekostnad av miljö, social välfärd och sammanhållning. En grundläggande förutsättning är infrastruktur och kommunikationer som gör det möjligt att knyta samman boende, arbete, utbildning och fritid samt skapar god tillgänglighet till exempelvis vård, omsorg och kultur. Målkonflikter De olika delarna av hållbar utveckling kan ibland stå i konflikt med varandra. Det är därför viktigt att diskutera konsekvenser av beslut och beteenden på både kort och lång sikt. Det kan å andra sidan också uppstå möjligheter då de olika delarna samverkar. Länets gynnsamma förutsättningar för produktion av förnybar energi är bra ur miljösynpunkt men utgör även en möjlighet för det regionala näringslivet. Genom att systematiskt arbeta med konsekvensanalyser innan beslut fattas kan vi tydliggöra sammanhang och balansera olika mål mot varandra. På så sätt hittar vi bra helhetslösningar och kan prioritera åtgärder som ger synergieffekter mellan de sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionerna. 38

39 Genomförande, uppföljning och utvärdering 39

40 Så genomförs RUS Regionalt utvecklingsarbete handlar om samverkan kring mål och prioriteringar för utvecklingsarbetet. RUS:en är hela länets regionala utvecklingsstrategi och genomförandet är beroende av många aktörers insatser, bland annat länets tolv kommuner, Landstinget, Länsstyrelsen, näringslivet, universitetet, organisationer och enskilda individer. Regionförbundet i Kalmar län samordnar strategin och verkar som en samlande kraft för den regionala utvecklingen men fungerar också som en aktör i vissa av de insatser som genomförs. Program och handlingsplaner ska förverkliga målsättningarna i RUS:en Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi pekar ut en rad prioriterade och viktiga åtgärder som ska genomföras på lång sikt. För att genomförandet ska bli effektivt handlar nästa steg om att konkretisera och bryta ner strategin i särskilda handlingsprogram. I dessa beskriver vi också arbeten som gjorts och som redan pågår. Inom vissa områden finns i dag redan program framtagna. En fullständig förteckning över handlingsprogram finns på Ett arbete är påbörjat med att i högre utsträckning integrera rumsligt/fysiska perspektiv i det strategiska utvecklingsarbetet på såväl regional som lokal nivå. Strategiarbetet ska följas upp varje år För att veta att vi arbetar på rätt sätt och med rätt prioriteringar så är det viktigt med kontinuerlig uppföljning. En gång om året kommer därför en rapport att presenteras över utvecklingen i länet. Här är det emellertid viktigt att komma ihåg att endast en del av utvecklingen i länet bestäms av faktorer som kan påverkas i den regionala utvecklingsstrategin. Allt från ändrade regelsystem till storskaliga förändringar i omvärlden påverkar också den regionala utvecklingen. Genomförandet och utvecklingen av utvecklingsprogrammet, samt regional utveckling i stort, diskuteras även årligen vid länets Regiondagar. 40

41 Läget i länet

42 Befolkning och sysselsättning Flyttlassen går mot storstäderna Flera studier pekar på att vi fortsätter att flytta från landsorten till staden. Mellan 2005 och 2010 ökade befolkningen i de större städerna med personer. Samtidigt minskade befolkningen utanför städerna med personer. Flyttströmmarna går från mindre orter via större städer och universitetsstäder till storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. I dag bor 85 procent av svenskarna i städer, som utgör 1,3 procent av landets yta. Enligt SCB är det framförallt två kategorier människor som flyttar; unga och barnfamiljer. Inrikes flyttningsöverskott 2010 I början av 1800-talet bodde invånare i Kalmar län. Det är en siffra som successivt har minskat. I dag är siffran Förklaringen ligger i den omfattande emigration som ägde rum under slutet av 1800-talet samt i den rörlighet som beskrivs ovan men också i att det föds få barn i förhållande till personer som avlider. Det råder också en stor obalans mellan kommunerna i Kalmar län. Under den senaste 25-årsperioden är det endast Kalmar och Mörbylånga som har ökat sin befolkning. Övriga kommuner minskar sin befolkning. I bilden ovan ryms ett av våra största problem, nämligen att avfolkningen gått så långt i vissa orter i länet att det finns en risk för att ingen kommer efter de generationer som idag börjar närma sig eller finns i pensionsåldern. En stor del av ungdomarna som är uppvuxna på dessa orter väljer att inte återvända när man väl skaffat sig sin utbildning. Problemkontexten förstärks av att många av dessa orter i de flesta fall är beroende av en eller ett fåtal industrier. För kommunerna innebär befolkningsminskningen minskade skatteintäkter vilket i sin tur kan leda till svårigheter att upprätthålla en god servicenivå. Fortsätter utflyttningen får den också stora konsekvenser genom en stagnation i näringslivet. I Kalmar län, precis som i övriga landet, står vi inför en stor utmaning. När 40- och 50-talisterna går i pension måste vi klara rekryteringen av ny arbetskraft och nya företagare. Enligt Arbetsförmedlingens prognoser kommer antalet som jobbar att minska med över 9 % fram till år 2025 i länet. Genomsnittet för riket beräknas till en svag ökning på 0,9 %. Arbetsmarknad Kalmar län har en av landets mest segregerade arbetsmarknader, sett till andel män och kvinnor inom offentlig respektive privat sektor. Männen står för cirka 2/3 av sysselsättningen inom den privata sektorn och kvinnor för merparten av sysselsättningen inom den offentliga sektorn. Detta påverkar även den geografiska segregationen eftersom kvinnor tenderar att arbetspendla i långt mindre utsträckning. Detta gör att det blir en relativt begränsad arbetsmarknad för kvinnor, inte minst kvinnor med högre utbildning. Att det kan vara svårt för akademiker att få jobb i länet beror delvis också på strukturen på näringslivet i länet. Arbetsmarknadens struktur Kalmar län är det län i Småland-Blekinge som har flest företag/tusen invånare. Näringslivet i länet domineras av mindre företag. 99 procent av länets företag har färre än 100 anställda, inklusive jord- och skogsbruksföretag. 67 procent av samtliga 42

43 företag är enmansföretag. Detta är positivt ur arbetsmarknadssynpunkt, då det är i de mindre företagen nyanställningar sker. Näringslivet blir också mindre sårbart när det består av en mängd mindre företag än några få stora. Företagen ägs ofta av grundaren och i närmare 50 procent av företagen är ägaren över 50 år. Den stora dominansen av mindre företag gör därför att frågor kring ägarskiften är mycket viktig att uppmärksamma. I länet finns ett antal kärnkompetenser och starka varumärken inom de gröna näringarna och den verkstads-, metall- och träbearbetande industrin, glas, energi- och miljöteknik, besöksnäring, plast och e-handel. Det som särskiljer Kalmar län från andra län är bl.a. den stora dominansen av antal anställda inom tillverkningsindustrin samt den relativt höga andel anställda inom jord- och skogsbruk. Att antalet anställda inom både jord- och skogsbruks- samt tillverkningsindustrin minskar är dock en tydlig trend. Störst är minskningen inom tillverkningsindustrin. Andra sektorer som ökar i andel anställda är utbildning och forskning, företagstjänster, personliga tjänster samt handel. Även om antalet anställda inom tillverkningsindustrin har minskat så har den en central betydelse för ekonomin. Den står för 1/3 av bruttoregionalprodukten och var femte person arbetar direkt inom branschen. Till detta tillkommer även andra näringars behov av tillverkningsindustrin, exempelvis transportsektorn och företagsnära tjänster. Tillverkningsindustrins dominans kan vara både positiv och negativ, beroende på företagens struktur och innovationskraft. En stor andel av företagen är underleverantörer ofta till ett mycket begränsat antal kunder vilket gör dem sårbara. Det finns emellertid stora utvecklingsmöjligheter för industrin inom nya tillväxtområden som t.ex. energi, IT, hälso- och sjukvård och miljöteknik. Även om det inte är inom tillverkningsindustrin som de nya jobben skapas är tillgången till en stark och kompetent tillverkningsindustri viktig för utvecklingen av den privata tjänstesektorn. Här spelar också den offentliga sektorn en viktig roll som kund. Andelen sysselsatta inom jord- och skogsbruk är liten jämfört med motsvarande inom tillverkningsindustrin. Görs en djupare analys av näringen, som då även inkluderar de indirekta sysselsättningseffekterna, får vi en annan bild, drygt 22 procent av det totala antalet förvärvsarbetande. Av länets totala BRP står de gröna näringarna för 15 procent, vilket är näst högst i landet efter Värmlands län. Näringen har också stor betydelse för länets attraktivitet, då den bidrar till möjligheten att bibehålla en levande landsbygd samt ett attraktivt landskap. Lönenivå Den genomsnittliga lönenivån för både män och kvinnor ligger under rikssnittet även om det finns stora inomregionala skillnader i länet. Genomsnittet för länet är cirka 92 procent av rikets medelinkomst. Jämför vi män och kvinnor så har kvinnorna cirka 76,8 procent av männens inkomst. Detta trots att kvinnorna har en betydligt högre utbildningsnivå än männen. Orsaker till detta är bland annat strukturen på arbetsmarknaden, den begränsade arbetsmarknaden och att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar deltid samt inom låglöneyrken. Förvärvsfrekvens Kalmar läns förvärvsfrekvens uppgick år 2010 till 77,7 procent av befolkningen i åldersgruppen år. Motsvarande andel för riket var något lägre; 75,9. Länsgenomsnittet för den öppna arbetslösheten bland personer år i Kalmar län under 2011 var 3,9 procent, medan motsvarande värde för riket var något högre; 4,5 procent. Andelen personer i program med aktivitetsstöd hade länet och riket båda 3,8 procent som snitt under förra 43

44 året. Torsås kommun uppvisade den högsta arbetslösheten under ,8 procent av den registerbaserade arbetskraften var öppet arbetslösa i Torsås kommun, medan Mörbylånga och Vimmerby hade den lägsta andelen öppet arbetslösa; 3,1 procent. Utbildningsnivå När det gäller den formella kompetensnivån visar statistiken att ju längre utbildningar, desto mer underrepresenterat är länet i förhållande till landet i övrigt. Motsatsen gäller kortare utbildningar. Utbildningsnivån skiljer sig mellan män och kvinnor, där kvinnorna har en betydligt högre utbildningsnivå än männen. Ser man till den informella kompetensen, dvs. den kunskap och kompetens som inte är direkt kopplad till examen och betyg, har länet ett antal starka kompetensområden. Det är unika kunskaper och yrkesskicklighet som byggts upp under flera generationer, t.ex. inom glas-, plast- och träindustrin. I länet finns även starka kompetensområden inom miljöteknik, energi, bioteknik och design. Pendling 1985 fanns 125 arbetsmarknadsregioner i Sverige hade dessa minskat till 75 stycken. Om 20 år bedömer Tillväxtverket att antalet kommer att vara drygt 60. Förändringen beror på att pendlingen över kommungränser har ökat så att fler kommuner länkats samman. Störst förändringar har skett i storstadsregionerna där stora kollektivtrafikssatsningar gjorts och där det finns många mindre kommuner inom rimligt pendlingsavstånd. I Kalmar län har utvecklingen inte följt med på samma sätt. I dag är länet uppdelat i fyra arbetsmarknadsregioner. Pendlingen inom länet och över länsgränsen är relativt låg. De tydligaste stråken är till Kalmar från Oskarshamn, Nybro, Öland och Torsås samt mellan Vimmerby och Hultsfred. Målet för länet är att minska arbetsmarknadsregionerna till två. Enligt de prognoser som görs för de närmaste åren tyder emellertid mycket på att antalet arbetsmarknadsregioner i länet kommer att kvarstå vid fyra. En anledning till den begränsade pendlingen är den bristfälliga infrastrukturen och möjligheten att resa kollektivt. En begränsad arbetsmarknad innebär även en ökad sårbarhet. Storleken på lokala arbetsmarknadsregioner, dvs. utbudet av arbetsplatser och arbetskraft, har också inverkan på lönenivåer, människors hälsa och förvärvsfrekvens. Länets hälsotillstånd Under större delen av förra decenniet redovisade Kalmar län ett högre ohälsotal jämfört med riket. År 2003 vände utvecklingen och ohälsotalet minskade, men är fortfarande högre än riksgenomsnittet. Ohälsotalet skiljer sig mellan män och kvinnor. Enligt Försäkringskassan är två av de viktigaste orsakerna kvinnors dubbelarbete samt att många kvinnor arbetar inom vård och omsorg. Med dubbelarbete menas att kvinnor är förvärvsarbetande samtidigt som de fortfarande har huvudansvaret för hemmet. Arbetet inom vård och omsorg är fysiskt och psykiskt krävande, samtidigt som medelåldern inom yrkesgruppen är relativt hög. Ytterligare skillnader i ohälsotalen mellan män och kvinnor är att kvinnor sjukskrivs i större utsträckning på deltid, medan männen sjukskrivs på heltid. Sjukpenningtalet 41 i Kalmar län har sedan 2003 minskat från 19,3 till 6,4 år Motsvarande sjukpenningtal för riket var 17,9 respektive 6,0. Skillnaderna förklaras delvis av att Kalmar län har en äldre befolkning jämfört med riksgenomsnittet samt en större andel av de förvärvsarbetande verksamma inom industrin samt jord- och skogsbruket i förhållande till övriga riket. 41 Nya sjukpenningtalet mäter antalet ersatta nettodagar med alla former av sjukpenning och rehabiliteringspenning under en 12-månadersperiod per registrerad försäkrad år. 44

45 Just nu pågår ett arbete med att ta fram lokala folkhälsoplaner i kommunerna och landstinget. Dessa kommer att ligga till grund för målsättningarna på länsnivå, vilket beräknas vara klart våren

46 46 En regional utvecklingsstrategi: RUS:en är en strategi. Den pekar ut inriktningar och långsiktiga mål, men går inte in på hur vi praktiskt ska agera. Detaljerade mål och insatser beskrivs i handlingsprogram och verksamhetsplaner.